nr 3/2007 - Logosmappen

Orter i julevangelietAv Roger PetterssonJulevangeliet innehållermånga detaljer som mankanske läser utan att destomera reflektera över dem.Speciellt i början av textennämns olika namn, länderoch städer. Vi skall kortstanna inför dessa.SyrienKvirinius var kejsarens representanti östra delen av romarriket, han vart.ex. högre än Herodes. Det är intressantatt se med vilken omsorg Lukasskriver sitt evangelium. Han placerarin den stora händelsen helt konkret ivår värld. Det är inga sagor eller fantasierhan skriver om, det är fakta.Gud blev människa när Augustus varkejsare och Kvirinius landshövdingoch Herodes kung över Judeen.SyrienHela världenVärldens kejsare Augustusnämns vid namn i julevangeliet.”Hela världen” står för detromerska riket som var mycketmäktigt. Hans namn nämnsliksom i kontrast till världensFrälsare, den himmelske konungenJesus. Medan kejsarenvar mäktig och krävde in skattav hela världen, så kom Jesustill världen i fattigdom och ienkelhet. Redan julevangelietvisar att Jesu rike inte är av denhär världen.MedelhavetNasaretBetlehemNasaret i GalileenAtt Josef och Maria kom frånden föraktade staden Nasaretvisar med all tydlighet att Jesuliv inte skulle vara ett liv i rikedomoch överflöd. Han kom iringa gestalt, inte från Jerusalemeller kungens hus utan från denenkla staden Nasaret. Som hansblivande lärjunge Natanael sa:”Kan något gott komma frånNasaret?”Betlehem i JudeenDet hebreiska namnet för stadenbetyder ”brödhus”. I denna stadföddes han som är Livets bröd. Vifår i ödmjukhet stanna inför detunderbara evangeliet att Gud blevmänniska. Idag vill han liksom påjulnatten förmedla evange lium tilloss. Herdarna tog konsekvensernaav ängelns budskap: ”Låt oss nugå till Betlehem.”Så får också vi bege oss till stalletoch se Jesusbarnet som ligger ikrubban. Detta barn som är helavärldens Frälsare. Vi får likt herdarnaprisa och lova Gud för alltvad vi får höra och se.Logos 3/2007 3

FörspilldatillfällenAllvarsord i adventstidfrån en predikan överJoh. 8:21–30, tiondesöndagen efter trefaldighetav Ingemar AnderssonÄn en gång sade Jesus till dem:“Jag går bort, och ni kommeratt söka efter mig, men ni kommeratt dö i er synd. Dit jaggår kan ni inte komma.” Dåsade judarna: “Tänker han tasitt liv, eftersom han säger: Ditjag går kan ni inte komma?”Han sade till dem: “Ni är nerifrån,jag är ovanifrån. Ni är avden här världen, jag är inte avden här världen. Därför sadejag till er att ni kommer att döi era synder. Ty om ni inte troratt Jag Är, skall ni dö i era synder.”De frågade: “Vem är dudå?” Jesus svarade: “Begynnelsen,något som jag också harsagt er. Mycket har jag att sägaom er och döma er för. Hansom har sänt mig är trovärdig,och det jag har hört av honomförkunnar jag för världen.” Deförstod inte att han talade tilldem om Fadern. Då sade Jesustill dem: “När ni har upphöjtMänniskosonen, skall ni förståatt Jag Är och att jag inte görnågot av mig själv utan talarvad Fadern har lärt mig. Ochhan som har sänt mig är medmig. Han har inte lämnat migensam, eftersom jag alltid gördet som behagar honom.” Närhan sade detta, kom många tilltro på honom.Fö r s p i l l d a t i l l f ä l l e n – det ärämnet för den här söndagen.Det är allvar och tragik bakomde orden.Den 10 augusti är minnesdagen förJerusalems förstöring år 70 e.Kr. Detvar den dagen Jesus såg framför signär han sista gången såg ner över Jerusalemoch grät över den, grät överdem som förspillde nåden och drogdomen över sig.Den tid kom då staden inneslötsav fiendehärarna. Från påsken framtill hösten varade belägringen. Nödeni staden var obeskrivlig. En historieskrivareskriver att himmelenvar som av koppar, det var stängt,det var obönhörligen för sent, domenhade fallit.Det är inför detta som Jesus gråtandesäger:Tänk, om du idag hade förstått, ocksådu, vad som ger dig verklig frid. Mennu är det dolt för dina ögon.Så talar han om hur fienderna skakasta upp belägringsvall runt stadenoch slå ner allt som finns däri så attdet inte ska lämnas kvar sten på sten.Och så anger han orsaken till detta:Därför att du inte förstod den tid dåHerren besökte dig.Eller som det står i gamla översättningen:”Därför att du inte kändeden tid då du var sökt. O, att ocksådu, och det i denna din dag, hade förståttvad som tillhör din frid.” Och sågråter Frälsaren.Har Herren handlat så mot denhärliga staden Jerusalem, motdet folk som han själv har utvaltoch upphöjt och så särskilt låtitsig vårda om, det folk, som genomårtusenden har burit löftena om Messias,Frälsaren, Hjälparen – har hanhandlat så mot den heliga staden, atthan har lagt den i grus och aska så attman efteråt inte kunde finna platsenOm niinte troratt Jag Är,skall ni döi era synder.efter ett enda hus, har han låtit det heligatemplet, som han själv utnämnttill sin boning, jämnas med marken,”därför att du inte kände den tid dåHerren besökte dig” – vad har det attsäga oss? Vad har det att säga om slutetför dem som handlar i nådeföraktoch otro?Fö r s p i l l d a t i l l f ä l l e n – dethandlar om människor somhar förkastat evangelium ochgått evigt förlorade. Det handlar ommänniskor som har nåtts av evangelietsnådeskallelser och budskap, somav Herren kallats från död till liv, somfått höra det ord som ensamt kan födaen människa på nytt. Det handlar ommänniskor som har fått många nådedagar,nådestunder och nådetider attvända om till Herren, men som haravvisat dem alla, förhärdat sina hjärtanoch slutat i förtappelsen och deneviga pinan.För sent skall syndarn vakna,där ingen morgon är;där han skall evigt saknaden nåd han spillde här,där inga böner höras,där ingen bättring sker,ty kan väl bättring göras,då ingen tid är mer?Vad kan vara avsikten med ett sådantämne som dagens: Förspilldatillfällen?Man kan tycka att det vi nu harpåmints om inte är ämnat att byggaupp. Det gör en ju inte frimodig ochoförfärad, utan man blir istället bekymradför sin egen andliga situation.Man mister både trygghet ochfrimodighet. Ska det vara så när man4Logos 3/2007

samlas kring Guds ord för att höraevangelium och bli uppbyggd?Ja, Gud har en avsikt med allt hanhar talat. Herren har inte talat en stavelsei vädret, utan det han har talat,det han har sänt till oss, det har hanen mening med.Så är det också med de texter vi harläst och det ämne han har lagt framföross. Han har en avsikt med det, enavsikt för alla förtappade, fördömelsevärdasyndare, för alla förhärdadenådeföraktare, för oss allesammans,som så länge vi har levat har trampatHerrens heliga bud och hans vilja undervåra fötter.Herren har ett alldeles särskiltärende till oss då han talarom förspillda tillfällen, omsådana som har namnet om sig att delever men är döda, om sådana som ärpå väg att dö ifråga om det andligalivet.Och han talar till dem som harHerren Jesus framför sig och hans ordringande i sina öron och som skämtarbort alltsammans. Till sådana, till oss,har Herren ett alldeles särskilt ärende.När han talar om Jerusalems förstöring,när han talar om nådeföraktoch förhärdelse – vad kan vara hansavsikt?Han vill leda oss till livets viktigastefrågor: Vad ska jag göra för att blifrälst och salig? Han vill leda oss tillsjälvprövning inför Herrens ansikte.Det är en oändlig kärlek och omsorgbakom sådana allvarsord ifrånHerren. Han vill ju inte någon syndaresdöd, utan att var och en ska vändaom från sin onda väg och få leva.Han vill inte att någon ska gå förlorad.Han vill inte att någon ska gå ochbedra sig med ett falskt hopp. Andrakan kanske uttala sig positivt om enoch säga: ”Det där är en kristen”,men människors omdömen är en sak.Verkligheten kan vara en annan.Herren vill inte att någon skullesluta i den eviga förtappelsenför att man har blivitbedragen av själafienden. Så är detju med alla dem som vandrar på denbreda vägen. De är bedragna, lurade.De tror inte att de är på en olycksväg.Då skulle de ju omedelbart sökaräddning och frälsning. Ordspråksbokensäger:De ogudaktigas väg är såsom tjockamörkret: de märker inte det som skallvålla deras fall.Därför ropar den nådefulle Fadernfrån himmelen. Därför kallar Frälsaren,Herren Jesus Kristus på dig. Därföröverbevisar den helige Ande omsynd, om rättfärdighet och om dom– allt för att inte någon av oss en gångska vakna då det är för sent och upptäckaatt han har bedragit sig med ettfalskt hopp.Man kan förspilla Guds nåd.Man kan förhärda sitt hjärtamot Guds ord så att man gårförlorad. Har man hört mycket Gudsord och varit föremål för mycken nådså är ansvaret desto större. Gud giveatt livsfrågan måtte hållas levande ivåra hjärtan!”Hur ska jag då veta att jag inteförspillt nådestillfällena och förhärdatmitt hjärta? Kan det vara för sentför mig?” frågar du kanske.Herren svarar i sitt ord:I dag, om du hör Herrens röst, så förhärdainte ditt hjärta.Han säger vidare:Se nu är den välbehagliga tiden, nuär den rätta tiden, nu är frälsningensdag.När Guds ord ljuder, då är det nådatid.Då vill Herren föra syndarefrån mörker till ljus, från satans makttill Gud. Och det är ett sådant nådetillfällehan har gett oss idag.Skulle det vara så att det andligalivet som du en gång föddes till i dopethar förtvinat och dött, trots att duär med bland dem som går till Gudshus, du stämmer in i lovsånger ochtrosbekännelser, böner och allt sådant,men det andliga livet är döttoch borta, så är det idag ett nådetillfällenär Herren bjuder dig frälsning,evigt liv och salighet, fritt och för intetför Jesu skull. Det är alltså inte försent.Nu är den rätta tiden, skriver apostelntill korintierna, och fortfarandeheter det nu, för än har inte budetfrån livets furste kommit att ingentid är mer. Så vill Herren ge dig förlåtelse,tro och förtröstan, att hans fruktansande måtte bo i ditt hjärta så attdu inte viker av från honom.Fö r s p i l l d a t i l l f ä l l e n. Händelsernai dagens predikotext utspelarsig i Jerusalem vid tidenför lövhyddohögtiden. Jesu bröderhade i Galiléen uppmanat honom attgå till Jerusalem (Joh. 7:3).Men Jesus svarar att hans tid ännuinte har kommit. Han stannar kvar iGaliléen, men när halva högtiden hargått går han upp till Jerusalem.I staden är han det allmänna samtalsämnet.Folk frågar: ”Var är han?Ska han inte komma?” Men de törsinte tala öppet om det av rädsla förde andliga ledarna som är ute efteratt döda honom.Logos 3/2007 5

Men när halva högtiden är förbistår Jesus på tempelplatsen och undervisar.Det är ett stycke av den undervisningensom utgör vår predikotext.Han talar om sig själv som livetsbröd, och världens ljus.Människor lyssnar, förundras, trorpå honom. Men andra förkastar hansord, vänder honom ryggen, men ingengrep honom, för hans stund hadeännu inte kommit.Så börjar vår text:Än en gång sade Jesus till dem: Jag gårbort, och ni kommer att söka efter mig,men ni kommer att dö i er synd. Ditjag går kan ni inte komma.Allvarligt, varnande, manandetalar Jesus om faran att gåförlorad, att dö i sina synder.Åhörarna förstår inte vad han talarom. De försöker skämta bort allvaretoch frågar om han tänker begå självmordeftersom han säger: ”Dit jag gårkan ni inte komma.”Men Jesus fortsätter och säger:Ni är av den här världen, jag är inte avden här världen.Hans lärjungar är i det avseendetsom Jesus. De är inte heller av denhär världen. I sin översteprästerligaförbön säger Jesus om dem:Det är således skillnad mellanvärlden och dem som hör Jesus till.Jesu lärjungar har ett annat perspektivän världen. De lever annorlundaän världen, för deras livsmål liggerbortom tid och rum. De söker ”detsom är där ovan, där Kristus sitter påGuds högra sida” (Kol. 3).6Den som följer mig skallinte vandra i mörkretutan ha livets ljus.Jag har gett dem dittord, och världen harhatat dem, eftersom deinte är av världen liksomjag inte heller är avvärlden.I 1 Korintierbrevet skriver apostelnPaulus: ”En oandlig människatar inte emot det som tillhör GudsAnde. Det är dårskap för henne, ochhon kan inte förstå det, eftersom detmåste bedömas på ett andligt sätt.”Därför förstår åhörarna honominte, de förstår inte vem han är, ochatt de inte förstår och tror på honomberor på just detta att de är av världenmed sitt förvända tänkande, sittjordiska sinnelag.Själv säger han:Om ni inte tror att Jag Är ...I Folkbibelns översättning är JagÄr markerat med stora bokstäver,och det är för att framhäva vad Jesusegentligen säger. Han hänvisar tilldet Gudsnamn som Mose själv fickvid den brinnande busken. När Mosefrågade vem han skulle säga hadesänt honom, skulle han svara: Jag Ärär den som har sänt dig.Det outtalbara namnet, detnamn som var för heligt föratt nämnas, det namnet bärJesus, och han säger att ”om ni intetror att Jag Är, skall ni dö i era synder”.Han är själv Gud, av Fadern sänd ivärlden med uppdraget att frälsa deti synd fallna människosläktet. Han ärJag Är. Han bär det heliga Gudsnamnet.Han är begynnelsen, säger han idagens text, han är av evighet, denosynlige Gudens avbild, förstföddföre allt skapat (Kol. 1).Den som tror på Honom går inteförlorad utan vinner det eviga livet,frälsning och salighet. Men den somförkastar honom, som inte tror på honom,som inte tror att han är den hanär, kommer att dö i sina synder.Jesus säger att en gång skall judarnaförstå:När ni har upphöjt Människosonenskall ni förstå att Jag Är, och att jaginte gör något av mig själv utan talarvad Fadern har lärt mig.De skall upphöja honom på korset,för att allt skall fullbordas somär skrivet om honom. Sedan skallFadern upphöja honom, och hanskall sitta på Majestätets högra sida ihöjden, och därifrån skall han i stormakt och härlighet en gång kommatillbaka på himmelens skyar när ingentid är mer – till dom för dem somförkastat hans erbjudanden om nådJesus samtalar med fariséerna.och till frälsning för dem som här togsin tillflykt till honom, den ende hosvilken frälsning finns.När han sade detta kom många till tropå honom.Så avslutas vår text. Men till mångaav åhörarna säger Jesus:Varför förstår ni inte vad jag säger?Därför att ni inte kan lyssna till mittord, för att ni har djävulen till er fader.Jag går bort, och ni kommer att sökaefter mig, men ni kommer att dö i ersynd.– Förspillda tillfällen ...Så gäller det oss och dagens ämnei belysning av Bibelns berättelserom nådeföraktet. Vi har fritillgång till Guds ord. Vi har frihetatt samlas till gudstjänst. Vi har fåtten församling där vi i tro och enhetvill hålla fast vid allt Guds ord, därHerren själv har gett oss nåden att fåbehålla andens enhet genom fridensband mitt i all mänsklig skröplighet.Vi får lyssna till evangelium ochGuds nådeerbjudanden gång efterannan. Han föder oss med Ordet ochsakramenten, föder våra själar medde oförgängliga skatterna.Nog borde all denna nåd bära frukti ett helgat liv i Jesu efterföljd.Här finns anledning till självprövning!När Jona kom tillstaden Nineve och förkunnadeHerrens ord utlyste man enfasta och klädde sig i säck och askaför att inför Herren visa att man hadeförstått allvaret i Herrens budskap.Jag tror att vi skulle ha god användningför åtskilligt av säck ochaska om Herren fick oss att i sammamån ta hans ord på allvar.Logos 3/2007

