Samhällsbyggnadsnämnden 13 november 2012.pdf - Karlskoga ...

Kallelse/föredragningslista 3 (3)Ärenden Handlingar Föredragande9. Hjulet 2 (del av) och Brickegården 6:1 (del av)- markförsäljningXJohan Ljung10. Försäljning av del av fastigheten Högåsen2:139På sammanträdet Johan Ljung11. Häsängen - kv Skytteln m fl - uppdrag attupprätta detaljplan12. Baggängens vårdcentral - Geologen 4 - uppdragatt upprätta detaljplanXXBosse BjörkBosse Björk13. Gradskivan m fl - antagande av detaljplan X Bosse Björk14. Parkering i centrum - Avrapportering utredningsuppdragXBosse BjörkStefan Larsson15. Revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen X Terése Riddersand16. Svar på motion om att fartbegränsningen 60km på E-18 tas bort17. Förslag till utbildningsplan för ECO Driving -sparsam körningXXStig RengmanKristin SödergrenAgnetha KöhlerStig RengmanKristin SödergrenAnmälningsärenden18. Delegationsärenden Pärm19. Inkomna handlingar Pärm

Kallelse/föredragningslista 3 (3)Ärenden Handlingar FöredragandeInformationsärenden20. Samhällsbyggnadsinformation-Projektplan-Kilsta by-Möckelngymnasiet-Samarbete med Storfors kommun-Medborgardialog Torget-Storängsudden-Centrumstråket-Boforsudden-Smultronet m fl-Väg 205-Återvinningsstationer-Vindkraft Granåsen-MyCarta-Centralparken-Enkät-internkontroll-Personal och övriga frågor-Självanalys avseende kommunens styr- ochuppföljningssystemKarlskoga den 31 oktober 2012Liselotte Eriksson (S)vice ordförandePresskonferens den 14 november kl.12:00, Biblioteket Skrantahöjdsvägen 35.

Ärende 1Upphandling av ny brandstation - Informationsärende

Ärende 2Slutrapport lokalutredningen – InformationsärendeSlutrapport, se ärende 3

Ärende 3Yttrande över slutrapport, lokalutredning

Tjänsteskrivelse2012-10-01 KS 2009.0049Handläggare:Jukka TekonenKommunfullmäktigeSlutrapport, lokalutredningSammanfattningKommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att gekommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans medsamhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reducerasmed minst 27 000m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunktenskulle vara innehav och driftkostnader2009.Lokalutredningens slutrapport lämnar förslag inom följande områden:• ärendehantering• organisation• underhållsplaner• hyreskontrakt• investeringar• internhyror• ekonomiska konsekvenser• uppsägning av lokal• lokalförsörjningsplanBeslutsunderlagKommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 1 oktober 2012Slutrapport, lokalutredning, 1 oktober 2012Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2012 § 121Delrapport 2, 4 juni 2012Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 22 maj 2012Kommunfullmäktiges protokoll den 15 november 2011Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober 2011 § 219Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011Kommunstyrelsens beslut den 4 oktober 2010§153BakgrundKommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att gekommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans medsamhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av

2012-10-012013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reducerasmed minst 27 000m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunktenskulle vara innehav och driftkostnader2009.En lokalutredare tillsattes och en projektspecifikation redovisades tillkommunstyrelsen i december 2010.En första delrapport presenterades till kommunstyrelsen den 23 augusti2011. Kommunfullmäktige antog delrapportens förslag.Delrapport 2 visar att projektmålet, reducering av lokalytor med 27000m² och minskning av lokalkostnaderna med 12 mnkr/år, är möjliga attuppnå. Kommunstyrelsen beslöt att1. godkänna delrapporten2. avsluta lokalutredningen 2012-06-043. lokalutredningen överlämnar en slutrapport till kommunstyrelseni oktober 20124. minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalytaska leda till minskad ram för respektive nämnd. Medlen avsättscentralt för omfördelning.ÖvervägandenFöljande faktorer bidrog till det positiva resultatetet:• KS ledamöter och förvaltningschefer samlades i Loka i december2010 för att diskutera hur lokalutredningen skulle genomföras.Politikerna betonade bland annat vikten av att sträva efter så storenighet som möjligt och att inte i onödan göra ”politik” avlokalutredningen. Det var också ett löfte som man höll under helaprojektet. Nämnderna och kommunstyrelsen fick delrapporterunder projektets gång vilket bidrog till en lämplig politiskstyrning av projektet.• En projektspecifikation (projektplan) utarbetades och godkändesav kommunstyrelsen. Projektspecifikationen gjordes utifrån denmall som Karlstad kommun använt under ett flertal år.• Projektet organiserades med en styrgrupp bestående av denkommunövergripande ledningsgruppen. En kommunövergripandeprojektgrupp samordnade arbetet i alla delprojekt som fanns iförvaltningarna. Flera av förvaltningarna hade dessutomunderprojekt till sina stora delprojekt. KPR, KHR,samverkansgrupper och verksamhetsråd i skolor samt enföräldraförening utgjorde referensgrupper till projektet.• Dialogfasen bidrog till att reduceringen av lokalytor genomfördesrelativt komplikationsfritt. Dialogfasen innebar att manefterfrågade medborgarnas synpunkter innan ett skarpt förslag varframtaget. Synpunkter inhämtades via offentliga möten, träffarmed referensgrupper, möten med berörd personal och anhörigatill elever m.fl.

2012-10-01Lokalutredningens arbete visar att det finns anledning att centraliseralokalförsörjningsarbetet på flera olika sätt. Förvaltningarna har tidigareägnat alldeles för mycket tid till arbetsuppgifter med anknytning tilllokaler, vilket är en uppgift för samhällsbyggnadsförvaltningen.Lokalutredningen har bidragit till ett bättre samarbete kringlokalförsörjningen i kommunen. Arbetet i de olika projektgrupperna harpräglats av ett konstruktivt, öppet och initiativrikt klimat.Samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklat sitt arbete medlokalförsörjningen under den tid projektet pågått. Bland annat harverksamheten omorganiserats för att bli mer effektiv och sedan mars2011 finns det underhållsplaner för samtliga lokaler.Lokalutredningen lämnar förslag inom följande områden:• ärendehantering• organisation• underhållsplaner• hyreskontrakt• investeringar• internhyror• ekonomiska konsekvenser• uppsägning av lokal• lokalförsörjningsplanKommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut1. Kommunstyrelsen remitterar slutrapporten till barn- ochutbildningsnämnden, socialnämnden, folkhälsonämnden, kultur- ochföreningsnämnden, gymnasienämnden, samhällsbyggnadsnämndenoch till Hyresbostäder i Karlskoga AB2. Kommunstyrelsen behandlar slutrapporten med remissvar vid sittsammanträde den 4 december 20123. Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdragtill kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2012 att kommamed ett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokalerska hanterasAnna DrevenstamKommundirektör

September 2012Lokalutredningen, slutrapport

Innehåll1. Sammanfattning ..................................................................................................................... 22. Inledning................................................................................................................................. 33. Bakgrund ................................................................................................................................34. Resultat................................................................................................................................... 44.1. Sammanställning av reducerade lokalytor och årligt avgående kostnader ..................... 54.1.1 Klara försäljningar/rivningar/försäljningar ............................................................... 54.1.2. Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar ................................................... 54.1.2. Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar ................................................... 64.2. Summering av objekt som överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen .................. 74.3. Budgeterade medel för investeringar föranledda av lokalutredningen ........................... 74.4. Driftkostnader.................................................................................................................. 85. Förslag till åtgärder ................................................................................................................ 85.1. En rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) som syftar till att skapaett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter..................................... 85.1.1. Ärendehantering....................................................................................................... 85.1.2. Organisation ............................................................................................................. 95.1.3. Underhållsplaner ...................................................................................................... 95.1.4 Hyreskontrakt ............................................................................................................ 95.1.5 Investeringar............................................................................................................ 105.1.6. Ekonomiska konsekvenser av lokalutredningen .................................................... 105.1.7. Internhyror.............................................................................................................. 115.1.8. Uppsägning av lokaler............................................................................................ 115.2. Lokalförsörjningsplan ................................................................................................... 125.3. Sammanfattning av slutrapportens förslag.................................................................... 12Bilaga1

Slutrapport, lokalutredningen1. SammanfattningEnligt beslut i kommunstyrelsen 2009-04-14 har konsultförtaget KPMG genomfört enfastighets- och lokalöversyn. Resultatet redovisas i rapporten, ”Utredning avseendegenomlysning av lokalutnyttjande i kommunkoncernen”, som föredrogs i kommunstyrelsen2009-12-01.Den 4 oktober 2010 beslutade kommunstyrelsen, följande:§ 153 ”Kommunstyrelsens ledningskontor får i uppdrag att tillsammans medsamhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassalokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst 27 000 m² ochdriftkostnaderna med minst 12 mnkr. Utgångspunkten är innehav av driftkostnader 2009”.(2009-01-01).Kommundirektören tillsatte en lokalutredare och en projektspecifikation redovisades tillkommunstyrelsen i december 2010.Första delrapporten lämnades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011 ochkommunfullmäktige antog delrapportens förslag.Andra delrapporten presenterades till kommunstyrelsen 2012-06-04.Kommunstyrelsen beslöt att• godkänna delrapporten• avsluta lokalutredningen 2012-06-04• lokalutredningen överlämnar en slutrapport till kommunstyrelsen i oktober 2012• minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalyta ska leda till minskadram för respektive nämnd. Medlen avsätts centralt för omfördelning.Lokalutredningen visar att det är möjligt att uppnå kommunstyrelsens mål att minskalokalytan med minst 27 000 m² och driftkostnaderna med 12 mnkr/år.Dessutom visar lokalutredningen att det finns anledning att centraliseralokalförsörjningsarbetet på flera sätt.Samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med lokalförsörjningen under den tidprojektet pågått, bland annat har verksamheten omorganiserats så att den blivit mer effektivoch sedan mars 2011 finns det underhållsplaner för samtliga lokaler.Lokalutredningen lämnar förslag inom följande områden:• ärendehantering• organisation• underhållsplaner• hyreskontrakt• investeringar• internhyror2

• ekonomiska konsekvenser• uppsägning av lokal• lokalförsörjningsplan2. InledningDet här är lokalutredningens slutrapport. Lokalutredningen avslutades i och med attkommunstyrelsen godkände delrapport 2 den 4 juni 2012.3. BakgrundEn fastighets- och lokalöversyn har genomförts enligt beslut i kommunstyrelsen 2009-04-14.Rapporten, ”Utredning avseende genomlysning av lokalutnyttjande i kommunkoncernen”,som gjordes av konsultföretaget KPMG föredrogs i kommunstyrelsen 2009-12-01.KPMG konstaterar i sin utredning att kommunen förfogar över 261 700 m² lokal- ochbostadsyta varav 16 700 m² utgörs av servicelägenheter.Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010, § 153 följande:”Kommunstyrelsens ledningskontor får i uppdrag att tillsammans medsamhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassalokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst 27 000 m²ochdriftkostnaderna med minst 12 mnkr. Utgångspunkten är innehav av driftkostnader 2009”.(2009-01-01).Kommundirektören tillsatte en lokalutredare och en projektspecifikation redovisades tillkommunstyrelsen i december 2010.Lokalutredningen är ett utvecklingsprojekt som innebär en satsning på färre väl fungerandeenheter inom skola, vård och omsorg. Lokalutredningen ska bidra till bättre nyttjande, högrekvalité samt effektivare drift och förvaltning av kommunens lokaler.Lokalutredningen har sin utgångspunkt i KPMGs utredning. Konkreta förslag frånutredningen har behandlats under projektets gång.Den beslutade projektspecifikationen beskriver lokalutredningens uppdrag på följande sätt:”Projektet ska leda till att resurser som frigörs satsas på vård, skola och omsorg. Det skaockså leda till ett bättre underhåll av kvarvarande lokaler vilket i sin tur ger en bättrearbetsmiljö för brukare och medarbetare”.Projektet ska även leverera:• en samordning av rörelser/flytt under steg 2 (syftade på operativa insatser efter denförsta delrapporten)• en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen som syftar till att skapa etteffektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter.• en lokalförsörjningsplan som sträcker från 2012 - 2021Första delrapporten lämnades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011. Kommunfullmäktigebehandlade ärendet den 15 november 2011 och antog delrapportens förslag.Andra delrapporten presenterades till kommunstyrelsen 2012-06-04.3

Kommunstyrelsen beslöt att1. godkänna delrapporten2. avsluta lokalutredningen 2012-06-043. lokalutredningen överlämnar en slutrapport till kommunstyrelsen i oktober 20124. minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalyta ska leda till minskadram för respektive nämnd. Medlen avsätts centralt för omfördelning.Samtliga nämnder fick information om rapporten vid sina sammanträden i juni (kultur- ochföreningsnämnden i maj).4. ResultatLokalutredningen visar att det är möjligt att uppnå kommunstyrelsens mål:• att minska lokalytan med minst 27 000 m²• att minska driftkostnaderna med 12 mnkr/årFöljande faktorer bidrog till det positiva resultatetet:• KS ledamöter och förvaltningschefer samlades i Loka i december 2010 för attdiskutera hur lokalutredningen skulle genomföras. Politikerna betonade bland annatvikten av att sträva efter så stor enighet som möjligt och att inte i onödan göra”politik” av lokalutredningen. Det var också ett löfte som man höll under helaprojektet. Nämnderna och kommunstyrelsen fick delrapporter under projektets gångvilket bidrog till en lämplig politisk styrning av projektet.• En projektspecifikation (projektplan) utarbetades och godkändes av kommunstyrelsen.Projektspecifikationen gjordes utifrån den mall som Karlstad kommun använt underett flertal år.• Projektet organiserades med en styrgrupp bestående av den kommunövergripandechefsgruppen. En kommunövergripande projektgrupp samordnade arbetet i alladelprojekt som fanns i förvaltningarna. Flera av förvaltningarna hade dessutomunderprojekt till sina stora delprojekt. KPR, KHR, samverkansgrupper ochverksamhetsråd i skolor samt en föräldraförening utgjorde referensgrupper tillprojektet.• Dialogfasen bidrog till att reduceringen av lokalytor genomfördes relativtkomplikationsfritt. Dialogfasen innebar att man efterfrågade medborgarnas synpunkterinnan ett skarpt förslag var framtaget. Synpunkter inhämtades via offentliga möten,träffar med referensgrupper, möten med berörd personal och anhöriga till elever m.fl.Lokalutredningens arbete visar att det finns anledning att centralisera lokalförsörjningsarbetetpå flera olika sätt. Förvaltningarna har tidigare ägnat alldeles för mycket tid tillarbetsuppgifter med anknytning till lokaler, vilket är en uppgift församhällsbyggnadsförvaltningen.Lokalutredningen har bidragit till ett bättre samarbete kring lokalförsörjningen i kommunen.Arbetet i de olika projektgrupperna har präglats av ett konstruktivt, öppet och initiativriktklimat.Samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med lokalförsörjningen under den tidprojektet pågått. Bland annat har verksamheten omorganiserats för att bli mer effektiv ochsedan mars 2011 finns det underhållsplaner för samtliga lokaler.4

4.1. Sammanställning av reducerade lokalytor och årligt avgående kostnader4.1.1 Klara försäljningar/rivningar/försäljningarLokalutredningen - Karlskoga kommun 2012-05-16Adress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst BRA-yta Årlig avgående Årlig avgåendeKlara försäljningar (kvm) kostnad (kr) kostnad (kr/kvm)Granbergsdal 279, 281 Granbergsdals Hyttrebl Granbergsdals skola Såld 2010 BUN 1587 603349 380Granbergsdal 277 Granbergsdals Hyttrebl Granbergsdals förskola, GrangårdeSåld 2010 BUNBrickegårdsvägen 14 Brickegårdsskolan 1 Brickegårdens skola Såld 2010 BUN 1531 562895 368Bregårdsgatan 33B Elefanten 3 Bostadsrätt Såld 2009 SBF 61 77302 1267Flyghangaren Såld 2010 SBF 212 35000 165Sintrams väg 2A-B Bregården 2:90 Hyreshus Såld 2011 SBF 1630 242519 149Baggängsvägen 51A-C Geologen 7 LP-stiftelsen Såld 2011 SBF 2204 249605 113Kedjeåsen 401 Västra kedjeåsen 1:27 Kedjeåsens skola Såld 2010 KUF 394 105237 267Solåkersvägen 1 Besticket 11 Bostadshus, Länkarna Såld 2010 KUF 316 98712 312Klara rivningarBergsmansgatan 25 Rapphönan 11 Bostadshus Riven 2009 SBF 197 0Bergsmansgatan 23 Rapphönan 12 Bostadshus Riven 2009 SBF 374 0Aggerud 216 Aggerud 2:56 Fritidshus Riven 2009 SBF 27 0Ekebyparken Bregården 2:90 Föreningslokal,f d parklekstuga Riven 2009 SBF 20 0Viaduktgatan 7 Berglärkan 5 f d Metallhuset Riven 2009 SBF 680 22448 33Oxelbergsgatan 3 Tranan 7 Bostadshus Riven 2009 SBF 200 0Finnebäck 303 Högåsen 2:139 Fritidshus Riven 2010 SBF 30 0Bergsmansgatan 27 Rapphönan 10 Bostadshus Riven 2011 SBF 291 0Saxlyckevägen 4 Saxfisken 2 Bostadshus Riven 2010 SOC 179 0Gröna Huset Riven 2010 SOC 366 158360 433Loviselundsvägen 67 Spoven 1 Katrinedalsskolan inkl vmbost Riven 2011 BUN 2348 744892 317Sommarvägen Brickegården 6:38 Sandviksbadet f d mat och disk Riven 2011 KUF 63 6000 95Klara uppsägningar externa lokalerHSB Karlskoga Slalomklubb, klubblokal Uppsagd KUF 80 24000 300Hyresbostäder Friluftsfrämjandet Uppsagd KUF 105 31200 297HSB Bofors Gymnastikförening Uppsagd KUF 60 29700 495Hyresbostäder Svarta Galten Uppsagd KUF 490 275000 561Hyresbostäder Finska föreningen Uppsagd KUFHyresbostäder Pensionärsföreningen Uppsagd KUFKA Bergstedts Carlskoga Scoutkår Uppsagd KUF 120 29300 244Kyrkvärden 2 HSB Robsahmvägen 3, Dagbarnlokal Uppsagd BUN 67 18720 279Gustavsgatan 15 HSB Brf Reparatören, Funkis Uppsagd SOC 354 126480 357Summa kvm 13986 3440719 2465

4.1.2. Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningarAdress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst BRA-yta Årlig avgående Årlig avgåendeKommande försäljningar/rivningar/uppsägningar (kvm) kostnad (kr) kostnad (kr/kvm)Boåsvägen 6 Bofors 1:19 Loviselundsskolans gymnastiksal Rivs KUF 370 189733 513Selkroksvägen Bregården 2:90 Kinesiska föreningen Rivs KUF 51Immetorpsvägen 1A Timret 7 Bostadshus Q-märkt Rivs SBF 206Botorp 312 Högåsen 2:7 Bostadshus ? SBF 297Brickegårdsvägen 37 Brickegården 6:19 Bostadshus (Åskullen) ? SBF 157Brickegårdsvägen 32 Brickegården 6:19 Bostadshus ? SBF 165Lunedet 257 Lunedet 2:9 Skidanläggning Säljs? SBF 287Barrskogsvägen 8 Granen 1 Privat daghem Säljs? SBF 184Lämås Kilsta 3:1:73 Förråd Säljs 2012 SBF 301 92725 308Äspenäs 320 Högåsen 2:156 Bygdegillet Säljs SBF 284Finnebäck Rivs SBF XXXKungsvägen 34 Staren 6 Kuriren Hyrs ut externt SBFVästerleden 10 Kilsta 3:117 Västerleden 10 Rivs SOC 88 13505 153Trindtorpsvägen 6 Gasolen 2 Tvätteriet (Stisses) Rivs SOC 478 237644 497Geologen Avvecklas SOC 920 706860 768Högehus Avvecklas SOC 455 411660 905Nitarevägen 3 Nitarevägen Uppsagd SOC 1350 736400 545Nitarevägen 3 Nitarevägen, garage Uppsagd SOC 50 20000 400Vårdlagslokaler äldreomsorgen SOC -300 -300000Värmlandsvägen 9 Duvan 9 Funkis Tillkommet SOC -420 -186000Skrantahöjdsvägen 40 Bemanningsenheten Sägs upp KS 235 188252 801Knut Wistrands väg 4 B Blåhaken 17 Blåhaken Rivs BUN 227 347469 1531Melkavägen 4 Häsängsskolan 3 Blåklinten 2, paviljong Vakant BUN 295 178871 6064 nya förskoleavdelningar Tillkommer BUN -676 -811200 1200Flygfältsvägen 12 Plogen 17 Karlbergsskolan, 7-9 60 % bort BUN 5444 2934486 539Melkavägen 4 Häsängsskolan 2 Häsängsskolan, F-6 Bort BUN 2050 1127845 550Dagbarnvårdslokaler BUN 200 52000 260Dalbacksgatan 5 Bilhallen Uppsagd GN 562 256800 457Gösta Berlings väg 20 Visan 1 Ekebyskolan, Komvux, C-huset Vakant GN 620 340741 550Dunungevägen 12 Kåseriet 2 Dunungevägen 12 Säljs GN 1423 670438 471Hyttåsvägen Lärcentrum Tillkommet GN -310 -254200Minskade städkostnader totalt Avgår 2000000Summa kvm 14993 8954029 597Totalt kvm 28979 12394748 428KommentarerOvanstående redovisning utgår ifrån de objekt som fanns med i KPMGs utredning. Det varutifrån KPMGs utredning som kommunfullmäktige fastställde projektmålet. Av denanledningen finns inte följande objekt med i redovisningen:• nya vårdboendet• permanenta platserna på Karlskoga lasarett• Möckelngymnasiet• brandstation6

4.2. Summering av objekt som överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen• Omstrukturering av Ekebyskolan, vuxenutbildning• Delning av Karlberg 7-9, behålla idrottshall, mottagningskök, matsal och någraadministrativa lokaler• Slutföra omstruktureringen av särskoleverksamheten• Fortsatt omstrukturering av förskoleverksamheten• Avveckling av köket i Torpdalen och ombyggnation av gamla köket iMöckelngymnasiet• Personallokaler för hemtjänsten (Geologen och Högehus)• Lokaler för Hela Människan• Ersättningslokal för tvätteriet (i nya vårdboendet)• Nytt gruppboende för funktionshindrade, tidigast 2013• Ersättningsboende för gruppboendet på Gösta Berlings väg• Ersättningslokal för korttidsboendet Gästis• Lokal för fullmäktiges sammanträden• Budolokal• Ersättningslokaler för den verksamhet som bedrivits på Nitarvägen• Försäljning av Häsängskolan• Försäljning av Dunungevägen4.3. Budgeterade medel för investeringar föranledda av lokalutredningen2012Bregårdsskolan 8 000 000Österleden/Bråten 300 000Möckelngymnasiet, nytt kök (ersätter 1 300 000Torpdalen)Kulturskolan, estetprogrammet 100 000Aggerud/Stråningstorp/Skranta 300 000Summa 10 000 0002013Bregårdsskolan 8 000 000Möckelngymnasiet, nytt kök (ersätter 4 000 000Torpdalen)Bregårdsskolans kök 3 000 000Summa 15 000 0002014Anpassning av Karlberg 7-9Hissar till BregårdsskolanEv. påbörja upprustning av RävåsskolanSumma Ca 11 000 0007

Kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden har för närvarande inte de 11 mnkr som behövs föratt genomföra 2014 års åtgärder i lokalutredningen. Alternativen är att nämnden får ettresurstillskott eller att samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar en investeringsplan för deaktuella objekten utspridd på ett flertal år.4.4. DriftkostnaderBarn och utbildningsnämndenSärskolanFlytt- ochpersonalkostnader,2013FörskolaFlytt- ochpersonalkostnader,2013Karlberg 7-9 Flytt- ochpersonalkostnader,2013och 2014250 tkr250 tkr1 mnkrSocialnämndenHögehusGeologenFlytt- ochpersonalkostnader ochminskadehyresintäkter, 2013och 2014Flytt- ochpersonalkostnader,2013 och 20141 mnkr*2 mnkr*Driftkostnaderna är engångskostnader.*Högehus har årliga hyresintäkter för lägenheter på 1 mnkr. Geologens hyresintäkter är 3mnkr. Ovanstående beräkning bygger på en 50% beläggning i 12 månader före kontraktetsutgång. Personal och flyttkostnader beräknas till 500 tkr per servicehus.5. Förslag till åtgärderEnligt projektspecifikationen ska lokalutredningen, förutom målet att minska ytorna med27 000 m² och minska driftkostnaderna med 12 mnkr/år, leverera, följande:• en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen för att skapa ett effektivtlokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter• en lokalförsörjningsplan som sträcker från 2012 - 20215.1. En rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) som syftartill att skapa ett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter5.1.1. ÄrendehanteringLokalförsörjningen består av:• verksamhetsanpassningar8

• planerade underhållsinsatser• om- och nybyggnation• avvecklingLokalärenden/uppdrag mottas av lokalstrategen på SBF. Uppdragen ska sändas via enelektronisk beställningsblankett och beställaren får ett svar inom en angiven tid.Felanmälningar ska som tidigare skickas till fastighetsservice på Teknik ochfastighetsavdelningen. Felanmälningar kan göras av samtliga anställda i kommunen.Förvaltarna i SBF tar inte emot nya ärenden utan har en ren utförarfunktion.5.1.2. OrganisationSamtliga förvaltningar har centraliserat arbetet med lokalförsörjningen. Förvaltningschefernahar delegerat arbetsuppgiften till en handläggare som är kontaktperson gentemot SBF.SBF kommer att ha en lokalförsörjningsgrupp där avdelningschefen för teknik- ochfastighetsavdelning, verksamhetscontrollern och lokalstrategen ingår. Gruppen kommer attkontinuerligt hantera lokalfrågor ur olika aspekter såsom underhåll, verksamhetsanpassning,om- och nybyggnation, försäljning mm. Gruppen övertar hanteringen av alla de objekt somlokalutredningen lämnat till SBF. Se avsnitt 4.2.Lokalförsörjningsgruppen biträder förvaltningschefen, SBF, genom att utarbeta ett underlagtill kommunens investeringsbudget. Se avsnitt 5.1.5.Lokalförsörjningsgruppen föreslås ingå i en kommunövergripande lokalgrupp som i övrigtbestår av lokalansvariga från samtliga förvaltningar och en representant från Hyresbostäder.Det är lämpligt att avdelningschefen för teknik- och fastighetsavdelningen är ordförande ochsammankallande i gruppen. Gruppen bör sammanträda minst två gånger per halvår.Lokalutredningen föreslåratt samhällsbyggnadsförvaltningen inrättar en kommunövergripande lokalgrupp5.1.3. UnderhållsplanerKPMG skriver i sin utredning följande: ”Kommunen föreslås arbeta med underhållsplaner föratt styra underhålsarbetet och minimera reparationskostnader. Underhållsplanen är också enviktig grund i internhyresmodellen. Underhållsplaner säkerställer också fastigheternasvärden.”Lokalutredningen visar att underhållet har varit eftersatta i ett flertal av kommunens lokaler.Förutsättningen för ett bra underhåll av lokaler och fastigheter är att det anslås tillräckligt medresurser i budgetprocessen. SBF har underhållsplaner för samtliga objekt sedan mars 2011.Lokalutredningen föreslåratt samhällsbyggnadsförvaltningen säkerställer att det finns aktuella underhållsplanerför lokalerna5.1.4 HyreskontraktHyreskontrakt med externa hyresvärdar upprättas endast av förvaltningschefen, SBF.9

Kommunen har hyreskontrakt med Hyresbostäder där det inte alltid ingår underhållsinsatser.Den som äger lokalerna ska i så stor utsträckning som möjligt ansvara förunderhållsinsatserna.SBF har i stort sett hand om samtliga hyreskontrakt utom Kultur- och föreningsförvaltningensandrahandsuthyrning till föreningar. Lokalutredningen kan se fördelar med att allahyreskontrakt upprättas av en och samma enhet.Lokalutredningen föreslåratt samhällsbyggnadsförvaltningen ser över hyreskontrakten så att underhållsinsatsernai så stor utsträckning som möjligt ingår i hyranatt kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att komma medett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokaler ska hanteras5.1.5 InvesteringarFör närvarande fördelas investeringsmedel som har koppling till fastigheter (fastighet= lokal+ dithörande tomt) i huvudsak till SBF men även till andra nämnder.Lokalutredningen anser att det finns fördelar att lokalinvesteringarna samlas inom en ochsamma förvaltning/nämnd. Häri inberäknas lokalanpassningar och även fast utrustning somtillhör lokalerna, t ex köksutrustning, utomhusredskap till förskolor mm. Det ger SBF enbättre överblick över lokalhanteringen och möjlighet till ett bättre beslutsunderlag.Förslag till process:Hösten år 1SBF gör ett förslag till investeringsbudget. I detta ingår att inhämta förslag och synpunkterfrån samtliga förvaltningar. Frågan kan mycket väl diskuteras i den kommunövergripandelokalgruppen.Våren år 2SBFs förslag behandlas i samhällsbyggnadsnämnden.Övriga nämnder ska ha möjlighet att yttra sig om förslaget innan det behandlas ikommunstyrelsen.Lokalutredningen föreslåratt kommunfullmäktige fattar beslut om att alla investeringsmedel till fastigheterfördelas till samhällsbyggnadsnämnden och beslutsunderlaget förbereds så att samtliganämnder kan yttra sig innan förslaget behandlas i kommunstyrelsen5.1.6. Ekonomiska konsekvenser av lokalutredningenKommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 2012-06-04 att minskade hyreskostnader isamband med reducering av lokalyta ska leda till minskad ram för respektive nämnd. Medlenavsätts centralt för omfördelning.Lokalutredningen har tagit med reducerade städkostnader som en del i reduceringsmålet, påsamma sätt som KPMG gjorde i sin utredning gällande minskade driftkostnader med 12mnkr/år.10

Omställningskostnaderna kan i vissa fall vara av betydande storlek och bör beaktas ibudgetprocessen.Lokalutredningen föreslårkommunstyrelsen följande förtydliganden vid fördelning av resurser som frigörs vialokalutredningen:• Minskade städkostnader inberäknas i projektresultatet och leder till minskadram för respektive nämnd och medlen avsätts centralt för omfördelning• reducering av budgetramen sker månaden efter att uppsägningstiden har gått ut• utökade hyreskostnader föranledda av lokalutredningen (omställningskostnader,om- och nybyggnation) måste beaktas i budgetprocessen5.1.7. InternhyrorKPMG föreslog i sin utredning, slutrapport 2009, att kommunen skulle vidareutvecklabefintlig internhyresmodell för att skapa en ökad förutsägbarhet och en värdebaserad modellmed en enhetlig hantering av hyresprissättningen både över tiden samt mellan olikafastigheter/hyresobjekt.KPMG anser att den befintliga hyresmodellen är:• baserad på kostnadsutfall• detaljerad• oförutsägbar• till viss del godtycklig• ej värdebaseradEnligt KPMG är en bra internhyresmodell:• värdebaserad• aggregerad• förutsägbar• ej godtycklig• tydlig och kommunicerbar• debitering efter kostnadsutfall där det ger incitament till kostnadsbesparingar, t.ex.energikostnader• samma nivå för planerat underhåll, oavsett ålder och skick.Resultatet av lokalutredningens åtgärder kommer att medföra stora förändringar i nämndernasinnehav och kostnader för lokaler. Det ökar behovet av en välutvecklad internhyresmodellutifrån KPMGs synpunkter.Lokalutredningen föreslåratt kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag attvidareutveckla den befintliga internhyresmodellen och lämna ett förslag tillkommunstyrelsen under hösten 2013.5.1.8. Uppsägning av lokalerDet finns sedan tidigare skrivelse om villkoren för uppsägning av lokaler. Lokalutredningenanser att villkoren för uppsägning av lokaler kan preciseras i hyreskontrakten och att det intebehövs andra överenskommelser.11

