Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

More documents

Recommendations

Info

2. Kort historik om lärande på arbetsplatserÅr 1971 samlades all gymnasial utbildning i en och samma skolform, det s.k.linjegymnasiet. Ett trettiotal yrkesutbildningar inrättades och dessa var som regeltvååriga till en början. Dessa utbildningar kompletterades med specialkursersom allt som oftast krävde en tvåårig utbildning i botten. Specialkurserna varyrkesutbildningar och varade i allmänhet två terminer. Linjegymnasiet inrättadeunder senare delen av 1980-talet på försök treåriga yrkesutbildningar.Gymnasieutbildningen förändrades under första delen av 1990-talet. Linjegymnasietersattes av programgymnasiet och ämnesbetyg ersattes av kursbetyg.Den relativa betygsskalan, med betygen 1–5, ersattes med målrelaterade betygpå varje kurs, icke godkänd till mycket väl godkänt. Genom inrättandet av deindividuella programmen (IV) blev övergången av elever från grundskolan tillgymnasieskolan nära nog total. De uppgifter som <strong>Skolverket</strong> publicerar årligenmäter direkttövergången mellan grundskola och gymnasieskola till över 98 procent.Till detta kommer att hälften av dem som inte går över direkt påbörjargymnasiestudier efter ett års studieuppehåll.För yrkesutbildningarna i gymnasieskolan, som alla blev treåriga vid införandetav programgymnasiet, har flera försök gjorts att stärka det arbetsplatsförlagdalärandet. De individuella programmen som inrättades 1992 kunderedan från början ha stort inslag av lärande på en arbetsplats. Ett fåtal skolorutnyttjade denna möjlighet och utbildningen kallades då lärlingsutbildning. Islutet av 1990-talet kunde 15 skolor prova lärlingsutbildning i ett pilotprojektoch under projekttiden fick skolorna ett mindre statsbidrag för att underlättaverksamheten.Pilotprojektet följdes av ännu ett försök att förstärka det praktiska inslaget.Till en början fick skolor ett statsbidrag om 15 000 kronor per elev och år föratt stimulera lärande i arbetslivet (LIA), men när statsbidraget upphörde avtogintresset hos skolorna.Inför den föreslagna gymnasiereformen GY-07 föreslog man att alla yrkesutbildningarskulle få ett lärlingsspår, men reformen avbröts. Efter en gymnasieutredning,Framtidsvägen SOU 2008:27, infördes lärlingsutbildning först somen försöksverksamhet hösten 2008 och som permanent valbart alternativ sedanhösten 2011. De huvudmän som deltagit i försöksverksamheten med gymnasiallärlingsutbildning fick ett statligt bidrag om 25 000 kronor per elev och läsår,förutom den ordinarie ersättningen för yrkesutbildningen från elevens hemkommun.Denna ersättning delades upp i två lika delar och betalades ut i oktoberrespektive april varje läsår.12 GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011
Diagram 2.1:Elever i gymnasieskolan 1971–2011 samt prognos för 2012–2018. Antal.400 000350 000300 000Elever på linjeroch specialkurserElever på programPrognosHögst – 08/09(396 000)250 000Elever på linjerLägst – 15/16(306 000)200 000150 000100 0001971 -75 -80 -85 -90 -95 2000 -05 -10 -15 2018GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011 13
Page 1 and 2: RAPPORT 3732012Gymnasial lärlingsu
Page 3: Gymnasiallärlingsutbildningde tre
Page 7 and 8: InnehållFörord 31. Rapportens bak
Page 9 and 10: Rapportens bakgrund,1syfte och disp
Page 11: Kort historik om2lärande på arbet
Page 16 and 17: 3. Empiri, avgränsningar och någr
Page 18 and 19: HP - handel- och administrationsutb
Page 21 and 22: Deltagande i4försöksverksamheten
Page 23 and 24: har varit betydligt fler män än k
Page 25 and 26: Diagram 4.3: Lärlingsutbildning h
Page 27 and 28: Diagram 4.4: Yrkesutbildningens sto
Page 29 and 30: söket. Endast omkring 15 procent a
Page 31 and 32: Deltagarnas5bakgrund
Page 33 and 34: som började en lärlingsutbildning
Page 35 and 36: Diagram 5.4:Meritvärde från grund
Page 37 and 38: högst grundskoleutbildning var dub
Page 39 and 40: Lärlingarnas6upplevelser
Page 41 and 42: Diagram 6.1:Lärlingarnas informati
Page 43 and 44: 6.2 Arbetsplatsen som utbildare - e
Page 45 and 46: handledare. Fler kvinnor än män s
Page 47 and 48: Diagram 6.5:Lärlingar med kort tid
Page 49 and 50: till deras kunskaper. Två av tre e
Page 51 and 52: 6.3 Den skolförlagda utbildningenE
Page 53 and 54: Diagram 6.9: Lärlingsutbildningen
Page 55 and 56: Diagram 6.11: Erbjudande om anstäl
Page 57 and 58: De program där störst andel eleve
Page 59 and 60: 7Studieresultat
Page 61 and 62: Den andra kullen i lärlingsförsö
Page 63 and 64:
Diagram 7.3:Avhopp från lärlingsu
Page 65 and 66:
Diagram 7.5:Slutbetyg för lärling
Page 67 and 68:
7.5 Resultaten för de elever som v
Page 69:
Diagram 7.9:Andelen lärlingar med
Page 72 and 73:
8. Sammanfattning och slutordHöste
Page 75 and 76:
Referenser
Page 79 and 80:
Bilagor
Page 81 and 82:
Ett nytt paket med nya missivbrev t
Page 83 and 84:
sekretess och redovisningen kommer
Page 85 and 86:
Gymnasial lärlingsutbildning År 2
Page 87 and 88:
9 Hur stor del av utbildningstiden
Page 89 and 90:
14e. Vad har du för planer efter d
show all

Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?