Bohusarvet 2007-3

Pater Noster hemmapå Hamneskär igen!På förmiddagen den 3 juli påbörjadefyren Pater Noster sin färd tillbaka tillHamneskär utanför Marstrand, hängandesi en väldig pontonkran på enpråm. På eftermiddagen sänktes fyrenfrån 1868 sakta ned mot sitt fundamentoch nu står den åter där efter många årav reparationsarbete. I samband med attfyren kom på plats öppnade ett café/restaurang,en utställning, konferenslokaleroch ett vandrarhem i de nyrenoveradefyrvaktarbostäderna. I samband medBok & Biblioteksmässan i septemberlanseras en bok om Pater Nosters räddningoch då tänds fyren på nytt av Sjöfartsverketefter att ha varit nedsläckt i30 år. Läs mer om boken på sidan 24!Läs mer på: www.utgangspunkten.seunder På gång eller på www.paternoster-fyren.comMarika RussbergFyrarna åter hotadeSveriges Hembygdsförbund och SvenskaFyrsällskapet kräver att regeringenomedelbart stoppar Sjöfartsverketspågående avveckling av Sveriges unikamaritima arv.Sverige har genom tiderna varit en avvärldens fem främsta fyrnationer. Nu aviserarSjöfartsverket indragning av vissakustfyrar, till att börja med skall fyra fyrartas ur drift, men totalt kan 200 fyrarkomma att släckas ner om Sjöfartverketfår sin vilja igenom. Hit hör bland andraden välkända Vinga Fyr på Västkusten.Flera av de många fyrar och fyrplatsersom är hotade består av byggnader/miljöermed stora kulturhistoriska värden.En nedsläckt fyr tappar snart sitt kulturhistoriskaintresse.Yrkessjöfarten har inte längre behovav fyrarna, men det har den snabbt växandeskaran av fritidsbåtar och turistnäringen.Utan de blinkande fyrarna blirkust- och skärgårdslivet enormt mycketfattigare.Redan 2003 uppmärksammade SverigesHembygdsförbund nedläggningshotetmot fyrarna och gav symbolisktfyrarna sitt byggnadsmärke. Nu är detdags att kämpa vidare för fyrarnas framtid.Läs mer på Sveriges Hembygdsförbundswebb: www.hembygd.se/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=2197Källa: Sveriges Hembygdsförbund3

ie tåg ett möte samtidigt. Fyra tåg såledesinom en kort tidsrymd. Dessutomfyllde ångtåget från Göteborg på vattensamtidigt. Men trots att det vimlade avtågpassagerare både vid och på spåren sågick det galant.Även i Stenungsund var det fullt avaktiviteter under dagen. Och vid detförsta tågmötet hade det varit musikkåroch pampigt värre. Stenungsundshembygdsförening hade ordnat med utställningoch sålde lokalhistoriska skrifter.Många hade tagit tillfället i akt ochklätt upp sig i tidsenliga kläder och jagtror inte att det bara var för att de fickåka gratis på tågen. Nej, de verkade njutaav varje sekund och alla ställde villigtupp som fotomodeller.I Stenungsund tog jag ångtåget tillbakatill Uddevalla och på ett par ställensåg jag flockar med kossor lägga avi vilt sken. Denna frustande och rykandejärnhäst skrämde förstås slag på dem,vana som de är med Västtrafiks tystatåg.Och efter en lång dag, som började igryningen, var det härligt att slå sig nedi den fina restaurangen och bli serveradraggmunk och fläsk.Gunnar Klasson.Läs mer om jubileet och mycket, mycketannat på Gunnars blogg: Uddevallabloggen,se www.uddevallare.blogspot.comTre av jubileets frontfigurer: Kurt Gullberg, Ljungskileortenshembygdsförening, Morrgan Claesson, BergslagernasJärnvägssällskap och Sven Hergens, Ljungskileortenshembygdsförening. Foto: Gunnar Klasson5

Kretsträff på Stenhuggarmuseet iHunnebostrand Text och foto: Marika RussbergEn vacker sommarkväll möttesrepresentanter från ett par avSotenäskretsens föreningar –Sotenäsgillet, Hunnebostrands Bildarkivoch Ulebergshamn Då & Nu– på Stenhuggarmuseet i Hunnebostrand.StenhuggarmuseetStenhuggarmuseet drivs av HembygdsföreningenSotenäsgillet och invigdes1993 i ett stenbrott som var i bruk från1930- till 1950-talet. Området har röjtsoch på platsen har en smedja, en utställningslokaloch ett huggarskjul byggts.En nyanlagd kulturstig genom Hunneboklyfta finns i anslutning till museetoch föreningen arrangerar kulturvandringarhär sommartid. Under sommarenfinns också möjlighet att se stenhuggareoch smed i arbete i stenbrottet.Varje stenhuggare hade sin egen hylla hos smeden. Smeden var viktigför stenhuggaren, det var han som gav redskapen skärpa igen när deblivit slöa. Att göra en mejsel både vass och hållbar krävde sin smed.6

GammelgårdenI närheten ligger föreningens museigårdGammelgården med bl.a. teaterlada,Hunnebo Gård med anor från 1500-talet,skvaltkvarn, väderkvarn, sjöbod ochen herrgård från Säm i Bullaren somidag rymmer vandrarhem, café, möteslokalför föreningen och snart också ettstenforskarcentrum.Vardagen i stenbrottetThomas Olsson och Sören Olsson visaderunt i stenbrottet, demonstreradehur sten huggs till t.ex. knott, hur arbeteti smedjan gick till och berättade omvardagen i stenbrottet.Sören Olsson visade redskap, olika typer avarbeten en stenhuggare utförde och högg självett antal gatstenar av olika storlekar. Gatstenfanns i många olika modeller – fler än 250berättade Sören – och de kallades bl.a. lågengelsman, storgatsten, knott, bamsing ochdansk gatsten.Sedan vandrade vi en kort bit till Gammelgårdenoch här visade MarianneHarryson, Sotenäsgillets ordförande,runt. Kvällen avslutades på HotelKaprifol, som Sotenäsgillet samarbetarmed kring programverksamheten ochhär bjöds på mumsiga ”skagenbåtar”och kring borden på glasverandan diskuteradesföreningarnas verksamhet.7

Ljungskileortens Hembygdsförening75 årProtester mot ettvägbygge blevstartskottet för Ljungskileortenshembygdsförening.I år fyllerföreningen 75 år ochfirar bl.a. genom att geut en jubileumsskrift,arrangera en mängdaktiviteter som bl.a.vandringar utmed vägsträckansom var upphovtill att föreningenbildades och under enhelg i våras hade föreningenöppet hus. Besökare kunde dåsmaka på mat lagad efter recept från1930-talet, se en fotoutställning medbilder ur föreningens fotoarkiv, läsagamla tidningsklipp och höra om föreningenshistoria. Bohusläns Hembygdsförbundsnyinstiftade föreningsdiplomdelades ut till åtta personer som i mångaår idogt arbetat för att föreningens mötenoch aktiviteter skall fungera.Hur gick det då med vägbygget? Föreningenlyckades inte hindra att vägenbyggdes, men verksamheten fortsatteoch startårets medlemstal, 21, har nuväxt till 770.Läs mer på www.ljungskileorten.seMarika RussbergUnder öppet hus helgen visade Margita Santessonföremål från museet. Foto: Sven Hergens.8Diplommottagare, från vänster: GunMoberg, Ulla Lind, Anna-Lisa Pettersson,Gunilla Johansson, Ann-Marie Artelius,Marianne Ståhlberg Olsson, StinaLund, Lisbeth Richter-Pedersén.Foto: Sven Hergens.