Det kan bli ekonomiska svårigheter för samhällsbyggnadsnämnden om man inte lyckas av attsälja eller hyra ut en lokal under uppsägningstiden. Lokalutredningen kan inte finna att dettaär reglerat på något sätt i politiska beslut.Lokalutredningen föreslåratt kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att föreslå hurkostnader ska finansieras för lokaler som ska avvecklas och somsamhällsbyggnadsnämnden inte kunnat sälja eller hyra ut5.2. LokalförsörjningsplanSyftet med en lokalförsörjningsplan är att ha ett dokument som redogör för• kommunens lokalinnehav• vem som är hyresgäst• ytan• behovet av renovering, behov av annan lokal, eventuell framtidaavveckling(försäljning eller rivning)• nya kommande objekt med hyresgäst, yta och övriga kommentarerI bilaga 2 finns en första version av en lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen börrevideras en gång per år och ingå som en del i samhällsbyggnadsnämndens årligabudgetunderlag till kommunstyrelsen.Lokalutredningen föreslåratt kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att årligen redovisa enaktuell lokalförsörjningsplan i samband med budgetprocessen5.3. Sammanfattning av slutrapportens förslagLokalutredningen föreslår kommunfullmäktigekommunfullmäktige fattar beslut om att alla investeringsmedel till fastigheter fördelas tillsamhällsbyggnadsnämnden och beslutsunderlaget förbereds så att samtliga nämnder kan yttrasig innan förslaget behandlas i kommunstyrelsenkommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att årligen redovisa en aktuelllokalförsörjningsplan i samband med budgetprocessenLokalutredningen föreslår kommunstyrelsenkommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att komma med ett förslagom hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokaler ska hanteraskommunstyrelsen gör följande förtydliganden vid fördelning av resurser som frigörs vialokalutredningen:• Minskade städkostnader inberäknas i projektresultatet och leder till minskad ram förrespektive nämnd och medlen avsätts centralt för omfördelning• reducering av budgetramen sker månaden efter att uppsägningstiden har gått ut12

• utökade hyreskostnader föranledda av lokalutredningen (omställningskostnader, omochnybyggnation) måste beaktas i budgetprocessenkommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att vidareutveckla denbefintliga internhyresmodellen och lämna ett förslag till kommunstyrelsen under hösten 2013.kommunstyrelsen ger kommunledningskontorets ledningskontor i uppdrag att föreslå hurkostnader ska finansieras för lokaler som ska avvecklas och som samhällsbyggnadsnämndeninte kunnat sälja eller hyra utLokalutredningen föreslår samhällsbyggnadsförvaltningensamhällsbyggnadsförvaltningen inrättar en kommunövergripande lokalgruppsamhällsbyggnadsförvaltningen säkerställer att det finns aktuella underhållsplaner förlokalernasamhällsbyggnadsförvaltningen ser över hyreskontrakten så att underhållsinsatserna i så storutsträckning som möjligt ingår i hyranProjektledareJukka Tekonen13

Karlskoga Kommun, Lokalförsörjningsplan 2012, senaste rev 2012 09 27Namn Kategori Hyresgäst Ägare BRA (kvm) KommentarerAggerudsskolan, F-6 Skola BUN Kom 5479Häsängsskolan, F-6 Skola BUN Kom 2050 Säljs 2013. Paviljongdel med förskola ingår ej i försäljning.Skrantaskolan, 7-9 Skola BUN Kom 9584Stråningstorpsskolan, F-6 Skola BUN Kom 5291Karlbergsskolan, 7-9 Skola BUN Kom 9073 Rivs 60 % 2014Karlbergsskolan,F-6 Skola BUN Kom 4746Rävåsskolan, F-3 Skola BUN Kom 2444 Större renovering 2014Bråtenskolan, F-6 Skola BUN Kom 4653Sandviksskolan, F-6 Skola BUN Kom 3355Österledsskolan, 7-9 Skola BUN Kom 9560Stacken Skola (förskola, fritids) BUN Kom 631Bregårdsskolan Skola, Högskola BUN, Extern Kom 11079 Större renovering 2013Blåhaken Förskola BUN Kom 227 Rivs 2014Prästkragen Förskola BUN Kom 650Rödluvan Förskola BUN Kom 637Sjölyckan Förskola BUN Kom 369 Byggs ut med 1 avdelning 2013Skogsduvan Förskola BUN Kom 627Trollet Förskola BUN Kom 369Vallmon Förskola BUN Kom 346Äpplet Förskola BUN Kom 369Blåklinten Förskola BUN Kom 369Kompassen Förskola BUN Kom 324Lärkan Förskola BUN Kom 799Mårbacka Förskola BUN Kom 342Räven Förskola BUN Kom 376Ugglan Förskola BUN Kom 1046Sandmo Förskola BUN Kom 579Humlan Förskola BUN Kom 452Gullvivan Förskola BUN Kom 760Sandtorpet Förskola BUN Kom 227 Rivs på siktSmeden Förskola BUN Kom 601Vitsippan Förskola BUN Kom 448Åskullen Förskola BUN Kom 369Ängen Förskola BUN Kom 369Rödhaken Förskola BUN Kom 338Myran Förskola BUN Kom 415Loviselund, gamla skolan Förskola BUN Kom 406Loviselund, paviljongen Förskola BUN Kom 309Stackfallsstugan Dagbarnvårdarlokal BUN Kom 66 Rivs på siktSkrantagården Föreningslokaler, fritidsgård mBUN, Extern Kom 1495Möckelngymnasiet Skola (gymnasium) GN Kom 18730 Stor ombyggnad, klart 2013Ekebyskolan, Komvux Skola (Komvux) GN, Extern Kom 3992 Större renovering 2013. C-huset vakanshålls.Dunungevägen 12 Utbildning GN Kom 1423 Säljs 2013Gästis Avlastningsboende SOC Kom 174 Säljs till förmån för större objekt 2013Rörläggarvägen 11, bostadshus Bostadshus SOC Kom 227 Rivs på sikt63:an Psykboende SOC Kom 1661Björkliden Äldreboende, gruppboende SOC Kom 6257Sjövillan Gruppboende, omsorgen SOC Kom 389Fyren Gruppboende, omsorgen SOC Kom 447Lötängen Äldreboende SOC Kom 5950Tvätteri (f.d. Stisses) Tvätteri SOC Kom 478 Rivs på sikt?Macken Lokaler, omsorgen SOC Kom 473 Bevaras temporärt?Strandbadet Badhus KUF Kom 4140RIA Boende mm KUF Kom 346 Rivs 2014? Ersättningslokal?

Loviselund, budoklubben Budolokal/SKA RIVAS KUF Kom 370 Rivs på sikt. Ersättningslokal?Lunedet; servering, camping m.m. Friluftsområde KUF Kom 2441Lunedet; slussvaktarbostad Friluftsområde KUF Kom 181"Pumphuset" Föreningslokal KUF Kom 226Bangolfen Föreningslokal KUF Kom 207Bregårdsgatan 3 Föreningslokal KUF Kom 294Karlskoga IP Föreningslokal KUF Kom 190Karlskoga Sportdykarklubb Föreningslokal KUF Kom 219Kilsta IP Föreningslokal KUF Kom 366Kvinnohuset Föreningslokal KUF Kom 582Källmossen Föreningslokal KUF Kom 312Kinesiska föreningen Föreningslokal KUF Kom 51 Rivs 2013Nobelstadion Idrottsanläggning KUF Kom 1929Nobelhallen-Bowlinghallen Idrottshallar KUF Kom 9661 Större renovering 2012-?Musikpalatset Konserthus KUF Kom 920Konsthallen Konsthall KUF Kom 195Kulturskolan Kulturskola KUF Kom 3963Folkets Hus Lokaler, bio, restaurang mm KUF/Extern Kom 7697Gråbo Arbetarmuseum Museum KUF Kom 526Gråbo Skolmuseum Museum KUF Kom 248Björkborn Museum m.m. KUF Kom 2776Lekstuga Frödingsparken Parklekstuga KUF Kom 34Ridskolan Ridhus KUF Kom 3739Sandtorpsbadet Servicebyggnad KUF Kom 63 Nedbrunnen, byggs upp igen?Sandviksbadet Servicebyggnader, 2 st KUF Kom 170Bofors station Stationsbyggnad KUF Kom 412Toalett Katrinedalsparken Toalett Förvaltning Kom 6Förråd Gälleråsen Förråd Förvaltning Kom 105Lämås förråd Förråd/SKA SÄLJAS Förvaltning Kom 301 Säljs 2013?Garage Centralplan Garage Förvaltning Kom 72Garage Östra Grusgropen Garage Förvaltning Kom 93KS-Huset Kontor Förvaltning Kom 3560Centralförrådet Kontor, garage, omkl. Mm Förvaltnimg Kom 2320 Större om-/tillbygnad och rivning 2013 och framåt?Tvättstuga Immetorp Tvättstuga Förvaltning Kom 12Dalen, växthus m.m. Växthus,verkstad, kontor m m Förvaltning Kom 4348 Kyrkan köper loss hyrd del 2013?Bofors station, bostadshus Bostadshus Extern Kom 292F.d. Posten, Immetorp, bostadshus Bostadshus/SKA RIVAS Extern Kom 206 Rivs på sikt?Bostadshus, ridskolan Enbostadshus Extern Kom 297 Säljs på sikt?Brickegårdsvägen 32, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 165 Säljs på sikt?Dalen, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 126Oxelbergsgatan 4, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 174Västerleden 10, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 88 Rivs 2013Åskullen, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 247 Säljs på sikt?Älvkärr, bostadshus Enbostadshus, gårdsarrende Extern Kom 249Finnebäck, fritidshus Fritidshus Extern Kom 113Rom, fritidshus Fritidshus Extern Kom 52Valåsen, fritidshus Fritidshus Extern Kom 212Brandstation Brandstation Extern Kom 3277 Säljs/rivs till förmån för ny station 2013-2014Flygplatsen Flygplats Extern Kom 343F.d. Blomsterkiosken Frisör Extern Kom 22Karlskoga Bygdegille Föreningslokal Extern Kom 284 Säljs på sikt?MC-klubben Föreningslokal Extern Kom 223Granen förskola Förskola/SKA EV SÄLJAS Extern Kom 184 Säljs på sikt?Bussterminalen, kiosk Kiosk Extern Kom 79Bussterminalen, taxi Taxistation Extern Kom 79Bussterminalen, vänthall m.m. Busstation Extern Kom 411

Gryningen Lokal Extern Kom 431Mekonomen Lokal,/SKA RIVAS Extern Kom 515 Rivs till förmån för CentrumstråketPåfågeln, P-hus P-garage Extern Kom 1000Stråhallen Rackethall mm Extern Kom 4609F.d. Panncentral, Kulan Transformatorstation Extern Kom 64lgh 1 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 62 Säljs på sikt?lgh 2 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 70 Säljs på sikt?lgh 3 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 4 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 91 Säljs på sikt?lgh 5 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 70 Säljs på sikt?lgh 6 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 7 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt?lgh 8 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 9 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 10 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 11 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt?lgh 12 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 13 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 14 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 15 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 16 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 17 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 18 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 19 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?lgh 20 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 21 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 22 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt?lgh 23 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt?lgh 24 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 25 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt?lgh 26 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt?Summa kommunalt ägda lokaler och lägenheter 190342NYA KOMMANDE OBJEKTFörskola vid Kulturskolan Förskola BUN Kom Byggs 2013Nya Gästis Avlastningsboende SOC Kom Köps in 2013Ny Brandstation Brandstation Extern Kom Byggs 2013-2014Knapped Konferensanläggning xxx Kom Köps in 2013? Större renovering 2013?Nytt äldreboende Skrantafallet Äldreboende SOC Hyresbostäder Byggs 2012-2014Nytt äldreboende 2 Äldreboende SOC Kom/Hyresbostäder? Byggs 2020-?Nytt gruppboende Sandviken Gruppboende SOC Kom Byggs 2012-2013Trapphusboende Gruppboende SOC Kom/Hyresbostäder? Byggs 2014-2015?Förskola på Kitron Förskola BUN Kontorsbolaget Hyrs in under begränsad period 2013-2014?

EXTERNT INHYRDA LOKALERMurarvägen 10 Dagbarnslokal BUN Hyresbostäder AB 90 Sägs upp på siktSaxlyckevägen 34 Dagbarnslokal BUN Hyresbostäder AB 51 Sägs upp på siktMineralvägen 11 Dagbarnslokal BUN Karlevox AB 50 Sägs upp på siktHallänningsgatan 11 Dagbarnslokal BUN HSB Brf 90 Sägs upp på siktBergsmansgatan 12 Dagbarnslokal BUN 79 Sägs upp på siktStråningstorps Förskola Förskolelokal BUN Fastighetsbolaget Dalian AB 87 Övergångslokal i lokalutredningen, sägs upp snarast möjligtFordonsutbildningen Fordonsutbildning GN 562 Uppsagd 2012. Flyttat till Möckelgymnasiet.Lärcenter Utbildning GN Kontorsbolaget 310Kommunarkivet Kommunarkiv KUF Hestia 500Biblioteket Bibliotek KUF Hestia 2569Bokmagasinet Bokmagasin KUF Hestia 624Skateboardlokalen Föreningslokal, skateKUF Hyresbostäder AB 600Lyset teater Teater, Lyset KUF KP-Group AB 820Bemanningsenheten Kontor Förvaltning Kontorsbolaget 273 Uppsagd 2012. Flyttar till KS-huset.35:an Kontor Förvaltning Hyresbostäder AB 3404Funkis och Fokus Dagverksamhet SOC Hyresbostäder AB 256Poeten Dagligverksamhet Dagverksamhet SOC Hyresbostäder AB 306Stationsgatan Dagligverksamhet Dagverksamhet SOC Lonnhyttan Fastigheter AB 200Dagcentral Baggängsvägen Omsorg, dagcentral SOC Landstingsfastigheter 507Stolpetorp 1 Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 272Spelgatan Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 376Göstas gruppboende Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 3324Kavaljeren/Tellus Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 830Stolpetorp 2 Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 218Mineralen Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 616Vävstolen Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 411Kyrkotorp Gruppboende SOC Petterssons Bygg AB 447Lägenheter ensamkommande flyktingbarn Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 110Skrantahöjdens vårdboende Vårdboende SOC Hyresbostäder AB 5299Saxlyckans vårdboende Vårdboende SOC Hyresbostäder AB 4094Treklövern (fd Bryggan) Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 570 Sägs upp 2012?Utsikten gemensamma ytor Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 200 Sägs upp 2012?Utsikten Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 1468 Sägs upp 2012?Treklövern (fd Solhemmet) Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 1240 Sägs upp 2012?Högehus Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 1449 Sägs upp 2012? Rivs?Geologen Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 4113 Uppsagd 2012. Rivs?Torpdalen Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 3983 Köket flyttar till Bergslagskolans gamla matsal 2013?Solbringen Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 4708 Sägs upp 2013. Nytt koncept framöver.Nickkällan Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 7768 Uppsagd 2012. Nytt koncept framöver.Ekbacken/Gnistan Äldreboende SOC Landtingsfastigheter 956Bergmästarens Servicehus reception mm Vårdlagslokal SOC Brf Hammarn 207Solbringen vårdlagslokal Vårdlagslokal SOC Hyresbostäder AB 53 Sägs upp 2013. Nytt koncept framöver.Socialens kontor 65:an Kontor SOC Hyresbostäder AB 3057Förmedling Socialen, Fackföreningar mm Kontor SOC Hyresbostäder AB 170Soc-kontor, Örntjänst mm Kontor SOC Hyresbostäder AB 441Personliga ombuden Kontor SOC Hyresbostäder AB 100Hammarens Servicehus reception mm Serviceh reception SOC Hyresbostäder AB 1235Hjälpmedelsförrådet Hjälpmedelsförråd SOC Landstingsfastigheter 400Nitarevägen Verkstad/Kontor SOC Landic IX Väst 1350 Uppsagd 2012. Nya lokaler krävs 2013.Summa av kommunen inhyrda lokaler och lägenheter 60843

ProtokollsutdragKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2011-11-15KF § 230 KS 2009.0049LokalutredningenSammanfattningKommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att innan utgången av 2013anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst27 000 m 2 och driftskostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten skulle varainnehav och driftskostnader 2009. En lokalutredare tillsattes och enprojektspecifikation redovisades till kommunstyrelsen i december 2010. Enförsta delrapport presenterades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011 ochkommunstyrelsen remitterade förslaget till samtliga nämnder och tillHyresbostäder i Karlskoga AB.Samtliga nämnder och Hyresbostäder ställer sig bakom delrapportens förslagmed undantag för mindre korrigeringar.BeslutsunderlagKommunstyrelsens protokoll den 31 oktober 2011 § 219Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011Remissvar angående lokalutredningens delrapport 1, den 10 oktober 2011,Hyresbostäder i Karlskoga ABRemissyttrande angående lokalutredningens delrapport 1, den 27 september2011, Barn- och utbildningsförvaltningenRemissvar - Lokalutredning, den 27 september 2011,SamhällsbyggnadsförvaltningenBilaga 1, Häsängsskolans avveckling lå 2012/2013, den 27 september 2011,Barn- och utbildningsförvaltningenFörslag på svar på remiss - Lokalutredning, den 19 september 2011,FolkhälsoförvaltningenLokalutredningen – Remissvar den 3 september 2011, Kultur- ochföreningsförvaltningenYttrande om lokalutredningen, delrapport 1, den 2 september 2011,GymnasieförvaltningenYttrande om lokalutredningen, delrapport 1, den 1 september 2011,SocialförvaltningenKommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 augusti 2011Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011Kommunstyrelsens protokoll den 4 oktober 2010 § 153Förslag till beslutKommunfullmäktige1. ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att till kommunstyrelsenssammanträde i december 2011 redovisa en bedömning av de ekonomiskaJusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2011-11-15konsekvenserna om Campus Alfred Nobel, Örebro Universitet, lämnarsina lokaler i Bregårdsskolans C hus,2. avsätter 10 mnkr i investeringsmedel 2012 och 15 mnkr 2013 till åtgärderföranledda av första delrapporten i lokalutredningen,3. beslutar att investeringskostnader efter 2013, föranledda avlokalutredningen, redovisas i nästa delrapport juni 2012,4. beslutar att ta Häsängskolan ur bruk, exklusive gymnastiksal, eftervårterminen 2012,5. beslutar att göra om Bregårdsskolan till en 4-9 skola samt attmottagningsköket omvandlas från mottagningskök till produktionskök.Arbetet utförs under 2012 och första halvåret 2013,6. beslutar att ta Karlberg 7-9 ur bruk efter vårterminen 2013. Idrottshall ochskolrestaurang åtgärdas med de mest nödvändiga underhållsinsatserna iavvaktan på en mer permanent lösning. Undercentralen flyttas frånskoldelen till idrottshallen. Produktionsköket omvandlas till ettmottagningskök. Arbetet utförs under 2013,7. beslutar att Rävåsskolan förblir en F 3 skola och upprustningen påbörjas2014,8. beslutar att ta servicehusen Geologen och Högehus ur bruk underförutsättning av att ett nytt vårdboende med 60 platser tillskapas och attsocialnämnden avvecklar 40 permanenta platser på Karlskoga lasarett,9. beslutar att lyfta ut frågan om övriga servicehus (förutom Geologen ochHögehus) ur lokalutredning och att det hanteras fortsatt i utredningen omframtida äldreboenden,10. beslutar att Hela människan, RIA lokalen, avvecklas och enersättningslokal erbjuds Hela Människan under 2013,11. beslutar att lokalen för tvätteriet, socialförvaltningen, avvecklas under2012,12. beslutar att lokalerna på Dunungevägen avvecklas när Möckelngymnasietär färdigbyggt, januari 2013,13. beslutar att vuxenutbildningen minskar lokalerna vid Ekebyskolan med500 m 2 till höstterminen 2012,14. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor fortsätter att utreda ett antalobjekt, inkluderande särskolan och förskolan, och redovisar dessa i nästadelrapport i juni 2012,15. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor uppdaterarlokalutredningens redovisning av uppnådda och planerade resultat vadavser reducerade lokalytor netto och kostnadsbesparingar.YrkandenNiina Laitila (S), Ulla Averås (M), Lars-Erik Jonsson (KD, Hans Muth (M),Maria Nyberg (V) samt Lars Hultkrantz (FP) yrkade bifall tillkommunstyrelsens förslag punkterna 1-15.Leif Fredriksson (SPI) yrkade bifall till alla punkter utom punkt nr 2.JusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2011-11-15Inga-Lill Andersson (C) yrkade bifall till alla punkter utom punkt nr 8 därhon yrkade att Högehus tas ur bruk och att Geologen lyfts urlokalutredningen och hanteras fortsatt i utredningen om framtida äldreboende(punkt nr 9).Börje Engholm (MP) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag men attårtalet i punkt nr 4 skulle ändras till 2013.Fredrik Molin (SD) yrkade enligt följande: bifall till punkterna 1, 3, 7, 9, 11-15, avslag på punkterna 2 och 4, återremiss på punkterna 5-6 medmotiveringen att ett alternativ som innebär att man inte blandar elever frånmellanstadiet och högstadiet ska presenteras och att punkt 8 lyfts urlokalutredningen, under punkt 10 ett tillägg om att Hela människan inte fårstå utan lokaler. Dessutom yrkade Fredrik Molin (SD) på två sttilläggspunkter: 1) att lokalutredningens del 2 och 3 ska slås ihop och 2) attinga beslut om rivningar eller ombyggnader inom ramen för lokalutredningenfår tas utan beslut av kommunfullmäktige.Dessutom önskade Fredrik Molin (SD) att lägga ett särskilt yttrande tillprotokollet.Mötet ajournerades kl 17:00-18:00.PropositionsordningFöljande propositionsordning godkändes:Punkt nr 1 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige.Under punkt 2 nr ställdes kommunstyrelsens förslag mot Leif Fredrikssons(SPI) och Fredrik Molins (SD) yrkande om avslag och ordförande fann attkommunstyrelsens förslag bifölls.Punkt nr 3 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige.Under punkt nr 4 ställdes först Börje Engholms (MP) förslag om ändrat årtalmot kommunstyrelsens förslag och ordförande fann att kommunfullmäktigebiföll kommunstyrelsens förslag. Därefter ställdes kommunstyrelsens förslagmot Fredrik Molins (SD) yrkande om avslag och ordföranden fann attkommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag.Under punkt nr 5 ställdes Fredrik Molins (SD) yrkande om återremiss motförslag om att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde ochordföranden fann att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde.JusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2011-11-15Därefter ställdes punkten 5 under proposition och bifölls avkommunfullmäktige.Under punkt nr 6 ställdes Fredrik Molins (SD) yrkande om återremiss motförslag om att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde ochordföranden fann att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde.Därefter ställdes punkten 6 under proposition och bifölls avkommunfullmäktige.Punkt nr 7 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige.Under punkt nr 8 ställdes först Inga-Lill Anderssons (C) yrkande om attGeologen skulle lyftas ur lokalutredningen mot kommunstyrelsens förslagoch ordföranden fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsensförslag.Därefter ställdes kommunstyrelsens förslag mot Fredrik Molins (SD) yrkandeom att punkten 8 skulle lyftas ur lokalutredningen och ordföranden fann attkommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag.Punkt nr 9 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige.Punkt nr 10 ställdes först under proposition och bifölls avkommunfullmäktige. Därefter ställdes Fredrik Molins (SD) tilläggsyrkandemot avslag av detsamma under proposition och ordföranden fann attkommunfullmäktige avslog tilläggsyrkandet.Punkt nr 11, 12, 13, 14 och 15 ställdes under proposition och bifölls avkommunfullmäktige.Därefter ställdes Fredrik Molins (SD) tilläggsyrkande om attlokalutredningens del 2 och 3 ska slås ihop mot avslag och ordföranden fannatt kommunfullmäktige avslog tilläggsyrkandet.Sedan ställdes Fredrik Molins (SD) tilläggsyrkande om att inga beslut omrivningar eller ombyggnader får tas utan beslut av kommunfullmäktige motavslag och ordföranden fann att kommunfullmäktige avslog tilläggsyrkandet.Kommunfullmäktiges beslutKommunfullmäktige1. ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att till kommunstyrelsenssammanträde i december 2011 redovisa en bedömning av de ekonomiskakonsekvenserna om Campus Alfred Nobel, Örebro Universitet, lämnarsina lokaler i Bregårdsskolans C hus,JusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2011-11-152. avsätter 10 mnkr i investeringsmedel 2012 och 15 mnkr 2013 till åtgärderföranledda av första delrapporten i lokalutredningen,3. beslutar att investeringskostnader efter 2013, föranledda avlokalutredningen, redovisas i nästa delrapport juni 2012,4. beslutar att ta Häsängskolan ur bruk, exklusive gymnastiksal, eftervårterminen 2012,5. beslutar att göra om Bregårdsskolan till en 4-9 skola samt attmottagningsköket omvandlas från mottagningskök till produktionskök.Arbetet utförs under 2012 och första halvåret 2013,6. beslutar att ta Karlberg 7-9 ur bruk efter vårterminen 2013. Idrottshall ochskolrestaurang åtgärdas med de mest nödvändiga underhållsinsatserna iavvaktan på en mer permanent lösning. Undercentralen flyttas frånskoldelen till idrottshallen. Produktionsköket omvandlas till ettmottagningskök. Arbetet utförs under 2013,7. beslutar att Rävåsskolan förblir en F 3 skola och upprustningen påbörjas2014,8. beslutar att ta servicehusen Geologen och Högehus ur bruk underförutsättning av att ett nytt vårdboende med 60 platser tillskapas och attsocialnämnden avvecklar 40 permanenta platser på Karlskoga lasarett,9. beslutar att lyfta ut frågan om övriga servicehus (förutom Geologen ochHögehus) ur lokalutredning och att det hanteras fortsatt i utredningen omframtida äldreboenden,10. beslutar att Hela människan, RIA lokalen, avvecklas och enersättningslokal erbjuds Hela Människan under 2013,11. beslutar att lokalen för tvätteriet, socialförvaltningen, avvecklas under2012,12. beslutar att lokalerna på Dunungevägen avvecklas när Möckelngymnasietär färdigbyggt, januari 2013,13. beslutar att vuxenutbildningen minskar lokalerna vid Ekebyskolan med500 m 2 till höstterminen 2012,14. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor fortsätter att utreda ett antalobjekt, inkluderande särskolan och förskolan, och redovisar dessa i nästadelrapport i juni 2012,15. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor uppdaterarlokalutredningens redovisning av uppnådda och planerade resultat vadavser reducerade lokalytor netto och kostnadsbesparingar.ReservationerMot beslutet reserverade sig Inga-Lill Andersson (C), Börje Engholm (MP)och Jens Dahlbäck (MP) till förmån för egna yrkanden. Fredrik Molin (SD)reserverade sig enligt bilaga.Särskilt yttrande från Fredrik Molin (SD)Ingen sammanställning av nuvarande driftkostnader för lokaler omfattande avlokalutredningen finns upptagna som beslutsunderlag.JusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunfullmäktigeSammanträdesdatum2011-11-15Därvid är det omöjligt, att med utgångspunkt från presenterad utredningverifiera att besluten faktiskt leder till en, inklusive återstoden avlokalutredningen, besparing om 12 Mkr.Expedieras tillSocialnämndenBarn- och utbildningsnämndenFolkhälsonämndenGymnasienämndenKultur- och föreningsnämndenSamhällsbyggnadsnämndenHyresbostäder i Karlskoga ABKommundirektörenEkonomichefenJusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunstyrelsenSammanträdesdatum2012-10-16KS § 188 KS 2009.0049LokalutredningenSammanfattningKommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att ge kommunstyrelsensledningskontor i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningenleda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassalokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst 27 000m²och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten skulle vara innehav ochdriftkostnader 2009.Lokalutredningens slutrapport lämnar förslag inom följande områden: ärendehantering organisation underhållsplaner hyreskontrakt investeringar internhyror ekonomiska konsekvenser uppsägning av lokal lokalförsörjningsplanBeslutsunderlagKommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 1 oktober 2012Slutrapport, lokalutredning den 1 oktober 2012Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2012 § 121Delrapport 2, den 4 juni 2012Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 22 maj 2012Kommunfullmäktiges protokoll den 15 november 2011 § 230Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober 2011 § 219Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011Kommunstyrelsens protokoll den 4 oktober 2010 § 153Kommunstyrelsens beslut1. Kommunstyrelsen beslutade att remittera slutrapporten till barn- ochutbildningsnämnden, socialnämnden, folkhälsonämnden, kultur- ochföreningsnämnden, gymnasienämnden, samhällsbyggnadsnämnden ochtill Hyresbostäder i Karlskoga AB.2. Kommunstyrelsen beslutade att behandla slutrapporten med remissvar vidsitt sammanträde den 4 december 2012.3. Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunstyrelsens ledningskontor iuppdrag till kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2012 attJusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragKommunstyrelsenSammanträdesdatum2012-10-16komma med ett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunalalokaler ska hanteras.Expedieras tillSamtliga nämnder utom valnämnden och överförmyndarnämndenHyresbostäder i Karlskoga ABJusterandeUtdragsbestyrkande

Ärende 4Justering av timbelopp för tillsyn enligt miljöbalken ochlivsmedelslagstiftningenSenare utskick

Ärende 5Lunedet 2:6, Knapped, ev förvärv av fastighetOmedelbar justering

Tjänsteskrivelse2012-10-30 SBN 2011.0078Handläggare:Johan LjungKnapped, förvärv av lägergård - Lunedet 2:6SammanfattningBeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2012-08-23,samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2012-10-30,samhällsbyggnadsnämndens beslut 2012-09-07 § 93, kommunstyrelsensbeslut 2012-10-16 § § 202, upprättat avtal om fastighetsreglering (bilaga2 till 7 bifogas ej), översiktskarta Karåsen och översiktskarta Lunedet.BakgrundKommunstyrelsen återremitterade 2012-10-16 ärendet om förvärv avlägergården Knapped till samhällsbyggnadsnämnden för komplettering.Beskrivning av ärendetBruttovärdenDe bruttovärden som använts vid förhandling om nettosumman är enligtde marknadsvärderingar som gjorts för markområdena:1 675 000:- (+/- 200 000:-) för marken på Lunedet 2:67 800 000:- (+/- 10%) för Karåsen 1:1, 1:6-12För Karåsen 1:1, 1:6-12 har inte värderaren satt något intervall men medden erfarenhet som finns att värderingar bara är en uppskattning avmarknadsvärdet har samhällsbyggnadsförvaltningen utgått från enosäkerhet om 10 %.DriftskostnaderBarn- och utbildningsförvaltningen betalar 36 000 kronor år 2012 i hyraoch arrende för byggnader och mark till fastighetsägaren. Till dettakommer 14 000 kronor för el och sophämtning, det vill säga totalt 50 000kronor för år 2012.Den nya hyran efter renovering träder i kraft 2014 och förväntas bli cirka180 000 kronor per år och utöver tidigare driftskostnader tillkommeräven kostnader för vatten och avlopp. (Vad de senare kostnaderna kan bliberor på vilken verksamhet som kommer att bedrivas och går förnärvarande inte att uppskatta.)g:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\-ärende 5 - lunedet 2-6, knapped, ev förvärv av fastighet\tjänsteskrivelse knapped nr 2.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2012-10-302 (2)Nettoeffekten för barn- och utbildningsförvaltningen blir från och med2014 således en kostnadsökning om cirka 144 000 kronor per år pluskostnader för vatten och avlopp.Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutSamhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att:1. Godkänna upprättat avtal om fastighetsreglering där Karlskogakommun erhåller mark från fastigheten Lunedet 2:6 att regleras tillLunedet 2:5 och samtidigt överlåter fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6-12 attregleras till Lunedet 2:6 för en nettosumma omfemmiljonersjuhundratjugofemtusen kronor (5 725 000:-) att betalas frånPrästlönetillgång Svenska kyrkan till Karlskoga kommun2. Använda etthundrafemtiotusen (150 000:-) av nettosumman till attupprätta program/fördjupad översiktsplan för att utöka Lunedetsnaturreservat med det förvärvade området.3. Använda tvåmiljonerfemhundratusen (2 500 000:-) till byggande avvatten och avlopp till lägergården Knapped samt upprustning tillkommunal standard och tillgänglighetsanpassning av byggnader ochomgivningar vid lägergården.Johan LjungMark- och exploateringschefExpedieras tillKommunfullmäktigeKommunstyrelsenBarn- och utbildningsnämndenSamhällsbyggnadsförvaltningenPrästlönetillgång Svenska kyrkan, Karlstads stift

