Extremofiler från ishavet ger framtidens antibiotika? - Västerbottens ...

SpetsOm forskning och utveckling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå1/09Extremofiler från ishavetger framtidens antibiotika?sidorna 2–4Nytt storlabb testarbåde längd och breddsidorna 10–12Hopp om skyddmot bröstcancersidorna 18–19Spets 1/09Ny markörför prostatacancer?sidorna 14–15Omslag medgenomslagsidorna 16–17

Framtidssatsning hämtas ur historien28,8 miljoner kronor! Barnläkarenoch epidemiologen Anneli Ivarsson vidNorrlands universitetssjukhus tog somkoordinator för Simsam-noden i Umeåhem det största enskilda anslaget närVetenskapsrådet fördelade pengar tills.k. registerforskning.Svenska register som baseras på personnummerär en resurs som inte används fullt ut iforskningen. Därför satsar rådet stort på mikrodataforskningmed 135 miljoner kronorunder fem år. 22 ansökningar kom in, sex projektoch en forskarskola valdes ut.– Målet är att lyfta fram en ny generationforskningsledare inom de discipliner som bästkan utnyttja svenska registerdata, säger HåkanBillig, huvudsekreterare i ämnesrådet för medicin.Barndomen avgörandeSatsningen kallas Simsam, Swedish Initiative forresearch on Microdata in the Social and MedicalSciences, och ska bidra till bättre folkhälsaAnneliIvarssonstuderarregistren.och ökad kunskap om sociala frågor. Utgångspunktenär barndomen. Vilken kunskap omhållbar hälsa och välfärd kan man hämta ur deregisterdata som finns om barndomen? Vadbetyder t.ex. familjens sammansättning, utbytemed äldre generationer, arbetspendling ochluftföroreningar för hälsan? Och går det attt.ex. identifiera faktorer som ökar risken förkriminalitet, fetma eller cancer senare i livet?Anneli Ivarsson, som också är docent vidUmeå universitet företräder Umeås s.k. Simsam-nod:– Vi är mycket stolta och glada över att fåttdetta förtroende! Vi hoppas kunna öka kunskapenkring vad som kan göras för att förbättrahälsa och välmående, under barndomen ochsenare i livet.Tidiga insatserBarndomen har på senare tid lyfts fram somavgörande för framtida hälsa och välfärd, förklararhon. Tidiga insatser kan, om de är effektiva,också minska framtida inkomstbortfall samtkostnader för sjukskrivningar, hälso- och sjukvårdoch andra samhällsinsatser.– Vi ska undersöka vilka förebyggande insatsersom faktiskt har effekt och därför bör prioriteras,säger Anneli Ivarsson.Forskarna kommer att studera hur socialaoch miljömässiga faktorer påverkar barns hälsagenom livet, samband mellan hälsa och välmåendeoch barnaårens tillgång till olika resurserinom familjen. De kommer också att utvecklastatistiska metoder för registerforskning.– Kunskapen har stor betydelse eftersomdet anses vara mer lönsamt att investera i förebyggandeinsatser i barnaåren jämfört med attta kostnaderna senare i livet. Men framför alltkan ny kunskap öka livskvalitet och välmåendehos befolkningen, menar Anneli Ivarsson.Kvarts miljardger flyt åt forskarnaUmeå Centre for Microbial Research, UCMR,som består av ett antal internationellt framståendeforskare verksamma inom områdenamikrobiologi, molekylärbiologi, kemi och fysik,vill bli världsledande inom infektionsforskning.Och infektionsforskarna där har minst sagtflyt just nu! Inflödet av forskningsmedel ärkort sagt gott.Inom UCMR ryms The Laboratory forMolecular Infection Medicine Sweden, MIMS,som började byggas upp 2007 efter att ha fått77,5 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet.MIMS utgör en del av The Nordic EMBLPartnership for Molecular Medicine. Ett tvåårigtpostdoktorprogram inom MIMS har fått4 miljoner kronor av Kempestiftelserna.I juni 2008 fick UCMR ett tioårigt Linnéstödpå 90 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.I september samma år satsade Balticsdonationsfond 7 miljoner kronor för att professorStaffan Normark ska kunna etablera enforskargrupp inom Linneaus-programmet.En månad senare fick en grupp forskaremed professor Fredrik Almqvist i spetsen 38miljoner kronor av Wallenbergsstiftelsen församarbetsprojektet med Tromsö universitet.Norska staten sköt i sin tur till 38 miljonerkronor.På två år har området alltså fått omkring225 miljoner kronor i externa anslag för dekommande tio åren. Utöver det har Umeåuniversitet satsat 50 miljoner kronor.70 får karriärbidragUmeå fick bioteknikhusMed 140 miljoner kronor till 70 av sinamest lovande unga forskare gör Umeåuniversitet en satsning som saknarmotstycke i Sverige.Målet är att stötta de främsta forskarna tidigtså att de stannar kvar, samtidigt som de stärkersin meritering. Karriärbidraget, Young ResearcherAward, har kunnat sökas av anställda somdisputerat för upp till tio år sedan.Forskarna har bedömts av externa sakkunnigaoch söktrycket var – med 218 ansökningar– stort. Bedömarna var så imponerade avkvaliteten att universitetet fördubblade antaletbidrag jämfört med de ursprungliga planerna.Om cirka två år blir det en ny utlysning.Bland forskarna med medicinsk anknytninghar flera tidigare synts i Spets. Dit hör t.ex.Ruth Palmer, Beatrice Malmer, Per-Arne Oldenborg,Richard Palmqvist, Kui Liu, Ulf Ahlgren,Lena Gunhaga, Paul Franks, Pernilla Wikström,Niklas Arnberg och Erik Johansson.I höstas invigdes det nya bioteknikhuset påUminova Science Park i Umeå. Huset – somman hoppas ska bidra till tillväxten – rymmerUmeå Biotech Incubator, UBI, och 14 företagsom utvecklas i inkubatorn. Ytterligare tio meretablerade företag verkar i huset.De flesta är resultatet av olika typer av biomedicinskforskning som lett till affärsidéeroch nya bioteknikföretag.Idag har Umeå ett 50-tal företag somomsätter två miljarder kronor per år och somhar cirka 1 000 anställda. Med det nya husetsalla samordningsfördelar hoppas man förståspå att fler forskningsfynd blir till kommersielltgångbara produkter.Bakterien Vibrio anguillarum orsakardödlig blodförgiftning hos många fiskarternär den sätter sig fast på fjällen.Forskarna i Umeå studerar hur den interagerarmed miljö och med fisk.Foto: Per Hörstedt Spets 1/09

De söker nya antibiotikai Norska havetForskare i Umeå allierar sig nu med kollegor i Tromsö för att letaefter nya antibiotika i naturprodukter i Norska havet. I samma syfteoch i allians med australiensiska kollegor används Umeås avanceradeteknik för att analysera 200 000 extrakt från tropiska områden.Bertil BornDe s.k. extremofilernafinns blandannat på fiskar ochskaldjur.Molekyler med extrema egenskaper ärvad forskarna Bernt-Eric Uhlin, FredrikAlmqvist, Mikael Elofsson och DebraMilton söker i organismer från ishavet.Miljön i Norska ishavet är extrem vad gäller saltochljusförhållanden. I denna miljö har bakterier,svampar och alger under lång tid utvecklatexceptionella förmågor för att överleva. De kalllasmed ett samlingsnamn för extremofiler.– Vi kommer till att börja med att undersökaextrakt från dessa extremofiler. Det vi letar efterär små molekyler som kan förhindra mikroorganismersförmåga att orsaka infektioner, berättarFredrik Almqvist, professor i organisk kemi iUmeå.Det är MaBCent, ett marint forskningscentrumvid Tromsö universitet, som ska samla inextrakt från naturprodukter från det näst intilloutforskade Norska ishavet.Vid Umeå Centre for Microbial Research,UCMR, finns sedan en tid Umeå Small MoleculeFacility, USMSF, som erbjuder forskargrupperoch bioteknikbolag möjlighet att sålla frambiologiskt aktiva substanser. USMSF har idag ensubstanssamling med 17 500 syntetiska substanseroch instrumentering för att testa dessa.Samarbetet med Tromsö innebär att dagensverksamhet utökas till att också omfatta naturproduktextrakt.Avancerade testsystem som tagitsfram vid UCMR ska användas för att undersökaextrakten. Målet är hitta helt nya molekyler somkan fungera som antibiotika mot smittagens somtidigare inte kunnat bekämpas, eller som blivitresistenta mot tidigare använda antibiotika.Spets 1/09

