Rapporten i pdf-format (2,4 MB) - Skolverket

2. Kort historik om lärande på arbetsplatserÅr 1971 samlades all gymnasial utbildning i en och samma skolform, det s.k.linjegymnasiet. Ett trettiotal yrkesutbildningar inrättades och dessa var som regeltvååriga till en början. Dessa utbildningar kompletterades med specialkursersom allt som oftast krävde en tvåårig utbildning i botten. Specialkurserna varyrkesutbildningar och varade i allmänhet två terminer. Linjegymnasiet inrättadeunder senare delen av 1980-talet på försök treåriga yrkesutbildningar.Gymnasieutbildningen förändrades under första delen av 1990-talet. Linjegymnasietersattes av programgymnasiet och ämnesbetyg ersattes av kursbetyg.Den relativa betygsskalan, med betygen 1–5, ersattes med målrelaterade betygpå varje kurs, icke godkänd till mycket väl godkänt. Genom inrättandet av deindividuella programmen (IV) blev övergången av elever från grundskolan tillgymnasieskolan nära nog total. De uppgifter som Skolverket publicerar årligenmäter direkttövergången mellan grundskola och gymnasieskola till över 98 procent.Till detta kommer att hälften av dem som inte går över direkt påbörjargymnasiestudier efter ett års studieuppehåll.För yrkesutbildningarna i gymnasieskolan, som alla blev treåriga vid införandetav programgymnasiet, har flera försök gjorts att stärka det arbetsplatsförlagdalärandet. De individuella programmen som inrättades 1992 kunderedan från början ha stort inslag av lärande på en arbetsplats. Ett fåtal skolorutnyttjade denna möjlighet och utbildningen kallades då lärlingsutbildning. Islutet av 1990-talet kunde 15 skolor prova lärlingsutbildning i ett pilotprojektoch under projekttiden fick skolorna ett mindre statsbidrag för att underlättaverksamheten.Pilotprojektet följdes av ännu ett försök att förstärka det praktiska inslaget.Till en början fick skolor ett statsbidrag om 15 000 kronor per elev och år föratt stimulera lärande i arbetslivet (LIA), men när statsbidraget upphörde avtogintresset hos skolorna.Inför den föreslagna gymnasiereformen GY-07 föreslog man att alla yrkesutbildningarskulle få ett lärlingsspår, men reformen avbröts. Efter en gymnasieutredning,Framtidsvägen SOU 2008:27, infördes lärlingsutbildning först somen försöksverksamhet hösten 2008 och som permanent valbart alternativ sedanhösten 2011. De huvudmän som deltagit i försöksverksamheten med gymnasiallärlingsutbildning fick ett statligt bidrag om 25 000 kronor per elev och läsår,förutom den ordinarie ersättningen för yrkesutbildningen från elevens hemkommun.Denna ersättning delades upp i två lika delar och betalades ut i oktoberrespektive april varje läsår.12 GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING DE TRE FÖRSTA ÅREN 2008–2011