KOMMUNIKATIONER - Kil

KOMMUNIKATIONERKils kommun och tätorten Kil är en kommunikationspunktför fler olika transportslag. Genom kommunensträcker sig Frykensjöarna, fyra järnvägar och tvåstörre vägar som ligger till grund för kommunensfysiska struktur och utveckling. Kommunikationernager även möjligheter till en långsiktigt hållbarutvecklingMed kommunikationer menas alla de olika trafiknätoch stråk som på olika sätt används för transportav människor och gods. Det kan ex. vara vägar,gångbanor, kollektivtrafik, flygplatser, järnvägaretc. Kommunikationerna till och från Kil är mycketgoda och lättillgängliga. Storstäder som Stockholm,Göteborg och Oslo ligger inom ett avstånd påmellan 25 och 35 mil och kan enkelt nås via tåg,flyg, buss eller bil på några timmar.ÖVERGRIPANDE MÅLFysisk planering och samhällsbyggande ska skapaförutsättningar för miljöanpassade och resurssnålatransporter och bebyggelsemiljöerKommunen ska ha väl fungerande kommunikationerför alla, oavsett boende- eller sysselsättningssortKOMMUNIKATIONERJärnvägen ska fortsätta att trafikera kommunensorter samt utvecklas med kommunens bebyggelseDet kommunala vägnätet ska utformas ochunderhållas på sådant sätt att bra framkomlighet,hög trafiksäkerhet och god trafikmiljö uppnåsFör att främja hälsa, miljö och säkerhet ska detfinnas tillgång till ett sammanhängande gång- ochcykelvägnätKommunen ska för barn säkerställa så säkra ochtrygga skolvägar, skolområden och boendemiljöersom möjligt41

KOMMUNIKATIONERPLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARRIKSINTRESSENInom kommunen finns, som tidigare nämnt,fyra järnvägar och två vägar av riksintresse förkommunikationer enligt 3 kap. miljöbalken, de är:- Bergslagsbanan,- Fryksdalsbanan,- Värmlandsbanan,- Norge/Vänerbanan,- europaväg 45, samt- riksväg 61.JÄRNVÄGTransporter på räls är ur resurssynpunkt samhällsekonomisktmer effektivt och miljömässigt bättre änatt framföra transporter på landsväg. Kils kommunoch tätort har utvecklats kring järnvägs-stationenoch centralt i Kils tätort finns även ett spårområdemed ranger- och växlingsbangård.Samtliga järnvägar i Kils kommun och spårområdetvid stationen i Kils tätort av riksintresse. Järnvägarnasom passerar genom kommunen är:- Bergslagsbanan som sträcker sig mellan Gävleoch Kil och ingår i det strategiska godsnätet,- Fryksdalsbanan med sträckning mellan Kil ochTorsby är av betydelse för det regionala resandetoch även till viss del av betydelse för godstrafik,- Värmlandsbanan som sträcker sig mellanCharlottenberg och Laxå (via Karlstad) samtär en mycket viktigt bana för person- ochgodstågstrafiken, samt- Norge/Vänerbanan som sträcker sig mellan Kil42och Göteborg, ingår i TEN-nätet samt är en mycketviktigt bana för person- och godstågstrafiken.Värmlandsbanans funktion är av internationellbetydelse och ingår i TEN-T, det TransEuropeiskaTransportnätverket. De övriga järnvägarnasfunktion är av nationell, interregional, särskildregional betydelse eller av särskild betydelse förden regionala utvecklingen.Samarbetsorganet ”Partnerskap Bergslagen” syftartill att ge godstrafiken i Bergslagen samma standardpå infrastrukturen som i övriga landet. Upprustningav sträckan Gävle – Göteborg påbörjades 1998,men fortfarande saknas t.ex. fjärrblockering samtspårbyte på sträckan Ställdalen – Kil. Under2006 och 2007 har projektet ”Miljöfrämjandegodstransporter från lastbil till tåg” pågått med stödfrån EU. Projektets mål är främst att godstrafikfrån Nordnorge ska gå på järnväg och