Nummer 2 2012 - GilleScouterna

GILLESCOUTENMedlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 62 • Nr 2 maj 2012Från enklaste grässtrå tillprunkande NobelfestLäs om Gunnar Kaj på sid 4

S:t GeorgsScoutgilleni SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeKansli: Stuvsta Torg 4, Huddingetel och fax 08-17 84 32Kansliet har ej öppet på bestämda tider, mentelefonsvarare finns.gillekansli@telia.comwww.gille.scout.se.PlusGiro 35 91 06-2LandsgillerådetGunilla Engvall LandsgillemästareKyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås021-35 16 51, 070-310 42 25g.engvall@telia.comLaila Boxström vice LandsgillemästareSolrosvägen 13, 911 35 Vännäsby,0935-206 11, 070-226 12 97laila@vannastv.netGjermund Austvik LandsgilleskrivareBrombärshult 1, 432 96 Åskloster,0340-62 60 65, 070-875 95 80gjermund.austvik@gaengin.seLeif Granéli LandsgilleskattmästareTimotejvägen 6, 291 62 Kristianstad,044-12 43 64, 070-306 09 79leif.graneli@telia.comCarl-Magnus KlärckeInternationell sekr. c/o Eklöf, VästraBangatan 59 E, 195 40 Märsta070-624 32 45carl-magnus.klarcke@comhem.seKristina SundbergLaknäs, Ängesvägen 6, 793 94 Tällberg070-262 14 66tina47@hotmail.seMärta TäljebäckWidengrensv 15, 643 30 Vingåker0151/131 07, 070-543 46 34mteljeback@yahoo.comGILLESCOUTENMedlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeAnsvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan)Utkommer med fyra nummer per årNr 3 15 sept 2012, manusstopp 15 augNr 4 15 nov 2012, manusstopp 15 oktManus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:Torsten Hansson, Serenadvägen 1,784 43 Borlänge, 0243-22 58 79,070-301 99 98, torsten.ha@telia.comTypsnitt: Optima och Times New RomanPapper: MultiArt Silk 130 gLandsgillemästaren har ordetStäll upp på 3x3Det är vår i luften även om begreppetaprilväder kan användastitt som tätt! Det som justnu gläder i trädgården är alla scilloroch påskliljor, som trotsar kalla nätteroch lyser med sina färgstarka blommor.Magnolian vet inte om den ska våga slåut eller inte.Intet är som väntans tider…, det ärlätt att påminnas om inledningen tillKarlfeldts dikt nu. Visst går vi ochväntar och längtar till mera värme ochgrönskande natur. Kvällarna blir ljusareoch ljusare, detta med vinter- ochsommartid rör till det lite extra. Tänkatt det finns så många klockor att ställaom! Varför håller vi på med detta? Jagminns en flygresa hem från Londonsom gick på nolltid, tidsskillnaden ochsommartiden gav det resultatet, i allafall i tidtabellen!Har ni varit ute till era favoritställenoch följt vårens ankomst? För några årsedan fick jag en 10-års dagbok. Detblir mer och mer intressant att se hurdet blev vår under en följd av år. Visstkom det snö långt in i april förut också!Eftersom jag vill se trädgården grönskahar min hjärna nogsamt strukit allabakslag i form av kalla nätter och snöblasksent i april eller i maj. Men justatt följa hur naturen har kraft att år efterår att låta växterna komma tillbakaär fascinerande. Vad är det som gör attmaskrosen är vinnare för det mesta?I en artikel läste jag om hur viktigavi äldre är för små barn! Rubriken var3x3. Det visar sig att våra barn ochungdomar inte kan namnen på våravanligaste blommor, fåglar, träd, fjärilarosv! Nu uppmanas vi att gå promenadermed barnen och lära ut namnen.Vi kan dem ju, det fanns med som ettav scoutproven. Kanske är det bäst attrepetera först, som en trevlig aktiviteti gillet. Flera gillen har gökottor ochskogsvandringar. Sondera terrängenoch gå tillbaka med en scoutgrupp! Intresseradem för olika namn, tag hjälpav beskrivningen av landskapsblommornavi har i vår tidning. Ibland kanman undra varför en blomma har fåttett visst namn, ibland upptäcker manatt den heter olika i skilda delar av vårtland. Ofta kan man hitta svaret i enflora eller på nätet. Några av oss fickpressa växter som en skoluppgift ochdå kom det latinska namnet med också.Men det är överkurs! Det finns underbaraböcker med fåglar, med ljud! Detfinns små fickböcker att ha med. Mendet går också att sitta ner och bläddra idem hemma och berätta för våra unga.3x3 kan kanske bli 5x5 när vi kommerigång!Skön vår och härlig sommar!Gunilla EngvallLandsgillemästareFonderGåvor till SGSSs fonder Bärarlaget,Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthersminne, Jenny Rieck-Müllers fond ochFredsljusfonden sätts in på SGSSsPlusGiro 35 91 06-2.Ansökan om medel riktas till SGSS,adress se vänsterspalten överst.Gillearrangemang13 juni 2012Nordisk-baltiska kommittén i Litauen14–17 juni 2012Nordisk-baltiskt möte