BHFs arbetsutskott på resande fotText och foto: Marika RussbergDet har blivit tradition att BHFs arbetsutskottvid sitt första höstsammanträdebesöker ett antal föreningar. Iår gick färden till Ucklum och Dalen iKode.Ucklums HembygdsföreningFörsta stoppet var Sköldunga skolai Ucklum från 1850-talet. Här finnsUcklums hembygdsförenings museumoch i närheten Sköldunga kvarn, ocksåden från 1850-talet. Här firar föreningenvarje år Kvarnens dag då kvarnenkörs. Övriga aktiviteter under året ärkulturvandringar, berättaraftnar, hemvändardagoch i år firar föreningen 50-årsjubileum.Under vintern och våren har föreningenmed hjälp av BHFs accessanställdaKristina Holmström börjat registreraföremål i databasen Sofie och tills nu10Dalens hembygdsgård med ladugårdenfrån 1600-talet till vänster.har medlemmarna registrerat ca 500 föremål.Vid arbetsutskottets besök diskuteradesbl.a. samarbete med skolan. RagnarGriep, Mayvor Fransson och Nils Axelssonberättade att för några år sedankom alla klasser från skolan i närhetentill museet på besök och detta beroddetill stor del på att en av lärarna satt medi föreningens styrelse. Det är de personligakontakterna med skolan som är viktigaom man inte lyckas få utbildningsledareoch rektorer att inse värdet av attta del av kulturarvsföreningarna somkunskapsresurs för skolan. Föreningenarbetar vidare med att återigen få skolanatt besöka museet kontinuerligt.

Kode HembygdskretsTill Dalens Hembygdsgård går denslingriga vägen genom skog och förbiåkrar. Dalen ägs av Kode Hembygdskretsdär Hålta, Jörlanda- och Solbergahembygdsförening ingår. Midsommarstångenstår kvar som ett minne avden dag som är årets höjdpunkt i Dalen.Det är inte ovanligt att över 3 000 personerdansar kring stången, dricker kaffemed hembakat och köper hantverk härpå midsommarafton. Och som kretsensordförande Ragnar Haraldsson brukarsäga: ”Många tycker att det är midsommarförst när de varit i Dalen.”På området finns många byggnadersom smedja, ryggåsstuga, Gethuset, Hakebolhusetfrån 1700-talet, ladugårdenfrån 1600-talet m.fl. Flera av byggnadernaär flyttade till Dalen, men mångabyggnader är lika med mycket underhållsarbete.I somras fick ena halvan avtaket på ladugården nytt tegel tack varefrivilliga insatser och nu väntar resten avtaket. Sista lördagen i augusti arrangerasHembygdsdag i Dalen med hantverkarei arbete i t.ex. smedjan, ystning ochservering av äggost, det bjuds på musikoch dans, lotterier mm. De tre föreningarnahar dessutom under året flera aktiviteteri egen regi som allsångskvällar,vandringar, firande av nationaldagen,studiecirklar mm. Det är här liksom hosmånga andra kulturarvsföreningar ettimponerande arbete som läggs ned. Föreningarnai Kode Hembygdskrets sköterdessutom om byggnader i den egnasocknen.Verna Rydén, BHF, Ebba Adielsson, Gunnar Karlsson och Lennart Eliasson från Kode Hembygdskretstittar närmare på ett bastant ekbord som använts i den ambulerande skolan i socknen.11

BHFs styrelse i Dalsland– ett litet landskap med mångfald(enligt Dalslands turistbyrå)slutet av våren åkte BHFs styrelseI på en studieresa och i år rulladebussen från Uddevalla mot Dalsland.Melleruds museum ochsläktforskningsarkivMuseet och arkivet är till stora delaruppbyggt av Olof Ljung och det varOlof som tog emot styrelsen och visaderunt. Huset byggdes 1909 som tingshusoch sedan 1985 har här varit museum.Här finns mycket att se i de mångauppbyggda miljöerna som t.ex. backstuga,arbetarbostad från 1920-talet, bondkök,finsalonger och skolsal. Runt etttorg finns handelsbod, fotograf och telefonväxeloch på Hantverksgatan liggersmå bodar där vi kunde titta in hos sko-makaren, smeden, strykerskan och fleraandra yrkesgrupper. Högst upp i husetfinns ett släktforskningsarkiv med tioforskarplatser. Museet och arkivet drivsav Mellerud-Holm-Järns Hembygdsförening.Olof berättade en mycket spännandehistoria om ett skrin som funnits i hanssläkt sedan medeltiden. Om detta skrinoch händelser kring det som ägt rum iÖrs socken i Dalsland med omnejd under1600-talet och framåt har han skriviti boken Sagan om skrinet.Halmens hus ochGammelgårdenSven-Olov Andreasson, ordförandei Dalslands Fornminnes- och hem-12

Olof Ljung, Melleruds museum och släktforskningsarkiv,med sin bok Sagan omskrinet. Foto: Ove Drejenstambygdsförbund, klev ombord på busseni Bengtsfors vid Halmens hus, Nordensenda halmslöjdsmuseum. I Dalslandfinns sedan 1800-talet en stark och levandetradition att tillverka föremål avBarnen flätade halmflätor, kvinnorna syddeihop flätorna till hattar som männen pressadehattarna till rätt storlek. Halmens hus,Bengtsfors.Foto: Marika Russbergråghalm och uppsvinget kom i slutet av1800-talet när halmhattar blev högstamode. I den lilla socknen Ärtemark tillverkadeinvånarna 1906 fler än 100 000halmhattar. Hela familjen var involveradi tillverkningen. Barnen klippte, rensadeoch flätade halmen, kvinnorna syddeihop flätorna med lintråd till hattar ochmännen pressade hattarna till olika storlekar.En hatt av god kvalité kunde inbringa25 öre och halmflätor kunde bytasmot mat i handelsboden. Hattarnafrån Ärtemark såldes i Östersund, Norrköping,Helsingborg och Norge.Sven-Olof visade runt i museet och härfinns förutom basutställningen ocksåtillfälliga konstutställningar med halmkonstoch butik som bl.a. säljer halmslöjdoch hantverk. Museet ligger i friluftsmuseetGammelgården med utsiktöver Bengtsfors. Vi visades runt på områdeti verkstäder för tillverkning avhalmhattar, t.ex. presshuset där halmhattarpressades och färgades. På områdetfinns också bl.a. smedja, kölna,kvarn, stugor och bodar.Läs mer på: www.halmenshus.com ochwww.gammelgarden.comHemfärden gick på slingriga vägar genomSörbygden tillbaka till Uddevalla.Sedan väntade sommarlov för styrelseledamöternanär det gäller uppdrag iBHF, men hemma i föreningarna startadeistället för många högsäsong meden mängd aktiviteter.BHFs styrelseledamöter finns presenteradepå BHFs hemsida, se www.bohuslanshembygdsforbund.seMarika Russberg13

