Flygvapennytt 2002-2

En OC-3 flög över minnesceremoninför den saknade besättningen.En fyrgrupp JAS 39genomförde "saknade kamratersformation ", där ett flygplan lämnarformeringen.Sedan den 13 juni 1952 saknasbesättningen i en svenskDC-3 som sköts ned av sovjetisktjaktflyg under en signalspaningsflygningöverÖstersjön. Till besättningensära hölls en minnesceremonipå dagen 50 år efter händelsen.AV PETER LIAN DERMinnesceremonin över de åtta persone rnai DC-3:an hölls v id F lygvapnets minneshalli byggnaden Tre vapen iStockholm. Den arrangerades i samverkanmellan Försvarsmakten och Försvaretsradioanstalt (FRA). Bland giisterna fannsfrämst besättningens anhöriga.Tal hölls av flygvapnets generaIinspektörMats Nilsson och FRA:s generaldirektörPer Kjellnäs. Den sistnämnde framhöllsignalspaningens betyde lse och att defem i besätlningen som tillhörde FRA varpionjärer på detta område.Flygplanet anfölls när det flög på fyratusen meters höjd i internationellt lu ftrum.Många frågor om bilde besättningens ochflygplanets öde är ännu obesvarade. MatsNi lsson berörda detta i sill tal:- Vad hände med flygplanet efterbeskjutningen då det enligt uppgift försvannner pil västli g kurs i Illoln? Var slogdet ner, någon nedslagsplats eller vrak haraldrig återfunn its, och vad hände med denåtta man starka besiittningen?Per Kjellnäs försäkrade i sitt tal allingen inom FRA har hemlighållit någonin formation som skulle kunna kasta ljusöver försvinnandet.•Flygvapnets generalinspektör Mats Nilsson och FRA:s generaldirektörPer Kjel/näs inför kransnedläggningen den 13 juni.OC-3-besättningen hedrades med en ceremoni i Flygvapnets minneshal/ i närvaroav anhöriga. Prästen Claes-Göran Göransson har tidigare varit pilot i flygvapnet.Flyg vapenNyt! • 2 • 2002 5

Gripen flyttar till Ro.,Den 14 juni var det officiell"roll in" för Gripen på F 17 iRonneby. En stor del av flygteknikernaär omskolade,merparten av piloterna utbildasför närvarande vid F 10 iÄngelholm. Under sommarenoch hösten överförs flygplanensuccessivt från FlO.AV PETER LI AN DERBlekinge flygflottilj, F 17 i Ronnebyhar officiellt blivit den fj ärdeGripen-flottiljen. Det markeradesmed en ceremoni den 14 juni.K lockan kvart över elva svepte en tregruppJAS 39 Gripen in över fä ltet ochlandade. Det markerade att överflytlningenav de tv å Gripen-divis ionerna frånF 10 i Änge lholm in lett s.Flygplanen flögs av F 17:s två förstaGripen-piloter, major Joakim Anderssonoch flygi ngenj ören Niclas Cederholmsamt överstelöjtnant Alf Örjas. Den sistnämndeär flygchef vid F 10 och kommeratt ha samma befattning när F 17 nu tar sigan det nya flygsystemet.Vid den efterfö ljande ceremonin överlämnadeA lf ärjas loggboken till ett avflygplanen till flottiljchefen överste LarsJohansson och därmed var F 17 formellten Gripen-flottilj.Flygverksamheten med JAS 39 kommeri gång på allvar senare i höst. Då kommerden första av de två divisionerna successivtatt flyttas över från F 10 i Ängelholm.Det ska vara klart senast elen 15november, då Gripen-verksamheten upphörvid F 10.Teknikerna redoCirka 90 procent av den tekni ska personalenvid F 17 är redan omskolade till JAS39. En del av har redan några års erfarenhetav typen genom tjänstgöring på andraförband. För piloterna pågår utbildningenför fullt vid FlO. Teoriutbildningen påbörjades i maj och förhoppningen är att de skavara färdiga med det inledande flygskedetlagom till att F JO-divisionen flyttas övertill F 17.Tidpunkten för JAS 39-introduktionenvid F 17 kom något tidi gare än vad somtidigare planerats. Ursprungligen var dettänkt att piloterna skulle flyga in sig medbörjan först i höst. Men Flygtaktiska kommandotsbeslut att just F 17 övertar an svaretatt sätta upp det internationella in satsförbandetSwafrap JAS 39 från F 2 1 iLuleå, gjorde att utbildningen tidi garelades.Ombyggda hangarerFörberedelserna vid F 17 inför det nyaflygsystemet inbegriper även en del avinfrastrukturen, som har kompletterats påflera håll.Bakom klargöringsplattorna har buller-F 17 i Ron neby den 14 juni 2002. Major Joakim Andersson, överstelöjtnant Alf Örjas och NiclasCederholm har just landat med flottiljens första JAS 39 Gripen.Majoriteten av den tekniska personalen vid F 17 i Ro.är löjtnanterna Kenneth Jonsson och Mikael Gus tafss6Fl ygvapenNytt • 2 • 2002

leby dämpande jordvallar tillkommit. Hangarernahar på olika sätt anpassats för attbättre kunna härbärgera de nya flygplanenoch all kringutrustning.Numera är de två hangarerna, sombyggdes för Viggen under 1980-talet, sammanbyggdagenom tillkomsten aven nybyggnad som rymmer divisionslokalerm m. Invändigt har hangarerna fräschatsupp och är i skick som nya.Adjö ViggenF 17:s två divisioner har sedan ett par årflugit JA 37 Viggen i en sammanslagendivision. Som en sista uppgift har divisionenjust avslutat en grundläggande flygslagsutbiIdning för fyra unga piloter.Det sista operativa flygpasset genomfördesi sl utet av maj. Efter att ha deltagiti en flygdag i Frankrike i slutet av juni ärdet s I u tfl uget med Vi ggen för F 17: s del.En epok som varat sedan J979 när spanings-Viggenkom. Eran med JA 37 inleddes1982, då man blev den andra flottiljenF 17:s chef överste Lars Johansson tar emot loggboken till flottiljens första Gripen av överstelöjtnantAlf Örjas från F 10 i Ängelholm. Därmed är flytten från F 10 officellt påbörjad.Gripen på plats i en av de nyrenoverade hangarerna vid F 17." redan utbildats på JAS 39 Gripen. Två av dem Nu är det slutfluget med Viggen vid Blekinge flygflottilj, en epok som varat sedan 1979.här fyller i loggboken till ett av de nya flygplanen . Uppvisningspiloten kapten Martin Ramsin var en av de sista 37-piloterna.FJygva penNylt • 2 • 2002 7

Hagshultbasen under Flygvapenövning 02. KJargöringspersonalenhar just avslutat sitt uppdrag och avvaktarmedan Gripen-piloterna startar flygplanens olikaFot o: Peter Liander/Försvarets bUdbyrå"FlygvapenNytt • 2 • 2002

-----I maj genomfördes årets flygvapenövning, FVÖ 02. En samordnad utbildningsövningför de åtgärder som flyg-, bas-, luftvärns- och ledningsförbandska vidta i ett t ä • ertagandescenario.Flygtaktiska kommandot spelade en huvudroll genom att för förstagången i nuvarande organisation öva sina funktioner för insatsledning.I övrigt kretsade mycket kring olika verksamheter på Hagshult-basen.Där övades den nya Flygbasbataljon 04~ stor skal~ och därifrån utgickä~n de flesta flygföretagen.AV PETER LIAN DERFlygvapenNyll • 2 • 20029

Löjtnant Erik Svensson, flygtekniker vid F 7 iSåtenäs, ledde en klargöringsgrupp underFlygvapenövning 02.fä lt som vi kan basera på. Därmed skapasförut sättningar för fl ygvapnets rörl ighetoch möjlighet till flexibilitet.Efter utvärderingen av FVÖ 02 räknarIngemar Adolfsson med att det kommer attbehöva göras vissa justeringar i organisationen:- Det vore konstigt annars, me n hoppasatt vi inte mås te göra alltför stora omändringar.Men jag hoppas också det nu finnsen acceptans hos personalen för det nyasättet att jobba. Får vi inte med personalenspelar det ingen roll hur mycket ny materielvi köper.Vill öva merEn av övningsdejtagarna var löjtnant ErikSvensson, flygtekniker vid F 7 och chefför en klargöringsgrupp. FlygvapenNY IIfick en kort pratstund med honom innan vibl ev avbrutna av startande flygplan.- Väldigt roligt, vi gör det alldeles försällan, säger han om FVÖ 02 och fortsätter:- Det vill jag göra mycket mer. Det ärmin krigsuppgift och vi har blivit åsidosattalä nge nu tycker jag.Hur går det?- Det går bra' Det är ju slutövning förgrabbarna och tj ejerna och de har lärt sigvad de ska göra.Under större delen av övningen regnadedet i Hagshult, st undtals rikligt. Ärdet jobbigt att öva?- Det är klart att det är. Men det skjuterman åt s id an, säger han m ed ett bre ttleende.Erik S vensson är en dem som underövningen jobbar med den ny a typen avklargöringsfordon. Än så länge kännes detsig lite ovant och han upplever dem somlite stora och klumpiga.- Det är lite småjusteringar som måsteåtgärdas. Men de är säkert bra.Erik Svensson hade både positiva ochnegati va erfarenheter av att jobba i den nyaorgani sationen.- Vi har övat vår funktion mycket ochdet fungerar, me n man känner ju att ledningenibland inte har riktigt koll på hurdet ska ledas.Nöjd flottiljchefF 7:s flottiljchef överste Fredrik Heden ärnöjd med hur FVÖ 02 förlöpte i Hagshult:- Mitt intryck är att övningen har varitmycket g ivande för deltagarna och det iolika dimensioner. De ls för att de t är viktigtatt komma ut och öva, det var längesedan sist. Dessutom är det mera enövning i att öva snarare än att verifierakrigsuppgiften, det är ingen kontro lJ övning.- Den andra dimensionen är att det harBrigadgeneral Jan Andersson (t hj, ställföreträdandechef för Flygtaktiska kommandot, påbesök i Hagshult.12Fl ygvapenNyll • 2 • 2002

Kompanichef i ny roll En av de flygofficerare som deltog iFlygvapenövning 02 var major KlaesKarlsson (bilden) från F 7 i Såtenäs.Till vardags tjänstgör han som handvidflottiljens basavdelning,läggaremen under FVÖ 02 fick han för förstagången agera i rollen som chef för ettinsatskompani.Han trivdes bra med sin uppgift ochsåg fram emot att få lära sig att arbetai den nya flygbasorganisationen.- Hittills är det få förunnat att fåöva i den här befat~ningen , sägerKlaes Karlsson.-ochI grunden är jag markförsvararesäkerhetsförbandsofficer, menfunktionerna i det nya insatskompanietär flera till antalet. Det är minaplutonchefer som är specialisternaoch egentligen gör jobbet, men jag skasamordna verksamheten. Jag lär migmycket varje dag och det är en förmånatt få vara insatskompanichet.Klaes Karlsson förberedde sig införFVÖ 02 tillsammans med sina plutoncheferpå F 7 genom att studera denya taktikansatser som tagits fram .Många av de soldater som han har isitt kompani blev dock nya bekantskaper,eftersom de kom från FörsvarsmaktensHalmstadskolor och F 4 påFrösön.När man såg den flygverksamhet sombedrevs från Hagshult-basen med F 7:sGripen var det lätt att få intrycket att detbara var F 7 som var där. Men FredrikHeden poängterar att and ra förband var påplats.- Det är F 7: s bas bataljon som övar här,men F 17 tillhandahåller basen och visspersona l.- F 4 på Frösön är också väl representerade.Försvarsmaktens HalmstadskolortillhandahåJJer många förbandsinstrukskettunder säkra former. Har man inteövat på länge finns det alltid en ri sk för attlllan med lite för hög ambiti on driverövningen för långt och att man glömmerarr tänka på säkerheten. T ex när det gällertrafiksäkerhet, verk samhetssäkerhet ellerden typ av övningar som t ex flygbasjägamabed river.- Erfaren hetsinhämtningen är inte attförglömma. En lärdom är att redan nustarta planeringen inför nästa års övning,men även arbeta långsiktigt inför 2004.törer. F 16 i Uppsala bidrar starkt påsjukvårdss idan.På en fråga om vad som är viktigastmed FVÖ 02 ur hans synvi nkel svararFredrik Heden:- Att komma igång och öva, att kommaut. Man brukar säga att man åker till enövning men i det här fallet tror jag att detär lika viktigt att säga att man åker ut frånsin ordinarie arbetsplats. A tt tänka annorlunda,arr uppleva strapatser ihop, att fåerfarenheter oc h det på ett säkert sätt. •T v: Elisabeth Kustberg varen av frivilligpersonalensom deltog i Flygvapenövning02.T h: Värnpliktiga sjukvårdssoldaterfrån F 16 i Uppsalai färd med att resa ett tä lt ibörjan av övningen.Sjukvardsplutonen ingår iflygbasbataljonens insatskompani.Fl ygvapenNy rt • 2 • 2002 1.3

