det senaste numret som PDF - Elbranschen

ELBRANSCHENOBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 82 • NR. 1 • 2011Besök Elbranschens nätplats:www.elbranschen.nu

Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95För ytterligare information: www.stenator.se

Elbranschen 1/2011SKB har ansökt om tillstånd för slutförvarSvensk Kärnbränslehantering AB, SKB, har ansökt om tillstånd att få bygga slutförvaret för använt kärnbränsleoch den anläggning där bränslet ska inkapslas innan det förs till slutförvaret. Nu ska ansökanprövas av Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen. Därefter kommer den upp för politiska beslut iberörda kommuner och hos regeringen. I handlingarna som lämnats in ansöker SKB om att få bygga eninkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun och ett slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark iÖsthammars kommun.– Den lösning vi lägger fram förprövning möter kravet frånsamhället att människa ochmiljö ska skyddas från detanvända kärnbränslet, nu och iframtiden. Efter mer än tredecenniers forskning har vi ensäker metod som är färdig attgenomföras. Vi har också ennoga utvald plats som ger desäkerhetsmässiga förutsättningarnaför ett slutförvar, sägerClaes Thegerström, vd förSKB.Inkapslingsanläggningen skabyggas i anslutning till mellanlagretClab och slutförvaret pånära 500 meters djup i bergetvid Forsmark. Med dessa anläggningarblir hanteringssystemetför använt kärnbränsle frånkärnkraften i landet komplett,menar SKB.– Vi känner ett tydligt stödför vår linje att slutförvaringenbör genomföras och inte skjutaspå framtiden. Det finns ocksåett starkt vetenskapligt stöd föratt slutförvaring i berget är rättstrategi. Berggrunden ger ettmycket bättre långsiktigt skyddän om man på obestämd tidskulle låta bränslet förvaras näramarkytan, säger Claes Thegerström.Finland kopierarden svenska teknikenParallellt med den tillståndsprocesssom nu inleds fortsätterSKB:s forskning och teknikutveckling.Det ger garanti föratt hanteringen av kärnavfallethela tiden kommer att ske medbästa tillgängliga kunskap ochteknik.Sverige tillhör de länder ivärlden som har kommit längsti arbetet med geologisk slutförvaringav kärnavfall. I Finlandhar riksdagen fattat ett principbeslutom ett slutförvar sombygger på samma tekniska lösningsom den svenska.Tidskriften Elbranschens villunderstryka vikten av att detanvända kärnbränslet deponeraspå ett sådant sätt att möjlighettill återtag finns. Framtidensreaktorgenerationer kommeratt kunna utnyttja det användabränslet för kraftproduktion,enligt många forskare i åtminstonehundratals år. Ljusglimt i “klimatdebatten”?På Nationalekonomiska föreningens och IVA:s seminarium den 30 mars kringtemat ”Klimatförändringar och ekonomisk tillväxt” presenterades en studiesom riktar mördande kritik mot den svenska s.k. klimatpoliken, men också motinternationella avtal av Kyotomodell. Åke Sundström deltog i seminariet ochrapporterar för Elbranschens räkning.Det är nationalekonomiprofessornJohn Hassler vid Stockholmsuniversitet som drar slutsatsenatt hela vår klimatpolitiskaarsenal – elcertifikat, handelmed utsläppsrätter, FoUstödm.m. – kan och bör ersättasav en global koldioxidskattpå 10 öre per kg – att jämföramed f.n. 105 öre. En sänkningmed inte mindre än 90 procent!Uppgiften är sensationell ochinnebär ett klart underkännandeockså av den hittills tongivandes.k. Sternrapporten – trots attäven Hassler använder sig av enväldigt låg real diskonteringsränta(1,5 procent).Denna enkla och billigaRAPPORT:ÅKE SUNDSTRÖMSTOCKHOLMåtgärd skulle, enligt Hasslersmodell, räcka för att klara detknäsatta målet att begränsatemperaturökningen till 2 graderunder det närmaste seklet.Enligt hans antaganden skulleökningen i ett basalternativ,utan global CO 2 -skatt, bli cirka4 grader.I den efterföljande debattenifrågasattes framför allt detsenare påståendet, som byggerpå IPCC:s klimatprognoser.Den kritiken har fog för sig.Med ett mer realistiskt basalternativskulle man upptäcka att 2-gradersmålet går att klara medännu lägre global koldioxidskattän Hasslers tioöring.Kanske t.o.m. helt utan statligaoch överstatliga ”åtgärdsprogram”.Men det är förstås ett viktigtgenombrott att svenska väljarefår klart för sig hur lätt deteventuella klimatproblemet kanlösas, även i kalkyler som utgårfrån en överdriven hotbild.Redaktionens kommentarTidskriften Elbranschens uppfattningär som bekant attmänskliga utsläpp av koldioxid(”livets gas”) spelar en mycketliten, om ens någon, roll förjordens klimat. IPCC, som ären politisk organisation, harinte ens lyckats visa om denuppvärmning som skedde i slutetav förra seklet berodde på enviss ökning av halten koldioxid iatmosfären eller om det rent avkan vara tvärtom. Att politrukertror sig kapabla att kunna styraklimatet är inte bara absurt, detär skrämmande.Man får, rätt eller fel, uppfattningenatt professor Hasslertycks tro att temperaturstegringarstår i direkt proportiontill utsläppen av koldioxid ochatt inga andra faktorer skullepåverka det komplexa klimatsystemet.Men visst är det ett framstegatt någon vågar halvsvära i klimatkramarkyrkanoch förordaen radikal sänkning av den fnoskigakoldioxidskatten. Nästaförslag blir förhoppningsvis attskatten på koldioxid bör tasbort helt och att klimathysterinså småningom relegeras tillhistoriens skräpkammare. 4

Elbranschen 1/2011NAWAPAIdealistisk dröm ellerrealistiskt projekt?President Franklin Roosevelts mest framgångsrika projekt inom ramen för theNew Deal var det berömda Tennessee Valley Authority (TVA), där helaTennesseeflodens dalgång reglerades med kraftdammar och kanalutbyggnad.Det är förebilden för NAWAPA-projektet, den nordamerikanska vatten- ochkraftalliansen eller North American Water And Power Alliance, som det heterpå engelska. Projektet handlar om att lyfta ekonomin i hela västra delen avNordamerika till en ny nivå, genom att vända floder i Alaska och Kanada ochleda vattnet ner till både det torkdrabbade västra USA och norra Mexiko.På så sätt kan besökaren själv se,hur NAWAPA kommer att förändraNordamerika till en betydligthögre produktivitetsnivå.Filmen ger en bild av dennya fysisk-ekonomiska nivå Nordamerikakommer att kunnaarbeta på.Den reala ekonominmåste öka sin produktionsförmågaAnledningen till att USA måstesatsa på ett så stort projekt, ärden långa nedgången i investeringarnaoch underhållet av infrastrukturen.Ska USA kunna resasig ur den ekonomiska kris landetbefinner sig i, räcker detinte att lappa och laga. Vattenleder,dammar, slussar, broar,RAPPORT:ULF SANDMARKSCHILLERINSTITUTETNAWAPA-PROJEKTET är så stortatt det kommer att kunna införaett nytt sätt att se på infrastruktur.”Infrastruktur är inteendast ett komplement till utvecklingav produktion ochkommunikationer. Det utgörden växande grunden som utvecklingenav produktionensstyrka bygger på. Utvecklingenav produktionens kraft är beroendeav framsteg för infrastrukturensteknologi”, skriver denamerikanske ekonomen LyndonLaRouche som förra året toginitiativ till att återaktualiseraNAWAPA-projektet. Kortfattatkan infrastrukturens roll sägasvara att skapa en ny ”plattform”för ekonomin.Med utgångspunkt från den ursprungligaNAWAPA-studienfrån 1960-talet av ingenjörsfirmanParsons Co har en presentationav projektet utarbetatsmed hjälp av Google Earth.Där har man ungefär som på ettflygfotografi, men i detta fall ianimerad 3D-film, kunnat ritain planerade dammar, reservoarer,kraftverk, pumpstationer,tunnlar och kanaler i terrängen.6

Elbranschen 1/2011som olja inte kan spela sammaroll som tidigare. Samtidigtmåste den reala ekonomin ökasin produktionsförmåga för attstabilisera dollarn och det finansiellasystemet, även om mycketav finansbubblorna skrivs nereller försvinner med konkurser.Diskussionen om projektetkommer också att driva på enomläggning av finanssystemettill ett kreditsystem av Rooseveltsmodell inriktat på infrastrukturoch realekonomisk utbyggnad.Enligt den ursprungliga planen, som utarbetades under 1950- och 1960-talen av ingenjörsfirman RalphM. Parsons Co i Pasadena i Kalifornien, kunde NAWAPA säkra vattenförsörjningen för hela Nordamerikanskakontinenten i hundra år. NAWAPA börjar med bygget av en serie dammar i Alaska och i Yukon iKanada för att fånga upp vattnet i en hel rad floder som annars rinner ut i haven. Den största delen avdetta uppdämda vatten ska därefter ledas i kanaler söderut till en 800 km lång, 16 km bred och 100 mdjup reservoar i en stor och lång dalgång i södra delen av Klippiga bergen i Kanada. Vattenreservoarenskapas genom dammar, tunnlar, sjöar och även pumpstationer, eftersom dalen befinner sig på ca 1 000meters höjd över havet.järnvägar och kraftverk är sånedslitna att man inte hinnerreparera, utan det krävs en nyteknologisk nivå för att undvikaen fysisk-ekonomisk kollaps.Det krävs också högre produktivitetför att kunna försörja enstörre och äldre befolkning,samtidigt som sådana råvarorFyra miljoner människori arbeteNAWAPA innebär en möjlighetatt rädda Nordamerikas förstördainfrastruktur, samtidigt sommiljoner arbetslösa kan byggaen framtid för sig själva ochgenerationer framåt. Fyra miljonermänniskor kommer att behövasför själva projektet. Detinbegriper ingenjörer, vetenskapsmän,tekniker, montöreroch andra kvalificerade yrkesmänoch en omfattande inskolningav ny arbetskraft eftermodell från New Deal-perioden.Därtill kommer flera miljonersom underleverantörer.Projektet vidarebearbetas nu avmånga experter ur alla aspekterav utbyggd logistik, såsom nyajärnvägar, magnettågssystem,kärnkraftverk, kraftledningar,vattenteknik och städer. Projektetinnebär också utvecklingoch nya förbindelser genomKanada och Alaska ända upp tillBerings sund, vilket öppnar föratt bygga järnvägen dit ocksåfrån den ryska sidan och byggetav Beringssundstunneln. Pådetta sätt måste NAWAPA sessom en del i realiseringen av deeurasiska landbroarna och liknandestora vattenprojekt iAsien och Afrika.NAWAPA skapar en helt ny”NAWAPA större än Texas”, står det på informatörernas banderoll – Projektetär så stort att det kommer att inspirera till en hel serie stora projektpå alla kontinenter. Två systerprojekt till NAWAPA är det nu återaktualiseraderyska flodvändningsprojektet för att rädda Aralsjön, liksom det afrikanskaTransaquaprojektet för att leda vatten från Kongoflodens högabiflöden över till Tchadsjön. Viktigt för Europa är också utbyggnaden av deeurasiska landbroarna av infrastrukturkorridorer inklusive tunneln underBerings sund för att ansluta till Alaska och de järnvägar som måste byggasför NAWAPA, så att Europa får järnvägsförbindelser till hela Eurasien ochAmerika. Schillerinstitutet har hållit flera konferenser i Tyskland under höstenliksom i USA, Kanada och Mexiko. Den senaste hölls i Houston i Texasden 5 mars där ingenjörer och andra experter vidareutvecklade sina analyserav olika aspekter på NAWAPA. En sammanställning av dessa föredragfinns på www.larouchepac.com/NAWAPAinterviews#implementation Envideo med svenskt tal med en 3D-översikt av NAWAPA finns påhttp://larouche.se/node/25007