i Litauen13–17 augusti 2012Gillevandring i Åkulla Bokskogar18–19 augusti 2012LGR i Åkulla25–29 september 2012Western Europe, Cork, Irland31 oktober–5 november 2012Southern Europe, Cádiz, Spanien25–26 maj 2013LGT i LuleåAdress tillFrimärksbankenBjörnar JohnsenKyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västeråstel 021-35 16 51b.johnsen43@gmail.comSå här gör vi!AktivitetsbankTänk till och skapa gilletsprogram. Om idéernatryter – titta i banken! Tänkpå att vissa aktiviteter kan gemöjlighet att få låna lokal. Observeraockså att vi är medlemmar iSensus. Undersök möjlighet tillstöd från dem lokalt!Röra på sig• Kortare vandring i närområdet,exempelvis efter en å. Fika efteravslutad promenad• Vara promenadkompis tillnågon/några• Stadsvandring• VardagskvällshajkHantverk/handarbete• Studiebesök i handarbetsaffär• Tillverka barnkläder till biståndsorganisation• Materialvård i scoutstuga/kårlokal• Pyssel till jul/påskGood turn• Fadderbarn• Sälja majblommor• Besöka äldreomsorgen medkaffe och gärna sångKontakt med scouterna• Kårlokalstädare• Kontrollant på tävlingar• Ordna loppmarknad• Be en scoutledare komma ochbeskriva nya scoutprogrammet• Be en scoutledare komma ochbeskriva det nya gemensamma”Scouterna”• Scouthistorieberättare för scouterna• Knoputbildare• Lägerbålsutbildare• Ledarvård• Funktionär på scoutläger• MaterialförvaltareHögtiderGärna tillsammans med scouterna!Avsluta festligt!• Thinking Day-firande med internationellttema den 22 februari• S:t Georgsfirande den 23 april• Internationella gillescoutdagenden 25 november• Invigning av nya medlemmar• Födelsekalas för gillet/ gilletsmedlemmar• Julgröt• Kyrkobesök, med samlingefteråt• Sprida och använda fredsljusetvid samlingar• Nostalgiafton med gamla kläder,berätta minnenLära sig mera• Svampkurs med ledare• Studiebesök• Studera exempelvis en plats ochsedan besöka den, över en dageller flera• Fågelskådning med ledareMusik/ litteratur/konst• Musiklyssning. En är värd,står för musik och fika. Ansvaretroterar i gruppen.• Bokcirkel• Sångkör• Sångstund med gamlascoutsånger• GilledansMat• Sopplunch• Korvgrillning• Pinnbrödsgrillning• Gemensam matlagning ochätning, olika tema också internationelltGlädje ochinspiration!ILGR har vi delat på fadderskapet närdet gäller våra gillen. Att vara fadderär att bry sig.Har som fadder gjort besök hos tvåav mina tre, tilldelade gillen, MöckelnsBodar i Karlskoga och Malmen i Nora.Båda gillena är, med våra mått mätt, småmen med fina aktiviteter. I båda gillenafinns det en verklig scoutanda.Hade vid tidigare kontakter hörtav dem båda att medlemmarna är så"gamla". Jag möttes inte av några gamlabara av en skara glada positiva "äldre"gillescouter. Jag smittades av dem allagenom att bara vara där och diskuterarunt verksamheten. Tidningen är uppskattad,att det kostar en slant att varamedlem, inte så konstigt när man får vetavart pengarna går. Att driva en rörelsekostar pengar det förstår alla.När det gäller rekrytering så diskuterasalltid att det är svårt att få med de unga.Nu är vi där igen. En som går i pensionär varken gammal eller äldre. Det är välingen som arbetar den ena dagen och gåri pension den andra som plötsligt är ensvag gammal människa.Det finns säkert många pensionärer,scouter eller likasinnade, som skulle måbra av att få dela glädjen med ett scoutgille.Det är kanske dags att inventera litei omgivningen.Måste erkänna att jag vid båda tillfällenaåkte hem med ny inspiration och englädje över att få vara en del av gillerörelsenbåde nationellt och internationellt.En som inte är gammal.Märta TeljebäckMedlem i Birger Jarl Gille i StockholmSkum Nils bästaTryck: Printlab, Falun, 2012ISSN 1653-7033• Stugfogde• Laga och äta lokala specialiteter• Söka sponsorer till scoutkåren”LGRs Thinktank”2 Gillescouten 2–2012Gillescouten 2–20123Nils Nilssons ruta från 1950-talet

Gillena berättarFrån enklaste grässtrå till prunkande NobelfestNobelfesternas lyckosamme blomsterdekoratörGunnar Kaj höll ettuppskattat föredrag i Buskåker på måndagskvällen.Det var Tuna Scoutgillesom lyckats locka den förre Stora Tuna-scoutentill sitt möte med ett 50-taldeltagare.Gunnar Kaj inledde med att förklarasin kärlek till botaniken, till växandet,till skogen och det vilda. Och han betonadeden förmån vi har här med växlandeårstider och klimat.Han illustrerade sitt föredrag med enrad utsökta färgfotografier. Blomsterar-rangemang sker inte bara i den vidunderligaskala som Nobelfesten representerar,utan även med fördel i det lilla,som han visade flera fina prov