Info nr 4/2006 - IF Metall

info:För förtroendevalda i IF Metall4/2006Joakimsarbeteär snåltSyna chefernasfantasiavtalsidan 4Det finns utrymmeför löneökningarsidan 11 sidorna 6–7

info:4/2006www.ifmetall.seSTEFANFUNDERARStyrka,inflytande ochjämlikhetDet var rubriken på IF Metallsseminarium på den internationellakvinnodagen. Seminarietgav en tydlig bild av den kraft ocherfarenhet som finns bland kvinnornai industrin.IF Metall är ett stort kvinnoförbund.Var fjärde medlem ärkvinna och det ska också avspeglasig bland våra förtroendevalda.Där finns en hel del kvar att göra.Det finns goda möjligheter nu,när vi som nytt förbund formarvårt arbete. ”Vi har världenschans”, som seminariedeltagarenMonika Theodorsson uttrycktesaken. Det har vi – nu måste vijobba på för att bli ett mer jämställtförbund. Klarar vi det, ja dåär det en styrka för alla medlemmarskrav på rättvisa löner ochinflytande i arbetet.IF Metalls medlemmar stårstadigt i kraven på skäliga löneroch arbetsvillkor. Kontrastenmot den karusell som delar avnäringslivet placerat sig i vadgäller bonus, styrelsearvoden ochoptioner kan knappast bli större.Bra betalt räcker inte, det tycksinte finnas någon övre gräns.Näringslivets företrädare visardåligt ledarskap och har ställt sigvid sidan om lönebildningen. Deär helt enkelt redan offside inför2007 års avtalsförhandlingar.Arbetsgivarnas krav på att löntagarnaska jobba mer till lägre lönoch även i övrigt försämra villkorensaknar all trovärdighet.stefan.lofven@ifmetall.seOm sex månader, den 17 september2006, är valet ditt.Då avgörs om Sverige ska behållaen löntagarregering eller växla omtill en högerallians med systemskifteinom välfärdsfrågor. I Örebro hadeLO och socialdemokraterna en gemensamvalupptakt. Där pekades deviktigaste frågorna ut. Grafik: Bo PerssonFoto: Roger LundbergMaria, en aktiv industriarb– Politiken ochMaria Swanborg från Norrköping varen av 120 fackligt och politiskt aktivafrån IF Metall som nyligen samlades iÖrebro för att starta valrörelsen.– Det går inte att välja mellan attarbeta antingen fackligt eller politiskt.De två går hand i hand, säger MariaSwanborg. Hon är själv ett bevis på det:AGERA OCH DEBATTERA. Det tänker Maria Swanpolitik. – Vi ska stå utanför företagen i början och sl– Jobben och tryggheten är n– Det är dags att göra klart att vitänker agera och vara väldigt fackligt-politisktaktiva. Det sade StefanLöfven, ordförande i IF Metall vid enträff för politiskt aktiva IF Metallmedlemmarfrån hela Sverige.– Det räcker inte med fackligt arbete.Mycket av det som påverkar våra medlemmarsvardag bestäms politiskt.I den kommande valrörelsen är detfrämst tre frågor som IF Metall skadriva.2

etareh facket går hand i handHon är förtroendevald i Metalls avdelning12 Norrköping och fullmäktigeledamoti Norrköpings kommun.– Det var bra att få reda påIF Metalls prioriteringar så vi vet vadvi ska arbeta efter. Eftersom jag ocksåär kommunpolitiker försöker jag arbetain våra prioriteringar i kommunpolitiken,säger Maria Swanborg.Trots att avdelningen i Norrköpingännu inte har någon klar budget finnsdet aktiviteter inplanerade.Aktiviteter på gång– Vi ska stå utanför företagen i börjanoch slutet av skiften och dela utflygblad. Det brukar vara svårt att fåkomma in på företagen med informationså vi har även tryckt upp t-tröjortill de förtroendevalda med bland annattexten Värna kollektivavtalen.Ett annat bra sätt att få igångdiskussionerna runt fikaborden ärutbildning.Diskuterar ideologi– Vi kör valcirklar under våren. Dessutomska vi ha tvärfackliga kurser förungdomar där vi diskuterar ideologieroch skillnader mellan partier och partieri både lokalpolitiken och vad gällerriksdagspolitiken.lars.magnor@ifmetall.seGrafik: Bo PerssonVad tycker du?Det fullständiga resultatet avundersökningen Valet är ditt finnsatt beställa från LO-distribution.Materialet är gratis men frakt ochexpeditionskostnader tillkommer.Betäll via fax:026-24 90 10, eller e-post:lo@strombergdistribution.se.wanberg göra inför höstens val. Hon är aktiv både i IF Metall och i Norrköpings lokalah slutet av skiften och dela ut flygblad. Vi ska peka på skillnaderna i politiken.nyckelfrågorDen första är jobben– Att fler ska ha ett arbete är inte baraviktigt för den enskilde. För samhälletinnebär det mer välfärd att fördela.Den andra är arbetsvillkoren. Att stärkakollektivavtalens ställning ärnödvändigt.