Du kan om du vill - Doria

att arbeta målmedvetet. Inre företagsamhet kan även relateras till en arbetsatmosfäreller en anda som sporrar till företagsamhet (t.ex. Jankkari, 1993, s. 16;Heikkilä, 2006, s. 88; Merimaa m.fl., 1993 s. 11; Utbildningsstyrelsen, 1993, s.35). Den inre dimensionen utgår således från expertgruppens uppfattning omföreteelsen i ett vidare perspektiv som beaktar utvecklingen av personliga egenskaperoch tänkesätt och inte enbart kognitiva färdigheter.Inre företagsamhet ses som en förutsättning för framgångsrik yttre företagsamhet.Med yttre företagsamhet avses sådana faktorer som är till hjälp för en målinriktadoch självständig människa då hon förbereder sig för att bli företagare.Faktorer som hör samman med yttre företagsamhet är bland annat yrkesskicklighet,arbetserfarenhet, affärskunnande och marknadskännedom (Jankkari, 1993).Den yttre dimensionen handlar om att ha beredskap att kunna omsätta sina idéeri praktisk verksamhet, att kunna grunda och driva ett företag, vilket fokuserar påett kognitivt innehåll. Denna dimension fokuserar på kunskap och färdighet omföretagande, och kan således relateras till den dimension som expertgruppenovan angav ett snävare perspektiv.Hur har dessa definitioner förankrats i skolan? Frågan är omfattande och ingetenkelt svar kan ges, men genom den fortsatta diskussionen hoppas jag kunnabelysa olika aspekter på definitionsfrågan. En stor del av den information som ibörjan av 1990-talet gavs till skolorna inför lanseringen av temaområdet, hadeutarbetats av institutioner med ekonomisk inriktning. Detta bidrog till att innehålletoperationaliserades som projektverksamhet eller affärsverksamhet medmålsättningen att öka kontakten med näringslivet i lokalsamhället eller att utvecklaoch driva egen företagsverksamhet (ex. Ojala & Pihkala, 1994). Dessutomhämtades impulser från England, Kanada och USA där fokus ofta ligger påyttre företagsamhet (Erkkilä, 2000).36