Elbranschen 1/2011plattform för ekonomin menockså högre produktivitet förbiosfären och förbättraderegionala klimat. Människankommer därmed att vidareutvecklabiosfären medvetet,all viktig kunskap och förutsättningenför att också kunnaförbereda skapandet av enfruktbar biosfär på Månen ochMars i framtiden.En del av planetensutvecklingDenna syn på människan somen trädgårdsmästare för naturenutvecklades av den ukrainskryskevetenskapsmannen Vladimir Vernadsky,som var den som myntadebegreppet biosfär. Handelade in jordens utvecklingsprocesseri tre nivåer som allautvecklade sig mot högre produktivitetsamtidigt, nämligenden icke levande materien –litosfären, den levande materien– biosfären och den tänkandemänskligheten – noosfären. Endasti noosfären sker utvecklingenmot högre nivåer viljemässigtoch medvetet. Genomatt använda de topografiskaoch klimatologiska förutsättningarnapå den nordamerikanskakontinenten för attmed mänskligt ingenjörskunnandeskapa en förbättradmiljö, utgör NAWAPA en delav planetens utveckling tillhögre produktivitetsnivåer.Vattenkraftverk ochbevattningsanläggningarÖster om Klippiga bergen lederen farbar kanal vatten genom enserie vattenreservoarer till dennärmaste av de stora sjöarna,Lake Superior, så att vatten tillförsför att reglera alla de storasjöarna på en konstant nivå ochdessutom dränera bort dessföroreningar. Strax söder omKlippiga bergens stora vattenreservoar,som kommer attsträcka sig ända in i USA, kommertvå stora (i den vidareutveckladeversionen av projektetkärnkraftsdrivna) pumpstationeri Montana att lyftavattnet till en högre reservoar,varifrån vattnet därefter av sigsjälv kan flyta i kanaler ända in iMexiko.En hel rad vattenkraftverkkommer att kunna byggas iflera amerikanska floder, somdärigenom också kan vattenreglerasför att få slut på översvämningar.Kanal- och reservoarsystemetpå Klippiga bergenssluttningar kommer attförgrenas i en östlig och envästlig del. Den östliga kommerdirekt och via floder att försörjadelstaterna Colorado, NewMexico, Nebraska, Kansas,Oklahoma, Texas och RioGrande-dalen i Mexiko. Denvästliga kommer att föra vattentill delstaterna Idaho, Oregon,Utah, Nevada, Kalifornien ochArizona, såväl som till de mexikanskadelstaterna Baja California,Chihuahua och Sonora.Speciellt viktigt är att NAWA-PA:s rena vatten kan ersätta detmineralrika vattnet i t.ex. Coloradoflodenför bevattningen iSödra Kalifornien och Baja Californiaså att försaltningen avjordarna kan hejdas och fortsattjordbruk säkerställas. Lars Rehngren och Sigvard Sjöblom delade 2010 års Elsäkerhetspris.Elsäkerhetspriset till GöteborgELSÄKERHETENS ”NOBELPRIS”för 2010 delades mellan SigvardSjöblom och Lars Rehngrenfrån Göteborg. Båda arbetarvid GENAB, ett dotterbolagtill Göteborg Energi AB ochSveriges största kommunala elnätsbolagmed drygt 250 000kundanläggningar inom Göteborg.Driftcentralen tillämpars.k. ”central driftledning”, vilketinnebär att ESA-funktionenkopplingsansvar finns 24 timmarper dygn i driftcentralenRAPPORT:RUNE BJÖRNSTRÖMLULEÅför 10-, 50- och 130 kV-näten.Juryns motivering till de bådaherrarnas utmärkelse:”Elsäkerhet kräver kunskap,noggrannhet och tydliga mål.Målet är att driftcentralensarbete skall präglas av hög elsäkerhet.Driftcentralen i Göteborghar en tydlig plan på hurman skall använda teknikenoch kompetensen. Man har storförståelse för de olika arbetsmetodernaoch man är orubbligmed att ha fasta rutiner iutförandet av varje arbete.”Genuint intresse förpraktisk elsäkerhetSigvard Sjöblom är 62 år medutbildningen fyraårigt teknisktgymnasium Elkraft. Innan han2004 blev avdelningschef förNätdrift vid Göteborg EnergiNät AB jobbade han som driftchefvid Fortum DC Kungsbacka.– För mig som driftchef ärutmärkelsen enormt glädjandeoch ett kvitto på att vår dagligasträvan att minimera risken förelolyckor uppmärksammats inomeldistributionsbranschen, sägerhan.– Det finns av tradition ettgenuint intresse för praktisk elsäkerhetinom Göteborg Energi.ESA-metoder har använts i tiotaletår och vi ser i framtidenstora möjligheter att viamodern datateknik ytterligareminska riskerna och stödjakopplingsarbete genom logiskadatafilter.Samma tänkande finns inomsjukvårdsområdet. Att dela utmedicin till patienter på ettstorsjukhus är en logisk utmaningsom måste följa enstrikt planering för att man skaundvika förödande konsekvenser.Kollegan Lars Rehngren, 60år, med fyraårigt tekniskt gymnasiumsom grund, är driftingenjörvid GENAB sedan1989. Han jobbar med avbrottsplanering,driftinstruktioneroch ESA-utbildning. Larsbetraktar utmärkelsen som etterkännande både för sin egendel och för serviceorganisationeni dess strävan att klara nollvisionenför olyckor.Mer från Elsäkerhetsdagenpå sid. 14.8

Transformatorer•Likriktare1-fas fulltransformator typ OFSLikriktare - matningsdon typ LOTKVår katalog finns på Internet!www.tramoetv.seTRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖVTelefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95Lika duktig,men mindre.Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inteom. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem.Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skullebli grön av avund. Ring så berättar vi mer.Swedmog ABBox 506, 383 25 Mönsterås. Tel: 0499-490 50www.swedmog.se | info@swedmog.seVi har nu flyttat verksamhetentill kursgården Hörsta skolaElsäkerhetsutbildningAMS-utbildningNya ESA industri ochESA installation (ISA)ElbehörigheterAllmän behörighetNya starkströmsföreskrifternanu även på engelskaMälardalens ElsäkerhetsUtbildningarHörsta skola, 692 93 KumlaTel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00E-post: info@mesu.se • www.mesu.se

Elbranschen 1/2011SVENSK ELBRUKARFÖRENINGTelefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.comSvensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas,intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka ochverka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25,är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar ellerrapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.LARS BLOMQVISTELBRUKFRÅN OCH MED den 1 novemberi höst delas landet in i elområden.Inom varje sådantområde strävar man efter balansmellan utbud och efterfråganpå el genom prisbildningen;litet utbud och hög efterfråganhöjer elpriset som i sin tur förväntaspåverka efterfrågan nedåtså att balans uppnås, och viceversa förstås. Hitintills har helalandet fungerat som ett endastort elområde och balansen hari stället uppnåtts genom attSvenska Kraftnät beordrat uppellernedreglering i lämpligakraftstationer genom s.k. motköpav kraft. Motköpskostnadernahar sedan ingått i stamnätstariffenoch de har signaleratom var flaskhalsarna finns,d.v.s. var nätet behöver förstärkas.Motköpen har naturligtviskostat en del pengar, från någraenstaka till flera hundra miljonervarje år. Det har ändå varitbilligt för elanvändarna jämförtmed det som nu ska införas,från bråkdelar av ören till flerahela ören. Orsaken till ändringenär en långvarig dispyt med Danmarkom elexporten dit vidvissa lägen med kraftbrist ochsom slutade med en order frånEU om att ändra systemet.Elanvändarna betalar redangenom punkttariffenUtifrån den ordern kan manundra om inte både EU ochpolitikerna har glömt vad detidigare sagt om elmarknaden.När marknaden omregleradesvar en av svårigheterna hur elnäten,monopolverksamheten,skulle hanteras. Det löstesPrisområdeninget för elmarknadengenom att man införde ettsystem med s.k. punkttariffer (idagligt tal nättariffer). Alla somanvänder elnäten, producentersåväl som slutanvändare, betalarför vad nätsystemet kostar attbygga, underhålla och driva,och det senare omfattar då ocksåkostnader för överföringsförlusterna.Därmed skulle problemetmed och hela kostnadenför el-överföringen vara klaroch elhandel bara handla omelpriset, oberoende av var elenproduceras och används. Medpunkttariffen betalar aktörernas.a.s. en entréavgift till elmarknaden,väl därinne kan allahandla och förhandla med allaom själva produkten.Den grundförutsättningenhar man nu uppenbarligenglömt och ändrar på utannågon motivering.För vart och ett av de fyraelområden som har skapats skadet hållas auktion varje dag,precis som det nu sker för detsamlade elområdet Sverige.(Egentligen är det 24 auktionereftersom det sätts ett auktionsprisför varje timme, det villsäga 8 760 auktioner. Blir detriktigt knepiga överföringsproblemmellan de fyra nya elområdena,så det måste bildasett pris i varje, då krävs det faktisktinte mindre än 35 040auktioner!).Södra Sverige fårstå för fiolernaEftersom man vet att det ärproduktionsunderskott i söderoch överskott i norr så reglerasbalansen med högre priser, ochlägre efterfrågan i söder. Detinnebär att det i elpriset kommerin en kostnad för överföringsbegränsningarnasomberor på flaskhalsar i nätsystemet;men – hela överföringenskulle ju vara klar i och medpunkttariffen. Elsäljarna tjänar10alltså pengar när det bildasflaskhalsar på ett transportsystemsom både producenteroch användare har betalat för påannat sätt. Det var inte tankenfrån början. Nu blir det så attSvenska Kraftnät slipper(?) förhållandevisbegränsade motköpskostnader,producenternafår tillbaka en viss del av sina inmatningskostnader,säljarna fårmöjlighet att ta ut högre priseroch användarna får betala ”två”gånger.I ärlighetens namn ska noterasatt ovanstående gäller försödra halvan av landet, delenmed elunderskott. I norr blirdet förhoppningsvis tvärtom.Vid ett av Svenska Kraftnätordnat kund- och intressentmöteillustrerades tokigheten ytterligarenär någon föreslog attSvenska Kraftnät skulle ges iÖversiktöver Sverigeselområdenuppdrag att ”ställa ut prisskillnadskontrakt,CfD, så att likviditetenblir hög i de produkterna”.Den systemansvarigamyndigheten skulle alltså ge sigin på den finansiella marknaden!Det är ett tecken så gottsom något på att elmarknadensfunktion ”lämnar en del övrigtatt önska”, som det brukarheta.Sett till nättariffens principså borde de länder som harprisområden i stället gå övertill motköpshandel för attklara el-överföringen i sinaområden.Okärt barn harmånga namnKanske borde man ha in ävenden här förklaringen, från Svk:shemsida, till de olika begreppen.Det finns många benämningarpå det som i dagligt tal kallaselområden men de avser sammasak.Elbranschen har beslutat attanvända termen elområde i denvardagliga kommunikationenmed elanvändarna.På elbörsen Nord Pool Spotanvänds termen anmälningsområdeeftersom köpare ochsäljare anmäler/lämnar bud förhandeln på elspotmarknadensauktionsbörs.Snittområden är de geografiskaområdena i landet somSvenska Kraftnät delar uppstamnätet i. De tre linjerna påkartan till vänster visar de ställendär det finns begränsningari förmågan att överföra el ochdessa bildar fyra så kallade snittområden.I dagligt tal används begreppetelområde i stället för anmälningsområdeoch snittområde.Elområdena är statiska geografiskaområden.Termen prisområde användsockså. Prisområden är ett ellerflera elområden som har sammapris. Detta innebär att prisområdenasgeografiska omfattningkan förändras (från timmetill timme) till skillnad frånelområden vars geografiska omfattningär statisk.

TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAGGjuthartsisolerade transformatorer 50-25 000 kVAKrafttransformatorer 4-120 MVAELNORD KRAFT | www.elnord.se | info@elnord.se | 08 - 510 514 80Odlingsvägen 32 – 187 51 TÄBYCressall ResistorsExperten på kraftmotstånd!CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment avkraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp tillflera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar ochstandardiserade konstruktioner för applikationer som• Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- ochtraktionsändamål• Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,lösningar för integration med reservkraftsaggregat• Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem• Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar ochkondensatorurladdningOavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har detkraftmotstånd som behövs.Prova oss - Besök www.chscontrols.se!CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel 042-386100, fax 042-386129chs@chscontrols.se, www.chscontrols.seAlltidtillgängligAlways available- Alltid öppen!www.chscontrols.se- Always open!