– Det är viktigt att individen vet vilkaregler som gäller för att känna sigtrygg i anställningen.Den tredje är tryggheten– Det är viktigt att vi får en höjningav taket i a-kassan. Av IF Metallsmedlemmar är det bara hälften somfår 80 procent i a-kassa. Resten slåri taket och får en lägre ersättning.När vi har fått ut vårt budskap är jagövertygad om att våra medlemmarinte vill ha någon annan regering änen socialdemokratisk, avslutar StefanLöfven.Ytterst handlar det om trygghet,en bra välfärd och solidaritet mellanmänniskor.3

info:4/2006Efter bonuskarusellen:Syna alla fantasiavtalPension vid 60 år och med minst50 procent av slutlönen livet ut.Villkoren i Martin Iverts, verkställandedirektör vid LKAB, avtal är mycketförmånliga. Ett avtal som redan 2004gav närmare 4 miljoner kronor i årslön.Nu ska det omförhandlas.– Ett bra beslut av LKAB:s styrelseoch näringsdepartementet. Jag hoppasatt man går vidare och gör en ordentligöversyn av alla statliga verk ochsynar samtliga förmåner, säger HarryRantakyrö, ordförande för avdelning612 i Kiruna.Samtidigt påpekar Harry Rantakyröatt LKAB:s vd inte har gjort fel. Avtaletoch dess villkor har förhandlats framav två parter. Parterna är givetvisväl insatta i de förmånliga villkoren.I stället är felet att det finns liknandeavtalsvillkor som blir till golv för andradirektörers förmåner.Fantasibelopp– Summorna är ju rena fantasibelopp.Jag bara hoppas att det är flera somkommer att granskas och att man intelämnar personer med liknande avtal iorubbat bo, säger Harry Rantakyrö.KARTLÄGG FÖRMÅNERNA.– Det är bra beslut att ändra LKAB:sdirektörsavtal. Jag hoppas att man gårvidare och gör en ordentlig översyn avalla statliga verk och synar samtligaförmåner, säger Harry Rantakyrö,ordförande för avdelning 612 i Kiruna.www.ifmetall.senotiser:Teckna ramavtalDet uppmanade Marcello Malentacchi,Internationella Metallfederationens(IMF) generalsekreterare, världensledande bilföretag då han talade påVärldsekonomiskt forum.Internationella ramavtal äravtal mellan fackliga organisationeroch bolag med produktion i fleraländer.Toyota avskedarfackligt aktivaSedan 1999 har de anställda på biljättenToyotas företag i Filippinernakämpat för att få organisera sig fackligtoch förhandla fram ett avtal. Företagsledningenhar konstant haft en fientliginställning.De anställda lyckades till slut attbilda ett lokalt fack och presentera ettförslag till avtal. Då svarade ledningenmed att avskeda 227 fackligt förtroendevaldaoch fackliga medlemmar. Tillstöd för arbetarna på Toyota arrangerarnu Internationella Metallfederationenett internationellt fackligt mötemellan anställda inom koncernen.Kollektivavtalet ger trygghetAnställda inom GMhar fått nog– I stället för att fortsätta tala om nedläggningaroch neddragningar bordeGM fokusera sig på hur man förbättrarförsäljningen av våra produkter, sägerPaul Åkerlund, klubbordförande påSaab i Trollhättan.Kravet framför de anställdas representanteroch de fackliga representanternainom General Motors (GM) Europa iett gemensamt uttalande. Efter negativauttalandet från både Opels ordförandeoch GM:s Europachef har de anställdaoch facken inom Europa fått nog.Lika lön förlikvärdigt arbeteTjänar du mindre än din manligaarbetskamrat trots att ni utför liknandearbetsuppgifter? Nu finns vägledning,tips och råd hur man tar reda på skillnaderi löner och villkor samlade i enskrift. Under mars skickas den till allaklubbar och arbetsplatsombud.– Vi hoppas att den kan vara tillhjälp för de arbetsplatser som tycker detär svårt att ta reda på om lönerna ärorättvisa, säger Margareta Pettersson,ombudsman på IF Metall.I länder som saknar kollektivavtaltvingas de anställda ofta till konflikterför att få igenom krav om drägligaarbetsvillkor. Arbetsgivaren spelarmånga gånger ut de anställda motvarandra för att få ett arbete utförttill lägsta möjliga pris.Kollektivavtalet är till för att varjeanställd ska ha lika rätt till en grundläggandetrygghet. Tryggamänniskor vågar. Tryggamänniskor bidrar mer.Trygga människor tänker påvarandra i stället för att spelaut varandra.IF Metall vill värna omkollektivavtalet, en trygg idésedan 1905.Läs mer om fördelarnamed ett kollektivavtal i IFMetalls broschyr En svenskmodell.Beställ den gratis från förbundskontoretsmaterialexpeditionpå tfn 08-786 80 00eller på fax 08-24 86 74. Dengår också att ladda ned frånhemsidan www. ifmetall.se.annette.lack@ifmetall.se4