Tjänsteskrivelse2012-08-23 SBN 2011.0078Handläggare:Johan LjungSamhällsbyggnadsnämndenKnapped, förvärv av lägergårdSammanfattningKarlskoga kommun förvärvar lägergården Knapped samt överlåter skogtill Prästlönetillgång Svenska kyrkan som idag äger Knapped.Överlåtelserna ger ett nettoöverskott om 5 725 000:- där delar avsumman används till byggande av vatten och avlopp till samt upprusningav lägergården Knapped.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2012-08-23 ochupprättat avtal om fastighetsreglering (bilaga 2 till 7 bifogas ej)Beskrivning av ärendetLägergården Knapped har hyrts av Karlskoga kommun under lång tid.Lägergården har idag inte vatten och avlopp samt är intetillgänglighetsanpassad och har ett sämre skick än övriga kommunalabyggnader. För att kunna fortsätta bedriva och utveckla den kommunalaverksamheten vid lägergården Knapped behöver vatten och avlopp drasdit samt upprustning och tillgänglighetsanpassning ske. För attkommunen ska kunna investera i byggnaderna behöver de ägas avKarlskoga kommun.Samhällsbyggnadsförvaltningen har förhandlat med PrästlönetillgångSvenska kyrkan om ett förvärv av lägergården Knapped och de har dåställt kravet att kommunen ska betala ersättningen med skogsmark.Samhällsbyggnadsförvaltningen har låtit värdera lägergården Knappedoch ett skogsskifte vid Karåsen-Rönningen och efter förhandlingar harparterna enats om att föreslå respektive politiska församling om attgodkänna ett avtal om fastighetsreglering där Karlskoga kommunerhåller mark från fastigheten Lunedet 2:6 att regleras till Lunedet 2:5och samtidigt överlåter fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6-12 att regleras tillLunedet 2:6 för en nettosumma om 5 725 000:- att betalas frånPrästlönetillgång Svenska kyrkan till Karlskoga kommun, se bilaga.Av nettosumman föreslås 150 000:- användas till att upprätta ettprogram/fördjupad översiktsplan för att utöka Lunedets naturreservatmed det förvärvade området. Vidare förslås att 2 500 000:- avsätts för attbygga vatten och avlopp till lägergården Knapped från Lunedetsg:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\-ärende 5 - lunedet 2-6, knapped, ev förvärv av fastighet\tjänsteskrivelse 2012-08-23.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2012-08-232 (2)camping, samt upprustning till kommunal standard ochtillgänglighetsanpassning av byggnader och omgivningar vidlägergården. I upprustningen ingår bland annat utvändig upprustning avtak, fasad, fönster, ombyggnad av kök och sanitetsutrymmen för attanpassa för vatten och avlopp, byggande av handikapptoalett.ÖvervägandenOm Karlskoga kommun inte förvärvar lägergården Knapped finns det enosäkerhet om det går att bedriva ungdomsverksamhet framöver där pågrund av byggnadernas standard samt att det inte finns tillgång till vattenoch avlopp.Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutSamhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att:1. Godkänna upprättat avtal om fastighetsreglering där Karlskogakommun erhåller mark från fastigheten Lunedet 2:6 att regleras tillLunedet 2:5 och samtidigt överlåter fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6-12 attregleras till Lunedet 2:6 för en nettosumma omfemmiljonersjuhundratjugofemtusen kronor (5 725 000:-) att betalas frånPrästlönetillgång Svenska kyrkan till Karlskoga kommun2. Använda etthundrafemtiotusen (150 000:-) av nettosumman till attupprätta program/fördjupad översiktsplan för att utöka Lunedetsnaturreservat med det förvärvade området.3. Använda tvåmiljonerfemhundratusen (2 500 000:-) till byggande avvatten och avlopp till lägergården Knapped samt upprustning tillkommunal standard och tillgänglighetsanpassning av byggnader ochomgivningar vid lägergården.Johan LjungMark- och exploateringschefExpedieras tillKommunfullmäktigeKommunstyrelsenBarn- och utbildningsnämndenSamhällsbyggnadsförvaltningenPrästlönetillgång Svenska kyrkan, Karlstads stift

1(2)AVTAL OM FASTIGHETSREGLERINGParter: Karlskoga kommun (org. nr 212000-1991), Samhällsbyggnadsförvaltningen, 691 83KARLSKOGA, såsom lagfaren ägare till fastigheten Karåsen 1:1, 1:6, 1:7, 1:8, 1:9, 1:10,1:11 och 1:12 samt Lunedet 2:5 i Karlskoga kommun, nedan kallad kommunen.Prästlönetillgång Svenska kyrkan, Karlstads stift, Box 186, 651 05 KARLSTAD, såsomlagfaren ägare till fastigheten Lunedet 2:6 i Karlskoga kommun, nedan kalladfastighetsägaren.1. Kommunen överlåter till fastighetsägaren fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6, 1:7, 1:8, 1:9, 1:10, 1:11och 1:12. Området ska överföras till Lunedet 2:6. Samtidigt ska andelarna i Karåsen ga:1överföras till Lunedet 2:6.2. Fastighetsägaren överlåter till kommunen det område av fastigheten Lunedet 2:6 som markeratspå bifogad flygbild, bilaga 1. Området ska överföras till Lunedet 2:5. I området ingår inte vatten,ej heller vatten enligt Jordabalken kap 1 § 5.För utfart till det överlåtna området ska bildas servitut för utfartsväg till förmån för Lunedet 2:5och belastande Lunedet 2:6, se bifogad flygbild för lokalisering av servitutet.3. Ersättning för överlåten markareal ska utgå med 5 725 000 (femmiljonersjuhundratjugofemtusen)kronor från fastighetsägaren till kommunen. Ersättningen för överlåten mark ska betalas senast påtillträdesdagen.4. Tillträdesdag är den 1 januari 2013.5. Marken överlåts med de rättigheter som finns lokaliserade till det överlåtna markområdet men frifrån penninginteckningar. Följande rättigheter finns lokaliserade inom de överlåtnamarkområdena:Karåsen 1:1Andelstal i Karåsen ga:1Ledningsrätt starkström 1883-91/61.1Avtalsservitut uppdämning18-IM3-40/12.1Officialservitut(?) kraftledning18-IM3-43/859.1Officialservitut väg vattenledning18-KAS-706.1Officialservitut vägEj registrerat, akt 18-KAD-2238Vägrätt, länsväg 243Jaktarrende Bilaga 2Jordbruksarrende Bilaga 3Av grundarrendeavgiften för jordbruksarrendet hänför sig 3500:- till Karåsen 1:1.Jaktskyttebanearrende Bilaga 4Karåsen 1:6Vägrätt, länsväg 243Karåsen 1:7 t.o.m 1:12Andelstal i Karåsen ga:1Officialservitut vägEj registrerat, akt 18-KAD-2238

2(2)Lunedet 2:6Hyresavtal, nr 78-102 (upphör) Bilaga 5Avtal om lägenhetsarrende, nr 78-505 (upphör) Bilaga 6Jaktarrende (uppsagt till 2013-06-30) Bilaga 7Officialservitut väg 1883-520.16. Kommunen ansöker om lantmäteriförrättning för detta avtals genomförande. Fastighetsägarenbiträder ansökan genom underskrift av detta avtal.7. Lantmäterikostnaderna ska delas lika mellan parterna. En förrättningsakt ska sändas till var ochen av parterna.8. Denna överlåtelse ska genomföras som fastighetsreglering varvid detta avtal ska utgöra sådanöverenskommelse som avses i 5 kap 18 § Fastighetsbildningslagen.9. Genom upprättande och undertecknande av detta avtal upphör hyresavtal nr 78-102, bilaga 5, ochavtal om lägenhetsarrende nr 78-505, bilaga 6, mellan parterna att gälla på tillträdesdagen.10. Avtalet gäller under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige i Karlskoga kommunoch egendomsnämnden i Karlstads stift.Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar. Ett för vardera parten och ett förlantmäterimyndigheten.Karlskoga 2012- Karlskoga 2012-För KARLSKOGA KOMMUNFör FASTIGHETSÄGAREN............................................. .............................................Niina LaitilaHelena EldKommunstyrelsens ordförandeStiftsjägmästare............................................. .............................................Anna DrevenstamCarina HåkanssonKommundirektör

Bilaga 1, flygbild till avtal om fastighetsreglering berörande Lunedet 2:6 med fleraÖverlåtet områdeServitutsväg0 30 60 90 120 150MetersSKALA 1:2000 (i A3-format)

STORFORSKOMMUNLUNEDETSNATURRESERVATAAMARK SOMFÖRVÄRVASALonnen0 250 500 750 1000Meters

Ärende 6Häsängsskolan - försäljningOmedelbar justering

Tjänsteskrivelse2012-11-01Handläggare:Stefan LarssonAvveckling av Häsängsskolan 2SammanfattningKommunfullmäktige har beslutat att ta Häsängsskolan exklusivegymnastiksalen ur bruk efter vårterminen 2012. (KF § 230 – 2011)Detta beslut har nu verkställts och skolan är sedan början av oktobermånad 2012 kallställd.Samhällsbyggnadsförvaltningen har efter samverkan med andra förvaltningarkommit fram till att hela fastigheten Häsängsskolan 2 kanavvecklas. Något behov av att nyttja skolan inklusive gymnastiksalenföreligger inte längre och de baracker som förskolan nyttjar kommer attflyttas till en annan kommunal fastighet.För att kunna avveckla Häsängsskolan enligt fullmäktiges beslut ochintentionerna i lokalutredningen behöver den nuvarande detaljplanändras. (Den gällande detaljplanen medger endast verksamhet med ettoffentligt organ som huvudman.) Förvaltningen kommer därför i ettseparat ärende begära att få ett planuppdrag av nämnden för att ändradetaljplanen så att en försäljning av fastigheten kan ske.Vidare föreslås att kommunfullmäktige justerar sitt beslut från november2011 så att hela fastigheten inklusive gymnastiksalen kan avvecklas.Förvaltningen bedömer att fastigheten kan försäljas tidigast i halvårsskiftet2013, då såväl en ny detaljplan som politiska beslut krävs.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 november 2012Kartbilaga över fastigheten Häsängsskolan 2Kommunfullmäktiges protokoll § 230 -2011Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningenatt avveckla fastigheten Häsängsskolan 2 utomgymnastiksalen genom försäljning.2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktigeatt gymnastiksalen på Häsängsskolan skall avvecklas.Stefan LarssonFörvaltningschefPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Box 230, 691 25 KARLSKOGA 0586-610 00 kommunstyrelsen@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NRKatrinedalsgatan 2-4 0586-530 50 www.karlskoga.se 212000-1991

2012-11-012 (2)Expedieras tillKommunfullmäktigeKommunstyrelsen

Ärende 7Ekonomisk rapport

EKONOMISK RAPPORT FÖR JAN-OKT SBNRIKTPUNKTÅRSBUDGET BUDGET UTFALL PROCENT %64 226 53 522 47 281 74 % 83INTÄKTER KOSTNADER ÅRSPROGNOS148 048 195 329 2 000Stab/Ledning: Större aktuella exploateringsprojekt är för närvarande Storängsudden därvägarbeten pågår och byggnation av anslutningsvägen mot Finnebäcks samfällighetsföreningsväg återstår. Flera möten på plats har varit med olika arrendatorer.Diskussioner har förts med Karlskoga församling om markköp och genomförande avdetaljplan för Österledskyrkan och där avtal om fastighetsreglering har upprättats.Förhandlingar har förts med arrendatorn till marken för restaurant vid Österleden ochköpekontrakt har upprättats för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden.Diskussioner har förts med flera företag om en etablering på Storängens handelsområde.Arbete har utförts för att genomföra projekt Centralparken.Fastighetsdeklarationer har fyllts i för alla kommunens fastigheter som är taxerade somspecialenheter.Tomtkön är för närvarande 14 st efter utskick av förnyelseavgift för 2012.Stadsbyggnadskontoret: Bygglovshandläggarna har fattat 35 beslut i olika byggärenden.Dessutom pågår 10 stora ärenden med tekniskt samråd och där handläggningen delas upp iolika etapper. Ett projekt om hur stora avvikelser ska hanteras i bygglovärenden pågår. Envanlig lösning har varit att ge ett tidsbegränsat bygglov vid avvikelser i väntan på att nydetaljplan ska upprättas som ger möjlighet till ett beständigt bygglov. Nu har ettdomstolsutslag från mark- och miljödomstolen visat att den möjligheten inte längre är möjligom det är uppenbart att byggnationen är permanent. Konsekvensen kommer att bli att flerbygglovsansökningar får avslag ifall de strider mot gällande detaljplan även om planen ärgammal och omodern.GIS-ingenjören har genomfört en informationsinsats om myCarta – vår interna digitala karta –på övriga förvaltningar. Deltagandet har varit dåligt men, det positiva är att de personer somhar kommit har varit riktigt intresserade. Bland annat BRT (räddningstjänsten) har tittat ochde är i stort behov av en aktuell och digital karta. Socialförvaltningen ser stora möjligheter iatt få hjälp med sin planering av insatsområden för sina vårdtagare/brukare, samt att ävenkunna göra prognoser för hur framtiden skulle kunna se ut med tanke påbefolkningsunderlaget i olika stadsdelar. Barn- och utbildningsförvaltningen ser kartan somett planeringsunderlag för hur lokaler ska placeras för förskole- och skolverksamheten.Tillsammans med handikappkonsulenten är planen att ta fram en karta där vi kan visa attKarlskoga kommun är en attraktiv och tillgänglig stad för funktionsnedsatta personer i olikaåldrar (planerat färdigställande till april -13).Karlskoga kommun har en folkbokföringsadress på Lunedets camping eftersom det finnsboende på campingen. Detta har medfört att 3 kommuner har hört av sig till oss efter tips frånfolkbokföringen. Lite roligt att vara exempel för andra!Inom bostadsanpassningen är antalet ärenden uppe i 255 stycken och 65% av årsbudgeten ärförbrukad.

Mätverksamheten mäter för nya detaljplaner samt en del jobb åt Teknik- och fastighet med 4nya projekt som de ska projektera under vintern. Ett litet uppsving av nybyggnadskartor i årjämfört med de senaste åren, delvis med anledning av nya etableringar mm (Biltema,brandstation och gruppboende) men även ett antal nya villor och fritidshus på områden mednyare dataljplaner, exempelvis Östervik och Storängsudden.Miljökontoret:Under oktober månad har sammanlagt 57 kontrollbesök gjorts inom olika projekt. Ett stortprojekt som genomförs är inventering av enskilda avlopp och hästgödselanläggningar inom ettområde i sydvästra delen av kommunen. Totalt skickades ca 200 enkäter ut under våren ochefter att svaren har granskats kommer cirka 60 fastigheter besökas för kontroll av derasavloppsanläggning. I de fall avloppsreningen är otillräcklig kommer krav att ställas pååtgärder. Ett annat arbete som pågår är ett Energieffektiviseringsprojekt därtillsynsmyndigheten går ut tillsammans med kommunens Energirådgivare. Företaget kan dåerbjudas råd och stöd i sitt omställningsarbete för en mer energieffektiv verksamhet.Sammanlagt 27 livsmedelsanläggningar har fått tillsynsbesök under oktober månad.Framförallt är det butiker och pizzerior som besökts.Fastighet:Det kontinuerliga underhållsarbete fortskrider enligt årets plan och i dagsläget har viupparbetat 9 milj av de budgeterade 11,7 som finns för planerat underhåll. Inför denkommande vintern har vi även prioriterat takarbeten för att säkerställa att vi har fungerandeanläggningar över hela kommunen. Ombyggnationen av kommunens alla hissar är nugenomförd och samtliga hissar klarar nu de nya strängare regler som gäller från årskiftet2012-13. Vi har i det sammanhanget även gjort en översyn av besiktningsrutinerna för allmaskinell utrustning i våra byggnader såsom hissar, vikväggar, ridåväggar och portar.Arbetet med att genomföra lokalutrednings intentioner fortskrider och nu är allt klart för enavyttring av Häsängsskolan. Under hösten har vi även påbörjat rivning att ett antal objekt somen längre tid har funnits på avvecklingslistan.Gata Park: Fortsättning och färdigställande av gång – och cykelväg utefterVärmlandsvägen. Påbörjat gatuarbeten vid Storängsudden. Ombyggnad av parkeringsytor vid”snurran” startar i början av november. Ombyggnadsarbete, ny in – och utfart vid ”Frasses”Österleden också i början av november.Ny lekutrustning monteras på skolor och förskolor. Höststädning pågår för fullt, framföralltomhändertagande av löv. Röjning för trygghet och säkerhet sker utefter våra cykelvägar.Växthussäsongen drar igång för fullt. Krävs en hel del planeringsarbete för gestaltningen avrabattytor mm.Säsongsarbetarna har gått hem och avslutat sitt värdefulla arbete.På fordonsverkstaden gäller däckbyte inför stundande vinter. Samtliga gräsklippare ochsopmaskiner ses över så att allt är startklart till nästa säsong (dröjer inte förrän våren knackarpå)Personal: Sjukfrånvaron ligger efter oktober på 2,75 %. På miljökontoret har Anna Ingelögbörjat. Anna kommer att vikariera för Lotta Sundqvist.Ekonomi: Prognosen för året är ett överskott på 2 mkr, vilket ska täcka 2011 års underskott.Förvaltningen har fått extra tilldelade medel samt hållit en del tjänster vakanta för att uppnåplanerat resultat.

Ärende 8Ekonomisk rapport till KS

Tjänsteskrivelse2012-11-02 SBN 2012.0007Handläggare:Ulla LindqvistSamhällsbyggnadsnämndenEkonomisk rapport till KS efter oktoberDriftkostnaderUtfall 2012 Prognos Budget Avvikelsejan - okt 2012 2012 2012Kostnader 195329 242 834 244 834 2 000- varav personal 34 115 41 000 42 510 1 510Intäkter 148 048 180 608 180 608 0Nettokostnader 47 281 62 226 64 226 2 000Nettobudget 53 521 62 226 64 226 2 000Eventuellaavvikelser 6 240 2 000 0 2 000Nettokostnaderper verksamhetNämnd 298 350 350 0Stab 5 297 5 927 6 227 300Stadsbyggnadskontoret5 687 5 718 6 118 400Miljökontoret 1 947 2 571 2 971 400Teknik ochfastighet 34 052 47 660 48 560 900- varavfastighet - 4 627 - 1 038 138 900- varav gatapark 38 679 47 422 48 422 0Summanettokostnader 47 281 62 226 64 226 2 000Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelsePrognosen för året ät ett överskott på 2 mkr, vilket ska täcka 2011 årsunderskott. Förvaltningen har fått extra tilldelade medel samt hållit en deltjänster vakanta för att uppnå planerat resultat.Sjukfrånvaron efter oktober ligger på 2,75 %.POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2012-11-022 (3)Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämndtotalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång.Redovisning Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos Summa2012Resultat i förhållandetill budget1 304 -2 887 2 000 417Kommentarer till åtgärdsplanPrognosen är ett överskott på 2 mkr för 2012.Åtgärder har satts in under året för att nå det planerade i resultatet. Detta harskett i form av att hålla tjänster vakanta och att spara på fastighetsunderhållfram till att beslut togs om tillfällig utökad driftram.LönerUtfalljan - okt 2011Utfalljan - okt 201235 007 34 082KommentarerI utfallet ingår även årets retroaktiva utbetalningar.Jämfört med 2011 ligger förvaltningen 1 mkr bättreefter 10 månader. Jämfört med budget är det 1,5 mkr bättre.Medvetet sparande under första delen av året innan besked gavsom extra tilldelning i driftram.

2012-11-023 (3)InvesteringarInvesteringar/inventarierUtfall2012jan – oktPrognos2012Budget2012Budgetavvikelse2012Varavöverförstill nästaårMöckelngymnasiet 122 296 124 563 130 563 6 000 6 000Konstgräsplan 2 170 819 649 0Gruppboende 1 676 1 900 7 995 6 095 6 095Energiprojekt 76 2 384 2 684 300 300Divenergieffektiviseringar 210 224 224 0 0Brandstation 754 2 000 6 428 4 428 4 428Lokalomställning 2 028 5 000 10 000 5 000 5 000Gestaltning Boforsudden 28 500 500 0 0Attraktiv stadskärna 196 300 1 000 700 700Asfalt 1 731 2 000 2 000 0 0Förvaltningsgemensamma 434 1 000 1 000 0 0Reinvestering lokaler 8 977 10 800 14 000 3 200 3 200Reinvest gator/maskiner 7 186 9 900 9 900 0 0Konst Möckelngymnasiet 469 1 000 1 600 600 600Konstn. Utsmyckn. 1 % 0 0 337 337 337Projekt fastighet 2011 768 859 859 0 0Projekt gata park 2011 238 238 238 0 0Gem. projekt 2011 267 1 223 1 223 0 0Storängsudden sjöledning 2 793 2 891 2 891 0 0Summainvesteringsutgifter150 147 166 952 194 261 27 309 26 660OmsättningstillgångarCentrumstråk/marklösen 443 500 3 200 2 700 2 700Köp/försäljning mark -2 945 -5 152 0 -2 500 0Aggerudsviken detaljplan 0 500 500 0 0Summa omsättn.tillgång - 2502 -4 152 3 700 200 2 700Kommentarer investeringarBudget för 2012 är 133,5 mkr. Därutöver tillkommer drygt 60 mkr somförts över från de projekt som inte slutförts under 2011.Gruppboendet är påbörjat i byggfasen. Information om upphandling avbrandstation ges under nämndsammanträdet.

Ärende 9Hjulet 2 (del av) och Brickegården 6:1 (del av) - markförsäljning

Tjänsteskrivelse2012-10-25 SBN 2012.0206Handläggare:Johan LjungSamhällsbyggnadsnämndenFörsäljning av mark för restaurant - FrassesSammanfattningBeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2012-10-25 ochupprättat köpekontrakt.BakgrundSedan lång tid tillbaka har det funnits ett gemensamt arrende förbensinstation och restaurant på fastigheten Hjulet 2. Påsamhällsbyggnadsnämnden 2012-10-16 godkändes en uppdelning avarrendet i ett arrende för bensinstationen och ett för restauranten.Beskrivning av ärendetArrendatorn till marken för restauranten vill nu köpa den mark hanarrenderar. Enligt beslutade principer för avyttring av fast egendom skaden mark kommunen säljer bjudas ut till försäljning antingen via mäklareeller anbud. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att det här görs ettundantag med hänsyn till att ett arrendekontrakt om 10 år precisupprättats och att en annan köpare än arrendatorn först skulle kunnadisponera marken om knappt 10 år.Ett köpekontrakt har upprättats och prissättningen följer de priserkommunen har vid försäljningen av mark som gränsar mot E18 (200:-/kvm), totalt 535 000:-.Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutKarlskoga kommun försäljer del av Karlskoga Brickegården 6:1 och delav Karlskoga Hjulet 2 för en köpeskilling femhundratrettiofemtusenkronor (535 000:-) och i övrigt enligt upprättat köpekontrakt.Johan LjungMark- och exploateringschefExpedieras tillSamhällsbyggnadsförvaltningenEkici Necmetting:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\ärende 9 - hjulet (del av) och brickegården 6-1 (del av) - markförsäljning\tjänsteskrivelse frasses.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

Flygbild till köpekontrakt för del av Hjulet 2 och del av Brickegården 6:1Ledningsrätt teleElledningBABredbandsledning0 5 10 15 20 25MetersSKALA 1:500 (i A4-format)

Ärende 10Försäljning av del av fastigheten Högåsen 2:139Handlingar på sammanträdet

Ärende 11Häsängen – kv Skytteln m fl – uppdrag att upprätta detaljplan

Tjänsteskrivelse2012-11-05 SBN 2012-0241Handläggare:Bosse BjörkSamhällsbyggnadsnämndenHäsängen – kv Skytteln m fl- uppdrag att upprätta detaljplanSammanfattningPlanområdet är beläget på ömse sidor om Melkavägen i stadsdelen Häsängen ivästra delen av Karlskoga tätort.Planområdet omfattar dels kvarteret Skytteln och del av kvarteret Vävstolensom består av äldre villabebyggelse, dels fastigheten Häsängsskolan 2 därHäsängsskolan är belägen.De berörda villakvarteren har i gällande detaljplan begränsad byggrätt ochutnyttjandegrad, på en nivå som var vanlig på 50- och 60-talen men som inteuppfyller dagen önskemål om boendestandard. Detta medför hinder att beviljabygglov för tillbyggnader och nybyggnad av garage och uthus. Ett bygglov ärför närvarande under handläggning som inte kan beviljas utan planändring.Fastigheten Häsängsskolan 2 ägs av kommunen och är planlagd för allmäntändamål, en bestämmelse från äldre lagstiftning som kunde inrymma alla typerav verksamheter med offentliga organ som huvudman. Då avsikten är attavveckla Häsängsskolan och sälja fastigheten måste detaljplanen ändraseftersom verksamheten inte längre kommer att ha en offentlig huvudman.Huvudsyftet med planläggningen är dels att utöka byggrätt och utnyttjandegradför villabebyggelsen så den motsvarar dagens standardkrav, dels ändraanvändningssätt för fastigheten Häsängsskolan 2 så att en ombyggnad tillbostäder, handel, kontor, service eller liknande blir möjlig. Dessutom föreslåsatt ett användningsområde för en återvinningsstation skapas på ytan mellannuvarande Häsängsskolan och bebyggelsen vid Skrantatorget.Planläggningen bedöms inte innebära några genomförandekostnader förkommunen, däremot förväntas försäljningen av fastigheten Häsängsskolan 2 geen intäkt till kommunen samt minskade driftkostnader i och med att andelenytor som ska förvaltas minskar.Förändringar av planområdet och dess innehåll jämfört med vad som redovisatsi samband med uppdragsbeslutet och som inte är av principiell art får görasinom ramen för handläggningen.Eftersom planen handläggs med enkelt planförfarande har ingen behovsbedömningavseende betydande miljöpåverkan gjorts.

2012-11-052 (2)BeslutsunderlagDenna tjänsteskrivelse 2012-11-05Skiss preliminärt planområdeGällande detaljplan Häsängsskolan 2Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut1. SBN uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag tilldetaljplan för Häsängen – kv Skytteln m fl.Bosse BjörkplanchefBeslutet expedieras till:Stadsbyggnadskontoret

Ärende 12Baggängens vårdcentral – Geologen 4 – uppdrag att upprätta detaljplan

Tjänsteskrivelse2012-10-31 2012.0242Handläggare:Bosse BjörkSamhällsbyggnadsnämndenBaggängens vårdcentral – Geologen 4- uppdrag att upprätta detaljplanSammanfattningPlanområdet är beläget i västra delen av stadsdelen Baggängen i sydvästra delenav Karlskoga tätort.Planområdet omfattar fastigheten Geologen 4 som inrymmer Baggängensvårdcentral, socialkontoret samt en del bostadslägenheter. Byggnaderna inomplanområdet liksom i övriga Baggängen planlades och byggdes ursprungligensom flerfamiljshus men har genom åren konverterats att inrymma andraverksamheter, de flesta till kontor, medan andra hus rivits. Ett fåtal hus fungerarfortfarande som bostäder.Många av de byggnader som konverterats har inte planlagts för sina nyaändamål och det gäller bland annat den nu aktuella fastigheten Geologen 4. Härgäller fortfarande den ursprungliga detaljplanen som reglerar bostäder i 3 planinom en begränsad byggrätt som motsvarar den gårdsbildning som byggnadernaär samlade kring.Geologen 4 ägs av det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder i KarlskogaAB som hyr ut lokalerna till Örebro Läns Landsting (vårdcentral) ochKarlskoga kommun (socialkontor och bostäder). Landstinget har meddelatbehov av att utöka vårdcentralens lokaler vilket kräver en planändring eftersomgällande detaljplan dels inte medger användning för vård, dels saknas byggrättför den aktuella tillbyggnaden.Huvudsyftet med planläggningen är att komplettera användningssättet inomGeologen 4 så att det motsvarar nuvarande användning – vård, kontor, bostäder– samt att utvidga byggrätten så att minst den nu aktuella tillbyggnaden kanbeviljas bygglov.Planläggningen bedöms inte innebära några genomförandekostnader förkommunen.Förändringar av planområdet och dess innehåll jämfört med vad som redovisatsi samband med uppdraget och som inte är av principiell art får göras inomramen för handläggningen.Eftersom planen handläggs med enkelt planförfarande har ingen behovsbedömningavseende betydande miljöpåverkan gjorts.