Elbranschen 1/2011Variationer av kolisotopen14 C, en bättre klimatvariabelän koldioxid?Planetklimat och dess orsakerLITE SKÄMTSAMT brukar jagsäga att min röst för Sverigesanslutning till EU var ett inläggi migrationsfrågor. Jag ville varasäker på att mina barn skakunna emigrera till Sydeuropautan problem när nästa istid tarvid. Alla fakta talar för att denkommer. Frågan är bara när.Den borde komma relativtsnart d.v.s. inom några tusen år.Skandinavien har upplevt ca 25istider under de senaste tre miljonernaår och de har blivitsträngare under de sista 800 000åren. De tidiga glacialerna kommed ca 25 000 års och de senaremed ca 100 000 års intervall.Ingen vet varför en ändringskedde.Klimatdata från detgeologiska arkivetDet är med glädje jag läser denkonstruktiva debatt som förts iklimatfrågor i Elbranschen underåratal och som saknar motsvarigheti andra svenska tidskrifter.”Kylslagen framtid” avprofessor Lars Franzén ger brainformation avseende klimatetsobserverade variationer via olikatyper av proxydata (ref. 5).Franzén använder det adekvatabegreppet ”geologiska arkiv”.Sådana är utomordentligt viktigadärför att klimatdata intekan lagras i atmosfären. Det börvara geologer, kemister, naturgeograferoch fysiker som bliransvariga för att dechiffrera ochHANS JELBRINGKLIMATOLOGtolka vad som upphittas i sedimentoch snölager, och helstinte modellfixerade meteorologersom vägrar att ta del avobserverade fakta.Figuren längst uppe visar enproxyvariabel för solfläcksaktivitet,nämligen kolisotopen 14 C.Den bildas när kosmisk strålningnår vår atmosfär. Högsolaktivitet (solvind) hindrardenna från att nå jorden vilketminskar produktionen av 14 C.Jämför med figur 6 i Franzénsartikel som visar temperaturutvecklingenunder de senaste2 000 åren.Att 14 C är en god proxyvariabelför solaktivitet är både välkänt och accepterat. Av specielltintresse är att den ökade kraftigtända tills vätebomberna exploderadei atmosfären kring1963 och 100-faldigade 14 C ijordens atmosfär. Tydligen ärvariationer i 14 C i vår atmosfäräven en bra proxyvariabel förklimatvariationer före 1960-talet. Det finns uppenbarligenen koppling mellan extraterrestrafaktorer och klimatvariationer.Men hur en sådan kopplingfungerar i termer av fysik ärhöljt i dunkel.Solfläckscykeln speglasi australiska sedimentFranzén redogör för en rad klimatproxydataav stort värdemen de kan och måste kompletteras,ty extraterrestra faktorersSolaktivitetens orsaker.Fakta indikerar att orsakentill solaktivitet finnsutanför solytan. Observerajordens storlek.Credit to Greg Piepol.påverkan på klimatet utöversolstrålningen saknas i hansredovisning. Det kan nämnasatt solfläckscykelns variationerhar spårats i australiska sedimentredan för ca 680 millionerår sedan (se figur på nästa sida).1 580 ”solfläckscykler”, där varoch en består av 8-16 (årliga)varv finns speglade i en ca 10meter djup lagerföljd. Nutidasolaktivitet är direkt korreleradmed vattenflöden i Parana flodeni Sydamerika (ref. 3) ochNilens vattenflöden är ocksåkopplade till solaktivitetensvariation och en 18,6 års måncykelsedan årtusenden (ref. 2).Herman and Goldberg skrevboken Sunspots, Weather andClimate 1978. Den publiceradesav NASA innehållande 470referenser av vilka hundratalspåvisar eller nämner korrelationermellan solens aktivitet ochklimatvariabler såsom luftryck,temperatur, nederbörd mm.Varifrån kommersmältenergin?I sin artikel nämner Franzénbegreppet ”snöbollsjord” ochspår att jordklotet kommer attfrysa till för evigt beroende påkontinenternas förflyttningar.Just detta argument är irrelevanti förhållande till istidernaskommande och gående. Det är400 miljoner år sedan Sverigepasserade ekvatorn och kontinentalförskjutningarär marginellai ett 100 000-årigt tidsperspektiv.Hur som helst harbegreppet ”Snow Ball Earth”ett vetenskapligt intresse, ominte annat för att illustrera atten modell kan vara felaktig ävenom huvudargumentet förefallermycket sunt. ”Snow BallEarth”-modellen påstår att jordenaldrig borde kunna hämtasig från en glacial period ochuppleva en värmeperiod igen.Den ökade reflektionen avsolstrålning som snö- ochistäcket åstadkommer skullevara hindret. Trots detta rationellaargument har det hänt åttagånger under den senaste miljonenår att snö och glaciärer harsmält efter kraftiga istider.Falska predikteringar blir resultatetav en alltför förenkladmodell. Att isar och glaciärersmälter, vilket medför atthavens nivå ökar med ca 110meter, är helt enkelt ett mysteriumför dagens klimatvetenskap.Man vet inte varifrån dennödvändiga smältenergin kommer.Hur varierarin- och utstrålning?Mitt eget resonemang kringdenna paradox följer ”energilinjen”och termodynamikensförsta huvudsats. I stort sett allenergi som strålar ut från jordenkommer från solen ochsolens strålningsenergi är i stortsett konstant. Det vi måste beaktaär dels hur inkommandesolstrålning varierar på grund avjordbane- och jordaxelvariationer,de så kallade Milankovitchvariablerna,dels hur utstrålningenav IR-energi till rymdenvarierar. De förra uppgår till ca± 3,5 procent av inkommandesolstrålningseffekt eller ± 50W/m 2 . Varje halvklot borde haen köld-/värmeperiod i motfassom varar ca 26 000 eller41 000 år. Så är inte fallet. Densenare kan spåras som en temperaturmoduleringpå södrahalvklotet (Antarktis) men bådasaknas i stort sett på norra halvklotet.Detta förhållande finnsbeskrivet i min doktorsavhandling”Wind Controlled Climate”(ref. 4) och utgör grunden förett mycket starkt ställningstagandeavseende klimatvariationernaskvantitativa värde.Okända fysikaliskaprocesser styr utstrålningenEn amerikansk geolog, GeorgeDenton, ägnade i stort sett helasitt aktiva forskarliv åt att bestämmaom istiderna låg i fas på12

Elbranschen 1/2011de bägge halvkloten. Slutligenfann han att nedisningar pånorra och södra halvklotet istort sett var synkrona, en uppfattningsom jag delar. Vi stårsåledes inför problemet att detexisterar en energikälla och/ellerprocesser som dominerar hemisfäriskaenergivariationer frånsolens instrålning i storleksordningen±50 W/m 2 . Den ellerdessa processer orsakar medstörsta sannolikhet även istideroch värmeperioder på jordklotet.Det måste existera fysikaliskaprocesser i jordens atmosfärsom är större än ± 3,5 procentav solinstrålningseffekten(minus reflekterad effekt) ochsom dominerar över Milankovitchsvariationer. Ovanståenderesonemang leder till en konkretslutsats. Svaret på fråganom orsaken till istidernas ochinterglacialernas förekomst börmed största sannolikhet sökas iprocesser som leder till variationi utstrålningen av IR-energifrån jordklotet. Det finns fleraalternativa fysikaliska processersom ändrar utstrålningen ochäven omfördelar energi mellanhalvkloten. En del av dessa ärmed största sannolikhet okändaför nutida vetenskapsmän ochhit hör påverkan från planeternasdynamiska energisituation.Påverkar jorden ochmånen solaktiviteten?Otto Pettersson, oceanografen,kemisten, uppfinnaren, 2006,är titeln på en bok som professorArtur Svansson har skrivit.I baksidesbeskrivningen sägs:”Otto Petterson (1848-1941) –legendarisk havsforskningspionjär– var egentligen professor ikemi. Ävenså under en dramatiskperiod rektor vid Stockholmshögskola. Han var uppfinnareav främst oceanografiskainstrument, men även upphovsmantill en mängd djärva teorierinom oceanografin.”Troligen var Otto Petterssonen av Sveriges absolut främstaforskare genom tiderna medanledning av rön som dagensvetenskapliga elit väljer att väljabort. Han påvisar på ett mycketkonkret sätta att jorden/månenpåverkar solaktiviteten ochredovisar i detalj grunderna försina slutsatser. Dessa baserasdelvis på dagliga mätningar avtidvattnet under fyra år påOrnös oceanografiska station.Jag frågade nyligen Svanssonvarför han inte tar upp Petterssonsteorier om jordens ochmånens påverkan på solfläcksgenereringeni sin bok. Han gavett undvikande svar. Troligenpassar inte Petterssons teorier ini dagens klimatvetenskapligadebatt och detsamma gälldetroligen år 1914 när SvanteAhrrenius var en ledandevetenskapsman och redan hadeformulerat den famösa ”växthusgashypotesen”.Svansson betonarPetterssons betydelse somorganisatör och betydelsen avatt han grundade ICES, detInternationella Havsforskningsrådet.För och emotextraterrestra faktorerTvå av Petterssons artiklar ärvetenskapliga mycket väsentligaemedan de direkt avhandlarextraterrestra faktorer som påverkarjordens klimat och grundeneller avsaknad av grund fören sådan teori. Dessa är ”Climatevariations in historicand prehistoric time”, 1914,och ”On the occurance oflunar periods in solar activityand the climate of the earth”,1914. Båda är centrala inomämnet och bägge är ca 50 sidorlånga. I den förstnämnda heterett kapitel ”Cosmic causes ofClimatic variations of ShortPeriods”. I övrigt behandlarden Nordatlantens klimatvariationersedan 1000-talet ochspeciellt förhållanden på Grönland.Artikeln borde vara ettperfekt motmedel mot Mannsfamösa ”hockey stick”-artikel iNature. I den andra artikeln behandlarhan i detalj varför hanbörjade undersöka korrelationenmellan månen-jordensdynamiska situation och variationerav solaktiviteten.Bakgrunden till hans ansträngningarär värda en egenbok och detta ämne diskuterasinte här. Pettersson avhandlarbåde argument för och emothypotesen att planeter/månenorsakar solfläckar.”It seems to me, howeverthat the investigation of planetaryinfluence would be incompleteif that of the moon, orrather of the moon and earthtogether, was omitted. At firstsight this alternative does notseem very promising becausethere is no yearly, half-yearly ormonthly period of sunspots andbecause tide generating force ofthe earth and the moon uponthe sun’s atmosphere is verysmall if measured in the usualgravitational units.” Petterssonhade fel på en punkt. Det finnsen kraftig intermittent månatligcykel hos solaktiviteten.Newtons gravitationsformelmåste modifierasMen Pettersson har också tagitdel av ett statistiskt bevis från enengelsk forskare avseende solfläckarnasdynamik under1800-talets slut och kommenterar:”After this it seems worthwhile to enter into a closeinvestigation of the moon’s andthe earth’s influence upon theactivity of the sun. In the fol-Solaktivitet för 680 millioner år sedan enligt sediment iAustralien (efter G.E. Williams, Aust. J. Phys. 1985)13