Nog har vi anledning att vända osstill honom i syndabekännelse och bönom nåd och förlåtelse så att vi intehamnar i den skaran av nådeföraktaresom en gång går evigt förlorade,så som hans nåd har överflödat motoss allesammans.Daniel ber:Ack Herre, du store och fruktansvärdeGud, du som håller förbund och bevararnåd mot dem som älskar dig ochhåller dina bud, vi har syndat och gjortilla och varit ogudaktiga och avfälliga.Vi har vikit av från dina bud och rätter.Du Herre är rättfärdig och vi måsteblygas för vi har syndat emot dig.Låt oss göra den bönen och bekännelsentill vår! Det är ännu nådatid.Daniel fortsätter: ”Hos Herren vårGud är barmhärtighet och förlåtelse.” Ja,”Herrens nåd är det att det inte är utemed oss. Ty det är inte slut med hansbarmhärtighet, den är var morgon ny”,säger profeten Jeremia i Klagovisorna.Och så är det också för ossidag. Herrens mildhet, hanstålamods rikedom, som Pauluskallar det i Rom. 2, vill föra oss tillomvändelse.Han vill rädda oss undan den farligasteav alla synder, den synd somställer oss utanför nåden, utanför förlåtelsen,utanför himmel och salighet– otrossynden, som gör att människaninte tror Guds ord varken i lag ellerevangelium, som gör att människaninte vill omvända sig, inte vill erkännasig vara en fördömelsevärd syndare,inte vill bedja Frälsaren om nådoch förlåtelse, men som gör henne tillen nådeföraktare och leder henne inpå förhärdelsens väg. Sådan är otrossynden.Gud bevare oss för den!Herren Jesus vill frälsa ochrädda oss till sitt eviga rike.Han vill att vi ska vända osstill honom. Det är inte farligt. Hankastar inte ut syndare utan tar emotdem och sluter dem i sin famn. Komtill mig, säger han, ni alla som arbetaroch bär på tunga bördor, ni som trälarunder lagens ok, skuldtyngda undersynden, kom till mig så skall ni finnaro för era själar.Du som vacklar fram och tillbaka,som inte fått någon ordning på dittkristenliv, kom till mig säger Jesus, jagförlåter synder och helar brister, jagläker förkrossade hjärtan och ger nykraft och glädje. Sådan är vår Herre.Vi har en Gud som sig förbarmar,Och skänker nåd åt vem han vill.Han frågar ej den väg som larmar,Om jag får honom höra till.Han är min herde, jag hans får,Som funnit vila i hans sår.Så kort och dyr är nådatiden,Då vägen hem dig öppen står.Snart är din bättringsdag förliden,Och snart din sista timme slår.Så hör idag Guds hulda råd,Tro som du är hans fria nåd.Amen.Gudsfruktans hemlighetOch erkänt stor är gudsfruktans hemlighet:Han som blev uppenbarad i köttet.(1 Tim. 3:16)Visst är det så att vi bara till en del förstår dennastora gudsfruktans hemlighet, för vår tro är så ringaoch vi har endast svaga barnsliga tankar därom. Ty viser nu såsom genom en spegel, en gåtfull spegelbild (1Kor. 13). Ändå är det likväl ganska nyttigt för oss ochnågot som vi bör vara vår käre himmelske Fader tacksammaför, så att vi gärna och ofta tänker, talar, sjungerdärom, tröstar oss därmed och fröjdar oss däröver sågott vi kan.Därför vill vi också nu orda något om detta, dengudomliga nådens och kärlekens under, fastän vårttal därom visserligen är ganska svagt och ringa. Mengudsfruktans hemlighet är och förblir ändå utan tvivelstor och beundransvärd i evighet och lyder så: Gud harblivit uppenbarad i köttet.Vad är detta annat än att Gud själv har kommit tilloss i sin ende Son, har blivit såsom en av oss, har (såsomaposteln betygar) förnedrat sig själv, tagit på sigen tjänares skepnad och blivit liksom en annan människa!(Fil. 2:7) Ty ”eftersom nu barnen hade fått del av köttoch blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod”, föratt han i allt skulle bli lik bröderna (Hebr. 2:14, 17).Därför är också vi, såsom aposteln Paulus i Ef. 5:30säger, ”lemmar i hans kropp”, av hans kött och av hansben. Detta under är stort, denna hemlighet är stor! Vemskulle väl någonsin vågat ens tänka, mycket mindre trooch förse sig med sådant, om inte Gud i sitt eget ordhade uppenbarat det för oss och försäkrat oss därom?Sådan ära, sådan nåd är ju omåttligt stor, har intevederfarits ens de heliga änglarna i himmelen! Såsomdet står skrivet i Hebr. 2:16: ”Det är ju inte änglar utanAbrahams barn han tar sig an.” Ja, Gud har blivit uppenbaradi köttet!Därför, om än vår förnedring och vårt fall, somskedde i Adam, är stort och beklagansvärt genom attvi förlorat den medskapade gudsavbilden och hemfallitåt synden, döden och fördömelsen, så är nu visstvår upprättelse ur detta djupa fall ännu större och vidamäktigare genom Jesus Kristus, vår Herre.”Ty om en endas fall gjorde att döden fick herraväldegenom denne ende, hur mycket mer skall då inte de som mottarden överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regerai liv genom denne ende, Jesus Kristus.” (Rom. 5:17)Härav följer tydligen att den nåd, den rättfärdighetoch det liv som Gud skänkte oss i Kristus är vida störreoch mäktigare än all den synd, död och fördömelsesom genom Adams fall har kommit över oss.Natten är försvunnen,Livets sol upprunnen,Gud sin Son oss givit,Han vår broder blivit!Ur F. G. Hedberg: Livsord, tredje upplagan, Helsingfors 1926,andakt för den 21 december. Språklig bearbetning av Ralf Sandberg.Bibelcitaten är hämtade ur Svenska Folkbibeln 98.Logos 3/2007 7

Jesusbarnet och du8Julbetraktelse för barnav Lars BorgströmKung HerodesFör lite mer än 2000 år sedan föddesJesus till vår jord. Vid denna tidregerade kejsar Augustus i Rom. Hanvar den mäktigaste mannen i världen.Han kunde med ett enda ord sätta allasina härskaror av soldater i rörelse.En vink av hans hand kunde avgöraliv eller död för ett nästan oräkneligtantal människor.Nu hade han bestämt sig för att nogaräkna samman alla människor i sittväldiga världsrike. På det sättet skulleingen kunna slippa undan att betalaskatt till honom. Ett påbud utgick frånHonom om att hela världen skulleskattskrivas.Alla människor var tvungna att hörsammadenna befallning. Över helaRomarriket, i stort sett hela den dåkända världen, begav sig alla hem tillden stad som de kom ifrån eller hadesitt ursprung i.Josef och MariaI Galileen bodde vid denna tid ett parsom hette Josef och Maria. De var avden gamle kung Davids släkt, hansom hade regerat i Israel tusen år tidigare,och därför var de tvungna attbege sig till Betlehem, som var Davidsstad. Detta hade väl normalt inte varitnågra problem för dem, men nu vardet så att Maria när som helst skulleföda sitt första barn.När de kom fram fanns det ingen platsför dem på något värdshus, så de fickhålla till i ett stall där djuren bodde.Där var det som Maria födde sin son.Det fanns ingen säng där i stallet, såhon fick lägga Honom i en krubba, enstor matskål för djur.Tidigare hade en ängel sagt till henneoch Josef att de skulle ge Honomnamnet Jesus, och det gjorde de. Sågick det alltså till när Jesus, vars namnbetyder ”Herren frälser”, föddes.JesusJesus är Guds Son och Han kom hittill jorden för att frälsa oss människor,ge oss förlåtelse för alla våra synder.Det kunde Han göra bara genom attbli människa och sedan straffas förvåra synder på korset.Av kärlek och längtan efter att ha osshos sig i himlen valde Han att lämnaden himmelska härligheten för attfödas till vår jord.I en sång sjunger vi:Han kommer från eviga fröjder,Han lämnar sin tron av kristall,Sin ära i ljusets palatserOch lägges på strå i ett stall.Var glad, var glad,Ja, gläd dig i Herren, din Gud!Var glad, var gladOch hylla din Konung och Gud!Han kommer till jorden att bringaEtt offer på korsträdets stam,Att dö för vårt syndiga släkteOch föra rättfärdighet fram.För dig, för migHan trampade smärtornas stig.För dig, för migPå korset Han offrade sig.(Lova Herren 91:2–3)Kanske du inte riktigt förstod allaorden i denna sång, i så fall får dufråga mamma eller pappa.MänniskornaTänk att Jesus inte togs emot som enkung när Han kom, utan blev hänvisadtill ett stall, en djurens boning!Människorna hade inte plats förHonom i sina hem.Så otacksamma är vi, men Jesus slutarändå inte att älska oss utan längtarefter varje människa. Han önskar såatt vi alla skulle komma till Honom,älska Honom tillbaka, lita på Honomoch önska allt gott av Honom, bådeför detta liv och för evigheten.Han är Guds julklapp, Guds storaLogos 3/2007

gåva, till hela världen. Det gör Jesusså ont att de flesta inte vill ta emotHonom, trots att det inte kostar något.En julkapp är ju, precis som allaandra gåvor, gratis. Men Han slutarinte att hoppas. Han tänker att densom ännu inte velat ha med Honomatt göra kanske vill det denna jul.Kanske får denna lilla betraktelse,som Jesus velat att jag skulle skriva,tända längtan till och tron på Honomhos dig, om du inte sedan tidigare tillhörtHonom. Då kan det, kanske förförsta gången i ditt liv, bli ett verkligtjulfirande! Tänk vilken skillnad att firajul med Jesus istället för utan Jesus!ÄnglarnaVi har hört om hur det från kejsarAugustus i Rom utgick ett påbud omatt hela världen skulle skattskrivas.Men vi läser också i vår Bibel att detgenom änglar från Himmelen samtidigtutgick ett glädjebud, att en Frälsarehade fötts åt hela världen.Herodes hade härskaror av soldater,men Gud har ännu mycket mäktigarehärskaror, nämligen änglar. Dessasjöng:Ära vare Gud i höjdenoch frid på jorden,till människorna Hans välbehag.Bland människorna var det intemånga som ens lade märke till attGuds Son hade fötts till jorden. Menbland Himmelens änglar var detta enså stor glädje att de alla sjöng och prisadeGud för Hans godhet och storakärlek till oss människor.Ute på marken utanför Betlehem varnågra herdar som vaktade sina djurom natten. De hörde änglarnas sångoch blev tillsagda att bege sig till stalletför att där finna Frälsarbarnet liggandeinlindat i en krubba.Budet från Rom hördes den gångenav hela världen. Budet från Himmelenhördes bara av några herdar. Men hurär det idag?Nu frågar ingen människa längre efterkejsar Augustus befallningar. Menmiljoner människor över hela världensamlas för att lyssna till glädjebudetfrån Himmelen. Budskapet från dennavärlds herrar har kort livstid. Budetfrån Himmelens Herre och Hans änglarförblir intill tidens slut, då Jesuskommer hit till jorden en andra gång– nu för att hämta hem alla dem somvelat ha Honom som Frälsare. Du ärväl en av dem?HerdarnaEn Frälsare har fötts. Det var, är ochförblir det himmelska budskapet.Bland de första som trodde detta underbaravar herdarna som vi hördeom. När de hörde änglarna sjunga attGuds välbehag, Hans kärlek, nu viladeöver människorna, gladde de sig.Guds välbehag omfattar alla människor,inte bara de lyckade, framgångsrika,rättfärdiga och goda. Också duär älskad och förlåten, vem du än är.Jesus kom inte för att kalla rättfärdigautan syndare. Och syndare är du precissom jag och alla andra människor.Frågan är bara om du inser det ochditt stora behov av Frälsaren. Till desjälvbelåtna människorna har Jesusinget att ge. Det var just till de fallna,utstötta och misslyckade Han kom.Det var ingen tillfällighet att herdarnablev de första att höra julbudskapet.De tillhörde de fattigaste i samhället.De fick ta det arbete som ingen annanville ha. Det var därför de höll vaktom natten medan de rika i Betlehemsov sin goda sömn.Så är det också på det andliga området.De egenrättfärdiga, de som troratt de är så goda och präktiga att deingen förlåtelse behöver, sover självbelåtenhetensdjupa sömn. De andligtväckta (de som tror) däremot sersin egen synd, sin andliga fattigdomoch sitt hjärtas mörker. De ser ocksåatt ingenstans i hela världen finnsnågot ljus eller någon räddning. Därförsöker de sig såsom herdarna tilldet himmelska ljus som i helig julnattlyser över krubban.Du självNär också du genom Bibelns berättelsekommer till denna krubba somutstrålar frid, kärlek och lycka, böj digdå mjukt och lätt ned som herdarnagjorde och ge barnet din hyllning ochtillbedjan.Tvivla inte utan tro att det är sant, attHan som ligger på krubbans strå, ärdin och hela världens Frälsare! Han ärfull av nåd och sanning. Han har frälsthela mänskligheten. Så säkert som duhör dit, lika säkert är det att Jesus ärfödd till att vara din Frälsare och attHan ensam är den som kan ta handom dig, först i detta liv och sedan föradig till Himmelen.Han som kommit för att gå lidandetsoch korsets smala väg, den enda möjligaför att ge dig frälsning och evigtliv, Han har makten att befria dig frånallt ont och leda dig in i sitt rike, föratt du skall vara Hans och leva medHonom för evigt tillsammans med allaänglar.Ja, inte bara med änglarna, utan ocksåmed alla människor som här i tiden,medan frälsningens möjlighet ochHimmelens kallelse ännu stod öppen,ville vara Hans. Tillsammans skall nidå för all evighet få tacka och lovsjungaJesus, Guds Son och världensFrälsare. Amen.Författaren till den här artikeln ochden som finns på s. 14–18, LarsBorgström från Uppsala, besökteFöreningen Logos veckoslutet 17–18november 2007. Han undervisadeom ”Förödelsens styggelse” ochpredikade i söndagsgudstjänsten. ILogosDirekts arkiv finns inspelningar,både video och mp3.Lars Borgström har varit präst iUpplands Väsby men blev utköpt iapril i år på grund av sin frimodigaförkunnelse av synd och nåd och sittfasthållande vid allt Guds ord.Logos 3/2007 9

Guds svar på människors frågorBiblisk katekes med ett bihang av frågor och svar rörande den kristna kyrkans största helgerÖversatt från tyska av P. FjellstedtI. Om vår käre Herres och Frälsares,Jesu Kristi, nåderika födelseVad handlar det om vid denna helgi den kristna kyrkan?Om vår Herres och Frälsares nåderika födelse.Till vilken av våra kristna trosartiklarhör den?Till den andra trosartikeln om återlösningen,nämligen i orden: ”Jag tror på JesusKristus, Guds enfödde Son, vår Herre, vilkenär avlad av den helige Ande och föddav jungfru Maria.”Vem är Kristus?Han är sann Gud, född av Fadern i evighet,och tillika sann människa, född av jungfruMaria – i en oskiljbar person sann Gudoch sann människa.När föddes han som människa?Vid slutet av det judiska regementet förungefär 2010 år sedan, då tiden var fullkomnad.Var föddes Jesusbarnet?I Betlehem i Judeen, såsom profeten Mikahade förutsagt.Under vilka omständigheter föddes Jesus?I stort elände och armod i ett stall (i vinterkyla),lindades och lades ned i en krubba.Varför har Guds Son då blivit människaoch fötts till världen?Ty – såsom vi sjunger i julpsalmen – ”voreej det barnet fött, förtappat bleve då alltkött; nu frälsning bjuds åt alla.”Varför föddes han i sådant armod och elände?Han kom hit ned i fattigdomatt skänka oss stor rikedom,att göra jorden glädjerikoch mänskan himlens änglar lik.Ära vare Gud!Vad var det då som fick Guds Sonatt bli människa?Det var hans förbarmande kärlek till ossfattiga människor, som var utestängda frånhimlen och tillhörde djävulen. Därför kom10han, för att han skulle återlösa och hjälpaoss, såsom vi också sjunger:Att föra oss från jämmerns daltill evig fröjd i himlens sal.Ära vare Gud!Vem har nytta av Kristi födelse?Alla fattiga syndare, som erkänner och taremot honom som sin Frälsare, såsom ängelnsäger: ”Se, jag bär bud till er om en storglädje för hela folket.”Hur blir vi då delaktiga av Jesu Kristifullkomliga återlösning?Genom en fast tro, i vilken vi orubbligt förlitaross på denne Frälsare, som har kommitför att friköpa oss, och som visserligenbåde kan och vill hjälpa och göra oss saliga,såsom ängeln säger: ”En Frälsare harblivit född åt er.” Och Jesaja säger (9:6): ”Ettbarn blir oss fött, en son blir oss given.”Vad skall vi emellertid göra tills han friköpeross ur denna jämmerdal?Vi skall trösta oss av och fröjda oss överhans nåd, tacka, lova och tjäna honom ochvara honom lydiga, ständigt anropa ochåkalla honom, att han ändå ger oss gottmod och behåller oss i sitt rike.Var står det skrivet?Aposteln Paulus skriver till Titus i det andrakapitlet: ”Guds nåd har uppenbarats tillfrälsning för alla människor. Den fostrar ossatt säga nej till ogudaktighet och världsligabegär och att leva anständigt, rättfärdigtoch gudfruktigt i den tid som nu är, medanvi väntar på det saliga hoppet, att vår storeGud och Frälsare Jesus Kristus skall trädafram i härlighet. Han har offrat sig själv föross för att friköpa oss från all laglöshet ochrena åt sig ett egendomsfolk, som är uppfylltav iver att göra goda gärningar.”II. Om vår käre Herresoch Frälsares omskärelseVad skedde först med Jesusbarnetefter hans födelse?Att han på åttonde dagen i enlighet medlagen blev omskuren, och att hans namnblev Jesus, såsom ängeln hade sagt.Varför blev han omskuren?Han underkastade sig därmed lagen, föratt han skulle friköpa dem som står underlagen (Gal. 4).Hur har Kristus friköpt oss från lagen?Inte så att vi i olydnad skall leva fria ochostraffade, utan så att lagen inte mera kanfördöma oss för synder som vi begått, omvi tror på Jesus Kristus (Rom. 5).Varför kallades han Jesus?För att han skulle frälsa sitt folk från derassynder, ty Jesus betyder frälsare och saliggörare.Hur har Kristus friköpt oss från våra synder?Inte så att vi kan leva utan synd, eller att viinte mera skulle känna synden, utan så attsynden inte mera tillräknas oss, då vi i tron,för Jesu Kristi förtjänsts skull, får förlåtelseför synden och inte mera tjänar synden.Var står det skrivet?Aposteln Johannes säger i sitt första brevsandra kapitel: ”Mina barn, detta skriver jagtill er för att ni inte skall synda. Men omnågon syndar, har vi en som för vår talaninför Fadern – Jesus Kristus som är rättfärdig.Han är försoningen för våra synder,och inte bara för våra utan också för helavärldens.”Logos 3/2007