2012-10-312 (2)BeslutsunderlagDenna tjänsteskrivelse 2012-10-31Illustrationsskiss tillbyggnad vårdcentralGällande detaljplan Baggängen (uttdrag)Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut1. SBN uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag tilldetaljplan för Baggängens vårdcentral – Geologen 4.Bosse BjörkplanchefBeslutet expedieras till:StadsbyggnadskontoretHyresbostäder i Karlskoga AB

Ärende 13Gradskivan m fl – antagande av detaljplan

Tjänsteskrivelse2012-10-31 SBN 2012.0154Handläggare:Bosse BjörkSamhällsbyggnadsnämndenGradskivan m fl - Bohult- antagande av förslag till detaljplanSammanfattningPlanområdet är beläget i stadsdelen Bohult strax norr om Karlskogacentrum. Området utgörs av hela eller delar av 5 kvarter medvillabebyggelse, huvudsakligen från 1900-talet tidigare hälft.I gällande plan är byggrätter och utnyttjandegrad, hur stora hus som fårbyggas, generellt mycket begränsade. Detta begränsar möjligheten attbevilja bygglov för tillbyggnader och nya komplementbyggnader.Planen huvudsyfte är därför att utöka utnyttjandegrad och byggrätter såatt hus med ytor enligt dagens bostadsstandard kan medges.Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt gamla PBL(SFS 1987:010).Utställning har genomförts genom att kungörelse skickats per post tillberörda sakägare och övriga remissinstanser, annonsering av kungörelse ilokala dagstidningar samt att planhandlingarna funnits tillgängliga vidhuvudbiblioteket vid torget, i samhällsbyggnadsförvaltningens lokaler påSkrantahöjdsvägen och på kommunens hemsida.Till berörda fastigheter längs Mellanåsgatan har ett illustrerat förslag pånya parkeringsplatser bifogats kungörelsen. Ett möte har även hållits påplats den 11 oktober där de flesta berörda deltog. Ytterligare kontakterhar förevarit med berörda under utställningstiden.Två yttranden har inkommit från berörda sakägare under utställningstiden,ett undertecknat av 7 fastighetsägare som är negativa till nyaparkeringsplatser enligt förslaget och ett yttrande från Brf Pennjalen somär positiva till förslaget om nya parkeringsplatser. Dessa och övrigayttranden samt kommentarer till dem redovisas i ett särskiltutställningsutlåtande. Avseende parkeringsfrågan så föreslås enkompromiss med p-platser på norra sidan Mellanåsgatan istället för påden södra sidan, mark som kan läggas till Brf Pennjalens bådafastigheter. Mark på den södra sidan Mellanåsgatan kan istället läggas tillintilliggande fastigheter i kvarteren Gradskivan och Passaren. Därutöverföreslås några smärre justeringar av plankarta och beskrivningar jämförtmed utställningshandlingen.g:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\ärende 13 - gradskivan m fl - antagande av detaljplan\tjänsteskrivelse med hut - gradskivan m fl - bohult - antagande - 2012-10-31 - sbn.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2012-10-312 (2)KonsekvensbeskrivningÄndringen av detaljplanen är i sin helhet neutral avseende hållbarutveckling men på en punkt ger förändringen positiva konsekvenser förtillväxten genom möjligheten att bygga om och bygg till inom berördakvarter, något som bl a underlättar generationsväxlingen i stadsdelen.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 31 okt 2012Utställningsutlåtande 31 okt 2012Planhandlingarna i utställningsversionIllustration parkering längs MellanåsgatanSamhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut1. SBN antog förslag till detaljplan för Gradskivan m fl – Bohult,med de redaktionella justeringarna att plankartan kompletteras såatt mark avsedd för parkering kan läggas fastigheterna Linjalen 5och Skalan 14, att Mellanåsgatans läge flyttas 2-3 meter söderutpå sträckan förbi Linjalen 5 och Skalan 14, att övrig mark utanförMellanåsgatan på sträckan Charlottastigen och Bergsmansgatanregleras som bostadskvarter och kan läggas till fastigheternaGradskivan 1, 2 och 3 samt Passaren 9 och 10, att kompletteramed u-område inom den yta som får läggas till Linjalen 5 ochSkalan 14 samt för befintliga ledningar i kv Gradskivan, att planochgenomförandebeskrivningen kompletteras med uppgifter omovannämnda parkering och markfrågor, att genomförandebeskrivningenkompletteras med uppgifter om tillfart och servitutsom berör fastigheterna Gradskivan 7, 8, 22, 23, och 24.2. SBN beslutade offentliggör sitt ställningstagande att detdetaljplanen medger inte kommer att innebära någon betydandemiljöpåverkan och att någon miljöbedömning därför inte hargjorts.Bosse BjörkplanchefBeslutet expedieras till:Stadsbyggnadskontoret

Bilaga – Antagande detaljplan – Gradskivan m fl - BohultKonsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslutAspekter Beslutsförslaget har … Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistanSociala/kulturellaBarnkonventionenen positivpåverkaningenpåverkanXen negativpåverkanLyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling.Dialog och inflytandeX Lagstadgad medborgardialog enligt PBL.FolkhälsaJämlikhet och social rättvisaJämställdhetKulturmiljö/kulturellaomgivningarMiljörelaterad hälsaEkologiska AvfallXBiologisk mångfaldEnergiKonsumtionTransporterVatten, luft och markEkonomiska Kommunens ekonomiXKostnadseffektivitetXXXXXXXXXXXTillväxtX Ökade möjligheter till om- och tillbyggnader är positivt för flexibilitetenpå bostadsmarknaden och därmed för Karlskoga som ort. Underlättar bla generationsväxlingen i stadsdelen.

SBN ber 1 (3)NORMALT PLANFÖRFARANDE - GAMLA PBLDetaljplan förGRADSKIVAN, M FL - BOHULTKarlskoga kommunÖrebro länUpprättad 2011-08-30av samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga____________________________________________UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDEUTSTÄLLNING Detaljplanen för Gradskivan m fl - Bohult har under tiden 27 september till 18oktober 2012 varit utställd för granskning. Handlingarna har även sänts tillkommunala nämnder och andra berörda instanser.Eventuella synpunkter skulle ha varit samhällsbyggnadsförvaltningen tillhandasenast den 18 oktober 2012YTTRANDEN Ägarna till fastigheterna Gradskivan 1, 2, 3, Passaren 9 samt Linjalen 2, 3FRÅN PRIVATA och 4 har inkommit med ett yttrande, bilaga 1.SAKÄGAREKommentar:Inledningsvis bör noteras att en gräsyta med en bredd om ca 4 meter mellangatan och nuvarande tomtgränser med befintliga häckar eller staket är ytterligtovanlig. Om det förslag som presenterats under utställningen skulle genomförasinnebär det att denna del av Mellanåsgatan skulle få samma standard som övrigagator inom området och orten i stort. Det skulle inte innebära intrång på någon avintilliggande fastigheter, alla befintliga tillfarter kan behållas och den användbaradelen av gatan skulle vara oförändrad jämfört med idag. Det bör även poängterasatt den gräsyta som diskussionen gäller och ägs av Karlskoga kommun enligtbestämmelserna i gällande detaljplan är möjlig att sälja, att den skulle tillfallaberörda fastighetsägare stämmer inte. Det är full möjligt att bygga bådedubbelgarage och carport på fastigheten Passaren 9 så som utställningsförslagetär utformat men det förutsätter givetvis att hänsyn tas till att bara mark som tillhörfastigheten kan disponeras likväl som faktiska förutsättningar.Med detta sagt föreslås ända en förändring av det aktuella förslaget för att vissmån tillmötesgå de synpunkter som framförts. Detta alternativ kom fram isamband med ett möte på plats den 11 oktober då de flesta av de berördafastighetsägarna längs gatan deltog, dock ingen representant för Brf Pennjalen.Brf Pennjalen har idag ett parkeringsbehov som inte kan lösas inom föreningensegen fastighet. Ett förslag om att använda en mindre yta inom Karls Åbyparken(del av Karls Åby 2:2)har studerats tidigare och Brf Pennjalen har avböjt ett sådantförslag eftersom det inneburit att delar av byggnadskonstruktioner måste rivas ochdet totalt ansågs vara för kostnadskrävande. Detta är även svar på det förslagsom framförts av rubricerade fastighetsägare.

2 (3)Det justerade förslaget innebär att kvartersmarken utökas så att fastigheternaPennan 5 och Skalan 14 kan utökas med ca 3 meter mot söder, motsvarande denyta på Mellanåsgatan som redan idag används för kantstensparkering. Detinnebär att nämnda parkeringsytor, som totalt kan rymma upp till 12 bilplatser,skulle komma att ligga på Brf Pennjalens mark och att föreningen kan hyra utplatserna till sina medlemmar alternativt använda dem som besöksplatser och attman även skulle ha ansvar för snöröjning, etc. För att förbättra framkomlighetenpå Mellanåsgatan ska ett sådant köp kombineras med att gatan breddas/flyttasmot söder, inklusive trottoaren, på den sträcka där Brf Pennjalen får ha egnaparkeringar. Det bör vara möjligt för föreningen att bara förvärva en del av markenoch att bara den sträcka som förvärvas breddas. Breddningen tar inte helagräsytan i anspråk och resterande del kan säljas till de fastighetsägare somönskar utöka sina fastigheter. För Gradskivan 1 och 2 avser detta hela gräsytansbredd eftersom breddningen av gatan inte berör den sträckan. Tre avfastighetsägarna har meddelat att de vill köpa till mark mot Mellanåsgatan. Avpraktiska skäl bör det, om detta förslag genomförs, inte längre vara tillåtet attparkera på den södra sidan av Mellanåsgatan. Denna fråga regleras dock inte idetaljplanen.Eftersom det ovan beskrivna förslaget inte redovisats för alla berörda underutställningstiden och inte fullt ut tillmötesgår de fastighetsägare som yttrat sigkommer samtliga fastighetsägare på denna sträcka av Mellanåsgatan gesmöjlighet att överklaga beslutet att anta detaljplanen, även de som inte yttrat sigunder utställningstiden.Ägaren till fastigheterna Linjalen 5 och Skalan 14, Brf Pennjalen har inkommitmed ett yttrande, bilaga 2.Kommentar:Som beskrivits ovan kommer planförslaget att justeras så att de parkeringsplatsersom Brf Pennjalen kan förvärva kommer ligga på norra sidan Mellanåsgatanistället för på den södra sidan. Detta bör dock vara en fördel för Brf Pennjalensmedlemmar och det förenklar ansvarsfrågan i och med att den mark som bliraktuell för parkeringsplatser kommer läggas till den ena eller båda av föreningensfastigheter. Det bör poängteras att detaljplanen möjliggör att mark kan läggas tillBrf Pennjalens fastigheter och att alla kostnader för att genomföra nödvändigaåtgärder ska betalas av Brf Pennjalen.KOMMUNALA Mark- och exploateringsenheten har lämnat ett yttrande, bilaga 3.YTTRANDEN, M FLKommentar:Planförslaget har avseende parkeringsplatserna justerats i enlighet medsynpunkterna i yttrandet, se kommentar ovan. Den yta som kan läggas till Linjalen5 och Skalan 14 regleras samtidigt som u-område för att säkra befintliga likväl someventuellt framtida ledningar.Genomförandebeskrivningen kompletteras med de alternativ somuppmärksammats avseende tillfart och servitut för Gradskivan 7, 22, 23 och 24samt därutöver (ej omnämnt i yttrandet) att Gradskivan 8 har servitut överGradskivan 7.Plankartan kompletteras med nämnt u-område i kv Gradskivan.

3 (3)Länsstyrelsen inkommit med ett yttrande om att planen inte avses att prövasenligt PBL 12 kap 2 §, bilaga 4.Övriga kommunala och andra instanser har inte haft något att erinra motplanförslaget eller valt att inte yttra sig.FÖRSLAG TILLBESLUTSamhällsbyggnadsnämnden föreslås anta detaljplanen för Gradskivan m fl- Bohult med de redaktionella justeringarna att plankartan kompletteras så attmark avsedd för parkering kan läggas fastigheterna Linjalen 5 och Skalan 14, attMellanåsgatans läge flyttas 2-3 meter söderut på sträckan förbi Linjalen 5 ochSkalan 14, att övrig mark utanför Mellanåsgatan på sträckan Charlottastigen ochBergsmansgatan regleras som bostadskvarter och kan läggas till fastigheternaGradskivan 1,2 och 3 samt Passaren 9 och 10, att komplettera med u-områdeinom den yta som får läggas till Linjalen 5 och Skalan 14 samt för befintligaledningar i kv Gradskivan, att plan- och genomförandebeskrivningen kompletterasmed uppgifter om ovannämnda parkering och markfrågor, att genomförandebeskrivningenkompletteras med uppgifter om tillfart och servitut som berörfastigheterna Gradskivan 7, 8, 22, 23, och 24 samt att offentliggöra sittställningstagande att det detaljplanen medger inte kommer att innebära någonbetydande miljöpåverkan.Karlskoga 2012-10-30Bosse Björkplanchef

BILAGA 1

BILAGA 2

BILAGA 3

BILAGA 4

PLANBESTÄMMELSERUtställningstid 27 september - 18 oktober 2012Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gällerbestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten.GRÄNSERPlanområdesgränsen redovisas 3 m utanför området.AnvändningsgränsEgenskapsgränsANVÄNDNING AV MARK OCH VATTENAllmänna platserLOKALGATAPARKLokaltrafikAnlagd parkKvartersmarkBP 1BostäderYtparkeringUTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSERgånggcvägf-inUTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNINGe1 000/00BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDEGångvägGång- och cykelvägMarken får användas som infart till intilliggande fastighetHögsta byggnadsarea för huvudbyggnad/högsta byggnadsarea förkomplementbyggnader per fastighetgyUtformningIIfrilMarken får inte bebyggasMarken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggningMarken skall vara tillgänglig för utfart från angränsande fastigheterHögsta byggnadshöjd i meter för komplementbyggnaderHögsta antal våningarEndast friliggande husADMINISTRATIVA BESTÄMMELSERGenomförandetidGenomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraftVerkan på fastighetsplanGällande tomtindelning för:Kv Passaren 3-10 fastställd 1951-04-25, akt 1883K-1514Kv Tuben 1-8 fastställd 1951-0108, akt 1883K-1479Kv Mätbandet 1-11, 14, 17 fastställd 1954-08-05, akt 1883K-1984Kv Mätbandet 12-13 fastställd 1969-03-20, akt 1883K-4671upphör att gälla i och med att detaljplanen vinner laga kraftTECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA2:71 4BOFORS, MALLENHultmansgatanLrServAnvänd gräns, PlangränsTraktgränsKvarterstraktFastighetsgränsSläntStödmurVägkantStaketSpårFastighetsbeteckningarTraktnamn, KvartersnamnGatunamnLedningsrättServitutX 6579400Y 125100Bostadshus, UthusAllmän byggnad, KyrkaTransformator, SkärmtakIndustribyggnadTrädKoordinaterRutnätspunktKoordinatsystem SWEREF 99 15 00Höjdsystem Rikets Epok 1900Mätklass IIGrundkartan framställd genom uttag från kartdatabasenSKALA 1: 10000 20 40 60 80 100MeterNORMALTPLANFÖRFARANDEUtställningshandlingDETALJPLANDenna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringensker med stöd av plan- och bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser.Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handlingfinns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd.GRADSKIVAN m fl- BohultKARLSKOGA KOMMUNGamla PBL2011-08-30SBNLAGA KRAFT......................................................................Bosse Björk, planchef.......................................... ..........................................

Ärende 14Parkering i centrum – Avrapportering utredningsuppdrag

Tjänsteskrivelse SBN 2011.01072012-11-06Handläggare:Stefan Larson, Bosse BjörkSamhällsbyggnadsnämndenParkering i centrum- avrapportering utredningsuppdragSammanfattningHandlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har underen tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört medbutikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget äravgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare attparkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum.Samhällsbyggnadsnämnden gav därför samhällsbyggnadsförvaltningenuppdraget ”att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartadekonkurrensförutsättningar avseende parkering.”Utredningen har kommit fram till att det finns en metod för att gehandeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningaravseende parkering, något som också bedöms ge handeln någotgynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Underförutsättning att erforderlig omsättning sker på de parkeringsytor somligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för atthandeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnådetta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmarebutikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, en form avzonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen påavgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskortmed låga avgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som fåranvändas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ förkunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktigaför att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system.För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker icentrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås attgemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildasdär fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggningär ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkraen långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet ochför att förvalta gemensamma anläggningar.Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatsernafinansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget förlokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precis

2012-11-062 (8)som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet.Gatuparkering ska ligga kvar på kommunen men bör även den varaavgiftsfri, regeras för korttidsparkering och omfattas av samma p-skivesystem som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att omsystemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningensom beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunderoch besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformasfär deparkeringsytor som ingår i föreningens ansvar.Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätteri det här upplägget parkeringsaktiebolaget Råkans roll som samordnareoch kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används(bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligtmer heltäckande och över tid mer hållbar roll.Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslutavseende parkeringaktiesbolaget. Det krävs även en dialog med berördafastighetsägare där en tydlig majoritet bör vara positiva till denföreslagna metoden om det ska införas. Införandet av gemensamhetsanläggningarmed tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 åroch förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor.För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslutom att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandetav gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening samt attparkeringsaktiebolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter.BakgrundHandlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har underen tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört medbutikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget äravgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare attparkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum.Frågan om parkering i centrum har utretts ett flertal gånger. Senast ettmer omfattande grepp togs var 2005 när konsultföretaget WSP hadeuppdraget genom en utredning som benämnd ”Parkerings- ochtillgänglighetsutredningen”. Denna utredning visade inte på någon bristpå parkeringsplatser i centrum, däremot fanns dels en obenägenhet attanvända takparkeringen på Kulan, dels saknades samordning mellanolika aktörer vad gäller skötsel, avgifter, mm. I samband medparkeringsutredningen gjordes även en utredning om möjligheterna attbilda en gemensamhetsanläggning för att samordna gemensamma frågori centrum, t ex parkering men även städning, bevakning, mm. Nordstan iGöteborg förvaltas sedan många år framgångsrikt på detta sätt.Kommunstyrelsen ställde sig senare bakom gemensamhetsanläggningstanken(KS 2005-02-15) men den har hittills inte förverkligats.I och med att parkeringsförutsättningarna i centrala Karlskoga förändratsgenom tillkomsten av handelshuset på Skolgärdet bedömde samhällsbyggnadsnämndenatt det fanns anledning att titta på parkeringsfråganigen.

2012-11-063 (8)I riktlinjerna för utredningen angavs tydligt att underhåll, drift ochskötsel av parkeringar i centrala Karlskoga inte ska finansieras avkommunen via skattsedeln utan att en generellt avgiftsfri parkering förden som handlar i eller besöker Karlskoga centrum ska finansieras avaktörer i Karlskoga centrum för att uppnå en konkurrensneutral situation.Utredningen skulle vidare även ta hänsyn till konsortieavtalet ochparkeringsaktiebolaget Råkan.UppdragetSamhällsbyggnadsnämnden beslutade (SBN 2011-09-07) att samhällsbyggnadsförvaltningenges uppdraget att utreda hur handeln i centralaKarlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseendeparkering.UtredningenInom ramen för utredningen har studiebesök gjorts hos fyra kommuner iVästsverige, alla med olika parkeringssystem. Vidare har jämförelser avparkeringssystem i centrum gjorts mellan 68 tätorter (ej kommuner) somhar från 14 000 till 50 000 invånare. Uppgifterna har (med någraundantag) hämtats från kommunernas hemsidor och avser parkeringardär kommunen har ansvaret. Det finns sällan uppgifter om privataparkeringar och om sådana finns är de vanligen avgiftsbelagda.Jämförelsen visar inte överraskande att ju mindre tätorterna är, juvanligare är det att parkeringen är avgiftsfri. När invånarantalet börjarnärma sig 20 000 blir det vanligare med parkeringsavgifter, ofta ikombination med vissa avgiftsfria parkeringar. För orter med över 30 000invånare är det ett fåtal orter som har avgiftsfri parkering.Sammanställningen för de 68 tätorterna visar att 35 % har avgiftsfritt,31 % en kombination av avgiftsfritt och avgift, 24 % har parkeringsavgiftoch för 9 % saknas uppgift.Sammanställningen visar även om p-skiva används i kommunen ellerinte. I praktiken används p-skiva oftast på ett visst utvalt antalparkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt äravgiftsbelagd. Några kommuner anger att man kan köpa månads- ellerårskort för att med detta sedan parkera på kommunens parkeringar. Flerkommuner torde ha liknande system även om det inte presenteras på desshemsidor. En kommun har ett p-kort avsett endast för turister.Trenden bedöms, utifrån studiebesöken och uppgifter på hemsidorna,vara att fler och fler kommuner inför p-skiva. Bara i två fall har ellerhåller man på att avveckla användning av p-skiva.Sammanställningen visar att 41 % av tätorterna använder p-skiva i någonform, 53 % använder inte p-skiva alls, för 6 % av orterna är förhållandeoklara).Alla de 68 tätorterna har tidsstyrning på de centrala parkeringarna.Ett fåtal kommuner har tydliga uppgifter på hemsidan avseendeövervakning. Från de kommuner där studiebesök gjorts samt genomandra kontakter i frågan och genomgång av andra parkeringsutredningar

2012-11-064 (8)är beskedet entydigt, tidsstyrning och parkeringsövervakning är heltnödvändig om inte handeln ska bli lidande.Utan styrning och övervakning kommer erfarenhetsmässigt boende ochde som arbetar i centrum att använda de mest attraktiva parkeringsplatsernaoch dessutom blir omsättningen på parkeringsplatser mycketlåg. Tillgången på lättillgängliga parkeringsplatser är den absolutviktigaste faktorn för handeln och besöksnäringen.Karlskoga tätort har idag en kombination av avgiftsbelagd och avgiftsfriparkering i centrum. All parkering på och runt Kulan/Torget samtgatuparkering är avgiftsbelagd medan kommunala parkeringar en bit frånKulan/Torget, t ex vid banvallen, i kv Rapphönan, vid Badstugatan ochvid busstationen är avgiftsfri, liksom den privata parkeringen vidSkolgärdet. Privata avgiftsbelagda parkeringar saknas helt i Karlskoga,däremot sköts de avgiftsbelagda parkeringarna på taket till Kulan samtparkeringsytorna öster Kulan av parkeringsaktiebolaget Råkan som ärsamägt mellan Karlskoga kommun och Nordic Retail Fund som ägerKulanfastigheten. På taket till Kulan finns för närvarande möjlighet attparkera 2 timmar avgiftsfritt vilket innebär ett intäktsbortfall förparkeringsaktiebolaget Råkan. Parkeringsaktiebolaget tillkomursprungligen för att samordna parkeringen i centrum men idag är detbara två fastighetsägare som ingår i bolaget.Parkeringsbolaget Råkan drar tillsammans med Karlskoga kommun in ca2,25 miljoner kronor årligen, varav närmare 450 000 kronor är intäkterför felparkering. Av dessa intäkter går ca 1 miljon till lönekostnader förparkeringsvakter och trafikingenjör, ca 500 000 kronor till arrenden förden mark där Råkans parkeringsytor är belägna och resterande ca750 000 kronor kostnader för drift och skötsel, inkl administration ochhantering och service av parkeringsautomater.Kommunfullmäktige ställde sig under våren 2012 bakom programmet förCentrumstråket, en utvecklingsinriktning med syfte att binda sammanTorget/Kulan med Skolgärdet. Detta inkluderar omdisponering likvälsom nyanläggning av parkeringsytor som förändrar nuvarandedispositioner.ÖvervägandenFör att uppnå största möjliga effektivitet ska ett parkeringssystem varalättöverskådligt och enkelt att förstå. Det måste vara lätt och gå snabbt atthitta lediga p-platser i direkt närhet av besöksmålet/butiken vilketförutsätter många p-platser eller mycket god omsättning på platserna. Omparkeringen dessutom är avgiftsfri för kunden/besökaren så är det ocksåen fördel men det gör styrningen något mer komplicerad. P-skiva är denvanligaste och enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfriaparkeringsytor.Det har inte gått att hitta några generella erfarenheter om vilka effekternaav avgiftsfri parkering blir för handeln jämfört med om motsvarande

2012-11-065 (8)parkering skulle vara avgiftsbelagd. En näringsidkare i Karlskogacentrum har dock gjort jämförelser kopplade till avgiftsfri parkering isamband med julhelgen 2011 och resultatet i det fallet tyder på en ökadkundtillströmning på ca 10 %.Här har externa köpcentra alltid en fördel jämfört med centrumhandeln.På väl tilltagna parkeringsytor finns alltid lediga platser och eftersomkostnaden för att bygga, underhålla, driva och sköta parkeringarnabekostas av fastighetsägaren och läggs på butikernas hyror vilka i sin turläggs på varornas/tjänsternas pris, så är parkeringen i så motto avgiftsfriför den som parkerar.I en stads centrum är utrymmet för parkeringar alltid mer eller mindrebegränsat. Eftersom det finns många fastighetsägare i en stadskärna ärdet svårt att ta ut kostnaderna för parkeringar via varornas pris. Därföranvänds parkeringsavgifter för att täcka kostnaderna men även för atterhålla nödvändig omsättning så att det fortfarande är lätt att hitta ledigap-platser. Ju större ort ju större är behovet av att få omsättning påparkeringsplatserna. I mindre tätorter är utrymmet för p-platser större ochutbudet samtidigt mindre, trycket på p-platserna minskar generellt jumindre orten är.Det är generellt viktigt att centrumhandeln har konkurrenskraftiga villkorjämfört med externhandeln. Tillgängligheten är med få undantag bättretill och från centrum för kundgrupper som saknar bil jämfört medexternhandelscentra. Om centrumhandelns villkor avviker alltför mycketfrån externhandelns villkor finns risken att utbudet gradvis minskar. Enväl fungerande och livskraftig centrumhandel är i den aspekten en positivmiljöfaktor. Det bör dock poängteras att flera faktorer kan spela in, t exkan en trivsam centrummiljö uppväga brister i andra villkor.Karlskoga ligger i gränslandet mellan den lilla tätorten/staden med ettbegränsat utbud i centrum och en stad med ett etablerat centrum somnaturligt drar besökare genom att det här finns ett för orten och detnärmaste omlandet delvis unikt utbud. Eftersom det inte finns privataavgiftsbelagda parkeringar finns möjlighet att ur den konkurrensaspekteninföra avgiftsfri parkering i Karlskoga centrum.Om avgiftsfri parkering skulle införas för den som handlar i eller besökerKarlskoga centrum, måste denna finansieras av aktörer i Karlskogacentrum, där Karlskoga kommun är en aktör. Om parkeringen i sin helhetfinansieras via skattsedeln uppstår en konkurrensnackdel gentemot denhandel som själva bekostar parkeringen, vilket skulle strida motutredningsuppdraget. Det är dock möjligt att uppnå konkurrensneutralitetgenom att samtliga relevanta parkeringsytor (gatuparkering undantagen)läggs samman i en gemensamhetsanläggning där de fastighetsägare, inklkommunen, som har nyttan av parkeringsplatserna blir andelsägare ochbetalar proportionerlig del i förhållande till nyttan. Denna metod har medstor framgång använts inom de kvarter som tillsammans bildar

2012-11-066 (8)handelscentrat Nordstan i Göteborg och det finns väl fungerandelagstiftning som reglerar den här samarbetsformen. Att skapa acceptansför och att bilda en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsföreningkräver en hel del förberedelser, sannolikt 1,5-2 år. Underdenna förberedelsetid skulle det kunna vara acceptabelt att prövaavgiftsfrihet genom kommunal finansiering men eftersom det inte går attgarantera att den föreslagna lösningen med gemensamhetsanläggning ärgår att förhandla fram är detta tveksamt. En återgång till avgiftsfinansieringefter 2 år skulle inte vara bra för centrums renommé.För att få en optimal samordning bör alla större centrala parkeringsytorfrån busstationen i väster till Boåsvägen i öster och norr om E18inkluderas. Gatuparkering ska inte ingå i en eventuell gemensamhetsanläggning,däremot omfattas av samma parkeringssystem.Det bör noteras att när parkeringsaktiebolaget Råkan kom till på 1970-talet var det precis den här typen av samordning och medfinansieringman insåg behövdes. Idag återstår endast två delaägare varav kommunenär en.Av de totala intäkterna från parkeringsavgifter, inklusive parkeringsböter,på 2,25 miljoner kronor per år torde felparkeringsintäkterna om ca450 000 kronor kvarstå. Om betalningssystemen avvecklas utgår ca250 000 kronor på kostnadssidan. Återstår intäkter på drygt 1,5 miljonerkronor som måste täckas på annat sätt. En hygglig del av den summanskulle kunna ersättas genom att de som bor och arbetar i centrum betalaren förhållandevis låg summa för ett månadskort som ger möjlighet attparkera på vissa av de centrala parkeringarna, t ex på taket till Kulan. Ommånadsavgiften sätts till 100 kronor/månad och 500 boende/anställda/företag köper månadskortet innebär det intäkter på 600 000 kronor perår. Då återstår fortfarande knappt 1 miljon kronor att täcka för att klarakostnader för underhåll, drift och skötsel, däribland snöröjning, samtövervakning och ersättning för mark som upplåts (som inte räknats uppmed alla nya ytor som bör ingå i systemet, vilket heller inte ärnödvändigt). Detta är då den summa som berörda fastighetsägare,inklusive kommunen, enligt ovanstående resonemang ska ersätta viadelägarna i för ändamålet bildade gemensamhetsanläggningar (troligenen par parkering), kostnader som läggs på hyrorna och i slutändan på devaror kunden köper (gäller oavsett om hyra eller pris de facto höjs ellerinte). Fler kunder och större omsättning skulle enligt det här synsättettäcka kostnaderna och om centrum blir en attraktivare plats att göraaffärer på så ökar även antalet aktörer, både fastighetsägare och butikerpå sikt.Eftersom det inte finns någon koppling mellan parkeringsbolaget Råkanoch handlarna bör bolaget ersättas av den samfällighetsförening som skaförvalta gemensamhetsanläggningarna och som kan få den heltäckandesamordningsfunktion som parkeringsaktiebolaget ursprungligen var tänktatt ha. Detta är dock en fråga som helt ligger utanför samhällsbyggnadsnämndensbesluts- och ansvarsområde.

2012-11-067 (8)SlutsatsDet finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartadekonkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedömsge handeln något gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagenssituation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på deparkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, detabsolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkeringinföras. För att uppnå detta måste den tid parkering får ske regleras ochövervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtnaparkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formenatt hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet börkompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor ocharbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inteär primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan.Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar av intäkterna fråndagens avgiftsfinansierade system.För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker icentrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås attgemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildasdär fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggningär ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkraen långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet ochför att förvalta gemensamma anläggningar.Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatsernafinansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget förlokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precissom det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet.Gatuparkering ska ligga kvar på kommunen men bör även den varaavgiftsfri, regleras för korttidsparkering och omfattas av samma p-skivesystem som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att omsystemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningensom beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunderoch besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformas för deparkeringsytor som ingår i föreningens ansvar.Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätteri det här upplägget parkeringsaktiebolaget Råkans roll som samordnareoch kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används(bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligtmer heltäckande och över tid mer hållbar roll.Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslutavseende parkeringsaktiebolaget. Det krävs även en dialog med berördafastighetsägare där en tydlig majoritet bör vara positiva till denföreslagna metoden om det ska införas. Införande av gemensamhetsanläggningarmed tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 åroch förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor.

2012-11-068 (8)För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslutom att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandetav gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening förparkering i centrum samt att parkeringsaktiebolagets Råkans rolldiskuteras med berörda parter.I och med detta överlämnas utredningsrapporten till samhällsbyggnadsnämndensom får överväga om den ska ligga till grund för eventuellaåtgärder.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 6 nov 2012Parkeringsutredningens rapport nov 2012, med bilagorSBF förslag till beslut1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föreliggande rapport avutredningsuppdraget avseende parkering i centrum i Karlskoga.2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdraåt kommunstyrelsens ledningskontor att utreda möjligheterna attbilda gemensamhetsanläggningar och samfällighetsförening föratt förvalta parkeringar i Karlskoga centrum.Stefan LarssonFörvaltningschef SBFBosse BjörkPlanchefBeslutet expedieras till:SBF stabSBF teknik- och fastighetsavdKommunstyrelsen

1 (20)Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommunUTREDNINGSRAPPORTSBN nov 2012Detta dokument utgör en avrapportering av uppdraget att utreda parkering i Karlskoga centrum ochöverlämnas till samhällsbyggnadsnämnden i samband med nämndens ordinarie sammanträde den13 november 2012.SammanfattningHandlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man haren konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan ochtorget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vidSkolgärdet, som också är en del av centrum.Samhällsbyggnadsnämnden gav därför samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget ”att utreda hurhandeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering.”Utredningen har kommit fram till att det finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskogalikartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedöms ge handeln ennågot gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Under förutsättning atterforderlig omsättning sker på de parkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål,det absolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnådetta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare ärlängsta tillåtna parkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hanteraomsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med lågaavgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor sominte är primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktigaför att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system.För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fulltut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörandesamfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggningär ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektivsamverkan kring en gemensam nyttighet och att förvalta gemensamma anläggningar.Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader somdå till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster,d v s precis som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkering

2 (20)ska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regeras för korttidsparkering ochomfattas av samma p-skivesystem och tidsreglering som övriga parkeringar . Det ska dock poängterasatt om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutarom man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt skautformasfär de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar.Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här uppläggetparkeringsbolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassadlagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt merheltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fattabeslut avseende parkeringsbolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en stormajoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införandet avgemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år ochförutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor.För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog medberörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och ensamfällighetsförening samt att parkeringsbolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter.