På marsch för rätt tjänstedirektivJubel och applåder bröt ut bland dedemonstrerande arbetarna i bussenhem från Strasbourg sedan EU-parlamentetröstat ja till ett nytt ochbättre förslag till tjänstedirektiv. Enträgetoch aktivt fackligt europeisktarbete har gett resultat.– Både arbetsrätten och ursprungslandsprincipenlämnas nu utanför.De flesta och viktigaste synpunkternafrån svenska fack är med i det nyaförslaget, säger en nöjd John Hedlund,metallarbetare på SKF och ordförandeför Fackliga Rösters sektion i Västsverige.50 000 demonstreradeTillsammans deltog ett 20-tal andrafackligt aktiva från Västsverige i denjättelika manifestationen i Strasbourgden 14 februari. Närmare 50 000 fackligarepresentanter från hela Europatågade till EU:s parlament där ledamö-terna skulle debattera det omstriddatjänstedirektivet. Demonstrationernavar kulmen på en lång tids fackligtpåverkansarbete.– Även om det är en bit kvar tillbeslut om förslaget har vi nu någotviktigt att visa. Det går att påverka ochändra. Men det krävs mycket arbete,lokalt, nationellt och europeiskt, sägerJohn Hedlund.Arbetsrätten undantagenKlubbar, förbund, landsorganisationeroch de europeiska fackliga organisationernahar alla bidragit för att på bästasätt försöka få ledamöterna i parlamentetatt ställa sig bakom ett bättreförslag.– Att arbetsrätten nu är undantagenoch att det i stället är varje lands egnabestämmelser som gäller är mycketviktigt. Särskilt för våra kollektivavtal.Likaså att de regler som ska gällapå arbetsmarknaden är de regler somläs mer:om tjänstedirektivet och andra fackligaeuropeiska frågor:www.brysselkontoret.comwww.europaportalen.nufinns i det land där arbetet utförs,säger John Hedlund.Nu ska det nya förslaget åter tillkommissionen och till varje landsriksdag. Sedan förs det åter till EUparlamentetför ny debatt och beslut.Demokrati tar tid.– Det måste få göra det om det skabli riktigt bra. Den största vinsten idenna fråga är ändå att demokratinvunnit. Trots en borgerlig majoritet iEU-parlamentet har vi inom de europeiskafacken visat att vi tillsammans ären stark kraft och lyckats få gehör förvåra synpunkter. Det är demokrati det,säger John Hedlund.annette.lack@ifmetall.seFoto: John HedlundFÖR KOLLEKTIVAVTALET och med uppmaning till Europaparlamentets ledamöter att rösta rätt om det omstriddatjänstedirektivet tågade den västsvenska sektionen av fackliga röster. De var inte ensamma. Närmare 50 000 fackligarepresentanter från hela Europa mötte upp i Strasbourg.5

info:4/2006Många svenska storföretag har infört olika lokala variationer avlean production. Ett exempel är SPS, Scania Produktions System,som utvecklades på 1990-talet.Åsikterna om lean production är många. På samma sätt haranställda och förtroendevalda på Scania delade meningar omproduktionssystemet.Är lean production ensidigt eller utvecklande?Michael och Joakim har dwww.ifmetall.seFoto detta uppslag: Olof NäslundSPS, Scania Produktions System, ären lokal variant av en mer resurssnåltillverkningsfilosofi – lean production.Bland industriarbetarna påScania i Södertälje råder det delademeningar om vilka konsekvenserproduktionssystemet fått för deanställda.– Vi arbetar mer självständigt och ärdelaktiga i produktionen på ett annatsätt än förr, säger Michael Gustafssonpå transmissionsavdelningen.Joakim Malm på motorverkstadenhar en annan uppfattning:– Vårt jobb blir mer standardiseratoch styrt, ingenting man utvecklas av.På Scania innebär SPS att produktionenflyter fram i en bestämd taktgenom hela kedjan. Takten bestäms avantalet produkter som ska levererasper dag. Arbetet ska utföras på ettstandardiserat sätt, vilket innebär attgöra på bäst kända sätt. Alltså likadantvarje gång, för att få en jämn ochhög kvalitet. För många av de anställdahar standardiseringen inneburit attarbetet blivit mer ensidigt.På motorverkstaden tillverkasmotordetaljer dygnet runt. Maskinoperatörernaarbetar i 4-skift medatt övervaka att maskinerna går ochproducerar till rätt kvalitet. Arbetetär rutinstyrt och enformigt med litenmöjlighet till utveckling och påverkan.