Ett tält stort nog att rymmaen Gripen är ett nytillskott påmaterielsidan i Flygbasbataljon04. En mobil fälthangarsom i direkt anslutning harcontainrar med verkstadsutrymmenför service och reparationav flygplan i fält.AV PETER LIANDERFlygbasbataljon 04 ska kunna genomföratekniskt underhåll och reparationerav flygplan i krigsbasmiljö.Personalen vid bataljonens flygunderhållskompanikommer att kunna arbetainomhus med detta, skyddade från väderoch vind. Under Flygvapenövning 02 iHagshult provades prototypen till en nytyp av mobil fälthangar som ska ingå i dennya basorganisationens standardutrustning.Hangartältet är stort nog att rymma enJAS 39 Gripen. I direkt anslutning till tältväggarnafinns ingångar till fem containrarmed verkstadsutrymmen.En sjätte container innehåller ett kraftaggregatsom används till flygplanetsströmförsörjning. I de övriga containrarnafinns verkstäder för olika typer av arbeten.l en finns utrustning för arbeten med raketstoien,en annan är avsedd för hantering avdäck och bromsar.Längs den andra väggen finns envapenverksrad [ör tillsyner av automatkanonenoch lavetten. De resterande tv å containrarnainnehåller verktyg ti.ll servicesatsernarespektive datautrustning för felsökningsarbeten.I närheten av hangaren finns ytterligaretre containrar. En för skrovreparationer, entill förvaring av olj or och miljöfarligaämnen samt en med reservdelsförråd.StandardkonstruktionTältets stomme utgörs aven standardkonstruktiontillverkad i Sverige, men därduken har specialbeställts i olivgrönt utfö-14FlygvapenNytl • 2 • 2002

En ny typ av mobil fälthangar provades påHagshult-basen under Flygvapenövning 02.Containrarna lä ngs långsidorna inrymmerolika typer av verkstäder.d uken bort, men stommen stod kvar, sägerHan'i Aaltonen.Tälthangaren som användes under FVÖ02 är en prototyp. Tanken är att varje tlygbasbataljoni framtiden ska ha två tält vardera.En serieanskaffning planeras tillnästa år.Bättre arbetsmiljöFö r perso nalen vid fl ygunderhållskompaniernainnebär den nya fä lthangaren enklar förbättring av arbetsmiljön. Markpersonalenhar genom tid erna ofta fått slitaont med underhållsarbete ute i det fria,utsatta för regn, kyla och bistert väde r.Tältet ger bra skydd mot regn och vind ,återstår att se hur det blir med te mperaturen.Skarpt underhållUnder FVÖ 02 arbetade flygteknikernamed skarpa llygunderhållsåtgärder i tältet.På det första flygplanet som rullades ingjordes enklare serv iceåtgärder. Mendärefter hämtades en Gripen från flygfältel,som bogserades till fälthangaren någrakilometer därifrån, för ett ordinarie underhållsarbetesom sedan pågick under tvådygn. Delta var helt planenligt och blev ettexempel på den förmåga som ska finnasinom Flygbasbataljon 04.•rande och med öppningar på långsidornaför slussama in till verkstadscontainrarna.I övrigt är det ett vanligt tält, som blandannat används inom byggbranschen.- Under brobygget över Öresund stoddet en rad sådana här tält på bron. sägerkapten Han'i Aaltonen vid Taktik- ochutvecklingsenheten för bassystem. TUBas, i Ha lm stad.Som det mesta av materielenFl ygbasbataljon 04 transporteras tältet i encontainer. Det ställs upp pa en asfalt- e ll erbetongyta. Med hjälp aven hjullastare tardet mell an åtta och tio timmar för sex personeratt resa tältet.Tältet förankras kraftigt i marken ochnågon oro för att det ska lossna när det blåserkraftigt anses vara obefogad.- Vid en storm över Öresund sletsTekniker fn!ln F 7 i Så tenäs pabörjar ett planerat underhållsarbete på en Gripen i fälthangaren.Fl ygva penNy tt • 2 • 20021.5

De senaste årens omfattande förändringsarbeten,ekonomiska åtstramningarm m har lett till att flygverksamheteninte alltid kunnat ges den prioritet somkrävs för att bibehålla hög förmåga hospersonal som är delaktiga i flygverksamheten.Därför har Flygtaktiska kommandotoch dess flygsäkerhetsavdelninginlett en nysatsning inom flygsäkerhetsarbetet.Fokuseringen på mänskliga aspekterinom flygsäkerhetsarbetet är tydlig.Flygspecialpsykologen Alf Ingesson­Thoor redogör för grunden i nysatsningen.AV ALF INGE SSON-TH OORBegreppet e RM har blivit alltmerfokuserat de senaste åren. e RMan vänds för det mesta i betydelsenscrew resource management och förtankarna till besättn ingssamarbete i entl ygp lanscockpit och därmed något somegentligen bara skulle vara in tressant förfl erbesättn ingsfarkoster.Begreppet är vidare än så. "e" i eR Mhar utvecklats över tiden från att betydacrew, cabin och nu även company. Detsom från början handlade om hur enbesättning skulle samarbeta h ar alltsåUl veckiats till hur ett bolag ska samverka isyftet att nå högsta möjliga fl ygsäkerhet.BegreppsförvirringInom Försvarsmakten och dess tlygandesystem har det alltid funn its en strävan tillatt uppnå all t detta, dvs optimal verkanmed m insta möjliga förluste r. InomFörsvarsmakten har vi dock haft andrabegrepp och uttryck för det vi idag samlarmnt begreppet eRM.1.6FlygvapenNytl • 2 • 2002

Människan grunden i allt flygsä ke rhetsa rbete Tidigt nittiotal genomfördes ett arbetepå flygsäkerhetsavdelningen i Högkvarteretdär människan j flygsystemet stod ifokus. Benämningen MIFS , människan iflygsystemet, skapades och arbetet utmynnadei att identifiera de områden där denmänsk li ga faktorn på olika sätt skapadeproblem.l dag uttyder vi uttrycket MIFS merasom människor i flyg systemen, vilket indi ­kerar att det är många människor som skasamarbeta i flera system. En interaktionsom innefattar besättningar. tekniker, ledning av flygtj änst, flygunderhåll, väderoch flygledning. flygstrid sledning samtsamsandet med civi la luftrum och civ il aregler.Blivit sämreUnder de se naste åren har problemet medekonomi medfört kraftiga reduceringar iflygverksamheten. Dessutom har hela detomfattande omstruktureringsarbetet inomFörsvarsmakten medfört att arbetsbelastningenför all personal inte bara har varithög utan också fokuserat på and ra saker änflyg ning. Sakta men säkert har de senastetio åren inneburit att flygverksamhetensfö rutsättningar förändrats på ett nega ti vtsätt .Genom det nya systemet FSD, flygsäkerhetsdatabas,har vår DA-statistik nuku nnat bli mera sy nlig och därmed meralätti ll gänglig för analyse r. Där har vi nukunnat konstatera vad vi länge mera intui ­tivt upplevt, näm li gen att vår förmåga harförsämrats inom alla yrkeskategorier ­tekniker, piloter, flygstrid sledare, trafikledarem fl . Den nya flygsäkerhetsfunkti o­nen vid FTK har därför satt igå ng ett stonåtenagningsprogram syftande till att fl ygprocessenåter kommer i fokus och att vårförm ilga höjs.Ett kraftfullt verktygarbe tet att bli bättre och att öka fokusejingenpå flyg tjänsten kan vi identifieraett an tal olika delar. CRM FM Fl yg kan dåbetraktas som ett samlingsnamn på detta.Häri fin ns hela den styrda utbi ldningenHPL, Human Pe/formance Limitations,innefattande flygmedicin. flygpsy kologi .flygodon tologi samt säkmatutbildningar.centrifug och parasailövningar m m i publikationenMIFS:ö.Ett pl aneringsverktyg med namnetORM. Operational Risk Management.håller nu på att tas fram. Här finn s mångadelar från den internationell a flygvärlden.ORM använd s inom Nato:s flygförband iallt mer ökande omfattning. Verktyget gåratt använda även till utredninga r. Påmånga sätt liknar de tidigare Första flygeskaderns(E 1) gamla eskaderordermallar.Ett annat begrepp är "the flying wi n­dow". Vilken tid tar det att genomföra ettföretag ell er en övn ing med den tid sombehövs för fö rberedelser samt efterföljandedebriefing. MRM, MaintainanceRisk Management, tekniska sidans motsvarighet,är även under framtagningFrån individ till organisation och åter till individ CRM kan ses som ett begrepp som då harvandrat från cockpitarbete till en bol agsfi ­losofi. Nästa steg är IRM, lndi vidualResource Management. Här ska fokuseringenske på indiv iden med målsättningenatt optimera både människa ochsystem . För detta behöver det ske en bättresamordning mellan de olika ak törer somarbetar med den flyganknu tn a personalen.Vi har fl yg läkare, flygsäkerhetso ffi cer(FSO) flyg, FSO mark, flygfys iologiskinstruktör (FFI), fl ygpsykologer, personalplaneraresa mt fl era resurser i form avolika specialistkompeten se r inom "hu manfactor-området".Alla dessa befattningar återfinns idagpå olika platser i orga ni sa tionen. Genomatt finna ett bättre sätt att samordna dessakompetenser i något som kallas HPT(Human Pe/formance Team) så har vi därett bättre verktyg att anv ända för utbildningar,stöd och rådgivning på både indi ­vid - och organi sationsnivåer.Försvarsmakten har även tagit framboken "Konsten att segra" som riktar sigtill fl ygande personal och dess förmåga attsköta både kropp och sjä l. Boken ges ut isommar.Under 2002 kommer dessa projekt attgå igång på oli ka sätt. Samtliga divi sionscheferkommer att aktivt delta i framställningenav de olika paketen.•AR TIKELFÖRFATTARE N AR MAJOR OC H FLYGSPECIAL·PSYKOLOG VID FMC I STOCKHOLM.FlygvapenNyu · 2 • 2002:1..7