3 (20)1. Uppdrag och bakgrund1.1 UppdragetSamhällsbyggnadsnämndens beslut (SBN 2011-09-07):”Samhällsbyggnadsförvaltningen ges uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan geslikartade konkurrensförutsättningar avseende parkering.”1.2 BakgrundHandlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man haren konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan ochtorget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vidSkolgärdet, som också är en del av centrum.Frågan om parkeringssituationen i centrum har utretts ett flertal gånger. Senast ett mer omfattandegrepp togs var 2005 när konsultföretaget WSP hade uppdraget genom en utredning benämnd”Parkerings- och tillgänglighetsutredningen”. Denna utredning visade inte på någon brist påparkeringsplatser i centrum, däremot saknades samordning mellan olika aktörer vad gäller skötsel,avgifter, mm och det noterades en obenägenhet att använda takparkeringen på Kulan. I sambandmed parkeringsutredningen gjordes även en utredning om möjligheterna att bilda engemensamhetsanläggning för att samordna gemensamma frågor i centrum, t ex parkering men ävenstädning, bevakning, mm. Nordstan i Göteborg förvaltas sedan många år framgångsrikt på detta sätt.Kommunstyrelsen ställde sig senare bakom gemensamhetsanläggningstanken (KS 2005-02-15, bilaga)men den har hittills inte förverkligats.I och med att parkeringsförutsättningarna i centrala Karlskoga förändrats genom tillkomsten avhandelshuset på Skolgärdet bedömde samhällsbyggnadsnämnden i september 2011 att det fannsanledning att åter titta på parkeringsfrågan.I riktlinjerna för utredningen angavs tydligt att underhåll, drift och skötsel av parkeringar i centralaKarlskoga inte ska betalas av kommunen via skattsedeln utan att om en generellt avgiftsfri parkeringför den som handlar i eller besöker Karlskoga centrum skulle införas för att uppnå en konkurrensneutralsituation så ska detta finansieras av aktörer i Karlskoga centrum. Utredningen skulle vidareäven ta hänsyn till konsortieavtalet för parkeringsaktiebolaget Råkan.Det fanns vid tiden för uppdraget även en motion från Alliansen i Karlskoga om avgiftsfri parkering.Motionen poängterar att det ska vara lätt att handla och uträtta ärenden i Karlskoga centrum så attbåde karlskogabor och besökare känner sig välkomna samt att Karlskoga ska vara attraktivt gentemotkonkurrens från bl a Marieberg och Bergvik. Det framförs i motionen att avgiftsfri parkering påparkeringsplatser som kommunen har kontroll över skulle kunna vara ett led i sådana åtgärder. P-skiva är en metod som används i många andra kommuner för att få rotation på parkeringen ochreglera parkeringstider. I och med beslutet att utreda parkeringsfrågan togs även beslut frånsamhällsbyggnadsnämnden att motionen skulle anses besvarad.

4 (20)1.3 Utredningens grundläggande uppläggUtredningen koncentrerades inledningsvis på informationsinsamling som bestod i att titta på hursituationen ser ut i andra kommuner runt om i Sverige. Vilka alternativa typer av reglering avparkering finns i centrala stadslägen. Detta skedde dels genom en studieresa till fyra kommuner samten genomgång av parkeringssystemen i 68 orter med mellan 14-50 000 invånare. Se sammanfattningarnedan plus sammanställning av underlag (bilaga 3).Resultaten från tidigare utredningar i Karlskoga gicks igenom. Undantaget tillkomsten avhandelshuset på Skolgärdet har inga större förändringar skett de senaste åren. Materialet är i storadrag giltigt fortfarande, däribland utredningen om gemensamhetsanläggningar. Av det skälet harheller ingen ny inventering av parkeringar gjorts inom ramen för den här utredningen.Utifrån detta har olika alternativ diskuterats och beslutet om Centrumstråkets vara eller inte varaväntades in (mars 2012) eftersom detta bedömdes påverka den framtida utvecklingen i centralaKarlskoga på ett avgörande sätt. En lägesrapport presenterades för samhällsbyggnadsnämnden iapril 2012.Därefter återstod finansieringsfrågan eftersom varje förändring ovillkorligen även skulle krävaekonomiska insatser och/eller omfördelning av medel. Efter att det nu klarlagts vilka kostnader somuppkommer har utredningen sammanställts och presenteras i detta dokument.2. Tidigare utredningar och planeringsunderlag2.1 Tidigare parkeringsutredningarDet har under de senaste 10 åren gjorts 3 mer eller mindre omfattande utredningsinsatser somomfattar parkeringsfrågan i centrala Karlskoga.I samband med planläggning i kv Rapphönan 1999 i norra delen av Karlskoga centrum genomfördesparkeringsräkning och en bedömning av den totala parkeringskapaciteten . Syftet var att se hurmånga av de ca 90 platserna i kvarteret som skulle behöva ersättas om kvarteret bebyggdes (dåaktuellt som läge för vårdboende). Utredningen visade att parkeringskapaciteten totalt var god icentrum men att fördelningen kunde förbättras. Bortagna parkeringsplatser bedömdes kunnaersättas inom befintliga ytor. Inga diskussioner kring avgifter och finansiering var då aktuella.2004-2005 genomfördes med hjälp av konsultföretaget WSP en samordnad parkerings- ochtillgänglighetsutredning. Utredningsområdet var avgränsat till ytorna mellan torget/Kulan ochKatrinedalsskolan samt ner till E18, men parkeringsräkning, mm kom att omfatta ett betydligt störreområde, från busstationen i väster till Oxelbergsgatan i öster och kv Rapphönan och Badstugatan inorr till Bregårdskolan söder om E18. Även här konstateras att det totalt inte finns någon brist påparkeringsplatser i Karlskoga centrum men att samordning mellan olika aktörer och olikaparkeringsytor försvårar ett effektivt användande. Obenägenheten att använda takparkeringen påKulan ansågs också bidra till hur effektivt parkeringsbeståndet i praktiken användes.Utredningen behandlade även andra fenomen och även här bedömdes bristande samordning och attflera aktörer inte var engagerade vara ett problem för att öka tillgängligheten i centrum. Utredningen

5 (20)ledde till några smärre justeringar av skyltning, samordnad städning, mm men inget konkretavseende parkeringssystemet.Som en spin-off-effekt av ovan nämnda utredning gjordes en fördjupning för att se om skapande avgemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening kunde vara ett sätt att lösa den bristandesamordningen samt garantera att alla berörda fastighetsägare solidariskt måste medverka inödvändiga insatser. Som förebild visade sig Nordstan i Göteborg vara administrerad på detta sätt,dessutom ett framgångrikt exempel. Kommunstyrelsen ställde sig bakom att pröva denna metod (KS2005-02-15) och ett visst sonderingsarbete genomfördes med hjälp av privata fastighetsägare meneftersom den största fastigheten i centrum fick ny ägare (dåvarande Boultbee) vid denna tidpunktfanns inte möjlighet att just då driva frågan och därefter har inget hänt. Den utredningsversionavseende gemensamhetsanläggningar som är benämnd utkast 1 (bilaga) är den som presenteradesför KS.2.2 ParkeringsnormUnder 1980-talet togs en parkeringsnorm för Karlskoga fram, benämnd Parkeringsnorm 90. Formelltgäller den fortfarande men används i princip aldrig. Där finns beräkningar för parkeringsbehov vidolika typer av användning, flerfamiljshus, livsmedelsbutik, sällanköpshandel, kontor, etc, som utgårfrån nationella underlag. Ett skäl till den sparsamma användningen är det obefintliganybyggnadstrycket den senaste 20-årsperioden samt att exploatörernas egna parkeringskrav vidhandelsetableringar under senare år vida överstigit parkeringsnormen. Normens underlag får idagbetraktas vara för gamla. Endera bör en ny parkeringsstrategi tas fram som ersätter den gamla ellerså bör Parkerings-norm 90 avföras som planeringsunderlag och att parkeringsbedömning görs irespektive planeringssituation.2.3 Parkeringsaktiebolaget RåkanI Karlskoga finns ett parkeringsaktiebolag, benämnt Råkan, som är ansvarig för att administrera enstor del av parkeringsplatserna i centrum, främst de över 200 platserna på taket till Kulan (privatägdyta) samt ca 150 på marken nedanför Kulan (kommunägd mark).Parkeringaktiebolagets villkor regleras genom ett s k konsortialavtal som ursprungligen tecknadesmellan 4 parter men där bara 2 finns kvar idag; kommunen och NRF – Nordic Retail Fund (ägare avKulan-fastigheten). I bolagets styrelse finns representanter för båda parterna. Se nedan avseendefinansiering.Skapandet av parkeringsbolaget var på sin tid ett framsynt sätt att samordna parkeringsfrågan icentrala Karlskoga. Man kom uppenbarligen till samma slutsats som många andra utredningar,inklusive den nu aktuella, att om alla relevanta parkeringsytor har samma huvudman och/eller kansamordnas på ett bra sätt så kan parkeringskapaciteten och styrningen också utnyttjas optimalt förhandeln och andra aktörer. Problemet med bolagsformen är dock att eventuella överenskommelseroch deltagande inte alltid är hållbara över tid. Fastighetsägare kan välja att ställa sig utanför fastänman utnyttjar och är beroende av parkeringskapaciteten. Delägare kan välja att kliva av (den

6 (20)möjligheten finns inte i parkeringsbolaget Råkan) om det uppstår meningsskiljaktigheter, av olikaekonomiska skäl eller som en följd av ägarbyten.I konsortialavtalet sägs att delägarna ska/får bidra till att parkeringssystemet upprätthålls och attavgifter får tas ut. I praktiken har parkeringssystemet alltid (undantaget korta perioder) varit heltavgiftsfinansierat.2.4 Kommunala parkeringarKommunen är huvudman för merparten av parkeringsplatserna i centrala Karlskoga. Förutomgatuparkering längs Katrinedalsgatan, Hotellgatan, Bergsmansgatan, Kungsvägen, Värmlandsvägen,m fl finns större parkeringsplatser vid Loviselundsvägen/banvallen, i kv Rapphönan, vid Badstugatanoch vid busstationen. Endast gatuparkeringen är avgiftsbelagd, övrig parkering avgiftsfri. Parkeringeni kv Rapphönan är tillfällig och kommer att avvecklas på sikt och parkeringen vid Loviselundsvägen/banvallen kommer byggas om och effektiviseras som ett led i genomförandet av Centrumstråket.2.5 Privata parkeringarI större och mellanstora städer finns vanligen ett eller flera privata parkeringshus och/ellerytparkeringar (ofta rivningstomter), anläggningar som är avgiftsbelagda dygnet runt eftersomaffärsidén här att själva parkeringen ska ge avkastning. Detta gäller inte i Karlskoga.Det finns en större privat parkering som påverkar i centrala Karlskoga, den avgiftsfria parkeringen påSkolgärdet (ca 80 platser). Detta är positivt för handeln i centrum som helhet eftersom det innebäratt betydligt fler parkeringsplatser finns i centrum idag än tidigare, det betyder fler som handlar icentrum, även i butiker som ligger runt Kulan/torget och som inte har direkt tillgång till avgiftsfriparkering (undantaget viss tid på taket till Kulan).Privata p-platser vid Max/McDonald´s används i stort sett bara av dess kunder och påverkarcentrumhandeln i mindre omfattning.Övriga privata p-platser är små och främst avsedda för boende.Parkeringsplatser som sköts av parkeringsbolaget Råkan räknas inte som privata.3. Parkeringsystem – behov, reglering och metoder3.1 Handelns behov av lättillgängliga p-platserDen absolut viktigaste faktorn för handel i centrumlägen är tillgången till parkeringsplatser. Detmåste vara lätt och gå snabbt att hitta lediga p-platser i direkt närhet av besöksmålet/butiken vilketförutsätter många p-platser eller mycket god omsättning på platserna.Eftersom det totala antalet parkeringsplatser i ett centralt tättbebyggt område alltid kommer att varabegränsat krävs således en balanserad lösning mellan reglering, avgifter och tillgänglighet. Balansen isådana lösningar varierar kraftigt från större städer men en naturligt attraktiv stadskärna och mindrestäder med begränsat utbud i centrum och där konkurrensen från externhandeln är mycket merpåtaglig.

7 (20)Alla tillgängliga studier och prov som vi tagit del av visar att det absolut sämsta alternativet förhandeln i centrum är avgiftsfri parkering kombinerat med avsaknad av reglering. I sådana fall bliromsättningen generellt mycket låg. Den/De som kommer först och/eller bor/jobbar närmast läggerbeslag på de mest attraktiva parkeringsplatserna vilket gör det svårt för besökare, t ex kunder tillbutiker att hitta p-platser i närheten av besöksmålet/butiken. Kunderna kommer då i störreutsträckning att välja andra butiker/målpunkter där det är enklare att hitta parkeringsplatser.Reglering innebär att den tid man får parkera regleras samtidigt som det finns övervakning så attregleringen efterlevs. Parkeringen kan ske med eller utan avgifter där avgifter är vanligare ju störrestaden är. Parkeringsavgifter slår på flera sätt. Det ena är att omsättningen på parkeringar blir högreoch att det därmed blir enklare att hitta en parkeringsplats. Det kan, där kollektivtrafik och cykellederär väl utbyggda, innebära att man väljer andra färdmedel än bil – gäller främst större städer. Det kanå andra sidan leda till att kunden väljer andra som man upplever billigare och enklare alternativ,vanligen externhandelscentra – gäller främst mindre städer och orter.I en utredning (se utförligare kommentarer längre fram) gjord av Fastighetsägarna Göteborg FörstaRegionen (utredningen omfattar medlemsföretag i en stor del av södra Sverige) slås fast att ”detmåste kosta att parkera i city”. Tillgängligheten är viktigare än avgifterna. Avseende avgifter är detdock en tydlig skillnad mellan fastighetsägare i större städer och mindre städer.3.2 Kostnader och intäkter för parkeringKostnader för parkeringsplatserDe kostnader som finns för parkeringar är:- Byggande (avskrivningar och räntor)- Underhåll och reparationer- Snöröjning/sandning/sandupptagning- Städning- Skyltning- Belysning- BevakningOm p-platsen är avgiftsbelagd tillkommer- Inköp och installation av betalningsutrustning- Underhåll och reparationer- Tömning/transport/insättnining/administration/avgifterIntäkter för parkeringsplatserDe intäkter som finns för parkeringar är:- Parkeringsavgifter- Parkeringshyra (långtidsavtal)- Felparkeringsavgifter

8 (20)Eventuella bidrag från kommuner, fastighetsägare och butiker räknas som täckande av kostnader,inte intäkter.Inga parkeringsplatser är gratisAlla parkeringsplatser kostar, se ovan, däremot kan p-platsen vara avgiftsfri för den som parkerar.Frågan är bara vem som betalar. Här är de vanligaste alternativen:- Avgiftsfritt - alla kommuninvånare betalar via skattsedeln oavsett om man har bil eller inte*- Avgiftsfritt – fastighetsägaren betalar, kostnaden läggs på hyran (gäller boende, handlare,etc) och avser det butiker läggs kostnaden på varan/tjänsten- Avgift – den som parkerar betalar delvis men delar av kostnaden tas via skattsedeln*- Avgift – den som parkerar betalar men butiker betalar tillbaka hela eller delar av beloppetom kunden handlar något, kostnaden torde i slutändan läggas på varor/tjänster och därmedfördelas på alla butikens/butikernas kunder- Avgift – den som parkerar betalar fullt ut, parkeringen kan t o m ge vinst för ägaren*gäller endast kommunala parkeringarUr rättvisesynpunkt/likabehandling är det således tveksamt om vissa fastighetsägare/butiker självabekostar kundparkering medan andra fastighetsägare/butiker får sitt parkeringsbehov betalt avkommunens skattebetalare. För centralt belägna butiker kan det vara svårt att få sammakonkurrensförutsättning, d v s avgiftsfri parkering för kunden/besökaren. Oftast är det så mångafastighetsägare och aktörer att en samordning inte är möjlig, men med relativt få fastighetsägare ärdet genomförbart. Se exemplet Nordstan i Göteborg och gemensamhetsanläggning.Det ska slutligen nämnas att de andra utredningar som studerats inte egentligen belyser effekternaför handel n av avgiftsfri parkering för kunder och besökare. Det väsentliga är tillgängligheten.3.3 Parkeringssystem och regleringDet finns i princip 4 metoder att reglera parkering i en tätort. Vilken metod eller snarare kombinationav metoder som väljs beror på behovet av reglering. Kortfattat, om parkeringsbehovet är litet krävsingen eller liten reglering, om parkeringsbehovet är större än kapaciteten krävs mer eller mindreomfattande reglering. Antalet fastighetsägare/aktörer påverkar också valet av parkeringssystem, ipraktiken även historiska ställningstaganden eller brist på sådana.De fyra regleringsmetoderna är:- Var man får parkera – uppmärkta p-platser, datumparkering.- När man får parkera och hur länge – skyltning med tider, biljetter, tillstånd, p-skivor, mm somvisar när och hur länge det är tillåtet att parkera på den aktuella platsen, även i syfte att styratillgången på p-plarser, att få omsättning.- Avgifter – både för att styra tillgången på p-platser, att få omsättning, och täcka kostnader.- Bevakning – för att säkra att regleringen har avsedd effekt, täcker även kostnader.

9 (20)Det finns tre huvudskäl att reglera och/eller finansiera parkering:- Täckande av kostnader för att bygga, underhålla och driva parkeringen.- Behov av att ha omsättning på parkeringar så att det alltid finns lediga p-platser för den somhar ett ärende och att styra till lämplig parkering, främst beroende på hur länge man önskarparkera.- Att styra över från bil som transportmedel till andra alternativ, främst kollektivtrafik ochcykel och/eller skapa ett i större utsträckning bilfritt centrum3.4 ParkeringsskivaI utredningsförutsättningarna omnämns särskilt att parkeringsskiva ska ingå.Parkeringsskiva är ett verktyg för att underlätta övervakningen av regleringen på avgiftsfriaparkeringsplatser. Genom att ställa visaren på det klockslag man parkerat och lägga p-skivan ifönstret går det enkelt att se om bilen stått parkerad längre än vad skyltningen medger.I praktiken går det precis lika bra att skriva tiden på ett papper och lägga den i fönstret så det bör intefinnas något absolut krav på att det ska vara en p-skiva.P-skivan i sig förbättrar inte tillgängligheten till parkeringsplatser, det går att få samma funktion meden parkeringsautomat, vilket är att föredra om den aktuella parkeringen även är avgiftsbelagd vissatider eller beroende på hur länge man vill parkera. För helt avgiftsfria p-platser som behöver reglerasär p-skiva dock den enklaste metoden och avsevärt billigare än parkeringsautomater även omtillhandahållandet av p-skivan kan utgöra en kostnad. Priset för en p-skiva är 15-20 kronor men häralternativa finansieringsmöjligheter, t ex genom att sälja reklamplats på p-skivorna. Vissa kommunertar betalt för p-skivan men detta bör utgöra ett undantag, normalt tillhandahålls de kostnadsfritt ibutiker, på mackar eller likande.Som en nackdel med p-skiva brukar framhållas just att det inte är självklart var man som besökare påen ort skaffar en skiva. Om tiden kan noteras på en lapp i fönstret (och det framgår med hyggligtydlighet vid parkeringsplatsen) så utgör detta egentligen inget problem. Det finns exempel påkommuner (t ex Vänersborg) som har särskilda p-lappar i lådor på de parkeringsplatser där p-skivagäller plus att en sådan p-lapp kan skrivas ut från hemsidan.Det ska också poängteras att det går att använda vilken p-skiva som helst på vilken ort som helst. Detär funktionen som räknas. Många har numera en p-skiva liggande i bilen, ungefär som man har enisskrapa ifall behov uppstår.En mer påtaglig nackdel med p-skiva, eller egentligen den avgiftsfria parkeringen, är att den somarbetar i centrum ofta hinner gå ut och vrida fram visaren på p-skivan och på så vis stå parkeradkanske 2 timmar till på en plats som egentligen är avsedd för kunder och besökare. Den nya tiden äregentligen inte giltig om inte bilen flyttas men för att beivra detta krävs att man vid övervakningengör s k ventilkontroll för att se om bilen blivit flyttad eller inte. Detta kräver en större arbetsinsats vidövervakning än att bara kontrollera tiden på en p-skivan eller en parkeringsbiljett. Den härföreteelsen ska inte överdrivas men den måste beaktas.

10 (20)3.5 Värdet av tillgängliga och eventuellt avgiftsfria parkeringar i centrumEn attraktiv och levande stadskärna är oerhört viktig för att en tätort och/eller kommun ska ha entillfredsställande utveckling. För att möjliggöra detta krävs ett tillräckligt stort och varierat utbud avvaror och butiker , vilket i sin tur kräver god tillgänglighet däribland att det är enkelt att parkerar. Ominte kundernas önskemål, krav och förväntningar uppfylls kommer dessa (vanligen kommuninvånarna)att välja andra alternativ. Dessa alternativ behöver inte nödvändigtvis ligga i den egnakommunen vilket i så fall innebär att kommunen går miste om arbetstillfällen och på sikt ävenskatteintäkter eftersom både utbud och arbetstillfällen påverkar benägenheten att bo på orten. Detgår därför inte att rakt upp och ner diskutera i rättvisetermer i denna fråga.3.6 Kommunen kan i liten omfattning styra handelnEn kommun kan med ganska enkla medel påverka handeln negativt. För en kommun med Karlskogasförutsättningar sker det genom att ställa obefogade krav på var etableringar får ske och begränsavilka företag som får etablera sig, genom att ställa höga krav på gestaltning, trafiklösningar,miljöinsatser, mm (det här resonemanget gäller inte på platser med naturligt hög attraktivitet ochhögt etableringstryck). Vissa krav kan vara fullt berättigade och ska ställas men risken finns alltid attetableringar uteblir, att konkurrensen hämmas och därmed utvecklingen.Den som vill etablera en butik eller bygga lokaler för butiker är med få undantag bäst lämpad attavgöra om förutsättningarna finns eller inte. Den som satsar sitt kapital på en etablering är också densom riskerar förlora om kraven blir för hårda och kostnaderna för höga. Kraven måste vara rimliga iförhållande till ortens förutsättningar och att bara slå vakt om det som finns är strategi som är dömdatt misslyckas på sikt. Då tröttnar kunderna undan för undan på det bristande utbudet och kommervälja alternativa butiker där man gör sina inköp, butiker som inte nödvändigtvis ligger i den egnakommunen.Kommunen kan däremot underlätta en positiv centrumutveckling genom att ha en genomtänkt ochtydlig strategi för hur man vill att handeln och besöksnäringen ska utvecklas – att kunna ge klarabesked, vara öppen för handelns behov och ställa för orten rimliga krav och medverka till attiordningställa eller ändra infrastruktur för att underlätta utveckling av befintlig handel likväl somnyetableringar. Däribland gäller att medverka till att det finns bra parkeringskapacitet, högtillgänglighet och lyhördhet för vad kunderna anser är viktigt.Under 2011 anlade kommunen 6 p-platser på torget. Inte mycket, men tillräckligt för att den butikinom elbranschen som finns på torget kommit att höja omsättningen med 40 %. Små förändringar avtillgänglighet, i gatunät, parkering, placering av busshållplatser, gång-/cykelvägar och övergångsställen,kan ha stor påverkan på enskilda butiker. Både positivt och negativt.Parkering och trafik likväl som utbud är dock inte allt, miljöns attraktivitet påverkar också enstadskärnas rykte och därmed benägenheten att välja Karlskoga centrum istället för andra alternativ.Precis som när det gäller att balansera reglering av parkering så gäller det att balansera och värderaolika krav och intressen.

11 (20)4. Jämförelser med andra kommuner och utredningar4.1 StudieresaEn studieresa har genomförts i syfte att studera 4 andra kommuners sätt att hantera parkering icentrum. Orterna Vänersborg, Uddevalla, Trollhättan och Alingsås är både större och mindre änKarlskoga och har dels valts för att de ligger nära varandra geografiskt men också för att alla har olikaparkringssystem. En rapport har sammanställts (bifogas inte här).Vänersborg (21 700 inv) har tidsreglering 30 min-3 tim men inga avgiftsbelagda parkeringar alls. P-skiva (tillhandahålls av kommunen och butikerna) används för att visa hur länge ett fordon ståttparkerat och bevakning är utlagd på bevakningsbolag.Uddevalla (31 200 inv) har flera olika p-system i centrum. Alla platser har tidsreglering. De flestaplatser är avgiftsbelagda men på vissa går det att parkera avgiftsfritt 1 timma med p-biljett eller p-skiva på andra 3 timmar men bara med p-biljett. En parkering är avgiftsfri utan vare sig biljett eller p-skiva, begränsning 1 timma. P-skiva (tillhandahålls inte av kommunen, p-bolag eller handeln) användsalltså på vissa p-platser för att visa hur länge ett fordon stått parkerat och bevakning är utlagd påbevakningsbolag. Därutöver finns privata p-hus med avgift.Trollhättan (46 500 inv) har två olika p-system i centrum. Alla platser har tidsreglering. I ett begränsatområde i centrum gäller bara p-skiva och där kan man stå avgiftsfritt 30 min eller 1 timma. I övrigadelar av centrum gäller avgift, olika taxor. P-skiva (tillhandahålls av handeln) används alltså i ettavgränsat område för att visa hur länge ett fordon stått parkerat och bevakning är utlagd påbevakningsbolag. Därutöver finns privata p-hus med avgift där många platser är långtidsuthyrda.Alingsås (24 500 inv) har tidsreglering från 30 min, de flesta 1 tim, men inga avgiftsbelagdaparkeringar alls och p-skiva används inte. Ventilkontroll används för att kontrollera om ett fordonstått parkerat längre än skyltad tid och bevakning sköts av kommunen. Privata p-platser som äravgiftsbelagda finns.4.2 Jämförelse av parkeringssystem mellan 68 tätorter runt om i SverigeInom ramen för utredningen har jämförelser gjorts av parkeringssystemen i centrum mellan 68tätorter (ej kommuner) som har från 14 000 till 50 000 invånare. Uppgifterna har (med någraundantag) hämtats från kommunernas hemsidor och avser parkeringar där kommunen har ansvaret.Det finns sällan uppgifter om privata parkeringar och om sådana finns är de vanligen avgiftsbelagda.Jämförelsen visar inte överraskande att ju mindre tätorterna är, ju vanligare är det att parkeringen äravgiftsfri. När invånarantalet börjar närma sig 20 000 blir det vanligare med parkeringsavgifter påvissa parkeringar, ofta i kombination med avgiftsfri parkering på andra ytor. För orter med över30 000 invånare är det ett fåtal orter som har avgiftsfri parkering i centrum. Sammanställningen förde 68 tätorterna visar att 35 % har avgiftsfritt, 31 % en kombination av avgiftsfritt och avgift, 24 %har parkeringsavgift och för 9 % saknas uppgift.