III. Epifaniahelgen ellervår käre Herres, Jesu Kristi,uppenbarelsefest(Denna helg kallas även de heliga trekonungars dag och trettondagen.)Vad handlar det om vid denna helgi den kristna kyrkan?Om vår käre Herres och Frälsares, JesuKristi, uppenbarelse, hur han lät sig finnasäven av hedningar eller de visa männenfrån Östern.Till vilken av de kristna trosartiklarna hör den?Till den andra och tredje artikeln. Ty därlär vi hur både judar och hedningar genomkunskapen om Jesus Kristus blir samladetill den kristna kyrkan.När blev Jesusbarnet uppenbaratför hedningarna?Många menar att det skedde just på dentrettonde dagen efter hans födelse. Andrasäger annorlunda. Men det beror inte såmycket på tiden.Hur kom de visa männen till Jesus?De visa männen såg en underbar stjärnai Östern. Detta ljus följde de och kom sågenom denna stjärnas ledning till Judeen.Var fann de då Jesusbarnet?Inte i Jerusalem utan i Betlehem i Judeen,där han enligt Skriften skulle födas.Vad gjorde de visa männendå de såg Jesusbarnet?De föll på sina knän och tillbad och äradebarnet. De erkände det som judarnas konungoch världens Frälsare, och drog sedanåter hem till sitt land igen.Vad kan vi lära härav?Av detta kan vi lära, att också vi, som ärfödda som hedningar, får trösta oss av denuppenbarade Frälsaren, får tro på honomoch troget tacka, lova och tjäna honomoch vara honom lydiga.Var står det skrivet?Aposteln Paulus säger i Efesierbrevets andrakapitel: ”Kom därför ihåg hur det var tidigare:ni var hedningar och kallades oomskurnaav dem som kallar sig omskurna,med den omskärelse som utförs på kroppenmed människohand. Ni var på dentiden utan Kristus, utestängda från medborgarskapeti Israel och hade ingen del iförbunden med deras löfte. Ni levde utanhopp och utan Gud i världen. Men nu harni, som är i Kristus Jesus och som en gångvar långt borta, kommit nära genom Kristiblod.” Likaså i femte kapitlet: ”Ni var engång mörker, men nu är ni ljus i Herren.Vandra då som ljusets barn.”IV. Om vår käre Herres,Jesu Kristi, offrande ellerframträdande i templet(Denna helg kallas ävenMarie kyrkogångsdag.)Vad handlar det om och vad undervisas det omvid denna helg i den kristna kyrkan?På den här dagen undervisas om det kärabarnet Jesus, att då han var sex veckorgammal bar man fram honom i templet föratt offra för honom, såsom det var påbjudeti lagen.Vad var det för en lag?Det var den lag som Gud hade gett, attalla gossebarn bland judarna skulle varahelgade åt Herren, dvs. under gudstjänstenbäras fram i templet och bli kvar där omde var av Levi stam, men de skulle lösasmed det vanliga offret om de var av någonannan stam.Blev Jesusbarnet kvar i templet?Nej, för han var inte av Levi prästerligastam, utan han var född av Juda kungligastam.Vilket offer bar modern fram?Med hänsyn till föräldrarnas fattigdom barhon fram endast ett par turturduvor, ellertvå unga duvor.Vad ville vår Gud lära oss med det?För det första ville han lära och påminnasitt folk om den härliga befrielsen ochförlossningen ur Egypten, då han dödadeallt förstfött, judarna undantagna. För detandra ville han vidmakthålla den levitiskagudstjänsten intill dess bestämda tid, ochdärigenom avskiljdes Guds folk från hedningarna.För det tredje ville han också låtaalla föräldrar förstå att alla barn, trots attde är avlade och födda i synd, ändå är engåva av honom och därför bör ges tillbakaåt honom och uppfostras för honom.Vilken var den främsta orsaken till att Jesusbarnetoffrades så i enlighet med lagen?Den främsta orsaken därtill var, att han förGud och hela världen skulle framställa ochvisa, att endast den evige, förstfödde av alltskapat, Guds enfödde Son, skulle bli ettoffer för människosläktet.Vem bekräftar detta vid det här tillfället?Den helige Ande själv, som gjorde att Simeonkom till templet, där han börjadeprisa och tillbe det lilla barnet som Herrenssalighet, hedningarnas ljus och Israelshärlighet.Vad gott kan vi då ha av att Messiaseller Kristus kom och uppenbarade sigoch gav sig under lagen?Vi har mycket gott av det, ty då han är världensFrälsare och ett ljus för hedningarna,så må vi enkelt i tro ta emot tröst därav tillevig salighet, för han är ju då också sändtill oss och kommer till oss.Var står det skrivet?Aposteln Paulus säger i Galaterbrevetsfjärde kapitel: ”Men när tiden var fullbordadsände Gud sin Son, född av kvinnaoch ställd under lagen, för att han skullefriköpa dem som stod under lagen, så att viskulle få söners rätt.” Likaså i [förklaringentill] den andra artikeln om återlösningen:”Jag tror att Jesus Kristus, sann Gud, […]regerar i evighet. Det är visst och sant.”Logos 3/2007 11

12V. Om vår käre Herres ochFrälsares, Jesu Kristi,allraheligaste avlelseA. Vad brukar man kalla den här helgen?Man kallar den vanligen Marie bebådelsedag.Till vilket stycke i katekesen hör berättelsenom den här helgdagen?Till den andra artikeln av vår kristna trosbekännelse,där vi säger: ”Jag tror på JesusKristus, Guds enfödde Son, vår Herre, vilkenär avlad av den helige Ande.”Vad säger Skriften om hans avlelse?Ängeln Gabriel kom på Guds befallning tilljungfru Maria och förkunnade för hennedet underbara och glada budskapet, atthon framom alla andra kvinnor skulle bliHerrens moder.Genom vem skulle jungfru Maria bli havande?Genom den helige Ande, ty, sade ängelnGabriel, ”den helige Ande skall kommaöver dig, och den Högstes kraft skall vilaöver dig. Därför skall också barnet kallasheligt och Guds Son.”Varför måste Jesus Kristus bli avladav den helige Ande?För att han skulle bli en helig och ren människa,avlad utan synd, och med sitt heligaoch dyra blod kunna återlösa och rena ossfrån alla våra synder.Var står det skrivet?I Hebreerbrevets sjunde kapitel läser vi:”En sådan överstepräst var det vi ocksåbehövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad,skild från syndare och upphöjdöver himlarna. Han måste inte som dessaöverstepräster bära fram offer, en dag varjeår, först för sina egna synder och sedan förfolkets. Detta gjorde han en gång för alla,när han offrade sig själv”, för att han skulleutplåna synden, övervinna döden och helvetet,frambringa rättfärdighet, oskuld ochevigt liv, vilket inte var möjligt för någonängel eller någon människa.Var står det skrivet?I Jesaja 25:8 står det, att döden för alltidskall göras om intet, och Herren, Herrenskall torka bort alla tårar från alla ansiktenoch ta bort sitt folks vanära i alla länder,för det har Herren sagt. Och vidare i Jesaja43: ”Det är jag, jag som för min egen skullstryker ut dina överträdelser, dina synderkommer jag inte mer ihåg.”Varför måste han dessutom varasann människa?För att han skulle kunna lida och dö ochför sin himmelske Fader sona för våra synder,såsom det står skrivet i 1 Petr. 3: ”Han[Kristus] blev dödad till köttet, men levandegjordgenom Anden.”Vilken nytta och tröst har vi av att Kristus,Guds Son, har blivit människa?Vi har sannerligen stor nytta och tröst avdet, ty genom sin heliga avlelse och sittmänniskoblivande har den allra störstabarmhärtighet kommit oss arma männi skortill del. För nu har Gud antagit vårt köttoch blod, men utan synd, och han gör ossdelaktiga av Guds natur, såsom apostelnPetrus säger i 2 Petr. 1, och Jesaja säger ikapitel 7: ”Se, jungfrun skall bli havandeoch föda en son och hon skall ge honomnamnet Immanuel.” Det betyder Gud medoss.Vad skall vi nu göra för vår käre Gudför all denna nåd?Vi skall av allt hjärta tacka honom och hanskäre Son för den och be, att hans heligaoch saliga människoblivande inte skall gåförlorat för oss, utan att hans helige Andeskall bära mycken frukt till nytta för oss, såatt vi blir renade och tvättade från alla vårasynder till evig oskuld och salighet.B. Vad handlar det om under den här helgeni den kristna kyrkan?Om vår Herres allraheligaste avlelse ochmänniskoblivande.Till vilken av trosartiklarna hör det?Till den andra trosartikeln, där det i synnerheti de här orden heter: ”Jag tror på JesusKristus, Guds ende Son, vår Herre, vilkenär avlad av den helige Ande.”När skedde det här?På den judiske kungen Herodes tid i densjätte månaden efter Johannes döparensavlelse (Luk. 1) enligt patriarken Jakobsprofetia (1 Mos. 49).Var skedde det här?I Nasaret i Galileen, ty det här barnet ärden ädla telningen som omtalas i Jesaja 11.Han skulle också kallas nasaré. (NamnetNasaret härleds från det hebreiska ordetnäzär, som betyder telning.)Vem var då det här barnets mor?Maria, som var en jungfru under och efterfödelsen, enligt Jesajas profetia i kapitel 7och vår kristna trosbekännelse.Hade det här barnet också en far?Ja! I himlen är han Guds Son, född av GudFader av evighet, utan mor, men som människaär han på jorden i tidens fullbordanavlad av den helige Ande och född av jungfruMaria.Hur har då det här barnet avlatsoch blivit människa?Så som Guds kyrka sjunger och vår kristnatrosbekännelse lyder:Världens Frälsare kom här.Rena jungfrun moder är,ty en börd så underlig,Herre Jesu, hövdes dig.Nådens under här vi sett,av Guds Ande är det skett:Ordet, utav av Fadern fött,har i tiden blivit kött.[Den svenska psalmboken 112:1–2, 1986]Men det här går utöver och emot naturen. Vadheter därför det här barnet?Därför heter barnet Under, för här har viett barn i vars person två naturer är förenade,nämligen den gudomliga och denmänskliga. Men de här naturerna är intesammanblandade med varandra, fastänoskiljaktigt förenade. Slutsats: det är Gudoch människa i en person.Har då i en sådan förening av de båda naturernaden ena mottagit något av den andra?Den gudomliga naturen kan inte ta emotnågonting, för att den äger allt av evighet.Men den mänskliga naturen i Kristus harmottagit kraft, makt, ära och härlighet överallt det som kan nämnas, inte bara i den härvärlden utan också i den tillkommande.Logos 3/2007

Varför måste då det här barnet vara Gudoch människa och utan synd?För att han såsom världens Frälsare, Medlare,Överstepräst och Kung, skulle friköpasitt folk från dess synder, rena och försonadet med Gud, göra det rättfärdigt och saligt,ha medlidande med det, skydda och hjälpai all nöd, och i synnerhet såsom Johannessäger i sitt första brev, kapitel 2: ”[…, vi]har […] en som för vår talan inför Fadern- Jesus Kristus som är rättfärdig. Han är försoningenför våra synder, och inte bara förvåra utan också för hela världens”, varför viockså skall erkänna, ära och tillbe honom.Hur blir vi då till våra själars salighetdelaktiga av dessa Jesu välgärningar?Genom tron gör vi alla Jesu välgärningar,hans heliga födelse, död och uppståndelsetill våra egna. Därmed kan vi då med fulltförtroende trösta och fröjda oss mot synd,död, djävul, helvete och fördömelse. Ja, vikan stöda oss och förtrösta på dem, för detbetygar vår andra trosartikel, och det är visserligensant.Hur lyder den andra trosartikelns förklaring?”Jag tror att Jesus Kristus, som är sann Gud,född av Fadern i evighet och även sannmänniska, född av jungfrun Maria, är minHerre.Han har återlöst, förvärvat och vunnitmig, förlorade och fördömda människa,från alla synder, från döden och djävulensmakt, inte med guld eller silver utan medsitt heliga, dyrbara blod och oskyldiga lidandeoch död.Allt detta har han gjort för att jag skall tillhörahonom, leva under honom i hans rikeoch tjäna honom i evig rättfärdighet, oskuldoch salighet, såsom han har uppstått fråndöden, lever och regerar i evighet.Det är visst och sant.”VI. Om vår käre Herres och Frälsares,Jesu Kristi, heliga pina och dödVad handlar det om vid den här tideni den kristna kyrkan?Om vår käre Herres och Frälsares, JesuKristi, heliga pina och död.Till vilken av de heliga trosartiklarna hör detta?Till den andra artikeln om återlösningen,där det heter: ”Jag tror på Jesus Kristus,Guds ende Son, vår Herre, vilken […] ledunder Pontius Pilatus, korsfästes, dog ochblev begraven.”Vad har då vår käre Herre Jesus Kristus utstått?Efter mycket lidande under hela sitt liv harhan under Pontius Pilatus lidit myckenpina och smädelse och slutligen den allrabittraste död på korset.Varför blev han korsfäst?På det svarar aposteln Paulus i Kol. 1:”Ty Gud beslöt att låta hela fullheten boi honom och genom honom försona alltmed sig, sedan han skapat frid i kraft avblodet på hans kors”, och i Gal. 3: ”Kristusfriköpte oss från lagens förbannelse, närhan blev en förbannelse i vårt ställe.”Vad skall vi då främst tänka på angående vårHerres, Jesu Kristi, lidande och död?Tre saker. Först våra synder, med vilka vigjort att Kristus måste lida och dö, så att vilåter detta föra oss till ånger och att vi härefterpå allvar flyr synden. Därnäst Gudsstora barmhärtighet, med vilken han sådyrt har friköpt, förvärvat och vunnit oss,så att vi i fast tro på honom tröstar oss därmedoch tackar och lovar honom av hjärtatför det. Slutligen hans heliga exempel, såatt vi tålmodigt, med det kors han behagarlägga på oss, efterföljer honom, såsomPetrus säger i det andra kapitlet i sitt förstabrev: ”Kristus led ju i ert ställe och efterlämnadeett exempel åt er, för att ni skullefölja i hans fotspår”, och i Matt. 16: ”Omnågon vill följa mig, skall han förneka sigsjälv och ta sitt kors på sig och följa mig.”Tror du då att Kristus har liditoch dött också för dig?Javisst, för Johannes säger i kapitel 1, attKristus är ”Guds lamm, som tar bort värl­dens synd”, och i [förklaringen till] denandra trosartikeln heter det: ”Han har återlöst[…] mig, förlorade och fördömda människa[…] Det är visst och sant.”VII. Om vår Herres och Frälsares,Jesu Kristi, fröjdefullauppståndelseVad handlar det om vid påskhelgen i denkristna kyrkan?Om vår käre Herres och Frälsares segerrikaoch fröjdefulla uppståndelse.Till vilken av trosartiklarna hör detta?Till den andra artikeln om återlösningen,i vilken vi bekänner att Jesus Kristus haruppstått på tredje dagen från de döda enligtSkriften.För vem visade sig Jesus efter uppståndelsen?För sina lärjungar och många andra i fyrtiodagar innan han for upp till himlen.Vad är frukten av hans uppståndelse?Först ger han oss en evig rättfärdighetsåsom Paulus säger i Rom. 4: ”Jesus, vårHerre, han som utlämnades för våra syndersskull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelsesskull.” Den medför också detsanna livet, så att vi i honom får uppstå tillevigt liv, såsom han själv säger i Joh. 11:”Jag är uppståndelsen och livet”, och i 1Kor. 15: ”Liksom i Adam alla dör, så skallockså i Kristus alla göras levande.”Vad skall vi nu göra under tiden?Vi skall i fast tro trösta oss av en sådan välgärning,tacka honom av hjärtat och tjänahonom på ett kristligt levnadssätt och i lydnad.Var står det skrivet?Aposteln Paulus säger i Kolosserbrevetstredje kapitel: ”Då ni alltså har uppståttmed Kristus, sök då det som är där ovan,där Kristus sitter på Guds högra sida”, ochi Rom. 6: ”Vi är alltså genom dopet tilldöden begravda med honom, för att ocksåvi skall leva det nya livet, liksom Kristusuppväcktes från de döda genom Fadernshärlighet.” Och i [förklaringen till] tronsandra artikel heter det: ”på det att jag skallvara hans egen, […] Det är visst och sant.”Logos 3/2007 13

