Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

8. Sammanfattning och slutordHösten 2008 startade ett treårigt försök med lärlingsutbildning i gymnasiet därhalva studietiden skulle förläggas på en arbetsplats. För att stimulera verksamhetenkunde huvudmannen för utbildningen utöver ordinarie ersättning frånelevens hemkommun få statsbidrag på 25 000 kr per elev och läsår.Intresset från aktörer och elever blev relativt stort, särskilt jämfört med tidigareförsök. Första året deltog 265 skolor och 3 600 elever och 2009 deltog3 800 elever och 2010 något färre; 3 600 elever.Totalt deltog 13 200 elever. Siffrorna ska ses mot bakgrunden av att elevkullarnaminskade under samma period. Lärlingarnas andel av yrkesutbildning vardrygt 6 procent under försöksåren.Byggprogrammet har under alla tre åren haft flest elever med ca 800 eleverper år. Fordons-, Handels- o administrations- samt Hantverksprogrammen harhaft 400–500 elever vardera per år. Jämfört med hela gymnasieskolan har Energiprogrammetmed utbildning till VVS-montör haft störst andel i lärlingsutbildning.2008 var andelen lärlingar i fristående skolor mer än dubbelt så stor än i kommunalaskolor, 54 procent. De två senare åren ökade andelen till 69 procent.Den enskilt största aktören har skolkoncernen Baggium varit, som redan tidigarehade lärlingsliknande verksamhet. Hösten 2010 utbildades drygt 10 000lärlingar och Baggiums Praktiska gymnasieskolor stod för mer än hälften.Många avhoppMer än var tredje deltagare i lärlingsutbildningen var redan elev i gymnasieskolan,antingen på ett annat yrkesprogram eller på ett individuellt program.Jämfört med annan skolförlagd yrkesutbildning var det dubbelt så många.Var fjärde elev hoppade av det första studieåret och ytterligare 10 procenthoppade av det andra året på sin lärlingsutbildning. De flesta bytte till en merskolförlagd yrkesutbildning.Positiva omdömen men dåliga resultatDe elever som stannade kvar i lärlingsutbildningen har i en enkät svarat att devar ganska eller mycket nöjda med sin utbildning och åtta av tio svarade att deskulle välja lärlingsutbildningen igen. Eleverna var också nöjda med den arbetsförlagdadelen av utbildningen. Handledarna fick ett gott betyg och lärlingarnaupplevde i stor utsträckning att de lärt sig grunderna för att klara ett yrkesliv.Ett fåtal hade lärlingslön under utbildningen men hälften hade haft extrajobboch sommarjobb på den utbildande arbetsplatsen. Många uppgav att de hadejobb på gång.Lärlingsutbildningen har trots elevernas positiva omdömen haft stora pro-72 GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011