12 (20)Sammanställningen visar även om p-skiva används i kommunen eller inte. I praktiken används p-skivaoftast på ett visst urval parkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt äravgiftsbelagd. Några kommuner anger att man kan köpa månads- eller årskort för att med dettasedan parkera på kommunens parkeringar. Fler kommuner torde ha liknande system även om detinte presenteras på dess hemsida. En kommun har ett p-kort avsett endast för turister.Trenden bedöms, utifrån studiebesöken och uppgifter på hemsidorna, vara att fler och flerkommuner inför p-skiva. Bara i två fall har eller håller man på att avveckla användning av p-skiva.Reglering av avgiftsfri parkering kan även ske via automatsystem, särskilt om det finns enkombination mellan avgifter och avgiftsfrihet.Sammanställningen visar att 41 % av tätorterna använder p-skiva i någon form, 53 % använder inte p-skiva alls, för 6 % av orterna är förhållande oklara.Alla de 68 tätorterna har tidsstyrning på de centrala parkeringarna.Ett fåtal kommuner har tydliga uppgifter på hemsidan avseende övervakning.4.3 Andra relevanta parkeringsutredningarSom en avstämning av förutsättningar och syfte för den nu aktuella utredningen som rör Karlskogacentrum har vi tagit del av några andra parkeringsutredningar. Många utredningar på orts- ellerkommunnivå är mycket enkla eller väldigt avgränsade, de behandlar en specifik situation och taringet helhets grepp på parkeringsfrågan. Vi har valt att titta närmare på två parkeringsutredningarsom har en mer nationell anspelning samt en studie som behandlar parkeringssituationen i centralaLidköping.Parkering – politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik (2010)(VTI – Tomas Svensson och Ragnar Hedström)Den här rapporten är mycket intressant, dels därför att den gjorts av VTI som är oberoende ochinternationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inomtransportsektorn, dels för att rapporten baseras på en litteraturgenomgång, d v s ensammanställning av resultaten från redan utförda utredningar och forskningsresultat.Rapportens huvudsyfte var att titta på hur förutsättningar för hur parkering påverkar färdmedelsval,parkeringens konsekvenser för stadstrafik och stadsutveckling. Utredningen syfte avviker därmedfrån den aktuella frågeställningen för Karlskoga centrum men de slutsatser som läggs fram gäller likafullt och är belysande.I sammanfattningen konstateras att parkeringsmarknaden i praktiken fungerar dåligt i de flestastäder och att kostnaden för parkering är mer eller mindre subventionerad. Subventioneringen göratt de som sällan eller inte alls utnyttjar bilparkeringar subventionerar de som använderparkeringarna ofta och mycket.Den tydliga slutsats som är relevant för parkering i Karlskoga centrum är att effektivt fungerandebesöksparkeringar kan ha en betydande positiv inverkan på städers ekonomiska utveckling.Parkeringspolitiken ska vara inriktad på att åstadkomma ett optimalt kapacitetsutnyttjande,minimera söktrafik och undvika blockerande långtidsparkering. I större och medelstora städer med

13 (20)attraktiva centrumområden påverkar inte avgiftsnivån valet att besöka innerstaden i någon störreutsträckning.Vidare betonas att villkoren för parkering har stor betydelse för individens val av färdmedel för resortill arbetet. Om arbetsgivare erbjuder gratis bilparkering eller låga avgifter kommer en stor del av deanställda ta bilen till jobbet. I det motsatta fallet kommer en stor andel att välja att åka kollektivteller cykla.Kommentar med Karlskogafokus:Utredningen har generellt fokus på större städer än Karlskoga och städer med mer attraktivastadskärnor. Slutsatsen att tillgängligheten är viktigare än avgiftsfrihet gäller dock även Karlskogaoch är egentligen fullständigt självklar. Det spelar ju ingen roll om parkeringsplatsen är avgiftsfri omman inte hittar någon vettig plats att parkera på. Slutsatsen blir således att parkering i centrummåste regleras och övervakas även om den är avgiftsfri, annars ger den ingen positiv effekt förhandeln. En annan slutsats är att parkering för de som arbetar eller bor i centrum inte bör vara heltavgiftsfri. Avgifter inom denna grupp, t ex ett månadskort som gäller vissa utvalda parkeringar, kanminska parkeringstrycket något generellt vilket är positivt för tillgängligheten , styra arbets- ochboendeparkering till ytor som inte påverkar handel och besöksnäring samt utgöra delfinansiering omavgiftsfrihet införs för korttidsparkering avsedd för kunder och besökare.Parkeringsplatser – en del av stadens blodomlopp (2011)(Fastightsägarna, Göteborg Första regionen – Rudolf Antoni)Det här rapporten visar hur 798 fastighetsägare i 6 län (Västra Götaland, Värmland, Halland, Kalmar,Jönköping och Östergötland) ser på olika frågor som rör parkering. Detta är således fastighetsägaressyn på parkering, inte en forskningsrapport.De kommuner som ingår är från Göteborg och större städer som Linköping, Borås och Karlstad menäven orter och kommuner under 15 000 invånare. Samtliga 4 kommuner där studiebesök genomförts(Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg och Allingsås) ingår och de ingår dessutom i de 21 kommunersom särredovisas. Svaren redovisas både sammanlagt och utifrån kommunstorlek vilket visar på olikafokus i vissa frågor medan det i andra frågor inte spelar någon roll hur stor kommunen/orten är.Här redovisas resultaten från några frågeställningar som är relevanta för Karlskogautredningen.Den fråga där störst samstämmighet råder är att centrumnära parkering är av avgörande förcityhandelns konkurrens med externhandeln. Hela 97 % av de som svarat ansåg att påståendetstämmer mycket väl (70 %) eller ganska väl (27 %). Bland kommuner i Karlskoga storlek var andelen99 %. Observera att det här handlar om tillgång till parkeringar, inte om de ska vara avgiftsfria ellerinte.I rapporten noteras att ”frågan om parkeringsavgifter har runt om i landet länge varit en het potatis”.Den här undersökningen visar att en majoritet, 60 %, tycker att det stämmer mycket väl (14 %) ellerganska väl (44 %) att parkeringsavgifter är ett bra sätt att styra flödet av människor i staden. Ikommuner av Karlskogas storlek är det helt lika mellan de som anser att parkeringsavgifter är ett brastyrmedel, 50 %, och blir kommunen/orten ändå mindre så blir andelen 40 %.Kommer vi så till frågan om parkering i innerstaden ska vara gratis (avgiftsfri) så blir resultatet väldigtspretigt. 43 % anser att det är ett mycket bra (23 %) eller ganska bra (20 %), 15 % ansåg att det ärvarken bra eller dåligt, medan 41 % ansåg att det var ett ganska dåligt (20 %) eller mycket dåligt (21

14 (20)%) förslag. (De som avstått att svara på frågan eller svarat vet ej ingår i procentbasen.) Här är dockskillnaderna markanta mellan storstaden där bara 10 % anser att det är ett mycket bra (5 %) ellerganska bra (5 %) förslag att parkering i innerstaden bör vara gratis (avgiftsfri) medan siffran ikommuner av Karlskogas storlek är 58 % som tycker förslaget är mycket bra (36 %) och ganska bra(22 %). Mindre kommuner ligger på ungefär samma andelar.Rapportens slutsats avseende denna del är följande:Det måste kosta att parkera i city. De flesta anser att parkeringsavgifter är ett bra styrmedel för attpåverka flödet av människor i staden. Utan avgifter är exempelvis risken stor att de som anländerförst till centrum, det vill säga de som arbetar där, upptar parkeringsplatser i de mest tillgängligalägena medan övriga besökare får svårt att hitta platser att ställa bilen på och tvingas till merotillgängliga lägen. Gratis (avgiftsfri) parkering i centrum förespråkas i denna undersökningegentligen bara av fastighetsägare i småstäder. Ofta kan detta härledas till kraftigt konkurrensutsatthandel där gratis (avgiftsfri) parkering ses som en nödvändig konkurrensfördel.Kommentar med Karlskogafokus:Återigen visas att tillgången på tillgängliga parkeringar i centrum är helt avgörande för handeln ochorten/kommunen i stort och att reglering är helt nödvändig för att uppnå detta. När det kommer tillavgifter som styrmedel och frågan om avgiftsfria parkeringsplatser i centrum går åsikterna tydligtisär. I mindre städer/orter som inte har en centrumkärna med ett utbud och en attraktivitet som görden till ett självklart besöksmål och/eller där konkurrensen från externhandeln är hård, är andelenfastighetsägare som anser att avgiftsfri parkering är viktigt i majoritet. Karlskoga tillhör utifrånredovisade resultat en ort där avgiftsfrihet, under förutsättning att tillgången på tillgängligaparkeringsplatser är god, kan fungera konkurrensutjämnande till fördel för centrumhandeln.Parkering i Lidköpings centrum – en studie av behovet av parkeringsplatser vid detaljhandeln iLidköpings centrum (2002)(Handelshögskolan vid Göteborgs universitet – Henrik Olsson och Caroline Randell)Det här studien, vilken redovisas i formen av en kandidatuppsats, initierades av Linköpings kommuneftersom ”de hade en känsla av att parkeringsmöjligheterna i Lidköpings centrum var otillräckliga”.Eftersom studien är en kandidatuppsats gjordes av det skälet vissa avgränsningar och slutsatsernabaserades till stor del på en enkätundersökning bland de som parkerar, totalt 325 stycken.Studien är förvisso 10 år gammal men slutsatserna bedöms relevanta även idag.Den främsta slutsatsen som drogs utifrån studien var att det inte behövs en förändring av antaletparkeringsplatser eftersom många anställda idag använder parkeringsplatser avsedda för besökaretill detaljhandeln. I stort var de tillfrågade nöjda med de parkeringsmöjligheter som erbjuds men 43% var negativt inställda till de avgiftsbelagda parkeringsplatserna i Lidköpings centrum, som enligtstudien är ganska få ,men ca 35 % var neutrala i frågan och 23 % mer eller mindre positiva till avgiftervarför det inte råder någon samstämmighet i den frågan. Kommunen hade vid tidpunkten för studieningen avsikt att ändra antalet avgiftsbelagda p-platser. Vidare ansågs att kommun och näringsidkare,bl a genom information, måste få anställda att välja andra parkringsplatser, inte de som är mestattraktiva för kunder till detaljhandeln. Dessutom föreslås bättre anvisning om varparkeringsplatserna finns samt information om att parkeringsavgifterna går till skötsel och underhållav bilplatserna.

15 (20)Kommentar med Karlskogafokus:Även denna studie visar att det är tillgången på tillgängliga parkeringsplatser som är avgörande förhandelns förutsättningar i centrum. I Lidköping var styrningen vid tidpunkten för studien uppenbartalltför bristfällig eftersom anställda kan använda de mest attraktiva platserna. Bland de somparkerar ansåg många men ingen majoritet (43 %) att parkering i Lidköpings borde vara avgiftsfri.Om en så stor andel av kunderna kan påverkas att välja andra alternativ för sina inköp så bör detändå beaktas.5. Möjliga förändringar i Karlskoga centrum5.1 Gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening – så kan parkeringeni Karlskoga centrum samordnasRedan i samband med parkerings- och tillgänglighetsutredningen 2004-2005 utreddes ävenmöjligheten att skapa en gemensamhetsanläggning och en samfällighetsförening för att samordnaparkeringar och andra gemensamma frågor. Ett av skälen var att kunna ta samordnade beslut påsamma sätt som i t ex ett externt köpcentrum. Vid den här tidpunkten var inte frågan direkt koppladtill avgiftsfrihet och det handlade även om städning och skötsel i allmänhet, inte bara parkering.Metoden med gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening är ovanlig i centrala lägen menNordstan i Göteborg har framgångsrikt förvaltats på detta sätt i många år.Kommunstyrelsen beslutade 2005-02-15 (KS 2003.0234) att utveckling skall ske i samverkan medfastighetsägare i stadskärnan vars nytta av samfällighetsförening och gemensamhetsanläggningarkan objektivt visas och säkerställas. Ett visst sonderingsarbete genomfördes senare med hjälp avprivata fastighetsägare men eftersom den största fastigheten i centrum fick ny ägare (dåvarandeBoultbee) vid denna tidpunkt fanns inte möjlighet att just då driva frågan och därefter har inget hänt.Det nu aktuella uppdraget är att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartadekonkurrensförutsättningar avseende parkering, jämfört med t ex Skolgärdet som också är beläget icentrala Karlskoga. Slutsatsen är att gemensamhetsanläggningsidén är det sätt där man skulle kunnauppnå en sådan situation. Nedan beskrivs principerna för hur gemensamhetsanläggningar ochsamfällighetsföreningar fungerar.Om gemensamhetsanläggningarEn gemensamhetsanläggning är en anläggning till nytta för flera fastigheter. Den kan utgöras avexempelvis vägar, vatten- och avloppsanläggningar, grönytor eller, som i aktuellt fall, avparkeringsplatser. Syftet med en gemensamhetsanläggning är att säkra en långsiktig och effektivsamverkan kring en gemensam nyttighet och är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt attförvalta gemensamma anläggningar.Utrymmet som behövs för gemensamhetsanläggningen, i aktuellt fall parkeringsytorna, kan upplåtasbåde på fastigheter som ska delta i anläggningen och på fastigheter som inte ska delta. Det är alltså

16 (20)ovidkommande vem som äger fastigheten, förutsatt att man är överens om upplåtelsen. Förupplåtelsen kan ersättning utgå.En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och då bestäms också reglerna förhur deltagande fastigheter ska samverka för att sköta anläggningen. Andelstal beslutas, vilket talarom hur kostnader utifrån vilken nytta man har av anläggningen ska fördelas. En stor fördel med engemensamhetsanläggning är att det är fastigheterna som är anslutna till den och inte personernasom äger fastigheten. Det innebär att en fastighet kan byta ägare utan att det påverkar skötsel m.m.av gemensamhetsanläggningen. Ändras förutsättningarna för en gemensamhetsanläggning kanbeslutet naturligtvis omprövas för att anpassas till rådande förutsättningar.För att förvalta gemensamhetsanläggningarna bildas en samfällighetsförening där samtliga berördafastigheter ingår och där en styrelse väljs för att sköta det löpande arbetet med drift och underhåll.Det räcker således med en samfällighetsförening för samtliga gemensamhetsanläggningar. Varje århålls årsmöte och styrelseledamöter väljs in eller väljs om, beslut tas om bokslut och ansvarsfrihet,mm samt om principiella frågor, på samma sätt som alla föreningar fungerar.Rekommendationer för Karlskoga centrumOm systemet med gemensamhetsanläggningar skulle väljas rekommenderar utredningen efterdiskussion med lantmätare följande:En gemensamhetsanläggning bildas för respektive parkering som ska ingå i samordningen, t ex en förparkringen på taket på Kulan, en för parkeringen runt Kulan, en för parkeringen vid banvallen, en förparkeringen vid busstationen, o s v. De fastigheter som har behov och nytta av parkeringskapacitetenpå en viss parkering ges andelar i den aktuella gemensamhetsanläggningen. Antalet andelar, somreglerar finansieringen, avgörs av hur stor nyttan är i förhållande till andra fastighetsägare, ävenkommunen. Många fastighetsägare kommer att ha andelar i flera gemensamhetsanläggningar ochantalet andelar kommer variera beroende på att nyttan varierar beroende på vilken parkering det rörsig om. Kommunen kommer sannolikt ha andelar i samtliga gemensamhetsanläggningar medan deflesta andra fastighetsägare troligen kommer ha andelar i vissa men inte i alla. Exakt vilkaparkeringsytor och fastigheter som ska ingå är en fråga som måste utredas närmare. Nyaparkeringsytor kan dessutom tillkomma senare och andra kan tas bort, andelar kan ändras omförutsättningarna ändras. Sådana förändringar görs då genom nya förrättningsbeslut.Huvudspåret är att berörda fastighetsägare enas om andelstal och övriga villkor vilka sedan läggs fasti ett beslut av lantmäterimyndigheten. Om enighet inte uppnås kommer lantmäterimyndigheten attlägga fram ett förslag och ta beslut om detta, ett beslut som givetvis kan överklagas av defastighetsägare som berörs. Fördelen med att använda gemensamhetsanläggning ochsamfällighetsförening är att enskilda fastighetsägare inte kan frånsäga sig ansvaret enligt beslutatandelstal. Meningsskiljaktigheter, ekonomisk situation, ägarbyten medför inga förändringar i detåtagande respektive fastighet har, så länge det kan påvisas att fastigheten har nytta av de aktuellaanläggningarna, i det här fallet en eller flera parkeringar. Kortfattat kan man säga att det inte går attkliva av och på beroende på dagsform och humör.Fördelen med det här upplägget är således att alla som har nytta av parkeringar också måste bidra tillfinansieringen. En annan fördel är samordningen. Samtliga parkeringsplatser som ingår kan vara del iett optimerat system vad gäller reglering. Samtliga aktörer kan vara med och påverka, man

17 (20)diskuterar fram gemensamma lösningar. På det här sättet kan även utredningens uppdrag uppnås,konkurrensförutsättningarna blir likvärdiga jämfört med handelshuset vid Skolgärdet och externaköpcentra. Samfällighetsföreningen beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder ochbesökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformas.Gatuparkeringen kommer inte omfattas av gemenhetsanläggningar. Här fortsätter kommunen varahuvudman och ansvara för drift och skötsel. Regleringen bör dock harmoniera med övriga p-platserför att vara enkel att förstå för besökaren.För att kunna genomföra ett upplägg med gemensamhetsanläggningar bör dels en god majoritet avberörda fastighetsägare vara positivt inställda till idén. Dels krävs detaljplaneändringar för någraparkeringsytor, endera att de regleras som kvartersmark eller att de regleras som allmän platsmarkmen med annan huvudman än kommunen. Kostnaden för att bilda erforderligt antal gemensamhetsanläggningarbedöms vara ca 100 000 kronor och erforderliga planändringar till 100 000-200 000kronor. Avseende planändringar kan samordning med andra uppdrag ske i några fall.Eftersom parkeringsaktiebolaget Råkan inte är fastighetsägare eller innehar byggnader på ofrigrundkan bolaget inte ha andelar i en gemensamhetsanläggning, varför ett sådant här upplägg i praktikenförutsätter att bolaget avvecklas.5.2 FinansieringNuvarande finansiering av parkering i Karlskoga centrumParkering i Karlskoga centrum är till viss del avgiftsbelagd, till viss del avgiftsfri. Parkering på markenrunt Kulan och torget liksom längs Katrinedalsgatan, Hotellgatan, Bergsmansgatan, KungsvägenVärmlandsvägen, m fl samt i kv Påfågeln och vid Folkets hus är avgiftsbelagd. Parkeringen på taket ärockså avgiftsbelagd men för närvarande avgiftsfri för de första 2 timmarna. Vissa år har takparkeringoch parkeringen vid Kulan varit avgiftsfri i samband med semesterperioden eller inför julhelgen.Loviselundsvägen/banvallen och vid busstationen är avgiftsfri, liksom i kv Rapphönan och vidBadstugatan men här är en del platser uthyrda till företag, m fl.Effekter för handeln med avgiftsfri parkering i KarlskogaDet har inte genomförts några organiserade undersökningar för att se vilka effekterna varit förhandeln i centrum under de korta perioder avgiftsfri parkering förekommit i Karlskoga på senare år.Willy:s har dock jämfört kundsiffror (inte omsättning) i samband med julhandeln och noterat attkundtillströmningen ökade med ca 10 % under den vecka (v 51, 2011) då det var avgiftsfritt jämförtmed veckorna före och efter och samtidigt jämfört med motsvarande period 2010. Andra orsaker kanha spelat in men avvikelsen är så markant att det är rimligt att den avgiftsfria parkeringen haft enbetydande effekt.

18 (20)Intäkter och utgifter för parkering i Karlskoga centrumIntäkter parkeringsavgifter för Karlskoga kommunIntäkter parkeringsavgifter för Parkeringsbolaget RåkanIntäkter felparkering (båda parter)SUMMA INTÄKTERca 1,00 milj kr/årca 0,80 milj kr/årca 0,45 milj kr/årca 2,25 milj kr/årKostnader Karlskoga kommun, löner för bevakning och trafikingenjörKostnader Karlskoga kommun, drift och hantering betalningssystemKostnader Karlskoga kommun, övrig administration, mmKostnader Råkan, arrende för parkeringsytorKostnader Råkan, skötsel, administration, mmSUMMA UTGIFTERca 1, 00 milj kr/årca 0, 25 milj kr/årca 0, 20 milj kr/årca 0, 50 milj kr/årca 0, 30 milj kr/årca 2,25 milj kr/årOvanstående siffror utgår från år 2011 men avrundning har gjorts till närmaste 50 000:- eftersom detär den principiella fördelningen som är väsentlig. Intäkterna från felparkering avser hela Karlskogamen det bedöms att ca 90 % rör centrum. I nuvarande upplägg finansieras, förutomparkeringsvakterna, en halvtids trafikingenjör med intäkterna från parkeringen. Å andra sidan ärkostnader för skötsel och underhåll inkluderade i den ordinarie budgetposten för gatuunderhåll ochsnöröjning. Bortsett från taket på Kulan och parkeringen som Råkan har ansvaret för finns ingensärredovisning för parkeringsytor i centrum. En uppskattning är dock att kostnaden för trafikingenjöroch underhåll/skötsel kan kvittas mot varandra.Avgiftsfri parkering i Karlskoga?Av de totala intäkterna från parkeringsavgifter, inklusive parkeringsböter, på 2,25 miljoner kronor perår torde felparkerings-intäkterna om ca 450 000 kronor kvarstå relativt oförändrade. Ombetalningssystemen avvecklas, d v s parkeringsautomaterna med dess mynthantering, licenser förkort och löpande service i övrigt, utgår ca 250 000 kronor på kostnadssidan. Återstår intäkter pådrygt 1,5 miljoner kronor som måste täckas på annat sätt.Idag subventioneras parkering för anställda som jobbar i centrum och boende i centrum, dels avskattekollektivet, dels av kunder och besökande. Även om det är bra och nödvändigt medarbetsplatser och bostäder i centrum är det inte en rimlig fördelning. Därför bör en hygglig del av deintäkter som uteblir om avgiftsfri parkering införs för besökande kunna kompenseras genom att desom bor och arbetar i centrum betalar en förhållandevis låg summa för ett månadskort som germöjlighet att parkera på vissa av de centrala parkeringarna, t ex på taket till Kulan. Ommånadsavgiften sätts till 100 kronor/månad och 500 boende/anställda/företag köper månadskortetinnebär det en intäkt på 600 000 kronor per år. Även om parkeringsavgiftsystemet behålls bör ett

19 (20)månadskort eller motsvarande införas för att balansera parkeringsavgifterna mellan besökande ochanställda/boende och/eller förbättra parkeringsstandarden och styra till rätt parkeringsytor.Återstår då fortfarande närmare 1 miljon kronor att täcka för att klara kostnader för underhåll, driftoch skötsel, däribland snöröjning, samt övervakning och ersättning till fastighetsägare som upplåtermarken (som inte räknats upp med alla nya ytor som bör ingå i systemet, vilket heller inte bedömsnödvändigt). Detta är då den summa som berörda fastighetsägare, inklusive kommunen, enligtovanstående resonemang ska ersättas via delägarna i en för ändamålet bildad gemensamhetsanläggning,kostnader som läggs på hyrorna och i slutändan på de varor kunden köper (gäller oavsettom hyra eller pris de facto höjs eller inte). Fler kunder och större omsättning skulle enligt det härsynsättet täcka kostnaderna och om centrum blir en attraktivare plats att bedriva handel på så ökaräven antalet aktörer, både fastighetsägare och butiker, på sikt. Fler kan dela kostnaderna. Bildandetav en gemensamhetsanläggning sker i form av en lantmäteriförrättning och innebär enengångskostnad på ca 100 000 kronor (siffran måste verifieras).Om avgiftsfri parkering enligt ovan beskrivna modell genomförs innebär det att parkeringen icentrum finansieras av de som handlar (oavsett om de kör bil och parkerar eller inte) avfastighetsägare och handlare och i viss mån av skattekollektivet (främst gatuparkering). Om det härvalet görs så sker det med utgångspunkten att detta är nödvändigt eller positivt för attcentrumhandeln i Karlskoga, på likvärdiga villkor, ska kunna konkurrera med externhandeln, iKarlskoga och på andra orter.Eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan parkeringsbolaget Råkan och handlarna börbolaget ersättas av gemensamhetsanläggningens samfällighetsförening, som kan få den täckandesamordningsfunktion som bolaget ursprungligen var tänkt att ha. Detta är dock en fråga som heltligger utanför samhällsbyggnadsnämndens besluts- och ansvarsområde5.3 SlutsatsDet finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningaravseende parkering, något som också bedöms ge handeln en något gynnsammare konkurrensvillkorjämfört med dagens situation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på deparkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för atthandeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnå detta måste den tid parkeringfår ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, enform av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfriaparkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor ocharbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ förkunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar avintäkterna från dagens avgiftsfinansierade system.För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fulltut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörandesamfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggningär ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektivsamverkan kring en gemensam nyttighet och att förvalta gemensamma anläggningar.

20 (20)Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader somdå till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster,d v s precis som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkeringska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regeras för korttidsparkering ochomfattas av samma p-skivesystem och tidsreglering som övriga parkeringar. Det ska dock poängterasatt om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutarom man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt skautformasfär de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar.Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här uppläggetparkeringsbolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassadlagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt merheltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fattabeslut avseende parkeringsbolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en stormajoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införande avgemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år ochförutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor.För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog medberörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och ensamfällighetsförening samt att parkeringsbolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter.I och med detta överlämnas utredningsrapporten till samhällsbyggnadsnämnden som får övervägaom den ska ligga till grund för eventuella åtgärder.För samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-11-06Bosse Björk Stefan Larsson Johan Ljung Stig Rengmanplanchef förvaltningschef mark- och avdchefsamhällsbyggnadsförv exploateringschef teknik ochfastighetBifogade bilagor:Karta utredningsområdeGemensamhetsanläggningar och samfällighetsförening i Karlskoga centrum – Karlskoga k-n 2004Beslut KS gemensamhetsanläggning, mm – feb 2005Parkeringssystem – jämförelse mellan 68 tätorter, inkl diagram – april 2012Underlag som inte bifogasBeslut SBN utredningsuppdragSamordnad parkerings- och tillgänglighetsutredning – WSP 2004 (2 delar)Konsortialavtal parkeringsaktiebolaget RåkanParkeringssystem – regleringsprinciper – april 2012Rapport studieresa – okt 2011

Parkering Centrum, Karlskoga kommun - omfattning utredningsområde- större parkeringsytor markeradeRapphönanPåfågelnBusstationenBadstugatanHotellgKulan markLoviselundsv/banvallenSkolgärdetÖrncenterKulan takJärnvågsgFolkets husMax/McDonald´snov 2012

Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun sid 1 (2)PARKERINGSSYSTEM - jämförelse mellan 68 tätorterTÄTORT invånarantal avgiftsfri tidsskyltning datum-p p-skiva p-kort övervaknKumla 14 062 JA JA - JA - -Höganäs 14 107 JA JA - NEJ - -Bålsta (Håbo) 14 147 JA JA - JA - -Tranås 14 197 JA/NEJ JA JA JA - -Arvika 14 244 JA/NEJ JA - NEJ - -Ludvika 14 498 JA JA NEJ JA - -Avesta 14 506 JA - - NEJ - -Kinna (Marks) 14 776 - JA - - - -Staffanstorp 14 808 JA JA - JA - -Hudiksvall 15 015 JA - - JA - -Västerhaninge (Haninge) 15 134 JA/NEJ JA JA JA - -Ljungby 15 205 JA JA - JA - KMariestad 15 591 JA JA NEJ JA - -Mölnlycke (Härryda) 15 608 - JA - NEJ - -Falköping 16 350 JA JA - NEJ - -Nässjö 16 678 NEJ JA - JA - -Lerum 16 855 JA JA - NEJ - BOskarshamn 17 258 NEJ JA NEJ NEJ - -Norrtälje 17 275 - JA - - - BHärnösand 17 556 JA JA - JA - -Köping 17 743 JA JA - NEJ - BEslöv 17 748 JA JA - JA - -Kristinehamn 17 839 - NEJ - NEJ - BKiruna 18 148 JA - - JA - -Boden 18 277 JA JA - JA - -Ystad 18 350 NEJ JA - NEJ - -Hässleholm 18 500 NEJ JA - NEJ - KVärnamo 18 696 NEJ - - NEJ - KKungsbacka 19 057 NEJ JA NEJ NEJ - -Karlshamn 19 075 JA/NEJ JA NEJ NEJ - -Falkenberg 20 035 JA/NEJ JA - NEJ - KEnköping 21 121 JA JA - NEJ JA -Västervik 21 140 JA/NEJ JA - NEJ JA -Vänersborg 21 699 JA JA NEJ JA - BKatrineholm 21 993 JA JA - JA - -Visby 22 593 JA/NEJ JA - JA/NEJ - -Kungälv 22 768 JA/NEJ JA - JA/NEJ JA -Piteå 22 913 JA/NEJ JA - JA - KSandviken 22 965 JA - JA/NEJ NEJ - -Ängelholm 23 240 JA/NEJ JA NEJ NEJ - K

Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun sid 2 (2)PARKERINGSSYSTEM - jämförelse mellan 68 tätorterTÄTORT invånarantal avgiftsfri tidsskyltning datum-p p-skiva p-kort övervaknBoo (Nacka) 24 052 JA JA - NEJ - BMärsta (Sigtuna) 24 068 - JA NEJ NEJ - KAlingsås 24 482 JA JA NEJ NEJ NEJ KLidköping 25 644 JA/NEJ JA - NEJ - -Karlskoga 27 084 JA/NEJ JA NEJ NEJ NEJ KVarberg 27 602 JA JA - JA - -Åkersberga (Österåker) 28 033 JA JA - JA - KTrelleborg 28 290 JA/NEJ JA JA JA - -Örnsköldsvik 28 991 NEJ JA JA NEJ JA K bolagVallentuna 29 519 - JA - JA - -Motala 29 823 NEJ JA - NEJ - -Nyköping 29 891 JA/NEJ JA - NEJ JA (Turist) -Landskrona 30 499 NEJ JA - NEJ - -Uddevalla 31 212 JA/NEJ JA - JA - BLidingö 31 561 JA/NEJ JA JA JA K/BSkellefteå 32 775 NEJ JA - NEJ JA -Skövde 34 466 JA/NEJ JA - NEJ - -Karlskrona 35 212 NEJ JA - JA - -Kristianstad 35 711 NEJ JA - NEJ - -Kalmar 36 392 NEJ JA - NEJ JA -Falun 37 291 JA/NEJ JA JA NEJ - K bolagUpplands Väsby 37 594 NEJ JA - JA - BTumba (Botkyrka) 37 852 - JA - JA - -Borlänge 41 734 JA/NEJ JA JA JA - -Östersund 44 327 NEJ JA - NEJ - -Trollhättan 46 457 JA/NEJ JA - JA JA BLuleå 46 607 JA/NEJ JA - NEJ - -Sundsvall 50 712 NEJ JA JA NEJ JA -Jämförelsen avser tätorter, varför invånarantalet (SCB 2010) avser tätorten, inte kommunen. Jämförelsen har avgränsatstill orter mellan 14 000 till 50 000 invånare. För de tätorter som inte har samma namn som kommunen anges kommunensnamn inom parantes.Jämförelsen avser tätortens centrum. Andra förhållanden gäller vanligtvis längre ut från centrum.Alla uppgifter (med några undantag) är hämtade från kommunernas hemsidor. Reservation för ev brister där och att de inågra fall har varit svårtolkade. Uppgifterna avser parkeringar där kommunen har ansvaret. Det finns sällan uppgifter omprivata parkeringar och om sådana finns är de i princip alltid avgiftsbelagda.För samtliga kulumner gäller att ett streck - betyder att information saknas.I tredje kolumnen markeras om parkeringen i tätorten är avgiftsfri eller avgiftsbelagd. Ofta finns en kombination där vissaparkeringsplatser är avgiftsfria, andra inte eller där det är avgiftsfritt under en viss period (1-2 tim) i övrigt gäller avgift.Kvällar, nätter och helger är med viss variation alltid avgiftsfria varför jämförelse bortser från avgiftsfrihet under dessatider.Tidskyltning innebär att omsättningen på parkeringen styrs med olika tider, vanligen kort närmast butiker och längre tiderlängre ifrån. Begränsingen max 24 tim räknas inte som tidsskyltning.Det är troligt att de flesta orterna där information saknas inte har datumparkering.Jämförelsen visar om p-skiva överhuvudtaget används i kommunen eller inte. I praktiken används p-skiva oftast på ettvisst utvalt antal parkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt är avgiftsbelagd. Visby markeras bådeJA/NEJ p g a att man har frångått p-skiva men att den fortfarande är i bruk på ett fåtal parkeringar.Några kommuner anger att man kan köpa månads- eller årskort för att med detta sedan parkera vagiftsfritt eller tillreducerat pris på kommunens parkeringar. Fler kommuner torde ha liknande system även om det inte presenteras pådess hemsida. I Nyköping finns ett p-kort avsett endast för turister.Ett fåtal kommuner anger om övervakning sker med egen personal (K) eller genom inhyrt bevakningsbolag (B). I två fall,Örnsköldsvik och Falun, har kommunen bildat ett helägt kommunalt bolag som sköter all parkering, inkl byggande.

Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommunPARKERINGSSYSTEM - jämförelse mellan 68 tätorterAndel tätorter som har avgiftsfri parkering eller inteINGEN UPPGIFT9%6 tätorterAVGIFTSFRITT35%24 tätorterKOMBINATION31%21 tätorterAVGIFT24%16 tätorterAndel tätorter som använder p-skiva eller inteANVÄNDER P-SKIVA41%28 tätorter3%2 tätorter3%2 tätorterINGEN UPPGIFTKOMB*ANVÄNDER INTEP-SKIVA53%36 tätorter* En kommun användep-skiva på enenda parkering ochen annan håller påatt avveckla p-skivansom bara användspå någon enstakaparkering forfarande.

Exempel på hur en parkeringsskiva kan se ut.En parkeringsskiva kan användas i vilken kommun som helst.