passeraKongsvinger – Kil för vidare transport mot Göteborgshamn för omlastning innan godset går på export.Projektet är ett samarbete mellan Kils, Arvika ochEda kommuner i Sverige samt Kongsvinger ochHedmark fylke i Norge. Samarbetspartner i projektetär även Region Värmland, Jernbaneforum Røros-Solør och Vänerregionens näringslivsråd.VÄGARRiksväg 61 mellan Fagerås och riksgränsen ingåri det regionala vägnätet. Vägen uppfyller dock intedagens krav på trafiksäkerhet och framkomlighet.Detta pga. att den har fått en samhällsbetydelseoch en trafikutveckling som den inte var avseddför när den byggdes. Därmed finns ett behov avatt öka standarden för att anpassa riksväg 61 efternuvarande regelverk och trafikmängd.Inför infrastrukturplaneringsomgången 2004-2005tog Vägverket tillsammans med kommunernaEda, Arvika och Kil fram en gemensam planför utbyggnad av riksväg 61, ”åtgärds- ochhandlingsplan för riksväg 61 delen Fagerås -norska gränsen”. Handlingsplanen resulteradei att ett flertal utbyggnadsetapper kom med ilänsplanen för perioden 2004-2015 och av dessahar de flesta påbörjats eller färdigställts under2008. Inför kommande planeringsperiod, 2010-2019, har parterna enats om att genomföra enrevidering för att få fram ett aktuellt material införplaneringsprocessen.2006 uppgraderades riksväg 45 till europaväg.Beslutet innebär att standarden måste ökas ienlighet med de gemensamma direktiv somVägverket och de berörda kommunerna arbetatfram.Behovet av en standardökning av vägarna inomkommunen är stor. Bidragande orsaker är ökandetrafikintensitet och tunga fordon. Även de allt mildarevintrarna innebär ett stort slitage på vägarna.GÅNG- OCH CYKELVÄGARKommunen ansvarar för ca 26 kilometer gång- ochcykelvägar. Gång- och cykelvägnätet i centralortenKils centrum håller till största delen god standardmed planskilda korsningar på de mer trafikeradeplatserna.

TRAFIKSÄKERHETI Värmland omkommer 25-30 personer och iSverige ca 550 personer varje år i trafiken. Föratt öka trafiksäkerheten har ex. vajermitträckesatts upp på riksväg 61 mellan Ilanda i Karlstadskommun och Klaxsjön. För att öka gång- ochcykeltrafikens säkerhet har Vägverket blandannat förbättrat övergången mellan Stora Kilskyrka och församlingshemmet samt iordningställten busshållplats. Säkerheten för gång- ochcykeltrafikanter utmed väg 716 mellan Hannäs ochSandlyckevägen är inte trafikmässigt acceptabel.Vägverket har som ett första steg gjort en förstudieavseende sträckan och fortsatt arbete finns medpå prioriteringslistan.Ett ständigt arbete pågår när det gäller att ökatrafiksäkerheten på skolvägarna inom helakommunen.TRAFIKNÄTSANALYSKommunen har arbetat fram en trafiknätsanalys förKils tätort som antogs av kommunstyrelsen 2000-03-23. Syftet med trafiknätsanalysen är att beskrivahur de olika trafiknäten kan utformas för att bättreklara sina respektive uppgifter.KOLLEKTIVTRAFIK OCH PENDLINGVarje dag pendlar ca 3 000 personer ut ur Kilskommun, varav ca 600 åker kollektivt. Mångakommuninvånare är därför beroende av godakommunikationer, framför allt med Karlstad,Arvika och Sunne. Ca 1000 personer pendlar ini Kils kommun. Goda kommunikationer innefattarbl.a. hög vägstandard, täta turer, låga priser ochkomfort. Tidtabeller och priser fastställs i en årliglänstrafikplan av Värmlandstrafik. Någon lokaltrafikinom kommunens tätorter finns inte.Kollektivtrafikens utveckling är en pågåendeprocess mellan Värmlandstrafik och kommunen.Inom kommunen diskuteras och planeras förlokalbussar