Av Lars BorgströmSmärtesonen och”Men du, Betlehem Efrata,som är så liten bland Judatusenden, från dig skalldet åt mig komma en somskall härska i Israel. Hansursprung är före tiden, frånevighetens dagar.”(Mika 5:2)Så profeterade Mika på 700-taletf.Kr. Den lilla oansenliga stadenBetlehem skulle bli skådeplatsenför någonting alldeles häpnadsväckande,något som helt saknar motstyckei världshistorien. Där skulle enkvinna föda en som har sitt ursprungföre tiden, alltså en evig person (Mika5:2–3).Eftersom endast Gud är evig förstårvi att hennes son skulle vara detmärkliga barn som Mikas samtidaprofetkollega Jesaja sagt skulle heta”Under, Rådgivare, MÄKTIG GUD,Evig Fader, Fridsfurste” (Jes. 9:6). Hanskulle vara både Guds Son och samtidigtvara född av en kvinna, d.v.s. enMänniskoson.I Betlehem skulle alltså det barn födassom skulle vända det nattsvartamörkret i ljus (Jes. 9:2). Ja, Han skullesjälv vara hela världens ljus och gelivets ljus åt dem som följer Honom(Joh. 8:12). Men inte bara det; Hanskulle t.o.m. vara ett ljus som lyserinuti de troendes hjärtan (2 Kor. 4:6,2 Petr. 1:19).Om detta barn, denna kvinnansAvkomma, hade HERREN Gud redanpå syndafallets dag sagt att Hanskulle komma att krossa ormens huvud,d.v.s. mörkrets furstes makt.Men frälsningen skulle inte bli lättvunnen.Den skulle frambringas genomlidande eftersom det var sagt attkvinnans Avkomma skulle bli huggeni hälen (1 Mos. 3:15). Han skullebli en smärtornas man (Jes. 53:3).Länge hade de troende väntat ochhoppats på infriandet av löftet. Redannär Eva födde Kain trodde honnog att denne hennes förstfödde varden utlovade, då hon sade: ”Jag harfått en man från HERREN” (1 Mos.4:1) eller i annan översättning: ”nämligenHERRENS man”, d.v.s. den14”Blodet skall för er vara ett tecken på de hus där ni är, ty när jag ser blodetskall jag gå förbi er.”utlovade ormförtramparen. Men såhon bedrog sig! Hennes son var inteFrälsaren, utan blev istället den förstemördaren, då han dödade sin egenbroder (1 Mos. 4:8).Det tålmodiga bidandet, väntandetpå Guds infriande av frälsningens löfte,skulle fortgå många och långa seklerinnan det mötte sin uppfyllelse ibarnets ankomst (advent) i Betlehem.Hur stor var sedan inte glädjen närden välsignade Avkomman föddes!Den gudfruktige Simeon, en av destilla i landet som väntade på Israelströst, prisade Gud när han väl fick tabarnet i sina armar (Luk. 2:29-32):Herre, nu låter du din tjänare slutasina dagar i frid, så som du har lovat.Ty mina ögon har sett din frälsning,som du berett att skådas av alla folk,ett ljus som skall uppenbaras för hedningarnaoch en härlighet för ditt folkIsrael.Ännu har vi inte nämnt Löftesbarnetsnamn. För de allra flesta avdenna jultidnings läsare är barnet redanbekant, men för säkerhets skullciterar vi några ord av Martin Luther:”Frågar du vad namn Han bär? JesusKrist det är. Han är den Herren Gud,som, klädd i segerskrud, sin tron för evigtgrundat.” (Lova Herren 405:2)Det förebådande iGamla testamentetUnder denna långa väntan, från detförsta löftet på syndafallets dag tilldess uppfyllelse vid tidens fullbordan,hade olika profeter, bl.a. Mikaoch Jesaja, framträtt och på GudsLogos 3/2007

Salighetshövdingenbefallning talat om den kommandeFrälsaren. Han är huvudpersonen,kärnan (det innersta innehållet) ochstjärnan (det ljus som lyser upp) ihela Skriften, såväl Gamla som Nyatestamentet.Liksom påsklammensblod på dörrträet fickfördärvaren att gå förbide judiska hushållen iEgypten, får Jesu blod påkorsträet satan att medouträttat ärende gå förbidem som förlitar sig pådess renande, frälsandekraft.Vid sidan av Gamla testamentetsmånga profetior förebildades Jesufrälsningsverk också genom de offerceremoniersom utfördes. Här ärväl bockens blod som stänktes övernådastolen, förbundsarkens lock (3Mos. 16), och lammen som slaktadesvid påsk (2 Mos. 12) några av de mestkända.Jesu blod raderar ut alla syndersåsom bockblodet överskylde deöverträdda lagtavlorna i förbundsarken(under nådastolen) så att Gudfrån Himmelen inte såg några brutnabudord utan bara det övertäckandeblodet – och liksom påsklammensblod på dörrträet fick fördärvaren attgå förbi de judiska hushållen i Egypten,får Jesu blod på korsträet satanatt med outrättat ärende gå förbi demsom förlitar sig på dess renande, frälsandekraft (jfr Upp. 12:10–11).Men den utlovade Frälsaren förebildadesäven av personer som uppträderi Gamla testamentet, och sommed sina liv och handlingar förebådarolika egenskaper hos Honom ochhändelser i Hans liv.Mest uppenbart är väl att kungDavid är en sådan förebild. Löftessonenkallas ju också för ”Davids son”och några gånger till och med rättoch slätt för ”David” (t.ex. Hes. 34:23,Hos. 3:5).Ibland utsägs i Nya testamentet direktdetta samband mellan personeri Gamla testamentet och vår Frälsaresom när Hebreerbrevets författarei kapitel 5, 6 och 7 visar hur prästkonungenMelkisedek, han som varkung i Salem och kom ut och mötteAbraham med bröd och vin (1 Mos.14:18), förebildar Jesus, som förutomatt vara vår Frälsare också är vårÖverstepräst.Men oftast är detta samband intedirekt utsagt, man får istället ana sigtill och själv upptäcka de förebildandedragen hos de gammaltestamentligagestalterna. Det är detta vi nu, medutgångspunkt från det inledandeprofetordet från Mika 5:2, skall göra.Men låt oss först, innan vi vändeross till en sådan framåtsyftandehändelse – nämligen en, i jämförelsemed Löftessonens ankomst, mångaårhundraden tidigare födelse i Betlehemsutmarker – komma ihåg att alladessa personer som tjänade som förebilderi Gamla testamentet endast varmycket bristfälliga skuggor av densom de profetiskt visade fram emot.De var syndare som du och jag ochinga fullkomliga människor.David begick t.ex. både äktenskapsbrottoch mord (2 Sam. 11). Detär alltså inte genom syndfrihet ellerhelighet som de är förebilder till Jesus.De kan naturligtvis vara värdaatt efterlikna i den mån de visar dragav den förebildade, men det är merhändelser i deras liv som på olika sättvisar fram emot de frälsningshistorisktavgörande händelserna vid tidensfullbordan.Benjaminsfödelsei BetlehemPatriarken Jakobfick genomgå bittralidanden i sitt liv.Svårast av allt varden förmodade förlustenav älsklingssonenJosef (1 Mos.37:32–35), som handock senare, föresin död, fick återse Rakels grav i Betlehem.i Egypten. Han yttrade då för övrigtord som liknade Simeons när dennetog Jesusbarnet i sin famn. Jakob sadetill sin son Josef: ”Nu kan jag dö då jaghar sett ditt ansikte, eftersom du ännulever.” (1 Mos. 46:30)Vid sidan av sorgen och saknadenefter Josef var nog Jakobs bittraste förlustden älskade hustrun Rakel, somdog i barnsäng i sina bästa år (1 Mos.35:16–20). Jakobs familj befann sig påvandring med hela sitt stora följe ochhade kommit till närheten av Efrata,ett annat namn på Betlehem i Judeen.Denna lilla stad ligger ca 8 km söderom Jerusalem. Ibland kallades dennaort, såsom i Mika 5:2, vid båda sinanamn: ”Betlehem Efrata”.Nu var det dags för den havandeRakel, som tidigare fött sonen Josef,att föda för andra gången, och då dettvå gånger nämns att förlossningenvar svår (1 Mos. 35:16–17), förstår viatt den var oerhört smärtsam.Rakel dör, men barnet, en son,överlever. Med sina sista ord gavRakel honom namnet Ben-Oni, ”minsmärtas son”. Jakob däremot, mitt isorgen över den älskades död, gavden nyfödde namnet Ben-Jamin,”lyckoson”. Rent ordagrant betyderBenjamin ”den högra handens son”,men eftersom höger hand var lyckohanden,har namnet Benjamin innebörden”lyckoson”.Profetiskt syftar denna dubblanamngivning för det första på Benjaminsjälv. När Jakob trodde att hanhade förlorat Josef, sin förste son medRakel, var Benjamin den ende av dekvarvarande elva sönerna som hanLogos 3/2007 15

egentligen räknade med. Han saderent ut till sina övriga söner att hanhade bara Benjamin kvar och att utanhonom skulle han bli barnlös (1 Mos.43:14).Jakobs livssorg, förlusten av Josef,skulle därför komma att tillspetsasi oron över att tvingas mista ävenBenjamin när denne under den svårahungersnöden var tvungen att sändassom ett slags lösen till Egypten (1Mos. 42–43). Därför skulle Benjaminkomma att bli hans smärteson.På samma gång blev ändå Benjaminden nyckelperson, som ledde tillupptäckten att Josef levde. Följdenblev sedan försoning mellan Josefoch bröderna och allas räddning undanhungersdöden – i den meningenblev Benjamin verkligen lyckosonen.Men för det andra – och framförallt – är namngivningen, både Rakelsoch Jakobs, profetisk i en meningsom syftar mycket längre framåt. Engång skulle nämligen här i traktenkring Betlehem födas en Son, sommer än någon annan skulle göra skälför namnet ”min smärtas son”. DenneSon kallas hos profeten Jesaja ”ensmärtornas man” (Jes. 53:3).Men inte bara Rakels son, utanäven hon själv får förebilda Jesus,eftersom hon dör då hon föder sittbarn. Så heter det ju också om Jesus:”När du gör Hans liv till ett skuldoffer,får Han se avkomlingar.” (Jes. 53:10, jfräven Joh. 12:24, Rom. 3:23–25, Ef. 1:7,Hebr. 9:12).Jesus är samtidigt genom sitt svårafrälsningsverk vår saliggörare,en verklig ”lyckoson”. Han sitterdessutom efter sin uppståndelse påGuds högra sida eller, som det i äldresvenska heter, på Guds högra hand(Ben-Jamin = den högra handensson). Utan att ana det har både Rakeloch Jakob genom namngivningen avsin son profeterat om vår Frälsare.Även ortnamnen anspelar på detkommande Frälsarbarnet. Betlehembetyder ”brödhus” och Efrata betyder”fruktbar”. I Betlehem Efrataskulle Han födas som är livets bröd16Vi är övertygade om atten har dött i allas ställe,och därför har alla dött.(Joh. 6:35) och den ende som kan lovade sina att de, om de förblir i Honom,skall bära rik frukt (Joh. 15:5).SmärtesonenJesus säger: ”Jag Är” – och soldaterna faller till marken.Jesus Kristus är Guds Son och samtidigtkvinnans Avkomma som påett smärtsamt sätt krossade djävulenoch hela hans välde. Han förnedradesig till det yttersta, döden på korset(Fil. 2:8), för att frälsa oss. Guds Son,Frälsarbarnet, föddes till jorden av enenda anledning. Han föddes för attdö – inte vilken död som helst utanallas vår död. Han är vår ställföreträdaresom dött i allas vårt ställe.Därför heter det så märkligt i Jes.53:9 om Jesu viloplats där han låg iden välbärgade Josef av Arimateasgrav: ”Hos en rik var Han i sina dödar(pluralis!).” Så kan vi naturligtvis intesäga utan tvingas skriva ”i sin död”.Men här kommer i den hebreiskagrundtexten den stora, den eviga sanningenfram, ”att en dött för alla ochalla i en” (Lova Herren 240:6) ellersom Paulus uttrycker det: ”Vi är övertygadeom att en har dött i allas ställe,och därför har alla dött.” (2 Kor. 5:14)När Jesus frälste oss var det ettmycket svårt kroppslidande Hanhade att utstå. Att torteras och spikasfast på ett kors är en av de mest utstuderademetoderna för att plågsamtoch utdraget ta livet av en människa.Profeten Jesaja hade sett detta redansju århundraden tidigare (Jes.53:8):Genom våld och dom blev Han borttagen.Vem i Hans släkte besinnar attnär Han rycktes bort från de levandesland, blev Han plågad på grund avmitt folks överträdelse?Korsfästelsen innebar även att Jesus,där Han hängde fastspikad medsina blödande hälar, på ett mer bokstavligtsätt än någon kunnat ana,besannade vad Gud sagt i det förstalöftet om frälsning (1 Mos. 3:15).Men vår Frälsares kroppslidandevar inte allt, inte ens det huvudsakligai Hans pina. Det verkliga lidandetbestod i något annat och mycketvärre. Detta andra och värre varanledningen till Hans svåra stund iGetsemane. Sorg och ängslan fylldeHonom. Hans själ var bedrövad tilldöds. Han bad sin Fader i Himmelen,att om det var möjligt, så ville Hanslippa de lidanden som väntade. Hanvar rädd. Ohyggligt rädd. Han kallsvettadespärlor såsom blodsdroppardå Han tänkte på det som låg framförHonom (Luk. 22:44).Vår syndaskuld, som Jesus kommitför att betala och lyfta av, varverkligen tung. Den tryckte oss nedi helvetet oavsett om vi nu var medvetnaom det eller inte. Synd motden oändlige Guden är nämligenoändligt allvarligt och förtjänar ettoändligt straff. Därför var den somskulle frälsa oss tvungen att själv lidaLogos 3/2007