Ödsmåls Hembygdsföreningdigitaliserar sina samlingarEfter ett inte alltförsoligt sommaruppehållhar turen kommittill Ödsmåls Hembygdföreningatt få lära sigallt som finns att vetaom föremålsregistreringoch digitalfotograferingi Sofie. Och även om soleninte alltid lyser ute, blir man varmi hjärtat av att arbeta med människorsom brinner för sin hembygd.Men både skratt och frustration blandasvid genomgångarna. Sofie är enbångstyrig dam som har en egen vilja,det får både medlemmarna och jag erfara.Den nya versionen av programmethar fortfarande en del ”barnsjukdomar”.Dessutom är det en smula avigt att kommain i ”rätt” sätt att tänka. Det är intealltid självklart att en spade ”bara” är enspade. Ska den t.ex. klassificeras som ett”Sofie är en bångstyrigdam som haren egen vilja, det fårbåde medlemmarnaoch jag erfara”Kristina Holmström om digitalisering,ortnamnsforskning ochsägnerhushålls-, jordbruks- ellerskogsbruksföremål? Dettar tid att lära sig tänkaom, men det får ta sintid, det är inte bråttom.Fast det är inte bara jagsom får lära ut saker; iÖdsmål får jag också läramig en massa. Trakten ärfull av sägner av olika slag men någotsom ligger mig varmt om hjärtat är ortnamnoch deras tillblivelse. Bl.a. får jagveta att det finns olika tolkningar tillhur Ödsmål fått sitt namn. Enligt en avdem var det en konung vid namn Östen,broder till Sigurd Jorsalafar som enligtsägnen gett namn åt Ödsmål. Hanresiderade i en bygdeborg på Bua slottsberg,som fått sitt namn från borgen.Här sökte människorna i bygden skyddnär det var ofärdstider.En annan, kanske inte fullt så fan-14Vad är detta?

tasifull tolkning, är professor HjalmarLindroths beskrivning. Han härledernamnet Auzmala (år 1388) – Audzmala(år1399) - Ødzmåall (år 1519) – Ødtsmall(år 1573) – Øssmaal (år 1587) ochtolkar betydelsen som ”ett avgränsatområde, som röjts upp på förut obrukadmark, men kanske hade ordet i praktikenblivit väsentligen liktydigt med röjning,nyodling överhuvud” (Ödsmål-Glimtar ur en sockens historia. s. 22.Förf. Arne Bergermo, 1945). Ödsmålskulle enligt denna förklaring alltså betydanyodling.Vid sjön Hällungen finns fler spännandenamn som får sin ”förklaring”.Fler sägner berättar om ortnamneni närheten. Vid sjön fanns, innan mangjorde tågtunnlarna för Bohusbanan, enutskjutande del av berget som kalladesför Skräddarenäsan. Namnet påstås hakommit från en skräddargesäll som tappatfotfästet och störtatner och dött. Och underSlottsberget i en sluttningmot sjön finns engrotta som kallas ”FriskarsUrd”. Grottans ingångär ett svårupptäckthål i marknivå. Dettahål leder ner till ett störrebergrum med ca 35m långa gångar. Här skaenligt sägnerna stortjuvenFriska, tillsammansmed andra stortjuvarfrån trakten, Pulse-Hermanoch Elfström frånRaden, haft sitt tillhåll. (Ödsmåls Hembygdsförening1953-1999 – Föreningoch bygd under 40 år, s 35, ur: En avvåra vandringar av Elsa Kollberg)Fler sägner om ortnamn finns säkerligenoch det skulle vara en skatt om någonsom kände till dem samlade ihopall kunskap. Det är det muntliga kulturarvetsom glöms först.Kristina HolmströmAccessanställd BHFEfterlysningFöreningen har ett par föremålvars funktion är okänd. Är detnågon läsare som känner igenföremålen och vet vad de har använtstill? Kontakta kulturarvskonsulentMarika Russberg, e-post marika.russberg@vgregion.se, tfn 0522-385 67.Eller det här?15

Kustträff på BassholmenText och foto: Marika RussbergInför sommaren 2007 gav FAB (FöreningenAllmogebåtar) tillsammansmed BHF och Bohusläns museum uten uppdatering av broschyren Små ochstora sevärdheter, Det maritima kulturarvet.Broschyren distribuerades till turistbyråer,campingplatser och museeroch finns att ladda ned från BHFs hemsida:www.bohuslanshembygdsforbund.se under Nyheter.I slutet av augusti bjöd FAB och BHFin till en Kustträff på Bassholmen. Re-18Några av föreningens ca 50 båtari hamnbassängen på Bassholmenpresentanter från ett tiotal föreningarfrån Rörö i söder till Seläter i norr deltog;Föreningen Gullholmen, FöreningenL. Laurin, Föreningen Mollösundsmuseisektion, Föreningen Sjöstjärnan,Rörö Biblioteks- och Hembygdsförening,Seläters med omnejd hembygdsförening,Skaftö Hembygdsförening,Strömstads Maritima Förening ochTjörns hembygdsförening.Efter en båttur med en av FABs båtarvisade Kjell Fjellsson, ordförande i

Bassholmens varv,byggnaderna harbl.a. använts somtrankokeri, silloljefabrik,smedja ochverkstäder för monteringav Bolindersråoljemotorer.FAB, museet med båtsamlingen, båtbyggarverktyg,fiskeredskap och motorer.Sedan samlades sällskapet i dennybyggda sjöboden för landgång ochkaffe. Sigvard Fjellsson, ekonomiansvarigoch redaktör för FABs skriftserieoch Kjell Fjellsson berättade om bevarandeav kustens traditionella bruksbåtar,om urvalsprinciper, renovering ochunderhåll och om den bohuslänska träfiskebåtensbevarande. FAB önskar attfler föreningar skall bevara och vårda enallmogebåt, föreningen kan då få ungaatt engagera sig i t.ex. renoveringsarbeten.Då skulle kunskapen och hantverketkunna leva vidare. Från FABs styrelsedeltog också Leif Lexell, sekreterareoch Mats Ekberg, vice ordf.Sen de deltagande föreningarna presenteratsin verksamhet följde samtalkring hur föreningarna kan samarbetaframöver när det t.ex. gäller gemensammaprogramdagar och gemensam marknadsföringm.m. Deltagarna enades omatt det är angeläget att en kustträff hållsvarje år så att samtalet och samarbetethålls levande.Nytt kursprogramDärefter presenterade Lars-Erik Hammar,Bohusläns museum, museets nyareviderade Kustprogram. Kustland ärett av museets tre profilområden (gränslandoch samtidskonst är de övriga) därmuseet är särskilt angeläget om att utvecklakunskap och verksamhet. Kustprogrammetär därför både ett styrinstrumentför att förverkliga museetsvision av kustens vård och utvecklingoch en informationsskrift.Avslutningsvis informerade Jan Sjöberg,ordförande i BHF och representantför Sveriges Hembygdsförbundsförsäkringsråd, om Hembygdsförsäkringen.Kulturarvskonsulenten MarikaRussberg berättade om BHFs tidskrift,hemsida och Bohusläns museumsnya basutställning Utgångspunkten därBHF har ansvar för en del av utställningen.Föreningen AllmogebåtarFöreningen arbetar för att bevara våragamla nordiska båttyper, samt fiskarochbåtbyggartraditioner runt dem. Ar-19