ORM - Operational Risk Management Har du hört talas omOperational RiskManagement? Ännu ett nyttfint begrepp, kanske du tänker?Nej, egentligen inte;ORM eller OperationellRiskanalys Metod, är på sättoch vis något som vi iFörsvarsmakten redan sysslarmed men inte har en entydigmodell för.AV JA KOE! HAHREn princi p fö r bra flygsäkerhetskulle kunna vara att alltid sättasäkerheten förs t. Det kanske låtersom en självklarhet, men vår verklig het ärinte så enke l. Om vi alltid agerar enligt"safety first-principen" iir ri sken stor atthandlingsfriheten begr ä n s a~, något sominte är acceptabelt när målet med verksamhetenoch utbildningen är att lösa militäraoperationer.Osäkerhet och ri sker är ju som bekanten narurl ig del av vår vardag. Vi är re lativtbra på att hantera detta - men vi kan blibättre. Vi måste få möj lighet att träna ochutbilda på ert sätt som i möjligaste månliknar de situationer som vi skulle kunnastä ll as inför i ert skarpt läge. Naturligtvisska detta ske under flygsäkra förhållanden- och det är där ORM, OperationellRiskanalys Metod, kommer in i bi lden.Verktyg som identifierar riskerORM är ett verktyg som kan användas Föratt identifiera, minimera och avstyra ri skermen också för all kunna hantera och i vissafall acceptera dessa. Instrumentet tvingaross att ingående söka efter ri skmome ntoch behandla dem vi finner. S lutproduktenblir ett bra underlag som hjälper oss attfatta väl genomtänka beslut.Konceptet kan användas i såväl komplexasi tuationer som i enklare sammanhang.Metoden kan dessutom både användasav den enskilde piloten inför e rt fl ygpasse ller aven större grupp i exempelvisflygkommandostaben.För art göra ri skbedömn ingen utgårman ifrå n de fem stegen i ORM:1. Identifiera faror: Gå igenom uppdragetsom ska utföras och identiFi era potentiell a faror. En fara är en beti ngelse elleromständighet som skulle kunna leda tillpersonella skador, förl uster e ll er att uppgiften/uppdragetmisslyckas. Vid merkomplexa uppd rag kan det vara lämpligtall de la upp uppd raget i olika delar ochdärefter analysera varje de l.2. Gör r iskbedömning: Hur allvarlig ärfaran ~ Värdera riskerna genom att bedömakonsekvensen i förhållande ti ll sannolikhetenatt faran inträffa r.3. Minimera r isken: Vad kan man göraför att minimera fara n ~4. Fatta riskbeslut: Väg ri skminimeringenoch de eventuellt kvarvarande riskernamot nyttan av uppdraget. Riskeneller riskerna som inte går art eli mineraska nu vara avgränsade och accepte rade. [detta steg är de t således viktigt att enbedömning görs om huruvida det är enacceptabe l risk och på vi lken ni vå detbeslutet ska ll fattas.S. Övervaka: Fö lj upp och kontrolleraeffekten av riskm inimeringen och eventuellaförändringar. Det är viktigt att he latiden övervaka processen och att se påurfallet i förhällande ti ll riskbedömningen.Vid förändringar eller nya ingångsvärdenmås te processen ses över från steg l .Minskar antalet olyckorORM är med andra ord ett verktyg sombehandlar ri sker knutna ti ll al l verksamhetoch som inkluderar ri skbedömning, ri sk-18FlygvapenNytt • 2 • 2002

Den som vill veta mer omORM kan vända sig till FTK,flygsäkerhetssektiane n.E-post: fs@ftk.mil.sebeslut och ri skkontroll. Metoden kananvändas såväl tidskritiskt i planeringsfasensom djupanalytiskt på exempelvisstabsnivä. Princ iperna är att acceptera riskennär nyttan överväger kostnaden, attinte acceptera onödiga ri sker, att förutseoch hantera risker genom planering och attfatta riskbeslut på rätt nivå.I USA och i andra Nato-länder har mananvänt sig av ORM i ett antal år medmycket gott resultat, bland annat underGulfkriget. Man har lyckats minska antaletolyckor och tillbud som en direkt följdav införandet av Operational Risk Management.I maj genomfördes i Uppsala en utbildningi ORM för divisionschefer, flygkompanicheferoch stridsledningspersonalorganiserad av FTK:s fly gsäkerhetssektion.Avsikten är att på sikt sprida kunskaperom detta sätt att hantera risker tillandra berörda nivåer i flygprocessen. •ARTIKELFÖRFATTAREN ÄR ÖRLOGSKAPTEN OCHTJÄNSTGÖR VID FLYGSÄKERHETSSEKTIONEN I FTK .Personal med lednings befaltningarför flygtjänsthar utbildats i OperationaiRisk Management.Foto: Ulf Fabiaf1ssollFlygv apenNytt · 2 ·2002 19

Bättre nödutrustning Ny flygväst möter internationella kravUtvecklingen av flygvapnetsinternationella snabbinsatsförbandSWAFRAP har ävenomfattat flygbesättningarnaspersonliga utrustning.Nu införs en nyutveckladstridsöverlevnadsväst innehållandehjälpmedel för attklara sig i fientlig terrängefter ett fallskärmshopp.AV PER DAHLBOMIFlygvapen-Nytl 4/98 finns en artikelom anpassning av den flygande personalensförmåga att bli undsatt i händelseav have ri eller nedskjutning överfi entligt område mot de krav som Nato ochUSA ställer. Anledningen till anpassningenär att Sverige ska kunna ställa enspaningsflygenhet med p_iS 37 Viggen tillförfogande i ett snabbinsatsförband avsettför internationella insatser.Inom Nato faller dessa flygräddningsaspekterunder begreppet Combat SearchAnd Rescue (CSAR).Anpassningsarbetet påbörjades under1999 och omfattade utbildning och ö vningi Nato:s standardprocedurer för CSAR,radio/GPS, pilotens nÖdutrustning samtläkemedelssats och första förband.Ett av delmålen i arbetet var attanskaffa enheter av utrustningen för såvälskarpt bruk som utbildning och övning,fö rutom läkemedelssatser och första förbandsom avser all flygande personal inomFörsvarsmakten.Pilotens nödutrustningDen fly gande personalens personligautrustning har varit föremål för en totalöversyn. Den största nyheten är införandetaven "combat survival vest", dvs en västsom är försedd med fi ckor och fylld medutrustning som behövs vid en f1yktsituation.Västen bärs påtagen under flygning.Införandet av västen innebär att dennuvarande flytvästen utgår och ersätts aven flytvästkrage monterad på den nya västen.FJytvästfunktionen bibehålls dockenligt tidigare standard. Prov och försökhar visat att bärande av öve rlevnadsvästenger mindre tryck på nacken än dagens flytväst,trycket ligger framför allt på ax larna.Bärandet upplevs som bekvämt, även omtotalvikten ökat med cirka fem kilo.I nödpacken vacuumpackas all mjukutrustning inklusive livflotten. Allting,utom flotten, li gger förpackat i en ryggsäck. Att notera här är att trampplattornasom fanns i den tidigare nödpacken ärborttagna.läkemedelssatsDen läkemedelssats som hittill s använtsmotsvarar inte längre de nya kraven ochska kompletteras. Förändringarna innebärframför allt att den blir helt vattentät ochatt morfinsprutan ersätts aven autoinjektor.Eventuellt ut ök as antalet medi cintabletterså att fl er åkommor kan behandlas. Pillren förpackas ett och ett eller i återförslutningsbarpåse.Första förband utökas med plåster ochvacuumpackas troligen för att bli helt vattentätt.•ARTIKELFÖR FATTAREN ÄR OVER S TE LÖ JTN ANTVID FÖRSVARSM AKTEN S UNDERRÄTT ELSE- DC HSÄKERHETSCENTRUM I UP PSALA.Utrustning I flygstället:Utrustning I CombatVattenreningstabletterReservbatterierNödkök, eldas med fastSockorSurvivai VestKamouflagefärg. kombineradEldstålbränsle , vikbart kokkärl med­Kniv. försedd med diamantbrynpå slidanNödradioGPS-mottagaremed myggmedelDricksvatten (cirka en liter)FlyktkartorUtrustning I nödpacken:följerBärpåse och tillika mygghuvaFlyktkompassFicklampaLäkemedelssats/ första förbandFörstärkningshandskar. vattentätaoch varmaPistol Glock mi88SignalspegelSignalskott81ixtlampaReservlampaVattenpåseMat (energybar)MultiverktygKompassBivianorak, tillika sovsäcksöverdragoch regnkappaHjälmunderlag ("rånarluva ")LivflotteRyggsäckReservbatterierVattenpåseSovsäckRegnbyxorNÖdredskapssats(tändstickor, nål, tråd etc)VattenMat (energybar)SignalskottSkavsarsutrustningFlygvapenNytt • 2 • 2002 21

Utvecklingen av luftstridsdoktrinen A a kan blidelak igaFörsvarsmaktens doktrinarbete lever. Flygvapnetsdoktrinprocess har breddats för att alla goda ideeroch tankar ska kunna tas omhand. Doktrin kanstavas d e I a k t i g h e t.AV JAN REUTERDAHLEn mi litär doktrin är enke lt uttryckten samling principer eller hand­Iin gsregler för hur verksamhetenska ge nomföras i fred och krig. Doktrinerutgår från erfarenheter, teoribildning ochtekni sk förmåga. Svenska doktriner harfunnits länge, om än i rudimentär och förenkladform. Ibland har de kallats någotannat.Den nya säkerhetspo liti ska miljön ochdet ökade internationeJJa samarbetet harfått oss att inse betydelsen av att systematisera, dokumentera och vidarebefordravår samlade kunskap och erfarenhet idoktrinens fonn. Behovet av vägledning iverksa mheten är stort, liksom behovet avny kunskap och förståelse för det nya. Detbehövs oc kså verktyg för att ana lysera oc hhantera nya hot och situationer. Bra doktrineruppfyller dessa behov.Försvarsma kten s doktrinarbete bedrivsparallellt på al la ledningsnivåer. Redan i årska den militärstrategis ka doktri ne n varaklar. Näs ta år ska den operativa doktrinenvara i mål och 2004 fast ställ s de takt iskadoktrinerna .General inspektören för flygvapnetansvarar för flygkrigsdoktrinen - arbetsnamnär Svensk luftstridsdoktrin (SLD).Textunderlag utarbetas i huvud sa k vidFl ygtaktiska kommando (FrK) i Uppsala.Bidrag kommer även från Kri gsvetenskapligainstitutionen vidFörsv arshögs kol an (FHS)i Stockholm.Så många som möjl igtbör ges tillfälle att lämnasynpunkter och underlag tilldoktrinen. Årets doktrinseminariumvid FHS var menat attvara ett fonlm just för detta, ettsä tt att skapa delakti ghet ochbredd i processen.Doktrinseminariet avhandlade denteoreti sk grunden för luftstridskraftemasutnyttjande, ett slags allmängiltig '"meny" 'för vad luftstrid skrafter kan åstadkomma.Här beskrivs bland annat tredje dimensionen, militärteoretiska principer. luftstridskrafternasegenska per och och grundläggandeförm ågor samt, fo lkrätt m m sam!planering och genomförande av luftoperationer.Spec ifikt svenska förhållandenåterges för sig.Beskrivningen är, där det gå r, samstämmigmed internationell a uppfattningarså alla "hjul " har inte behövt uppfinnaspå nytt. Vi ss tex t har framkommitgenom jämförande studier mellan denorska , brittiska, australiensiska, kanadensiskaoch amerikanska luftkrigsdo ktrinerna. Syftet har varit att finna allmäntvedertagna "sanningar" om luftkrigföring.Luftmakt?Uppslutningen kring FHS-seminariet var stor, intresset ännu större.Närmare 130 personer deltog i två dagarsintensi vt debatterande och utbyte av åsikter."Alla" med någon koppling till luftoperativverk samhet var där - general so mlöjtnant, ung som gammal.Seminariets första s k workshop utgjordesaven fyra timmars granskning av FHSförslag till kapitlen om "luftmakt", den"tredje dimensionen" oc h "luftmaktens"egenskaper.22FlygvapenNyll • 2 • 2002