på, såsomdet lilla grässtrået som fick brudbukettenatt vibrera.Av stora arrangemang berättade hanom blomsterdekorationer i Drottningholms,Sofiero och Ulriksdals slott,scendekorationer under Designåret,dukningar vid EU-toppmöten i Bryssel,skördefest på Huseby slott, blomarrangemangför svenska paviljongen påVärldsutställningen i Shanghai, och vidTill vänster syns Gunnar Kajvid en kurs han höll på Rosendalsträdgårdar.Fotograf: Aia Jüdes.Gunnar Kajs egen blomsterbildfrån en Drottningholmsutställningfinns på förstasidan.Linnéjubileet på Svenska institutet i Paris,Sveriges enda kulturhus i utlandet.Han har nu haft ansvaret vid helatolv års Nobelfester. Där har han hjälpav 30 personer på plats under tre dagar,ett arbete som föregåtts av hans planeringi detalj med skilda teman för varjeår. Uppemot 12.000 blommor kommerfrån San Remo.Just nu skriver Gunnar Kaj på en bokLåt det blomma, som kommer i september.Sven JansonTuna Scoutgille i BorlängeFlickan med guld istrupenS:t Georgs scoutgille Möckelns bodari Karlskoga har haft möte i Geologen.Kvällens gäst var Ellen Harsens, somberättade och visade bilder i ett albumfrån sitt händelserika liv. Ellen växteupp som yngst av 13 barn i en familjsom sjöng och spelade, ofta tillsammans.Hon upptäcktes av körledare som”Flickan med guld i strupen” och honhar sedan sjungit i många körer. Ellenhar varit med i flera operor, bl a Gladaänkan, hon har även dansat balett ochspelat med Max Hansen i Vita hästen påOscarsteatern.Den första kvinnan som tog segelflygarcertifikati Sverige var Ellen. Honhar även arbetat som hattmodist. Ellenär nu 93 år och hon avslutade med attläsa en mycket vacker dikt, som honskrev i 15-årsåldern.Gudrun Asp tackade för den intressantaberättelsen och överlämnade enbukett röda rosor.Kerstin RyrfeldtScoutgillet Möckelns bodarGillescouterna iSkaraborghar haft årsmöte i scoutstugan Fredriksdali Lidköping. Gillerådet omvaldes ochAnneli Glimne blev vice gillemästareefter Agneta Kvarnemo som avgår. Rådetär nu som följer: Gillemästare SonjaMagnusson, vice gillemästare AnneliGlimne, gilleskrivare Eivor Kjellmanoch skattmästare Ingemar Nyberg.Skogstjerne (Trientalis europaea)Skogstjerne finnes og er vanligså å si overalt i Sverige, medunntak av lengst i sør. Den finneslangt over skoggrensen ifjellet. Det kan derfor virke litt rart aten så alminnelig forekommende plantehar blitt valgt til Värmlands landskapsblomst.Men det er nok noe logikk ivalget, for skogstjerne er mest vanligi barskogene. Og er det noe Värmlandhar, så er det barskog.Skogstjerne krever lite av voksestedet.Den trives både i tett skog og på åpnearealer, men den skyr dyrket mark ogåpne beiter. Når det gjelder jordsmonner den ikke kresen, men liker ikke våtjord og de ”sure” furuskogene med myeråhumus. Men den kan gjerne finnes påtørre tuer i myrene og i furuskoger påmineraljord.Blomsten er vanligvis hvit, men blirplanten utsatt for sterkt lys, blir den rødlig.Særlig på hogstfelt kan planten blirar: Rødlig på farge både på krone ogblader og kjempestore planter på grunnav all nitrogennæringen som blir frigitt.Dette skjer fordi mange års barnåler nåbegynner å brytes ned fordi sollyset nåkommer til i skogbunnen og sopp ogmikroorganismer begynner sitt arbeid inaturens evige kretsløp.Skogstjerne har vanligvis en langstilketblomst pr. plante, men finner du tostilker, er det ingen sensasjon. Blir detflere, har sannsynligvis naturen gåtti spinn av en eller annen grunn. Etterblomstring utvikles frøkapselen. Deninneholder rikelig med frø, men plantenhar likevel en ”backup”-løsning: Vegetativformering. Derfor kan store skogstjernebestanderi prinsippet bestå avett individ. Det er flere plantearter somhar det på denne måten, og vi kommertilbake til i hvert fall en til i en senereartikkel.Nya Lidköpings Tidning har skrivit om gillescouterna i Skaraborg, se spaltenDet er lite å si om skogstjerne som nytteplante.Faktum er at den ikke har værttill höger. Här ett par bilder från Hornborgasjön, dit scoutgillet företog enAv verksamhetsrapporten framgickexkursion. Foto Hornborgasjön: Anneli Glimne.att man bland annat besökt Löfwings brukt i det hele tatt. Og det er egentligateljé och konstkafé i Broddetorp samt sjelden at en plante kommer i denne kategorien.fornbyn i Skara där Inger Widhja berättadeMest kjent er den for tallfor-om byggnadernas historia. Efter holdet i blomsten. Antall kronblader er Men du kan i hvert fall gå ut i barskogenårsmötet följde kaffe och musikunderhållningvanligvis syv, selv om det kan varierei juni og resten av