etet har både en teoretisk och praktiskinriktning. De 3000 medlemmarnaär spridda över hela Norden och föreningenhar två båtsamlingar, en på Fjäderholmarnai Stockholm och en påBassholmen i Bohuslän. Dessutom harföreningen arbetslag runt om i Sverigesom renoverar och brukar äldre allmogebåtar.BåtmuseumDet är några år sedan bröderna Kjelloch Sigvard Fjellsson rodde ut till Bassholmenoch möttes av murkna bryggoroch övergivna byggnader som ståttEntrén till museet är inrymd i varvetsgamla maskinhall. Innan föreningen togöver byggnaden användes hallen som förvaringslokalför hö och under höet stoden traktor och en Volvo Duett!tomma sedan 1950-talet. Men brödernasåg möjligheterna att kunna skapaen samlingsplats för äldre allmogebåtarpå Bassholmen. Föreningen Allmogebåtarfick hyra varvsområdet av Uddevallakommun och nu startade arbetet medatt städa, renovera och iordningställa lokalernaoch insamlingen av bruksbåtarsom höll på att försvinna. På Bassholmenhar föreningen sedan 1976 byggtupp ett båtmuseum i det gamla varvetoch idag finns tjugofem båtar tillsammansmed båtbyggarverktyg, fiskeredskapoch motorer utställda i lokalernaoch i hamnbassängen finns ytterligaretjugo båtar. Här ligger också den nybyggdamakrillgarnbåten Blixten.Den stora händelsen på Bassholmen varjeår är Bassholmsdagen andra lördageni juli. Olika hantverk som impregneringav segel och repslagning visas och höjdpunktenär en defilering av båtar underrodd och segel. Det är inte ovanligtatt 3000 personer besöker Bassholmendenna dag. FAB arrangerar också arbetsdagarpå Bassholmen då båtar renoverasoch nya byggs och ger fyra gångerom året ut tidskriften Träbiten.Maritimt på HyllanHelgen den 16-18 november blirtemat Det maritima kulturarveti Bohuslän på Hyllan, Bohuslänsmuseum. Föreningar med maritiminriktning presenterar sinverksamhet, det blir korta föredrag,fotoutställning, musik m.m.Läs mer på www.bohusmus.seunder Program.20

På spaning efterhemma!BHFs skolprojektFör det gångna läsåret var tematHipp hipp hurra för vår Blomsterkungmed anledning av Linnéjubileet.Nästa år är det 150 år sedan Selma Lagerlöfföddes och 350 år sedan fred slötsmellan Sverige och Danmark-Norge iRoskilde. Dessa båda händelser blir tillsammansmed hembygd huvudteman iBHFs skolprojekt läsåret 07-08.Information har gått ut till föreningar,skolor, lärare, rektorer, kultursekreterarem.fl. och nu gäller det för er i föreningarnaatt inspirera skolorna att tachansen delta i projektet, att samarbetamed er och ta del av den kunskapsresurssom ni i föreningarna utgör.Exempel på teman att arbeta med är:Selma Lagerlöf- Tänk dig att du som Nils Holgerssonflyger över din hembygd. Vad ser du?Vad kan du inte se?- Selma var författare och lärarinna, hurvar det att gå i skolan i början av 1900-talet? Jämför med idag!- I sin bok Troll och människor skriverSelma om skrock och sägner. Spottar dutre gånger över axeln när en svart kattgår över vägen? I så fall, varför?Freden i Roskilde- Hur var det att vara barn på 1600-talet?Hur såg kläderna ut? Vad lekte banen?Gick de i skolan?21- Om du var barn på 1600-talet varkanske din pappa, äldre bror, kusin ochmorbror långt borta som soldater, hurfick du reda på hur de mådde när detinte fanns telefoner eller datorer?- Ibland följde barn och kvinnor medsoldaterna ut i krig, hur levde de då?NyheterNytt för i år är att sista datum för inlämningav bidrag, efter önskemål frånlärare, skjutits fram så att klasserna harett par veckor även i maj att arbeta medtemat.En annan nyhet är att det, efter beslutpå årsmötet, delas ut ett pris tillvarje ”stadium” även på lokal nivå. Såär det redan på regional nivå, BHF utseren vinnare i varje ”stadium” som får5.000 kr var. Så på lokal nivå innebärdet att ett bidrag från år F-3, ett från år4-6 och ett från år 7-9 i varje kommunbelönas med 1 000 kr. Tanken är att allaföreningar i en kommun skall gå sammanoch utse en vinnare i varje ”stadium”och sedan gemensamt stå för prispengarna.Har ni frågor eller funderingar? Kontaktakulturarvskonsulenten MarikaRussberg, tfn 0522-385 67, mobiltfn0702-38 99 80, e-post marika.russberg@vgregion.seMR

Intressanta dagar i DalslandText: Jan Sjöberg.Foto: Bo AnderssonNär Dalslands Fornminnes- ochHembygdsförbund arrangerarkonferenser vet man redan i förväg attdet blir lyckade dagar. Flera duktiga personerfrån förbundet lägger ned sin själ ibåde förarbete och genomförande. Mengaranten för intressanta program är förbundetsstudieansvariga Gudrun Rydberg– hon är synnerligen duktig!Under ett par dagar i augusti arrangeradedet dalsländska förbundet ”Norsksvenskgrensetreff” i Ed. Det var enkonferens om svenskt bistånd och samarbetemed Norge under andra världskrigetoch om den norska Hjemmearménsdjärva insatser. Gudrun Rydberghade lyckats engagera en mängd föredragshållare,som genom forskning elleregna erfarenheter hade gedigna kunskaperi ämnet. För kontakterna med föreläsarnahade Gudrun fått god hjälp avRoger Grini, som har stor förtrogenhetmed motståndsrörelsens insatser, inteminst genom att hans mor hade tillhörthjemmearmén.Med en tonsäker trumpetfanfarSedan ordföranden i Dalslands Fornminnes-och Hembygdsförbund Sven-Olov Andreasson välkomnat de över50 deltagarna från båda grannländernaöppnades konferensen med en tonsäkertrumpetfanfar av den just 84 år fylldakaptenen Martin Alexandersson i uniform.Att det fanns en norsk polisutbildningi Sverige under andra världskrigethar väl många hört talas om. Men attKonferensdeltagare framför ruinernaefter Dalmans stuga. I mitten:Gudrun Rydberg, Dalslands Fornminnes-och Hembygdsförbund.22