Fluorescenta molekyleranvänds för att utvecklatestsystem som behövsi jakten på antibakteriellanaturprodukterfrån Norska havet.Projektet blir möjligt tack vare bidrag på38 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergsstiftelse och motsvarande summa frånnorska staten. Anslaget stärker ytterligare universitetsställning inom de starka forskningsområdenabiologisk kemi och infektioner. Umeå harockså två nationella forskarskolor, Umeå Centrefor Microbial Research och Kemiskt-biologisktcentrum, KBC. Tromsö har i sin tur en forskarskolai strukturbiologi och ett samarbete mellande tre kommer nu att inledas.Saknar motsvarighetMen det var inte med molekyler i ishavet somarbetet med naturprodukter startade. Tidigarei höstas fick USMSF 750 000 kronor av Kempestiftelsernaför att identifiera ämnen som kanförhindra eller bota infektionssjukdomar. Kring200 000 naturprodukter har testats i samarbetemed Umeå-företaget Innate Pharmaceuticalsoch Griffith University i Australien.– Vi har tidigare arbetat med syntetiskamolekyler, det känns därför väldigt spännandeatt utöka vårt kunskapsområde till naturprodukter,säger Mikael Elofsson, professor i kemi ochledare för USMSF.Bank med tropiska extraktSamarbetet med Griffith University innebäratt USMSF får ta del av deras bank med växteroch marina organismer från tropiska delarav Queensland, Tasmanien, Papua Nya Guineaoch Kina. Där ingår material från 60 procent avvärldens växtfamiljer och 9 500 marina organismer.Med hjälp av Griffiths egen teknologi harråmaterialet förädlats till cirka 200 000 extraktmed få komponenter och i många fall helt renanaturprodukter.Det som gör samlingen unik jämfört medandra samlingar är att de största molekylerna,som man vet är svåra att utveckla till läkemedel,har tagits bort och att produkterna har renatsfrån salter, socker och fetter vilket underlättarurvalsprocessen.Naturprodukterna har testats med hjälp avteknologi från bioteknikföretaget Innate Pharmaceuticals.Tekniken har sin grund i upptäckterav Mikael Elofsson och hans kollega HansWolf-Watz, professor i molekylärbiologi. Denya och unika naturprodukter som identifieras iprojektet kommer att användas av USMSF ochforskare vid universitetet i olika kemiska och biologiskaprojekt. För Innate Pharmaceuticals ärförhoppningen att kunna utveckla nya antibakteriellaläkemedel.Chans för småföretagareMen infektionsforskarna i Umeå kan tack vareytterligare sju miljoner från Vinnova ocksåöppna dörrarna för småföretagare.– Vi erbjuder högklassig utrustning ochtusentals molekyler som är intressanta i jaktenpå nya mediciner, säger Fredrik Almqvist.Redan nu är företagare från hela Sverige ochäven från Norge intresserade av att ta del avutrustningen. Testmolekylerna är högintressantaför mindre företag som saknar förutsättningaratt köpa in egna bibliotek och som många gångerinte heller har den kunskap som behövs för attgenomföra idéerna.– Grundidén är att det ska räcka för företagenatt komma till oss med en bra idé som devill testa. Särskilt intressant är det här för nybildadeoch mindre företag som behöver en skjutsframåt, förklarar Fredrik Almqvist. Spets 1/09

Storsatsning på mikroberStaffan Normarks forskning är inriktad på mikrober ochderas betydelse för sjukdom. Via professurer i USA ochvid Karolinska institutet och efter några år som vd förStiftelsen för strategisk forskning är han delvis tillbakadär han började – i Umeås infektionsforskningslabb.Carina DahlbergMikroskopiska organismer, som bakterier, virus,alger och jästsvampar, står i fokus för infektionsforskarna.Men vad gör vissa mikrober sjukdomsframkallandeoch andra inte? Hur påverkar olikamiljöer deras förmåga att skapa sjukdom? Hurpåverkar de varandra? Och hur påverkar vårt åldrandemikrobernas framfart? Frågorna är mångaoch svaren ännu ganska få.– Vi vet i dag inte ens hur många bakteriersom finns. Våra egna kroppar innehåller flermikrober än mänskliga celler. Vi vet att mikrobiellaprodukter och aktiviteter påverkar människan.Frågan är vad vi kan göra för att motverkanegativ påverkan, säger Staffan Normark.Mikrober bakom fetmaIdag tror forskarna att mikrober ligger bakombetydligt fler sjukdomar än bara infektioner.– Det är inte länge sedan man förstod attmagsår orsakades av en bakterie. Till fetma finnsdet definitivt en koppling. Vi vet att de påverkarutvecklingen av cancer, kanske också psykisksjukdom. Det finns teorier om att mikrober i tarmenkan påverka autism och att astma utvecklasSpets 1/09Erik Chorell, doktorandoch Fredrik Almqvist,professor, har tagit framsmå läkemedelslika substansermed fluorescentaegenskaper för att testanaturprodukterna frånNorska havet.Per-Anders Enquist, forskningsingenjöroch MikaelElofsson, professor, användervätskekromatografioch masspektrometri närde analyserar de mångaorganiska föreningarna.Staffan Normark, professorvid KI, är tillbaka iUmeå för att bygga ettsamarbete kring bioinformatik.genom samspel mellan arv och bakterier, berättarNormark.Tack vare en satsning på sju miljoner kronorfrån Baltics donationsfond har Umeå universitetlyckats rekrytera Staffan Normark. Han ochhans hustru Birgitta Henriques Normark lederen grupp med ett 30-tal forskare på Karolinskainstitutet, KI.– Vi vill stärka samarbetet mellan Umeå ochKI, och planerar att bygga upp en grupp kringbioinformatik. Vi har en oerhörd mängd informationom mikroorganismer som behöver systematiserasför att vi ska hitta mönster som kanleda oss vidare, berättar han.Akademins ansvarStaffan Normark har bland mycket annat studeratproblemet med resistenta och multiresistentabakterier. Utbredningen av multiresistentaTBC-bakterier i världen är stor. Läget i Sverigeär betydligt bättre än i England, där risken fören stafylokockinfektion är hög, samtidigt sommånga bakterier är resistenta mot antibiotika.– Läkemedelsutvecklingen är usel eftersomdet inte är lönsamt att utveckla mediciner somFoto: Mattias petterssonska användas sparsamt. Här måste akademin taett större ansvar. Satsningen på infektionsforskningi Umeå är ett sådant exempel. Vi måste hittamer begåvade sätt att identifiera molekyler sompåverkar bakterier och utveckla nya substansersom tar bort dem som är sjukdomsalstrande.Även om läget är bekymmersamt, 50–60 procentav bakterierna är resistenta och risken förpandemier ökar, så menar Staffan Normark attdet finns hopp.– Vi lär oss mer och mer. Spanska sjukan dödademånga över hela världen, men vissa regionervar speciellt utsatta. Men det var inte influensavirusetde dog av, utan lunginflammation somorsakas av en bakterie, förklarar Normark.Hypotesen är att viruset sätter igång immunförsvaretsom då blir känsligare för bakterier.Dödligheten handlar om samspelet mellan mikrober,virus och parasiter men även vår genetik.Sedan några år tillbaka inriktar Staffan Normarkoch Birgitta Henriques Normark sin forskningpå pneumokocker som orsakar lunginflammation.– Vid en epidemi bör man överväga att vaccineramot både influensa och pneumokockbakterienför att få ett så bra skydd som möjligt.På väg att slutaStaffan Normark beskriver en fascinerande världav mikroskopiska organismer och jakten på derashemligheter. Själv var han på väg att lämna områdeti mitten av 1970-talet.– Jag kände att jag saknade verktyg att gå vidare.Men 1978 kom gentekniken och en ny ochspännande tid startade. Jag, Thomas Edlund,Thomas Grundström och Bernt-Eric Uhlin varnågra av dem som åkte ut i världen och lärde ossmer. När vi kom tillbaka blev vi bland de förstai Sverige att klona en gen.Framgångsrik miljöStaffan Normark, som är uppvuxen i Umeå ochsom fått sin medicinska och vetenskapliga utbildninghär, är nu tillbaka bland flera av de forskaresom han en gång lämnade. Infektionsforskningär inte bara ett av Umeås starka forskningsområdenutan också ett av de mest framgångsrika.Intressant är också att det finns en kopplingmellan den gamla mikrobiologiska miljön ochden så framgångsrika växtmolekylära miljön vidUmeå Plant Science Centre.– Det är svårt att sätta fingret på vad som skaparen framgångsrik miljö. Men den tar lång tidatt bygga upp, och därför ska man vara rädd omden. I Umeå har man lyckats, menar Normarkoch påpekar att många med honom börjar bliseniora.– Det krävs nya förmågor. Framtiden beror påvilka personer vi lyckas locka hit. Förhoppningsviskan jag bidra i den processen.

InfektionsläkarenStephan Stenmarkarbetar aktivt medatt bromsa utvecklingenav antibiotikaresistentabakterieri Västerbotten.Profilområdemed globalautmaningarAntibiotikaresistens och klimatförändringar.Stora globala frågorväntar universitetssjukhusets nyaprofilområde infektionsmedicin.Antibiotikaresistens är ett växande problem i helavärlden. Från att ha förekommit främst på sjukhusenbörjar de resistenta bakterierna nu spridasig till övriga samhället. Birgitta Evengård, professori infektionssjukdomar, ser det som en avprofilområdets riktigt stora utmaningar.– Det är viktigt både för oss och resten avvården att vi bidrar till att utveckla kunskap omhur vi ska hantera och förebygga resistens, anserhon.Arbetet sker i nära samarbete med landstingetssmittskyddsenhet och avdelningen vårdhygien.Där studerar en forskargrupp, ledd avhygienläkaren och docenten Anders Johansson,hur antibiotikaresistenta bakterier sprider sig isamhället och på sjukhus. Till sin hjälp har dehögupplösande DNA-metoder.– Man kan jämföra med hur man i en kriminalutredninganvänder DNA-signaturer för attspåra brottslingar. Vi använder DNA-signaturerhos resistenta bakterier för att spåra dem ochförstå hur de kan sprida sig så snabbt. Andelenresistenta bakterier hotar bli så hög att tidigarelättbehandlade infektioner blir en svår utmaningatt bota, säger Anders Johansson.Vill minska antibiotikaHög antibiotikaanvändning är en av grundorsakernatill den ökande resistensutvecklingen.I Västerbotten är förbrukningen relativt låg iprimärvården. På sjukhusen är den däremot hög– bland de högsta i landet. Det gäller särskiltantibiotika med brett spektrum, som verkar motflera typer av bakterier och därför skyndar påresistensutvecklingen. Särskilt snabb är utvecklingenhos gramnegativa bakterier som orsakarurinvägsinfektion och infektioner i buken. Samtidigtstår utvecklingen av ny antibiotika mot dentypen av bakterier i princip stilla.– Utvecklingen är oroväckande. Därför är detviktigt att vi tar till vara på de behandlingsalternativsom fortfarande fungerar, säger infektionsläkarenStephan Stenmark.Han har utarbetat riktlinjer för antibiotikabehandlingav vuxna på länets sjukhus. Målethar varit att minska förskrivningen av vissautvalda preparat med 10 procent. 2008 minskadeanvändningen med 9,6 procent.– Antibiotikaresistens är ett globalt problemoch sjukvården i Västerbotten kan inte själv hindraden utvecklingen. Däremot kan vi bromsaden här i länet genom god vårdhygien och en såriktad och rätt förskrivning som möjligt, sägerhan.I år har kliniken avsatt en halv miljon kronorför att arbeta med antibiotikafrågor. Riktlinjernaär uppdaterade för 2009. Stephan StenmarkJennie Vennberg Spets 1/09