sommerenmed bland annat allsång. mellom 5(6) og 9. Og ser vi på plante-og se etter skogstjerne. Den er litenAvslutning skedde som sig bör med rikets blomster under ett, er det sjelden (opp til 15 cm) og temmelig uanselig,Scoutsången och en trevlig eftermiddag med syv kronblader! Da jeg gikk på men det forhindret ikke Carl von Linnémed scoutvänner var över.folkeskolen, fikk jeg det for meg å telle å ha skogstjerne og linnea som sine tokronblader på planter, og skogstjernen favorittplanter. Den kan kanskje bli dinSaxat ur Nya Lidköpings Tidning var en av dem jeg talte og talte og talte. også?2012-03-26 Og snittet var syv!Olav B4 Gillescouten 2–2012Gillescouten 2–20125

Kjesäter – vad var det som hände?Kjesäters folkhögskola var ett resultat av Bengt Junkers och MärtaNorrmans energiska ledarskap efter bildandet av Svenska Scoutförbundetoch med bl a Raoul Neveling och Eilertz Fryland som kunniga,drivande krafter på scoutkansliet.Egil Boräng, som var rektor på Kjesäters folkhögskola 1983–1996,har i en artikel i tidskriften Folkhögskoleveteranen nr 1 i år i korthetgett sin version av vad som sedermera hänt. Gillescouten har tacksamtfått tillstånd att i sammandrag citera hans artikel.Kjesäters folkhögskola startadesin verksamhet 1964 med enstorslagen invigning med kungenoch Olof Palme som gäster.Den 19 juni 2011 beslutade SvenskaScoutförbundet (SSF) vid en extra förbundsstämmamed röstsiffrorna 57 mot34, att inte garantera verksamheten iKjesäterstiftelsen. Detta beslut innebaratt Kjesäters folkhögskola lades ner.Den skola som scoutrörelsen satsadeenormt mycket på blev inte 50 år. I skrivandestund ligger hela anläggningen,som med möda har byggts upp av tusentalsscouter, tom och svart. En mäklarehar fått i uppdrag att sälja husen på denöppna marknaden.Hur kunde det bli så här?Förhållandet mellan huvudmannaorganisationoch rörelsefolkhögskola ärett återkommande diskussionsämne ifolkhögskolesammanhang. Just dettahar varit en viktig komponent i det somskett med Kjesäter.1992 antog Kjesäterstiftelsens styrelseett idéprogram som beskrev Kjesätersroll i SSF så här: ”Det faktum attKjesäter hämtar sin inspiration frånbåde den svenska folkbildningen ochscoutrörelsens idéinnehåll påverkarskolans förhållande till sin huvudman.Skolans roll är inte begränsad till attvara producent av utbildning inom SSF,utan Kjesäter är också aktivt agerandegenom att tillföra idéer och impulser.Uttrycket ’kritisk solidaritet’ speglar påett bra sätt en dynamisk folkhögskolasroll i förhållande till sin huvudman.”man förde in ett folkbildningstänkandei förbundets utbildningar. Några i kollegietskrev också böcker som användesi scoutledarutbildningarna.Under 2000-talet genomfördes omfattandeutredningar om Kjesäters rolli SSF. Folkbildningsperspektivet spelaren alltmer underordnad roll liksom värdetav att scoutrörelsen bedriver folkbildning.I stället är det ”nyttoaspekten”för SSF som blir det viktiga. Så här stårdet i ett dokument som behandlades vidett styrelsemöte våren 2007: ”För attkunna utvecklas till ett strategiskt verktygmåste scoutförbundet ’ta makten’över Kjesäter. Detta gör man genom attaktivt välja personer med central ochaktuell koppling till scoutförbundetsledning.”Resultatet av utredningarna blev attman 2008 beslutade att bilda något somfick namnet Scouternas Ledarskapsakademi.För att markera att scouterna nu”tagit makten” ändrades också styrelsenssammansättning. Företrädarna förVingåkers kommun, Strängnäs stift ochVästra Vingåkers församling fick lämnaKjesäterstiftelsens styrelse, som nu enbartkom att bestå av tjänstemän ochförtroendevalda inom SSF och SvenskaScoutrådet. Kjesäters förankring i bygdenoch regionen liksom sakkunskapoch positivt engagemang för skolan reduceradesdrastiskt.Ingen ekonomisk kontrollDen nya styrelsen saknade de mest elementärakunskaper om hur man driveren folkhögskola och hur man har kontrollpå ekonomin. Efter en tid flyttadesekonomifunktionen till scoutkansliet iStockholm. Den som har någon kännedomom villkoren på en internatfolkhögskolainser att detta inte kan fun gera.läggningsbeslutet framgår av en mycketskarp revisionserinran som Ernst &Young skrev i april 2011. På ungefärfyra månader hade resultatet då försämratsmed drygt 2 miljoner kronor utanatt Kjesäterstiftelsens styrelse reagerat.Beslut i panikI panik beslutade SSFs styrelse att föreslåFörbundsstämman att avveckla folkhögskolani Vingåker.Under innevarade läsår består folkhögskoleverksamheteni Vingåker avåtta studerande och två lärare på fritidsledarkursensom