Vadär " luftmakt"'?Ingen hade hörttal as om begreppet. Ettnytt ord i stället för " Air Power"hade sett dagens ljus, men för många vardet rena mörkret. Disku ss ionen böljadefram och tillbaka. Vissa föredrog attanvända Air Power, andra luftstridskrafter.Förslaget fick ett mycket blandat mottagande.Debatten .Iär gå vidare.I den andra worksh open fick FHSkorpsetvad de förtjänade. Dag ett hade delämnat ut ett tjugotal sidor text för granskning.Dag två fick de en stenhård returmed över 100 sidor kommentarer, syn-punkter och marginalantec kninga r.Doktrinarbetet kan genom seminarietsägas ha tagit ett stort litet stegframåt. Många goda sy npunkterhar inkommit. Ung som gammalhar visat sig lika kunnigoch intresserad av doktrinfrågor.r hela flygvapnetfinns nu kontaktpersonersom kan föra doktrindiskussionernavidare.Grunden ti II ett nätverk ärlagd, en absolut nöd vändighetför att doktrinprocessenska förbli vital.Informellt nätverkEngagemanget under seminariedagarnabar vittnesbördom doktrinens betydelse. Ett för flygvapnet informelltdoktrinnätverk kan blinyckeln till en bra doktrinprocess.Här kan alla förutsättningslöstdiskutera doktrinfrågor, få nyinformation och kunskap, och hjälp attavveckla gammalt kunskapsskroI.Genom doktrinnätverk kan " Iinjen"förmedla ideer och få dem prövade utan attde blir " sanningar". All förbandspersonalfår ett forum för att testa tankar om flygochluftkrigföring oc h allt som därtill hör.Det är bara en hake. Det finns inget nätverk,inga metoder för att hälla nätverketigång, inget doktrincentrum och sist, menfrämst, ingen som jobbar heltid med doktlinfrågor.Vem tar bollen?I doktrinsammanhang är det i sanningvägen som är målet. FHS Luftoperativaavdelning tar därför på sig att arrangeranästa doktrinseminarium, preliminärt ibörjan av 2003. Vad gör Du?•A RTI KELFÖR FATTAR EN TJÄNSTG ÖR VID FÖRSVAR S HÖGSKOLAN I STOC K HOLM . Så föddes Air Power Begreppet Air Power lär ha myntats1908 av H.G. Welles i boken TheWar in the Air. Det blev snabbt populärti den anglosaxiska världensmilitära kretsar för att beteckna förmåganatt utnyttja luften . Enligt entidig nordamerikansk definition ärAir Power " ... the ability to do some·ting in or through the air. It consistsof transporting all sorts of things byaircraft from one place to another"(General W. Mitchell, USAF, 1925).Idag är denna antik och otillräckligeftersom vi har annan teknik ochäven nyttjar även rymden. Dettaväger bland annat European AirChiefs Conference (EURAC) in i sindefinition: "Air Power is the ability toproject and employ military force inair or space by or from an air platformor missile operating above thesurface of the earth".Innebörden i Air Power-begreppetvarierar alltså m a o över tiden, mellanländer och aktörer. I regel avsesdock förmågan att använda elementenovanför jordytan för att nå militäraoch politiska mål.Nytt förslag: "Luftmakt"Försvarshögskolan föreslog underseminariet att " luftmakt" införssom "paraplybegrepp" för vårt kompetens-och verksamhetsområde. Iförslaget togs hänsyn till både inter·nationella definitioner och svenskabehov: " Luftmakt är förmågan attmilitärt bruka system och plattformarsom verkar från och/ eller i dentredje dimensionen. Detta innefattarbemannade och obemannaderymd- och luftfarkoster, satellitersamt luftvärn".Tilläggas kan att ordet luftmaktanvänds i Norge, som ett erkäntbegrepp.FlygvapenNytt • 2 • 200223

Fänrik Erika Fröberg och kapten Glenn Pettersson på pass i F 10:5 herl1rum!':rlnlälllninll------'~Kobran ständigt påmed sikte på nätverksbaserat24FlygvapenNytl • 2 • 2002

Från en berganläggning nära Hässleholm bevakas stora delarav det svenska luftrummet. En ledningscentral kallad Kobransom kan stridsleda flygdivisionerna över en stor del avSverige.Här bedrivs också ett framtidsinriktat arbete med måletatt göra Kobran till en del av det framtida nätverksbaseradeförsvaret, NBF.AV PETER LIAN DERKobranbettet försvarvinär kodnamnet för en luft­ miljö, i den nybyggda delen avtar snabbtförsvarscentral (LFC) som tillhör känslan av att vara i just en bergrumsan­F JO i Angelholm. Den inryms i läggning. Det är som att befinna sig i enen omfattande bergrumsanläggning i trak­ vanlig kontorsbyggnad. Fast det finns förtenav Hässleholm, hemlighetsfullt väl ståss inga fönster .. .dold i terrängen och inget man hittar till Berget är den dagli ga arbetsplatsen förutan en mycket detaljerad vägbeskrivning. cirka 170 personer, fördelade på olikaAnläggningen härstammar från 1960- enheter. Störst är Strilenheten och desstalet men har på senare år byggts ut till en chef major Stefan Svensson anger de viktoppmodernstrids ledningsanläggning tigaste huv uduppgifterna: Incidentberedmeddet nya StriC-systemet. Driften av det skap, stödja flygdivi sionerna med stridsklassiskaStril 6Q-systemet upphörde i ledning, producera 172:a Strilbataljonen,tras. vakt- och bevakningstjänst samt rekryter-En besökare i berget möter en fräsch ing och utbildning. .. ....Fl ygvapenNylt • 2 • 2002 25

~ ~ ~ Den operativa ledningscentralen. StriC.är verksamhetens hjärta och där arbetarpersonal dygnet runt med luftbevakning.Stridsledning sker normalt på ordinariefl ygövningstid, därutöver när Kobran harfått ansvaret för ledningen av incidentberedskapenpå sin lott.Från berget kan StriC-personalen påsina datorbildskärmar följa all militär ochcivil fl ygverksamhet över hela landet, liksomöver delar av Sveriges närområde .Flygstridsledningen är samordnad inomhe la landet i något som benämns IFC­Sveri ge (Interim FlygCentral) och ledsfrån Kobran.- Det innebär att våra daglig8 flygövningari Norrland kan ledas av en fly g­stridsledare i Skåne och givetvis tvärtom,säger Stefan Svensson.FjärrstyrningEn an nan betydelsefull enhet i berget ärMarkteleenheten, MTE, vilken kan sägasvara ett regionalt teknikkontor för radarstationer,strilcentraler mm som ansvararför att dessa system fungerar, men somäven ha r förvaltningsansvar. MTE kanenklast jämföras med de så kallade teknikkontorensom finn s för exempelvis Gl;pene ller Viggen.Försvarsmaktens radar-, elfö rsörjningsochkommunikationsmateriel har successivtblivit allt mera tekniskt avancerad. vilketgjort det möjligt att kunna fjän'styramycket av drifte n. Det sker från så kalladeTeledriftcentraler, TDC, varav en finns i FlO:s ledningscentral.- TDC är för oss vad StriC är för taktikerna,säger MTE-chefe n överstelöjtnantKenneth Marbäcken. Från TDC styr vihe la driften inom det södra militärdistriktet,som är vårt geografiska ansvarsområde.Visionärt konceptParallellt med den sekundoperati va verksamheteni StriC och TDC är framtidsfrågornågot som präglar arbetet i berget.Försvarsmaktens omstrukturering harsjälvfallet inte heller där undgått all sättaspår i verksamheten.Att F 10 i Ängelholm ska stängas fåringen större inverkan för personalen, deflyttas formellt över till F 17 i Ronnebymen jobbet i berganläggningen fortsättersom vanligt.Utvec klingen av Försvarsm aktens nyahelhetskoncept nätverks baserat försvar,NBF, berör dock i hög grad denna ledningscentral.Inför framtidens förändrade verklighetmed konsekvenser och möjligheter beslötman för två år sedan att aktivt försökadelta i utvecklingen i stället för att passivtavvakta och följa Förändringarna frånåskådarplats. Under en personalkonferensbeslöts alt försöka kartl ägga vilka framtidaverksamheter som Kobran skulle kunna blidelaktig i.- Vi fa stnade för ett antal ideer inomolika områden som bearbetades vidare.Ideema kollades också mot Försvarsmak-­tens uppgifter och Målbild 2010, sägerStefan Svensson.Efterhand utvecklades ett koncept kallatMMXI. Rena grekiskan kan tyckas,men det är romerska och ska utläsas som201 J.Stefan Svensson:- Det ta las så mycket om Målbild 2010och eftersom konceptarbetet ska varavi sionärt lade vi tiJl e tt är, då passadeMMXJ bra.Mottot " ledningscentral för framtiden"är ledstjärnan i detta arbete. Målet är attframöver ha internationell fö rm åga, attständigt kunna leverera en aktue ll omvärldsbildinom totalförsvaret samt attkunna leda verksamhet inom Försvarsmaktens ledningssystem och därmed blien viktig de l inom NBF.

Sannerligen ingen dålig målsättning.Men de två enhetscheferna är övertygadeom att inriktningen är nödvändig, liksomatt tänka i nya banor för att kunna utvecklasoch efterhand kunna svara upp motständigt förändrade krav.Infrastrukturelit anser man sig ha godaförut sä ttningar genom placeringen i denskyddande bergsmiljön, väl Jämpad förpl anerings- och beredskapsarbete också ien krissituation. Anläggningen har olikaformer av skydd sn ivåer som förhindrarangrepp och sabotage utifrån. Egenskapersom anses göra anläggningen till värdefulltillgång för heja totalförsvaret.Många delrnålKonceptet MMXI tar fasta på en rad delmäl,både personella och tekniska. Förvarje år fram till 20 Il finns ett eller fleramål ang ivna. Konkreta i närtid, lite merdiffusa längre fram.- Målet för 2001 var att mer frekvent taemot och behandla radarinformation fråndet flygburna radarspaningssystemet FSR890. Det kan vi nu , så det målet är avklarat,säger Stefan SvenssonGenom att den gamla Stril 60-utrustningennu monteras ner friställ s storautrymmen i berget, som kan hysa nyaverksamheter. Redan i år flyttar Led TekGötaland från Kristianstad in i berget, enenhet bestående av 40 personer. Därmedbetas en punkt till av på listan.Under året ska också en sä rskild in satsstyrkamed bevakningsperso nal bi Id as.Dess uppgift är att upprätthålla beredskapför att kunna rycka ut och kontrollera samtskydda förråd med stöldbegärlig materielinom delar av militärdistriktet.Ny organisationSom för så mycket annat inom Försvarsmaktenväntar omorganisationer äveninom MTE-sektorn, vilket speglas iMMXI-konceptet för ar 2003.- Yi förbereder oss inför att bli enlandsomfattande organisation med e nchef, men kanske inte eget förband, sägerKenneth Marbäcken. Dessutom tror jag attansvaret även kommer att omfatta ledningssystemeninom marinen och annen.För 2003 finns också en ide om attkunna publicera en luftlägesbild påTnternet. Om den realiseras återstår att se.Stefan Svensson:- Yi har redan sett ett exempel från endansk övning och det är tekniskt möjligt.För 2004 räknar man med att med att hafått in någon myndighet ti Il i berget.Dessutom förväntas ett engagemang kopplattill Swafrap JAS 39, det internationellasnabbinsatsförbandet med Gripen, somska vara organiserat samma år.För 2005 är målet att kunna leverera enomvärldsbild till hela totalförsva ret. Påytterligare några års sikt märks mäl somövervakning av obemannade flygplan(UAY), kunna presentera såväl mark- ochsjölägen, stridsledning utomlands m m.Fortlöpande utbildningStefan Svensson och Kenneth Marbäckenframhåller. att det krävs ett omfattandeutveck lingsarbete på fl era fronter för attmålen ska kunna uppfyllas. Framför alltmåste personalen fortlöpande utbildasinom områden som språk, taktik och teknik. Dessutom krävs en ständig kompetensöverföringmellan både enskilda personeroch exempelvis skolor, andra förbandoch myndigheter.Iderikedomen och engagemanget gårdet inte att ta miste på. Samtidigt är de välmedvetna om att ett okänt antal motgångarlurar runt hörnet, att de sticker ut hakan endel och säkerligen kommer att upptäckamånga ömma tår i försöken alt sia omframtiden.•