Elbranschen 1/2011lowing I will try to show thatthe position of the moon’sorbit relative that of earthundergoes changes of the sameperiodicity as the sun’s activity.”Det är verkligen intressant attPettersson förstod att Newtonsgravitationsformel inte dög föratt förklara sina och andrasobservationer. Jag delar hansuppfattning om jordens ochmånens modulering av solfläcksaktivitetenoch hävdardessutom att det är möjligt attbevisa existensen av denna influenspå ett strikt vetenskapligtsätt. Dessutom måste Newtonsgravitationsformel modifierasför att man ska kunna uppnå envetenskaplig förståelse för deredovisade klimatobservationernapå jorden (och på andraplaneter).IPCC ignorerarvetenskapliga arbetenUtomjordiska fysikaliska processermåste spela en avgöranderoll för klimatets variationer enligtmin mening. Få bryr sig omatt ta reda på fakta i fallet menOtto Petterssons nyfikenhetoch analysförmåga var unik.Hans artiklar kommer med allsannolikhet att uppmärksammasigen. Kanske är det dags attfira när hans två banbrytandeartiklar fyller 100 år?När IPCC påstår att denhypotetiska och obevisade växthusgaseffektenär sann kan detendast ske genom att ignoreraen mycket stor mängd vetenskapligaarbeten sedan minst100 år som påvisar motsatsen.Ref. 1. G.E. Williams, 1985,Solar Affinity of SedimentaryCycles in the Late PrecambrianElatina Formation, Australian J.Phys. 1985, 38, 1027-43http://adsabs.harvard.edu/full/1985AuJPh..38.1027WRef. 2. Robert. G. Currie,1994, Variance contribution ofluni-solar and solar cycle signalsin St. Lawrence and Nile Riverrecords, International J. of ClimatologyRef. 3. Pablo Mauas and EduardoFlamenco, 2003?, Solar Forcingof the Streamflow of aContinental Scale South AmericanRiverRef. 4. Hans Jelbring, doktorsavhandling,Wind ControlledClimate, 1998, Paleogeophysics& Geodynamics, SURef. 5. Lars Franzén, Kylslagenframtid, Elbranschen, nr. 5-6,2010. Elsäkerhetsdag med traditionerEtt digert program väntade de 135 deltagarna i den sjuttonde upplagan avElsäkerhetsdagen med allt från Elsäkerhetsverkets information om de nyaomdebatterade behörighetsföreskrifterna till nollpunktsproblem. Dagenshöjdpunkt var naturligtvis utdelningen av 2010 års Elsäkerhetspris (se sidan 8).I DECEMBER 2010 lämnadesElsäkerhetsverkets förslag tillnytt framtida behörighetssystemut på remiss, ett förslagsom Carina Larsson från verketförklarade och även försvarade.På samma sätt som i dag skadet finnas ett statlig kontrolleratoch individuellt kompetenskravpå den som arbetar medelinstallationer.Alla ska avlägga ett kompetensprovhos en provförrättaresom förordnads av Elsäkerhetsverket.Yrkesmannainstitutet föreslåsLars Kilsgårdfrån Elsäkerhetsverketregion sydredovisadestatistik kringelolycksfall.RAPPORT:RUNE BJÖRNSTRÖMLULEÅupphöra och därmed ocksåkravet på att en yrkesman ochden installatör som har överinseendeöver yrkesmannensarbete ska vara anställda i sammaföretag.Elektrikerförbundet rasar motde nya reglerna och menar attelektrikern inom kort tvingasbli elansvarig och själv betalaför att bli godkänd. Utan godkäntkompetensprov – ingetjobb.Det lär bli tuffa remissvarinnan regeringen får förslagetpå sitt bord.Lars Kilsgård från Elsäkerhetsverketregion syd redovisadeen omfattande statistikGeneraldirektör MagnusOlofsson från Elsäkerhetsverketinformerade omaktuell verksamhet.kring elolycksfall i Sverige. Hanpoängterade anläggningsinnehavarensansvar och vikten avtydlig ledning för skapande avgod säkerhetskultur.Därutöver avhandlades bl.a.datorbaserat underhåll av högochlågspänningsställverk liksomav apparatskåp inomindustrianläggningar. Ocksås.k. intelligenta nät fick utrymme.Carina Larssonfrån Elsäkerhetsverketförklaradeochförsvaradeverkets förslagtill nyttbehörighetssystem.Rolf Almqvist redovisadesin syn på datorbaseratelunderhåll av hög- och lågspänningsställverkinomindustrianläggningar.14

Elfack B09:40Svensk kärnkraftär bra för både miljön och samhället.Ger inga växthusgaser.Ger inga försurande utsläpp ellerhälsovådliga rökgaser.Producerar mycket och billig elström– en livsnödvändighet för svenskbasindustri och vår fortsatta välfärd.Tar ansvar för sitt avfall över helalivscykeln.Vilka andra energikällor gör det?Miljövänner för kärnkraftwww.mfk.nu mfk@mfk.nuBox 83, 430 24 Väröbacka

Elbranschen 1/2011Barsebäck med sitt filter hade klarat tsunamin bättre än Japans reaktorer. Svenska kärnkraftverk är redan nu säkrareän de japanska, men de kan bli ännu säkrare om de på sikt ersätts med modernare konstruktioner.Kärnkraft säkrare än vattenkraftenVad som inte har synts mycket i mediebevakningen kring naturkatastrofen i Japan är att en fördämningtill ett vattenkraftverk brast och spolade bort ett helt samhälle. Däremot fick ganska snart händelserna ikärnkraftverket Fukushima full dominans över nyhetsrapporteringen.TROTS ATT INGEN i skrivandestund har omkommit på grundav strålning (två eller möjligentre arbetare vid verket uppgesdock ha förolyckats på grund avtsunamin) har antikärnkraftsjournalistikensgamar gottar sigi ren skrämselporr med den enasnaskiga rubriken efter denandra om teoretiska risker medförhöjd strålning, medan de ca27 000 offren för själva naturkatastrofenuppenbarligen inteanses vara lika mycket värda attskriva om.Faktum är att till och medden hittills allra värsta kärnkraftsolyckanbleknar i skugganav naturkatastrofens fysiska följder.Vad som den gången händei Tjernobyl enligt den officiellarapporten var att 50 personeromkom vid själva olyckan ochvid uppstädningen. 4 000 fall avsköldkörtelcancer uppges hakonstaterats, varav alla utom 25personer tillfrisknade efter behandling.I långtidsförloppetLARS WIEGERTCIV. ING. ”MED 38 ÅR IELKRAFTENS TJÄNST”tros 5 000 förtida dödsfall i cancerkomma att inträffa på grundav Tjernobyl, men undersamma period dör 50 miljonerav cancer av andra orsaker. Detblir 0,1 promille, knappt mätbartalltså.Tjernobyl mycketvärre än FukushimaI Tjernobylfallet, en sovjetiskhalvmilitär konstruktion, råkadereaktorn ut för nukleär kriticitetoch stora delar av härden flög iluften och kontaminerade storamarkområden med tunga långlivadeisotoper. I lättvattenreaktorersom de i Fukushima blirdet en förhållandevis beskedlighärdsmälta. Av den informationsom i skrivande stund har varittillgänglig så är de inre delarna,de s.k. reaktorinneslutningarnaintakta och härdsmältan stannarkvar där. De utsläpp som skettär intermittenta utsläpp av gasformigaämnen med ganskakorta halveringstider. Dettastyrks av att mätvärdena varierarfrån gång till annan.Fakta som hittills har framkommitpekar mot att resultatetblir tre härdsmältor av typenThree Mile Island (Harrisburg)med övergående kortlivade gasformigautsläpp och (dennagång) troligen med viss markkontaminationi närområdet istorleksordningen nära de gällandesäkerhetsnivåerna. ThreeMile Island hade inga utsläppsom skadade någon och ingenbehövde evakueras.Desinformationskrämmer i onödanDet värsta är att skrämseljournalistikenfår många att kännaoro. Det blir inte bättre av attmyndigheterna här hemma gårut med att nu har man minsannkunnat mäta radioaktivtjod i Sverige. En helt onödiguppgift när man betänker attdet rörde sig om en tusendelsbecquerel per kubikmeter luftoch att varje människa gåromkring och strålar med 5 000becquerel av helt naturlig orsak(kalium 40)! Här har SSM enviktig uppgift att få folk att förståperspektiven och inte bliskrämda i onödan.Tydligen är det så att människaninte kan handskas med risker.Man blir helt ifrån sig ochvettskrämd för sådant man intebegriper och i stället tolererarman sådant som man vet skadaross. Den rådande nyhetsbevakningenfrån Japan är omoralisk,dels för att den får folk att oroasig i onödan och dels med tankepå de 27 000 offren försjälva naturkatastrofen. För attnu inte nämna alla de mångfaldigtflera som förlorat anhöriga,bostad och allt annat som görlivet värt att leva.16

Elbranschen 1/2011DEBATT I ELBRANSCHENVATTENFALLDemontera Vattenfall– inför marknadsekonomi!Sveriges ”klimat-” och energipolitik är ett förödande systemfel, en planekonomisklekstuga, en dårskapens och hyckleriets seger över förnuftet,skriver debattörerna Åke Sundström och Gösta Walin. Lösningen är attöverlämna makten från politikerna till medborgarna (den fria marknaden).Resultaten blir lika positiva som när riksbanken befriades från sina politiskaöverrockar. Vårt välstånd höjs avsevärt och miljövinsterna blir mycket stora.VATTENFALL HAR BETALAT ettöverpris för holländska Nuonoch tvingas bokföra en förlustpå 4,3 miljarder kronor. Somvanligt är det medborgarna somfår plocka upp notan, medanbolagets chefer kommer lindrigtundan och tvärtom belönasmed fortsatta bonusregn.Sedan decennier är Vattenfallen av de största förlustmaskinernai svenskt näringsliv. Mensamtidigt till synes en kassakoför ägaren, staten. Den paradoxenförvandlas till propagandalogikom man inser att kassakonfungerat utmärkt som alibi.Medan energipolitiken gjortAB Sverige fattigare, har politikernakunnat stoltsera med dessautdelningar – som varit möjligaenbart tack vare statens direktaÅKE SUNDSTRÖMNATIONALEKONOM,F.D. FORSKARE OCHÄMBETSMANGÖSTA WALINPROFESSOR EMERITUS IOCEANOGRAFI OCH DOCENTI TEORETISK FYSIKoch indirekta stödmiljarder tillbolaget. En parallell till generalPotemkins kulissbygge, fastännu svårare att genomskåda.Maud Olofssons valserDet är alltså inte i första handVattenfalls direktörer som börställas mot väggen. Problemetär vår planekonomiska energioch”klimatpolitik”, som administrerasav en förment liberalregering.Den ytterst ansvariga (sedan2006) heter Maud Olofsson.Som ensam reell makthavare iVattenfalls styrelse har hon godkäntLars G Josefssons vidlyftigaköp av kol- och kärnkraftstillgångarpå kontinenten.Liksom avtalet om att stå förhela risken vid olyckor i de tyskareaktorerna – den omständighetsom senare fick motivera avpolletteringenav Josefsson.De extrema bonusbeloppentill tyska chefer betalades ocksåut med hennes goda minne;teorin att hennes ombud i styrelsenskulle ha fattat sådana beslututan att informera sin chefär långsökt. Och skulle så motförmodan vara fallet, handlardet om grova tjänstefel, som ilika hög grad drabbar Olofssonsom politiskt ansvarig.Hon har dessutom, en änstörre synd enligt vår mening,medverkat till att lura passiva elkunderatt betala överpriser viade s.k. tillsvidareavtalen; det äralltså sig själv hon kritiserar närhon har gisslat de höga elprisernaoch inför TV-kamerornaförsökt ställa branschens cheferi skamvrån.Fortsatta subventionertill kärnkraftenIngen blir då heller förvånadöver att hon och Andreas Carlgrenhar bluffat på en annanviktig punkt. I energiuppgörelsenutlovades att kärnkraften ifortsättningen skulle tvingas ståpå egna ben och bl.a. betalahela försäkringskostnaden. Nuvisar det sig att det enda somförväntas ske, efter underskrifterockså från andra EU- länder,är att gränsen för bolagensegenansvar höjs från dagens 3miljarder till 12 miljarder. Menstora olyckor kan kosta både 10och 50 ggr mer, som dagensjapanska tragedi lär oss. Alltsåfinns denna subvention kvar,obetydligt reducerad.Och inga utfästelser gjordesangående de än större subsidiernavia energibeskattningen(8 ggr högre skattesats för kolän för el). De centerpartister17