övervakar förbrukningen och utökar sitt pedagogiskaarbete bland studenter och förskrivare.Ingrid Hugosson-Wallgren, verksamhetschefvid infektionskliniken, tycker att kliniken har enviktig funktion att fylla.– Att vi har blivit profilområde visar det. Infektionsmedicinär en rätt smal specialitet, men vårtarbete med antibiotika och hygien berör mångaav sjukhusets kliniker, konstaterar hon.Fler forskareFörutom infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhusbestår profilområdet av enhetenför infektionssjukdomar vid Umeå universitet,där professor Birgitta Evengård basar sedan ettdrygt år tillbaka. Hon och Ingrid Hugosson-Wallgren har ägnat mycket tid åt att omfördelaresurser så att fler av klinikens läkare kan forska.Sedan tidigare bedriver lektor Clas Ahlm tillsammansmed FOI, SLU och enheten för virologiframgångsrik forskning kring sorkfeber. Enannan rutinerad forskare är Helena Palmgren,som studerar vad vi kan lära oss av historiskapandemier.Till de nya forskarna hör Hanna Rundströmsom studerar infektioner i proteser och StephanStenmark som undersöker i vilken grad och taktäldre patienter blir bärare av resistenta tarmbakteriervid vård på sjukhus.– Det forskas väldigt lite om äldre och derasimmunförsvar. Fler än var tredje patient påinfektionskliniken är över 80 år och vi ökar gärnavårt samarbete med geriatriken, säger BirgittaEvengård.Hon vill också utveckla samarbetet inomregionen. Tillsammans med infektionsklinikeni Sundsvall är hon och en doktorand delaktiga iett forskningsprojekt kring östrogenreceptorernasroll vid svår blodförgiftning.– Det är viktigt att vi på forskningsnivå tillsammansmed andra specialister i regionen arbetarmed att förbättra vårdkvaliteten, anser hon.Grundforskning till klinikenFör Birgitta Evengård är den transnationellaforskningen en viktig pusselbit i verksamhetensutveckling. I sin egen forskning om genotypningav parasiter samarbetar hon bland annat medSven Bergström vid institutionen för molekylärbiologivid Umeå universitet och inom kortkommer en läkare som forskar på post doc-nivåinom molekylärbiologi till kliniken för att utbildasig till infektionsläkare. Birgitta Evengårdhoppas på fler sådana lösningar.– Infektionsforskning är ett av universitetetsstarka forskningsområden och världsledande.Det gagnar självklart regionens medborgare attvi samarbetar så att resultaten av grundforskningenså fort som möjligt kommer till nytta påkliniken, säger hon.Fler infektioner väntarEn annan stor framtidsfråga för infektionsmedicinär klimatförändringarna. Mycket tyder på attrisken att drabbas av infektioner ökar. Med klimatetförändras djurs utbredningsområde. Detgäller också djur som bär på sjukdomsalstrandemikroorganismer. Ett exempel är Aedesmyggansom sprider chikungunyaviruset. Viruset är ens.k. vektorburen zoonos, alltså en sjukdom somkan överföras mellan djur och människa. Sjukdomenär mycket lik denguefeber och förekommeri östra Afrika, Indien, och Sydostasien. Maninsjuknar snabbt, får hög feber samt huvud-,muskel- och ledvärk.Under 2007 dök sjukdomen upp i norra Italien.I en by med cirka 4 000 invånare insjuknade150 personer. Troligtvis kom smittan från enIndienresenär. Den spreds sedan via tigermyggan,en typ av Aedesmygga som är relativt vanligom somrarna i södra Europa. Nu finns farhågoratt myggan ska bre ut sig även i norra Europa.Breddar forskning om sorkfeberVid Norrlands universitetssjukhus finns unikkompetens kring en annan zoonos, sorkfebern. Idag förekommer sjukdomen i ett band runt norraBirgitta Evengårdoch Ingrid Hugosson-Wallgren gläds överatt infektionsmedicinblivit profilområdevid universitetssjukhuset.Spets 1/09

halvklotet. Med klimatförändringarna finns riskenatt också sorken ökar sitt utbredningsområdeoch att en större del av befolkningen smittas.– Här är det läge att hålla ett öga på folkhälsan,anser Birgitta Evengård. Ingen har gjort långtidsuppföljningarav sorkfeber. Det avser vi attsätta igång med. Jag vill komplettera Clas Ahlmsframgångsrika forskning med ett folkhälsoperspektiv.Internationellt nätverkRedan nu är arbetet med klimatfrågan igång vidUmeå Centre for Global Health Research. Tillsammansmed professorerna Lars Weinehall ochStig Wall bygger Birgitta Evengård ett internationelltnätverk av experter på temat klimatförändringaroch globala hälsovillkor. Syftet är attsamla och sprida kunskap om sambanden mellanklimat och hälsa i tropikerna och Arktis – deområden där förändringarna märks först. BirgittaEvengård leder den arktiska delen av nätverket.– Vi lever i den del av världen där klimatförändringarnamärks först och som dessutomutvecklas väldigt snabbt. Trafiken mellan ländernai Barentsområdet och Arktis ökar. Därförär det viktigt att bygga upp en tvärvetenskapligkompetens så att vi kan följa utvecklingen. Vi kaninte sitta här i Sverige och göra det. Här måste vijobba internationellt.Redan nu samarbetar nätverket med länsstyrelseni Västerbotten för att få till stånd mötenkring klimat och hälsa under Sveriges ordförandeskapi Barentssamarbetet 2009–2011.Arktis nästaMen Barentsområdet är inte tillräckligt för atthantera klimatkrisen på norra halvklotet, anserBirgitta Evengård. Hon har siktet inställt påArktis och samarbetsorganet Arktiska rådet. Därsamlas regeringarna i Kanada, Ryssland, USAoch de fem nordiska länderna samt sex organisationerför ursprungsfolk i Arktis kring frågorsom rör miljö och hållbar utveckling.Rådet har en särskild expertgrupp för hälsa,Arctic Human Health Expert Group. Hittillshar Sverige saknat en representant i gruppen,men nu har utrikesdepartementet utsett BirgittaEvengård till gruppens svenska expert.Tjat hjälperTjata och tjata! Föräldrar kan hjälpasina tonåringar att helt avstå fråntobak. Forskare i Umeå i visar nu attunga de senaste 20 åren har blivit merpositiva till föräldrarnas försök att avstyrarökning.Studien bygger på statistik från tre nationellaenkäter gjorda av Socialstyrelsen 1987, Statensfolkhälsoinstitut 1994 och Umeå universitet2003, med frågor om attityder, åsikter ochtobaksbruk. Totalt svarade 13 500 personer iåldrarna 13, 15 och 17 år.Huvudresultatet är att tonåringar idag –vare sig de röker eller ej – är mer positiva.Det bästa man som förälder kan göra är attavråda från rökning, övertala ungdomarna attlåta bli, inte röka själva och inte tillåta dem attRökstopp på ortopedenOrtopedkliniken vid Norrlandsuniversitetssjukhus införde imars en ny policy. Patienternadär ska vara rökfria två månaderföre och två månader efter enplanerad operation.Den som slutar röka drabbas av betydligt färrekomplikationer under och efter en operation.Såren läker bättre och risken för infektioneroch omoperation minskar.– För att nå så bra resultat som möjligtmåste de medicinska förutsättningarna vara debästa möjliga. Hjärtfunktionen ska vara optimal,blodtryck, diabetes och andra tillstånd varaväl behandlade och patienterna ska också vararökfria före och efter en planerad operation.Det säger Olle Svensson, professor ochverksamhetschef, och lyfter fram en rad tungaI hybridsalen är det viktigtmed golvyta när både röntgen-,operations- och narkospersonalska samsas.röka hemma. Yngre tonåringarvar i allmänhet merpositiva till den typen avingripanden än äldre.– Våra fynd motsägertydligt uppfattningen atttonåringar inte skulle brysig om föräldrarnas attitydertill rökning. Det är uppmuntrande, sägerMaria Nilsson, doktorand i folkhälsovetenskapoch huvudansvarig för artikeln, som publicerasi tidskriften BMC Public Health.Andelen rökare bland de tillfrågade låg på8 procent både 1987 och 1994 men minskadetill hälften i enkäten 2003. Denna minskninganses bero på flera faktorer, bl.a. skärptlagstiftning mot tobaksbruk och den minskadetoleransen mot rökning i samhället.fakta som stöd för beslutet. En danskstudie, publicerad i Lancet, visar t.ex.på betydligt färre vårddagar för rökfriapatienter. 17 procent uppvisade komplikationerefter operation, medan andelen förrökarna var 52 procent. De rökfria behövdei mindre utsträckning opereras om, ochkrävde ytterst lite intensivvård jämfört medrökgruppen.I fortsättningen får patienten vid beslut omoperation information om vinsterna med rökfrihet.Han/hon erbjuds stöd att sluta röka ochsätts upp på väntelista när han/hon blivit rökfri.Från mars tillfrågas patienterna om de varitrökfria. Om inte särskilda omständigheter föreliggerkan den som svarar nej få sin operationuppskjuten.Stödet vid rökavvänjningen sker i samarbetemed sjukhusets tobakspreventiva mottagning.Foto: ingvor farinotteBirgitta Evengård leder den arktiskadelen i ett internationellt nätverk avexperter på temat klimatförändringaroch globala hälsovillkor.Hybridsal invigdNorrlands universitetssjukhushar fått en s.k. hybridsal, enkombinerad röntgen- och operationssal.– Vi kommer nu att kunna göra ingrepp sominte varit möjliga tidigare och med högresäkerhet för patienterna, säger Björn Lund,överläkare vid röntgen.Den nya salen gör att man samtidigt kanröntga och kirurgiskt behandla samma patient.Ingrepp som t.ex. blödningar från mag-tarmkanalen,där man tidigare ofta fått välja mellan attFoto: Jan Alfredssonoperera patienten kirurgiskt eller genom kateterbehandling,kan nu göras genom att de tvåteknikerna kan kombineras på ett bättre sätt.Den nya verksamheten kräver plats förröntgenteam, ett operationsteam samt ettnarkoslag. Förutom personal ska salen ävenrymma röntgenutrustning och annat material,vilket ställer stora krav på golvytan. Spets 1/09