det egentligen var en norsk armé på omkring15 000 män och även en del kvinnorsom i hemlighet utbildades och rustadesi vårt land är det ringa kunskapom. Detta var ”Den glömda armén”.Den kallas så därför att man har vetatmycket litet om den, naturligtvis underkriget, men även alla år efter freden.Den glömda arménDe norska soldaterna skulle, om det blevnödvändigt, medverka till att tvingaTyskland att kapitulera i det ockuperadehemlandet. Under den sista krigsvinternsattes en del av soldaterna in iden norska Finnmarken, sedan Röda arménhade tvingat den tyska Lapplandsarméntill reträtt in i Norge. Här skullesoldaterna förhindra att tyskarna användeden brända jordens taktik, som dehade gjort i norra Finland. Den glömdaarméns soldater ryckte vid slutskedetav kriget även in på ett par andra platseri Norge. De skulle säkra lag och ordningoch inleda en rättslig uppgörelsemed quislingar och krigsförbrytare. Eftersomden tyska armén i Norge avväpnadesig själv, kom det aldrig till någrastridshandlingar i detta slutskede avockupationen.Om detta intressanta och föga kändainslag i nordisk krigshistoria berättadeAnders Johansson från Eskilstuna. Hanhar efter omfattande forskning skriviten mycket initierad bok om Den glömdaarmen, som också är boken namn.(Billigaste bokpris 195 kr inkl frakt – sewww.bokfynd.nu) Jag rekommenderarden intresserade att gå in på webben ochläsa mer om Den glömda armén. Gå tillnågon sökmotor eller använd www.malsaker.nuoch klicka vidare på Den glömdaarmén.Stor hemlig underrättelseverksamhetI det ockuperade Norge uppstod tidigtspontana grupper som illegalt aktiveradesig i motståndskampen mot inkräktarnapå olika sätt. De opererade inledningsvisvid sidan av den norska militärorganisationenoch ofta på ett amatöraktigtoch blåögt sätt. Inom grupperna kändeman till varandra och kunde ha listor påsig med kamraternas namn. Detta innebaratt de ofta blev ett rov för den tyskaoch norska säkerhetspolisen. Men snartlärde sig kvinnorna och männen i etterretninggruppernahur man skulle ageraför att skapa säkerhet och effektivitet.Smågrupperna kom att speciellt koncentrerasig på tre verksamhetsområden:propaganda och nyhetsförmedling, evakueringav flyktingar och eftersökta personersamt olika former av underrättelsetjänster.Terje Kristoffersen har förtjänstfulltforskat i denna del av den norska krigshistorienoch givit ut en skrift om etterretnings-og sikringsorganisasjonen 830S. Han berättade i Ed om dess dramatiskaverksamhet, där både kvinnor ochmän deltog med risk för sina liv, och endel även miste livet i kampen för sittfosterland.Den totalt orädde Finn NorrmanTerjes föreläsning var lysande. Han togoss med på flera av de farliga uppdragsom gruppmedlemmarna utfört. Det23

var många och kan inte rymmas i enkort artikel. Men något måste nämnasom den till synes totalt orädde ledarenFinn Norrman. I tysk uniform vågadehan sig in i tyska förläggningar, iakttogoch fotograferade. Han sökte sig ävenin i den källarlokal där tyskarna hadelagt liken efter torterade motståndsmänoch fotograferade dessa för att skaffa bevispå fiendens grymheter. När tyskarnaskruvade fast kistlocken tog sig FinnNorrman tid att skruva upp dem ochfortsatte sitt farliga arbete.Finn Norrman blev arresterad och sattpå Grini (nazisternas koncentrationslägerutanför Oslo för politiska fångar)närmare ett år. Tyskarna hade ingenkonkret anklagelse mot honom, utanhan blev tagen på en misstanke. Underde hårda förhören och tortyren avslöjadeNorrman inget om sin grupp. Undertiden i Grini lyckades ingenjören Norrmanoch hans medfångar bygga en egen24Gudrun Rydberg (t. h.) tackarRoger Grini och Gun Förde förderas arbete som gjort att konferensenkom till stånd.radio. Tyskarna skickade sina radioapparatertill radioverkstaden på Grini förreparationer. Och vem var chef för denverkstaden om inte Finn Norrman! Nukunde man ta emot nyheter från Londonoch vidarebefordra dem till andrafångna landsmän i fängelset. Under tidenpå Grini byggde Norrman upp ettunderrättelseväsen med ordonnanserut till motståndsrörelsen. I detta arbetedeltog icke-nazifiserade tyskar, civilarbetareoch familjemedlemmar. NärFinn Norrman frisläppts fortsatte hanmotståndsverksamheten, men tvingadestill slut att fly till Sverige.Fick inget yppa efter kriget ommotståndsrörelsenTrond Five var en annan ledare i 830 S.På konferensen medverkade hans dot-

ter Suzanne. Hon berättade bl.a. atthon aldrig hade känt till något om fadernsillegala och farliga verksamhet underkriget. De som hade kämpat i motståndsrörelsenfick efter kriget skrivaunder en försäkran om att de inte skulleyppa något om vad de hade varit medom. Inte förrän 1988, alltså 43 år efterkriget, hävdes detta åläggande. Men dåvar redan många av de motståndsmändöda som hade kunnat berätta en betydelsefullkrigshistoria. Det fanns ävende som i sina landsmäns ögon dog somnazistsympatisörer, även om de enbarthade uppträtt som sådana för att kommatyskarna in på livet i kampen för detegna fosterlandet. Suzanne Five förstodförst efter faderns död vad han hade varitinvolverad i under kriget. Hon hittadeen del undangömda papper, som avslöjadedetta.Jag vill nämna för den intresseradeatt Terje Kristoffersens intressanta skriftkan beställas för ett par tior hos NorgesHjemmefrontsmuseum, Oslo mil/Akershus, 0015 Oslo eller på telefon0047 23093138. Det går även att mailatill museet: post.nhm@gmail.comLäkarkandidater i motståndsrörelsenPå konferensen medverkade norrmänsom aktivt deltagit i motståndsrörelsenoch som spontant gjorde intressantainlägg. Rolf Sörbye, tidigare läkare vidSahlgrenska sjukhuset och därefter uppbyggareav en neurofysiologisk klinikvid dåvarande regionsjukhuset i Örebro,höll ett synnerligen intresseväckande föredragom sin tid i den största, hemliga25underrättelsetjänsten i Norge, XU, understudieåren i Oslo. Hans spännandeberättelse skulle kunna fylla flera sidor iBohusarvet.Många avrättadesLåt mig dock kortfattat nämna en del avvad Rolf Sörbye vittnade om. I börjanav kriget växte det inom alla samhällsgrupperfram illegala motståndsrörelser.De var dock, som jag nämnt ovan,ovarsamma, och Gestapo kom över listormed hundratalet personer; sju avdessa avrättades. Under perioden hösten1940 - hösten 1941 avrättades sammanlagt50 personer. Med tiden skärptes säkerhetenså betryggande som möjligt.Man hade ansiktsmasker vid överläggningarna.Den näst högste ledaren i organisationensatt i ett annat rum än deövriga. Det enda man visste om dennevar namnet, Aslak. När Aslak ville talamed någon i gruppen knackade dennei väggen.En solskenshistoriaEfter kriget blev Aslaks identitet avslöjad.Det var en späd, blond kvinna, somhette Anne-Sofie Östvedt. Hon var eftersöktav tyskarna, men undkom genomatt byta identitet och utseende.Inte ens hennes egen familj visste annatän att hon hade flytt till Sverige. Vid etttillfälle när hon åkte spårvagn, såg honupp på mannen som stod intill henne –hennes far. Denne kände dock inte igenhenne, och vid nästa hållplats hoppadehon av. När hon skrev brev smuggladesdessa till Sverige, stämplades ochåtersändes. En solskenshistoria i detta