gudsövergivenhetens och den evigadödens helvetespinor.O vilken Ben-Oni, vilken smärteman,var inte Jesus! Han vissteatt Han var tvungen att vandra densmala, plågsamma vägen upp motJerusalem och Golgata för att kunnafrälsa oss. Ingenting, inga lidanden ivärlden eller i evigheten, kunde hindraHonom. Så hett eftertraktade Hansin lön, sitt segerbyte: oss människor(Jes. 53:12).(Vem kan fatta detta under av omotiveradkärlek till fördömelsevärda,svekfulla syndare?)När Petrus försökte få Honom attvika av från lidandesvägen mot Jerusalemsade Han (Matt. 16:23):Gå bort ifrån mig, satan! Du vill fåmig på fall. Vad du tänker är inte Gudstankar utan människotankar.Han sade sedan i klartext vilketHans uppdrag var, varför Han överhuvud taget kommit till världen(Matt. 20:28):Människosonen har kommit [...] föratt tjäna och ge sitt liv till lösen förmånga.”Carl Mikael Bellman, som liksommånga andra i äldre tid även hadeen allvarlig, kristen sida, skriver i detvå sista verser av en julpsalm, ”Dugjorde väl, du kom”:Han, som ger alla djursin kraft att kunna föda,blir född, och sjelf i daghan känner lifets möda.”Du gjorde väl, du kom!”Din kärlek frälsar oss:Det blod, som i dig rörs,utsläcker afgrunds bloss.De späda ögnakast,som stråla kring din linda,De skänka verlden lifoch mörksens härar binda.”Du gjorde väl, du kom” …Men, ack, min frälserman,din vagga och ditt korsstå redan när hvarann!”Din vagga och ditt kors stå redannär hvarann!”, skriver Bellman.Ja, Jesus föddes för att dö. Han komi ett enda syfte. Vi förstår nu varförJesus var så rädd, räddare än någonannan människa någonsin varit, införsin död. Vi förstår varför vår Frälsaredarrade i Getsemane, medan en hedningsom Sokrates heroiskt kundetömma giftbägaren. Gud lade ju helatyngden av mänsklighetens samladesyndaskuld på Honom.Jesus kom att inför sin Fader framståsom den ende mänsklige syndaren,som den som begått alla svek,illdåd och skändligheter som någonsinutövats, och kommer att utövas,på jorden.Gud var i Kristus ochförsonade världen medsig själv. Han tillräknadeinte människorna derasöverträdelser.Det står i 2 Kor. 5:21 att Jesus blevgjord till synd, till ett med synden.Och där synden är, där är ocksåGuds straff. Eftersom synderna varså många och grova var Guds vredeöver Honom total. Ja, Skriften sägeratt Han som hängde där för allas vårfrälsnings skull var förbannad (Gal.3:13).Synden skiljer nämligen människanfrån Gud. Kvinnans Avkomma,Löftessonen, som tidigare levt i totalöppenhet och gemenskap med sinFader, ropade därför på korset – sedansynden lagts på Honom – i ångestmed hög röst: ”Min Gud, min Gud,varför har du övergivit mig?” Bandettill Fadern var kapat. Fadern hadevänt bort sitt ansikte från Honom.Tycker du att detta är otäckt? Ja,synden och Guds vrede över den ärotäck. Det var ett förskräckligt straff,syndens straff, Jesus gick in under.”Skåda, skåda nu här alla, se hurplågad Jesus är! Klaga högt, låt tårarfalla! All vår syndaskuld han bär. Såsom Jesu smärta var, aldrig någonsvarit har.” (Lova Herren 153:1)Men hur mycket en människa änlider i någon annans ställe kan dettainte inför Gud gottgöra den andresskuld (Ps. 49:8–9):Sin broder kan ingen friköpa, eller geGud lösepenning för honom. För dyrär lösen för hans själ och kan ej betalastill evig tid, så att han skulle få leva föralltid och inte se förgängelsen.En ändlig varelse kan inte betalaen oändlig skuld – det kan bara enoändlig person göra. Därför var denEvige, Han som leder sitt ursprungtillbaka till före tiden, från evighetensdagar (Mika 5:2), tvungen att födassåsom människa och företräda oss.Han frambar sig själv, sin gudomligaperson, som ett offer för våra synder!Eftersom Jesus såsom sann Gudframburit sig själv som ett syndoffer(Hebr. 10:12), är detta offer oändligtstort. Det var ju Guds Son, alltså Gudsjälv som dog. Ja, den som skådarupp mot den på korset uppspikadeJesus kan häpet utbrista: ”O storanöd! Gud själv är död.”SalighetshövdingenDet oändligt stora offer som frambarspå Golgata för snart 2000 år sedan,på den verkliga försoningsdagen, detsanna Yom Kippur, täcker hela mänsklighetenssamlade syndaskuld. Ingensynd är därför så stor, att den inte kanförlåtas. Ja, mer än så: Ingen synd ärså stor att den inte redan är utstrukengenom Jesu lidande och död. Gudhar trampat på våra missgärningaroch kastat våra synder i havets djup(Mika 7:19).Synderna är utplånade en gångför alla. Jesus har inte bara så därnätt och jämt, eller bara till hälftenförsonat världens synder, utan Hanhar gjort det så fullkomligt och överflödande,att även om världen skullestå i tusentals år till och syndernaoch syndarna skulle förökas i sammatakt som nu, så skulle Hans försoningräcka till mer än väl.Ingen synd i världen går upp motKristi lidande och död. De är som smågnistor mot stora, vida havet (Rosenius).Vår Herres heliga och dyrbaragudomliga blod är mer än nog för attrena hela världen från alla dess synder.Det är som det står i Apg. 20:28:Gud har köpt sin församling åt sig”med sitt eget blod”.Därför finns det ingen anledningför någon enda människa, inte ens förden uslaste och vedervärdigaste påjorden, att misströsta. Det hopplösafallet, den som inte duger till någontingöver huvud taget i övrigt dugeråtminstone till att frälsas och bli salig.Frälsningen har ju helt och hålletåstadkommits av en annan person.Försoningsverket var, som vi harsett, en uppgörelse mellan Fadernoch Sonen (2 Kor. 5:19):Ty Gud var i Kristus och försonadevärlden med sig själv. Han tillräknadeinte människorna deras överträdelser.Logos 3/2007 17

Kärleken – Gud har älskat ossBetraktelse för juldagenav Boris SandbergMina älskade, om Gud älskade oss såhögt, är också vi skyldiga att älska varandra.(1 Joh 4:11)De här orden av Johannes ställerallt på sin spets. Det är ett så kategorisktuttalande att vi ryggar tillbakainför det. Hur skall vi förmå det?! Omvi som kristna inte älskar varandra såär inte Gud i oss och hans kärlek harinte nått sitt mål i oss.Med Jesu lärjungar skulle vi önskautbrista: ”Vem kan då bli frälst?” Viskall ju älska vår nästa som oss själva.Vi bör vara medvetna om att NyaTestamentet gör skillnad mellan denallmänna kärleken till medmänniskornaoch kärleken till dem som ärbröder och systrar i tron. Kärlekentill medkristna är av ett annat slag änden allmänna och tar sig också andraoch speciella uttryck.Kärleken ”befriar”I den tid vi lever har kärleksbudet blivitett av de enklaste att uppfylla. Detär bara att acceptera att var och en harfrihet att göra som han eller hon vill,bara det inte skadar någon annan pånågot sätt. Låt alla blommor blomma,säger man.Om du älskar dina medmänniskorså kallar du inte någonting för synd.Det skulle vara det samma som attskuldbelasta någon. I stället skall manhjälpa till och arbeta för att var och enskall få leva enligt sin medfödda natur,som enligt Bibeln är syndig.Enligt mångas mening är det endastde som menar sig hålla fast vidden bibliska tron som stupar på dethär budet. Det är ju just de som är deallra mest kärlekslösa. Alla andra tillsammansmed världen uppfyller dethär budet ganska enkelt. Predikanom den allmänna kärleken har lyckatsväl i att ”befria” från träldom underGuds ord och ”omvänt” de flestatill en total frihet.KärleksbegreppetHurudan kärlek är det alltså frågaom? Alla vet vi vad kärlek är. Vi harhaft erfarenhet av den och kanskeockså erfarenhet av brist på kärlek.Men vad avser människor idag närde talar om kärlek? Hur definierarman den och vilken typ av kärlektänker man på?Så uppenbarades Guds kärlek tilloss: han sände sin enfödde Son tillvärlden för att vi skulle leva genomhonom. Kärleken består inte i attvi har älskat Gud utan i att han harälskat oss och sänt sin Son till försoningför våra synder. Mina älskade,om Gud älskade oss så högt, ärockså vi skyldiga att älska varandra.Ingen har någonsin sett Gud. Omvi älskar varandra förblir Gud i oss,och hans kärlek har nått sitt mål ioss. Vi vet att vi förblir i honom ochhan i oss, därför att han har gettoss av sin Ande. Vi har sett och vittnarom att Fadern har sänt sin Sonsom världens Frälsare. Den sombekänner att Jesus är Guds Son, ihonom förblir Gud och han självförblir i Gud. Och vi har lärt kännaden kärlek som Gud har till oss ochtror på den. Gud är kärlek och densom förblir i kärleken förblir i Gud,och Gud förblir i honom.(1 Joh 4:9–16)I våra dagar sägs att kärleken ärkärnan i den kristna tron. Så långtär allt bra och rätt. Men det är intekärleken som känslofenomen som ärMänskligheten stod helt vid sidanav då den frälstes av kvinnans Avkomma,den utlovade Frälsaren. Detär därför bara att falla ned på knä,tacka och prisa den evigt gode Gudenför alla Hans välgärningar! Densom börjat göra detta redan här påjorden skall få fortsätta med det i allevighet.Vem du än är som läser detta fårdu leva i syndernas förlåtelse, fridoch salighet därför att Jesus Kristus,din vän och Frälsare, är Försonaren,Fridsfursten och Salighetshövdingen.När Han föddes till vår jord förkunnadeHimmelens änglar i heligjulnatt (Luk. 2:14):Ära vare Gud i höjden och frid på jorden,till människor Hans välbehag.Genom tron på Jesus är du enGuds välbehags människa. När Jesusdöptes hördes en röst från himlen:18Denne är min Son, den Älskade. I Honomhar jag min glädje. (Matt. 3:17)En sådan Ben-Jamin, lyckoson, ärockså du genom trons förening medJesus. I Honom är du ren, rättfärdigoch Himmelen värdig. Genom det saligabytet, då Jesus tog din synd ochstinkande smuts och gav dig sin rättfärdighetoch skinande renhet, är duallt vad Jesus är!Tänk att Gud ser på dig och sägeratt du är Hans älskade i vilken Hanhar sin glädje! Så tacka nu Gud förHans stora, ofattbara och oändligakärlek! 1 Kor. 1:30:Honom har ni att tacka för att ni äri Kristus Jesus, som Gud för oss hargjort till vishet, rättfärdighet, helgelseoch återlösning.”I tron på evangeliet, det gladabudskapet om Smärtesonen och Salighetshövdingen,Han som är bådeBen-Oni och Ben-Jamin, äger Kristikyrka ett fridstillstånd, som inte kanöverträffas av något på jorden eller idenna tidsålder.Den kristne känner inte denna fridoch salighet alla gånger, men ägerdem ändå alltid. Friden och salighetenär nämligen mer än känslor ochförnimmelser, de är objektiva tillståndden kristne befinner sig i p.g.a.Jesu fullbordade verk. Och Löftessonensverk kan varken satan eller yttretrångmål göra om intet. Ormen ärkrossad och vi är förlossade!Kvinnans Avkomma, den Evigefrån Betlehem (Mika 5:2), har genomsitt lidande och sin död förlossat oss.Vi lever nu på alla sidor; höger, vänster,fram, bak, upp och ned – såsom ien borg (jfr Lova Herren 405:1) – omgivnaav syndernas förlåtelse, fridoch salighet.Amen.Logos 3/2007

kärnan eller något genetiskt betingateller en abstrakt storhet, som man itiden i vissa kretsar upphöjt Vishetentill – ett gudomligt väsen. Kärleken ärinte ens till sin början en fråga om enrelation!Nej, den kärlek som Bibeln avserär klart definierad av Jesus själv. Denkärlek han avser är hans egen totaltosjälviska kärlek. Den som han gavexempel på då han lät sig spikas påkorset. Kärlek är, att han tog vårasynder på sig och blev föremål förGud vrede och led dödsstraffet förvåra synder.Kärleken består inte i att vi har älskatGud utan i att han har älskat oss ochsänt sin Son till försoning för vårasynder. (1 Joh 4:10)Efter att ha övervunnit döden bjuderhan ut frukterna av sin kärlek tilloss genom evangelium och vill attvi skall ta emot hans kärlek i tro. Dåuppstår en trosrelation mellan honomoch oss. Då blir relationen ömsesidig.Vi älskar därför, att han först har älskatoss. (1 Joh 4:19)Sedan skall vi leva ett liv som ärvärdigt den kallelse som vi har fåttgenom evangelium.Lydnad för Kristi kärlekMan kan tala klart och tydligt om attvi är syndare och att vi alla är i behovav Guds förlåtelse, och att förlåtelsenges oss tack vare Jesu död på korset.Men sen går det snett.Många uppfattar Guds kärlek i JesusKristus på ett sådant sätt, att allade synder vi har är sonade, så att viinte mera kan avkrävas ens lydnadför Guds bud och därför inte behöverbekämpa frestelserna till synd. Hurmycket vi än ljuger, avundas, bryteräktenskapet både före och inom,småfifflar, o.s.v. så finns det ju förlåtelse,menar man.I ett sådant resonemang rymsinte lydnad, varken för Guds lag ellerhans kärlek. Skall vi fortsätta attleva i synden för att nåden skall bli såmycket större?Vi har en syndig natur och denskall inte regera i våra liv. Det är enständig kamp mot vår syndiga naturi lydnad för Kristi kärlek.Vi är skyldiga att älskavarandraHur motiverar Johannes vår kärlektill vår nästa? Hänvisar han till varsoch ens rätt? Eller till att det är Gudsom skapat mig så, och då ligger juansvaret på honom.Nej, vi är skyldiga att älska vårnästa, därför att vi har fått nåden attbli föremål för Jesu kärlek. Förutomden egna synden är andra människorsfrälsning det största bekymretför oss troende.Kärleken ser längreVi kan se av Paulus brev hur han våndadesoch hur kärleken till de församlingarhan hade grundat drev honom,så att han t.o.m. tog till mycket skarpaord mitt i det att han vakade genomnätterna i bön för dem.Ta brevet till galaterna som exempel.När han klarat av den formellainledningen går han genast över tillatt uttrycka sin bestörtning över attde så snart kunnat avfalla från Kristus.Han förbannar kraftigt dem somkommer med ett annat evangelium,som egentligen inte är något evangelium,utan genom vilket de blir bundnai sina synder. Han är verkligenbekymrad för deras del. Skall hansarbete ha varit förgäves? Kärleken serlängre än till tiden.Vi är alla under domenSom medkristna skall vi inte dömaandra syndare, utan vi skall dömaoss själva först (läs 1 Kor 11:31) ochsedan all annan synd som vi kännertill. Vi skall hjälpa och stöda, tröstaoch förmana.Men för att kunna göra det, så måsteju vår medbroder och -syster varamedveten om sin synd och lida av attbära på den syndabördan. Då finnsdet förutsättningar för att vi skallkunna bära varandras bördor, när visom syndare går sida vid sida framtill korset och bekänner vår synd.Kärleken tar sig alltidkonkreta uttryckPrecis som med den allmänna kärlekenså finns det en allmän kärlek somföreskriver att vi skall bära andrasbördor, hjälpa och stöda dem somhar det svårt på något sätt, vilket somhelst.Ett bibelställe som ofta kom i minatankar under den tid vi bodde och arbetadei Kenya i missionsarbetet varJak 2:14–17. I Kenya hade man dagligenomkring sig människor som behövdehjälp, både materiell och andlighjälp. Den materiella hjälpen varbetydligt mera påtaglig. Den andliganöden höll sig i bakgrunden. Det gickhelt enkelt inte att bara säga till densom saknade mat: ”Jag skall be fördig.”När Jesus berättat liknelsen omden barmhärtige samariten säger hantill den som ville veta vem hans nästavar: ”Gå du och gör på samma sätt.”På samma sätt som den barmhärtigesamariten hade tagit sig an den slagne,så är också vi sända att ta handom de slagna, dem som är bundna avalla slag av synder.I Fil 2:5–8 uppmanas vi att ha sammasinnelag som Jesus hade. Han varberedd att t.o.m. gå i döden för ossför att rädda oss. Som kristna måstevi alltid vara på de svagas sida. Vifår aldrig acceptera något som skadaren annan människa, men det fårinte heller resultera i menlöshet införGuds ord.Kärleken fostrarHur skall vi få broderskärleken attpassa ihop med kärleken till Gud ochhans ord? Den verkliga broderskärlekenhar alltid kärleken till Gud överallting. Genom kärleken till Gud förverkligaskärlek till medmänniskor.Gud vill att alla människor skall blifrälsta. Handlar vi i enlighet med denönskan så älskar vi också våra medmänniskor.Då kan vi inte tiga om någonär på fel väg.Men människor har svårt att uppfattadet som uttryck för kärlek närman förmanar, tillrättavisar och dömer.Jag tror att det är väldigt få somuppfattar en allvarlig predikan somLogos 3/2007 19