Elbranschen 1/2011DEBATT I ELBRANSCHENsom litade på Mauds löfte ochtryckte på ja-knappen, kankänna sig grundlurade, såvidade nu inte var införstådda ochdärmed deltog i ett ännu meravancerat dubbelspel än partiledningen.Vinster ellerinflationsluft?Manipulerandet underlättas avfrågans komplexitet. För attgenomskåda ljugandet måsteman bl.a. kunna skilja mellannominella och reella vinster,mellan inflationsluft och riktigapengar. Vattenfall gör nominellabokslut baserade på bokföringsmässigaavskrivningar. I kapitalkrävandeverksamheter fårman en sannare bild genom attbelasta resultatet med kalkylmässigaavskrivningar, en vissprocent av kapitalets återanskaffningsvärde.Denna metod användes tidigaresom komplement till denominella boksluten och förvandladedå kraftbolagens svartasiffror till röda. Om Vattenfallsstyrelse på nytt publicerarsådana beräkningar, synliggörsde stora reella förlusterna.Nuon-köpet är nålpengar jämförtmed energipolitikens totalaförlustnota. Det värsta misstagetvar, som allt fler nu erkänner,att på 70-talet bygga uppett mycket stort elöverskott. Elbolagentvingades sälja till reapriser,som inte gav täckningför mycket mer än kärnkraftensrörliga kostnader. Hela det satsadekapital har gått förlorat,flera hundra miljarder.Katastrofen hade, väl attmärka, varit nästan lika stor omöverkapaciteten bestått av kolkraft.Men satsningarna grundadespå tron att den fredligaatomkraften var en mirakelenergisom skulle rädda oss från enåtergång till ”backstugornastid”, som Olof Palme uttrycktesaken. Därför är det är logisktatt, trots allt, skriva förlusten påkärnkraftens konto.Vindkraften– ett nytt misstagUtan att lära av misstagen gårnu riksdagen vidare med nyaöverskottsprojekt. Ytterligaremiljarder försvinner i ett svarthål om Alliansen fullföljer planenatt bygga 20 TWh vindkrafttill år 2020. Återigen, detär överkapaciteten som genererarförluster, inte valet avenergislag.Man kan gråta över spilldmjölk och notera att summanav alla dessa förluster är en avde tyngsta förklaringarna tillSveriges tillbakagång i den s.k.välståndsligan. Viktigare är attnu ta chansen att rädda skattebetalarnafrån ytterligare förlusterpå minst 100 miljarder kronor,genom den enkla och självklaraåtgärden att slopa elcertifikaten.Då sjunker också elprisernakraftigt, till glädje för devillaägare som Birgitta Dahllurade att satsa på elvärme.Den slutsats som varje obundenbetraktare tvingas dra, äratt politikerna bör kopplas bortfrån den viktiga energimarknaden.En förebild är de småttmirakulösa resultat som uppnåddesgenom att riksbankenmot slutet av 90-talet befriadesfrån sina politiska överrockar.Alltså:Sälj ut Vattenfall, i mindredelar och till många olika köpare,för att slå sönder dagens skadligaoligopol.Gör energibeskattningen konkurrensneutral;slopa koldioxidskatten,inför i stället en högenergimoms, lika för alla miljöbelastandeenergislag.Slopa alla typer av subventioner,framför allt elcertifikaten.FeltänktklimatpolitikSist och inte minst: Avvecklaklimatpolitiken, den överordnadedoktrin som numera styralla frågor om energi och miljö.Att den s.k. ”gå-före”-strateginär feltänkt, verkningslös ocht.o.m. kontraproduktiv harklargjorts i flera artiklar i EkonomiskDebatt och i den senasteSNS-rapporten. Liksom av StefanFölster, chefsekonom påSvenskt Näringsliv, SI (ochbarnbarn till Gunnar Myrdal).Det märkliga är att SI, trotsFölsters seminarier och pedagogiskainsatser, valt att bejaka klimatmålenoch vindkraftsprogrammet.Den uppenbara förklaringenär att Urban Bäckströmoch hans styrelse prioriterarden tunga, energikrävandeindustrins särintresse och struntari nationens bästa. Ett änstörre elöverskott leder tillnågot lägre elpriser, det är sant,men samtidigt till stora förlusterför AB Sverige (folkhushållet).Näringslivets direktöreröverger sina egna ideal om friamarknader och konkurrens pålika villkor.Ytterligare miljarder försvinner i ett svart hål omAlliansen fullföljer planen att bygga 20 TWh vindkraft tillår 2020.18

Elbranschen 1/2011DEBATT I ELBRANSCHENDen andra ursäkten SI kananföra är att mer vindkraft vardet höga pris som näringslivet –och regeringen Reinfeldt –tvingades betala för att skapa enborgerlig allians och öppna uppför ny kärnkraft. Men den”vinsten” är faktiskt ingentingvärd, eftersom valet mellankärnkraft och kolkraft inte allspåverkar elpriserna. Kolkraftoch kärnkraft har alltid haft,och kommer för överskådligframtid att ha, en likartadprislapp – precis som två bilarmed samma motorstyrka ochkvalitet. Men givet de politiskalåsningarna via klimatpolitikenkan man till nöds förstå SI:sställningstagande. Ett nej tillbåde kol- och kärnkraft voreförvisso förödande.Forskarsamhällets ochmiljörörelsens svekDen allra starkaste kritiken bördock riktas mot forskarsamhället.Det är tack vare stödet frånbl.a. Nils Lundgren och MarianRadetzki (se Dagens Inustri2/2) som myten om den billigakärnkraften hålls vid liv. Attdessa två, å andra sidan, i EkonomiskDebatt kallat klimatdebattenen ”fatwa” är välkommet,men det stannar vid enläpparnas bekännelse; deras primäraagenda tycks vara attlobba för mer kärnkraft. På annatsätt kan man inte tolkaderas motsägelsefulla budskap.För den som säger A, att koldioxidhotetär starkt överdrivetoch bygger på en obevisad ochtroligen osann teori, borde hakurage att säga även B, attenergibeskattningen INTE börgrundas på utsläppen av koldioxid.Kan tystnaden möjligen beropå att kärnkraftens vänner inserdet hotfulla i denna logiska tankegång?Med konkurrensneutralaenergiskatter går nämligenden svenska reaktorindustrinmot bistrare tider,kanske mot sin död. På en frimarknad behöver Sverige varkenny kärnkraft eller mer vindkraft.Först om 20-30 år, när desista reaktorerna faller föråldersstrecket, kan det vara dagsatt investera i ny elkapacitet.Som tidigare sagts har detingen ekonomisk betydelse omvi den dagen väljer ny säkrarekärnkraft eller kolkraft medbästa miljöteknik. Därför blirbedömningen av risker och miljöeffekteravgörande. Vi hålleren slant på att kolkraften ävendå kommer att vara ett för ossbättre alternativ än kärnkraft.Eklund blundar förkritik mot IPCCÄn mer anmärkningsvärd ärKlas Eklunds hållning. Hanhävdar att FN:s klimatpanel(IPCC) inte FÅR ifrågasättas,en syn som påminner om diktaturstaternascensur och omDagens Nyheters förolämpandetillmälen mot seriösa svenska”klimatskeptiker”.Eklund väljer att blunda förden hårda och sakligt relevantakritik som riktats mot FN-organetshotbilder. Han vill inte hellerta till sig betydelsen av attpanelens sammanfattande rapporter(de enda som politikerläser) INTE har skrivits av forskareutan av diplomater ochFN-tjänstemän, med politiskamandat och organisationensegenintresse som enda ledstjärna.Läroboksförfattaren och SEB:sf.d. chefsekonom uppträder härsom politruk i samma anda somprofessor Bert Bolin. Denne varsom bekant en politiker i forskarförklädnad,som av en s-regering fick i uppdrag attlobba för att FN skulle ställa sigpå kärnkraftens sida i den globalakraftmätningen med defossila bränslena.Det må vara rätt att häcklainte bara centern utan ocksåopportunisterna i SNF och miljöpartiet– som säger sig varaemot kärnkraft men samtidigtstärker dess ställning genom attacceptera elsektorns stora skattefavöreroch tesen att koldioxidär farligare än kärnkraft – mende verkligt stora bovarna i klimat-och energidramat återfinnsi de akademiska finrummen.Hög tid, kort sagt, att förvandlaenergisektorn från ensocialistisk lekstuga, ett välfärdssänkeoch en födkrok förforskare utan etisk ryggrad tillen fungerande del av marknadsekonomin.Euro Energy Components AB- Din kontakt inom el!3-polig 40-63 ANYHET!3Elfack B07:62Montagematrielwww.euroenergy.se19

Elbranschen 1/2011Enögt på gränsen till desinformationMeteorologen och klimatologen Tage Andersson recenserar två böcker, en renlärig av den typsom är vanlig här i Sverige, och en engelsk, kättersk. Anmärkningsvärt nog har den sistnämndafaktiskt översatts till svenska.FORMAS ska främja och stödjagrundforskning och behovsmotiveradforskning inom områdenamiljö, areella näringaroch samhällsbyggande. Manhar också berömvärt gett ut antologieri pocketformat i fleraämnen, bl.a. klimat. Ett av detyngsta bidragen där, antologin”Osäkrat klimat – laddad utmaning”är tyvärr så enögt attdet gränsar till desinformation.Detta har länge varit karakteristisktför svenska media, somförfallit till klimathysteri ochsällan släppt fram kritiska röster.Forskarnas dilemma beskrevmålande de kvinnliga meteorologernasnestor, Joanne Simpson(1923-2010), kort före sindöd: ”Since I am no longer affiliatedwith any organization norTAGE ANDERSSONKLIMATOLOG OCHDOCENT I METEOROLOGIreceiving any funding, I canspeak quite frankly. As a scientistI remain skeptical. Themain basis of the claim thatman’s release of greenhousegases is the cause of the warmingis based almost entirelyupon climate models. We allknow the frailty of models concerningthe air-surface system.”Tyvärr har svenska politikeroch media inte insett vad densista meningen innebär utanman litar blint på modellerna.”Osäkrat klimat-laddad utmaning”och ”En vädjan tillförnuftet – Tänk kallt på denglobala uppvärmningen” ärtitlarna på två böcker, som bäggesöker visa konsekvenserna avklimatändringarna. Osäkrat klimatär en antologi med ett fyrtiotalbidragsgivare, nästan uteslutandesvenska forskare. Fördem är AGW (AnthropogenicGlobal Warming) en sanninghuggen i sten och människanstyr klimatet. Titeln påminnerom det yttrande, som med rätteller orätt tillskrivs den kändemeteorologen John Houghton:”Unless we announce disastersno one will listen”. Svenskamedia, med Sveriges Television,Sveriges Radio och de stora tidningsdrakarnai spetsen, bedriveren skoningslös indoktrineringi denna riktning, ofta riktadmot barn. Till förnuftetvädjar Nigel Lawson (född1932), journalist och politiker,1983-1989 finansminister iMargaret Thatchers engelskaregering. Lawson leder tankesmedjan”The Global WarmingPolicy Foundation”, grundad2009. Med sin kritiska syn påAGW och Kyoto-protokollet ärLawson en skeptiker. EnligtNaturvårdsverket är den typiskeskeptikern en äldre man som,driven av egennytta, tror att klimatfluktuationernatill störredelen är naturliga. Mer realistisktoch rättvist är att äldremän och kvinnor inte behöverforskningsbidrag utan vågarägna sig åt oberoende granskningäven av den politiskt korrektaAGW. Lawsons bok äranmärkningsvärd. Inte för sittinnehåll, men väl för att denöversatts till svenska. Internationelltär AGW-kritiska böckeroch artiklar talrika, men ignorerashär.Enligt FORMAS-antologinframkallar människan medelstAGW ödesdigra klimatändringaroch följdriktigt har klimatetfått stort utrymme där. Bokensomslag visar en oundviklig globalkatastrof. Erland Källénredogör för IPCCs (IntergovernmentalPanel on ClimateChange) syn på människans klimatpåverkan,som den framställsi dess ”Summary for PolicyMakers”. Som titeln säger ärden avsedd för lekmän ochmycket mer kategorisk och ensidigän den digra rapporten.Karakteristiskt är IPCCs sannolikhetsbegrepp.Benämningen”mycket sannolik” definierassom en sannolikhet mellan 90och 99 procent. Att uppvärmningenunder det senaste halvsekletberor på människan ärenligt IPCC mycket sannolikt.Detta motiveras enligt Källén avatt 9 av 10 modellförsök att förklaratemperaturökningen utanatt ta med den antropogenaökningen av atmosfärens växthusgasermisslyckats. Tar mandäremot med ökningen av växthusgasernager modellerna denverkliga temperaturutvecklingeni 9 fall av 10. Detta måvara en beskrivning av modellernasegenskaper, men haringet med statistisk sannolikhetatt göra. Som statistisk sannolikhet,beräknad med gängsestatistiska metoder, uppfattasdet dock. Länge har media, politikeroch alltför många klimatologeroch meteorologertrummat in budskapet att denpågående uppvärmningen medminst 90 procents sannolikhetorsakas av människan. Allteftersomden globala uppvärmningentycks ha avstannat har hotbildenutvidgats till att människanorsakar extremväder, som dentropiska orkanen Katrina år2005, monsunen över Pakistan2010 och den europeiska värmeböljan2003 och man talarom Anthropogenic ClimateChange. John Holdren, chef förVita Husets Office of Scienceand Technology, går än längreoch menar att termen ”GlobalWarming” är vilseledande,eftersom en liten uppvärmningav hela globen kan uppfattassom harmlös eller rentav nyttig.(John Holdren, tillsammansmed Paul A. Ehrlich och AnneH. Ehrlich, gav 1977 ut boken”Ecoscience, Population,Resources, Environment” sombl.a. förespråkar massteriliseringoch aborttvång för att lösa20