Nysatsning på idrott och friskvård o•Alla kan - pa sina villkor Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FM I F) påKarlberg i Solna är en ny organisation och ett positivt teckenpå att hälsan hos Försvarsmaktens personal tas på allvar.AV LE 'J A ALfr,Internet:www.fmif.mil.seE-post:lena.alfven@mhs-k.mll.seFörsvarsmaktens idrotts- och fri skvårdsenhetbildades i höstas ochrepresenteras av alla vapenslag.Enheten vill genom aktiv påverkan direktpå förbanden bidra till en attitydförändringsom skapar engagemang för individue llfy sisk träning minst tre gånger i veckan.En ny före slagen idrotts- och fr iskvårdspolicyomfa ttar all personal inomFörsvarsmakten. En översyn av FMBaskrav sker i syfte att förenkla provenoch erbjuda en större flexibilitet för individen.Friskvården ska få ett bredare ochkraftfullare genomslag. Elitsamingen, tidigareÖB Utmaning, byter namn till FMElit för att bli smalare och vassare.FM J F består av idrotts- och friskvårdsinspektörenöverste RutgerSimonsson och elva civila och militäramedarbetare. Flygvapnet finns representeratgenom arti.kel författaren, idrottslärarenkapten Lena Alfve n.Jag kommer att arbeta mycket med tävlingsfrågor,men det viktigaste är att varakontaktyta i flygvapnet samt påverkaorganisationen FM J F utifrån våra speci ­fika behov och intressen, självklart medstöd från förbandens pe rsona I.Ha kulJdealscenariot är ett stort fl ygv apenengagemangdär vi märks i alla idrotts- ochfri skvårdssammanhang.Oavsett arbetsplats. intresse och förmågaär det viktigt att kroppen får ut loppför den röre lseglädje den fötts med. Enlagom dos aktivitet bidrar till skarpare sinnenoch energi att utv eckla oss på alla planä ven när arbetsdagen är över. Fysiskrörelse kan även ses som en form av för-Säkring inför ål derdomen byggt på tesen.. den tid du il1fe avsäffer tift fysisk aktivitetl1u.får du avsäffa till sjukvård senare".nder min tid som idrottsJärare på F 20ppsala arbetade vi efter principen atta lla kan - på sina villkor. Det viktiga är attröra på sig och ha kul. Något som fi ck storgenomslagsk.raft.Min efterträdare Royne EIlingsson harbland annat engagerat samtliga anställda,civila som militära. i FM Basprov. Ett sättatt mötas och utveck las, både som individoch grupp.All idrott inom Försvarsmakten, breddsom e lit. ska vila på två stadiga ben. Ett iuthåll ighet och ett i styrka.Vilken typ av rörelse som representerarde två benen måste vara kopplat ti ll individensegna intresse och möjligheter menbygga på principen att ur inspiration växermotivation, transpiration och prestation . •Lena seglar och cyklar Lena Alfven började i flygvapnet 1986.Hon inledde sin karriär som luftbevakningsofficer.Förbandstjänsten började1988 vid F 21 i Luleå, men hon flyttadesnart t ill Halmstad för att bli lärare vidOfficershögskolan. Även F 20 i Uppsalahar hunnits med före FM IF i Solna.Eftersom hon alltid varit aktiv inomidrotten blev utbildning till idrottslärareen naturlig utveckling. På fritiden har hontävlat i cykel på landsväg, men var ocksåmed och introducerade mountain bike.På fritiden stöttar hon cyke ll andslaget,senast som massör under proffstävlingenPostgirot Open .Vattenskidor och seg I ing är favoritsporterna.Tillsammans med sambonäger hon en 40 fots havskappseglaresom de seglar i tävlingssammanhangmed besättning på nio personer.28FlygvapenNyu • 2 • 2002

Försvarsmaktens allt fl er internationellaaktiviteter börjar även inbegripaHe likopterflottilje ns ve rksamheti norr. l samband med årets fjällflygu t­bildning i Abisko inbjöds No rge ochFinland att delta och var därför på platsmed total t fem besättn ingar och likamånga helikoptrar.Som lokal värd stod Första he likopterskvadroneni Boden. Dess chef överstelöjtnantKjell Sirkka berättar att tanken påatt bjuda in besätlningar från de två ländernaföddes under förra året.- Vi besökte Finland för att studeraderas helikopterverksamhet OCl1 vi kändeHelikopterflygning i fjällvärlden sker i en speciell flygmiljösom kräver särskilda kunskaper hos besättningarna.Sverige har mångårig erfarenhet av utbildninginom detta område.För första gången har finsk och norsk helikopterpersonaiföljt en fjällflygkurs.Överstelöjtnant Kjell Sirkkaär chef för Första helikopterskvadroneni Boden.AV PETER UANDERTill vänster: En finsk Mi-8 Hip på väg inför landning på den tillfälliga helikopterbasen i Abisko. Till höger: Samnordisk plan ering inför nästa flygpass. Den norske flygteknikern och navigatören Karl-Viktor BOlloifsen, sittande, tillsammans med Janne Tolvanen från Finland och den svenske flygläraren Steffen Hansen. FlygvapenNyll • 2 • 2002

o•oatt erfarenhetsutbytet borde utökas. l sambandmed den stora räddningsövningenBarents Rescue förra året blev ideernamera konkreta, säger Kjell Sirkka.En grundläggande ide var också artbesöket skulle ske på besärtningsnivå, avde som ska göra jobbet vid t ex en samordnadräddningsinsats.Bruket av militärhelikoptrar i det treländerna uppvisar både Jikheter och skillnader.- Helikopterverksamheterna i de olikaländerna kan sägas ligga på tre nivåer,säger flygcllefen överstelöjtnant UlfBohman.- Norge har stor erfarenhet av helikopterflygningi fjällterräng. Sverige är godtvåa medan man inom det fin ska försvaretbefinner sig i början av ett nytt utvecklingsskedeför hela helikopterverksamheten.Visade svensk utbildningVarje år tränas delar av Helikopterflottiljenspersonal att flyga i fjällmiljögenom att de utbildas under specielltanpassade kurser. Detta sker inte på motsvarandesätt i andra nordiska länder.Helikopterskvadronens ledning såg därförett bra tillfälle att bjuda in Finland ochNorge att för att kunna visa upp detsvenska utbi ldningskonceptet.Fjälltl y gutbi Id ningen arrangeras trad i­tionellt under några april veckor och viddessa tillfällen etableras en tillfällig helikopterbasi närheten av Abiskos järnvägsstation.- Eftersom vi ändå skulle vara i Abiskokrävdes inga större extra arrangemang föratt kunna ta emot de utländska gästerna,säger Kjell Sirkka. De kunde enkeltsamordnas med vår ordinarie verksamhet.Under de fyra dagar gästerna var påplats var helikopterbasen i det närmastefullbelagd . Norge kom med två BellFl ygvapenNytt • 2 • 200231

En HKP 9 med svensk-finsk besättning lyfterfrån en fjälltopp sydväst om Abisko.412SP, Finland med de militära Mi-8 Hipoch Hughes 500 samt en Bell 412 från dencivila myndigheten Gränsbevakningen.Frän svensk sida användes HKP 6 JetRanger, HKP 9, HKP I I samt t1ygräddningshelikopternHKP 10 Super Puma.Totalt tolv mask iner.Blandade besättningarFlygarbakgrunden hos gästerna varieradefrän mycket rutinerade med bland annatutlandstjänstgöring i Balkan -området tillrelativt oerfarna piloter.De finska deltagarn a kom från olikadelar av landet. I Finland är det Gränsbevakningensom ansvarar för flygrädd ­ningen, med helikoptrar base rade på ettflertal platser. Bland annat på denci vi l/militära fl ygplatsen i Rovaniemi inorra delen av landet. En besättningdärifrån var på plats i Abisko.Den finske färuiken Janne Tolvanenflyger till vardags den lätta heJikoptertypenHughes 500 och tillhör det enda militärafin ska helikopterförbandet, som ärbaserat i Utti i södra Finland. Med blott tvåårs helikopterfl ygande i bagaget blev fl ygningi den svenska fj ällvärlden en helt nyupplevelse.Janne Tolvanen fi ck til lfälle att fl ygamed i en HKP 9 med major SteffenHansen, en erfaren flyglärare från Helikopterflottiljen i Linköping. Under det 90minuter långa flygpasset förevi sades blandann at landningar på klipphyllor, fjä lltopparoch flygning i dalgångar.Vädersitu ati onen var relativt bra menav skiftande karaktär. Stundtals sken so lenoc h sikten var bra, medan det på sina hållkunde vara så pass dåligt väder att fjälltoppardoldes av mol n. Vissa dalgångar32FlygvapenNytl · 2 • 2002

jöd på så visuellt referensfauig miljö medså mycket snö alt det var omöjligt attlanda,- Intressant, sade Janne Tolvanen påfåordig engelska efter landningen,Att flyga över vinterterräng var vä lbekantför honom, men fjällmiljö n kändesovan , M ed viss förvåning konstateradehan också att det i Sverige tillämpas enhelt an nan metodik än i Finland när detgiiller landning på bergstoppar.-• •...Fjällvana norrmänDe norska deltagarna tillhör förbandet 339skvadrone n med basering i Bardufoss,cirka 30 minuters flygväg på nordlig kursfrån Abisko. Faktum är att de hade niirmare till Abisko än värd förbandet frånBoden.Fl ygning i fjällmiljö var inget nytt förde norska besättningarna, det är närmastatt betrakta som deras hemmamiljö, M ende sade sig ändå ha fått nya erfarenheterunder besöket.- Vi flyger o fta bland fjäll, men när vilandar utanför basområdet för att. hämtae ller lämna soldater sker det alltid på slätmark i dalarna, aldrig uppe på toppar ochhyllor. Så det är nytt för oss, säger löjtnantKarl- Viktor Bottoifsen,Under samtal med både svenska ochutländ ska officerare framkom att det finnsen positiv attityd till fortsatta kontaktermellan förbanden, Får kanske finnar ochsvenskar cha nsen att rita upp navigeringarpå norska kartor nästa å(7•Den norske fänriken Olav Kleiv fyller i loggbo·ken till sin Bell 412 efter ankomsten tillAbisko,De norska besättningarna kom från 339skvadronen som är baserad i Bardufoss, belägeti nordligaste delen av lande t,Fl ygvapenNytt • 2 • 2002

för 50 år sedan ••• J 29gör ennnan ,reJ 29 Flygande Tunnan är en klassiker i den svenska flyghistorien.I det kalla krigets 1.9S0-tal utgjorde den stommen i detsvenska luftförsvaret. 1.952 var året då de första flottiljernabörjade flyga Tunnan på allvar ­ för 50 år sedan.AV PE TER LIAN DER BILDER : FLYGVAPE NNYTT S ARKIV & SAAB Få flygplanstyper har väl blivit såvälkända bland Sveriges befolkningsom J 29 Tunnan. En konstruktionsom på allvar etablerade Saab som till verkareoch som gav flygvapnet ett för tidenmodernt jaktflygplan som användes framtill mitten av 1960-talet.I är är det 50 år sedan J 29 började leveererastill flygvapnet i stor skala. De förstadussinet hade lämnat Saa bs fabrik iLinköping året innan, sedan provflygningarnainleddes den I september 1948.Flygplan 29 konstruerades under ledningav flyginge njören Lars Brising ochvar Saabs andra jetdrivna flygplanstyp. Ennyhet var den pilformad vingen, där konstruktörernabland annat tog hjälp av tidigaregjorda tyska forskningsrön.Motorn var en brittisk, men svensktillverkadde Haviiland Ghost. Dess relativtstora diameter blev starkt dimensionerandeför flygkroppens utformning, ellersom Lars Bri si ng senare uttryckte det:- Den kom att bli något trind.Det spolfonniga utseendet påminde omen tunna och i folkmun blev flygplanetsnamn givet - Flygande tunnan.De första flygvapenpiloterna börjadesin inflygning 195 l. Kungliga Bråvallaflygflottilj, F 13, i Non·köping blev förstjaktflottiljen F 12 i Kalmar beväpnades med tre divisioner J 29 Tunnan 195 2.att tilldelades J 29. Personalen vid de tredivi sionema var klara med sin omskolningfrån J 28A Vampire under våren 1952.Att det blev just F 13 kan så här i efterhandsynas självklart. F 13 var den flottiljsom hade mest erfarenhet av - som mansade då - reaflyg. Den brittiska Vampiretogs i tjänst redan 1946, mindre än ett ärefter det att andra världskri get avs lu tades.Sverige blev därmed bland de första ländernasom började använda jetflygplan.Kalla kriget1952 pågick det kalla kriget, på sommarensköts en svensk DC-3 och en Tp 47 Catalinaner över Östersjön. Händelser som vältydl.igt visade på ett ökat behov av luftrumsövervakningoch arbetet med uppbyggnadenav den svenska incidentberedskapenintensifierades.Det svenska jaktflyget bestod vid dennatid av 33 divisioner fördelade på elva flygflo ttiljer. Den vanligast före kommandefly gplanstypen var B-versione n av J 28Vampire, som började levereras tre år tidigare.Det fanns dock fortt~lr a nde kvar frånandra världskriget välkända propellerflygplansom J 26 Mustang och J 30 Mosquito.den sistnämnda utrustad med radar för attkunna upptäcka mål även i mörker ochdåligt väder - i dag är en självklarhet. Dennågot udda konstruktionen Saab J 21 fannsockså kvar vid en jaktflottilj.Samtidigt hade stormakterna So vjetunionenoch USA nya jaktflygplan av34Fl ygvapenNyl1 • 2 • 2002

