Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

Detta kan förbättras:• Eleverna var missnöjda med att inte ha kunnat läsa behörighetsgivande kurserinom ramen för sin lärlingsutbildning. Ofta hade praktiska svårigheterlagt krokben för detta, kurserna på skolan hade krockat med tiden ute pålärlingsplatsen.• Vissa elever hade varit utan en lärlingsplats under en lång tid.• Kommunikationen mellan skolan och lärlingsplatsen hade fungerat dåligt.• Information och struktur var viktigt och efterfrågades av eleverna.• Eleverna upplevde ibland att de utnyttjades som arbetskraft utan att få någotför det. En liten lärlingslön hade uppskattats enligt många elever.• Eleverna saknade den sociala samhörigheten i en vanlig skolklass eller mentorsgrupp.6.6 Sammanfattning av elevernas synpunkter i enkäten• De flesta elever som svarade på Skolverkets enkät verkade nöjda med sinlärlingsutbildning.• Eleverna i årskurs 2 var generellt något nöjdare med sin lärlingsutbildning äneleverna i årskurs 3.• En stor andel av eleverna på omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammetvar nöjda, speciellt med organisationen av lärlingsutbildningen.Bra rutiner och god struktur fanns för lärlingsutbildningen och tiden ute påolika arbetsplatserna.• Lärlingseleverna på elprogrammet var i flera avseenden mindre nöjda medsin utbildning. Det gällde t.ex. hur det fungerat i skolan och på lärlingsplatsen.De hade också varit ute på en lärlingsplats i mindre utsträckning änelever på andra program.• Andelen tid ute på lärlingsplatser skilde sig även då det gällde huvudmän.Betydligt fler elever på kommunala skolor än på fristående hade varit ute merän hälften av tiden.• De elever som i störst utsträckning fick erbjudande om arbete efter lär-lingsutbildningenfanns på omvårdnadsprogrammet och byggprogrammet.• Kvinnorna verkade generellt något mer positiva till lärlingsutbildningen,både den skolförlagda delen och den arbetsplatsförlagda. De verkade ävenvara mer positiva till de teoretiska ämnena.58 GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011