För en säkrare världUmeå universitet har fått ett Centrumför säkerhets- och sårbarhetsforskning.Vid detta European CBRNE Centerutbildas redan i vår FN-experter somundersöker påstådd användning avmassförstörelsevapen.Foto: matton purestockStor studie blir internationell referensDen sjätte Monica-undersökningen i norra Sverigeär nu i full gång. Drygt 2 500 personer från Västerbottenoch Norrbotten deltar.En av de vanligaste orsakerna till för tidig dödi industriländerna är hjärt- och kärlsjukdom.För att kartlägga och öka förståelsen för riskfaktorernabakom sjukdomarna startade WHO1985 Monica-projektet, världens största i sittslag. Norra Sverige med Västerbottens ochNorrbottens län var ett av 39 områden.WHO-åtagandet avslutades 1995, menarbetet med att följa utvecklingen av hjärtkärlsjukdom,diabetes och dess riskfaktorerhar fortsatt i norra Sverige. Resultatet är bl.a.en stor databas för insjuknande i hjärtinfarktmed 16 000 fall och en för stroke med 19 000fall.Spets 1/09Centrumet ska samordna och vidareutvecklaforskning och utbildning om hur samhället kanskyddas mot händelser med kemiska, biologiska,radioaktiva, nukleära och explosiva ämnen.– Vi lever i en värld där kriser ofta får globalaoch komplexa följder. För att tackla detbehöver vi mer kunskap. Umeå har spetskompetenssom saknar motsvarighet i resten avEuropa och centrumet hjälper oss att ta delav de investeringar som görs i forskning idag,säger föreståndaren Dzenan Sahovic.I november höll centrumet en internationellkonferens om utbildning och träning inomsäkerhet och krisberedskap. Forskare ochrepresentanter för myndigheter och industridiskuterade med ledande experter från FN ochEU hur en ny generation säkerhetsexperter skakunna hantera krav och utmaningar koppladetill allt från naturkatastrofer till terrorism.– FN har experter i beredskap för attundersöka påstådd användning av massförstörelsevapen.Vi börjar träna dem i Umeå i vår.Uppdrag av den typen gör att vi kan utvecklas,säger docent Åke Sellström.Han har i två år arbetat med att skapa ettpartnerskap mellan universitet, Totalförsvaretsforskningsinstitut, FOI, Västerbottensläns landsting och Umeå kommun. Målet ärett Europaledande kompetenscentrum inomsäkerhets- och sårbarhetsforskning, övning ochutbildning som är relevant för CBRNE.Stora bränderkan få katastrofalaföljder om farligaämnen finnsmed i bilden. VidCBRNE studerarman säkerhetoch sårbarhet ivärlden.Noggrann undersökningVart fjärde till vart femte år görs en stor, noggrannhälsoundersökning. Den sjätte pågår alltsåjust nu med 2 500 personer i åldrarna 25–75 år som deltagare.– Förutom att vi mäter blodtryck, kolesterol,blodsocker, vikt och midjemått får de fylla iett omfattande frågeformulär om levnadsvanoroch hälsa, säger Marie Eriksson, som tillsammansmed Mats Eliasson ansvarar för undersökningen.Nytt för denna gång är att Monica-projektetsamarbetar med Olin, Obstruktiv lungsjukdomi Norrbotten, en forskningsverksamhet sompågår sedan 1985. Avsikten är att studera sambandmellan astma och KOL och hjärt- ochkärlsjukdom.Internationellt referensområdeEftersom någon motsvarighet till Monicaundersökningen,med samma systematiskauppbyggnad och stabilitet över tid, inte längrefinns utgör de båda norrlandslänen internationelltreferensområde för hjärtinfarkt, strokeoch diabetes. De senaste fem åren har resultatpresenterats i drygt 100 internationella vetenskapligarapporter och elva avhandlingar.Nytt centrumför trafiksäkerhetKan säkerheten i lastbilar bli bättremed enklare bältessystem? Hur kanman påverka förarnas beteende? Ochkan man minska höga bussars känslighetför sidvindar?Forskningen vid Trafiksäkerhetscentrum Norr iUmeå, TSCN, handlar om att få ner antalet personskadoroch olyckrisker i trafiken. I februariarrangerade man ett seminarium för att bytakunskap och idéer. Målet är nya lösningar somminskar riskerna vid olyckor med tunga fordon.– Vi vill att rönen ska bli tjänster och produktersom snabbt kan installeras i bilar ellertrafiksystem för att rädda liv, säger projektledarenOve Lundberg.EU:s vision är att halvera antalet trafikskadadei Europa till 2010. Förebilden, den svenskanollvisionen, kräver nya strategier för kunskapsuppbyggnad,samarbeten och handling.TSCN har målsättningen att samarbeta överämnesgränser och med näringslivet. Därförsöker man samarbeten med fordonstillverkare,komponentleverantörer, biltestentreprenörer,försäkringsbolag med flera.TSCN har en budget på 11,7 miljoner kronoroch är ett mål-2 projekt, som ägs av enhetenför kirurgi, stöds av Nutek och indirekt avEU. Det är ett samarbetsprojekt mellan Umeåuniversitet och Luleå tekniska universitet ochstöds dessutom av kommun, landsting ochRegion Västerbotten.Rekryterar toppforskareTack vare stöd av Baltics donationsstiftelsekan Umeå universitet rekryteraen framstående forskare inom neurovetenskap.Med 4,4 miljoner kronor kan man inrätta enforskarassistenttjänst i molekylär neurovetenskapoch knyta doktor Sara Wilson till Umeåcentrum för molekylär medicin, UCMM.Sara Wilson forskar om det centrala nervsystemet.Som post doc i Umeå kom hon, tillsammansmed bl.a. professor Thomas Edlund,fram till när centrala nervsystemet bildadesunder fosterutvecklingen och den molekyläramekanism som styr utvecklingen. Resultatenfick stort internationellt genomslag och ändradeden gängse synen på dessa processer.Hon fortsatte sin forskning vid ColumbiaUniversity, New York, och det världsledandecentrumet för neurovetenskap vars forskarede senaste åtta åren fått tre Nobelpris och ettKavlipris inom neurobiologi.Vid Columbia har hon utvecklat modellsystem,verktyg och idéer. Dessa blir bas för deframtida studier som krävs för att vi på siktska kunna skapa strategier för att återställafunktion hos det skadade eller sjuka mänskliganervsystemet.

Full fart för idrottslabb iEtt idrottslabb av sällan skådat slag har tagit form vid idrottsmedicinskaenheten i Umeå. Labbet blir en resurs för utbildning och forskning menockså för samverkan med t.ex. samhället och idrottsrörelsen.Stefan LybeckBakom labbet finns Michael Svensson, universitetslektoroch idrottsfysiolog vid idrottsmedicin.– Idrottslabbet är en dröm som går i uppfyllelse.Här har vi den senaste utrustningen ochteknologin för avancerade analyser vid fysiskatester, exempelvis för biomekaniska och fysiologiskaundersökningar, allt på en yta av cirka 400kvadratmeter, mitt i Iksu Sport.Michael Svensson kläckte idén med ett högkvalitativtidrottslabb för cirka tre år sedan ochhar sedan dess tillsammans med kollegorna LenaSandlin, utvecklingsledare vid Umeå centrumför idrottsvetenskap, Karin Henriksson Larsénoch Tom Pietilä, professor och verksamhetschefsamt adjunkt vid idrottsmedicin, arbetat hårt föratt förverkliga sin idé. Visionen är tydlig:– Vi vill ge våra studenter absolut bästa möjligaförutsättningar för att utveckla både teoretiskaoch praktiska kunskaper och kritiskt tänkande.På så vis får de verktyg både för yrkesverksamhetoch för vidare studier, säger han.Processen med fundraising, arbete med arkitektoch byggare och upphandling av utrustninghar, menar han, varit spännande. Liksom demånga föredragen för att få kollegor på andrainstitutioner intresserade av samarbete inomutbildning och forskning i idrottslabbet.Michael Svensson ser nämligen en storpotential i att samarbeta med lärare utanför detraditionellt idrottsrelaterade utbildningarna.Samarbetet gäller områden, där fysisk arbetsbelastningkan användas som modellsystem. Detkan gälla mätning och tillämpning inom matematik,fysisk, elektronik, psykologi, informatik,datavetenskap, molekylärbiologi och kemi sominte är direkt idrottsrelaterade.Tre funktionerIdrottslabbet ska fylla tre funktioner. Det primärasyftet är undervisning. Genom laborationerbaserade på fysiska mätningar ska studenternasteoretiska kunskaper omsättas i praktisk handlingoch kritisk analys. Målet är att erbjuda studenterpå idrottsinriktade program och kurser enutbildning i världsklass.Det andra syftet är att skapa en forskningsplattform.På sikt ska den bli en fakultetsgemen-10 Spets 1/09