Ärende 15Revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen

Tjänsteskrivelse2012-10-31 SBN 2012.0240Handläggare:Terése RiddersandSamhällsbyggnadsnämndenFörslag till beslut om revidering av mål och åtgärderi avfallsplanenSammanfattningKarlskoga kommuns avfallsplan antogs 2009-12-14 och omfattar ett antalmål och åtgärder. Vid arbete med åtgärderna i avfallsplanen har det visatsig att en del mål och åtgärder inte längre är aktuella, eller möjliga att nå.Samhällsbyggnadsförvaltningen har, tillsammans med en politiskreferensgrupp, tagit fram ett förslag på revidering av vissa mål ochåtgärder i avfallsplanen, ”Avfallsplan för Karlskoga kommun -reviderad”.Av ”Bilaga 1 Sammanfattning” framgår vilka mål och åtgärder somförslås ändras, samt motivering till ändringarna och vilka konsekvenserdet förväntas medföra.Beslutsunderlag Förslag till beslut om revidering av mål och åtgärder iavfallsplanen Avfallsplan för Karlskoga kommun – reviderad, 2012-10-31 Bilaga 1 Sammanfattning av ändringar inklusive motiveringar ochkonsekvenser, 2012-09-20Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutSamhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställerden reviderade avfallsplanen ”Avfallsplan för Karlskoga kommun –reviderad”, 2012-10-31.Terése RiddersandAvfallssamordnareExpedieras tillKommunstyrelseng:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\ärende 15 - revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen\tjänsteskrivelse.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

Avfallsplan för Karlskogakommun - Reviderad2012-10-31

Innehållsförteckning1. Inledning ................................................................................................................................. 32. Organisation och finansiering av avfallshanteringen ............................................................. 32.1 Förslag på ny avfallsorganisation för Karlskoga kommun .............................................. 32.2 Finansiering ...................................................................................................................... 43. Vision och mål för avfallshanteringen i Karlskoga kommun ................................................ 43.1 Vision – 100 % kretslopp, 0 % restprodukt ..................................................................... 43.2 Mål och åtgärder ............................................................................................................... 53.2.1 Samarbete i regionen som främjar visionen .............................................................. 53.2.2 Gemensam informations- och kommunikationsstrategi ............................................ 53.2.3 Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark ........... 63.2.4 Kommunens verksamheter ska vara föredöme ......................................................... 73.2.5 Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen ..................................................... 83.2.6 Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering ..................................... 93.2.7 Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar ............................................ 103.2.8 Enkelt att sortera ...................................................................................................... 114. Inverkan på miljön ............................................................................................................... 135. Information och kommunikation vid framtagande av avfallsplanen och föreskrifterna ...... 145.1 Undersökning av kommuninvånarnas åsikter om avfallshantering ............................... 145.1.1 Omfattning på undersökningen ............................................................................... 145.1.2 Olika mycket källsortering för olika typer av avfall ............................................... 145.1.3 Olika förutsättningar för fastighetsnära insamling .................................................. 155.1.4 Inte allt farligt avfall samlas in ................................................................................ 155.1.5 Källsortering av matavfall ....................................................................................... 155.1.6 Högt förtroende för kommunens avfallshantering .................................................. 155.1.7 Kostnad för hämtning för villaägare ....................................................................... 165.2 Samråd innan framtagandet av mål och åtgärder i avfallsplanen ................................... 165.2.1 Kommuninterna samrådsmöten ............................................................................... 165.2.2 Externa samrådsmöten ............................................................................................ 165.3 Information till kommuninvånarna ................................................................................ 175.4 Synpunkter från samråd och utställning ......................................................................... 175.4.1 Samråd ..................................................................................................................... 175.4.2 Utställning ............................................................................................................... 186. Uppföljning av föreslagna mål och åtgärder ........................................................................ 23Bilagor1. Uppföljning av mål och åtgärder i föregående avfallsplan antagen 2000-06-152. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i Karlskoga kommun3. Nedlagda deponier i Karlskoga kommun4. Karlskoga kommun – en nulägesbeskrivning5. Samhällets mål och krav på avfallshanteringen i Karlskoga kommun6. Miljöbedömning för Karlskoga kommuns avfallsplan7. Sammanställning av uppgifter till länsstyrelsen2

1. InledningAlla Sveriges kommuner är skyldiga att ha en renhållningsordning. Renhållningsordningenbestår av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen.Detta dokument är avfallsplanen för Karlskoga kommun och beskriver hur kommunen skaarbeta med avfallshanteringen för att nå uppställda mål 2017 och visionen 2027. För att fåarbetet mer hanterbart har de övergripande målen i planen brutits ner till konkreta delmål sombehandlar tidsperioden 2010 till 2013. Under 2013 ska en utvärdering av planen påbörjas ochnya delmål tas fram.Arbetet med planen har i mångt och mycket skett gemensamt med kommunerna Degerfors,Filipstad, Gullspång, Kristinehamn, Mariestad och Storfors i en samarbetsgrupp som kallar sig”Östra Värmland”. Gruppen har träffats regelbundet och gemensamt strukturerat upp arbetet,tagit fram en symbol för avfallshanteringen i östra Värmland och bollat frågeställningar.Den framtagna symbolen är tänkt att användas i marknadsföring av avfallsplanen och dess mål.Symbolen visar att människan är i centrum för avfallsarbetet och de olikfärgade fältensymboliserar olika avfallskategorier: rött, ”varning” –symboliserar farligt avfall som ska fasasut ur kretsloppet; grönt – avfallet som ska gå runt i kretsloppet; och gult – förnyelsebar energioch materialåtervinning.2. Organisation och finansiering avavfallshanteringen2.1 Förslag på ny avfallsorganisation för KarlskogakommunRenhållningsordningen – avfallsplan och föreskrifter – är en kommunal angelägenhet och kaninte överlåtas på någon annan aktör. För att arbetet med avfallsplanen ska fungera väl måste detdärför finnas en organisation för avfallsfrågor och renhållning inom kommunen – detta saknasidag. En tjänst (eller del av en tjänst) måste inrättas på kommunen, med uppgift att bevaka vadsom händer på avfallsområdet samt hålla i det fortsatta arbete med avfallsplanen.Finansieringen av denna tjänst ska ske genom avfallstaxan.3

Rättsliga domar har dessutom visat att kommunen måste genomföra upphandlingar avinsamlings- och behandlingstjänster inom avfallsområdet om inte renhållningen sköts helt iegen regi. Det räcker inte att kommunen är delägare i ett avfallsbolag. Det finns dock ett förslagfrån Finansdepartimentet att införa ett temporärt undantag från kravet på offentlig upphandlingom kommunen är delägare i ett kommunalt bolag eller liknanden. Det tillfälliga undantaget ärtänkt att träda i kraft 1 juni 2010 och upphävas den 1 januari 2013. Under tiden ska enutredning undersöka behovet av ett mer varaktigt undantag.Förslag:o En organisation som ansvarar för renhållningsfrågorna skapas inom kommunen.Organisationen inordnas på samhällsbyggnadsförvaltningen och ska vara klar till den1 januari 2010.oSamhällsbyggnadsnämnden fortsätter att vara ansvarig nämnd förrenhållningsordningen och därmed för målen och åtgärderna i avfallsplanen, samtuppföljning av densamma. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplanen skaredovisas för Samhällsbyggnadsnämnden årligen.2.2 FinansieringFinansieringen av avfallshanteringen med allt vad det innebär i form av hämtning ochbehandling av avfall, organisation för hantering av frågorna på kommunen, information tillkommuninvånarna m m ska till 100 % bekostas av renhållningstaxan.3. Vision och mål för avfallshanteringen iKarlskoga kommun3.1 Vision – 100 % kretslopp, 0 % restproduktKarlskoga kommun har tillsammans med kommunerna i ”Östra Värmland” tagit fram engemensam vision för avfallshanteringen inom de sju kommunerna. Visionen som ska varauppnådd 2027 är högt satt precis som en vision bör vara. När visionen togs fram vid ettuppstartsmöte i Gammelkroppa våren 2008 var politiker och tjänstemän eniga i de sjukommunerna om att nollvision var den enda tänkbara visionen, följaktligen blev visionen:100 % kretslopp – 0 % restproduktEftersom avfallshanteringen är en grundbult för att nå en hållbar utveckling grundar sigvisionen på den hållbara utvecklingens tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala, denekologiska.ooDen ekonomiska - Hela avfallshanteringen är en effektiv process där nya råvarorskapas: I östra Värmland hamnar allt avfall i kretsloppet. Sorterings- ochretursystemen är väl utvecklade för att underlätta människors vardag och samtidigtmiljöanpassade och lättarbetade. Insamlat avfall fraktas till moderna ochenergieffektiva behandlingsanläggningar där bästa möjliga teknik alltid eftersträvas.Varje avfallsfraktion hanteras utifrån sina egenskaper och målet är att i varjebehandlingssteg förlora så lite energi som möjligt.Den sociala - Människan står i centrum för avfallshanteringen i östra Värmland:Utan brukarnas medverkan når vi inte fram. Genom information och kommunikationhar vi höjt kunskapsnivån och medvetenheten hos våra brukare så att de vill göra rätt.Genom att ha utformat enkla insamlingssystem så gör alla rätt.4

oDen ekologiska - Vår största bedrift är att vi har lyckats med att avgiftakretsloppet: Genom att satsa på kunskapsspridning och välutveckladeinsamlingssystem hamnar allt farligt avfall i ett separat system, där det tas om hand påett miljöriktigt sätt. Dessutom har det farliga avfallet minskat i mängd.3.2 Mål och åtgärderI detta kapitel redovisas mål och åtgärder som kommunen planerar att vidta under perioden2010 -2013 för att komma en bit på vägen mot visionen. Målområdena har tagits framgemensamt för de sju kommunerna i östra Värmland, medan resultatmålen har tagits fram avrespektive kommun för att passa just den kommunen.3.2.1 Samarbete i regionen som främjar visionenSamarbetet mellan kommunerna i östra Värmland har pågått sedan början av 1990-talet och ärmycket givande. Eftersom ingen av kommunerna är särskilt stor finns det mycket att vinna,både ekonomiskt och kunskapsmässigt, på att bibehålla och utveckla samarbetet.Mål och åtgärder Ansvar KlartMål 1.1Utveckla samarbetet så att gemensamma lösningar fås somger ömsesidig nyttaSBNMåletuppnåttÅtgärder till mål 1.1:Fortsätta med de återkommande träffarna mellankommunerna och utveckla samarbetet till arbetsområdensom kan ge samordningsvinsterSBNKlart3.2.2 Gemensam informations- och kommunikationsstrategiInformation och kommunikation är styrmedel för att uppnå kommunens mål föravfallshanteringen. Information kan ses som länken mellan renhållningsorganisationen ochbrukarna. Att kommunicera är svårt och kräver genomtänkta insatser och arbetssätt för att blilyckat. Lyckade kommunikations- och informationsinsatser är alltid anpassade eftermålgruppen. Målet med insatserna är att målgruppen ska förstå budskapet och motiveras attgöra rätt.Målgrupperna för kommunens renhållningsordning är många till exempel företag,organisationer, skolor, butiker, sjukhem, kommunens anställda, villahushåll, flerfamiljshushåll,och anläggningar. Dessutom Karlskogas alla invånare med sina olikheter och skiftande behov.För att informationen ska nå fram bör målgruppen och budskapet styra valet avinformationskanal. Ofta är det effektivast att använda sig av flera kanaler för samma budskap.Exempel på informationskanaler är: webb, broschyr, annons, personliga utskick, lokalpress.Information ska dessutom anpassas och finnas tillgänglig på olika språk och lättläst svenska.5

Mål 2.1Mål och åtgärder Ansvar KlartÅr 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vadsom är farligt avfall och var det ska lämnas.SBN 2013Mål 2.2År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om varföravfall ska sorteras, och vilken nytta det gör.SBN 2013Åtgärder till mål 2.1 och 2.2:Informationsutbyte och samarbete om informationsspridningtill hushåll och verksamheter sker kampanjvis inom ”ÖstraVärmland”.En särskild plan ska tas fram gemensamt inom ”ÖstraVärmland” för hur information och rådgivning till hushålloch verksamheter med hushållsavfall ska bedrivas.Resurser för information måste avsättas, finansiering kanske genom avfallstaxan.SBNSBNSBN-2010KlartUppföljning av mål 2.1 och 2.2:Enkät eller kundundersökning görs under 2013. SBN 20133.2.3 Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridaspå åkermarkAllt rötat avloppsslam som uppkommer vid reningsverket i Aggerud transporteras till Mosserudsavfallsanläggning för mellanlagring. Tanken är att slammet sedan ska användas som täckmaterialnär de nuvarande deponierna på Mosserud ska avslutas, vilket kommer att ske under de närmsteåren. Karlskoga Miljö AB har också startat ett arbete vars syfte är att avloppsslammet ska uppfyllaSvenskt Vattens kriterier för ett certifierat slam, så att lantbrukare kan känna sig säkra på attslammet är miljö- och hälsosäkert. Idag finns ingen efterfrågan på slammet från jordbruket.Avloppsslammet rötas idag vid reningsverket av hygieniska skäl. Vid rötningen uppstår gas somKEMAB idag använder för uppvärmning av lokalerna vid reningsverket. Planer finns att iframtiden bygga ut rötningsanläggningen och ta emot andra avfallsslag så som till exempel fettfrån fettavskiljare. Gasen från rötningen skulle i framtiden även kunna upparbetas till fordonsgas.Latrin, som främst uppstår vid utedass vid fritidshus, får inte längre deponeras. Detta avfall måstedärför tas om hand på ett annat sätt än tidigare. Eftersom latrin innehåller näring i koncentreradform bör det betraktas som en resurs som ska in i kretsloppet. Målet bör därför vara att all latrinantingen komposteras och tas om hand där det uppkommer eller att den hanteras på annat sätt såatt näringen i den utnyttjas.En annan form av slam, som uppkommer från restauranger och andra livsmedelsanläggningar, ärfett från fettavskiljare. Fettet är mycket energirikt och lämpar sig väl att röta i en biogasanläggning.6

Mål 3.1Mål och åtgärder Ansvar KlartSlammet från kommunens reningsverk och från enskildaavlopp, ska senast 2013 ha sådan kvalité att det kan spridaspå åkermark.SBN +ansvarigreningsverketMåletuppnåttMål 3.2All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där denuppkommer.Mål 3.3Allt fett från fettavskiljare ska in i kretsloppet och behandlasbiologiskt genom rötning eller komposteringSBN+ansvarigreningsverketSBN+ansvarigrenings-verket2013MåletuppnåttÅtgärder till mål 3.1Utredning om möjlighet att certifiera slammet ska göras föratt kunna garantera slammets kvalitet och därmed fåavsättning för det.Utreda hur situationen ser ut med icke önskvärt avfall in tillreningsverket i samverkan med ansvarig för reningsverket.SBN +ansvarigreningsverketSBN +ansvarigreningsverket20112011Åtgärd till mål 3.2Utforma renhållningstaxan så att den styr mot lokalakretsloppsanpassade lösningar för hanteringen av latrinSBN 20132010Åtgärder till mål 3.3Utreda kretsloppsanpassade lösningar för omhändertagandeav fettet från fettavskiljareUppföljning av mål 3.1Analyser av slammets innehåll av föroreningar.SBN +ansvarigreningsverketSBN +ansvarigreningsverketKlartÅrligen3.2.4 Kommunens verksamheter ska vara föredömeEn stor del av kommunens invånare kommer dagligen i kontakt med kommunens verksamheteri en eller annan form. Dessutom är kommunen en stor arbetsgivare, en stor avfallslämnare ochen stor inköpare. Det är därför viktigt att kommunens egna verksamheter är ett föredöme somvisar att det går att öka sorteringen och minska uppkomsten av avfall. Genom att vara föredömekan vi påverka andra verksamheter och privatpersoner att bli bättre på att sortera och förhindrauppkomst av avfall.7

Mål 4.1Mål och åtgärder Ansvar KlartAllt avfall som uppkommer i kommunens verksamhetersorteras på rätt sätt senast 2013.SBN +övriganämnder2013Mål 4.2År 2013 ska minskning av avfallsmängd finnas med ikommunens upphandlingar.SBN + KS 2013Mål 4.3System för återbruk ska uppmuntras och underlättas.Åtgärder till mål 4.1, 4.2 och 4.3:Informera de anställda om hur man ska sortera och vilkenmiljönytta det gör.Utreda enkla och nära lösningar för att underlätta sortering,samt utreda hur de ska skötas inom de olika verksamheterna.SBN + övriganämnderSBNSBNMåletuppfylltKlartKlartTa fram system och rutiner för återbruk. SBN KlartTillsätta en intern stödgrupp för att fånga upp frågor ochhjälpa till med åtgärder för att så smidigt som möjligt kunnainföra ökad sortering. Representanter för fastighetsavdelningenpå samhällsbyggnadsförvaltningen bör varamed eftersom de har kunskap om hur man byggnadsteknisktkan lösa utformning av soprum.SBN 2010Ta fram nyckeltal för uppföljning. SBN KlartUppföljning av mål 4.1, 4.2 och 4.3:Redovisning av nyckeltal till SBN SBN Årligen3.2.5 Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynenTillsyn är ett av de viktigaste redskapen för att arbeta med avfallsfrågorna hos verksamheter,där kommunen inte har samma möjligheter att styra mot önskvärda mål.Verksamhetsavfall är sådant avfall från verksamheter (kontor, industri m.fl.) som inte ärjämförbart med hushållsavfall. Detta avfall har verksamhetsutövaren själv ansvaret för.Sammansättningen har stor variation och kan utgöras av spill från tillverkning, bygg- ochrivningsavfall, emballage, kontorsavfall, farligt avfall inklusive elektronikavfall, avfall frånannan industriell verksamhet m.m.Trots att kommunen inte har ansvar för verksamhetsavfall ska avfallsplanen innehålla mål fördetta avfall. Genom att koppla målen för verksamhetsavfallet till tillsynen kan man få mätbaramål. Genom tillsyn kan man, i de flesta fall, nå en acceptabel miniminivå och då intresse finnsäven påverka verksamheterna att nå ännu längre.8

Målen för verksamhetsavfall ska, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, utgå från de nationellamiljökvalitetsmålen. De nationella mål som direkt kan kopplas till verksamhetsavfall berörfrämst hantering av matavfall från livsmedelsindustrier, kvalitet på avloppsvatten frånverksamheter och hantering av farligt avfall. Utöver målen kopplade till de nationellamiljökvalitetsmålen kan kommunen naturligtvis sätta upp egna lokala mål förverksamhetsavfall.De mål som anges nedan har sitt ursprung i de nationella miljökvalitetsmålen, men har brutitsner till mål för Myndighetsnämnden, som är den nämnd som har ansvar för tillsyn avmiljöfarliga verksamheter och livsmedelsverksamheter i Karlskoga kommun.Mål och åtgärder Ansvar KlartMål 5.1År 2013 ska 100 % av de anmälningspliktiga företagen ikommunen som hanterar avfall i sådan omfattning att detmotiverar tillsyn, ha fått tillsyn på sin hantering av avfall.MN 2013Mål 5.2År 2013 ska minst 75 % av de icke anmälnings- ellertillståndspliktiga företagen i kommunen som klassas sommiljöfarlig verksamhet och som hanterar avfall i sådanomfattning att det motiverar tillsyn, ha fått tillsyn på sinhantering av avfall.Mål 5.3Under perioden 2010 till 2013 ska minst 90 % av derivningsentreprenader som utförs yrkesmässigt i kommunenkontrolleras med avseende på hanteringen av rivningsavfall.Mål 5.4År 2013 ska 100 % av livsmedelsföretagen ha fått tillsyn påsin hantering av avfall.MN 2013MN 2013MN 2013Åtgärder till målen 5.1, 5.2, 5.3 och 5.4:Tillsyn vid rivningsprojekt. MN 2013Tillsyn av avfallshanteringen vid anmälningspliktiga ochicke anmälnings- eller tillståndspliktiga miljöfarligaverksamheter, samt livsmedelsföretag.MN 2013Uppföljning av mål 5.1, 5.2 och 5.3:Antal tillsynsbesök vid rivningar, respektive miljöfarligaverksamheter och livsmedelsföretag jämfört med totalaantalet.MN +SBN20133.2.6 Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshanteringArbetsmiljöverket gör för tillfället en storsatsning på arbetsmiljön inom avfallsområdet. Mångakommuner har haft inspektioner och fått en rad krav att uppfylla. Bland annat skall hämtställeninspekteras och hämtställen som inte uppfyller arbetsmiljökrav skall åtgärdas. Här gäller t.ex.o Lyft över 15 kg skall arbetas bort9

oooSopkärl skall rullas så kort väg som möjligt, kärl med högt rullmotstånd få inte rullasöverhuvudtaget (rullmotstånd beror på kärlets tyngd, underlagets beskaffenhet ochlutning)Backning får inte ske inne i bostadsområde där barn och äldre kan vistas och skall förövrigt även undvikasKörning på gång- och cykelvägar eller på dåligt framkomliga vägar skall arbetas bort.Det är arbetsgivares ansvar att se till att arbetsmiljön är god både för avfallshämtare ochavfallslämnare (i den mån det handlar om arbetsplatser), men det är fastighetsägarensskyldighet att åtgärda dåliga hämtställen. Att arbeta med arbetsmiljöfrågor innebär ibland enkonflikt med att ge bästa möjliga service.I de lokala renhållningsföreskrifterna har kommunen goda möjligheter att ställa krav på utformningav hämtställen.Mål 6.1Mål och åtgärder Ansvar KlartSenast 2010 ska avfallsfrågorna vara en viktig del ikommunens planarbete.SBNMåletuppfylltMål 6.2År 2013 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligtkartläggning 2010 vara åtgärdade.Mål 6.32013 ska kommunens soprum uppfylla kraven för godarbetsmiljö.Åtgärder till målen 6.1, 6.2 och 6.3:Riktlinjer för vilka avfallsfrågor som är viktiga att få med iplanarbete tas fram.En utredning av vilka arbetsmiljöproblem som finns skagöras av avfallsentreprenören senast 2010.SBNSBNSBN +avfallsentreprenörenavfallsentreprenören2013MåletuppfylltKlartKlartUppföljning av mål 6.1, 6.2 och 6.3:Redovisning av åtgärderna till SBN senast 2014 SBN 20143.2.7 Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningarSophämtning är en taxefinansierad verksamhet. Detta innebär att brukarna betalar en avgift fördenna tjänst. Även om det inte är förbjudet att tillföra skattemedel, låter de flesta kommunerverksamheten finansieras med taxor till 100 %. Det är inte tillåtet att ta ut för stora renhållningsavgifterför att finansiera annan kommunal verksamhet. Däremot måste inte varje sopkärlvara självfinansierat utan taxan kan användas för att stimulera ett önskat beteende.Förutom hämtning och behandling ingår delvis verksamheten vid återvinningscentralen påMosserud i den kostnadspost som betalas av renhållningsavgiften.I Sverige är det idag vanligt att konstruera taxan så att den gynnar långsiktigt hållbara lösningarsåsom källsortering av avfallet. Taxan bör även vara flexibel så att avfallslämnaren kan välja10

det system som passar bäst utifrån vilka mängder och typer av avfall som man har, samt hurmycket eget arbete som man vill lägga ner på hanteringen t ex genom att ha egen varmkompost.När det gäller hushållens grovavfall så bör hämtning genom budning ett antal gånger per åringå i abonnemanget för hushållen, för att undvika att problemet med vildtippar ökar.Mål och åtgärder Ansvar KlartMål 7.1Avfallstaxan ska stimulera långsiktigt hållbara och flexiblalösningarSBN 20132010Åtgärd till mål 7.1Konstruera en ny avfallstaxa som stimulerar hållbara ochflexibla lösningarSBN 20132010Uppföljning av mål 7.1:Utvärdera vilka system som valts av kommuninvånarnaårligenSBNårligen3.2.8 Enkelt att sorteraInför framtagandet av denna avfallsplan gjordes en enkätundersökning i form avtelefonintervjuer av kommuninvånarna i de sju kommunerna. Det som framkom mycket tydligtär att det måste vara enkelt, smidigt och lättbegripligt att källsortera avfallet om det ska bligjort. Samma synpunkter har även kommit från de företag och förvaltningar som samråd harskett med innan målen i avfallsplanen togs fram.Förutom att man vill ha lätta och flexibla system så framkom från enkätundersökningen att manäven vill veta att man gör en miljönytta. Vad händer med de förpackningar som jag sorterar ut?Blir det nya produkter? Tyvärr cirkulerar fortfarande en mängd rykten om att det sorteradeavfallet ändå blandas ihop, och att det därför inte är någon mening att sortera det från början.Dessa rykten kräver framförallt långsiktiga informationsinsatser för att försvinna.Under det övergripande målet ”enkelt att sortera” finns de mål som i huvudsak rör hushållensavfall. Målen är uppdelade med underrubrikerna: grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar ochtidningar, matavfall och farligt avfall.Mål och åtgärder Ansvar KlartGrovavfallMål 8.1Hög tillgänglighet för hushållen att lämna sorteratgrovavfall.SBNMåletuppnåttÅtgärder till mål 8.1:Utreda hur tillgängligheten att lämna sorterat grovavfall kanöka t.ex genom målgruppsanpassade öppettider pååtervinningscentralen på Mosserud.SBNKlartFastighetsnära hämtning av grovavfall ska kunna fås efter SBN Klart11

udning till avfallsentreprenören.TrädgårdsavfallMål 8.2Inget trädgårdsavfall i vanliga hushållssoporna. Allt ska tasomhand antingen genom kompostering på den egnafastigheten eller genom biologisk behandling i ett kommungemensamtsystem.SBN 2013Åtgärder till mål 8.2:Uppmuntra egen kompostering av trädgårdsavfall och/ellerinför abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall (mittenav april - mitten av oktober).SBNKlartUtreda förutsättningar för fler stationer för insamling avträdgårdsavfall i villaområdena. I förslaget ska även kostnadför tömning och städning av stationerna ingå.Uppföljning:Utvärdering av nyttjandegrad och skötselbehov avinsamlingsstationerna.SBN 2010SBN 2013Förpackningar och tidningarMål 8.3Högst 10 % förpackningar och tidningar i restavfallet 2013. SBN 2013Mål 8.4Fastighetsnära insamling ska finnas vid 90 % avflerbostadshusen senast 2013.SBN +Fastighetsägare2013Åtgärder till mål 8.3 och 8.4:Återvinningsstationerna ska göras mer tillgängliga ochtrevliga att besöka, och de ska finnas på strategiska platser.Utredning ska visa vilka åtgärder som behöver vidtas, samtvad tillgänglighet innebär.Information om hur förpackningar och tidningar ska sorterasska finnas på alla språk med större representation ikommunen.SBN 2013SBN 2013Fastighetsnärainsamling för villor utreds till 2011. SBN KlartMatavfallMål 8.5Senast 2013 ska 100 % av hushållen kunna erbjudaskällsortering av matavfall.SBN + avfallsentreprenören2013Mål 8.62013 utgör matavfallet max 20 % av restavfallet. SBN 201312

Mål 8.72013 ska minst 80 % av matavfallet från matbutiker,restauranger och storhushåll (inkl kommunensverksamheter) sorteras ut och behandlas biologiskt.SBN +FHN 2013Åtgärder till mål 8.5, 8.6 och 8.7 :Införa system för utsortering av matavfall i hela kommunenför hushåll och restauranger, i den takt som entreprenörenfinner möjlig dock senast till 2013.Utreda vilka system som är lämpliga för utsortering avmatavfallet, t ex avfallskvarn eller särskilt kärl förutsortering. Samt även utreda vilka behandlingsmetoder somfinns att tillgå, t ex kompostering eller rötning av avfallet.Farligt avfall och elektronikavfallMål 8.8Minst 80 % av kommuninvånarna ska 2013 uppleva att detär lätt och smidigt att lämna farligt avfall föromhändertagande.Åtgärder till mål 8.8:Utreda hur insamlingssystemen för farligt avfall kanförbättras. Utredningen bör titta på: samarbete med butiker,fastighetsnära insamling samt även utvärdera befintligtsystem.SBN + avfallsentreprenörenSBN + avfallsentreprenörenSBN + avfallsentreprenörenSBN2013Klart2013KlartUppföljning till mål 8.8:Enkätundersökning 2013 SBN 20134. Inverkan på miljönAvfallsplanens mål innebär förändringar jämfört med dagens system. Konsekvenserna av dessaförändringar kan påverka miljön. Vi har bedömt att avfallsplanen inte kommer att ha någonbetydande negativ miljöpåverkan som innebär att en särskild miljökonsekvensbeskrivningbehöver göras. Bedömningen grundar sig på att planen inte innebär att någon ny tillstånds- elleranmälningspliktig anläggning behöver anläggas, samt att målen och åtgärderna i planen ärframtagna med syftet att sluta kretslopp och minska miljöpåverkan. Vår miljöbedömning kandu läsa i sin helhet i bilaga 6.Visionen och målen i avfallsplanen har tagits fram för att styra mot en bättre tillämpning avmiljöbalkens avfallshierarki (egentligen EU:s avfallsdirektiv, 2008/98/EG artikel 4), sominnebär att avfallet i första hand inte ska uppstå, i andra hand ska återanvändas, i tredje handmaterialåtervinnas, i fjärde hand användas för energiutvinning och i femte och sista handdeponeras.Tanken med målen i planen är att de ska styra mot en bättre källsortering av i huvudsakhushållsavfall, men även av verksamhetsavfall. Bättre källsortering kommer att innebära att vi13

får bättre resurser i form av renare avfallsfraktioner som lättare kan återvinnas, men som ocksåkan bli ett renare bränsle vid energiutvinning.En viktig miljöaspekt som kommer att påverkas av avfallsplanen är transporter. I dagsläget ärdet svårt att bedöma om avfallsplanen kommer att innebära mer transporter, målet är dock attde inte ska öka. Tanken är att bilberoendet för gemene man ska minska när nya avfallssysteminförs. I stället ska de nya systemen bygga på att avfallet transporteras kollektivt. Iupphandlingen av avfallstjänster ska även ingå krav på att transporterna sker med fordon somdrivs med miljövänliga bränslen.Sammanfattningsvis bedöms avfallsplanen ge en betydande positiv miljöpåverkan.5. Information och kommunikation vidframtagande av avfallsplanen och föreskrifternaVi har vid framtagandet av denna avfallsplan lagt stor vikt vid kommunicering. Innan målen togsfram har en undersökning gjorts av kommuninvånarnas hantering av avfall och deras åsikter omsortering och hantering av avfall. Vi har även låtit verksamheter, både kommunala och privata, fålämna sina synpunkter vid olika möten och även skriftligen.5.1 Undersökning av kommuninvånarnas åsikter omavfallshantering5.1.1 Omfattning på undersökningenKommunerna i ”Östra Värmland” har gjort en undersökning av kommuninvånarnas vanor närdet gäller sophantering och hur de kan motiveras till att öka sin källsortering. Undersökningenär gjord genom telefonintervjuer under hösten 2008 av 2 500 invånare i kommunernaDegerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga, Kristinehamn, Mariestad och Storfors. Ikommunerna Mariestad, Kristinehamn och Karlskoga har 500 personer per kommunintervjuats. I kommunerna Filipstad och Degerfors har 300 personer per kommun intervjuatsoch i kommunerna i Gullspång och Storfors har ca 200 personer per kommun intervjuats.Undersökningen visar att miljöengagemanget hos invånarna i regionen är stort. Något som urmiljösynpunkt upplevs som viktigt är att vi i framtiden minskar avfallsmängden.Att sälja eller skänka bort begagnade varor är relativt vanligt. Det är dock fler somsäljer/skänker bort varor än de som köper sådana varor.5.1.2 Olika mycket källsortering för olika typer av avfall9 av 10 uppger att de aldrig slänger småelektronik, farligt avfall eller småbatterier i sopkärlet.För glödlampor, lysrör och läkemedel är det mer än hälften som uppger att de aldrig slängerdetta i det vanliga sopkärlet.Mer än hälften uppger att de aldrig slänger tidningar, glasförpackningar ochmetallförpackningar i soptunnan, utan lämnar dem till producenternas insamlingssystem.Ytterligare 20 procent uppger att de sällan slänger ovanstående avfallsslag i soptunnan.De avfallsslag som invånarna ofta slänger i sopkärlet är plastförpackning (31 procent),pappersförpackning (28 procent) och glödlampor (16 procent).14