och pendlingsparkeringar. Tidtabeller,sträckning och priser försöker kommunen attpåverka så att servicen och attraktiviteten ska ökaför ett bättre lokaltrafikutnyttjande. Viktigt är attsamordning sker på ett tidigt stadium i processenmellan nya exploateringsområden, exploatöreroch kollektivtrafiken. Problemet i nuvarandetransportsystem är att andelen resor med bil är stormellan kommunerna inom Karlstadsregionen, 79-93 %, medan andelen resor med buss och tåg ärliten, endast 2-17%.Den enkätundersökning som genomfördes avkommunen januari 2008 visar att kollektivtrafiksresenärernaföredrar tåg framför buss. Dengör även tydligt att fler skulle kunna tänka sigatt arbetspendla om avgångarna utökades ochanpassades bättre till behoven.FLYGKarlstads flygplats ligger ca tio kilometer söderom centralorten. Flygplatsen har tillstånd för 33000 flygrörelser per år, men år 2007 var antaletrörelser endast 10 600. Det finns därför ett stortutrymme för ökad trafik på Karlstad flygplats. EnligtKarlstads flygplats sker ca 50 % av flygningarnaöver Kils kommun, för den stora merparten avKOMMUNIKATIONERdessa flygningar sker starter och landningar översjön Södra Hyn. Antalet flygningar över Kils tätortär mycket litet. Karlstad flygplats förväntar sig attflygningarna över Kils kommun kommer att fortsättapå samma nivå eller eventuellt öka något.Koncessionsnämnden för miljöskydd har den 15 nov1994 beslutat om tillstånd och villkor för flygplatsen.I tillståndet regleras bland annat flygtrafikensomfattning (30 000 flygrörelser per år, den 3 juli1997 utökat till 33 000) och tillåtna flygkorridorer.Transportstyrelsen arbetar under 2009 med attrevidera influensområdet för flygbuller.LÄS MER OM:- riksintressena för järnvägarna, vägarna ochflyget i kapitlet ”RIKSINTRESSEN”- de olika trafiknäten i trafiknätsanalysen för Kilstätort43

KOMMUNIKATIONERTårtanSkogSvartånaTakeneGravaRudBonäsHumletorpBergsbyKOMMUNIKATIONER - PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARBäckebronaneÖstmarkenTorpsjönGunnarsbytorpGetmossenRamsåsenMellan-FrykenBonserudEdetStrandBrunsbergÄrtetanSävelnRinnenRennstadTakenetorpRingstadBodettaEdetFrykåsenÖvre BondestadPråmsjönSandvikenHögåsenFryksdalsbananGunnarsbyVistenSiggerudsnäsArnäsRansbyNilsbyBjörnrudstorpSiggerudDölmeSmedstadDejeTeckenförklaringVägarJärnvägarVärmelnOmråde med höjdrestriktionerBullerpåverkat område kringKarlstads flygplats, 70 dBA0 5 kmÖlserudGrimstadBjörkenäsMossvikenLerbodatorpStor-EmsenVålåsenBodaBrevikHögbodaVärmlandsbananMosserudForsnorBråtjärnLångvikenMarkvattenLeneTäppåsenTomtenÅneholmeuropaväg 45NorstetjärnFjällGösjönÅstjärnetKlacksjönBackarnaFrykerudÅsKlaxåsAplungenSkållerudÖstra Glänneriksväg 61RudstaLidesnarTolitaFageråsUtterudFrykforsNorsälvenGunnitaSkårebolTrångstadNedre BondestadRudSmedstadNorge-/VänerbananSäbySäbytorpStora KilNedre FrykenHannäsKilBjällerudFrykstaÖrnäsStubberudSkåneVälsätterApertinLökeneIllbergKlingerudNorra HynSödra HynKällsäterBackenEkenäsAcksjönSmårissjönBergslagsbananDyvelstenHallenVisterudFors44