världsklasssam forskningsresurs, ett så kallat core facility,för fysiska tester. Forskare ska kunna vända sighit för kompetensstöd och hjälp med att mätahel- och delkroppsfunktioner, rörelseanalys,biomekanik, muskelstyrka och undersökning avämnesomsättning under fysisk arbetsbelastningoch effekter av träning.Det tredje syftet är att utveckla universitetetstredje uppgift, som innebär att samverkamed näringsliv och samhälle. För idrottslabbethandlar det främst om utvecklingsprojekt medutbildning och fysiska tester för idrottsrörelsen.– Vår styrka bygger på en unik kombinationav spetskompetens inom medicin och fysiologisom tillsammans med utrustningen i idrottslabbetblir en stor tillgång för vidare utveckling avidrottsrelaterad utbildning ochforskning i Umeå.Sverige efter– Jämfört med våra grannländer liggerSverige en hel del efter i utbytet av kunskapmellan elitidrotten och högskolan. Vi harockså idéer om att utveckla varor och tjänsterinom idrott och hälsa i samarbete med företag,säger Michael Svensson, som menar att det finnsen stor potential också inom detta område.I idrottslabbet utförs självklart olika avanceradefysiska mätningar av uthållighet, styrka ochrörelseanalys.– Vi kan analysera individens ämnesomsättning,till exempel kroppens förmåga att trans-portera och omsätta syre, andningsmönster,hjärtrytm, kapacitet att omsätta kolhydrateroch fett, i vila och under olika former av fysisktarbete.– Vidare kan vi göra biomekaniska mätningarför analyser av samband mellan teknik, muskel-På ett stort löpband kan mantesta skidåkare, cyklister och– som här – rullskridskoåkare.Helena Gustafsson, som bor iUmeå men tävlar för Skellefteå,ingår i rullskridskolandslaget.På bilden testas hennes maximalasyreupptagningsförmåga.Michael Svenssons idé om ettforskningslabb blev verklighettill slut. Här testar han AndreasBerglunds jojoteknologi, en excentriskbromsträning för benmuskulatursom bl.a. används avastronauter för att minska förlustav muskelmassa i viktlöshet.Frida Klintsten ingår i en studie omhur man använder kroppens kolhydrateroch fett som energikälla.Spets 1/0911

styrka, kraftutveckling och specifika rörelsemönster,förklarar han.EMG och rörelseanalysVid idrottsmedicin finns idag spetskompetensinom idrottsskador, ortopedi och behandling,benskörhet och skelettets biologi i relation tillfysisk träning och inaktivitet, sensmärta ochbehandling, träningseffekter på muskelfunktionoch ämnesomsättning, träning för barn,idrottsnutrition och könsrelaterade skillnaderi träningssvaret. Kompetensen är en fantastisktillgång för att utveckla idrottslabbet vidare.Dessutom anställs inom kort ytterligare någranya lektorer/adjunkter.Under våren väntar invigning med deltagandeav välkända elitidrottare. Då får besökarna blandannat se tester på längdskidåkare som åker rullskidorpå ett stort löpband med en maxhastighetpå över 50 km/tim. Under en sådan test kan manstudera tekniken med system för rörelseanalys,kraftutveckling, syreupptagning, kolhydrat- ochfettförbränning, uthållighet, mjölksyranivå,andningsmönster, hjärtfrekvens och olika muskelgruppersaktiveringsmönster.Idrottsmedicin blir privatPersonalen vid idrottsmedicinska enheteni Umeå, som är en gemensamsatsning av landsting och universitet,planerar att sluta och gå över till ettprivat bolag.Professor Håkan Alfredson är en av grundarnatill Sports Medicin Umeå AB sombehandlar senor i knän och hälar.Medicinbollen används förexplosiv styrketräning. I labbetanvänds EMG för attstudera vilka muskler somaktiveras i olika faser avden snabba rörelsen. Mätningenkan synkas med enhöghastighetskamera så attresultatet blir en detaljeradrörelseanalys.Med 30–40 miljoner kronor från finansiärenKrister Olsson och Balticgruppen i Umeåskulle det privata bolaget både kunna görainvesteringar och låta idrottsstjärnor och försäkringsbolagbetala vad vården faktiskt kostar.Kort sagt tjäna pengar på dem som harråd att betala.Någon försämring för vanliga patienterskulle det inte bli. Tvärtom menar idrottsmedicinarnaatt en privatisering skulle gagnalänsborna. Tillflödet av pengar med fler operationssalar,röntgen och en MR-kamera, skulleeffektivisera vården och minska väntetiderna.Grunduppgiften att behandla dem somskadas inom motion, idrott och arbetsliv ochatt på andra sätt förebygga skador och sjukdomarskulle kvarstå. Om man hade ett avtalmed landstinget förstås.I skrivande stund finns inget sådant avtal.Men redan i februari bröts professor HåkanAlfredsons verksamhet med behandling avsenor i knän och hälar ut.För att även i fortsättningen kunna tillgodosevårdbehoven ska landstinget upphandlavissa utredningar och behandlingar. Upphandlingenpågår under våren och landstingethoppas från hösten 2009 nå avtal med eneller flera vårdgivare. För patienterna kan detinnebära att vården kan komma att ges påannan ort än Umeå.Nu ska det bli lättare och framförallt säkrare att diagnostisera demenssjukdomar.På sjukstugorna iMalå och Norsjö provar läkarna ivår ett nytt datorbaserat hjälpverktygsom man sätter stort hopp till.Mona LundkvistGenväg till– Det krävs betydande träning för att diagnostiserademenspatienter, säger Sture Eriksson,överläkare vid geriatriskt centrum på Norrlandsuniversitetssjukhus.Han beskriver frågan som komplex, där läkarenmåste hålla reda på en mängd symtom somhar med minnet att göra och dessutom ha andrasjukdomar som påverkar hjärnan i åtanke. Deträcker inte att skicka patienten till röntgen, tablodprov eller blodtryck eller knacka reflexer.Och behovet att snabbare ställa tillförlitlig diagnosvid demenssjukdomar är stort, menar han.Tillsammans med Gösta Bucht, professori geriatrik, kom Sture Eriksson för fem–sex årsedan med idén att stötta diagnossättandet vids.k. kognitiv svikt – tillstånd då minnesfunktionenbrister. Så småningom kopplades PatrickEklund, professor i datavetenskap och HelenaLindgren, forskare i samma ämne, in.Fruktbart samarbeteSamarbetet blev fruktbart. Med en bakgrundsom arbetsterapeut inom arbets- och äldrerehabiliteringslog Helena Lindgren så att säga tvåflugor i en smäll när hon i samarbete med läkarebörjade utveckla beslutsstödet.Målet var att detta datorbaserade verktyg intebara skulle ge den kunskap som är obligatoriski en demensutredning, utan också extra infor-12 Spets 1/09

Helena Lindgrenkonstrueradeverktyget som gördemensdiagnosenenklare och säkrare.Sture Erikssonvar med ochkläckte idén.säkrare demensdiagnosmation som kan vara bra att luta sig mot i knepigarefall. Resultatet blev inte bara användbartutan också underlag för hennes egen disputation2007. Nu är förhoppningen att det till hösten skabörja användas på alla sjukstugor och hälsocentraleri Västerbotten.Behov i primärvårdenBehoven finns. Att en demenspatient först hamnarhos en distriktsläkare med sina problem ärinte ovanligt. Men att upprätthålla kompetensnär det gäller t.ex. Alzheimers sjukdom är svårt iprimärvården. Eftersom läkarna bara träffar två–tre nya demenspatienter per år är det svårt fördem att hålla sin diagnostiska kunskap levande.Demens kan dessutom vara svår att upptäcka ompatienterna söker för något annat.Vilka är symtomen? Vad säger patienten själv,och vad säger de anhöriga? Vilka andra iakttagelsergör läkaren? Datorprogrammet hjälperdoktorn steg för steg att förstå vad det han ellerhon ser egentligen betyder. Allt matas in i datornoch jämförs mot en kunskapsbank med internationellaguidelines som finns som en databas iprogrammet. Diagnoskriterierna bygger på eninternationell överenskommelse.De fyra i projektgruppen har lagt ned mycketmöda på interaktionen mellan läkare och dator.De har fäst stor vikt vid att formulera frågornaSpets 1/09så att läkaren inte ska behöva grubbla eller missförstådem och därför sätta fel diagnos.Programmet går snabbt att använda och attfå feedback tar fem till tio minuter. Allteftersomläkaren svarar på frågor trycker han eller hon påanalysknappen och får ett förslag från datorn.– Den här typen av feedback är viktig för attlära sig ställa diagnos. Stegen är logiska och gersvar på om det är en demenssjukdom och i så fallvilken typ och grad. Där finns etablerade internationellaskalor att tillgå, säger Sture Eriksson.Programmet fattar inga beslut, utan ger baraförslag. I slutändan är det läkaren som värderarinformationen.– Symtomen kan passa på två diagnoser utanatt patienten har två sjukdomar. Det finns enosäkerhet som man som läkare alltid måste tahand om. En del av forskningen har rört hur manformar logiken i ett sådant sammanhang, sägerSture Eriksson.Han berättar att man av kod- och säkerhetsskälhar valt att göra logiken så enkel som möjligtför att alla användare ska förstå. Även de som inteär så vana vid att bedöma kognitiva och semantiskaminnesstörningar.Internationellt intresseProjektet har internationella förgreningar. Kina,Japan och Korea har visat stort intresse, och nyligenhar systemet införts på ett sjukhus i Korea.En japansk läkare har testkört det för egen del.– Han provade att testköra på patienter somhan redan gett en diagnos för att se hur väl diagnosernamatchades av datorprogrammet, berättarSture Eriksson.För att underlätta internationell lansering hardatavetarna i Umeå valt att behandla språkfråganför sig. All text ligger utanför den s.k kärnkoden,dvs. det som datorn förstår. Koden är hemlig,men inte patenterad eftersom det enligt StureEriksson inte är lätt att genomföra. Men att programmetska gå att sälja är förstås en förhoppning.Tillsammans har Sture Eriksson, GöstaBucht och Patrick Eklund bildat avknoppningsbolagetLifeScIntel AB, LSI, som ska sköta försäljningenav licenser.Helena Lindgren har för sin del flera nyakunskapssystem på gång. Ett projekt handlarom rehabilitering av äldre som har nedsattfunktionsförmåga, och som ofta hamnar i isolering.Systemet ska underlätta kommunikationenmellan arbetsterapeuter och äldre när det gällerförbättringar som krävs för att underlätta derasvardagsliv. Målet är att öka patientens inflytandeoch delaktighet i sin egen rehabilitering. Ettannat projekt handlar om stöd i rehabiliteringenav personer med yrkesrelaterade skador inombyggindustrin.13