avslutar sitt andra år.De hyr lokaler i Vingåkers högstadieskola.Därefter upphör all verksamhet iVingåker.Kjesäterstiftelsen och Scouterna villnaturligtvis till varje pris behålla detstatsbidrag som skolan en gång fickför att bedriva folkhögskoleverksamheti Vingåker. För att göra det tillgriperman synnerligen kreativa metoder. Manhar helt enkelt köpt en allmän kurs avFryshuset i Stockholm. Detta är en renuppdragsutbildning som Fryshuset görmed sin egen personal. Det originella äralltså att Kjesäterstiftelsen köper utbildningmed sina statsbidrag destineradetill att, som jag förstår det, i egen regibedriva folkbildning. På detta fiffigasätt slipper man personalansvaret – allalärare utom två är uppsagda – men kanändå håva in statsbidraget.Vad händer nu?Inför nästa år aviserar man att köpa tvåallmänna kurser av Fryshuset. Utöveren rektor och en administratör kommerman bara att i egen regi ha 1,5 lärare anställda.Ingen skugga faller över Fryshuset,tvärtom. Men vore det inte bättreatt de fick statsbidraget direkt?Beträffande anläggningen Kjesäterså är den alltså till salu. Det är ju ingetobjekt som är särskilt lättsålt, men engrupp scoutledare och gamla Kjesätervännerär spekulanter. Deras avsikt äratt bedriva en gymnasieskola på scoutingsgrund. Hur det blir med det fårframtiden utvisa.Egil BorängJoin-in-Jamboree i SverigeDen islamska revolutionen 1979 tillintetgjorde planerna för Världsscoutjamboreeni Iran. Med kort varsel lyckades Världsscoutbyrån fåfem länder att arrangera mindre ersättningsläger, benämnda Joinin-Jamborees,bl a i Sverige, där Dalarnas Scoutdistrikt av SSF fickuppdraget. Torsten Hansson & Sven Janson minns i varsina artiklar.Dalajamb – ett minnesvärt läger Del 1Dalajamb, som genomfördes den14–24 juli 1979, var ett hastigtpåkommet scoutläger, ett avfem Join-in-Jamboees runt världen, somarrangerades när den planerade Världsscoutjamboreeni Iran blev inställd.Ett halvår före lägret kom en förfrågantill Dalarnas Scoutdistrikt (SvenskaScoutförbundet) om att stå som arrangör.Alltid redo, var det självklara svaret!Därmed hade Daladistriktet åtagit sigen gigantisk uppgift – att på så kort tidengagera 300 funktionärer som tillsammansskulle planera och genomföra ettläger för 3500 scouter från 14 länder.Lägret förbereddes och organiseradesav en kommitté med Lasse Westerberg,Norrbärke, som ordförande och medUlla Eek, Borlänge, Sten Kyhle, Hedemoraoch Claes Holm, Borlänge, somövriga ledamöter.Daladistriktet hade god erfarenhetsom ansvarig för underlägret Siljan påNordjamb i Lillehammer 1975, liksomav storlägret på Kopparbo 1977. Detkunde man bygga vidare på och mångaledare vid dessa och tidigare läger ställdevilligt upp på nytt. Själv hade jaginte varit aktiv scoutledare på länge ochhade lämnat distriktsstyrelsen som sekreterareredan 1969, men blev inkalladtill Nordjamb och Dalajamb – och ficktvå minnesrika lägerupplevelser.gav stadga åt idéerna genom planeringstalangoch ekonomisk realism.Intendenturen hade dagliga leveranserfrämst från en kolonialvarugrossist iBorlänge. Matlagningen skedde byavisöver öppen eld. Sjukvården, med läkareoch sköterskor på lägret, hade Ludvikalasarettetsom bas, och kompletteradesmed den amerikanska truppens 34 egnaläkare!Dalajambs budget var på 1,6 miljonerkronor, varav maten kostade 700 000kronor. Trots att lägeravgiften stannadepå 300 kronor, kunde lägret drivas så attdet även blev en ekonomisk framgångmed ett överskott på 150 000 kronor,som tillföll Dalarnas Scoutdistriktsverksamhet.Helt nytt i internationella scoutsammanhangvar att pojkar och flickor blandadesi lägret. Det hade ingen arrangörav världsscoutjamboreer tidigare vågat.Den överlägset största gruppen komfrån USA med 1100 deltagare, enbartpojkar. Scouterna från Taiwan ochOman var de mest exotiska inslagen.För första gången efter krigsutbrottet1939 deltog scouter från Polen, sjuflickor och fem pojkar, i ett internationelltscoutläger. Det polska scoutförbundetvar ännu inte erkänt av Världsscoutorganisationen,men inbjudan tillDalajamb var ett första försök att skapakontakt inför framtiden.Det främsta målet med lägret var attfå ungdomar från olika länder att skapakontakter, arbeta tillsammans och därmedöka förståelsen för varandra. Ettgott exempel var 36-timmarshajkenInspirerande ledningAtt entusiasmen var så stor, även blandäldre ledare, berodde i stor utsträckningpå den lyckade distriktssammanslagningen1960, då två flickscout- och tvåpojkscoutdistrikt gick samman i Dalarnasscoutdistrikt under Sten Kyhles inspirerandeledning. Han