KOMMUNIKATIONERPLANFÖRSLAGJÄRNVÄG1. Kommunen ska arbeta för byte av säkerhetssystemetsamt elektrifiering av hela Fryksdalsbanan2. Mark för en omlastningsterminal ska avsättasi både Lersätters industriområde och HumletorpsindustriområdeEn omlastningsterminal för gods som ska omlastasmellan tåg och lastbil planeras i Kils tätort. Tvåmöjliga alternativ till lokalisering utreds, ett läge iLersätters industriområde och ett läge i Humletorpsindustriområde. Omlastningsterminalen ska användasför att minska långdistanstransporterna pålandsväg och öka de på järnväg. Tanken med ens.k. kombitransport är att lasten ska transporteraslånga sträckor med tåg och korta sträckor medlastbil. De för länet vanligt förekommande godsslagenstål, verkstadsprodukter och papper ärexempel på gods som lämpar sig väl att lastas omi en omlastningsterminal. Omlastningsterminalenmöjliggör för mer energieffektiva och miljövänligagodstransporter vilket bidrar till en långsiktigthållbar utveckling.Förslaget att avsätta mark för en omlastningsterminali Kil är i enlighet med Banverkets lägesangivnariksintresseanspråk för kombiterminaler med tillhörandeförbindelsespår.3. Mark ska avsättas för spårreservat inomkommunen på sträckan mellan Karlstad ochArvikaMarken ska avsättas för att möjliggöra utbyggnadav dubbelspår och mötesplatser.4. Kils kommun ska arbeta för byggnation avdubbelspår mellan Karlstad och Kil samt mötesspårpå sträckan mellan Fagerås och ArvikaDubbelspår och mötesplatser kan även medförapositiva effekter för godstransporterna mellanKorsvinger och Göteborg som mer effektivt skullekunna transporteras via Kil.Värmlandsbanan är idag överbelastad vilketinnebär att det inte går att få in fler tåg på sträckan.Dubbelspår krävs i första hand på sträckan mellanKil och Karlstad, men även längre norrut. Norr omKil kan mötesplatser vara ett alternativ. Banverketpåbörjade en kapacitetsutredning under 2007.VÄGAR5. Kommunen ska arbeta enligt ”åtgärds- ochhandlingsplan för riksväg 61 delen Fagerås - norskagränsen”6. Vid dragning av nya vägsträckningar ska inteendast restidsförkortningar beaktas, utan helhetenVid planering och dragning av nya vägsträckningarska alla faktorer vägas samman och bedömningengrundas på helheten. Faktorer är till exempelrestider, miljön, barriärer, trafiksäkerhet, ekonomi,landskapsbild samt växt- och djurliv.GÅNG- OCH CYKELVÄGAR7. Alla tillkommande områden för bostadsbebyggelseinom tätbebyggda områden ska ha gång- ochcykelvägar som är kopplade till det befintliga ochövergripande gång- och cykelvägnätetVid exploatering av nya områden ska gång- ochcykelvägnätet kopplas ihop med det övergripandegång- och cykelvägnätet för att öka trafiksäkerheten,bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle samt ökatillgängligheten.8. Arbetet med att anlägga en cykelväg mellanHannäs udde och ridskolan genom att förbindabefintliga sträckor ska fortsättaDetta för att skapa en sammanhängande sträckningkring södra Fryken.45

KOMMUNIKATIONER9. En gång- och cykelväg ska anläggas mellanLövenstrandsområdet och golfklubben, längsNedre Frykens östra sida10. Planfria korsningar ska anordnas förkommunikationsstråken mellan Lövenstrandsområdetoch Kils centrum11. En gång- och cykelväg ska anläggas mellanKils tätort och Apertin12. Cyklisternas framkomlighet och företräde framförbiltrafiken ska öka i cykelvägnätet i tätorterna13. Utveckla visionen om gång- och cykelvägar tillKarlstad och ForshagaTRAFIKSÄKERHET14. Kommunen ska fortsätta arbeta för trafiksäkerhetpå olycksdrabbade sträckor på den hårt trafikeradeeuropaväg 4515. Trafiksäkerheten och framkomligheten ianslutning till sport- och fritidsanläggningar skaförbättras till år 2010, särskilt med hänsyn till barnoch personer med funktionshinder16. Den utredning gällande trafiksituationenutanför samt till och från skolorna, med början medSannerudsskolan under 2008, ska fortsätta ochvara klar senast under 2012TRAFIKNÄTSANALYS17. Trafiknätsanalysen för Kils