Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

som började en lärlingsutbildning var det betydligt vanligare att lärlingarna gåtti gymnasieskolan tidigare. Ungefär 20 procent av alla yrkeselever mot omkring35 procent för lärlingarna. Bland lärlingarna hade 15 procent tidigare gått ettindividuellt program och motsvarande andel bland alla yrkeselever var knappt10 procent. Andra gymnasiestudier än IV-program var också vanligare blandlärlingarna, nästan 20 procent jämfört med drygt 10 procent för alla yrkeselever.Diagram 5.2: Tidigare gymnasiestudier för yrkeselever 2008–2010.Jämförelse mellan lärlingsutbildning och all yrkesutbildning för elever som började årskurs 1 respektivehösttermin per kön. Procent.1009080706050403020Ja, IVJa, annanNej, nybörjare100Lärlingsutb Yrkesutb Lärlingsutb Yrkesutb Lärlingsutb YrkesutbHT 2008 HT 2009 HT 2010I den fortsatta redovisningen benämns de elever som började sina gymnasiestudierför första gången på ett yrkesprogram eller en lärlingsutbildning för nybörjare.De som tidigare gått en annan utbildning benämns ”gamla” elever.5.2 MeritvärdenElevernas studieresultat i grundskolan sammanfattas ofta med meritvärde, somberäknas som poängsumman för de 16 bästa betygen. Högsta poäng är 320 vilketerhålls om eleven fått mycket väl godkänt (MVG) i alla ämnesbetyg. Betygetgodkänt (G) på alla ämnen ger 160 poäng i meritvärde. Jämför man lärlingarnaoch alla yrkeselever hösten 2008 framgår att lärlingarna hade markant lägre meritvärde,162 mot 183. Delar man upp eleverna så att ”gamla” elever, elever somgått i gymnasieskolan tidigare, jämförs för sig och nybörjare i gymnasieskolanGYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011 33