Enningdalens kyrka i Prestebakke.Jens Bakke frånIdd- og Enningdalens historielagberättar om stridenmellan svenskar ochnorrmän som stod i ochkring kyrkan 1808. Mankan fortfarande se skotthålinne i kyrkan.sammanhang: Anne-Sofie Östvedt giftesig med ledaren för XU, Öisten Strömnäs.Rolf Sörbye har fortfarande kontaktmed henne. Öisten lever dock intelängre.Raketer och fantasitidningarRolf Sörbye berättade att XU hade kunskapareoch fotografer i hela Nordenoch även i Tyskland. En student lyckadesmycket tidigt fotografera den jättelikaanläggningen vid Peenemünde ochrapporterade detaljfullt om vad somgjordes där. Allt pekade på att det handladeom raketer. På olika vägar nåddehans rapporter London. Här tyckteman att det var orimliga uppgifter somlämnades och sa att norrmännen skullesluta att läsa fantasitidningar.– Visst, svarade norrmännen, men närden första raketen kommer till London,26så jämför med våra uppgifter.Efter det att den första V- raketendrabbat London fick norrmännen svar:– Fortsätt att läsa Fantasitidningen!Förrädare eller idealister?Idéhistorikern Lars Solli behandladeden svåra frågan ”förrädare eller idealister”.Han klarade sin uppgift utmärkt.Föredraget höll han på ett filosofisktplan och resonerade utifrån den grekiskefilosofen Platons tankevärld. Hanlämnade inga svar på frågan, men väcktetankar hos åhörarna.Konferensdeltagarna gjorde även ettbesök på den norska militära basen påNolgården i Rävmarken i Dalsland. Härbodde och tränade ett antal norska soldaterur Den glömda armén. De rönteenorm omsorg från en familj som boddepå Nolgården. Conny Olsson, son

Grattis Linné!Text: Verna Rydén, ordförande iFöreningen Kungälvs Musei Vänner.Foto: Gunnar Fransson.Du klarade den vingliga båtfärden överden strömstarka Nordre Älv den 26 julinär du kom med din skrivare som bardin budkavel väl inlindad i vattenavstötandefårskinn! Tur att Roddklubbensmän är tränade!En stor folkmängd tog emot nedanförBohus fästning och prästens mamsellLovisa/Verna Rydén/ hade fullt schåmed att förklara för både skrivaren /EivindClaesson/ och Linné/Nils Zandhers/att kungälvsborna numera inte ärså fattiga och staden så eländig som detyckte vid förra besöket 1746.Linné förtjustes av alla blommor sombarn kom och ville veta namnet på ochden ståtliga Linnérabatten i Bohusbackengjorde honom salig. Han var dockrätt omild mot den vackra tiggerskanCharlotta somenvist påstod attLinné minsannvarit förälskadi henne vid sittförra besök ochatt resultatet blivitden dotterhon nu hade vidsin sida!Fången Leopold – han som satt fängsladi 43 år för sin pietistiska tros skull –hade fått dagpermission och fick vandramed tillsammans med sina två väktare,som dock var snälla och hjälpte honommed fotbojan. Linné myste när han fickse den utställning vi gjort till hans ärai den gamla hembygdsgården på Fästningsholmen.Lovisa lovade att hanskulle få övernatta där…Föreningen Kungälvs Musei Vännerhade tagit ansvar för hela arrangemangetmed budkavledagen i Kungälv den26 juli och ett digert program genomfördeshela eftermiddagen med bådeLinné, hans skrivare och alla andra aktöreri högform.Gamla Torget var avstängt för trafikoch här serverades förstås saft på fläderCarl von Linné/NilsZandhers/anländertill Kungälv efteren båtfärd överNordre Älv.28

Prästens mamsell Lovisa/VernaRydén/ tar emotskrivaren/Eivind Claesson/vid hans ankomst tillKungälv.– det var ju den buske Linné noterade”som ymnigast” vid hans förra Västgötaresa.Här fanns både apotek med gammaldagsattiraljer och en bod med klokagummor som hjälpte till när apoteketsmedikamenter inte hjälpte! Linné förelästebryskt om vikten av vetenskapliggrund!På torget lekte barn gamla lekar ochgick runt och bjöd på bär och ställdefrågor till Linné. Positivets och pianoharpansmusik fascinerade, apan tittadeförundrad på och torget myllradeav folk i 1700-talsstass eller sommarshorts!I den mörka fängelsehålan i kyrkstuganskällare serverades i hemlighetdet på 1700-talet förbjudna kaffet medKungälvs Pepparkaka med smör, en specialitetsom leder sina anor till slutet av1700-talet!Linné inbjöds att vandra med tillBergfeltska trädgården och tillsammansmed den medagerandekommunordförandenElisabeth Mattssonåterupplevde alla denhärliga invigningsdageni maj.Längs Strandpromenadenprunkade Linnésklockrabatt som innehållerväxter som slårut och sluter sig vid sådana tidpunkteratt man åtminstone kan utläsa att det ärmat- eller sängdags!Vasa Ordens högreståndsdansare intogtorget, pris utdelades för Kungälvsvackraste trädgård och en hyllningsvisatill Linné sjöngs som allsång innanElisabeth Mattsson undertecknade denbudkavle Linné medfört och högtidligtlovade att stödja det miljöbudskapden medförde. Eftersom hon olyckligtvisvrickat foten bjöd Lovisa henneomedelbart på en skål smultron att delamed Linné som ju var fast övertygad omatt smultron höll den smärtande giktenborta. Vem vet vad smultron mer kanavhjälpa…De 10-åriga trumpetpojkarna Samueloch David satte punkt med ståtliga fanfarer,som vi ännu kan höra ekot av mellantorgets fasader. Se det var en fest iLinnés anda!29