tätort ska uppdaterasen gång varje mandatperiodTekniska förvaltningen har i uppdrag att göra enfördjupad analys av den kvalitetsnivå som enligtde olika trafikanternas anspråk i trafiknätsanalysenför Kils tätort bedömts som låg. För attkommunen ska fortsätta utvecklas och förbättrasska trafiknätsanalysen för Kils tätort hållasuppdaterad.18. En kommunomfattande trafiknätsanalys skaupprättas, påbörjas senast 2012För att få en mer heltäckande bild över kommunensalla vägar skall en kommunomfattande trafiknätsanalysupprättas. Trafiknätsanalysen ska behandlaolika vägnät, som exempelvis för gång- ochcykeltrafik, farligt gods och räddningstjänsten.KOLLEKTIVTRAFIK OCH PENDLING19. Kils kommun ska aktivt medverka till attkollektivtrafiken blir resenärens första val genomatt arbeta för samordning av kommunikationernainom regionen samt för tätare turer med tåg ochbuss, även under veckoslut20. Kils kommun ska arbeta för en väl utbyggdtågtrafik till kommunens samtliga järnvägsstationervid Fyksdalsbanan och Värmlandsbanan (Kil,Gunnita, Trångstad, Tolita, Frykåsen, Fagerås,Lene samt Högboda), samt för en ökad tågtrafikmellan Grums, Kil och KarlstadDå Kils kommun historiskt sett är enkommunikationsknutpunkt och flera av kommunensorter är uppbyggda kring järnvägsstationer är detviktigt för orternas fortlevnad och utveckling attjärnvägen fortsätter att trafikeras. Kils kommun skadärför fortsätta arbeta för att tågtrafiken ska trafikerasamtliga järnvägsstationer inom kommunen.Genom att möjliggöra för pendling med tåg bidrarkommunen även till en levande landsbygd och enlångsiktigt hållbar samhällsutveckling.Bättre och snabbare kommunikationer bidrar äventill regionens utvidgning samt till att göra kommunenmer attraktiv.21. Samåknings- och pendlarparkering skaanläggas på strategiska platser i kommunen.2012 ska två samåknings- och pendlarparkeringarvara färdigställda i Kils tätort, en i anslutning tillRavinvägen och en vid Monkorset22. Vid planering av nya centralt belägnaparkeringsplatser i tätorterna ska grönytor av högkvalitet undvika att tas i anspråk23. Kommunen ska arbeta för att regionbussarunder rusningstrafik ska dubbleras för att täcka indelar av Kils tätortGenom dubblering av regionbussarna kan störredelar av Kils tätort försörjas med kollektivtrafik ochöka möjligheterna att resa kollektivt. Genom attöka utbudet av kollektiva transporter främjas ettlångsiktigt hållbart samhälle och jämlikhet.24. De kommunfinansierade transporterna skasamordnas46

TårtanSkogSvartånaTakeneGravaRudBonäsHumletorpKOMMUNIKATIONERBergsbyKOMMUNIKATIONER - PLANFÖRSLAGBäckebronEdaneÖstmarkenTorpsjönGunnarsbytorpGetmossenRamsåsenMellan-FrykenBonserudEdetStrandBrunsbergÄrtetanSävelnRinnenRennstadTakenetorpRingstadBodettaEdetFrykåsenPråmsjönSandvikenHögåsenÖvre BondestadGunnarsbyVistenSiggerudsnäsArnäsRansbyNilsbyBjörnrudstorpSiggerudDölmeSmedstadDTeckenförklaringBjörkenäsTolitaSmårissjönÖstra GlänneNedre BondestadBodaÖlserudHögbodaGrimstadVärmelnLerbodatorpBråtjärnBrevikStor-Emsen2. Område för omlastningsterminal3. Spårreservat0 5 kmMossvikenVålåsenSäbyÖrnäsFrykerudSäbytorpAplungenÅneholmTrångstad Nedre FrykenLene GösjönRudStubberudNorstetjärnHannäsNorsälvenVälsätterÅsGunnitaTäppåsen ÅstjärnetFrykforsStora Kil FrykstaLökeneMosserudKlacksjönForsnorKlaxåsFjällTomtenLidesnarLångvikenMarkvattenFageråsSkållerudBackarnaSkårebolKilApertinDyvelstenNorra HynIllbergAcksjönUtterudSmedstadKlingerudBjällerudSödra HynRudstaSkåneHallenKällsäterBackenVisteEkenäsFo47