var visionärenmed de stora utblickarna, charmen ochdet internationella kontaktnätet. Ochvid hans sida fanns främst Lasse Wes-Vi hade under denna tid, liksom tidigare,ett omfattande samarbete när detgällde utbildning inom SSF. En stor delav kollegiet medverkade vid scoutledarutbildningaroch bidrog med sina olikaGå in på www.kjesaeterfakta.se och tadel av dokumentationen och debattenspecialkunskaper inom t ex scoutideologi,friluftsliv, miljö, psykologi, peda-saknade kontroll över Kjesäters ekosammansAtt Kjesäterstiftelsens styrelse totaltFlick- och pojkscouter till-om Kjesäter. Inlägg från Erik Sillén iKjesäterstiftelsen i nästa nummer.gogik etc. Men minst lika viktigt var att nomi under den tid som föregick nedterberg,som fick saker gjorda och som Dalajamb var indelat i fem underläger.forts sid 86 Gillescouten 2–2012Gillescouten 2–20127

Rödjacksprydda USA-ledare bakomOdile Landrein-Janson och Sven Janson,Borlänge och Marianne Eriksson, Hallstahammarvid avmarsch till invigningenav Dalajamb från ledarlägret Viken.Foto: Bengt Flärdh, Åby.forts fr sid 7i skogarna kring Malingsbo-Kloten.Scouterna fick själva sätta sammansina hajkpatruller genom att kombinerabokstäverna i ordet ”dalahäst”. Varjescout fick varsin bokstav och så gälldedet att komma samman och bilda bokstavskombinationeni en internationellåttamannapatrull, där två av scouternaskulle vara nordbor. Det skapade livoch rörelse på lägerplatsen, där man lättlärde känna nya människor.Traditionell och modernteknikDet lades ned ett enormt arbete i programplaneringen.Hajkledningen hadeatt rita in 44 hajkleder på 3000 kartor.Och pionjärspåret med många överraskningarsom röksignaltorn, repbroar,svängkran som för en ut över ett stupför att sedan firas ned, samt en linbanadär man får hänga i armarna och färdasnedåt i hisklig fart, hade krävt stora insatserav många frivilliga.Det fanns även ett trapperspår och ettnaturspår. Bland vattenaktiviteter fannsvindsurfing på programmet, bad förståsoch 100 kanoter till förfogande.I smidestältet fick scouterna tillverkagrillspett av prima smedjebacksstål, ochB-P said:”Come on”, rather than”Go on”, when you wanta job done.bland andra hantverk märktes växtfärgning,där växterna plockades i den omedelbaraomgivningen. Man kunde ocksåpröva på att spinna, karda och tova ull.Även modern teknik prövades medsolen som alternativ energikälla. Enamatörradio med fyra stationer fannsigång med telegrafi, telefoni och fjärrskrift.Kontakter togs med 58 ländersamt 20 stater i USA under lägret.Lägrets andaEn medveten strävan från lägerledningenvar att skapa en avspänd atmosfäroch gemytlig stämning på lägret, vilketockså lyckades. Invigningen skeddeutan tålamodsprövande ritualer. Ett populärtinslag var ett lag dalkullor i sockendräktersom bar in och reste en ståtligmajstång, varefter invigningen avslutadesmed en lång långdans runt den restamajstången till dalaspelmäns musik och3500 scouters förbrödring.Lägerbålen under skotten Jock Barrsledning var bejublade evenemang. Ettungdomsscoutforum hade diskuteratunder veckan och vid sista lägerbåletpresenterades tre av 19 rekommendationersom skulle sändas till Världsscoutbyrån:Vi måste få de rika länderna atthjälpa de fattiga, så att även deras scouterges möjlighet att delta på jamboreer,vi bör utöka samarbetet med Världsnaturfonden,och vi bör verka för ökatsamarbete mellan pojk- och flickscouterför gemensamma läger.Kungen besökte Dalajamb de sistatvå dagarna och bodde i tält, besöktealla underläger och avslutade lägret påsöndagen. Vid Viken, ledarnas underläger,blev det ett rejält handskakande,då kungen tog i hand och presenteradesför bl a den amerikanska truppens 90 ledare.En annan prominent gäst var SvenAndersson från Gävle, då 84 år, med 69års scouterfarenhet.Lägerplatsen ligger fint vid Malingsbosjönoch långt från bebyggelse. Lägerdeltagarnavar dock inte isolerade påB-P said:”I don’t like giving orders:it is not our way inthe Scouts. Our sense ofduty from within guidesus, and should not beimposed from without.”Lägermärket ovan. Vid artikelns inledningsyns symbolen för Join-in-Jamboree meddet persiska paisley-mönstret.Kungen i full fart nedför linbanan ipionjärspåret på fotot på sid 7. Foto: BennyNorgren, bilden var publicerad på förstasidani Dala-Demokraten den 23/7 1979.platsen, för utfärder runt om i Dalarnaordnades.Efter lägret inbjöds till Home hospitalityför de utländska deltagarna, ochi Borlänge tog vi emot de polska scouternaunder en vecka.Sven Jansonansvarig för ledarlägret Viken påDalajambKällor: Sven Jansons arkiv med lägerhandlingar,noteringar, foton, pressklipp: Bergslagsposten16 & 18/7, Borlänge Tidning 14,16 & 26/7, Dala-Demokraten 16, 23 & 27/7,Falu Kuriren 16, 21 & 27/7, Ludvika Tidning21/7 1979.Del 2 med Torsten Hanssons minnenföljer i nästa nummer.ErinranFoto:UgglaFoto: Kungahuset.seNär Sveriges nya prinsessa föddesden 23 februari, knappt fyra ochen halv timme efter Alla FlickscoutersDag, och döptes till Estelle, blev det enerinran om flickscouternas svunna världoch den tid då flickscoutchefen i SverigesFlickors Scoutförbund hette EstelleÄntligen ser det ut som om denefterlängtade sommaren är påväg. Det har varit många tillfällenför frimärksarbete under vintern ochett stort arbete har utförts av mitt egetgille, genom klippning, sortering av utländskamärken på olika länder. Intressethar varit stort från många så lagret igaraget har börjat minska något.Visste ni att Tyskland måste sorteras itre olika högar/påsar ? Det är DeutschesReich/Deutsche Post = Tyskland föredelningen mellan öst och väst, DDRoch BRD där DDR = Deutsche DemokraticheRepublik = Östtyskland ochBRD = Bundesrepublik Deutschland =Västtyskland. Sedan finns det märkenfrån olika beskickningar som Tysklandhar haft i andra länder samt märken frånockuperade länder (se bild).En annan sak som många inte kännertill är att det förekommer stöldmärkningav frimärken. En gammal metod för attförsäkra sig om att inte frimärket användsav obehöriga. Märkningen bestårav en perforering som kan vara siffrorEn tankeDet som är svårast attförstå i hela världen ärinkomstskatten.Bernadotte af Wisborg, i scoutkretsarkallad Paki.SJAlbert EinsteinHälsningar Björnar JohnsenNils Nilssons ruta från 1950-taletNot: Erinran var namnet på flickscoutinvigning.Frimärksbanken8 Gillescouten 2–2012Gillescouten 2–20129eller bokstäver. En av de firmor i Sverigesom använde denna metod var Kodaksom skickade förfrankerade kuverttill sina kunder (se bild). Jag har hittatstöldmärkta frimärken från många länderoch monterat in dessa i ett specielltalbum, en liten udda samling.Det är många som insett värdet av attpoststämpeln finns med tillsammansmed frimärket och jag har hittat en heldel både tydliga och vackra stämplar, såtitta lita extra när ni sitter med saxen, detkan vara en stämpel som kommer frånett scoutevenemang eller någon form avjubileum eller rent av Frimärkets Dagi någon del av landet. Även utländskatydliga stämplar är av intresse (se bild).Det kommer en hel del nya märken,brev och kort från olika håll i Sverige.Några av de som skickar vill jag gärnanämna vid namn, då de visar ett genuintintresse för Frimärksbanken: IngaJohansson ”Inga Pelle” i Jönköpingsom samlar frimärken från en läkarstation;Vendela Witting i Mariestad somskickar en försändelse varannan månad;Berit Gustafsson i Växjö; GöstaSöderberg i Krylbo; Monica Jansson iKatrineholm; Gudrun Andersson i Oskarström;Barbro Lönnehed som bor iLönneberga; Gert Körner i Löddeköpinge;Margareta Eckerstedt som arbetarSkum Nils bästaRapport frånFrimärksbankeninternationellt och skickar många nyautländska frimärken.Scoutgillet i Bromma kommer medjämna mellanrum med stora plastpåsar.Även gillen som lagt ned fortsätter attklippa som f d gillet Sjöhästen i Halmstad.I S:t Georgs Scoutgille i Västeråsär det Anna-Brita Lundahl, Rolf Andersson,Lorens Bergh och Esbjörn Larssonsom stått för de största inleveranserna.Även om jag nämnt några vid namnså finns det många som skickar små ochstora kuvert med frimärken. Ett stortTACK till er alla.Nu blir det en liten paus i mitt frimärkshanterande.Det är nämligen högtid att hjälpa till med att samla in pengartill behövande barn genom att förmedlaMajblomman till alla som bor i Västerås.Gillescouterna hjälper till medinsamlingen genom att stå i något köpcenteri centrala Västerås och dela utMajblommor mot ersättning.Jag hade hoppats på att posten vid någottillfälle ville ge ut ett frimärke medMajblomman på, men kunde de bortsefrån vår Världsjamboree förra året, så ärdet nog inte troligt.Fortsätt med era frimärksträffar ochskicka till Frimärksbanken. Jag lovar attta hand om det som kommer in.Så till ett förtydligande. Uppköpareav frimärksklipp betalar mer för enkelklippän dubbelklipp. Dubbelklipp ärnär man tar saxen och klipper kuvertmen inte tar bort ”baksidan” man brukaräven få ”dubbelklipp” om man riverav frimärket från kuvertet.Har ni frågor och funderingar kringfrimärkshanteringen, så hör gärna aver så skall jag svara på era funderingar.Uppgifter om adress och telefonnummerfinns på sidan 2.