Han har sänt sitt folk förlossningAv Gunner JensenHan har sänt sitt folk förlossningoch grundat sittförbund för evig tid.(Ps. 111:9)Gud har sänt sitt folk förlossning.Han har sänt oss frälsning.Det är hela Bibelns storaoch rika budskap som vi också underdenna julhögtid får stanna inför.I sin lovsång till Gud säger Sakariassamma sanning som psalmisteni Ps. 111: ”Välsignad är Herren, IsraelsGud, som har besökt och återlöst sittfolk.” (Luk. 1:68) Gud har sänt frälsningåt sitt folk. Han har gjort det iJesus Kristus.Gud har sänt frälsningGud sände sitt folk frälsning, när devar alldeles förtappade och förloradei sig själva. De var i slaveri i Egypten.De kunde inte själva göra någonting.De kunde inte själva befria sig fråndetta förskräckliga elände. Men Gudgrep in. Han frälste sitt folk av baranåd.Denna frälsning ur träldomen iEgypten är en förebild till den storafrälsning som Gud har sänt oss: frälsningen,i Jesus Kristus, från syndenoch döden och fördömelsen.Det är detta evangelium om frälsningenfrån Gud, frälsningen av nådför Jesu Kristi skull, utan våra gärningar,utan vår förtjänst eller värdighet,som vi mest av allt behöver höra.Evangeliet talar inte om vad vi skallgöra. Det talar inte om våra förbättringsförsök.Det talar om vad Gudhar gjort för oss i Kristus.När tiden var inne sände Gud sinegen Son. Gud sände sitt folk förlossning.Han sände oss frälsningeni Kristus. Jesus gick i vårt ställe ochuppfyllde lagen för oss, och på korsetled han straffet för alla våra synder.Vem gäller detta evangelium?Vem får höra och ta emot detta evangelium?Det gäller dig och mig, för det varför alla som Jesus fullbordade frälsningen.Det är inte så, att vi förstmåste förbättra oss och få till nådensfrukt i våra hjärtan. Det är inte så, attvi först måste arbeta och försöka görahjärtat rent och gott, för att sedan fåkomma till Jesus. Nej, för då kommervi aldrig till honom.Det är en stor villfarelse att tänka,att jag först måste övervinna synden,och att jag först måste vara så och såfrom och göra detta och detta, för attfå nåd och förlåtelse hos Gud. Det ärdjävulen som på detta sätt försöker fåoss att gå Jesus förbi, försöker få ossatt stanna borta från Jesus.När får vi komma?Vi får komma till Jesus denna stundoch alla stunder. Vi får ta vår tillflyktdömer synden som uttryck för denkristna kärleken. Åtminstone inte ivår tid.Kärleken prövasDet är speciellt i förföljelsetider sombroderskärleken prövas. Vi skall alltidta parti för dem som tror på Jesus.Domstolsförfarandet på den ytterstadagen (Matt 25) visar tydligtvad sann kärlek är. Jesus talar omdem som han kallar ”mina minstabröder” och säger:Allt vad ni har gjort för en av dessamina minsta bröder, det har ni gjortmot mig. (v. 40)Har du tagit parti för Jesu ”minstabröder”?Jag tror att man skall se liknelsenmot bakgrunden av förföljelser, mereller mindre radikala. Den kärleksom driver en att ta på sig skammenför Kristus eller vara beredd att gå ifängelse eller bli dödad för att manvisar att man är en av dem är sannkristen kärlek.Att ge mat till den som förvägras20mat och vatten, därför att det är entroende, eller ge husrum åt en troendesom blivit vräkt, därför att han är enkristen, eller ge kläder till den som berövatsdem av mobben, eller att besökaden som är på sjukhus på grundav misshandel eller i fängelse för attde bekänt sin tro på Kristus, det är Kristikärlek.Att på samma osjälviska sätt varaberedd att ge sitt liv, det är att haKristi sinnelag. ”Den som bekänner attJesus är Guds Son, i honom förblir Gudoch han själv förblir i Gud.” (1 Joh 4:15)Här kommer vi ofta (alltid) till korta.Herre förbarma dig över oss!Att älska sina ovännerVi skall också älska dem som intetycker om oss, undviker att hälsapå oss, tittar åt ett annat håll när vimöts på trottoaren eller undviker attumgås med oss just därför att vi villfölja Kristus och hans lära.Vi skall önska dem allt gott somsmädar oss, dem som motarbetar ossöppet eller fördolt. Vi skall be för alla,att Gud skulle öppna allas våra ögontill att se vad det är som dominerarvår relation till varandra och till hansSon Jesus Kristus.Jesu kärlekJesu relation till oss präglades helt avhans kärlek. Han gav sitt liv för sinafiender. Jesus dog för oss svaga ochogudaktiga medan vi ännu var syndareoch Guds ovänner (Rom 5:6-10).Medan vi var hans ovänner, inte sedanvi blivit hans vänner.Det är inget besynnerligt med attgöra gott mot sina vänner. Det ärmänskligt. Men han tog våra synderpå sig och led straffet genom att blitotalt förkastad av sin Fader ända neri helvetet. Annars hade inte syndenblivit fullkomligt sonad.Mina älskade, om Gud älskade oss såhögt, är också vi skyldiga att älska varandra.Artikelförfattaren är missionspräst i SvenskaLutherska Evangeliföreningen i Finland. Hanhar i många år varit missionär i Kenya.Logos 3/2007

till honom just som syndare, medonda och orena hjärtan. Vi får kommajust sådana som vi är, som förloradesyndare.Hur kan jag veta, om jagfår komma och ta emotsyndaförlåtelsens gåva?Därför att Jesus själv har sagt det. Herrensord säger det så tydligt. ”Kom tillmig”, säger Jesus (Matt. 11:28).Jag har läst om en man som en daghälsade på hos en gammal troendekvinna. När han kom, såg han att Bibelnlåg uppslagen på bordet, och hansåg att det stod ett stort P vid sidan avmånga av verserna. Han frågade, vaddenna bokstav P betydde.Den gamla troende kvinnan svaradeatt det finns så många löften i Bibeln,och att hon hade prövat mångaFoto: John Lasénav dem och att hon hade erfarit att allalöftena var pålitliga. Därför hade honskrivit ett stort P för att bättre kommaihåg att hon hade prövat löftena ochatt de höll. P stod för prövat!Guds ord och löfte består. Psalmistensäger det så här (Ps. 46:2):Gud är vår tillflykt och vår starkhet,en hjälp i nöden, väl beprövad.Herren Gud är väl beprövad. Detgår att att lita på hans ord och löften.Också under det nya året går detan att lita på Guds evangelium omKristus. Herrens ord och löften gälleralla dagar. Låt oss inte lyssna till detegna hjärtats tankar. Låt oss i ställetlyssna till Herrens ord. Det är fullbordat!Det ordet står fast alla tider. I Ordetoch sakramenten kommer hansjälv till oss med sin nåd och skapartron i våra hjärtan.Se uppåt!Jag har läst en berättelse från segelfartygenstid. En ung och oerfarensjöman blev under en storm sänd föratt ordna något högt uppe i masten.Trots de hårda vindarna klättradeden unge mannen upp och ordnadedet som skulle göras.Men när han började klättra nerigen, tittade han neråt och han blevyr i huvudet och rädd, för nu såghan hur båten rullade från ena sidantill den andra. Han kände snart hurhan höll på att mista greppet och hanropade till sjömannen som stod pådäcket långt där nere: ”Jag faller!”Men sjömannen på däcket ropadetillbaka: ”Se inte ner, pojke! Se uppåt!”Och när han följde rådet återfickhan lugnet och kunde nu säkert klättraner från masten.När vi har svårt för att tro evangeliet,finns hjälpen inte i det egna hjärtatutan i evangeliets ord från Gud. Seuppåt! Se upp på korset. Se inte nerpå dig själv, det är inte hos dig självdu finner hjälpen. Se uppåt! Se upppå Kristus på korset! Han är din frälsning.Jesus Kristus är frälsningen frånGud! ”Han har sänt sitt folk förlossningoch grundat sitt förbund förevig tid.”Gud vare tackför hans rika gåva!Artikelförfattaren har varit pastor i VallbergaEvangelisk-Lutherska Församling och ärnumera bosatt i Danmark.Julpsalm: Jag står intill din krubba härPaul Gerhardt (1653: Ich steh an deiner Krippen hier), övers. Katarina Eliasson (2007)1. Jag står intill din krubba här,mitt Jesusbarn, och tänkeratt gåvan jag åt dig frambärär livet som du skänker.Ta mot mitt hjärta, sinne, själ,låt allting dig behaga väl,och använd mig efter din vilja.2. Med fröjd vill mina ögon sepå barnet här, det lilla.I vördnad jag till honom ber,jag står förundrad, stilla.Om än min själ ett bråddjup var,mitt sinne rymde vida hav,förmådde jag dig aldrig fatta.3. Tänk, du blev lagd på hö och stråsom fattiga och arma.En kung, som borde sova påsmå sidentäcken varma.Men efter världens lust och fröjddu frågar inte, vilar nöjdförutan rikedom och ära.4. Långt innan jag blev född du fannsåt mig du skulle födas.Du gav dig själv, liv åt mig vannnär du här lät dig dödas.Långt innan jag lärt känna digDin Fadershand har skapat migtill din, jag blev av dig utkorad.5. När hjärtat tyngt av synder äroch ångerfull jag gråter,så ropar du, min Jesus kär:”Jag synderna förlåter.Din skuld har jag åt dig betalt,du får nu vara fri och glad,för straffet tog jag i ditt ställe.”6. Även i dödens mörka nattär du min sol, den klara.Du gett åt mig den största skatt -den att jag din får vara.O, klara sol du i mig tänt,den tro som har mitt hjärta vänttill livet, räddat mig från döden.7. Ett hoppas jag, min Frälsare:att du är alltid nära,och att jag må alltmer och merdig i mitt hjärta bära.Så låt det då din krubba bli,kom, lägg dig där, hos mig förbli,så får jag del i dina fröjder.Logos 3/2007 21

D:r Martin LutherPredikan för julveckan,lördagFrån Evangelisk själaspisför hemmetDen Enföddeshärlighet22Och vi såg hans härlighet,en härlighet som den Enföddehar av Fadern, ochhan var full av nåd ochsanning. (Joh. 1:14)Denna text skall vi hålla högti ära, och den som med tronfattar den, med honom är detingen nöd. Han är ett barn av deneviga saligheten, till vilken ära hankommer genom den enfödde Sonen,som är Gud av evighet.Förut använde evangelisten underligaord, då han sade: I begynnelsenvar Ordet, genom det har alltblivit till, och Ordet blev kött. Mennu säger evangelisten: Ordet är Gudsenfödde Son, sann Gud och Skaparetillsammans med Fadern, och föddav Fadern, såsom vi bekänner ochber: Vi tror ock på Jesus Kristus, Hansenfödde Son.Det är vår kristna tro, att Jesus Kristusär sann Gud och sann människa,Faderns enfödde Son, född av Faderni evighet och i tiden född av jungfrunMaria, och att de som tror på Honomblir frälsta från synden och allt ont.Evangelisten har sagt: Ordet blevkött och bodde ibland oss, såsom enannan människa. Vi har erfarit, atthan var en naturlig människa. Dessutomhar vi också sett Hans härlighetsåsom enfödde Sonens härlighet avFadern. Det bevisade Han på det sättet,att Han har uppväckt döda ochsjälv genom gudomlig makt har uppståttfrån de döda, såsom Han i Joh.10 säger: Jag har makt att ge mitt liv,och jag har makt att ta det tillbaka.Så har Han såsom Ordet, blivitmänniska, och är full av nåd och sanning.Han gör alltså en åtskillnad mellanKristus och patriarkerna och Mosesoch alla profeterna, såsom den somär mycket större än de, ja, är Herreöver allt.Det är såsom ville han säga: Dethar väl i alla tider funnits stora heligamän, som med ord och gärningar harbevisat, att de har varit Guds barnoch vänner, genom vilka Gud hargjort många stora under.De har lärt och predikat mycket,som i den heliga Skrift är sammanfattatoch givet till oss. De har fördenskullvarit stora, förträffliga män,även i världens ögon, och har trott påKristus, den tillkommande Frälsaren,är Guds barn, födda av Gud såvälsom vi.De har med ord och gärningar gettsådana bevis, att man spårat gudomlighärlighet hos dem, såsom Gamlatestamentets skrifter utvisar.Men de kan inte förliknas vidOrdet, som har blivit kött.Därför skiljer evangelistenGuds enfödde Son från alla andrahelgon och Guds barn, och säger: Visåg Hans härlighet, som inte var ettstycke av nåd och sanning, såsomhos andra Guds barn, utan Han varfull med, eller: Han var idel nåd ochsanning. Ty Han har visat sig varamycket annorlunda och härligare änalla andra söner och barn på jorden.Han har egen särskild härlighet avFadern, varigenom Han är avskildfrån alla andra barn och söner, såsomden 45:e psalmen säger: Du älskarrättfärdighet och hatar orättfärdighet.Därför, Gud, har din Gud smortdig med glädjens olja mer än dinamedbröder.Han har också bevisat, att Han intevar ett av de vanliga barnen. Däromvittnar tydligt alla Hans underverkbåde före och efter Hans uppståndelse,att Han är den högste och förstföddeSonen, som ger alla dem somtror på Hans namn makt och rätt attbli Guds barn.Abraham, David, Elias, Petrus ochPaulus är också Guds barn, men deförmådde inte ge andra makt, rättoch frihet till barnaskapet, utan de,liksom alla andra trogna, mottar detav Honom.Fördenskull är Han den ende verkligeGuds Son, vilken har sådan maktoch rätt genom sin eviga födelse avFadern.Därför skall vi helt glada tackaoch lova Gud för att vi, somtill natur och väsende inteär barn, genom Honom kommer tillsådan makt och härlighet, att vi blirGuds barn, nämligen de av oss, somtror på Hans namn.I nåd och sanning bland oss borden dolde Guden, mild och stor,en Frälsare för alla.Vi skåda nu Hans härlighetsom ende Sonens härlighetoch till Hans fötter falla.Hav tröst,mitt bröst:gläds att Ordetkött är vordet,Gud förklaradoch Hans kärlek uppenbarad.[Den svenska psalmboken 132:2, 1986]Logos 3/2007

Paul Gerhardt –den store tröstarenEfter ett kvällsföredrag avGunnar Edwardsson, påEvangelisk-Lutherska Bekännelsekyrkansårskonferensi Åsljunga den 6 juli2007. Bearbetat.I Biblicum nr 3/2007 ingåren nyöversatt psalm avGerhardt: Min själ, stämupp.Psalmsången har alltid varitviktig i den lutherska kyrkan.Egentligen infördes den i gudstjänstenav den lutherska kyrkan. I dereformerta kyrkorna fick man i varjefall till en början enbart sjunga bibelord.Den romersk-katolska kyrkanhade enbart den gregorianska sångenmed enstämmiga melodier. Först senareinfördes flerstämmiga sånger.I den lutherska reformationen komMartin Luther att bli den första viktigapsalmförfattaren. Han har gettoss både text och melodi till flerapsalmer.Det som den lutherska kyrkanhade börjat med kom sedan också ini de reformerta och anglikanska kyrkorna,och i dag sjunger man psalmeräven i den katolska kyrkan.De första lutherska psalmböckernainnehöll emellertid inte så mångapsalmer. Men snart började ett gedigetpsalmförfattande. Vi har i dagtill exempel Philipp Nicolias viktigapsalmer Wachet auf och Wie schönleuchtet der Morgenstern som harkallats koralernas konung respektivedrottning.På 1600-talet framträdde Paul Gerhardt(1607–1676) som blev en avlutherdomens främsta psalmförfattare.I Sverige hade vi på 1600-taletHaquin Spegel (1645–1714) och iDanmark verkade under samma tidThomas Kingo (1634–1703).Gerhardt-jubileum i årI år är det jubileum just för Paul Gerhardt.Det är 400 år sedan han föddesden 12 mars 1607. Jubileet har uppmärksammatsframför allt i Tyskland,men även på olika sätt i Sverige.Han föddes i Gräfenhainichen inärhet av Wittenberg. Hans far dognär han var 12 år, och hans mor närhan var 14 år. Han hade många syskon,som placerades ut i familjer.Paul kom till en klosterskola i Grimma.Gamla kloster fanns på den tidenöverallt och de gjordes ofta omtill skolor. Klostret i Grimma blev enmycket sträng internatskola. Hansbror orkade inte med och slutade.Men Paul kom igenom. Han blev sedanhuslärare hos mera välbeställdamänniskor.Sedan kom han till en rådmästare iBerlin och gifte sig med ett av barneni hemmet. I Berlin träffade han ocksåJohann Crüger som var kantor. Gerhardtdiktade tillfällighetsdikter tillbröllop med mera och började sedanskriva andliga dikter. Crüger sattemelodi till dikterna. Crüger var ocksåden som publicerade psalmerna ochmånga kända psalmer kommer fråndetta samarbete.Paul Gerhardt kom att upplevadet 30-åriga kriget, som varade åren1618–1648. Arméer vandrade genomlandet och det var svåra tider.Innan Gerhardt blev huslärarebodde han ett tag i Wittenberg. Hanvar med när Gustav II Adolf gjordeintåg i Wittenberg på väg mot Breitenfeltoch Lützen. Han var ocksåmed när liktåget drog tillbaka efterkungens död i slaget vid Lützen. Byndär han var född brändes upp ocksåav svenskarna. Överallt gick krigetsfarsoter fram. Man skulle tycka hanvar ganska uppgiven om han skulleskriva psalmer på det temat. Menhan är så hoppfull och fast i sin tro påfrälsaren Kristus, och därför blir hanspsalmer och sånger väldigt uppbyggliga.Paul Gerhardt hade ingen riktigteologutbildning men blev präst vid44 års ålder. Han gifte sig när han varöver 40 år. Hustrun var mer än 20 åryngre. De fick sex barn, men bara ettav dem överlevde honom. De flestadog av undernäring i tidig ålder. Detvar en stor barndödlighet på den tiden.En psalm som han har skrivithandlar just om sorgen efter ett avbarnen. Men Paul Gerhardt läggerallt i Guds hand.Den store tröstarenPaul Gerhardt har kallats den storetröstaren. Han är en mycket uppbyggligpsalmförfattare och har skrivitoerhört värdefulla texter. Hansgoda vänner var Johann Crüger ochJohann Georg Ebeling, som ocksåskrev melodier och gav ut psalmerna.Sammanlagt ett 80-tal psalmer komin i den tyska psalmboken. Någraav dem har sedan införlivats i densvenska psalmboken och i mångaandra länders psalmböcker.Hela 139 psalmer av Gerhardtfinns med melodier och tyska texterpå Internetadressen .De flesta av Gerhardts psalmeromfattar minst 10–12 verser. Per ochKjerstin Jonsson har översatt flera avLogos 3/2007 23