– Målet med SPS är att arbetet skavara så effektivt som möjligt. På minavdelning ska vi börja schemaläggaarbetet efter positionsstandarder ochrutiner, vilket innebär att arbetet blirännu mer enformigt. Detta ser vi i daglängs monteringslinerna, säger JoakimMalm, maskinoperatör.Arbetsmiljön prioriterasÄven om standardiseringen har sinanackdelar menar en del att den harpåverkat den fysiska arbetsmiljön ipositiv riktning.För femton år sedan hade Scaniaproblem med hög personalomsättning,hög sjukfrånvaro och många arbetsolyckor.I dag ser det helt annorlundaut. Enligt SPS ska arbetsmiljön gå förebåde kvalitet, leveranssäkerhet ochekonomi.SJÄLVSTÄNDIGT OCH MEDKONTROLL. – Vi arbetar självständigtinom vårt arbetsområde och lägger upparbetet på det sätt som vi anser är bäst.Vi har kontroll över vad som händer.Om något går fel är det vår uppgift attfixa det, säger Michael Gustafsson.6

fakta: lean productionLean production är en tillverkningsfilosofisom baseras på Toyotas arbetssätt.En del beskriver det som ett resurssnåltproduktionssätt, andra som managementby stress. Vissa svenska lean-anhängaremenar att en bra svensk översättning avbegreppet är värdeskapande produktion.Grunden i lean production är enprocessorienterad och behovsstyrd (justin-time)produktion där alla arbetar efterstandardiserade beskrivningar. Monteringsker på stationer i ett taktat flöde.Produktionssystemet konstrueras utanmarginaler, det ska bli rätt från början.De moment i produktionen som intetillför varan mer värde för kunden skabort. Bara det som beställs produceras.På det sättet uppstår varken mellanlagereller tidsbuffert.elade meningar– Säkerhet och miljö prioriteras, detmärks på statistiken. För tillfället hållervi på att ta fram ett verktyg för attkunna utveckla ergonomin i framtiden,säger Tommy Bäcklund, huvudskyddsombudvid Scania.– Att vi fått en bättre fysisk arbetsmiljökan lika gärna bero på vårt långsiktigaarbetsmiljöarbete, replikerarJohan Järvklo, vice klubbordförande.Flexibla teamInom systemet SPS använder man sigockså av så kallade flexibla team. Detinnebär att många arbetsuppgifter integrerasi arbetsgrupperna, som självafår ansvara för exempelvis kvalitetsarbeteoch underhåll av maskiner.På transmissionsavdelningen tillverkasväxellådsdetaljer. De anställa ärmaskinoperatörer som arbetar 4-skift.Deras arbete består av att övervakatillverkningen och åtgärda problem ochstörningar. Vid produktbyten har operatörenansvar för att för att den nyaproduktionen fungerar. Det innebäräven en viss dataprogrammering.Inom transmission har SPS inneburitökad delaktighet, mer egensvar ochdärmed ett mer utvecklande arbete.– Det tog ett tag att förstå fördelarnamed SPS, men nu är vi positiva.Vi arbetar självständigt inom vårtarbetsområde och lägger upp arbetetpå det sätt som vi anser är bäst, sägerMichael Gustafsson.– Det innebär att vi har kontrollöver vad som händer. Om något går felär det vår uppgift att fixa det.Inget entydigt svarSPS är ett sätt att rationalisera ocheffektivisera produktionen för attöka konkurrensen och lönsamheten.Självklart är Sveriges industriarbetareberoende av att företagen kan hävdasig på marknaden och överleva denhårda internationella konkurrensen.– Men det innebär inte att viokritiskt ska acceptera arbetsgivarnasidéer, säger Johan Järvklo.– Jag tror att SPS är bra, i ett långsiktigtperspektiv. Men då krävs ett braledarskap och en hälsosam bemanning,säger Tommy Bäcklund.anneli.torner@ifmetall.seläs mer:• Lärande och delaktighet ilean production (Jan Svärd).STYRT OCH ENFORMIGT.– På min avdelning ska vi börjaschemalägga arbetet efter positionsstandarderoch rutiner, vilket innebäratt arbetet blir ännu mer enformigt.Det ser vi i dag längs monteringslinerna,säger Joakim Malm.