PosttidningBReturadressSGSS:s KansliBox 2034141 02 HUDDINGEAdressetikettforts fr sid 11del information att hämta. Våra grannländerstidningar kan man läsa där. Viska bli bättre på att ge information omdet som har hänt och som ska hända. Detfinns också länkar till fredsljuset, ISGFoch Scouterna. Protokollen från LGRska läggas ut, alla som vill ska kunnaläsa dem. I dagarna har det kommit tillen aktivitetsbank med programförslag.Fyll gärna på den via faddern.Pröva nya former?Det har hållits gilleting och genom olikarapporter har vi förstått att det kan varasvårt att välja ett gilleråd, att hitta en gillemästare.Vi gillescouter tillhör en generation,som vill följa stadgar och traditioner,men som ibland tyngs av justett antal måsten. I flera gillen prövas nulite annorlunda former för gilleråd. Pånågra ställen möts rådet en timme föreen programpunkt och har ett kort sammanträde.På andra ställen bjuds allai gillet in till gillerådet. Det viktigasteär att besluten som rör ekonomi skrivsned, att alla i gillet får ta del av vad sombeslutats. Protokoll behöver inte varaskrivna på dator, handskrivet går ocksåbra men inte med blyerts, de ska sparasoch räkenskaperna ska revideras! Detviktigaste är ju att vi möts och har trevligttillsammans!I detta nummer Skogsstjerne 5Förstasidan: Gunnar Kajs blomsterbildfrån sin utställning på Drottningholm.Landsgillemästaren har ordet 2Gillearrangemang 2Så här gör vi! Aktivitetsbank 3Glädje och inspiration 3Gillena berättar 4-5InternationelltVi har alltid flera punkter med internationellafrågor på dagordningen. Vi tillhören världsorganisation, vi har kontaktermed våra nordiska grannländer bådeformellt och informellt. Ungefär hälftenav våra gillen har vängillen i andraländer. En del anser att vi får betala förstora avgifter utan att få något tillbaka.Det finns stora möjligheter att få massortillbaka men det behövs några somtar kontakterna, ordnar mötena via breveller genom att resa till varandra. Desom börjat ta kontakter internationelltfortsätter eftersom det ger så mycket.Nästa år har vi chansen att möta Europapå hemmaplan, tillsammans med Danmark,Finland och Norge ska vi arrangeraen europakonferens.RekryteringVi har alltid en punkt rekrytering påagendan. Det känns utmanande att prataframtid, att försöka öka antalet medlemmar,när vi vet att det arbetet måste skepå plats ute i gillena. Vi ser många exempelpå hur gillen blir större och detverkar vara så enkelt att bli flera där.Receptet är tydligen att det finns enstolthet över att vara gillescout och englädje i att få flera kamrater i gillet! Vihar många små gillen, där gemenskapenär viktig men åldern gör att det får varaden grupp som finns. Vi har tappat endel gillen, men tråkigt nog fortsätter endel sin gilleverksamhet utanför vår gemenskap!Kan man vara gillescout utanatt tillhöra S:t Georgs gillen i Sverige?Kom ihåg att det finns möjlighet attsöka bidrag till den rekrytering ni villgenomföra! Skriv ned vad ni planerar,skicka in det senast en vecka före nästaLGR, som är den 17-18 augusti.LGT 2013Vi hoppas att vi blir många i Luleå i majnästa år! Det finns säkert ämnen som nivill ta upp på ett landsgilleting, det kangälla rekrytering, bristen på programförslageller något annat. Vi vill ha motioner,vi vill höra vad ni ute i gillena ärundrande över.Gunilla EngvallKjesäter 6Dalajamb 7Erinran 8Frimärksbanken 9Skattmästaren har order 10Nya medlemmar 11Fonder 11Mest från LGR 11Beställningslista 12Har du flyttatoch ändrat adress eller retat dig på att dittnamn är felstavat på försändelser, så meddeladin gilleskrivare, som har korrekturlistorför medlemsregistret.KanslietBeställgillescoutvarorGillemärke, pin (dansk) 25:–Gillemärke/emblem på bjälke,dansk modell 50:–Tygmärke, runt 15:–Karta med små dekaler 10:–Karta med större dekaler 10:–10 cm dekaler per styck 10:–Diplom 5:–Korrespondenskort, 10 st 20:–Gillemärke i metall, att limmapå trä el annant underlag 15:–Slips, mörkblå 150:–Slips, ljusare, finare 185:–Halsduk, stor fykantig 240:–Halsduk, triangelformad 145:–Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100:–Slipshänge 40:–Pikétröja, klarblå, ny modell 160:–Tygkasse (norsk) 40:–Idéboken 20:–Handbok för scoutgillen 200:–Etiketter, omgång 10:–D:o för mindre gillen (färre än20 medlemmar) 5:–Extra namnlista 5:–Kopiering, per kopia 1:–Skriften ”Vad är scouting?” 50:–Beställda varor skickas som B-post ombeställaren inte särskilt sagt till om annat.Porto debiteras med aktuell kostnad.Jämför gärna räkning och frimärken –ibland kan postens våg skilja från vår.S:t Georgs Scoutgillen i SverigeObs! Ny beställningsadress efter 1 mars:Jan TollstenStångtjärnsvägen 105791 74 FALUNTel 070-603 06 41jan@tollsten.se