typerna MiG-IS respektive F-86 Sabre. Ilikhet med J 29 pilvingade jetflygplan,men som redan hade använts i luftstriderunder Koreakriget.Under 1950-talet utgjordes Tunnansbeväpning av fyra kanoner med 20 mmkaliber, samt jaktraketer. Under en kortperiod användes den också i attackversion,då beväpnad också med 13.5 cm raketer.J 29 saknade jaktradar, men samtidigtutvecklades radarjaktledningen från markenoch samarbetet mellan piloter ochradarjaktledarna var en betydande framgångsfaktor.Spitfire. Dämled var nästan hela flygvapnetsstridsflygflotta jetdriven.J 29 ingick i jaktflyget fram till 1967,ett mindre antal användes som målflygplanfram till 1976.I dag återstår ett tiotal museiexemplar.Endast ett är luftvärdigt, det finns än sålänge vid F 10 i Ängelholm.•F 13 i Norrköping blev den första J 29-flottiljenoch hade tre divisioner omskolade pavåren 1952 (bilden överst till vänster).Bilden ovan visar hur tre J 29A fran F 9 iSäve bogseras ut från en berghangar. Under19S0-talet utvecklades både bas- och strids·ledningsfunktionerna inom jaktflyget.Nedan ses markpersonal klargöra en J 29Bfrån F 3 på Malmen. Bland annat sker påfyllningav syrgas.Nästan alla flottiljerUpprustningen av flygvapnets jaktflygprioriterades högt och tillverkningstaktenav J 29 var hög, enbart under 1952 levererades123 exemplar. Flygvapnets krav påsnabb leveranstakt var så starka att Saabför att öka sin produktionskapacitet flyttadedelar av sin övriga tillverkning tillNederländerna.Vid slutet av 1952 fanns Tunnan ocksåvid F 9 på Säve, liksom vid F 12 i Kalmaroch F 16 i Uppsala. Antalet J 29-f1otti !jerökade snabbt, totalt blev det 13 förbandsamt kadettskolan F 20 i Uppsala. De endaflygflottiljer som aldrig flög Tllnnan var F17 i Ronneby och F 18 i TuIJinge.Tillverkningen av slutades linder våren1956, då det sista av 661 beställda flygplanlevererades . Det var aven kamerautrustadspaningsversion benämnd S 29C vilkenersatte en annan klassiker, nämligen S 31Fl ygvapenNytt ·2·200235

En operativ Gripen-division har för första gången samövatutomlands. Det skedde när andra divisionen - Johan Blå ­från F 1.0 i Ängelholm besökte en tysk MiG-29-division.Samövningen är ett led i upprättandet av ett internationelltsnabbinsatsförband med Gripen, Swafrap JAS 39.AV PER ALR IKS SONFOT O: ANDR A FLYGU N DERHÅ LLSKOM PANIET FlOPör första gången har en operativGripen-div ision samövat utomlands.Det skedd e i slutet av marsnär andra divisionen ur F 10 i Ängelholmmed sex JAS 39 under en vecka samövademed Luftwaffes MiG-29-division.Med på resan fanns ett 50-tal officerare,och förutom divisionens och flygunderhålJskompanietspersonal deltog även36Fl ygvapenNytt • 2 • 2002

Fö sta samövnin~ representanter från strids lednings-, under­ med MiG-29 respekti ve F-4 Phantom. bildandet av Swafrap JAS 39, som skarättelse- och väderfunktionema. Den sistnämnda divisionen upplöste s i vara redo att användas i luftförsvarsrollenDen tyska divisionen, som har blivit vintras och i april började flygplatsens fö r internationella insatser med börjanlite aven europeisk Red Flag-division, går bana byggas om. Detta för att förbereda 2004.under namnet 73 1 Squadron och tillhör flottiljen inför ombeväpningen till Utbytet li gger också till grund för komflottiljenJG 73 "Steinhoff'. Den är base­ Eurofighter, som beräknas komma våren mande mer omfattande och avanceraderad på Fliegerhorst Laage, belägen cirka 2003. övningar. Ett exempel är en övning i30 km söder om Rostock. Syftet med division sutbytet ska ses Norge senare i ~r, där F lO ska delta medTills nyligen fanns där två divisioner, som ett första steg i förberedelserna inför si n första division .Flygva penNytt • 2 • 2002 37

Majorerna Markus Treinies och Per Alrikssonvar projektansvariga för divisionsutbytet.Den svenska markpersonalenklargjordeGripen ibasens ordinariehangarområde. Påplats fanns ocksåett antal svenskafordon.ÖvningarnaÖvningens mål sättning, som fastställts idialog med FTK, innebar alt flygövningarnasom genomfördes var av systemkaraktär,d v s B YR-strid (Beyond YisualRangc) övades.Tota lt genomfördes 43 flygplans pass,inklusive mörkerflygning. med gott övningsutbyte.Tre övningsprofiler med stegrande svårighetsgradhade tagits fram. Den förstaövningen (en mot en), kombineradesystemträning med inflygning i den nyamiljön.Övning två (två mot två) innebar att vinyttjade tlygplanslänken för att indirektbekiimpa en "fientlig" jakt som skyddadeett attackförband.Profil tre (tre mot fy ra) spelade upp ettscenario i vilket tre JAS 39 skullebekämpa ett attackförband som eskorteradesav två jaktflyplan.Erfarenhetema från övningarna var attGripens system som medger flermålsföljllingoch tlyplanslänk firade stora triumfer.Det märktes tydligt att ty skama varvana att agera i rollen som fientliga mäl.De har stor erfarenhet av att uppträda motflygplanstyper som, i likhet med Gripen,är beväpnade med den radarstyrda jaktrobotenAMRAAM. De utnyttjade verkligenhela enveloopen både i fart och höjd för attstöra såväl radar som simulerade robotar.Yi markte tidigt att tyskarna var liteskeptiska när vi beskrev Gripen-systemetsfönnåga. De tyckte nog först att vi hadelite för bra koll och hävdade bekämpningarpå lite konstiga avstånd. Men närde väl fick systemet presenterJt och självakunde se finessen med hur vi taktiskt nyttjarlänken, blev de uppriktigt imponerade.I Sverige används vid systemövningarfasta jakt- och målhöjder. Inom Natoanvänds normalt höjd block istället. Inomhöjdblocke t kan jakt- OCll målflygplanmanövrera fritt i höjdled.Höjdblocken i sig är åtsk iljda så atterforderlig separation mellan mål- ochjaktflygplan uppnås. Erfarenheten från attnyttja detta system är enbart positiva. Detär önskvärt, med tanke på framtiden, alt vii Sverige börjar öva p,~ detta sätt.Meteorologi på annat sättNär svenska flygförband är baseradeutomlands måste en svensk meteorologfinnas på plats för att uppfylla svenskaregelkrav. I vårt fall kändes det ovärderligt,eftersom det tyska sättet att presenteradetalj- och översiktsväder inte gav tillräckligtmed information.För övrigt kan nämnas att ett färgsystemtillämpas i Tyskland när man angerväde r. Det liknar vårt gamla basvädersystem, men har andra gränser. För enpilots vidkommande fungerar detta utmärkteftersom man kan koppla siu personligahöjdtillägg mot en färg. På så säuFLIEGERHORSlLAAGEFliegerhorst Laage tillhörde tidigare Ösltysland.38Flyg va penNytt • 2 · 2002

Undertecknad hade tur i "baksitslotteriet"och fick som en av fem svenskarflyga med i tvåsitsversionen av MiG-29.Generella intryck efter denna flygningvar att dragkraften var "tillräcklig" - kändessom en j 35 Draken med dubblamotorer! Fördelen av den goda dragkraftenelimineras däremot till viss delav att MiG-29 har ett stort inbyggt luftmotståndoch efterbrännkammareanvänds i stor utsträckning vidmanövrering i luftstrider.Systemmässigt är MiG-29 något aven pilots värsta mardröm. Vred och reglageupplevdes som fullständigt ologisktplacerade i kabinen. Presentationenkräver "ingenjörsexamen " för att kunnatolkas och sättas i sitt sammanhang.Prestanda i radarn (SIatback) ger långaupptäcktsavstånd p g a stor antenn,men så fort målet gör en undanmanöverhar radarn stora problem att följa.Vidare medger systemet enbart enmålsföljning.På den visuella sidan visas styrka,här används ett hjälmsikte kopplat tillnärstridsroboten AA-ll Atoll. Enligttyska uppgifter går inget "västflygplan"segrande ur en visuell strid.PER ALRIKS SONblir det lätt att hantera väderförsäm ringarsom kan uppstå under flygning.Snarlik stridsledningstjänstDen tyska stridsledningsorgan isationenmed målföljning, identifiering och insatsvia flygstridsleda re är mycket lik densvenska organisationen . Skillnaden ärstorleken på luftförsvarssektorerna. Dessapåminner om sektorstrukturen som fanns idet nu nedlagda Stril 60-systemet.Terminologimässigt fungerade vårflygengelska bra, men som vanligt dykerdet alltid upp nationella egenheter. Det ärnågot vi svenskar måste vänja oss vid flygningi internationell miljö.Omfattande planeringEtt omfattande planeringsarbete från såvälkompani som division föregick samövningen.Att något så sy nbart enkelt som attflyga tio minuter söder om Sveriges gränserska vara så komplicerat kan kännaslite underligt, men så är det. Kompaniethade exempelvis ett digert arbete med attupprätta listor på all materiell som skulleföras utomlands. Som kuriosa kan nämnasatt materiel till ett värde av cirka en miljardkronor togs med till Laage.För divisionens vidkommande låg planeringsarbeteti att skapa flygövnin garmed målsättningar som överensstämdemed kraven som Flygtaktiska kommandotställ t.En grundläggande förutsättning vidsamövningar är att samma regler användsav de övande. Nationellt är det inga pro- ~ ~ ...Lastning av kringutrustning till Gripen.En av F 10:s Gripen taxar ut till start på basen iLaage.Flyg\'apenNytt · 2 · 200239

Gripen tankas på den tyska basen Laage,söder om Rostock.~ ~ ~ blem, eftersom alla divisione r använderregel verket OSF (Ordnings- och säkerhetsföreskrifter).Internatione llt däremot är kunskapenom Sveriges OSF "m\got begränsad".Inom Nato används en motsvarighetbenämnd Fighting Edge. I många styckenli knar bestämmelserna varandra, men detär ändå viktigt att inför samövningar penetreraFighting Edge.Vidare måste inför varje samöv ningmed utländska förband , ett MoU (Memorandumof Understanding) skrivas. Det ärett avtal me ll an berörda länder och innefattarbland annat juridiska frågor.Med tanke på den framtida inriktningenmed ökat internationellt samarbete kännsdet viktigt att stående MoU skapas. Då kansamövningar mellan länder bli normalrutin, men utan att kantas av ett omfattandeplaneringsarbete inom detta område.Svarsbesök?Samövningen med 73 I Sqn gav alladeltagare värdefulla kunskaper inför framtiden.Vi blev mycket väl mottagna av våratyska värdar. Stor öppenhet genomsyradebesöket och förhoppningen är att kunnaerbjuda ett svarsbesök till F lO-divisionernasnya hemvist på F 17 i Ronneby undervåren 2003.•AflTI KElfOR FATTAREN ÄR MAJOR OCH HAR NYLIGENLÄMNAT F lO S ANDRA DIVISION FÖR TJ ANSTG ORINGI FrKMiG-29 Fulcrum och Gripen i brant sväng över norra Tyskland.FOUJ: Sfefan Petersen40Flygvapen Ny tt • 2 • 2002