Elbranschen 1/2011befolkningsproblemet.Enligt Holdren är den relevantatermen ”Global ClimateDisruption”. Vetenskapligt stödbehöver inte populistiska politiker.I själva verket är det allsinte så att en uppvärmning enbartväntas få negativa konsekvenser,såsom värre oväder. Ettav flera exempel är utomtropiskacykloner. Enligt klimatmodellernakommer temperaturskillnadenmellan tropiker ochpolarområden att minska. Dettaleder till mindre drivkraft fördessa cykloner och de bör blilindrigare och färre. Visst stigerkostnaderna för materiellaväderskador snabbt. Orsaken ärdock inte fler eller värre oväderutan fler människor och samhällenmed fler och fler dyrbaraanläggningar även i känsligaområden. Samtidigt som demateriella skadorna rusat i höjdenhar siffran för dödsofferoch personskador gått nerKlimatmodellernas stora svaghetär att de inte kan verifierasmot oberoende data. Heltenkelt eftersom sådana saknas.En prognos 100 år framåt kaninte verifieras förrän om 100 år.Utan verifiering vet man inteom en förbättrad beskrivning aven process ger bättre resultat.För vanliga numeriska prognosmodeller(prognoslängd någradagar) får man snabbt nya oberoendedata, som medger verifiering.Detta har gjort en väldigutveckling av väderprognosernamöjlig. Klimatmodellerna däremotanses ”validerade” om dekan beskriva historiska data,alltså data som är kända ochanvänts för utvecklingen avmodellerna. Redan år 1998 avslöjadeNASA oavsiktligt dennamissuppfattning: ”Global recordsof surface temperature over thelast 100 years show a rise inglobal temperatures (about0,5° C overall), but the rise ismarked by periods when thetemperature has dropped aswell. If the models cannot explainthese marked variationsfrom the trend, then we cannotbe completely certain that wecan believe in their predictionsof changes to come”. För klimatologernaräcker det alltså attmodellerna kan förklara kändahistoriska data. IPCC visar attde flesta i själva verket inte klarardet tidiga 1900-talets globalauppvärmning. Testningmot oberoende data (verifikation)är tydligen ett okänt begrepp.Till bokens förtjänsterhör en ordlista. Betecknande äratt varken ”verifiera”, ”validera”eller andra ord som betecknarkvalitetskontroll finnsdär. Att modeller bör testas motoberoende data har klimatologernasom sagt aldrig accepterat.Som katter kring het grötsmyger också Markku Rummukainen,Michael Tjernströmoch Egil Kaas runt detta i sinainlägg.Att bygga en klimatmodell äratt balansera på en knivseggskriver Michael Tjernström.Nog är det så. Resultaten skenargärna, det gäller att få rimligaresultat i närheten av deandras. Uppenbarligen lyckasman, dagens modellresultatsägs konvergera.Okritiskt datafiske karakteriserarenligt Egil Kaas kritikenmot IPCC. Man ”cherry-pickar”data som stöder de egnaföreställningarna och bortserfrån andra. Frånsett att dettaäven gäller IPCC-anhängarnaså väljer de senare gärna kortaobservationsserier från nya instrumentsom stöder hypotesen.Att linjärt extrapolera demin i framtiden ger katastroflarm.Att vi alltid haft naturliga variationeri klimatet framhåller glaciologiprofessornPer Holmlund.Nu har mänsklig (antropogen)påverkan tillkommitoch ökar. Att den nuvarandeklimatändringen inte är unikvisar inte på frånvaro av mänskligpåverkan. Visst, men å andrasidan behövs inte sådan för attförklara den. Att dagens klimatmodellerfordrar mänsklig påverkanför att hjälpligt förklaradet sena 1900-talets globalatemperaturutveckling är ingetbevis för den. Orsaken kan juvara svagheter hos modellerna.Man kunde vänta kvalitetskontrollerav en professor imatematisk statistisk som OlleHäggström. I sitt inlägg ”Vemkan man lita på” nöjer han sigdock med att diskutera vad mankan lita på, konsensus ellernågot annat. Slutsatsen blir attman inte ens kan lita på konsensusfrån experter. Däremot ärden vetenskapliga peer-reviewprocessentillförlitlig. Att Climategatehar diskrediterat peerreviewinom klimatologin varkanske inte känt då Häggströmskrev sitt inlägg. Dock är gängbildningoch korrupt peerreviewinget specifikt för klimatologin.Med så stora penningsummoroch prestige involveradesom i klimatologinblir konsekvenserna enorma.Det kanske inte är så illa somHorrobin menar, att peer-reviewär ”a non-validated charadewhose processes generateresults little better than doeschance ”, (men peer-review harfått orimligt stor vikt inom klimatologin.Det må vara okäntdär, men peer-review är ingenabsolut kvalitetsmärkning utanen diskutabel sådan. ”The 2ndInternational Symposium onPeer Reviewing: ISPR 2010)”ägde rum i Orlando, Florida,29 juni-2 juli, 2010.Samhället måste lita på vetenskapensom process menar ocksåprofessorn i miljöhistoria,Sverker Sörlin, i ”Därför bör vitro på klimatförändringen”.Han visar att varken det sena1800-talets författare ellervetenskapsmän lyckats förutsäga1900-talets utveckling.Minst dåligt gick det för sciencefiction-betonadeförfattare somJules Verne och Dostojevski.Nu sägs det vara annorlunda.Modellerna (fortfarande de ickeverifierade) visar ”att jordensklimat nästan helt säkert kommeratt bli varmare till följd avmänsklig aktivitet”. Vetenskapenpåstås enig. Därför är skeptikerna”moraliskt klandervärda:de obotfärdiga som inte villsätta världen på en tuff kur ochåterställa den naturliga balansenmellan samhället och ModerJord”. För Sörlin finns alltsåbara en socialt accepterad hållningtill AGW, nämligen attgodta den som en realitet. VetHäggström och Sörlin att ivästvärlden härskade under1900-talets första decenniersamma inställning till rasbiologin?F.ö. är ”naturlig balans” enotillbörligt vag naturromantiskterm. Hör människan till naturenså är det rådande tillståndetnaturligt. Om det är i obalans,när rådde balans? På stenåldern?Under renässansen? Hur skullevi överleva i deras naturer? Hurskulle en ”naturlig balans” se uti vårt civiliserade och urbaniseradesamhälle? Om människaninte tillhör naturen hur ska hondå kunna skapa en ”naturligbalans”?Positiva effekter av den väntadeklimatändringen tas uppdå man kommit nästan halvvägsgenom boken (sid. 202, 206).Benjamin Smith framhåller attdet växer bättre i varmare klimat.För första gången i bokenfår vi veta att koldioxiden ärnödvändig för växtligheten ochhela ekosystemet. En ökning avkoldioxidhalten med 200 ppmskulle öka tillväxten med 15-25procent. Med andra ord, enenorm ökning. Utförlig diskussionav detta skulle verkligenvara motiverad, men Smithnöjer med konstaterandet attbrist på andra resurser, somkväve, kan bromsa tillväxtökningen.Genomgående poängteras denegativa konsekvenserna. DåBertil Forsberg och Anna-KarinHurtig behandlar ”Hälsorisker iett varmare klimat” poängterarde att de senaste årens mildavintrar i Västerbotten medförtökad förekomst av skogssorkoch mer sorkfeber. Smittskyddsinstitutetrapporterar en enormökning av sorkfeber under vintern2007, troligen orsakad avatt kyla kombinerad med ovanligttunt snötäcke drivit sorkarnaatt söka sig inomhus.Uppenbarligen är underlaget21

Elbranschen 1/2011klent, smittskyddsinstitutet redovisarstatistik endast från åren1998-2007. Man väntar sig alltsåmer sorkfeber i ett varmareklimat. Oförklarat är att febernär begränsad till kallare klimat, iSverige norra delen.Att kuster är exceptionelltkänsliga för AGW framhållerRichard J.T. Klein och AnnikaE. Nilsson i ”Lockande kusterger sårbara samhällen”. Förmänniskor i kustområden kommerkostnaderna både fråneffekterna liksom från anpassningenatt öka exponentiellt omden globala uppvärmningeninte hejdas. Som ett exempelnämner de Bangladesh, som inovember 2007 drabbades avtaifunen (tropiska orkanen)Sidr. Dödsoffren blev officiellt3 447, men kan ha varit högre,upp till 10 000. En taifun 1991dödade 140 000 och en svagareän Sidr år 1970 mer än en halvmiljon. Hur kunde dödssiffranår 2007 bli så relativt låg? Förklaringenär att efter ovädret1991 inleddes ett intensivt arbeteför att öka kustbefolkningensberedskap för cykloneroch katastrofhantering på såvällokal som nationell nivå. Dessaförhärjande cykloner är varkennågot nytt eller knutet till klimatändringarna.De är ett ständigtgissel för indiska halvönscyklonområde. Enligt författarnafick dock först ovädret1991 folk att inse att flera skullekomma och de blev också medvetnaom klimatförändringarna.(Författarna ser detta sombekämpning av klimatändringarna.Snarare exemplifierar detframgångsrik anpassning tillrådande klimat.)Kopplingen mellan globalmedeltemperatur och olikaeffekter är osäkra och mycketkomplexa, skriver Daniel J.A.Johansson i ”Klimatåtgärder iett osäkert läge”. Dock är detsäkert för honom att risken förfarliga klimateffekter ökar medutsläppen av växthusgaser.Fortfarande finns mycket viinte vet om moln, aerosoler,glaciärer och polarisar. Dettaframgår tydligt av antologin.Trots detta upprepas ständigtalarmisternas mantra beträffandevikten av omedelbarhandling för att nu hejda klimatändringarna.Fullständigvetenskaplig enighet om detframmanas.I sin ”Vädjan till förnuftet”framhåller Nigel Lawson attTage Andersson har varit meteorolog och klimatolog på universitet,vid Flygvapnet och vid SMHI och han är docent i meteorologi. Undersina senaste år på SMHI sysslade han mest med väderradar och ärfortfarande med i styrelsen för NORDRAD (NORDic weather RADarcooperation). De senaste åren har Tage Andersson skrivit åtskilligaartiklar, mest i Svenska Meteorologiska Sällskapets tidskrift ”Polarfront”,men även i dagspress och nu också i den oberoende eltekniskatidskriften Elbranschen.– Dagligen bombarderas vi med budskapet att klimatet blir värre ochvärre och att vi ständigt drabbas av fler väderkatastrofer, säger Tage.Detta är grundat på sensationslystnad, tillförlitlig statistik saknas. Klimatethar alltid varierat och kommer att fortsätta att göra så.– Under den medeltida värmeperioden omkring åren 900 till 1300efter Kristus drev vikingarna jordbruk på Grönland och vin odlades iEngland. Under den lilla istiden, ca år 1500-1800, frös då och dåStora och Lilla Bält till, inte bara då Karl X Gustav tågade över demmed sin armé. Än värre sägs det bli. Domedagsprofetiorna grundaspå komplicerade datamodeller, de globala klimatmodellerna. Trots attde icke är verifierade är tilltron till dem obegränsad bland politikeroch journalister. För några år sedan framhölls som bevis för klimatmodellernasförträfflighet att en av modellerna nu kunde återge jordensklimatfördelning. Imponerande, men här gället det att visaÄNDRINGAR av den. I vårt land driver media, främst SR, SVT och destora tidningsdrakarna, rena indoktrineringskampanjer, ofta riktademot barn. Internationellt ifrågasätts klimatskräcken ofta i litteraturen.Kritiska böcker översätts sällan till svenska.Den senaste kalla vintern visar att kyla kostar. För oss och alla medliknande klimat. Det är stora delar av jorden. Säkert kommer klimatetatt ändras framöver. Hurdan ändringen blir är osäkert. Det kan bli enavkylning. Faktiskt är det så att koldioxidhypotesens pionjär, densvenske nobelpristagaren i kemi, Svante Arrhenius, såg mer koldioxidsom en välsignelse eftersom den skulle minska risken för istider. Försiktighetsprincipenborde innebära att vi söker gardera oss mot såvälavkylning som uppvärmning, liksom nederbördsändringar. Att satsapå bara en häst kan stå oss dyrt.– Vi bör också komma ihåg vad vi lärde oss i skolan, att koldioxidenär nödvändig för växtligheten. Utan koldioxid inget liv. Ju mer koldioxid,dest bättre växer det. Denna nyttiga gas kallar klimathotarnaen luftförorening!Margaret Thatcher var en avytterst få toppolitiker mednaturvetenskaplig utbildningoch den första statschef somaccepterade AGW-hypotesen.Även om hon inte övertygatsom den, var koldioxidens skadlighetett ypperligt vapen i kampenmot kolgruvefacket. Lawsongranskar AGW-hypotesenur vetenskapliga, ekonomiska,politiska, och etiska synpunkter.Vetenskapen bakom den finnerhan tvivelaktig. Det är enabsurd tanke att vi nu har enrimlig uppfattning om hur världenkommer att se ut om 100år. Än fåfängare är tron att datamodellervisar oss denna förborgadeframtid. Om jorden,som IPCC väntar i 2007-rapporten,år 2100 får en medeltemperaturmellan 1,8°C och4°C högre än år 2000 pekardetta inte mot en sådan katastrofatt omedelbara och drastiskaåtgärder behövs för attminska koldioxidutsläppen och”rädda jorden”. Ekonomisktunderkänner Lawson Stern-rapportenför att den våldsamtunderskattar kostnaderna förreducering av koldioxidutsläppen.Politiskt är det osannoliktatt u-länderna ska avbryta denutveckling de så väl behöveroch som fordrar fossila bränslen.Anpassning är enligt Lawsoneffektivare än vanskliga globalaavtal. Lawson framhåller att• Torka, svält och sjukdomhar plågat mänskligheten, värstde fattigaste, långt innan IPCCsnegativa effekter uppträdde• Anpassning kommer attväsentligt minska de negativaföljderna av en eventuell uppvärmning• Uppvärmning innebär intebara kostnader utan även intäkter• De positiva effekterna avanpassning kommer att visa sigsnabbare än vad koldioxidminskningargör• Anpassning handlar omlokala åtgärder som kan införasutan tidsödande (och okontrollerbara)internationella avtalUr etisk synpunkt frågarLawson med vad rätt vi kankräva att dagens fattiga i u-ländernaska avstå från välbehövligastandardökningar för attkommande generationer, somsannolikt får det mycket bättreän vår, ska få det ytterligarenågot bättre. I människans psykefinns något som under århundradenfått henne att dras tillapokalyptiska profetior om jordensundergång, påstår Lawson.Nästan alla dras vi medskuldkänslor. Varför inte sublimeradem till en kollektiv klimatskuld,där vi kan göra botoch bättring genom att minskavår skuld till naturen? Undermedeltiden syndade vi motGud, varför undergången hotadesom Albrecht Dürers (1471-22