en givande koppling?att beskriva denna nedbrytningsmekanism. Hanundersöker också de behandlingsmöjlighetersom kan uppstå via molekyler som förhindrarnedbrytningen.Fowler och kollegan docent Stig Jacobssonhar tidigare undersökt endocannabinoidernasbetydelse för tillväxt av cancer, främst hjärntumörformengliom. Det har visat sig i laboratorieförsökatt, som han uttrycker saken, ”cancercelleroftast inte mår särskilt bra i deras närhet”.Väckte nya tankarMed den utgångspunkten, som siktade mot nyamöjligheter till behandling, tog han våren 2007de första kontakterna med professor AndersBergh, patolog och expert på prostatacancer.– Ursprungstanken var att man kunde styrahalten av endocannabinoider lokalt i prostatakörtelngenom att förhindra att de bryts ner, sägerChris. Eftersom effekterna blir lokala slipperpatienterna cannabis-/THC-liknande effekterpå varseblivning och andra mentala funktioner.Under diskussionen med Anders Bergh växtedock en annan tanke fram: att undersöka hur detvar ställt med CB1-receptorn i själva tumörvävnaden.Det resulterade i en ämnesövergripandestudie som publicerades i januarinumret avEuropean Journal of Cancer .Den handlade då inte om behandling – dentanken är fortfarande på planeringsstadiet – utanom en annan aspekt som är särskilt viktig vidprostatacancer: Att kunna bedöma hur farligeller aggressiv tumören är. Många män, överen viss ålder nästan alla, har tumörer i prostataoch en ständig fråga är vilka tumörer som måstebehandlas och vilka som är ofarliga.Huvudfyndet i artikeln var att tumörproverfrån patienter med prostatacancer uppvisadeolika nivåer av CB1-receptorn. Män med höganivåer hade sämre prognos för sin sjukdom änmän med låga nivåer.– Att uttrycket av cannabinoidreceptorerär kopplat till överlevnadstiden innebär att deti framtiden kanske kan användas som markör,framförallt hos patienter där det idag är svårt attvälja behandlingsstrategi, säger Anders Bergh.Han understryker också att det krävs en heldel mer kunskap innan CB1-receptornivån kananvändas på det sättet i sjukvården.Hönan eller äggetProblemet är det välbekanta med hönan ochägget: Man vet ännu inte om det är de mestaggressiva tumörerna som uttrycker högre nivåerav receptorn eller om det är de höga nivåernasom gör tumörerna mer aggressiva.Fortsättningen av projektet ska fokusera påden frågan och på att studera enzym som kanbryta ner eller stimulera cannabinoiderna.Chris Fowler hävdar bestämt att universitetetoch universitetssjukhuset i Umeå faktiskt ärden enda miljö där det här projektet hade kunnatgenomföras. Dels finns det duktiga forskareinom både cannabinoider och prostatacancer.Dessutom har man haft tillgång till ett materialsom inte finns någon annanstans: Det handlarom en provserie, som i huvudsak samlats in avurologiprofessorn Pär Stattin, och där man följtpersoner med prostatacancer under lång tid bådeföre och efter symtom och behandling.– Bland alla riktade storsatsningar måste detfinnas en grundforskning som ger möjlighet tillden här typen att idéer och oväntade sammankopplingar,anser Chris Fowler.Cancer och forskning kring sjukdomen är ettav sju profilområden vid Norrlands universitetssjukhusoch ett av Umeå universitets tolv starkaforskningsområden.Ny bok att beställa!Nu är boken från 2008 års Forskningensdag vid Umeå universitet klar.På 87 sidor ger ”Det friska och det sjukanervsystemet” en populärvetenskaplig bildav nervsystemets utveckling, ”utbildning” ochsjukdomar.Det är nervsystemet som samlar in ochbearbetar sinnesintryck och det är där somhandlingar planeras och styrs. Hur det fungerarär inte på långa vägar kartlagt – och närdet inte fungerar kan det vara ett uttryck förflera allvarliga sjukdomar.Ämnet belystes från många håll i AulaNordica i april i fjol, då de sex UmeåforskarnaLena Gunhaga, Roland S. Johansson,Ludmila Morozova-Roche, Ingrid Strömberg,Peter Sundström samt Thomas Brännströmberättade om sina och andras rön. Föredragenoch diskussionen – ledd av hedersdoktorSverker Olofsson – sammanfattas iboken.Den kan beställas kostnadsfritt från medicinskafakultetenskansli, 090-786 6465 och från hans.fallman@adm.umu.seeller bertil.born@adm.umu.se. Dennaoch tidigare böckerkan läsas som pdfvia www.umu.se/medfak/forskning/popularvetenskap.htmlNya centrumger effektivare vårdNorrlands universitetssjukhus fick vid årsskiftetfyra nya centrumbildningar. Måletmed denna nya struktur är förstås att ökaresursutnyttjandet i ett länsperspektiv, kortuttryckt att effektivisera och optimera vårdprocessen.Basenheten Medicincentrum består avmedicin- samt lung- och allergikliniken,Kirurgcentrum av kirurg- och urologklinikenoch Cancercentrum av onkologiska klinikensamt hematologiska sektionen. Det fjärdecentrumet, Centrum för rekonstruktiv kirurgi,består av hand- och plastikkirurgiska kliniken,öron-, näs- och halskliniken, ÖNH Västerbotten,samvårdsenheten samt avdelningenför käkkirurgi inom specialisttandvården.Foto: elisabeth sundSpets 1/0915

Per Fransson, forskarassistent,och Anders Widmark, professor,presenterar nyheter om prostatacancerpå löpande band.Per Fransson är förstaförfattarepå ett arbete som i marspublicerades i Lancet Oncology!I det konstaterades att biverkningarnaav strålning är färre änväntat.Resultat som gav eko i världen– När vi först presenterade studien gjorde amerikanerna nästan vågen!Jag har också en känsla av att vården i USA och t.o.m. Storbritannientippar över mot mer aggressiv behandling av prostatacancer.Hans FällmanGenomslag – på omslaget. Med ettcitat på förstasidan i the Lancetuppmärksammas Anders Widmarksresultat.– Här hemma är vi redan på god väg. Jag troratt vi får se den största förändringen för patientersom har fyllt 70 år, säger onkologiprofessornAnders Widmark i Umeå.Från en modul några trappor upp på Jubileumsklinikenvid Norrlands universitetssjukhusleddes en av 2008 års mest internationellt uppmärksammadekliniska studier. Anders Widmarkhöll i den samnordiska SPCG-7 – efter ScandinavianProstate Cancer Group, en forskningsgruppinom Nordisk urologisk förening. Därkunde man för första gången visa att strålningkombinerad med antiandrogener som blockerarmanliga könshormoner väsentligt halverar ris-ken för patienter med prostatacancer att avlidainom tio år.Starkt genomslagSedan den första presentationen i september2008 på en cancerforskarkongress i Boston harresultaten gett eko i hela världen. Publiceringen iThe Lancet strax före jul spädde på genomslagetytterligare och när artikeln nu kommit i trycktform bekräftas det av ett citat på prestigetidskriftensomslag.– Vad det kan betyda i praktisk sjukvård kanjag inte bedöma än, säger Widmark. En del avförändringen var ju redan på gång, särskilt i Nor-16 Spets 1/09