Grannar vid gränsen – då Sverige ochNorge hörde ihopText: Olav Aaraas, bild: Anna-KarinSvenssonÅr 1814 tågade den svenskekronprinsen Karl Johanmed sina soldater över gränsentill Norge efter att ha förklaratlandet krig. Krigetblev kort och resultat blevunionen: två länder medegna lagar och var sin flaggamen med samma kungoch drottning. När unionenupplöstes 1905 efterkrav från Norge var det nära att det blevkrig igen…I boken möter vi norske Knut ochsvenska Anna vid olika tider och olikahändelser i unionens historia. Här berättasockså om en drottning, en prins,en tjurfäktare, om världens starkasteman och många, många fler. Faktasidorbeskriver de städer där berättelserna utspelarsig, Sverige och Norge under olikatider, kungahusen mm.Bokens målgrupp är främst barn ochunga, men den kan läsas med behållningav alla. Här får läsaren på ett lätttillgängligtoch tilltalande sätt en presentationav unionstiden.Boken är ett samarbete mellan Bohuslänsmuseum, Halden historiske Samlinger,Kvinnemuseet i Kongsvinger och30Nya böckerText: Marika RussbergVärmlands museum.Boken finns bl.a. att köpa på Bohuslänsmuseum för 95 kr, 127 s.Pater NosterRed: Viveka Overland,Bohusläns museumsförlag.”Det här är en bokom hur man gjordedet omöjliga möjligteller Sagan om fyrensom inte ville slockna.”Så skriver Hans Manneby,ordf. i styrgruppen förPater Noster och Västarvetsförvaltningschef, i förordet till boken,som kommer att släppas i sambandmed Bok & Biblioteksmässan 27 – 30sept. Då kommer också fyren att tändasigen efter att ha varit släckt i 30 år,men första försöket att släcka den lyckadesinte och därav Mannebys ord om fyrensom inte ville slockna.En mängd aktörer har varit involveradei projektet och sedan den 3 juli är PaterNoster hemma igen på Hamneskär.Det är fascinerande att åter se fyren påplats med vetskapen om att den 2002var nedplockad i delar, en hög järnskrotpå över 100 ton! Och fyrens historiakunde ha slutat där…Författare är bl.a. projektledare, byggnadsantikvarie,svetsare, antikvarie,

konservator m.fl. och de skriver om dettastora och komplicerade projekt, omdet svenska fyrväsendet, om Pater Nosterskonstruktion, om liv och arbete,husen samt naturen på och kring Hamneskäroch om visioner för framtidenoch mycket mer.263 sid., rikt illustrerad.Boken kommer att kunna köpas bl.a. påBohusläns museum. Priset ej fastställt.Arbetslivsmuseer i Sverigeav Malin Blomqvist och Monica Stangel-LöfvallDet finns mer än 1300 arbetslivsmuseeri Sverige. Flera av dem finns iBohuslän som t.ex. Tullvaktarstugan– Västra Frölunda hembygdsförening,Burås kvarn – Burås Bygdegille, Skandiaverken– Föreningen L. Laurin ochVikarvets museum båda i Lysekil, Jonsereds-och Mölndals hembygdsföreningar,Mollösunds-, Kosters- och Sotenäsgilletshembygdsmuseer.Läs mer på: www.industrihistoria.seBoken Arbetslivsmuseer i Sverige presenterarfler än 1000 av dessa museerrunt om i landet. Det är repslagerier, veteranjärnvägar,bogserbåtar, järnbruk,mentalvårdsmuseer och många, mångafler. Gemensamt för museerna är attde fokuserar på 1900-talshistoria ochdet industrihistoriska kulturarvet. Härspeglas teknik och maskiner, men ocksåarbetets vardag.240 sid, häftad.Boken finns bl.a. att köpa via Riksantikvarieämbetetsbokhandel på nätet:www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/Pris: 50 kr (tidigare 90 kr).Fönster- historik och råd vid renoveringav Olof Antell och Jan Lisinski.Skriften ger en grundläggande genomgångav våra fönster. Här beskrivs fönsterfrån olika tider och hur de kan reparerasoch ev. kompletteras för att svaramot dagens behov och krav. I detalj beskrivsval av virke, dimensioner, färgeroch hur fönstren skall renoveras och underhållasgenom utförda exempel.Häftad, 56 sid.Boken kan bl.a. köpas via Riksantikvarieämbetetsbokhandel på nätet:www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/Pris: 110 kr.Bokmässan 27-30 sept.I år kommer Västarvet, den nya museiorganisationeni Västra Götaland, att deltamed en gemensam monter på Bok &Biblioteksmässan i Göteborg. I Västarvetingår: Bohusläns museum, ForsviksIndustriminnen, Göteborgs Naturhistoriskamuseum, Hemslöjd Västra Götaland,Studio Västsvensk konservering,Vitlycke museum och RegionmuseumVästra Götaland. I Västarvets monterfinns det nära 50 program att ta del avdär museianställda inom Västarvet pratarom ämnen som: Malmska valen ochandra klassiker, Att rädda Pater Noster,Skåda naturen där du är, Kan man görafärg själv?, Möten med isbjörnar, Ruggigtoch raggigt – rya nu m.m.Så titta förbi Västarvets monter C04:42för föredrag, bildspel och böcker tillmässpriser!Mer info på: www.bohusmus.se underProgram eller www.bok-bibliotek.se31

Bilden– Jag har valt bilden eftersom jag tyckerdet är en härlig bild på en äldre vallpiga,knappast en syn vi ser idag.Foto: Marika RussbergRose-Mari Larsen som valt bilden urBohusläns museums arkiv, har arbetatmed bildregistrering på Kulturvårdscentrum,KVC, sedan 2005. Hon tycker attregistreringen är spännande, bakom varjebild finns en historia som ibland finnsdokumenterad, men som ibland kräveren hel del efterforskningar för att fåfram. Saknas dokumentation om bildenanvänder hon sig av litteratur, tidningsklippoch personliga kontakter för att fåfram fakta, och informationen läggs sedanin i databasen Sofie.32Fotografen Oscar FärdigOscar Färdig föddes 1882 på soldattorpetÄngkasen under fastigheten Öxna iFoss socken, Munkedal. Hans far GustavVilhelm, var sjukvårdskorpral påBackamo och senare anställd på Torrebygods. Modern hette Johanna Karolinaoch Oscar hade sju syskon.Oscars yrkesliv startade i stenhuggeriernapå Rixö innan han tog värvningsom volontär och sjukvårdare i Karlsborg1902. Det var under tiden som militärsom han och en kamrat, Johan Vestin,började fotografera. De hade ateljé i ettmilitärtält och motiven var främst porträttpå militärkamrater. Efter en tid togbåde Oscar och Johan avsked ur arménför att bli fotografer. Johan etableradesig i Vedum i Västergötland och Oscarflyttade hem till Munkedal och startadesin verksamhet i ett hus bredvid Fosskyrka. 1908 öppnade han en ateljé vidKvistrum efter att ha lånat ett starkapitalpå femhundra kronor av ryttmästareSörensen på Torreby. I och med dettablev Oscar knuten som fotograf till Torrebysom blev väl dokumenterat. Underde första åren bodde Oscar i sin ateljé,men 1918 byggde han ett bostadshusvid Munkedals Nedre station.Oscar gifte sig 1919 med Hilma, f.Olofsson och två år senare föddes sonenRune som arbetade hos Oscar i fotoateljéntill 1962 då han fick tjänst somkantor.