I' - "'-­..- ~. ikorthet_ ',rlUrban Blåfyller 40F 10 övade med Tornado i Baltops 02 Andra divisionen vid F 21 iLuleå - Urban blå - fyller40 år. Det firades i börjanav juni då divisionen bjöd inall Urban Blå-personal,nuvarande såväl som föredetta, till födelsedagsfest.Divisionen har dock sinarötter i det nedlagda F 12 iKalmar. En av dess tre divisionermed alivädersjaktflygplanetJ 32B Lansenfl.yttade upp till Luleå påsommaren 1962 med divisionschefenStefan Båld ispetsen.I juni deltog flygvapnet i den USA-ledda "inthe spi rit of" PFF-övningen Baltops 2 medGripen-flygplan från F 10 i Ängelholm .F 10 är det enda svenska flygande förbandetsom deltar. Därutöver medverkadeflygvapnet med samverkansofficerare ochchefsflygstridsledare ombord på fartyg ochvid flyg- och marinledningscentraler.Under del av övningen fanns marina tyskaTornado baserade vid F 10. Tillsammansmed flottiljens Gripen genomfördes övningsuppdragöver Östersjön.Målsättningen var att öva moment försenare tillämpning i marina- och flygenhetersdeltagande i Pea ce Support Operations(PSO) och är en viktig del i den pågåendeinteroperabilitetsprocessen.ULF OLSSONFOTO : 5·0 WILLHÖ FTTeam 60 hylladeStockholmUppvisningsgruppen Team 60 har inlett sin uppvisningssäsong.Den 1 Juni flög man över Riddarfjärden i Stockholmsom firade 750 år.Helgen efter var det göteborgarnas tur att se gruppenöver sin hemstad, vilket skedde i samband med starten förseglingstävlingen Volvo Ocean Race.Årets uppvisningsprogram finns publicerat på Internet:www.team60.mil.seSista examen på F 10Den 27 juni var det examen i Flygskolan vid F 10 i Ängelholm.Åtta nya piloter fick äran att mottaga sina gyllenevingar ur generalinspektör Mats Nilssons hand.De åtta nya piloterna heter Karl Bergqvist, Marcus vonElling, Johan Eriksson, Daniel Jannerstad, MartinKallerhult, Bjarne Kjeang, Johan Koskela och HenrikMalmström.Denna examen var den sista vid F 10. Den pågåendekursen bestående av sex flygelever kommer att slutföra singrundläggande flygutbildning (GFU) vid F 16 i Uppsala ochtar examen under nästa år.Fl ygvapenNyn · 2 · 200241.

-ikorthet .-~-"Nu i flygvapnet" gör come back "Nu i flygvapnet" är namnetpå ett informationsblad sompubliceras av informationssektionenvid FTK, Detvänder sig främst till flygvapnetspersonal och innehållerinformation av intern karaktär.Låter namnet bekant? Desom tillhörde flygvapnet på1980- och 90-talet kanskeminns ett anspråkslöst,orangefärgat informationsbladmed karaktäristiskskrivmaskinstext.Major Anders Linner, flygvapnetsinformationschef,hade i alla fall inte glömtbort det och beslöt att återupplivadenna informationskanal.Förhoppningen är att"Nu i flygvapnet " ska finnaspa anslagstavlor ochfikarummen på förbanden .- Jag tycker att det ä r enutmärkt form för att spridaintern information, sägerAnders Linner. Min erfarenhetär att fler än man trorinte alltid själva vill söka allinformation på Internet.Däremot hävdar jag bestämtatt de flesta, för att inte sägaalla , läser ett enklare informationsbladdär seriös faktablandas med lite mera lättsammanotiser. Bara detfinns enkelt tillgängligt.Den första nyutgåvan av"Nu i flygvapnet" publiceradesi maj och ska betecknassom ett försök. Blir responsenpositiv utlovas en fortsättning.- Men det förutsätter attpersonal vid förbanden blirmera aktiva och berättar vadsom är pa gång vid de olikaenheterna, säger AndersLinner.Den som ännu inte sett"Nu i flygvapnet" finner denpa Internet: www flygvapnetmil.se där den finns tillgängligi så kallat pdf-formatNytt 5triChuspå F 4Stridslednings personalen vidF 4 på Frösön arbetar i en nybyggnad som inrymmer enstrilstab och en ledningsenhetmed det nya stridsledningssystemetStriC .Byggnaden har ljusa, funktionellaoch trevliga lokalersom bidrar till en arbetsmiljösom lockar till kreativt arbete.Att F 4:s StriC-kompani ärförst ut med den senaste versionenav mjukvaran till StriCförstärker den känslan.Idag sker stridsledning avJA 37-systemet Här kommer"gamla" Rrgcj T-systemet attnyttjas ytterligare några år.Enheten är dock redo förGripen på F 4 när flottiljensledningsenhet (StriC) står heltfärdig.PÄR BYENFEL DT, F 4 STRIC·KOIVI PAN I08:s miljöpris till F 21 F 21 i Lulea har tilldelats ÖB:s miljöpris.I motiveringen framgar att flottiljengenom att tillämpa en egen modell ­"F 21-modellen" - säkerställt att flottiljenspersonal har stor delaktighet i miljöarbetetoch snabbt implementerat miljöledningssystemet,att rutiner skrivsutifrån vidtagna åtgärder och redan fungerandearbete samt att prioritering avfarl iga ämnen, kemikalier och farligtavfall sker i all verksamhet.Priset utgörs av ett vandringspris,miniatyrpris samt en miljöbil.Flottiljchefen överste Jan Otterström(bilden) är naturligtvis glad över miljöpriset:- Jag gläds mycket å personalens vägnar,att det stora arbete som lagts nedinom miljöområdet under 2001 inomF 21 uppmärksammas på detta vis - ochgivet vis ska denna glädje delas med allade tidigare F 21-medarbetare som deltagiti arbetet men som idag finns inom FMLog.Om bakgrunden till framgången kommenterarflottiljchefen:- Ett strategiskt viktigt beslut från flottiljledningen,grundat på förslaget frånflottilJens miljöhandläggare, major Pär­Arne Johansson, som bland annat innebaratt arbetet genomförts snabbt från"tanke till handling" - både i planeringoch genomförande och med att tidigt tatag i frågorna kring kemikaliehantering,farliga ämnen och farligt avfali.- Miljöpriset kommer att göra det änlättare för oss att inom ramen för vårtmiljöledningssystem fullständiga ochgenomföra de miljöplaner som nu utarbetaspå all våra enheter här vid F 21.42FlygvapenNyrt· 2 • 2002

Mustangen Gul Kalleflyttar utomlandsSveriges enda luftvärdiga exemplar av det berömda jaktflygplanetj 26 Mustang har sålts utomlands. Flygplanet, oftast omtalatsom "Gul Kalle", har funnits här i privat ägo sedan 1986.Det har sedan dess kunnat beskådas på många flygdagar,senast vid flygvapnets 75-årsjubileum vid F 16 i Uppsala .Kostnaderna för att flyga ett veteranflygplan av den här So(­ten är skyhöga . Ett faktum som till sist tvingat Leif Jaråker hosägaren Flygexpo i Västerås att ge upp sina ansträngningar omatt ha en riktig s k warbird.Mustangens nya ägare återfinns på veteranflygfältet Duxfordi England . Flygexpo har dock kvar sin Vampire och transporflygplanetTp 83 Pembroke, båda målade i flygvapenuniform.Nytt I Flygvapenmuseum: Om ett liv i flygvapnetFlygvapenmuseum i Linköping har en ny pension med 4757 loggade flygtimmar, - Utställningen gör inga anspråk påutställning om en flygvapenpilot och vilket motsvarar 119 veckor - två år och att berätta om hela hans liv, utan kortahans flygarliv. Carsten Aronsson föd­ tre månader i luften. episoder som kan var av intresse fördes 1945, började som 17-åring på Utställningen är baserad på foton ur oss andra som valt en mera jordnäraKrigsflygskolan i Ljungbyhed och var hans privata fotoalbum och klippböcker tillvaro, säger museichefen Sven Schei·efter examen en av flygvapnets yngsta samt diverse föremål med anknytning derbauer.piloter. Efter 40 års tjänst gick han i till hans flygvapenkarriär. Internet: www.flygvapenmuseum.nuF 7 besökte Tjeckien F 7 i Såtenäs genomförde iapril ett tre dagars besök iTjeckien för att visa uppGri pen-systemet. Besöket,under ledning av brigadgeneralJan Andersson , FTK, var ettinslag Försvarsmaktensexportstödjande verksamhet.Tjeckien och företaget GripenInternational är i slutförhandlingarom en order på 24 flygplan.Platsen för besöket varflygbasen Caslav, cirka 70kilomoter öster om Prag. Densvenska persona len fick ti 11­fälle att visa såväl rörlig klargöringsom att låta tjeckerflyga med i baksits. Som tackfick Jan Andersson och F 7:sflotti Ijchef överste FredrikHeden flyga med i skolflygplanetL-59 Delfin .I seminarieform gavs tillfälletill orienteringar om hurdet tjeckiska flygvapnet kananvända Gripen , föredraget avflygvapenchefen genera IlöjtnantPadelek, samt omGripens-systemets aktuellastatus i Sverige samt pilotutbildning.För att undvika språkförbistringarmedföljde två tjeckisktalandeflygofficerare. KaptenCatharina BergselI , F 17,och major Martin Vobora,F 16, hade fullt upp. Blandannat i direktsänd morgon-TVFOTO: HÅKAN BR ANDTFlygv apenN ytt • 2 • 2002 43

ikorthet.' 39CjD i luften Den 29 april lyfte den första Gripen som är modifierat till så kal·lad 39C/ D-standard från Saab-fältet i Linköping. Piloter i dettvåsitsiga provflygplanet 39-800 var provflygarna MagnusLjungdahl och Fredrik Muchler.Flygplanet är den första prototypen till tvåsitsversionen, varsinnanmäte genomgått en omfattande ombyggnad som påbörjades1999.Programvaran i den nya versionen är utvecklad mot de nyasystem som ingår i delserie 3. Förändringarna är så stora attnya versionsbeteckningar tillämpas, 39C och 390 för enrespektivetvåsitsiga versioner.Programvarans edition benämns E16 och C/O-versionernahar en ny kontrollenhet för grundflygplanssystem, en ny APU förreservkraftförsörjning samt ett nytt navigationssystem kallatNINS.I kabinen återfinns numera inga mekaniska reservinstrument,all information presenteras för piloten via färgskärmar.För utprovningsändamål har ytterligare ett provflygplan, 39-5,denna kabinutformning.Flygplan 39-800 kommer framgent att användas som provplattformför 39-versionen. Flygprowerksamheten ska inledningsvisleda till att kunna påbörja flygningar med serietillverkadeflygplan. Först ut bland dessa är flygplan 39208.Ryskt Open Skies-besök i Uppsala Ryssland har genomfört ytterligare flygfotograferingöver svenskt territoriuminom ramen för Open Skies. Besöketskedde i mitten av maj, vilket var dettredje sedan sommaren 2000. Påplats fanns även två observatörer frånRumänien och Tyskland.F 16 i Uppsala var utgångspunkt förfotoflygningarna, som gjordes med ettspecialutrustat och för Open Skies certifierattvåmotorigt turbopropflygplanav typ Antonov An-30B.Flygn ingarna in leddes med endemonstrationsflygning den 14 majdär ett övningsmål utlagt på flygfältet iUppsala fotograferades.För den primära spaningsflygningenföreskriver Open Skies-avtalet attRyssland kunde flyga en sträcka på170 mil över Sverige för att fotograferavalfria objekt. Flygningen skedde den15 maj och passerade bland annatArboga, Karlskoga, Göteborg, flygflottiljenF 7 i Såtenäs, Karlsborg, Linköping,Norrköping, Nyköping och Stockholmsskärgård.Sverige är än så länge inte fullvärdigmedlem av Open Skies, men förväntasbli det senare i år.På gång är även utvecklingsarbetetmed att modifiera det flygplan TP 100Asom tidigare använts för VIP-tran sportflygningar.Går allt enligt nu gällandeplanering kan provflygverksamhet medflygplanet inledas i början av 2003, föratt vara operativt under hösten sammaår.Se även: www.flygvapennytt.mil.seSvensk och rysk personal i samarbete under Open Skies-besöket.Det för Open Skies specialutrustade spaningsflygplanet An-30B.44Fl ygvapenNytt • 2 • 2002