info:4/2006Underleverantörerna sitter i rävsaxen– Vi anställda får inte spelas uBilbranschen är i dag en av de mestföränderliga och konkurrensutsattabranscher som finns och kraven pålönsamhet är hårda. Något som underleverantöreroch deras anställdakänner av.– Vi måste samarbeta mellan defackliga klubbarna för att förhindra attarbetsgivarna spelar ut oss mot varandra,säger Gordana Jakic från LearCorporation i Biskopsgården.För nästan tre år sedan bildadeMetall och Industrifacket i Göteborgett Fackligt UnderleverantörsNätverk(FUN). Den största kunden till under-leverantörerna var då som nu Volvo.Arbetsgivarna som är underleverantörernahade god kontakt både medföretagsledningen på Volvo och medvarandra. Samtidigt hade de fackligaklubbarna dålig kontakt. De förtroendevaldakände att de hade svårt atthävda sig mot arbetsgivarens krav påflexibilitet och snabba lösningar. Detfanns ett behov av att träffas och diskuteragemensamma problem, lösningaroch att utbyta erfarenheter.Marginalerna dras åtBåde Volvo och Saab pressas av destora biltillverkarna. De i sin tur draråt marginalerna för sina underleverantörer.Det leder till stress och kravpå effektiviseringar och reducering avpersonal.– Vi producerar mer hela tiden, mendet blir inga nyanställningar.I stället har företaget en ständigt högandel inhyrd personal, vilket ställertill en hel del bekymmer i den fackligaverksamheten, säger Daniel Savkovic’från Plastal AB.Nästan alla representanter i detfackliga nätverket kommer från underleverantörersom levererar produktertill Volvo enligt just-in-time. Det innebäratt man bara har några timmar påwww.ifmetall.seFoto: Marie UllnertPRESSADE. – Vi som arbetar hos underleverantörer måste samarbeta fackligt för att förhindra att arbetsgivarnaspelar ut oss mot varandra. Gordana Jakic och Mariana Banfi arbetar vid Lear Corporation i Biskopsgården.Anna Udén är hos Plastal på Arendal som tillverkar stötfångare.8

ut mot varandraFoto: Arkivbildnotiser:Lär mer omföretagsrådÄr du facklig företrädare i ettEuropeiskt företagsråd? Vill du utvecklaarbetet vidare? Vill du vetamer om möjligheter och svårighetersom kan uppstå? Behöver du diskuteramed andra fackliga företrädarei Europeiska företagsråd?Svarar du ja på dessa frågorfinns nu chansen att under tredagar gå en kurs som Facken inomindustrin anordnar den 19–21 aprileller 4–6 oktober 2006. Plats ärPTK-skolan Djurönäset utanförStockholm.För mer information tar dukontakt med BirgittaHenriksson, på IF Metall,birgitta.henriksson@ifmetall.se.JUST IN TIME. Underleverantörerna tvingas ofta arbeta i en stressad och flexibelproduktion där delarna måste levereras just-in-time.sig från det att ordern är lagd till dessatt produkten ska finnas på Volvosfabrik och vara monterad på bilen.Det ställer stora krav på flexibilitethos underleverantörerna. Men även påde förtroendevalda som tvingas göraupp med arbetsgivaren kring snabbalösningar för att möta Volvos krav.Bevakar lagar och avtal– Om inte kraven som Volvo ställer påekonomi, leverans och kvalitet uppfyllsär det inte ovanligt att underleverantörenfår beskedet att det i stället finnsandra företag som skulle klara avdetta, säger Mattias Jonsson ombudsmanpå avdelningen i Göteborg.Trots kraven från de stora biltillverkarnamåste de förtroendevalda gesmöjlighet att bevaka att lagar och avtalföljs så inte de fackliga rättigheternasätts ur spel.