Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

lem. Mindre än hälften i den första kullen, 44 procent, fick ett slutbetyg eftertre års studier och endast 30 procent klarade kraven för grundläggande behörighet.I jämförelse med den mer skolförlagda yrkesutbildningen är det ett klentresultat då motsvarande siffror där är 68 respektive 56 procent.FörklaringarHur ska de många avhoppen förstås? En förklaring kan vara att lärlingarna hadesämre förkunskaper och att många redan hade provat, och misslyckats, på annangymnasieutbildning. Ovana vid arbetslivets krav och saknad av jämnårigakamrater kommer fram i utvärderingen. Vissa oklarheter rådde kring lärlingsutbildningenoch eleverna hade inte fått tillräcklig information om vilka kravutbildningen ställde.Delar av arbetsmarknaden har haft ett svalt eller avvaktande intresse för lärlingsutbildningen,särskilt basnäringarna. De har sedan länge branschspecifikaövergångar mellan skola och arbetsliv. Färdigutbildningen sker på arbetsplatsenmed anställning och lön. För andra branscher har försöksverksamheten lett tillnya initiativ.Skolverket pekar på några förbättringsområden:• Fördjupad studie och yrkesvägledning.• Utbildningen behöver utvecklas och anpassas till såväl ungdomars förhållandensom arbetslivets behov.• Starten på utbildningen bör eventuellt omprövas så att den blir mer skolförlagdunder de första terminerna och mer arbetsplatsförlagd de sista.Skolverket har i uppdrag att fortsätta att följa och stödja den gymnasiala lärlingsutbildningende närmaste åren. Tillsammans med Skolinspektionen kommerSkolverket att ge förslag till förbättringar av kvaliteten.GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011 73