Thorvaldsens berömda Kristusstaty i Köpenhamns domkyrka.dem till svenska. En nyöversättningtill svenska av Katarina Eliasson finnspå s. 21.En av de psalmer som vi ska bekantaoss med heter Lobet den Herren.Den är egentligen en lovsång på morgonen,när man har vaknat och finneratt man kan röra händer och fötter, attinte tjuvar har brutit sig in och ingeneldsvåda har drabbat hemmet. Gudhar låtit sina änglar beskydda oss.I korthet är innehållet i psalmenföljande:Första versen uppmanar till lovsång,att sjunga till Herrens ära införhans altare.I andra versen prisar vi Herren föratt han har gett oss livet och beskyddatoss faderligt under natten och låtitoss glada vakna upp ur sömnen.Vidare lovar vi Herren för att vikan använda våra sinnen, händeroch fötter, och att vi kan använda vårtunga och våra läppar får vi tackahans välsignelse för.I fjärde versen prisar vi Herren föratt inte eldsvåda härjat och bränt ner24vårt hus, vilket beror på att vi sitter ihans knä.Vi prisar Herren för att inte tjuvaroch rövare överfallit oss. I stället harGud satt sin ängel att vaka över oss.Från sjätte versen formar Paul Gerhardten bön, som fritt återgiven lyder:Trogne Herde, alla gåvors brunn,låt din hand och din godhet svävaöver oss. Döm våra hjärtan så att viinte slarvar, utan förblir fromma ochväntar på din ankomst.Psalmen slutar med en bön attHerren ska komma, och att alla sombekänner sig till honom för evigt skasjunga Herrens lov.JesusfromhetDet finns många märkliga skeenden ikyrkans historia. Tittar vi tillbaka påreformationen och Martin Luther ochdet som sedan skedde här i Nordenser vi att inget skedde av sig självt.Det finns orsaker bakom allt.Ofta tänker vi på medeltiden somen ganska mörk period, åtminstonenär det gäller evangeliet. Till en delär detta riktigt, framför allt när mansatte Maria som medåterlöserska, ellernär man satte in avlat och bönersom en förtjänst inför Gud.Men under medeltiden fanns ävenen Jesus-fromhet. Den mest kända avföreträdarna för den var Bernhardav Clairvaux. Av honom finns flerautläggningar och predikningar bevarade.Han levde i början av 1100-talet och var bekant med biskop Eskilav Lund som var med och grundadeklostren i Alvastra och Nydala.Jesus-fromheten som vi kan finnahos Bernhard av Clairvaux återfinnervi också hos Paul Gerhardt. Detviktigaste hos honom var meditationernaöver Jesu lidande. Tänker jagför mycket på Guds dom, så att jagglömmer hans barmhärtighet, då förlorarjag tron.Gerhardt hade fått klart för sig attallt beror på Guds barmhärtighet,nåd och kärlek. Jesu Kristi lidandemanifesterar allt detta.Hos Gerhardt är ”det saliga bytet”ett kännetecknande begrepp. Vihar det i flera av våra psalmer, t.ex.nr 868, ”Du store smärtoman” i PerJonssons psalmbok:Du lät dig binda hårtför att oss bundna frälsa.Ditt kors är all vår tröst,och dina sår vår hälsa.I psalmen går vi igenom varje detalji Jesu lidande och ser dess betydelseför oss. Vi har upprepade motsatspar:han genomborras – vi helas,han dödas – vi uppväcks till liv.Om vi vänder oss fram här i kyrkandär vi befinner oss just nu, så servi en typisk altartavla från 1800-talet:ett naket kors och Torvaldsens Kristusstaty.Just under 1800-talet blevdet vanligt med ett naket kors och ibästa fall någon Kristusstaty.Den gamla tiden, både katolsk ochluthersk, såg alltid ett krucifix på altaret,och altarbilden var antingenGolgata-skeendet eller nattvardensinstiftelse.Lutherdomen tog över detta frånmedeltiden och ändrade det inte.Man såg att detta var det som mansjälv förkunnade. Kristi försoningoch nattvarden var avgörande ochviktiga, och att framställa det i bildervar aldrig något problem för lutheraner.Logos 3/2007

Det berättas att när människor nalkadesdöden, höll man fram för demett krucifix för dem och uppmanadedem att se på den korsfäste och tro.Det som framställdes på altarbilderoch som Bernhard av Clairvaux hadeframställt om Kristi lidande, det gickigen i luthersk psalmdiktning. Bådedet saliga bytet och Jesus som korsfästkommer därför igen i Gerhardtspassionspsalmer. Kristi lidande ärmin hälsa. Han far ner i helvetet föratt jag ska frälsas. Han dör, och jaguppstår.Den lidande Frälsareni centrumDet märkliga är att denna Kristusfromhetgår lite krokiga vägar, framförallt i bönböcker under 1500-talet.Man lånade meditationer från katolskakyrkan till lutherska bönböcker.Framför allt blev meditationer omKristus som den lidande Frälsarenvanliga. Det kom sedan i förlängningenin i den herrnhutiska världen,till Rosenius och också till oss. Visjunger just sådana psalmer och serhur riktigt budskapet är.En sådan psalm är O Haupt, vollBlut und Wunden (O huvud, blodigtsårat), nr 731 i Per Jonssons psalmbok(nr 60 i den finlandssvenskapsalmboken). Psalmen är inte med isin helhet här, men några verser hartillfogats senare.Den här psalmen har framför alltgjorts klassisk genom Johann SebastianBach, som använt psalmen meddess olika verser i Matteuspassionen.Efter att evangelisten förkunnat att Jesussäger ”Det är fullbordat” sjungerkören ”När jag ska lämna världen, sålämna du ej mig”. Det här är typisktför Gerhardt, att Jesu lidande hela tidentillämpas så att jag själv ska frälsasgenom honom.Här ges ett försök till nyöversättningav de sista versarna:När jag en gång ska sluta,så lämna du ej mig.När jag ska lida döden,så träd du fram för mig.När ångest griper hjärtat,och jag blir utom mig,så tag mig ut ur våndan,i kraft av din korsdöd.Var skölden för mitt sinnetill tröst uti min nöd,och låt mig skåda bildendå du led korsets död.Då vill jag till dig blicka,då vill jag full av trodig fast mot hjärtat trycka,ditt kors ger frid och ro.Här finns frågorna kring hur jagska lämna världen, hur jag ska dö.Här finns bönen: lämna du ej mig, fördå du är med, är jag utan fara. I kraftav hans korsdöd kan jag gå fri.Det är förunderligt väl skildrat.Psalmen är självklar under passionstiden,men de här sista verserna kanman sjunga när som helst.Artikelförfattaren är präst i S:t JohannesEvangelisk-Lutherska församling i Yxenhult,Sverige.1. O Haupt voll Blut und Wunden,voll Schmerz und voller Hohn,o Haupt zum Spott gebundenmit einer Dornenkron,o Haupt, sonst schön gezieretmit höchster Ehr und Zier,jetzt aber hoch schimpfieret:Gegrüßest seist du mir!2. Du edles Angesichte,davor sonst schrickt und scheutdas große Weltgewichte:wie bist du so bespeit,wie bist du so erbleichet!Wer hat dein Augenlicht,dem sonst kein Licht nicht gleichet,so schändlich zugericht?3. Die Farbe deiner Wangen,der roten Lippen Prachtist hin und ganz vergangen;des blassen Todes Machthat alles hingenommen,hat alles hingerafft,und daher bist du kommenvon deines Leibes Kraft.4. Nun, was du, Herr, erduldet,ist alles meine Last;ich hab es selbst verschuldet,was du getragen hast.Schau her, hier steh ich Armer,der Zorn verdienet hat.Gib mir, o mein Erbarmer,den Anblick deiner Gnad.5. Erkenne mich, mein Hüter,mein Hirte, nimm mich an.Von dir, Quell aller Güter,ist mit viel Guts getan;dein Mund hat mich gelabetmit Milch und süßer Kost,dein Geist hat mich begabetmit mancher Himmelslust.6. Ich will hier bei dir stehen,verachte mich doch nicht;von dir will ich nicht gehen,wenn dir dein Herze bricht;wenn dein Haupt wird erblassenim letzten Todesstoß,alsdann will ich dich fassenin meinen Arm und Schoß.7. Es dient zu meinen Freudenund tut mir herzlich wohl,wenn ich in deinem Leiden,mein Heil, mich finden soll.Ach möcht ich, o mein Leben,an deinem Kreuze hiermein Leben von mir geben,wie wohl geschähe mir!8. Ich danke dir von Herzen,o Jesu, liebster Freund,für deines Todes Schmerzen,da du’s so gut gemeint.Ach gib, dass ich mich haltezu dir und deiner Treuund, wenn ich nun erkalte,in dir mein Ende sei.9. Wenn ich einmal soll scheiden,so scheide nicht von mir,wenn ich den Tod soll leiden,so tritt du dann herfür;wenn mir am allerbängstenwird um das Herze sein,so reiß mich aus den Ängstenkraft deiner Angst und Pein.10. Erscheine mir zum Schilde,zum Trost in meinem Tod,und lass mich sehn dein Bildein deiner Kreuzesnot.Da will ich nach dir blicken,da will ich glaubensvolldich fest an mein Herz drücken.Wer so stirbt, der stirbt wohl.Logos 3/2007 25

Ingen fruktSammandrag av predikanvid nyårsbönen i Luthersalen,Vasa, nyårsaftonen31.12.2000av Ola ÖsterbackaSedan berättade Jesus dennaliknelse: ”En man hade ett fikonträdplanterat i sin vingård,och han kom för att se om detfanns frukt på det, men hanfann ingen. Då sade han tillsin trädgårdsmästare: I tre århar jag kommit och letat efterfrukt på det här fikonträdetmen inte hittat någon. Huggner det! Varför skall det få sugaut jorden? Men trädgårdsmästarensvarade honom: Herre,låt det stå kvar även i år, tillsjag har grävt omkring det ochgödslat. Kanske bär det fruktnästa år. Annars skall du hugganer det.”(Luk 13:6–9)Jesu liknelse om fikonträdet brukartolkas som en bild av det judiskafolket. Fikonträdet finns ocksåmed i Matt 21, när Jesus förbannar ettfikonträd som inte bär frukt. I sammakapitel använder han också bilden aven vingård, där han utsäger betydelsenså klart att de skriftlärda förståratt han avser dem.Men vi har ingen orsak att låtatolkningen stanna endast vid judafolket.Ordet är aktuellt också för oss idag och i vårt land.Men folket svarar med att dräpa profeternaoch slutligen honom själv. Viläser i Jer 8:4–13 bland annat:Vi är visa, vi har Herrens lag.De tar det lätt med att hela dotternmitt folks skada och säger: ”Allt stårväl till, allt står väl till.” Men allt stårinte väl till.Judafolket berömde sig över sittyttre, men i sitt hjärta var de Gudsfiender.Vi säger på motsvarande sätt:”Vårt folk är ett kristet folk, vi har varitkristna i mer än 800 år. Vår föreninghar varit verksam snart 130 år, vihar Luthersalen, vi kan läran. Vi vetnog!” *)Men profetens budskap är:De tar det lätt med helandet av mittfolks skada.Vilken skada talar Jeremia om?Dels handlade det om avgudadyrkan,som man förföll till genomuppblandning med andra folk. Manbrukar kalla det unionism. En rödtråd genom historien är varningarnaför uppblandning med hedningar, attdyrka de andra folkens gudar, andligtäktenskapsbrott.Samtidigt var man noga med enyttre fromhet, man hade templet ochoffren. Men Jesus drev ut handlarnaur templet!Vad är gudsfolketsskada i dag?Vad tar vi det lätt med? Vad är detsom behöver botas?Den skada som Jeremia påtaladefinns också bland oss: en uppblandningav det sanna med det falska,det som kallas unionism. Mitt iblandoss finns surdegen och det fagra taletsom hotar föra oss vilse.När Gud säger: ”Dra er ifrån dem!”avser han inte att vi ska hålla oss välmed dem som lär falskt och låtsassom om det inte är farligt. Nej, hansäger (Upp 18:4):Gå ut ur henne, så att ni inte gör erdelaktiga i hennes ondska.Men vad gör vi? Vi visar på vårkunskap, på vår lära, på vår gamlatradition, på vår kraft att stå emotdet farliga. Och så hoppas vi vinnaförståelse och människors beröm fördet.Men vad har vi för omsorg omhedningarna som går omkring oss påvår arbetsplats, på gatan? Kanske sägervi: Vi har ju mission i Kenya! *)26Ingen frukt under tre årJesus var verksam under 3,5 år blandsitt folk. Han hänvisade till profetersom hade talat om honom, och demhade man mördat (Matt 23:34, 37).Han ville verkligen samla sitt folk.Logos 3/2007

Dövar vi vårt samvete med att geen liten bit av vårt stora överskott ikollekten, eller i insamlingen, för attsedan fortsätta att njuta av våra rikedomaroch vara stolta över vår egentillräckliga fromhet?Herren säger till oss i dag, då virannsakar oss efter det gångna året,så som han sade till Laodiceas församlingstjänare(Upp 3:19):Var därför ivrig och omvänd dig.Jesus gräver ännu engång kring trädetÄnnu en gång ser det ut som omHerren skulle ge oss ett nytt år. Tänkvilket tålamod! Än är det nådensdag, än kallar han oss till sig.Låt oss lära oss av Moses ställföreträdandebön för sitt folk efter syndenmed guldkalven (2 Mos 32:32):Men förlåt dem nu deras synd. Ominte, så utplåna mig ur boken som duskriver i.Vi kan också lära oss av Danielsbön (Dan 9), hur han, den som ingenkunde anklaga för någon yttre syndställer sig själv i syndarnas led:Du, Herre, är rättfärdig, men vi hardragit skam över oss. (…) Vi varupproriska mot honom och lydde inteHerrens, vår Guds röst. Vi vandradeinte efter de lagar som han föreladeoss genom sina tjänare profeterna.Det är först och främst ledarnasom ska böja sina knän och gå före iånger och bekännelse av synd.Ännu i dag får vi också gå tillbakatill evangeliet och lära oss:Jesus kom för att kalla syndare tillbättring. Han kom inte för de rättfärdiga.Jesus kom för att frälsa syndare:han skulle betala vår ofantliga skuld,stryka ut det som stod emellan ossoch Gud, så att vi får vara Gudsbarn.Han kom för att förena oss medsig i dopet, klä oss i sin rättfärdighet,oss som är orena, syndare av födelsen.Han kom för att kalla oss att levai gemenskap med honom och göraboskillnad med orättfärdighet, lögnoch skenhelighet, för att träda uppmot ondskan i alla dess former, ochför att med honom lida samma smäleksom han led bland människor.Därför förmanar han i dag, på åretssista dag:I dag, om ni får höra hans röst, förhärdainte era hjärtan!Det kan vara sista gången vi harhans ord med oss. Det kan vara minsista predikan, och därför måste jagvara allvarlig. Det kan vara min sistanyårsafton.Vad ska vi göra?Vi ska vända tillbaka till korset, tillJesus! Du har väl inte glömt ditt bibelstudium?Och var inte rädd attfölja Ordet i vardagen – och ta kostnaderna.Tänk också på din medmänniska –du lever inte för dig själv!Var beredd att möta Herren ochgöra räkenskap!Detta får vi göra i dag, med full frimodighet,för att Herren ännu gräverrunt fikonträdet.Herren vare tack för hans stora tålamodoch barmhärtighet.*) Predikosituationen var de aktuella förhållandenai SLEF.Logos 3/2007 27