– Det känns som att vi sitter i enrävsax, säger Bertil Winther från Samhalli Arendal.Samarbetet mellan klubbarna inätverket för underleverantörer måstebli bättre. Samtidigt måste de ocksåarbeta tillsammans med sina fackligakamrater på systerfabriker i resten avlandet, Europa och i övriga världen.De fackligt förtroendevalda måstedelta i diskussionerna kring hur dekan utveckla Sverige och hur svenskaföretag blir starka i konkurrensen frånöst, Kina och Indien.Nätverk en chans för anställdaFöretagen måste uppmanas till nyinvesteringaroch utveckling i Sverige,och de måste satsa på positiva konkurrensfördelarsom forskning, kompetensoch produktutveckling. Här är samarbetetviktigt mellan företagen, defackliga organisationerna och staten pålokal, regional och central nivå.Att bygga och utveckla nätverketär nödvändigt inför framtiden. Omunderleverantörerna ska ha en chansi konkurrensen i bilbranschen ochsamtidigt ha en god personalpolitik därfackliga rättigheter värnas måste vianställda samarbeta.– Vi yngre vill arbeta fackligt påett helt nytt sätt, och arbeta i takt medglobaliseringen, säger Hari Turcinhodzicfrån Lear Corporation i Torslanda.Skribent: Anna UdénNedskärningarhos Ford skaparstor besvikelseFords framtida nedläggningar avfabriker och nedskärningar avarbetstillfällen ligger som ett storttungt moln över hela arbetsstyrkan,säger amerikanska bilarbetarefackets,UAW, ordförande RonGettelfinger.UAW är djupt besviket påFords planer att mellan 25 000 och30 000 arbetstillfällen ska bort ochatt sju företag stängas i USA till2012.I likhet med Fords plan år 2002baseras även den nya planen somkallas vägen framåt på att minskaarbetstillfällen och stänga verksamheter.Fords motiv då liksom nu är attföretaget måste anpassa produktionentill minskad efterfrågan hoskunderna.Ford borde i stället fokusera påhur de kan konkurrera på marknaden.Hur de kan arbeta fram ocherbjuda nya och lockande produkterför sina kunder, säger RonGettelfinger.9

info:4/2006IF MetallsIT-skolaFoto: ArkivbildEn av medlemsförmånerna i IF Metallär möjligheten att studera på IT-skolan.Du läser och studerar på distansvia internet på tider och platser sompassar dig. Kursutbudet är stort:du kan exempelvis ta ECDL-datakörkortettill en låg kostnad, studeraengelska eller matematik.Eller varför inte ta chansen att ökakunskaperna om varför facket grundadesen gång i tiden och vikten av att vivärnar det fackliga löftet vi gett varandraom ett kollektivavtal?Efter vissa kurser får du ett certifikatsom styrker dina nya kunskaper.IT-skolan bygger på självstudier. Ettbra stöd till självstudierna är att kombineradessa med en lokal studiecirkeloch då med hjäp av en kunnig ledare.IF Metalls IT-skola finns på medlemsportalensom nås via www.ifmetall.se.Ett axplock ur kursutbudet:Därför finns facket – Löftet. Semesterlagen.Everyday English – inriktningmot arbetsmarknad och samhälle.ECDL-datakörkortet. Mötesteknik.LÄRA VID DATORN. IF Metalls IT-skola är en medlemsförmån. Den ger möjlighet attvässa yrkeskunskaper och växa i arbetet. IT-skolan hittar du på medlemsportalen somdu når via www.ifmetall.se.Fackliga utbildningar på nätetTillsammans med LO arbetar IF Metallmed att webbasera LO:s materialserieJobbet och lagarna för publicering påIT-skolan.Först ut i serien är en webbutbildningom semesterlagen.Du får lära dig mer om historien bakomsemesterlagen, hur lagen ser ut i andraländer och vad som händer om du blirsjuk under semestern. Räknesnurrorgör att du kan räkna ut din ersättning.Under året lanseras fler fackligawebbutbildningar som bygger på serienJobbet och lagarna. Dessa utbildningarhar flera användningsområden:• Enbart som självstudiematerial förmedlemmar och förtroendevalda sombehöver öka sin kunskap om ämnet.• Som ett studiematerial till våraövriga fackliga utbildningar.