Elbranschen 1/2011Apokalypsens fyra ryttare. De sägs representerakriget, pesten och svälten medan densiste ryttaren uttryckligen benämns Döden.Andra ser dock ryttaren på den översta hästensom en symbol för Kristus, eftersom vitt symboliserarhelighet och Kristus bär en krona.(Uppenbarelseboken. Efter Wikipedia.)För kristendomen är synden, domen och straffetcentrala. I vårt sekulariserade samhällesyndar vi inte mot Gud utan mot Naturen, varsdom kommer. Enligt Sörlin är skeptiker ”moralisktklandervärda: de obotfärdiga som inte villsätta världen på en tuff kur och återställa dennaturliga balansen mellan samhället ochModer Jord”. Är AGW möjlig i andra religioner?Refererade böcker:Johansson, Birgitta, redaktör. Osäkrat klimat – laddad utmaning. Formas Fokuserar, 2009, 487 sid. Engelsk version: ’Climate challenge – the safety’s off’.Lawson, Nigel, En vädjan till förnuftet. Tänk kallt på den globala uppvärmningen. SNS Förlag, 2008, 147 sid. Engelsk originalversion: ‘An Appeal toReason: A Cool Look at Global Warming’.Hänvisningar:Holdren, http://www.whitehouse.gov/sites/default/files/microsites/ostp/jph-kavli-9-2010.pdfFärre stormar och väderskador, http://www.nature.com/nature/journal/v467/n7313/full/nature09388.html Nature 467, 309-312 (16 September2010) Decreased frequency of North Atlantic polar lows associated with future climate warming. Matthias Zahn & Hans von Storch)http://journals.ametsoc.org/doi/abs/10.1175/2010BAMS3092.1 — “Have disaster losses increased due to anthropogenic climate change?”http://www.csccc.info/reports/report_23.pdf ”Death and Death Rates Due to Extreme Weather Events”.NASA om klimatmodellernas svagheter http://www.gsfc.nasa.gov/gsfc/service/gallery/fact_sheets/earthsci/eos/global_warming.pdf.Kvalitetskontroll och ”peer review” http://www.whale.to/vaccine/sci.html och http://post.queensu.ca/~forsdyke/peerrev4.htm (http://www.sysconfer.org/isprorkfeberSorkfeber http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/sorkfeber/?t=com&p=12591Simpson http://www.globalwarmingskeptics.info/?p=10971528) träsnitt ”Apokalypsensfyra ryttare” visar. Dock är tolkningenav Dürers bild inte entydig.Den vita hästens ryttaremed pilbåge och krona ärkanske Kristus, som räddar världen.Nu syndar vi mot naturengenom att frigöra för mycket avden livsnödvändiga gasen koldioxid,med konsekvenser somomslaget till ”Osäkrat klimat”visar.Forskarnas dilemma beskrev dekvinnliga meteorologernas nestor,Joanne Simpson (1923-2010), som nämnts kort föresin död: ”Since I am no longeraffiliated with any organizationnor receiving any funding, I canspeak quite frankly….As a scientistI remain skeptical…Themain basis of the claim thatman’s release of greenhousegases is the cause of the war-www.el-trading.comHos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer!El & Trading ABArlandaTel.08-591 422 9023

Elbranschen 1/2011ming is based almost entirelyupon climate models. We allknow the frailty of models concerningthe air-surface system.”Simpson var, liksom Bert Bolin,elev till den store svenske meteorologiprofessornC-G Rossby,och den första kvinna som disputeradetill doktor i meteorologi”Osäkrat klimat” är ett av vapneni den intensiva indoktrineringsom våra media, vårtundervisningsväsen och politikernanu bedriver. Kritiska röster,som Wibjörn Karlén, GöstaWalin och Peter Stilbs, släppsinte fram. Priset på den storavolymen, 51 kronor, mederbjudande till skolor för 30kronor/ex om minst 15 beställs,visar på enorm subventionför att sprida den rättaläran.Den politiserade debattenhåller på att göra orden ”miljö”och ”koldioxid” till synonymermed ”klimat”. Sangviniskt sägsatt det spelar väl ingen roll,huvudsaken är ju att man reducerarde livsfarliga utsläppen avden nyttiga koldioxiden. I självaverket kan denna slapphet ledatill olyckliga beslut, som denvåldsamma utbyggnaden av ineffektivvindkraft.MFK:s 23:e årsmöteMiljövänner för kärnkraft harhållit sitt 23 årsmöte. I år ägdemötet rum i Ringhals Infocenterdär deltagarna också kundebeskåda den spännande utställningen.Dessutom bjöds det pådemonstration av en av RinghalsTEXT:LARS WIEGERTFOTO:NISSE NILSSONfyra simulatorer. Det finns ensimulator för varje typ av anläggningsom används för träning avdriftpersonal och deltagarna ficktesta hur det känns att vara ikontrollrum 3 (eller 4, dessa äridentiska) vid olika driftsituationer.Avsikten med simulatorernaär att man under realistiskaförhållanden ska kunna tränaoperatörerna för olika driftfallsom inte inträffar särskilt ofta.Till och med osannolika händelseroch haverier kan simuleras.Här är det ofta svettigare fördriftoperatörerna än vad dendagliga driften kan erbjuda.Händelserna i Japan diskuteradesmycket och som extranummerpresenterades ett sammandragav vad som troligen harhänt, baserat på den dittillsinkomna, ganska knapphändigaoch delvis motsägelsefulla informationen.Det sedvanliga uttalandet frånårsmötet kommer naturligtvis atthandla om Japan, men stämmanbeslöt att avvakta till dess attläget har stabiliserats och det ärkänt hur allvarliga utsläppen isjälva verket har varit. Ordföranden Mikael Ståldal (t.v.) och sekreterarenLars Wiegert.MFK:s styrelseOrdförande: Mikael Ståldal, vice ordförande: Nils-Erik Nilsson,kassör: Ulf Tegrell, sekreterare: Lars Wiegert. Ordinarie ledamöter:Sigvard Särnmark, Olle Leander, Carl-Eric Magnusson(nyvald). Suppleanter: Janne Wallenius och Lars Persson (nyvald).De nyvalda ledamöterna är liksom de omvalda välkända i MFK:snätverk. Carl-Erik Magnusson är universitetslektor vid Fysiskainstitutionen, Lunds universitet. Lars Persson är fil dr i fysik, strålningsexpertoch tidigare verksam vid Statens Strålskyddsinstitut.Beslut om elförbindelse till BaltikumSVENSKA KRAFTNÄTS STYRELSEbeslutade i höstas att investera istorleksordningen 2,6 miljarderkronor i den nya elförbindelsenNordBalt till Baltikum.NordBalt blir en likströmsförbindelsemellan Sverige ochLitauen med en planerad kapacitetpå 700 MW. Svenska Kraftnätsoch LitGrids investeringberäknas till drygt 5,6 miljarderkronor. Förbindelsen är planeradatt vara klar 2016.Projektet får EU-stöd på 175miljoner euro totalt. Av dettagår 131 miljoner euro till självaförbindelsen, resten är avseddför interna förstärkningar avnätet i Lettland.– Syftet med NordBalt är attstärka försörjningssäkerheten iBaltikum och att integrera enframväxande gemensam baltiskelmarknad med den nordiskaoch europeiska. Genom attkoppla samman olika elmarknaderkan vi utnyttja de samladeproduktionsresurserna bättre,vilket är till gagn för både miljöoch ekonomi, säger generaldirektörMikael Odenberg. Slå vakt om yttrandefriheten!Annonsera i branschens oberoende informationskanal!24