Jesus – världens ljus28Av Alf LönnquistJesus talade åter till democh sade: ”Jag är världensljus. Den som följer migskall inte vandra i mörkretutan ha livets ljus.” (Joh8:12)Vi firar trettondag – julkretsenssista högtid. Trettondagen harmånga namn: Epifania (uppenbarelse),Stjärnans dag, Missionensdag, och Ljusets dag. Ja, vilketnamn vi än använder är allt sammanfattati ett enda ord: LJUSET medstort L, dvs. KRISTUS. ”Jag är världensljus”, säger Jesus i vår text.Samtidigt läser vi hos profetenJesaja den verklighet som är rådandei världen för syndens skull (Jes 60:2):”Se, mörker skall övertäcka jordenoch töcken folken.”Det är fråga om ett andligt mörker.När människorna inte tog vara på sinkunskap om Gud utan avföll, ”blevderas oförståndiga hjärtan förmörkade”.Ja, ”mörker all vår själ betäcker…”, sjunger vi i psalmen. Detta är allvarligtoch ytterst farligt.När Gud i den brinnande buskenuppenbarade sig för Mose, frågadeMose vem han skulle säga hadesänt honom till Israels folk. Gud svaradeMose: ”Jag är den jag är.” Ochhan säger vidare: ”Så skall du sägatill Israels barn: JAG ÄR har sänt migtill eder.”Efter den gången var det klartför varje israelit, att endast Gud kankalla sig ”Jag är”. ”Jag är” var alltsåett namn på Gud. ”Han som var, somär och som förbliver.”När Jesus sedan säger sitt ”Jagär”, så vet man vad det betyder.Jesus säger så därför att han är Gud.Han har utgått från Gud, han är ettmed Gud. Han är stor, och storhetenbestår just i vad han har gjort för ossoch hela världen.I Johannesevangeliet använderJesus sju gånger detta ”Jag är” (6:35,8:12, 10:7, 10:11, 11:25, 14:6, 15:1). Allagånger framstår han som den gudomligtenastående, som säger sitt ”Jagär”, och vad han i denna världen ÄRför oss människor. Också i vår textframträder han och säger sitt gudomliga,anspråksfulla och trösterika ord:JAG ÄR!Låt oss lyfta fram två sanningar itexten.Jesus är världens ljusNär Jesus säger ”Jag är världensljus”, så är detta inte ett vackert talesätteller bildspråk. Det är fråga omett gudomligt anspråk. Jesus är denende som är bara ljus. I honom finnsintet mörker.När han blev anklagad av dåtidensandliga ledare, fann man intet förvilket han kunde dömas till döden.Man måste vittna falskt mot honom,och således blev han dömd oskyldigvad gäller hans egen synd. Men hanblev dömd skyldig genom Fadernsrådslut för oss och vår skuld.I mångt och mycket upplever vien liknande situation i dag. Mångafalska vittnen träder fram. Man talarinte om Bibelns Jesus, om den korsfäste,dödade och uppståndne Jesus.Man tiger om hans Golgataofferför hela världen, och man utmålarhonom som en drömmare, en man”från den tiden”, vars ord man intei dag, i en upplyst värld, kan ta påallvar. Han skulle säkert ha gjort sommånga människor gör i dag. Helst avallt vill man få honom dömd. Bortmed honom! Han är obekväm förvårt liv och handlande.När hans bödlar sedan står vi korsetoch ser och hör honom närhan ger upp andan måste de bekänna:”Förvisso var denne man GudsSon.”Utan Jesus som vår Frälsare ochSaliggörare skulle ingen strimma avhoppets ljus finnas för oss människornär det gäller vårt eviga liv och vårsalighet. ”Ty i honom är det som vilever, rör oss och är till.”Utan evangeliet – Ordet – om Kristilidande och död är varenda människautlämnad åt det eviga mörkretoch den eviga förtappelsen. Detta ärSkriftens entydiga vittnesbörd, om vitror det eller inte.Men i det profetiska Ordet ochlöftet läser vi (Jes 9:2):Det folk som vandrar i mörker skall seett stort ljus, ja, över dem som bor idödsskuggans land skall ett ljus skinaklart.Så står löftets fullbordan blandoss som bor i dödsskuggans landoch ropar ut: Jag är ljuset! Ja, ni görväl om ni aktar på ljuset till dess attdagen gryr och morgonstjärnan gårupp i era hjärtan.Logos 3/2007

Men här bör det betonas, att närJesus säger att HAN är VÄRLDENSLJUS, så betyder detta att han intehar kommit endast för ett folk, ellernågra folk. Nej, han är VÄRLDENSLJUS. Han tillhör alla. Hans offer påGolgata gäller alla. Hans frälsninggäller alla.Simeon utbrister när han, iJerusalems tempel, håller Jesusbarneti sin famn:Mina ögon har sett din frälsning vilkendu har berett till att skådas av allafolk, ett ljus som skall uppenbaras förhedningarna och en härlighet somskall ges åt ditt folk Israel.Har du funnit detta ljus? Trordu på ljuset? Sätt det då inte underbordet – låt det få lysa i denna mörka,onda värld.Räds ej bekänna Kristi namn, fastvärlden än det skyr … (Psb 423)När apostlarna på pingstdageni Andens ljus får se att Kristi offervar att föra oss människor från syndensoch otrons mörker till ljus, livoch salighet, då upphör de inte attförkunna detta och vara ljusets väktareoch budbärare där de går fram.De var sin uppdragsgivare trogen:Guds hemlighet – evangeli hemlighet– skulle inte hållas hemligt, utanförkunnas, proklameras för alla människorför att alla må bli förda frånmörkrets sfär in i Guds gemenskap.Detta uppdrag gäller fortfarande föralla som vill vara sin Herre trogen.Jesus är ditt ljus”Den som följer mig”, säger Jesus, ”hanskall inte vandra i mörkret utan ha livetsljus.” Detta betyder två saker.För det första: Den som inte trorpå Jesus vandrar i mörker. Man måsedan vara hur lärd och upplyst somhelst. Man vandrar trots allt i andligtmörker, ja, irrar omkring som en”blindbock” med förbundna ögon –om inte Guds Ande fått öppna denmänniskans ögon till att se nåden iJesus Kristus. Se, vad som är det viktigastei livet. I denna mörker- ochnödsituation kan ingen människahjälpa.Nej, fly till ljuset Kristus, till Ordetsom dömer all synd, avslöjar allsmuts och allt elände och vägledertill det eviga ljuset. Ty vad hjälperdet en människa om hon vinner helavärlden, med all dess syndanöjen ochflärd, men förlorar sin själ.För det andra säger oss Ordet: Förden som tror på Jesus är han LIVETSLJUS. Man inte bara ser ljuset, i detljuset får man livet. Ty ljuset är livetsljus.Och får Herren Jesus vara ditt ljus,ditt liv, ditt allt under nådatiden, dåskall du hitta rätt väg till liv och evigsalighet hos Gud. Må Herren få ledaBöckerVem är han?Det skrivs mycket om Jesus i vår tid.Dan Brown blev rik på att koka ihopen fantastisk historia om att MariaMagdalena fick en dotter tillsammansmed Jesus. Lena Einhorn menaratt Jesus kom tillbaka som apostelnPaulus. Jonas Gardell ska snart ge uten bok om Jesus. Inför varje julhelgpubliceras intervjuer som ifrågasätterBibelns uppgifter om Jesu födelse.Därför är det befriande att det nufinns en bok om Jesus, som man kanlita på. Seth Erlandsson presenteraren systematisk framställning om Nyatestamentets Jesus, samtidigt somhan tillbakavisar kritikernas angreppmed objektiva argument.Boken omfattar 12 kapitel. Denbörjar med att fastställa tidpunktenför Jesu födelse. Enligt författarenfinns många goda skäl att tro att Jesusföddes i slutet av december år 5 f.Kr.Hans offentliga verksamhet börjadei slutet av år 26 eller i början av år27, och därmed skulle hans död ochuppståndelse ha inträffat år 30. Långfredagendateras till 7 april.Det andra kapitlet utgör en huvuddelav boken och beskriver vad Nyatestamentets skrifter säger om Jesus.Ständigt återkommer frågan: Vem ärhan? Och svaret blir alltid det sammasom koncentrerat uttalas av Petrus:Han är Messias, den levande GudensSon.I de följande kapitlen går författarenigenom vad utombibliska källorsäger om Jesus, vad bibelforskaremenar, hur de olika evangeliernaskiljer sig från varandra och vad dehar gemensamt, vad de gnostiskaoss alla dit för sin nåds och barmhärtighetsskull.Ty, det största ljuset,som jag kan äga,är att ha Frälsarenfrån all min brist.Men – det största mörkersom är att säga:är att ha allt,men ej ha Jesus Krist.Amen.evangelierna berättar och vad Gamlatestamentet säger om Jesus. Vidarebehandlas tematiskt Jesus och Gudsrike, Jesus som tjänare samt Jesu relationtill Fadern och Anden. Det nästsista kapitlet beskriver olika uppfattningarom Jesus och varför de haruppkommit, och i det sista kapitletfår vi vara med om ett sammanfattandebibelstudium.Boken är inte bara en bok manvill läsa igenom, utan den är ocksåen handbok som man behöver hatill hands när man konfronteras medolika uppfattningar och behöver stödför trons försvar.Boken säljs för 20 € på Logos förlag.En utmärkt julgåva!Ol a Ös t e r b a c k aSeth Erlandsson: Vem är han? Den verkligeJesus från Nasaret. XP Media 2007.ISBN 978-91-89299-45-0Logos 3/2007 29

Kristi kärlekKristi kärlek tvingar oss,eftersom vi är övertygadeom detta: en man har döttför alla, och därför har helamänniskosläktet dött.(2 Kor 5:14)Det som utmärker sanna kristna äratt Kristus har blivit deras glädjeoch deras lovsång. De gläds över vadKristus har gjort för deras frälsning,och de har sin frid i hans försoningsverk.Det är detta som skiljer sann ochfalsk kristendom åt, även om den tilldet yttre kan se ganska likadan ut.I en stad bodde två bröder. De varvarann så lika som två människor kanvara. De hade fått samma uppfostranoch blivit undervisade av samma lärare.De blev också väckta samtidigtoch började sträva efter att bli sannakristna. De deltog livligt i den kristnaverksamheten men kände dock oftai sitt inre en gnagande oro. På dettasättet fortgick det en tid.När den äldre brodern var bortrestnågra dagar, satt den yngre enkväll och läste i Bibeln. Och nu varhans frälsningsstund inne. När hankommit till 2 Kor 5:14, stannade hantill i förundran: ”En man har dött föralla, och därför har hela människosläktetdött.”Han såg vad han aldrig förut sett,nämligen att allt blev väl, när Kristusblev gjord till synd för oss och dog såhelt i vårt ställe, att det var som omvi alla dött. Strax började han medbarnslig förtrolighet prisa och tackasin Frälsare.När nu den äldre brodern komhem från sin resa, märkte han straxförändringen i sin brors ansiktsuttryck.Den hälsning han mötte fickhonom att undra vad som hänt. Hanförstod att det skett något särskilt ochfrågade brodern, varför han var såglad. ”Jo”, svarade denne, ”först nuhar jag sett Guds härlighet i Kristus.En har dött för alla, alltså har de alladött. Genom hans sår har jag nu funnitläkedom för allt det som du vetständigt plågade mig.”Brodern stod en stund i tyst förundran.Så frågade han: ”Har dualdrig vetat detta förut?” Den andresvarade: ”Har du vetat det men aldrigglatt dig åt det? Vi har nog vetatdet på visst sätt, men varför har detaldrig glatt oss?”Från denna stund fanns en märkbarskillnad mellan dessa bröder,som annars var varandra så lika. Denyngre kunde aldrig tröttna att lovsjungaKristi verk på Golgata. Hanhade verkligen fått en ny sång i sinmun och höll nu allt som ren förlustmot det som var långt mer värt: attfå lära känna Jesus Kristus. Men denäldre brodern blev alltmer ointresseradoch skeptisk, lagisk, stel och död.Mer behövs inte för att förklaravad som är hemligheten med en sannkristendom. Inför detta bör var ochen först och främst pröva sin egenkristendom och tacka sin Gud omhan – i likhet med denne yngre broder– fått sitt allt i Jesus Kristus ochdärmed lärt den nya sången.Jesus, du min skatt, min sköld,Klippa, borg och fäste,Ljus i mörker, sol i köld,Vän den allra bäste,Lugn i stormen, hjälp i nöd,Tröst i sorg och smärta,Kraft i svaghet, liv i död,Dig tillhör mitt hjärta.C.O. Roseniusur Jag hör hans röstStyrelsen informerarDetta nummer sänds ut till ett betydligtstörre antal mottagare än vanligt, även tillmånga i Sverige i samarbete med någraförsamlingar. Därför finns ingen egentligverksamhetsinformation med i tidningen.Vi vill dock berätta om ett par nyhetersom kommer att påverka Föreningensverksamhet i avgörande utsträckning dennärmaste tiden.Precis innan detta går i tryck blev detklart, att Föreningen Logos fått möjlighetatt köpa in en rätt stor verksamhetslokali Vasa till ett synnerligen fördelaktigtpris. Lokalen har tidigare innehafts av desvenska frimurarna i Vasa. Den ligger vidBiblioteksgatan 5 men hör till bostadsaktiebolagetSkolhusgatan 13.Köpet kom till på ett synnerligen ovanligtsätt, och vi kan inte se det på annat sätt änatt Gud har försett oss med denna lokal.Flyttningen kommer att ske rätt snart. Serverfunktionernaöverflyttas före årsskiftet.30Under mellantiden kan det bli nödvändigtatt avstå från direktsändningarna iLogosDirekt, men arkivet ska upprätthållassom tidigare. Det blir nu sannoliktmöjligt att få en fiberoptisk anslutningmed större kapacitet.En annan faktor som kan förändra verksamhetsplaneringenär att en friståendeevangelisk-luthersk församling hållerpå att planeras. Om den förverkligas ärdet tänkt att den övertar gudstjänstverksamheteni samverkan med Föreningen.Detta gör att vi inte har någon långtidsplaneringav gudstjänster för närvarande,utan hänvisar till information i Logosmappen.Bibelstudieverksamheten kommer dockatt, om Gud vill, fortsätta enligt tidigaremönster, dvs. med en samling varannantorsdag kväll med början från torsdagenefter trettondagen.Vasa, den 28 november 2007StyrelsenLogos – organ för Föreningen Logos iÖsterbotten rf.Biblioteksgatan 5, FI 65100 VASARedaktion: Klas-Erik Isaksson, John Lasén,Roger Pettersson, Ralf Sandberg och OlaÖsterbacka. Ansvarig utgivare: Klas-ErikIsaksson.Detta nummer ges ut i samarbete medLutherska Församlingen i Stockholmsområdetoch Silverdalens Evangelisk-LutherskaFörsamling.Ritade porträtt: Signe Kofoed-Brandt.Pärm och övriga nya fotografier: Ola Österbacka.Övriga illustrationer är hämtadefrån www.biblepicturegallery.com.Layout: OF system / Ola Österbacka.Material sänds helst via e-post till ola@ofsystem.fi eller per post till Skolhusgatan11 A 9, 65100 VASA.Tidningen sänds till dem som stött föreningeneller meddelat intresse. Gåvor förspridningen betalas i Finland till bankkonto497028-241584 och i Sverige tillPlusGirokonto 407 99 53-8.Tryck: Waasa Graphics, Vasa, Finland.ISSN 1459-3378Logos 3/2007

Värdefulla böckersom erbjuds bl.a. från Logos förlag:William F. Beck: Bibeln i bilder från skapelsen till urkyrkanDen svenska texten följer oftast Svenska folkbibeln i något förkortad form.376 s, 15 €Siegbert W. Becker: Guds dårskapBoken är ett måste för alla som vill tränga djupare in i Bibeln och i Luthers teologi.Oklarheter om vad Bibeln verkligen lär i en rad frågor skingras genom professorBeckers skarpsinniga analys av förnuftets plats i Luthers teologi.Biblicum 2006, 191 s, 11 €John Bunyan: Kristens resa (nyöversättning)Kristens resa, som utkom 1678 i England, är ett av världslitteraturens mest översattaoch spridda verk. Den är framför allt ett andligt storverk.Artos & Norma bokförlag 2006, 216 s, 20 €Jan Bygstad: Den kristna församlingenVad lär Bibeln om den kristna församlingen? Jan Bygstad undervisar om detta ämne itio bibeltimmar. Han presenterar djupa insikter på ett enkelt och pedagogiskt sätt.Logos förlag 2006, 158 s, 10 €Roger Pettersson: Skaparen och människobarnetBibelstudier om skapelse, syndafall och frälsning av Roger Pettersson. Boken framställerpå ett konkret och lättfattligt sätt centrala kristna sanningar och visar deras aktualitetännu idag. Den är aktuell i en tid då många av kristendomens talesmän fjärmarsig från biblisk tro.Logos förlag 2003, 72 s, 8 €Mikkel Vigilius: JanusfridEn bok till unga med kristen bakgrund – som gärna vill tro på Jesus men vet hursvårt det kan vara.BV-Förlag 2006, 108 s, 10 €Beställ via webbdatabas i Logosmappen eller per post: Föreningen Logos, Biblioteksgatan5, 65100 VASA. E-post: forlag@logosmappen.net. Beställningar i Sverige riktashelst till svenska förlag och bokhandlar.Bekanta dig medwww.logosmappen.netEn guldgruva för bibelläsaren, predikanten,eller vem som helst som villveta mer om kristen tro.Den populära bibelsökningen FolkbibelnOnline förnyas som bäst ochkommer snart att betjänas av en nyserver med nya funktioner.är vår streamingfunktion, som erbjudermöjlighet att följa med gudstjänsteroch bibelstudier i direktsändning.Det går också utmärkt attta del av dem från arkivet när somhelst senare, eller ladda ner mp3-ljudfiler för att ta ut på motionstur.Det går också bra att beställa bådevideo- och ljudfiler på cd.Kontakta Logos förlag (se kontaktuppgifterovan) för katalog och beställning.innehåller ca 125 besvarade frågorkring kristen tro och kristet liv.Många av dem är brännande aktuella.En webbdatabas innehåller närmare90 sång- och musikarrangemang avJuhani Martikainen. Många av demkan du också lyssna till.Glöm inte heller att Logosmappenrymmer några centrala böcker avMartin Luther, hela Konkordiebokensamt bibelstudier och föredrag!Logos 3/2007 31

Föreningen Logos i Österbotten rfBiblioteksgatan 5FI 65100 VASAISSN 1459-3378