• Som en kunskapsdatabank förförtroendevalda som snabbt behöversöka information om ämnet.www.ifmetall.se10notiser:Vägar till nya jobbDet är nödvändigt med ett ökat fackligtnäringspolitiskt engagemang, lokalt,regionalt och centralt. Det pekarett nytt program från LO på. Vägartill nya jobb handlar om att stärkaförutsättningarna för en mer kunskapsintensivproduktion i Sverige.Vägar till nya jobb kan beställas frånLO-distribution. Materialet kostar 20kronor. Frakt och expeditionskostnadertillkommer. Fax 026-24 90 10, e-post:lo@strombergdistribution.se.Inget åtalför dödsolyckaDet blir inget åtal för dödsolyckan påSSAB i Luleå 2004. Åklagaren anserinte att det finns anledning att misstänkaatt någon i arbetsgivarställninghar visat oaktsamhet. Därför harförundersökningen lagts ned.Det var vid murning av en torpedvagnsom vätgas bildades och antändesav en svetsgnista. Förutom att en personomkom vid gasolyckan, skadades enperson allvarligt och två andra lindrigt.Vid en annan olycka 2003 där enslovakisk arbetare dog då han föll 7meter ned i en 700 grader varm koksugnlades också förundersökningen nedtrots att en utredning av arbetsmiljöverketshaverikommission visade påomfattande brister hos den slovakiskafirman Termostav-Marz, där 26 åringenvar anställd.– Nu har vi haft två dödsolyckor påSSAB och inte i något av fallen har detlett till åtal. Det kan inte vara rimligt,säger Bert Johansson, klubbordförande.Central utbildning 2006Utbildning Plats Datum Sista ansökningsdagtill avd.Kompetensutveckling Runö FHSK Kurs 1: 7–9 juni 21 apriloch lärande Stockholm Kurs 2: 31 oktober 15 september– 2 novemberUtbildningen vänder sig till dem som på klubb och avdelningsnivå arbetar medkompetens- och utbildningsfrågor.Kontakta din studieorganisatör eller din avdelning.

Industrin klarar löneökningarDet finns inte några skäl för löntagarnai Sverige att sänka sina krav i denkommande avtalsrörelsen. Produktivitets-och kostnadsmässigt övertygarden svenska industriarbetaren ijämförelse med konkurrentländernai Europa.I rapporten I takt med Europa 2005jämför Facken inom industrin utvecklingenav svenska löner och arbetskraftskostnadermed europeiska, underden tid som industriavtalet funnits.– Svensk industri klarar fortsattareallöneökningar. Vår konkurrenskraftär god. Det finns inga skäl att växlaned löneökningstakten i Sverige medanledning av den lägre löneökningstakteni Europa, säger Stefan Löfven,IF Metalls ordförande.LÖNEUTRYMME FINNS. Svensk industri är stark och hävdar sig väl i jämförelse medkonkurrenterna ute i Europa. World Economic Forum har klassat Sverige som Europasframtida succéland. Grafik: Bo PerssonFoto: TrelleborgLåg löneökningstaktNär de västeuropeiska länderna rangordnasbefinner sig Sverige ungefär imitten. Det gäller både lönenivå ochutveckling av löner och arbetskraftskostnaderinom tillverkningsindustrin.Prognoser och preliminära uppgifter för2005 visar på en låg löneökningstaktinom industrin. Det gäller såväl Sverigesom övriga västeuropeiska länder.För åren 2004 och 2005 ökar löneroch arbetskraftens kostnader långsammarei Europa än i Sverige. Det berorframför allt på den låga ökningstakten iTyskland. Sverige är i takt med Europaom Tyskland inte räknas med.– Motparten vill att vi jämför ossmed Tyskland, men när tyskarna höjdelönerna var den jämförelsen inte intressant,säger Stefan Löfven.Svensk industri fortsätter att varabäst i klassen när det gäller ökning avproduktiviteten. Sedan industriavtaletstillkomst har den årliga produktivitetsökningeninom svensk industri legatkring 6–7 procent, vilket kan jämförasmed 3 procent för industrin i Europa.Samtidigt fortsätter kostnaden för arbetskraftper producerad enhet i svenskindustri att sjunka.I takt med Europa används som utgångspunktnär Facken inom industrinbedömer vilken löneökningstakt somär lämplig för Sverige. I höst kommerFacken inom industrin med de konkretakraven inför avtalsrörelsen 2007.