Elbranschen 1/2011PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTTItaliensk dimmer hos Euro Energy ComponentEuro Light Manager, ELMljusdimmer, reducerar energiförbrukningeni belysningen ialla typer av belysningsanläggningarmed lysrör eller HIDljuskällor.Några exempel på anläggningarav denna typ är vägochgatubelysning, master påflygplatser eller parkeringar, lysrörsarmatureri godsterminaler,lager eller i produktionsanläggningar.Avnämare är bådeoffentliga förvaltningar och industrin.Tekniken bakom dessa modellerär baserad på transformatorteknikutan mekaniska delar ikonstruktionen, vilket gör produkternadriftsäkra. De skaparinga övertoner och ger inte påannat sätt upphov till störningarpå nätet men ELM kan inteanvändas tillsammans medelektroniska drivdon, s.k. HFdon.ELM ljusdimmer finns i både1-fas och 3-fasutförande.Faserna fungerar elektriskt heltindividuellt. Ljuskällorna kopplasin mellan fas och nolla. Inkommandespänning är 230V±10% och utgående spänningtill belysningen ligger inomgränserna för den specificeradeutgående spänningen.Normalt från fabrik är systemetkopplat för 15 % spänningsreducering(195V), vilketger en besparing på mellan 25och 35 % i energi. Systemet kankopplas om för 12,5 % och 10 %spänningsreducering. Om inkommandespänning går under218V kortare period går enhetenöver i full spänning ochautomatiskt tillbaka till sparlägenär inkommande spänning ärnormal.ELM startar belysningenmed full spänning. Tiden förstartsekvensen kan ställas inberoende på vilken ljuskällasom ska användas. Det rekommenderasatt ljuskällor byts isamband med att man infördimmersystem. Om belysningenär grupperad i flera grupper ochny grupp tänds när dimmern äri sparläge kommer ELM dimmeratt gå i full spänning ochgå igenom startsekvensen så attde nyligen tända lamporna blirvarma innan de får sparlägesspänning.Genom potentialfrikontakt kan ELM dimmer fjärrstyrasmellan full spänning ochsparläge. Om något fel på anläggningenuppstår kan ELMdimmer lämna ett larm viapotentialfri kontakt.ELM-dimmern tillverkas iItalien och Euro Energy ComponentAB är importör av produktensom kommer att visaspå Elfack i monter B07:62www.euroenergy.seÅterförsäljare är EnergispargruppenBelysning i SkandinavienAB och man visar ocksåELM-dimmern på Elfack imonter G00:61www.energispargruppen.seMånga nyheter från El-InfoEtt nytt kabeldimensioneringsprogram.Maxikod ettnytt kalkylprogram i EL-Visfamiljen.Standarder och SEKhandböcker.Utveckling av EL-Vis Online pågår. Förhandsvisningpå Elfack.Nya EL-Vis Kabel 10Med Sveriges mest användaprogram för kabeldimensioneringgår det enkelt och snabbtatt räkna fram belastningsförmåga,utlösningsvillkor ochspänningsfall. I nya versionen ärdet ännu enklare eftersomsamtliga beräkningar görs på enoch samma arbetsyta. Överblickenblir bättre samtidigtsom allt går snabbare. Nytt iprogrammet är möjligheten attskapa enlinjeschema som ärdirekt kopplat till beräkningsresultaten.Nytt kalkylprogram iEL-Vis-familjenI november 2010 köpte El-Infokalkyl- och projektprogrammetMaxikod av företaget Elkalkyl iGöteborg. Programmet harfunnits på marknaden sedan1986 och används av hundratalsstörre, medelstora och småföretag runt om i Sverige.Nu går det också bra att beställastandarder och SEKhandböckergenom EL-Info.Stort sortiment och bra priserutlovas. Både i bokform och idigitalt format. Enkel beställningoch hantering.EL-Vis OnlineJust nu pågår utveckling av EL-Vis för nätet. Förhandsvisas imontrarna D06:22 och C01:41på Elfack i Göteborg.Den som besöker El-Info påmässan har chans att vinna 30minuters körning med enFerrari F430 F1.www.el-info.seDen som besöker El-Info på Elfack harchans att vinna 30 minuters körning meden Ferrari F430 F1.Liftbolaget har bytt namnLiftbolaget AB, som är specialiseratpå försäljning och serviceav liftar med över 30 års erfarenheti branschen, har byttnamn till Malthus Lift &Maskin.Tillsammans med leverantörernaerbjuder man ett komplettprogram av säkra kvalitetsliftar.Liftbolaget (Malthus) är en avSveriges ledande leverantörer avpersonliftar med fler än 4 000levererade maskiner.Liftbolaget AB (numera alltsåMalthus Lift & Maskin AB) ärdotterbolag till Malthus SverigeAB, som ägs av den norska koncernenMalthus AS. Malthusköpte Liftbolaget AB i maj2007 och namnbytet är densista delen i integrationen.Sedan Malthus inträdde somägare har Liftbolaget ökat omsättningenmed 120 procentmed god lönsamhet tack varesamordningsvinster och storskalsfördelar.Malthus Lift & Maskin har ivinter anställt två säljare medplacering i Malmö och Stockholm.Nästa steg är att byggaupp serviceverksamhet i dessastäder.Malthus i Sverige finns nuetablerade i Malmö, Gävle, Falkenberg,Stockholm och Göteborg.www.malthus.se25

Elproman kan nu erbjuda kortslutningssäkralaboratoriesladdarXZG med transparentafjädrande skyddshylsor.Sladdarna passar i både beröringssäkraoch vanliga 4 mmkontakter.Fjäderhylsan utesluteratt olika sladdar kan kommai kontakt med varandra ochminimerar därmed risken förkortslutning.Finns i längder från 0,5 mupp till 2 m. Större längder påbeställning. Ledningsarea 1,0mm 2 eller 2,5 mm 2 och märkspänning600V CAT II, 19 eller32A.sortiment av ATEX/Ex-klassadeförskruvningar. Dessa ärlämpliga för de flesta användningsområdeninom kemisk/petrokemiskindustri och övrigindustri. AGRO tillhandahållersedan tidigare produktlinje Progress® samt Syntec ® . Elpromanlagerför ett brett urval avAGROs sortiment.Elproman lanserar också enserie mångpoliga kontaktdon,T-type, med kapslingar i självslocknandetermoplastmaterial.Elbranschen 1/2011PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTTElproman visar många nyheter på ElfackKapslingarna har integreradepackningar för enklare installation.Fullt kompatibla medmotsvarande kontaktdon imetall. Kontaktdonen för utvändigtmontage har dubblakabelingångar varav en äröppen vid leverans.Den nya kontaktdonsserienhar hög slagtålighet och tålighetmot de flesta kemiskaämnen i industriell miljö.Donen är tillverkade av antistatisktmaterial. Kopplingsutrymmetinuti kontaktdonen ärstort. Kapslingsklass IP65.T-Type används med fördelinom livsmedelindustrin och imedicinska utrustningar, därtålighet mot bl.a. desinficeringsmedelkrävs.Elfack monter B01:02www.elproman.seGenom samarbetet med AGROAG marknadsför nu Elpromankabelförskruvningar för explosionsskyddademiljöer. Agro ären schweizisk tillverkare medett brett utbud av kabelförskruvningaroch tillbehör i såvälpolyamid som förnicklad mässingsamt rostfritt stål.För explosionsskyddade miljöerhar man nu utvecklat ettBilderna fr.v. laboratoriesladd XZG, kabelförskruvning frånAGRO och längst t.h. kontaktdon T-type.Tykoflex presenterar stolpskåpet 340 LuftoptoTykoflex nya Stolpskåp 340Luftopto har premiärinstalleratsi Sverige. Skåpet ger tackvare sin mångsidighet stor flexibilitetvid installationer. Mendet är bara en av alla spännandenyheter som visas på Elfack iTykoflex monter B07:09.– Vi laddar för Nordens viktigastemässa, säger MagnusBjertsjö, vd Tykoflex. Förutomatt vi premiärvisar vårt nyastolpskåp, en flexibel lösningför alla byggsätt, har vi även enhel del än så länge hemliganyheter i montern.Tykoflex startades 1958 i envilla i Tyresö utanför Stockholmoch har blivit branschledandemed driftsäkra produkterför optisk fiberkommunikation,tekniken bakom snabbarebredband, telefoni och kabel-tv.Andra produktområden ärbl.a. flexibla kopplingselementför rörsystem och hinderljus förmaster och torn.All tillverkning sker i Sverigei en process där kunddialogenkontinuerligt förs från idé tillgodkänd slutprodukt. Personalenarbetar med djupdragning,hydroformning, skärande bearbetning,svetsning och montering.Resultatet blir kvalitetssäkradehelhetslösningar medminimalt servicebehov och lågtotal kostnad över produktenslivslängd.En av nyheterna som visas imontern, Tykoflex Stolpskåp340 Luftopto, uppges vara enunik lösning som är framtagenför accessnät (FTTH) där mananvänder stolpar och luftledningför förläggning av fiber.Skåpet klarar förutom kablaräven mikrokablar och blåsfiberdukter,där alla kan anslutasuppifrån, underifrån eller bådeoch, allt för att underlätta vidinstallationen.– Liknande stolpskåp har intefunnits tidigare och med dennamångsidighet och flexibilitetöppnas helt nya möjligheter förnätägare som bygger accessnät,projekterare och entreprenörer,säger Magnus Bjertsjö.Elfack monter B07:09www.tykoflex.se26

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDORApparatskåpHinderljusKabelskydd ochkabelskyddsrörEnsto Control Oy,SverigeVästberga Allé 5, 126 30 HägerstenTel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35www.ensto.comApparatlådor i plast och plåtBatteriladdareHalogen alternativt LEDför 24/48 VDC, 230 VACTYKOFLEX ABBox 614, 135 26 TyresöTel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01www.tykoflex.seKjulamon 6, 635 06 EskilstunaTel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01www.wavin.seEslöv, 0413-54 12 10LINDMARKELECTRIC ABFukt- och vibrationståligaBATTERILADDARETel. 08-85 45 30Instrumentwww.lindmarkelectric.seBetonghuswww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Ett brett sortiment av analoga ochdigitala instrument, m.m.MärksystemKOMPLETTA BETONGHUStillTransformatorstationerStällverksbyggnaderNätstationerTransformatorfundamentÖvriga BetongfundamentLast- och säkringslastbrytareBox 347, 651 08 KARLSTADTelefon 054-22 15 80 vxlTelefax 054-85 10 21www.nermans.seTel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.seIsolatorerwww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Technoelectric och KATKOupp till 4 000 A.Effektbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Isolatorer förlåg- och mellanspänning.www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Mitsubishi och Bticinoupp till 6 300 A.Explosionssäkerelmateriel, ExSäkerhetsbrytareKopplingslådor • InstrumentOperatörsterminalerVärme • BelysningTel. 0660-29 29 00www.malux.seKabel och ledningBox 22093250 23 HelsingborgTel. 042-38 08 30Fax 042-38 08 47E-post: info@lidalco.se®Avancerad kabelteknikLikriktareNoratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comNollpunktsmotståndCHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.se

NollpunktsutrustningKomplett program för nollpunktsbehandlingoch jordfelsskydd ifrilednings- och kabelnät.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seSkymningsreläALMNÄS BRUK, 544 94 HJOTel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82www.coala.seSäkerhetsbrytarewww.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40Komplett sortimentfrån KATKO.Noratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comSäkringarStolparFörsäljningskontor:Ludvika, tel. 0240-882 50Telefax 0240-807 53CHS Controls ABFlorettgatan 33, 254 67 HelsingborgTel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29chs@chscontrols.sewww.chscontrols.seStrinne 213, 872 96 BjärtråTel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01www.nordtrafo.com1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer.Egen tillverkning.HexatransformatornTransformatorerELNORDSektioneringsbrytareStrömförsörjningTRANSFORMATORERKrafttransformatorer 4-120 MVAGjuthartsisolerade 50-25 000 kVAOljeisolerade 50-3150 kVASpecialtyper för omformar- & ugnsdrifterELNORD KRAFTOdlingsvägen 32, 187 51 TäbyTel. 08-510 514 80www.elnord.seSektioneringsbrytare för10-40 kV, komplett med automatikeller fjärrstyrning.Swedish Neutral ABVästra Rydsvägen 122196 31 KungsängenTel. 08-581 713 44Telefax 08-581 759 52www.swedishneutral.seNoratel Sweden ABBox 108, 695 22 LaxåTel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70Nordens bredaste sortiment avtransformatorer. Begär vår katalog!www.noratel.comJärntrådsvägen 5, 433 30 PartilleTel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54Oljeisolerade 50 kVA-200 MVAEpoxyisolerade 100-4 000 kVAMättransformatorer 12-420 kVNätstationer 50-315 kVAwww.helmerverken.seEslöv, 0413-54 12 10

Nyhet i EL-Vis familjenMaxikodProjekt- och kalkylprogram sedan 1986!Gör du kalkyler och kostnadsberäkningar?Gör somBravida, NEA-gruppen, Emil Lundgren, Goodtech (EIAB)...samt 100-tals små och medelstora företag runt om i landetAnvänd Maxikod och spar tid genom att snabbt räkna fram dina kalkylergenom enkla inmatningssystem samt med över 14 000 färdiga koder och fler än1 000 färdiga totalentreprenader (för bostadshus, villor, kontorsrum, m. fl.)Vänligen kontakta oss för ett riktigt bra priserbjudande!Dataprogram för elproffs!Originalet sedan 1995!EL-Vis Info - Marknadens mest sålda och kompletta informationshanteringsprogramSök bland lagar, förordningar, föreskrifter, standarder, direktiv, allmänna råd, m.m.EL-Vis Kabel - Sveriges mest använda kabeldimensioneringsprogramBeräkna belastningsförmåga, utlösningsvillkor och spänningsfall. Spar tid och pengar!EL-Vis Mall - Över 160 färdiga dokumentmallarGruppförteckningar, protokoll, kontroll, teleregistrering, föranmälan, m.m.www.el-info.seTel. 0470-72 40 30 Fax 0470-72 40 39 E-post: info@el-info.se