Kristina Andersson på betesvallen 1920.Foto: Oscar FärdigI slutet av 1930-talet började Oscaranvända metoden Multifoto där kundenfick en kontaktkarta och kunde välja vilkabilder som eventuellt skulle förstoras.1946 byggdes ateljén om, den vinterbonadesoch elektriskt ljus installerades.Verksamheten bestod av fotograferingsuppdragi ateljén och hos kunder i olikamiljöer, försäljning av kameror, filmoch annan fotoutrustning samt framkallningoch kopiering. Firman upphördeformellt den 1 januari 1968, menOscar fortsatte att fotografera och ställdealltid upp om gamla kunder önskadehjälp med t.ex. kopieringar.Oscar dog den 10 april 1978. All utrustning,t.ex. glasplåtar från hela verksamhetstiden,stod orörd till 1983 då husoch inventarier såldes på auktion. Munkedalskommun köpte Oscars glasplåtsamlingoch deponerade denna till Bohuslänsmuseum som idag förvarar ochvårdar Oscars cirka 23 000 glasplåtar.Marika RusssbergKälla: Björn Jacobson, KVC, Bohuslänsmuseum33

Programtips – Bohusläns museumDebatt – bildvisning – teater – musik m.m.Önskar du få programmet månadsvis?Kontakta Bohusläns museum, tfn0522 – 65 65 00, e-post: bohuslans.museum@vgregion.seLäs mer på: www.bohusmus.seOnsdag 10 oktober diskuterar vi Museetsnya basutställning.Vi har under sommaren både kunnatläsa och höra kritik när det gäller vårnya basutställning.Nu vill vi gärna diskutera detta ochinbjuder alla intresserade till en synpunktskväll.Vi vill gärna höra era åsikter!Vi kommer att berätta om syfte,bakgrund och varför vi valt att presenteraBohusläns historia på det sätt vigjort och hur det sista avsnittet BohuslänKustland kommer att utformas.Vi bjuder på förfriskningar!Söndag 14 oktober kl 13.00Trans-Asian-Tour, 2003 – 2005Nils Sjöström ryggsäcksluffade i 11 ländermed tung fotoutrustning och förlite kläder. Han berättar om sin resaoch visar bilder från Nepal, Sri Lanka,Bangladesh, Indien, Kina, Filippinerna,Mongoliet och Ryssland.Entré 60:-.Fredag 19 oktober kl 19.00 ochLördag 20 oktober kl 16.00Teaterföreställning: Prästkragen.Sofia Juliana ska gifta sig med prästenJohan. Det är vackert och spännandeoch helt enligt Guds vilja – men så34kommer systern Anna-Maria dragandemed blasfemiskt tvivel och nya bibeltolkningar.Och brodern Carl, medsin vetenskap, är inte ett dugg bättre: ettsexualsystem för växter och så påståendetatt människan är ett djur!Till minne av Carl von Linné sätterRiksteater Väst upp föreställningen förvuxna. Den handlar om Carl von Linné,hans systrar och deras tankar kringtro och vetenskap.Manus: Ulf G Eriksson och AndersDejke.Entré 120:-, stud. & pens. 90:-.Tisdag 23 oktober kl 12.30Bohusläns historia. Terje Fredh, dagspressjournalistoch författare, har gjortskrifter om Sverige under andra världskrigetoch om Bohuskustens historia.Han har gett ut ett 40-tal böcker. Terjehar forskat om nordisk sjöfart underandra världskriget och erhöll för det arbetetKong Olavmedaljen av norska regeringen.Torsdag 8 november kl kl 18.30Digitala kartor på Internet. Bengt-OlofKäck, Lantmäteriet, berättar om kartorm.m. på Internet. Samarrangemangmed Uddevalla Släktforskare och UddevallaHembygdsförening.Lördag 17 november kl 14.00Lyckliga stunder. Janne MagnarssonsTrio med sånger från kusten och sommaren.Petra Hellqvist – cello, Lars Ek-

Kurser & konferenserSön den 14 oktober kl 12–16.Temadag: flyttning av timmerhus.Arrangör: Byggnadsvård Nääs, mer infopå: www.bvn.nuLördag 27 oktober kl 9.30 – 16.00.Seminarium: Vi och våra fornlämningar– vad man får och inte får göra inomhembygdsrörelsen.ABF-huset, Sveavägen, Stockholm.Sista anmälningsdag: 25 september.Arrangörer: Sveriges Hembygdsförbundoch Riksantikvarieämbetet, mer info på:www.hembygd.se/index.asp?lev=15913Mån 29 – tis 30 oktober (2 dagarskurs) kl 8.30 –16.00Grundkurs i digitaliseringskedjanBohusläns museum, UddevallaSista anmälningsdag: 25 oktober.Arrangör: ABM-centrum, mer info på:www.abm-centrum.se/utbildningTemadag om byggnadsvårdBHF, KVC – Bohusläns museum ochByggnadsvård Nääs arrangerar en temadagom byggnadsvård den 13 oktober:Ta hand om husen...Temadagen kommer att ledas av BjörnOhlén, Byggnadsvårds Nääs och GunnarMalm, KVC. Information om vanligaskador på byggnader, tips på materialoch metoder för underhåll och reparationav t.ex. grunder, timmer, fönstermm kommer att varvas med praktiskaövningar.Inbjudan har sänts ut till alla föreningar.Mer byggnadsvård…På Byggnadsvårds Nääs hemsida finnsmånga tips och råd när det gäller byggnadsvård,t.ex. faktablad om fönster, tegeltak,murstockar och skorstenar mm,recept på färger som äggoljetempera ochlimfärger, recept på såplutning mm.Byggnadsvård Nääs har också tagit framen byggnadsvårdspärm med 21 tematiskafaktablad. Pärmen kostar 375 kr ochlösbladen kan också köpas separat för15 kr st.Läs mer på: www.bvn.seberg – piano och Janne Magnarsson- sång, gitarr. Gästartist är Kajsa Magnarsson.Entré 120:-, stud. & pens. 90:-.Tisdag 27 november kl 18.30Finn Zetterholm på Bohusläns museum.En lysande trubadur och historieberättare.Entré 150:-.35Uppdatering av SofieNu finns en ny uppdatering till Sofie7.0.0 Gör så här: Gå in på databasenshemsida: www.databasensofie.seKlicka på Ladda ner och Sofie Reflex 7.0för Windows, klicka därefter på SofieReflex/ och till sist SOFIEreflex705r5.exe Nu har du den senaste uppdateringen!På hemsidan hittar du också nyhetsbrev,information om kurser, kontaktpersonför support m.m.