– Industriavtalet har varit ett braverktyg. Den konkurrensutsattasektorn måste fortsätta att var lönenormerande,säger Stefan Löfven.maria.backstrom@ifmetall.sefakta: Facken inom industrinSamarbetet omfattar de fackförbund somhar undertecknat ”Samarbetsavtalet omindustriell utveckling och lönebildning”,industriavtalet. Dessa sex förbund ingår:Civilingenjörsförbundet, IF Metall, Sif,Svenska Livsmedelsarbetareförbundet,Svenska Pappersindustriarbetareförbundetoch Skogs- och Träfacket.Läs mer: www.fackeninomindustrin.seBÄST I KLASSEN. Svensk industri ärbäst i klassen när det gäller produktivitetsökningar.Sedan industriavtalets tillkomsthar produktiviteten årligen rusatkring 6–7 procent, vilket kan jämförasmed 3 procent för industrin i Europa.Trelleborg, vars produktion bilden visar,tillhör de företag som visar bättre resultatän väntat.11

Foto: Roger LundbergÖrebro först medteknikcollegeMålet är20 skolormed spetsutbildningGER NYA KUNSKAPER. Tullängsskolan i Örebro är först med att inrätta teknikcollegeför yrkesutbildning av unga. Ett 70-tal kommuner och regioner är engagerade.Det ska byggas 20 teknikcollege fram till 2010.Örebro län blir först med attstarta teknikcollege. Redan ihöst lockar yrkesskolorna elevertill yrkesutbildningar genomhög kvalitet.Allt färre ungdomar vill arbetainom industrin. Samtidigt är detdär som det behövs utbildadarbetskraft. Att skapa attraktivayrkesutbildningar var tanken närIF Metall och Teknikarbetsgivarnalanserade idén om teknikcollege.– Industrin behöver kompetentyrkesfolk. Men det krävs attutbildningarna håller hög kvalitetoch blir intressanta för att ungdomarnaska söka sig dit, sägerHALLÅ DÄR!Markus Fors,montör på Volvoi Göteborg somhar en blogg fördemokrati i USA.Vad är en blogg?– Blogg är en förkortning avwebblogg och är en sorts personligdagbok på nätet. Mitt storafritidsintresse är demokratifrågori USA och att skriva. På min bloggarbetar jag för båda sakerna.Varför just USA?– Farfar och jag pratade ofta omBertil Åhnberg, utredare på IFMetall och ordförande i styrgruppenför Teknikcollege Mälardalen.Intresset för teknikcollege ärstort. Ett 70-tal kommuner ochregioner är engagerade i processen.Dessutom står hela Industrikommitténbakom arbetet. Förraåret beslutade de att medverka tillatt det ska byggas 20 teknikcollegefram till 2010.Teknikcollege bedrivs i regionalasammanslutningar där flerakommuner samarbetar genomavtal. Där ska det finnas gymnasieutbildningarpå både teknikochindustriprogrammen. Detkommer även att finnas komvuxfacket i Sverige och USA. Farfarsfar och flera släktingar utvandradetill USA och arbetade hårt fördemokrati och att starta fackföreningarmot orättvisor.Hur går arbetet till?– För ett år sedan kom jag ikontakt med en amerikanskgrupp som sprider information förutvalda demokratiska kandidateri olika delstater. Då var vi drygt100 och i dag är vi närmare 2 000personer.– I sommar ska vi träffas iLas Vegas för att planera nästavalkampanj. Vi hoppas ju på endemokrat som president i nästaval.eller arbetsmarknadsutbildningarför vuxna.Att flera kommuner samarbetargör att kommunerna inte behöverkonkurrera om eleverna utan dekan komplettera varandra medolika inriktning på utbildningarna.lars.magnor@ifmetall.seFacklig ordlistafakta:Industrikommitténbestår av företrädareinom industrisektorn.Uppgiften äratt följa och främjatillämpningen avindustriavtalet.KontaktombudPå större arbetsplatser är de anställda ofta uppdeladei olika produktionsgrupper eller arbetslag. Dåkan klubben utse kontaktombud – fackliga kontaktpersonersom finns närmare grupperna och som ärlätta att nå för medlemmarna.För förtroendevalda i IF Metall4/2006ANSVARIG UTGIVARE:Lotten Kågerman, 08-786 85 12REDAKTIONENTfn: 08-786 80 00 (vx)E-post: info@metall.seMarinette Ask, Cecilia Byberg, Maria Bäckström, Mattias Josefsson(föräldraledig), Juhani Kulo, Annette Lack, Lars Magnor, Anneli TörnerLAYOUT/TRYCKOlle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri ABFOTO SIDAN 1Olof Näslund