Andel med höga PSA-värden (%)Spets 1/09År efter behandlingEnbart hormonbeh.Kombinationsbeh.Huvudresultatet som gick över världen:Tioårsöverlevnaden var dubblerad i dengrupp vars prostatacancer behandlatsmed kombinationen hormoner ochstrålning.den. När vi inledde studien 1995 var det ännuganska vanligt att enbart ge hormoner. Sedanhar utvecklingen efterhand gått i riktning moten mer aggressiv behandling.Studien handlar om medelsvår till avanceradprostatacancer i den lokaliserade formen, dvs.utan känd spridning till andra organ. I klartextär det relativt stora och/eller snabbt växandetumörer. Svårighetsgraden skattas i förstahand genom att man systematiskt bedömer hurtumörproverna ser ut i mikroskop.Överlägsna resultatPå ett stort nordiskt material – nära 900 patienter– visar den kontrollerade studien att hormonbehandlingsom följs av strålbehandling är överlägsenbehandling med enbart hormoner. Skillnadenär långt ifrån marginell: Tioårsöverlevnadenär ungefär dubbelt så stor när man kombinerarbehandlingarna.Av de cirka 10 000 personer i Sverige somvarje år får diagnosen prostatacancer ges idagkurativ behandling – operation eller strålning– till cirka 3 000. Ytterligare 1 500–2 000 personertillhör den grupp som studeras i SPCG-7.Anders Widmark uppskattar att om vårdpraxisändras enligt studiens resultat tillkommer perår totalt ungefär 300 patienter som skulle tjänapå en kombinationsbehandling, bl.a. en del medhöga PSA-värden och en del äldre.Osäkert för screeningDet omdiskuterade PSA-värdet (prostataspecifiktantigen) betraktar han som fortfarande alltförosäkert för s.k. screening, dvs. för att upptäckaprostatacancer i stora grupper av män. Detberor på att halten av PSA i blodet kan vara högav andra skäl än att det finns en tumör i prostatakörteln.Ett högt värde kan inte heller peka ut demän som behöver behandling. Man får därför etthögt antal falskt positiva resultat, vilket betyderatt friska personer oroas i onödan.Däremot har PSA-värdet sin betydelse för attkontrollera effekten av en behandling. Om detstiger i det läget är det ett tecken på att tumörcellerfinns kvar någonstans i kroppen.– Vi har funnit att PSA-värdena snabbt sti-Andel avlidna (%)År efter behandlingEnbart hormonbeh.Hormonbeh. + strålbeh.Under de följande tio åren utvecklas PSAvärdenaklart olika hos dem som fått enbarthormoner och dem som fått kombinationenhormoner-strålning. Varför, frågar sig AndersWidmark i ett uppföljande projekt.ger hos de 50 procent som bara behandlats medhormon, jämfört med de 10 procent som fåttkombinationsbehandling. Efter tio år och merligger de markant lägre hos dem som fått kombinationsbehandlingen– 25 procent mot 75 procent, berättar Anders Widmark.Det gör ju att man börjar ställa sig frågor: Vadberor det på? Är det bara den ökade lokala kontrollsom strålning ger eller stimulerar vi immunförsvaretgenom att stråla cancercellerna?Den här anade långtidseffekten ligger tillgrund för nästa forskningsprojekt, som AndersWidmark nu sökt medel för hos Cancerfonden.– Strålningen fungerar ju så att cancercellernabryts sönder. Kanske är det så att ”skräpet” somblir kvar efter dem triggar immunförsvaret? Fördet talar ju att kirurgisk behandling, dvs. att tabort prostatan helt och hållet, i kombinationmed hormonbehandling inte ger samma effektpå de större tumörerna.”Strålskadad”Anders Widmark beskriver sig själv som ”strålskadad”,och det är inte heller någon tvekan omvilken sida han tillhör i debatten om strålbehandlingkontra operation av lokal prostatacancer.– När det gäller små tumörer har ingen kunnatvisa att det ena är bättre än det andra, sägerhan. Här i Umeå brukar vi se det som patientensval, bl.a. utifrån de biverkningar man kanvänta sig: Fler blir impotenta av operation, flerfår tarmproblem av strålbehandling.Norrland har en annan behandlingstraditionän resten av landet. Här strålbehandlas en myckethögre andel av patienterna, jämfört med t.ex.Göteborg där fler opereras. Ett skäl kan vara attdet har varit och är ont om urologiska kirurger inorr.En annan sida av den stora uppmärksamhetenär naturligtvis också att många patienter kännertill studien.– En vanlig fråga är om den som strålbehandladesför flera år sedan kan ha nytta av att få hormoneridag, säger Widmark, men den kan vi inte allssvara på. Studien är inte gjord på det sättet.Läs mer om prostatacancer på www.umu.se/medfak/forskning/popularvetenskap.html#05Klamydiatest via smsNu öppnar Umeå-forskarnabakom klamydia.se ocksåen mobiltjänst som gördet enklare att testa sig.– Sms-tjänsten är en naturligutveckling. Vi hoppas attfler landsting börjar användaett vetenskapligt utvärderatsystem för att hitta ungdomarna,säger professor Roger Karlsson,en av initiativtagarna.Fram till i höstas hade 28 000 personertestats via klamydia.se och 2 000 smittadefångats upp och behandlats. Genom sajtenhar målgrupper som tidigare inte kommit tillbehandling hittat en enklare väg till vården.Det går till så att beställaren sms:ar klamydia+ personnummer till telefonnummer72 120. Inom någon dag får man ett testmed ett frankerat svarskuvert. Via en personligkod kan man sen läsa provsvaret påklamydia.se. De som testas positivt behandlasenligt smittskyddslagen av sjukvården.På sajten kan personer i Sörmlands ellerVästerbottens läns landsting via en riskkalkylatorberäkna sin risk att ha klamydia.Säkrare strålningNu finns en ny datorbaserad metodsom kontrollerar doseringen av strålningvid cancerbehandling.Metoden, som också resulterat i en produktsom lanseras på marknaden, beskrivs av sjukhusfysikerTufve Nyholm i den avhandling hanförsvarade i Umeå i december.Strålning är en vanlig behandlingsformvid cancer. Tekniken utvecklas ständigt ochprecisionen blir allt bättre. Kombinationenav hög teknisk nivå och nolltolerans för felställer emellertid höga krav på kvalitetssystemen.I avhandlingen presenterar Nyholmmetoder för hur man oberoende kan bekräftade dosberäkningar som är grund förbehandlingen. Han visar också på hur dennaverifiering fogas in i kvalitetssäkringskedjan.Målet har varit att göra rutinerna effektivareutan att tumma på säkerheten.Nyholm har analyserat metodiken somanvänts för att bekräfta dosberäkningarna.Utifrån analysen beskriver han effektiva sättatt upptäcka både enskilda allvarliga fel ochmindre systematiska felaktigheter. Därefterhar han tagit fram och optimerat beräkningsalgoritmersom sedan använts i ett datorprogram.Programmet har med goda resultattestats på kliniker i Danmark, Tyskland,Frankrike, Österrike och Sverige.Utifrån de nya algoritmerna har UmeåföretagetUmbio AB, i samarbete med ettstörre holländskt företag, utvecklat en kommersiellprodukt, EqualDose. Lanseringen avprogramvaran är nära förestående.17

Graviditet minskar risken att fåbröstcancer. Att få barn tidigtoch helst flera ger ett skyddsom håller länge. Forskare iUmeå letar efter mekanismernabakom – och ny kunskapväcker både oro och hopp.Greti OhlssonNy kunskapväcker oro– och hoppEva Lundin, överläkare och universitetslektori patologi, bedömerhär vävnadsprov i i mikroskopet.Mammografibilden visar inringademikroförkalkningar som gav misstankeom cellförändringar. Finnålscytologigav inget definitivt svar,varför en mindre del av bröstettogs bort. Undersökningen efteråtvisade att det i området fanns ettförstadium till cancer. Mikroförkalkningarnases på mikroskopibildensom mörklila, sönderfallandeområden. De ljuslila områdenautgörs av tumörceller.Eva Lundin, patolog och forskare vid Norrlandsuniversitetssjukhus, menar att dagens livsstil faktisktär en riskfaktor för allvarlig sjukdom.– Snittåldern på förstföderskor har stigit kraftigtoch är nu runt 30 år. Eftersom vi knappastkan förändra det sociala mönstret kommer sannoliktantalet kvinnor som får bröstcancer att blifler. I värsta fall drabbas var tredje kvinna.Men kunskapen ger också hopp. När forskningnu antyder att höga halter av graviditetshormonethCG skyddar mot cancer kan manmöjligen ta fram skydd på konstgjord väg.– Den första graviditeten ger en genetiskförändring av bröstkörteln som ger motståndskraftunder lång tid. Cancerrisken minskar med25 procent, och fler barn bygger på skyddet. Ärkvinnan dessutom ung, helst under 20, ökar detytterligare. Skyddet ökar oavsett om kvinnanammar eller inte – men amning i sig skyddar.Bankerna väckte intresseForskningsgruppen International Consortiumof Pregnancy and Health, ICPH, har fått storaanslag från amerikanska NIH för att studerasambanden mellan graviditet och olika cancerformer.I det internationella laget bakom denaktuella bröstcancerstudien ingår bl.a. patologernaJosé och Irma Russo från Philadelphiaoch cancerprofessorerna Paolo Toniolo ochAnne Zeleniuch-Jacquotte från New York, drAnnekatrin Lukanova från Heidelberg och engrupp finska forskare ledda av professor MattiLehtinen. Alla analyser utförs i Umeå med KjellGrankvist, professor i klinisk kemi, som ansvarig.Eva Lundin är s.k. PI, Principal Investigator,i den svenska delen av studien.Makarna Russo har ägnat sina karriärer heltåt kopplingen mellan graviditet och skydd motcancer, och åt att kartlägga vad som händer påmolekylär nivå hos försöksdjur.– Man har sett att råttor som exponerats för18 Spets 1/09