Internationellt kadettsymposium i Halmstad Ett led i Militärhögskolans iHalmstad utveckling är attförbättra lärandet. Ett avmålen för yrke sofficersprogrammetskadetter är att depå sikt ska kunna verka i eninternationell miljö inomramen för sitt förband ochsystem. För ett år sedangenomfördes en internationellutbildning omfattande enveckas praktisk handleddtjänst följt aven veckas seminariumdär Europas säkerhetspolitiskautveckling fokuseratmot ett Östersjöperspektivavhandlades. Våragrannländers motsvarandeskolor var inbjudna såvälmed föreläsare som medkadetter.Militärhögskolan i Halm-stad utvecklade konceptetoch valde i år att förutom denordiska grannländernas kadettskolorbjuda in polskaarmens kadettskola samterbjöd de europeiska flygvapenkadettskolorna(EuropeanAir Force Academies) attdelta inom ramen för detkadettutbyte som nu funnitsina former. Gensvaret blevstort.I år valde t ex finska luftkrigsskolani Kauhava attskicka hela sin kurs för att fåinternationell kompetensuppbyggnad, Danmark medverkademed kadetter från såvälFlyvevå pnets- som SjövaernetsOfficersskole, Norgemed marinkadetter, Polenmed armekadetter samt flygvapenkadetterfrån Frankrike,Tyskland, Grekland, Nederländernaoch Portugal. Totalt50 kadetter och fyra följeofficerare.Major Göran Blomquist,skolans internationellalärare, har tillsa mmans medkollegorna i militärengelskaoch statsvetenskap lagt uppett program där förstaveckan gav fakta kringNato/ Pff/ FN, Swafrap, marinensoch armens snabbinsatsförband(I M och lA) samten praktisk tillämpning kringt ex upprättande av checkpointfÖljt av förberedelserinför kommande veckas internationellasymposium.Överste Jan Mörtberg,Försva rsdepartementet, förelästeunder temat Europassäke rhetspolitiska utvecklingvarvat med gruppdiskussionerdär kadetterna självavalde ämnen vilka sedan lyftesupp till allmän debatt.Frågor som konflikttyper,orsaker samt förslag till lösningarpresenterades på ettutmärkt sätt där skolan språklärarevar handledare eftersomveckorna genomfördespå engelska i sin helhet.Ett uppskattat inslag varen närmare betraktelse avJAS 39 som förvisades avtekniker från FMHS/ FTSMånga avundsjuka blivandepi loter sjönk ner i kabinenmedan andra kadetter studeradeluftvärnssystem från Lv6/LvSS.ULF CRONANya flygöverstarUnder våren har tre flygvapenofficerareutnämntstill överste. De tre är:Hans Hansson som ärchef för Skånska flygflottiljen,F 10, i Ängelholm.Tommy Bengtsson,som tidigare tjänstgjortvid F 4 på Frösön, mensom flyttat till FTK iUppsala och blivit chef förutvecklingsavdelningendär.Per-Olof Olofsson somhar tillträtt befattningensom chef för Väderavdelningeni HögkvarteretsKrigsförbandsledn i ngStockholm.Donation 'från F 19-veteranDirektör Bertil Östbo, veteranfrån finska vinterkriget, hardonerat ett vandringspris ochen räntefond till flygvapnet.Bertil Östbo ingick i detsvenska flygförbandet F 19som bestod av frivillig personal,och har tidigare doneraten minnestavla till minne avförbandet.Vandringspriset överlämnadesformellt till fl ygvapnetsgeneralinspektör Mats Nilssonunder en ceremoni vidFl ygtaktiska kommandotDirektör Bertil Östbo flankerad t v av överste Jan Otterström och generalmajorMats Nilsson.Foto: Petet Liaader/Fci"::warers /JrfdbyrclUppsala den 31 maj.Flygvapnets generaIinspektörhar beslutat att prisernaska förvaltas och årligen het till sin karaktär mest lik­ Luleå, representerat av flottildelasut inom det internatio­ nar den mission som genom­ jchefen överste Jan Otternellasnabbinsatsförbandet fördes av F 19. Priserna över­ ström. F 21 har dessutomSwafrap AJS 37. Detta efter­ lämnades därför till Swafrap uppgiften att vara F 19:s trasomdetta förbands verksam- AJS 37:s moderförband F 21 i d itlonsbevara re.Fl ygvapenNylt • 2 • 200245

Ny utrustning förobservatörsträningNär Lomos infördes 1994levererades utrustning fö rgmndläggande utbi Idning avobservatörer. Dessa utrustningarmed funktioner var intelängre överensstämmandemed Lomos-systemets utvecklingoch har därmed modern i­se rats.Den nya Obsutbildningsutrustni ngen är anpassad ti II dentill ämpningsprogramvara oc hde funktioner som fin ns i Oc.Dessa utrustningar ska i förs tahand användas för utbildningav observatörer men kan ävenanvändas vid mindre förbandsövningar.Eftersom de fle staOc-funktioner finns i systemetkan man visa dessa samt ävenbedriva utbi Idning av Oc-personal i begränsad omfattning.Sam ma nl agt åtta utrustningarhar tagits fram avFörsvarets materie lverk(FMV). Fördelni ng av dessaär att F 16 i Upp sa la ska hatvå utrustningar, F 4 Frösön,F 7 Såtenäs, F 10 Ängelholm,F 17 Ronneby och F 2 l iLuleå en vardera samt enutru stning som används förutveck lingsarbele. Verksamhethar påbörjats med att kompletteraprogramvaran så att systemetkan möjliggöra inlogg ­ning till en brittisk version.Obsutbildningsutrusrningenbestår som tidigare av tvålådor, en låda med växel ochsystemd ator och en låda medtelefonmateriel, bland annatTfnapp 9002.Den äldre och utgå ngnaObsutbildningsu trustning somnu finn s på fö rbanden kommeratt åternyttjas för stabsfunktionerinom Lomos .UtbildningUtbildning och Jeveranskontrollhar genomförts på Lottornaskursgård , Älvkarleö Herrgård,under ledning av ClaesRonge från FMV, Under tvådagar medverkade representanterfrån FTK oc h fl ygfl ottiljerna, FVRF. FRO. FMVoch industrin.Efter det att justeringar ochkompletteringar utförts i utrustningarnakommer utrustningarnaatt levereras ti II förband.CLA ES RONGEFVRF KansliSesoksadress:Riddargatan 13114 8 4 Stockl101mTel. 08-788 89 48Fax 08-788 89 51Generalsekreterare: Gö e Pudas 08 - 7888947Utbildningsavdelningen:Ti10mtls H,lIemar08-78889 44Ake Axelsson08-7888948Utvecklingsavdelningen: Carsten Flensburgh 0 431-401959 F lO. 262 82 Ängelholm Administration/ Ekonomi: Fabriksgata 8. 821 82 Bol lnäs Margareta S" dqvist 0278-1 3470Ca ri na R nqvist02 78-1347146FlygvapenNyrr • 2 • 2002

Utbildning för det nya flygvapnet Utbildningsåret 2002 är fylltmed ett intressant och utvecklandekursutbud. Inom denregionala utbildningsverksamheten finns, utöver kri gsförbandskurser, ett rikt utbud avkompletterande utbildning ochförbund sverksamhet. Att deltai denna utbildningsform är ettbra sätt att, förutom att breddaoch fö rdjupa befintliga kunskaper,få möjlighet till träningoch till ämpning ave rhållna kunskaper.BreddningUnder 2002 studerar FVRFhur ledarskapskursutbudet kanbreddas. Målet är att komple t­tera de kurser som finns inombe fordringsutbildninge n medyne rJ igare utvecklande ledarskapsutbildning.Nya kurspl a­ne r fö r ledarskapsulbildningeni befordringsgången har tagitsfram och ti.ll ämpas nu .Förslag föreli gger på attbryta loss UGL och T-Ledfrån denna och utgöra enkompetensutbildning för allabefäl. UGL får dock genomförasav all a medlemmar imån av plats, medan T-ledgenomförs e nbart av befäl.Samarbete med EstlandFör fjärde året har FVRFutbyte med det estl ändskaKaitseliit (Hemvärn) kringuppbyggnad av e tt optisktlufl- och markobservationssys te m, likt Lomos.Under året och framgent kommerestländska kursdeltagareatt finnas på FVRF:s kursplatser.Ä ven deltagande av personalfrån Estland vid övningarinom Lomos och möjlighet försvenskar att delta vid kurseroch öv ningar i Estland kan bl ien rea li tet inom en snar framtid.Det pågår oc kså enutveckling av utbytet till attäven omfatta flygbasutbildning.Fl ygbasorganisationenBasbataljon 2004 håller på attfinna sin form . I år börjar viförsiktigt med omskolningsutbildning.Fl ygvapnet har ännuinte kunna precisera allabefattningars antal och kompetensprofiler för befäl som äraktuella för frivilliga inomBas 2004. Förh oppningsviskan befordrings- och befaltningsutbildningpåbörjasunder 2003.KompetensutvecklingInstruktörer från "frivilligleden"blir allt viktigare med enkrympande försvarsmakt.Därav har FVRF påbörjat ensatsning för att kompetensutveckla instruktörer och kurschefer,men även arbeta för enöversyn av ersättningar ocharvoden.Funktionärerna i de e lvafl ygvapenförbunden är viktigaför rekrytering och det regionalakursutbudet. Även härkommer satsningar i framtiden,med början 2002, attgöras.FVRF ansöker i år för att,utöver att vara befälsutbildande,även bli en avtalsslu ­tande frivilligorganisation. Detgörs för att i vissa ut va ldabefattningar kunna erbjud autbildning och därefter pl aceringi förband för de sommönstrat men som inte få rmöjlighet att göra grundutbildning.Personalen, det vill sägaFVRF:s medlemmar, är enviktig del i fl ygvapnels nyahögteknologiskt vassa krigsochkompetensförband.Genom en bred aktuell utbildningmed hög kvalitet passarvälutbildade medl emmar välin i det nya fly gvapen somutvecklas. En utbild ning so merhåll s genom FVRF.KursintygNytt för i år är ett kursintygmed det huvudsakliga kursinnehålletpresenterat. Intygko mmer att finnas för merpartenav FVRF:s kurser, presenteratpå ett sådant sätt så attman kan utläsa vilken typ avutbildning som kursem a innehåller. Dessa intyg kan sedananvändas för att visa arbetsgivaren,i ev eller bara som ettminne av genomfö rd utbildning.CARSTE N FLENSBURGHAntalet sommarkurser utökasDet finns ett stort antal sökande till sommarens FVRF-utbildningar.Därför har det beslutats att kursutbudet utökas med följandekurser:• OK Bassäk på F 21 Luleå vecka 227- 228.• OK Bas tp på F 21 Luleå vecka 227-228.Kurserna är ämnade för de som är utbildade motBasbataljon 85 och behöver en kompletterande utbildninginför nya Basbataljon 04. Kurserna kan också bli första kon-takten med flygvapnet för de som gjort värnplikt inom armeneller marinen. De kan sedan från och med nästa år f0l1sättamed sin befordringsutbildning.FVRF kommer även genomföra ytterligare omskolningartill Lomos. Det sker i Uppsala under veckorna 227 - 228 förde som gjort värnplikten i ett annat vapenslag än flygvapnet.THOMAS. H ILLEMAR@FVRF.SEFlygvapenN ytt • 2 • 2002 47

B-POSTFÖRSVARSMAKTENFLYGVAPENNYTT10785 STOCKHOLM.!... NÖOÖPPN~ .~ .~".1oForo: Ulf FabianssonKronprinsessan Victoria besöker flygvapnetKronprinsessan Victoria har under året gjort dera förarplatsen i JAS 39 Gripen, med divi­ett stort antal studiebesök inom Försvars­ sionschefen major Robert BjörkJqnd som makten. Flygvapnet och generalinspektör ciceron. Mats Nilsson stod som värd för ett besök vid Ett besök vid flott'iljens Transportflygenhet Skaraborgs flygflottilj, F 7 i Såtenäs.och TP 84 Hercules stod också på program­På bilden ses kronprinsessan Vlictoria stu- met, liksom möten med delar av personalen.