cancerframkallande ämnen fått cancer i betydligtlägre grad om de tidigare varit dräktiga. När mansen gett hCG till råttor som inte varit dräktigaföre exposition för cancerframkallande ämnenser man att hormonet har en skyddande effekt,förklarar Eva Lundin.Om samma mekanismer gäller också för människahar däremot inte studerats tidigare. Det ärbl.a. det som samarbetet handlat om.Idén väcktes när Umeåprofessorn GöranHallmans 1996 träffade Paolo Toniolo. Närhan berättade om Umeås då drygt 20 år gamlarubellaserumbank med prover från 80 000 gravidakvinnor i norra regionen väcktes Toniolosintresse. Proverna tas under första delen av graviditetenoch banken rymmer idag material fråncirka 120 000 graviditeter.Invecklad processOch eftersom Umeå också har en forskningsbankmed blod och vävnadsprover från alla norrländskakvinnor som opererats för cancer fanns detmöjlighet att jämföra förutsättningar och utfall.Toniolos intresse ledde till flera besök i Umeådär forskningsidéerna utvecklades. Huvudhypotesenhar varit att högre nivåer av graviditetshormonerförändrar det genetiska uttrycket så attrisken för bröstcancer senare i livet minskar.Studien bygger på mycket data och har variten rätt invecklad process. Vid den första delstudienkrävde etikkommittén att varje kvinna kontaktadesindividuellt. I ett senare skede har deträckt med annonsering.– Viljan att bidra till forskningen har varitenorm. Gensvaret från kvinnorna har varit överväldigande,säger Eva Lundin.Statistikern Robert Johansson på Onkologisktcentrum har spelat en viktig roll genom attleta fram uppgifter på vilka kvinnor som lämnatprov till biobanken och som senare utvecklatbröstcancer. Han har också matchat dem medSpets 1/09Hans-Åke Lakso,kemist och läkemedelsanalytiker,använder en högklassigLC-MS-MSapparaturnär hananalyserar hormoneri blod. Provernahärrör från kvinnorunder tidig graviditet.friska kontroller. Sjuksköterskan Lena Selbrandhar med utgångspunkt från uppgifterna fråncancerregistret beställt mödravårdsjournalerfrån nästan hela Norrland för att matcha bådekvinnorna som fått cancer och kontrollerna medrätt graviditetsjournal.Studierna har främst koncentrerats till könshormonernahumant choriongonadotropin,hCG och alfafetoprotein, AFP. Det som varitkänt sedan tidigare är att nivåerna av hCG stegraskraftigt i graviditetsveckorna 10–13. Då ärcelldelningen mycket stark och hormonet fårbröstkörtlarna att ”mogna”. I ett senare skedeanalyseras s.k. steroidhormoner, men även kotininsom är en markör för rökning. Dessa resultatbearbetas för närvarande och är preliminärtmycket intressanta, förklarar Eva Lundin.Inte solklartNågra solklara resultat ger dock inte den förstastudien. Studien var liten, på prover enbart frånrubellaserumbanken, och ett bortfall med förstördaprover gör att resultaten måste ses sompreliminära. Trots det verkar de hålla, menar EvaLundin. Arbetet fortsätter i samarbete med finskaforskare och med den nationella rubellabankeni Uleåborg med prover från över miljonengraviditeter.– Det blir mycket intressant att se om vi kanbekräfta hypotesen i detta stora finska materialoch i det utökade svenska materialet, säger hon.I studien ska man också analysera den insulinliknandetillväxtfaktorn, som anses öka risken förflera olika typer av cancer.AvknoppningarStudien har lett till flera avknoppningar. Så hart.ex. Per Lenner, onkolog vid Norrlands universitetssjukhus,och hans doktorand, Pál Bordás,chef för mammografin vid Sunderby sjukhus,inlett en systematisk studie på kvinnor i Norrbotten– i samarbete med bl.a. makarna Russooch Paolo Toniolo.– Vi tar prover på friska kvinnor som genomgåttmenopaus. Vi har i dagsläget prover från 40som har fått barn, medan 20 är barnlösa. Alladessa har bröstkörtelvävnad kvar och går alltsåatt bedöma, förklarar Per Lenner.Det man studerar är genuttrycket i körtelvävnaden.Man tar också salivprover och ser på hurDNA normalt uttrycks i blod. Man testar ocksåhalten hormon som har med fertiliteten att göra.Hormonomsättningen hos äldre kvinnor är mindreän hos yngre, där halten hormoner varierarunder menscykeln.Hitta markörerAtt de genetiska förändringarna i bröstkörtelnger ett RNA som uttrycker nya proteiner som isin tur ses som markörer i blodet är inte bevisat.Men att det är mål och förhoppning är klart.– Makarna Russo hävdar att de funnit geneni möss, och vi ska nu studera genuttrycket i körtelvävnaden.Sedan hoppas vi kunna utvecklametoder att se förändringarna i blodet. Kan viidentifiera en markör i serum kan vi snabbt testaom kvinnan fått skydd eller inte. I så fall ska vi i ensenare fas, i en fall-/kontrollstudie med proverfrån Medicinska biobanken i Umeå, kolla markörernai biobanksprover, förklarar Per Lenner.Efterlikna graviditetAvsikten är förstås att hitta förebyggande metodermot bröstcancer. Ger analyserna entydigabevis för att hCG skyddar mot bröstcancer öppnardet för att behandla unga kvinnor med hormonet.Men eftersom det handlar om en genetiskförändring och inte om att utveckla antikropparvill Per Lenner inte använda begreppet vaccin.– Tanken är att genom att efterlikna en graviditeten kortare period ge unga kvinnor ett skyddsom varar, säger han.Sådana försök planeras i en annan avknoppning,där Eva Lundin och hennes forskarkollegaMarianne Wulff, docent i obstretrik, valt attligga lågt. Det är Bo von Schoultz, KI-professorsom tidigare var verksam i Umeå, som villpröva om hCG-injektioner kan få bröstkörtelnatt mogna utan graviditet.Men än är det långt kvar innan något förebyggandeskydd kan erbjudas kvinnor. Till dess gällerandra åtgärder, menar Eva Lundin. Den viktigasteär mammografiscreeningen, som tyvärrinte klarat hela sitt åtagande i Västerbotten.– Kvinnor är också allmänt dåliga på attkänna på sina bröst. Kunde vi sprida nyttan av attundersöka sig själv skulle vi kanske kunna räddafler kvinnors liv.Fakta: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomenbland kvinnor. Varje år får cirka 7 000kvinnor diagnosen i Sverige. Det betyder attvarje dag insjuknar 15–20 kvinnor. Bröstcancerdrabbar främst medelålders eller äldre kvinnor.Lite fler än hälften är över 60 år när de får diagnosen.Mindre än fem procent är under 40 år.19

Avsändare: Medicinska fakultetens kansli, Umeå universitet, S-901 87 Umeå.Reumatismensursprung på spårenCellerna i knäets ledkapsel kan producera signalämnen, avvilka en del tidigare ansetts kopplade till nervceller. Dessaoväntade fynd, som Ola Grimsholm gjort i sin forskning,kan få betydelse för behandlingen vid ledgångsreumatism.Bertil BornLedgångsreumatism, reumatoid artrit,RA, debuterar ofta som en inflammation iflera leder. Inflammationen är oftast symmetrisk,vilket innebär att t.ex. höger ochvänster fot drabbas lika. Inflammationenger ständig värk och trötthet, och ledernafår inte sällan felställningar. RA kan ävendrabba andra delar av kroppen än lederna.Sjukdomen går ofta i skov, vilket innebäratt den drabbade kan vara bra ett tag innansjukdomen sätter fart igen.Trots att vi skriver 2009 är denna handikappandesjukdom fortfarande i mångadelar ett mysterium. De flesta är överensom att det handlar om en autoimmunprocess. Det innebär att immunförsvaretangriper strukturer på ledkapseln, vilketger inflammation där, synovit, och påledernas broskceller, kondrocyter.Att rökning ökar risken, hos kvinnormed 40–50 procent, är också fastslaget.I Sverige har knappt 1 procent RA, ochsjukdomen är vanligare hos kvinnor änhos män. Den hör till de sjukdomar varsbakgrund kallas ”multifaktoriell”, ett mersmickrande sätt att säga att man inte haren aning om vad som i grunden utlösersjukdomen. Att det finns en ärftlig komponenttorde dock vara ställt bortom varjetvivel.På sistone har andra Umeåforskareupptäckt nya prognostiska faktorer. Dethar visat sig att antikroppar mot citrullinförutsäger utbrottet av sjukdomen, ochblodprovet är nu infört som standard närman prognostiserar ledgångsreumatism.Nervsystemet inblandatAtt nervsystemet, inklusive delar där peptiderär signalämne, är inblandat i sjukdomennämns ofta som en viktig del av sjukdomen.Många, men inte alla, patientermed RA blir bättre av medicinering somhämmar verkan av signalämnet TumorNecrosis Factor, TNF.Ola Grimsholm har därför i sittavhandlingsarbete studerat hur neuropeptider,små proteiner som fungerar somsignalämnen i nervsystemet, är inblandadevid RA. Hans fokus har varit på bombesin/gastrin-releasingpeptide, BN/GRP,substans P (SP) och neurotrofiner. Hanhar också studerat brain-derived neurotrophicfactor, BDNF, i knäleden hosmänniska och hos mus. Signalämnenatros ha betydelse för sjukdomen genomatt de påverkar bildandet av de substansersom är viktiga för att underhålla inflammationsprocessen.Ökar vid inflammationGrimsholms studier visar att koncentrationenav flera av signalämnena ökarparallellt med en pågående inflammationoch att en del av dem produceras lokalti leden.– Det skulle kunna betyda att frisättningenav dessa signalämnen liggerbakom inflammationen, funderar OlaGrimsholm. Att hämma bildandet och/eller frisättningen av dem kan i så fall varaen ny framkomlig väg att behandla.Signalämnena har bevisligen kraftigaeffekter i ledvävnaden. Receptorer fördem, mottagarställen, har också observeratspå flera olika celltyper, t.ex. inflammatoriskaceller och blodkärl. Olikasignalämnen visar skilda mönster, vilketunderstryker att de har olika funktioneri knäleden.I avhandlingen påvisas också att ävenledbroskcellerna uttrycker signalämnenoch deras receptorer samt att uttrycket avdem förändras när RA utvecklas.Receptorer (mottagarställen)för signalämnenfinns uttryckta i bl.a.blodkärlsväggar i knäledensvävnad.På bilderna ses blodkärlsom uppvisar reaktionerför nämndareceptorer.Tidningen Spetsges ut av medicinskafakulteten vidUmeå universitetoch Västerbottensläns landsting.Produktion:LandstingetsinformationsfunktionRedaktör:Greti OhlssonLayout:Elisabeth SundI redaktionen:Anna Arnqvist,Peter Naredi,Thomas Sandström,TorgnyStigbrand, POSöderström,Katrine ÅhlströmRiklund, Karl-Axel Ängquist,Bertil Born ochHans Fällman.Foto där inget annatanges:Jan Lindmark.Postadress:SpetsVästerbottensläns landsting901 89 UmeåTelefon:090-785 18 52E-post-adress:greti.ohlsson@vll.seTryck: NyaTryckeri City,Umeå 2009Spets20 Spets 1/09