Invånarna i Karlskoga kommun sorterar ut sämre och tycker det är mindre vikigt än de andrakommunerna.De främsta orsakerna som skulle få invånarna att sortera ännu mer avfall är:o att vara en förebild för barneno att insamlingssystem är lätta att förståo vetskapen om att sorteringen gör nytta för miljön och att man kan lita på att materialetåtervinns5.1.3 Olika förutsättningar för fastighetsnära insamlingDet varierar mycket mellan lägenhetsinnehavarna hur många fraktioner som de kan sorterafastighetsnära. Över 70 procent av lägenhetsinnehavarna kan sortera fraktionerna tidningar/returpapper, pappersförpackningar, färgade och ofärgade glasförpackningar fastighetsnära.Cirka 60 procent kan även sortera ut metallförpackningar och plastförpackningar.Glödlampor och lysrör (24 procent), el-avfall (9 procent) och farligt avfall (6 procent) ärfraktioner som inte sorteras ut fastighetsnära i någon större omfattning.Enbart var femte lägenhetsinnehavare kan lämna grovavfall fastighetsnära.5.1.4 Inte allt farligt avfall samlas in4 av 5 av villaägarna lämnar sitt farliga avfall till en återvinningscentral medan enbart 3 av 5 avlägenhetsinnehavarna lämnar sitt farliga avfall på samma plats. Anmärkningsvärt är att nästanvar tionde lägenhetsinnehavarna inte har någon uppfattning om var de lämnar sitt farliga avfall.Var femte vill ha närmare till insamlingsplats för farligt avfall. Hämtning som skerfastighetsnära är 20 procent intresserade av. Möjligheten att lämna farligt avfall i lokalt centrumär 10 procent intresserad av. Däremot var det enbart 3 procent som var intresserad av mobilinsamling.Nästan 20 procent uppger att de skulle sortera ut mer farligt avfall om de skulle få bättrekunskap om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras.3 av 10 anser att kommunen har tillräckligt bra insamlingssystem för farligt avfall, eftersom deuppger att de redan sorterar ut allt farligt avfall.5.1.5 Källsortering av matavfall65 procent av invånarna uppger att de är villiga att börja sortera ut matavfall om kommunenerbjuder ett system för detta.Bland villaägarna kan 60 procent tänka sig börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuderett system för hämtning. 16 procent sorterar ut matavfallet redan idag. Blandlägenhetsinnehavarna kan över 70 procent tänka sig att börja sortera ut matavfall. I dagsläget ärdet enbart 3 procent som uppger att de sorterar ut matavfall.Yngre är mer intresserade av att sortera ut matavfall (74 procent) än genomsnittet.5.1.6 Högt förtroende för kommunens avfallshanteringNästan 8 av 10 har ganska eller mycket bra förtroende för att det utsorterade avfallet hanteraspå ett bra sätt. Yngre har något högre förtroende än genomsnittet.15

Ca 80 procent har bra förtroende för kommunens avfallshantering, medan enbart ca 65 procenthar bra förtroende för producenternas insamlingssystem. Det bör dock noteras att var femte intehar någon uppfattning alls om producenternas insamlingssystem.5.1.7 Kostnad för hämtning för villaägare40 procent vet inte hur mycket de betalar för sophämtningen per år. Vid enuppskattning på hur mycket de betalar i sophämtningsavgift gissar ca 20 procentnågorlunda rätt.4 av 10 vill betala högst 1000 kr för sophämtningen. Av dem som inte vet vadsophämtningen kostar vill 63 procent inte betala mer än 1000 kr i sophämtningsavgift.5.2 Samråd innan framtagandet av mål och åtgärder iavfallsplanenInnan målen och åtgärderna i avfallsplanen togs fram hölls både kommuninterna och externasamrådsmöten. Vid dessa möten presenterades visionen och de övergripande målområdena.Deltagarna på mötena fick berätta hur avfallshanteringen fungerar vid deras verksamheter ochvilka problem och möjligheter som de såg med visionen och de övergripande målen.5.2.1 Kommuninterna samrådsmötenVid kommuninterna samrådsmöten har vi träffat representanter för samtliga kommunalaförvaltningar. Sammanlagt har fem interna samrådsmöten hållits. Vi har även skickat ut frågortill förvaltningarna för att få lite mer information om hur avfallshanteringen ser ut på vid deolika verksamheterna.Sammanfattningsvis kan sägas att avfallshanteringen ute i verksamheterna hade kommitbetydligt längre än vi trodde innan vi hade haft mötena. Det finns också ett utbrett intresse att”göra rätt” och sortera det avfall som uppkommer. Visionen fick positiv respons vid samtligamöten liksom målet ”kommunens verksamheter ska vara föredöme”. Givetvis finns det en delsvårigheter, var av den viktigaste är bristen på bra, rätt placerade soputrymmen. Man efterfrågarockså konkret hjälp att ta fram bra lösningar.5.2.2 Externa samrådsmötenTill de externa samrådsmötena skickades inbjudningar ut till olika typer av verksamheter såsom större och mindre tillverkningsindustrier, livsmedelsföretag, bostadsbolag, villaägarföreningar,serviceföretag, åkerier, hantverkare och byggföretag. Mötena var givande och gaven bra inblick i hur avfallshanteringen fungerar vid olika verksamheter och vilka problem somkan finnas.Sammanfattningsvis kom följande synpunkter fram vid mötena:ooVisionen ”100 % kretslopp - 0 % restprodukt” är helt rätt! Det är det vision som manmåste ha. Det var i stort sett alla som deltog vid mötena överens om.Det ska vara enkelt, nära och motiverat att sortera. Men det räcker inte med detta, det ärockså jätteviktigt att allmänheten och företagen har förtroende för systemen. Det måstefinnas en bra miljönytta, om det till exempel är bättre att ett material återvinns så skadet göra det och inte brännas. Information är a och o, det ska vara tydligt och klart attden tid och kostnad som man lägger på sortering kommer till nytta genom attmaterialen används på ett bra sätt.16

ooooooooooMer information om vad som är farligt avfall behövs både till verksamheter ochprivatpersoner.Bra att vi börjar jobba med frågorna! Finns mycket energi och material att ta tillvara.Taffliga och fula (och ofta fulla) återvinningsstationerna drar ner intresset förkällsortering. Många verksamheter utnyttjar återvinningsstationerna, vilket inte ärtanken – en viktig tillsynsfråga!Om krav ställs på fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, och ävenkällsortering av matavfall införs, så kan det bli stora investeringar för mångafastighetsägare. Ofta beror det på att det saknas ekonomiska incitament näravfallssortering inte genomförs.För att kunna minska avfallsmängden är det viktigt att styra upp inköpen. Det manköper in kommer ju att bli ett avfall förr eller senare.Detaljer så som bra skyltning på containrar är viktigt – det ska vara tydligt och enkelt.Man ska inte behöva gissa sig till vad som ska ligga i en behållare. Det måste varaenkelt att sortera rätt!Kommunen borde ordna ett uppsamlingsställe för källsorterat avfall även förverksamheter.Om man vänja folk att sortera rent och bra på jobbet, så kanske de även börjar göra dethemma.Viktigt med tillsyn eftersom dessa frågor annars inte är något som man budgeterar för iverksamheten. Det måste ibland komma krav utifrån! Bra tillsyn är ett stöd för den somsliter som miljöansvarig i verksamheter.Det får inte kosta en massa pengar att lämna avfallet för då blir det vildtippar.5.3 Information till kommuninvånarnaUnder arbetets gång har information om visionen och målen lagts ut på kommunens hemsida,där kommuninvånarna och företag har kunnat ta del av dem, och lämna synpunkter.Information har även spridits genom de lokala tidningarna, som bjudits in till presskonferensoch som skrivit informativa artiklar om arbetet med avfallsplanen.5.4 Synpunkter från samråd och utställning5.4.1 SamrådUnder mars/april 2009 genom fördes samråd dels via publicering på kommunens hemsidan, ochdels genom utskick till länsstyrelsen, Karlskoga Energi och Miljö, samt till de interna och externaintressenter som vi träffat vid de tidiga samrådsmötena.Från länsstyrelsen inkom synpunkter beträffande miljöbedömningen av planen. Länsstyrelsenansåg att planen skulle kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning som belyser bådepositiva och negativa effekter av avfallsplanen främst med avseende på transporter, nedlagdadeponier, deponier i drift, samt farligt avfall. Med hänsyn till länsstyrelsens synpunkter haravfallsplanen kompletterats med en bilaga som innehåller en miljöbedömning av avfallsplanen.17

Karlskoga Energi och Miljö inkom med ett gediget yttrande som rör ett flertal mål i planen.Samhällsbyggnadsförvaltningen har beaktat bolagets synpunkter och delvis omarbetat och ändratvissa mål och åtgärder. Bland annat har mål för slam från enskilda avlopp, latrin och fett tagitsmed.Skriftliga yttrande har även inkommit från folkhälsoförvaltningen, socialförvaltningen, barn- ochutbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen (gata-park) och Villaägarna i Karlskoga.Även dessa yttranden, som dock har varit mindre omfattande, har beaktats och vissa justeringar avmålen i planen har gjorts.Några personer har även hört av sig och lämnat synpunkter per telefon. Dessa synpunkter har dockvarit av mer allmänt slag och har inte föranlett några ändringar av planen.5.4.2 UtställningAvfallsplanen med tillhörande föreskrifter och bilagor har varit utställd på Karlskoga bibliotek iåtta veckor från och med den 1 juli till den 21 augusti 2009. Annonsering i lokaltidningarna(Karlskoga tidning och Karlskoga Kuriren) har gjorts i samband med utställningen. Planen haräven legat på kommunens hemsida under denna tid. Allmänheten och andra intresserade har på såvis beretts möjlighet att titta på avfallsplanen och komma med synpunkter. I samband medutställningen skickades även planen och föreskrifterna på remiss till samtliga nämnder (utomöverförmyndarnämnden), Karlskoga Energi och Miljö och länsstyrelsen. Förpacknings ochtidningsinsamlingen (FTI) har vid ett samrådsmöte den 18 augusti 2009 fått information om att enny avfallsplan och tillhörande föreskrifter var ute på remiss.Synpunkter från allmänhetenFrån allmänheten inkom fyra synpunkter:- Jättebra!- ”Gör som i Trollhättan, röda soppåsar för brännbart och gröna soppåsar för komposterbart.Funkar utmärkt”- ”jag skulle vilja se bruna tunnor (för kompost).”- ”Hur göra när man är svårt handikappad och bor i egen villa? Ingen möjlighet att källsorteraoch få iväg soporna till rätt ställe. Hemtjänsten har inga resurser till detta.”Dessa synpunkter föranleder inga direkta ändringar i avfallsplanen i dagsläget, men kommer atttas i beaktande vid utredning av tillgänglighet för återvinningsstationer och vid utredning av hursystemen för insamling av matavfall ska se ut.Yttrande från LänsstyrelsenLänsstyrelsen har i sitt yttrande varit positiv till de mål och åtgärder som kommunen lyft fram iavfallsplanen och även till det samarbete som finns mellan kommunerna i Östra Värmland.Länsstyrelsen har vidare bedömt att planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan och atten miljökonsekvensbeskrivning därför bör finnas för planen. Slutligen har länsstyrelsen bedömt attplanen saknar uppgifter om det avfall som kommunen inte är ansvarig för, det vill sägaverksamhetsavfall och avfall som det finns producentansvar på.Samhällsbyggnadsförvaltningen har som svar på länsstyrelsens yttrande kompletterat bilaga 4 iavfallsplanen med uppgifter om verksamhetsavfall och producentansvarsavfall.Samhällsbyggnadsförvaltningen har, efter synpunkter från länsstyrelsen vid förra samrådet,kompletterat avfallsplanen med en miljöbedömning. Miljöbedömningen belyser de viktigastemiljöaspekterna som planen påverkar och förvaltningen har ut ifrån denna bedömning kommitfram till att avfallsplanens miljöpåverkan kommer att bli positiv sett från nuläget.Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer därför att det inte finns någon anledning att kompletteraavfallsplanen med en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.18

Yttrande från Karlskoga MiljöKarlskoga Miljö har lämnat detaljerade synpunkter på både avfallsplanen och föreskrifterna.När det gäller synpunkterna på själva avfallsplanen så har Samhällsbyggnadsförvaltningen beaktatdem och i ett fall gjort ett tillägg i avfallsplanen. Karlskoga Miljös synpunkter på avfallsplanenåterges nedan och kommenteras av samhällsbyggnadsförvaltningen (kursiv stil):oooooooUpphandling av insamlingen av hushållsavfall behöver inte göras enligt Finansdepartimentet.Samhällsbyggnadsförvaltningens(SBF) kommentar: Finansdepartimentet har i skrivandestund ännu inte tagit något beslut i denna fråga, varför kommunen inte kan ta ställning till omupphandling ska göras eller inte. Bevakning av frågan kommer att ske. Ett tillägg om dettahar gjorts under kapitel 2.1Att skapa en helt ny organisation för renhållningsfrågor i kommunen verkar överdrivet närdenna organisation och kunskap finns på KEMAB. Det bör klargöras hur finansieringen avorganisationen ska ske.SBFs kommentar: Kommunen måste håll sig ajour med vad som händer inom avfallsområdetför att kunna avgör hur hanteringen av hushållsavfall ska utvecklas och för att kunna handlaupp tjänster för insamling och omhändertagande av avfallet. För att klara detta behöver dessauppgifter läggas på en tjänst inom kommun. Finansieringen av detta ska ske genomavfallstaxan, vilket framgår av stycket 2.2 Finansiering, i AvfallsplanenAvloppsslam som erhålls vid reningsverket är inte ett hushållsavfall och ska därför intebehandlas i avfallsplanen.SBFs kommentar: Avfallsplanen får och ska hantera alla typer av avfallsslag som uppkommerinom kommunens geografiska område oavsett om det är frågan om hushållsavfall eller inte.Eftersom det finns miljömål med syfte att sluta kretslopp och ta tillvara fosforn i slammet såanser samhällsbyggnadsförvaltningen att det är mycket viktigt att ha med mål för slammet,med syfte att få det så rent som möjligt för att kunna nyttjas på sikt.Karlskoga kommun kan inte skjuta upp införandet av sortering av kommunens avfall i farligavfall och återvinningsbart avfall till 2013 eftersom detta gäller redan idag.SBFs kommentar: Kommunen har inte för avsikt att skjuta upp något som är ett lagkrav somredan gäller. Däremot har kommunen som avsikt att få till fungerande system och attimplementera lagkravet i hela kommunen. Arbetet med detta ska starta så snart avfallsplanenhar antagits.Förtydligande: Hushållen har givetvis tillgång till hela återvinningscentralen. Vad som menasmed ”delvis” är att företagen också har tillgång till den mot avgift.SBFs kommentar: I avfallsplanen, under punkten 3.2.7 så framgår att återvinningscentralendelvis bekostas av avfallskollektivet.Grovavfall. Ett förtydligande behövs om vilka regler som ska gälla för hämtning. Om det somidag skall ingå i taxan eller hämtas mot särskild avgift.SBFs kommentar: Detta är en taxefråga, men målet är att hämtning av grovavfall ska in ingå iabonnemanget för hushållsavfall för att undvika uppkomsten av vildtippar. Ett tillägg hargjorts beträffande grovavfallet under 3.2.7 ”Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbaralösningar”.Återvinningsstationerna drivs och bekostas av FTIAB, varför kommunen har en begränsadpåverkan av antalet och standarden. Kommunen måste vara aktiv vid planering av köpcentraeller ombyggnad av affärer så att platser skapas till återvinningsstationer.19

SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen förstår begränsningen eftersom det är FTIsom äger återvinningsstationerna. Förvaltningen vill dock se över återvinningsstationernasplacering och utformning för att få maximalt utnyttjande av det befintliga antalet stationer.Karlskoga miljö har även lämnat synpunkter på föreskrifterna vilka återges nedan medkommentarer från samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen har utifrån synpunkterna gjortvissa ändringar och justeringar i föreskrifterna vilket framgår av kommentarerna.oooooo§ 6: Kostnader för återvinning enligt lagstiftningen om producentansvar bekostas inte avrenhållningstaxan utan av en avgift som tas ut vid inköp av varan som har en förpackning medproducentansvar. Avses annan form av återvinning bör exempel tagas fram på denna. Det somska vara med i renhållningstaxan är planering, drift och tillgång till ÅVC.SBFs kommentar: Av § 6 framgår att det bara handlar om sådant avfall som kommunen haransvar för det vill säga inte om förpackningar och tidningar. Taxan ska till exempel bekostadet avfall som eventuellt skickas för återvinning från ÅVC. SBF anser inte att beskriva exaktvilket avfall som avses eftersom detta kan ändras och föreskrifterna då blir inaktuella.§ 7 Sortering av avfall: Här blandas hushållsavfall med avfall som inte är hushållsavfall somrubriken säger. Vidare vore en annan kronologisk ordning önskvärd där det framgick var detutsorterade avfallet lämnas.SBFs kommentar: Rubriken är mycket riktigt hushållsavfall, eftersom kapitlet i huvudsakhandlar om hushållens avfall. Man skulle kunna skriva ”avfall som uppkommer i hushållen”,men kapitlet omfattar även hushållsavfall som uppkommer i verksamheter. Vi har valt att haden något felaktiga rubriken hushållsavfall eftersom det skulle bli en allt för lång och krångligrubrik annars. För att inte behöva skriva om föreskrifterna så fort något ändras beträffandehur avfallet ska sorteras och lämnas har vi valt att inte lägga in några detaljer om var detutsorterade avfallet ska lämnas. Denna information kommer i stället att finnas i anvisningarfrån Samhällsbyggnadsnämnden (Avfallsansvarig nämnd).§ 7, punkt 11: Slam - ska ändra till slam från enskilda avloppSBFs kommentar: Ändringen är gjord i § 7 i föreskrifterna.§ 14, 15 ,17: Arbetsmiljökravet är max vikt = 15 kg/behållare. Detta bör framgå.SBFs kommentar: Alla detaljer som rör arbetsmiljö kommer att finnas i hämtningsanvisningarfrån Samhällsbyggnadsnämnden.§ 35: Hämtningsvägen ska ha en bredd av minst 3,5 m och en fri höjd på 3,5 mSBF kommentar: Alla detaljer som rör utformning av och krav på hämtningsvägar kommer attfinnas i samhällsbyggnadsnämndens hämtningsanvisningar.§ 36: Skall allt hushållsavfall hämtas varannan vecka? Eller är det brännbart ena veckan ochkomposterbart andra veckan? Ett förtydligande. Hämtning varannan vecka införs först efter atthushållen i permanenta småhus börjat med utsortering av matavfall eller egen kompost.Verksamheter bör ha hämtning av matavfall minst 1 g/vecka (Finns de idag som har hämtning2 till 3 ggr/vecka)SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningens avsikt med införandet av hämtningvarannan vecka är att det ska stimulera abonnenterna att sortera sitt avfall mera, samt atttransporterna av avfall ska minska totalt sett. I detta fall har vi ännu inte tagit ställning till omdet ur logistik och miljösynpunkt är bäst att hämta olika fraktioner varje vecka eller hämtabåda fraktionerna var annan vecka (det vill säga om tömning ska ske med tvåfacksbil ellerenfacksbil). Intill eventuell upphandlig av avfallsentreprenör är gjord är det alltsåentreprenören som kan bestämma om båda fraktionerna ska hämtas samtidigt eller vid olikatillfällen dock med en periodicitet på varannan vecka när matavfallshämtning är genomförd iett område.20

När det gäller hämtning vid verksamheter så bör samma krav gälla som för hushåll de kan fåhämtning varannan vecka om de sorterar matavfall, men här bör behovet styra. Vidrestauranger och storkök är det inte rimligt att hämta matavfall så sällan p g a volymerna viddessa ställen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har delvis tagit hänsyn till Karlskoga Miljössynpunkt och ändrat i § 36 så att det är tydligt att behovet ska styra hämtningsintervallen.ooooo§ 37: verksamheter bör ha hämtning av matavfall minst 1 g/vecka.SBFs kommentar: se föregående kommentar.§ 40: Grovavfall. Anvisningarna bör skrivas in i avfallsföreskrifterna.SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen har valt att inte detaljreglera hur hämtningav grovavfall ska gå till eftersom det kan behöva utredas närmre genom att prova olikaalternativ. Hur hämtning av grovavfall ska gå till kommer att beskrivas närmre ihämtningsanvisningarna.Trädgårdsavfall. 5 till 7 st mottagningsplatser för trädgårdsavfall bör anläggas i tätorten. Syftetär att få bort trädgårdsavfallet i naturen, att tillgodogöra sig det på Mosserud samt attinsamlingen kan ske kollektivt.SBF:s kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen tar med sig Karlskoga Miljö ABs synpunkttill den utredning som förvaltningen avser att genomföra enligt Mål 8.2 med tillhörandeåtgärder.§ 51: Bör ha samma skrivning som § 52 om ansökan. I både § 51 och 52 bör det stå attinspektion av kompost/anläggning sker.SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen har ändrat så att båda paragrafernainnehåller samma skrivning eftersom hanteringen av hushållskompost och latrin är snarlik. Vikommer dock inte skriva in något generellt krav på inspektion av behållarna utan anser attman i första hand bör lita på att abonnenten är ärlig. Om det finns skäl kan givetvis inspektiongöras ändå även om detta inte anges i föreskrifterna.§ 62: En befrielse skall vara tidsbegränsad. De fastighetsägare som eventuellt erhåller befrielseäger då ej rätt att nyttja återvinningscentralen (ÅVC), då man inte bidrager med finansieringenav densamma. Detta måste tydligt framgå.SBFs kommentar: Totalbefrielse från sophämtning är ytterst ovanliga. Det kan finnas tillfällendå totalbefrielse utan tidsbegränsning kan vara möjlig, samhällsbyggnadsförvaltningenkommer därför inte ändra i sin skrivning av paragrafenYttrande från de kommunala remissinstansernaKommunstyrelsen har i sitt yttranden tillstyrkt planen.Barn- och utbildningsnämnden skriver i sitt yttrande att nämnden anser att det är bra att det skettett brett gemensamt arbete inom Östra Värmland för att ta fram avfallsplanen. Nämnden tyckervidare att det är bra att visionen och målen är högt satta och pekar mot ett uppnående 2017.Nämnden poängterar även att det är viktigt att erforderliga resurser avsätts, ekonomiska ochmateriella, så att barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter kan jobba för att påverka barnoch ungdomar i deras beteende att bli bättre på att sortera och förhindra uppkomst av avfall.Folkhälsonämnden (FHN) har lämnat ett positivt yttrande över avfallsplanen och framhållit attFHNs kost- och städverksamheter är stora avfallsproducenter med höga miljökrav. FHN anser attdet är särskilt viktigt att det skett en samordning med Degerfors kommun då FHN driververksamheter där inom den gemensamma nämndens ansvarsområden. FHN har dessutom skickatmed ett antal särskilda synpunkter som man vill att samhällsbyggnadsnämnden beaktar(Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer står i kursiv stil efter FHNs synpunkter):21

ooooooBehovet av en organisation för renhållningsfrågorna har saknats av FHN. FHNs kost- ochstädverksamheter är stora avfallsproducenter med höga miljökrav och det saknas idag forumför dessa frågor.FHN tillstyrker att Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att vara ansvarig nämnd förrenhållningsordningen och dess mål och uppföljning. Däremot vill FHN lyfta frågan om påvilket sätt uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplanen ska redovisas förSamhällsbyggnadsnämnden årligen? Uppföljningen av mål och styrmått bör integreras ikommunens styrmodell och redovisas genom detta system.SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att titta på om uppföljningen avmålen i avfallsplanen kan integreras i kommunens styrmodell.Särskild information och kommunikation behövs för kommunens storkök för att fåkretsloppstanken att fungera i praktiken. FHN har drivit projekt om kompostering avbiologiskt avfall från storkök sedan 1998 och vis av dessa erfarenheter måste behovet av rättkommunikation poängteras.FHN vill särskilt instämma i att kommunens verksamheter ska vara ett föredöme.Under mål 4.2, sid. 8, bör även FHN finnas med som intressent då förvaltningenslivsmedelupphandling är väldigt krävande och intressant ur ett miljöperspektiv.SBFs kommentar: Givetvis ska FHNs personal vara med vid framtagandet av kriterier förupphandlingar som rör FHNs ansvarsområde, likväl som övriga nämnders personal bör vararepresenterade när de är berörda. Vi anser dock att det är kommunsstyrelsen som är ansvarigför detta mål eftersom det är där vi kan föra in avfallsfrågorna på ett övergripande sätt isamtliga av kommunens upphandlingar.Åtgärder till mål 4.1, 4.2 och 4.3 (sid 8): Kostchefen ska finnas med då det inte bara är enbyggnadsteknisk fråga hur man löser utformningen av soprum. (punkt 4)SBFs kommentar: Kostcheferna ska absolut vara med när vi ska lösa avfallsfrågor som berördem. Vi vill alltid få med dem som det berör och som ska använda lösningarna, men ansvarigför utredningen och för stödet till verksamheterna ska ligga hos samhällsbyggnadsnämnden.o Arbetsmiljöfrågan är en oerhört viktig fråga för FHNs kök. Lyft av avfall med vikter över 15kg förekommer ofta och detta behöver verkligen finnas system för.ooooFastighetsägaren i form av kommunen har ett digert arbete att se till att denna miljö fungerarför kommunens storkök. FHN har tidigare, via Miljöutskottet, sökt och fått pengar, för attutreda frågan om byggnation av soprum för biologiskt avfall samt soprum för källsortering avövriga fraktioner. Detta arbeta har stoppats upp och behöver fortsätta.Att det ska vara enkelt att sortera är en nödvändighet. Det behövs en utredning om vilka kärloch vilka system som behövs för storkök och soprum i övrigt. FHN har tidigare, viaMiljöutskottet, utrett frågan om kärl för biologiskt avfall samt källsortering av övrigafraktioner. Detta arbete behöver fortsätta.FHN har under 10 år diskuterat sortering av biologiskt avfall (sid. 13) och behov avkällsortering.Förvaltningen ser positivt på att man redan i avfallsplanen ser behovet av samverkan i dennafråga (punkt 8.7). Vi har idag ett storkök där denna situation har åtgärdats. Att därför sättamålet till 2013 är kanske optimistiskt med tanke på den ekonomiska situationen, men väldigtvälkommet om denna fråga kan lösas.22

ooMål 8.7 (sid.13) är välkommet, men då krävs det att soprummen för biologiskt avfall fungeraroch att det har byggts kompletterande soprum för källsortering av övriga fraktioner. Att klara80 % till år 2013 verkar vara ett högt satt mål. Det krävs också att avfallsentreprenören hämtardet biologiska avfallet i rimliga intervall och på ett bra sätt.Åtgärder till mål 8.5, 8.6 och 8.7 (sid. 13): Behandlingsmetoder för biologiskt avfall viakompostering eller rötning behöver verkligen utredas. (punkt 2) Rötningens konsekvenser harutretts vid tidigare tillfällen och kompostering var den metod som förordades då? Hur ärsituationen idag?Kultur och föreningsnämnden har tagit upp avfallsplanen på nämndens presidium, därordföranden har beslutat att inte ta upp den som ett ärende till nämnden.SBNs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen tolkar detta som att Kultur ochföreningsnämnden avstår från att yttra sig över avfallsplanen.Myndighetsnämnden tillstyrker samhällsbyggnadsförvaltningens förslag på avfallsplan ochföreskrifter.Socialnämnden samtycker med förslaget på avfallsplan och föreskrifter, men vill framhålla attombyggnationer och anpassningar av förvaltningens lokaler kan innebära ökade kostnader sominte ryms inom förvaltningens budgetramar.6. Uppföljning av föreslagna mål och åtgärderFör att följa utvecklingen av de mål och åtgärder som föreslås i denna plan så bör uppföljningske kontinuerligt. Huvudansvaret för uppföljningen av planen ligger hossamhällsbyggnadsnämnden som är renhållningsansvarig nämnd i Karlskoga kommun.Under kapitlet mål och åtgärder finns även angivet hur uppföljning ska ske av de olika målenoch åtgärderna. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha det operativa ansvaret för uppföljningav avfallsplanens mål och åtgärder och ska årligen redovisa till samhällsbyggnadsnämnden hurarbetet fortlöper.23

Sammanfattning av ändringarinklusive motivering ochkonsekvenserBilaga 12012-09-20

InledningSamhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 april 2012 att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningenatt ta fram ett förslag på revidering av de mål och åtgärder i avfallsplanen som intekommer att genomföras på grund av att förutsättningarna har ändrats.Detta dokument innehåller enbart de mål och åtgärder som föreslås revideras eller strykas, samtmotivering till ändringarna.Mål 2 - Gemensam informations- och kommunikationsstrategiMål 2.1Mål och åtgärder Ansvar KlartÅr 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vadsom är farligt avfall och var det ska lämnas.SBN 2013Mål 2.2År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om varföravfall ska sorteras, och vilken nytta det gör.Åtgärder till mål 2.1 och 2.2:Informationsutbyte och samarbete om informationsspridningtill hushåll och verksamheter sker kampanjvis inom ”ÖstraVärmland”.En särskild plan ska tas fram gemensamt inom ”ÖstraVärmland” för hur information och rådgivning till hushålloch verksamheter med hushållsavfall ska bedrivas.SBN 2013SBN -2010Motivering till ändring:Försök gjordes att få till en gemensam plan för information inom ”Östra Värmland”, menintresse och resurser fanns inte hos de flesta andra kommuner.Konsekvensbeskrivning:Avsaknad av plan innebär att planeringen av informationsinsatser i ”Östra Värmland” blirmer kortsiktig.2

Mål 3 - Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att detkan spridas på åkermarkMål 3.1Mål och åtgärder Ansvar KlartSlammet från kommunens reningsverk och från enskildaavlopp, ska senast 2013 ha sådan kvalité att det kan spridaspå åkermark.SBN +ansvarigreningsverket2013Mål 3.2All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där denuppkommer.Åtgärder till mål 3.1Utredning om möjlighet att certifiera slammet ska göras föratt kunna garantera slammets kvalitet och därmed fåavsättning för det.Utreda hur situationen ser ut med icke önskvärt avfall in tillreningsverket i samverkan med ansvarig för reningsverket.SBN+ansvarigreningsverketSBN +ansvarigreningsverketSBN +ansvarigreningsverket201320112011Åtgärd till mål 3.2Utforma renhållningstaxan så att den styr mot lokalakretsloppsanpassade lösningar för hanteringen av latrinSBN 20132010Motivering till ändring:Karlskoga Energi & miljö (KEMAB) använder i dagsläget allt slam som täckmassor påMosseruds avfallsanläggning och kommer att behöva göra så de närmaste 20 åren. Encertifiering av slammet skulle därför bara innebära en onödig kostnad för KEMAB och iförlängningen avloppsabonnenterna.När det gäller att få bort icke önskvärt avfall (kemikalier, överblivna, läkemedel, snus,tops m m) in till reningsverket så saknas resurser för att utföra detta.Konsekvensbeskrivning:Ändringen av den första åtgärden har ingen betydelse under de förutsättningar som råder idagsläget.Nuläget med icke önskvärt avfall in till reningsverket är inte kartlagt, vilket gör det svårtatt veta hur stort problemet är och vad som behöver göras.3

Mål 4 - Kommunens verksamheter ska vara föredömeMål 4.1Mål och åtgärder Ansvar KlartAllt avfall som uppkommer i kommunens verksamhetersorteras på rätt sätt senast 2013.SBN +övriganämnder2013Åtgärder till mål 4.1:Tillsätta en intern stödgrupp för att fånga upp frågor ochhjälpa till med åtgärder för att så smidigt som möjligt kunnainföra ökad sortering. Representanter för fastighetsavdelningenpå samhällsbyggnadsförvaltningen bör varamed eftersom de har kunskap om hur man byggnadsteknisktkan lösa utformning av soprum.SBN 2010Motivering till ändring:Förutsättningarna och behovet av hjälp skiljer sig ganska mycket för de olikaverksamheterna i kommunen. Det finns därför inget behov av en fast grupp.Konsekvensbeskrivning:Bättre hushållning av personalresurser.Mål 7 - Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbaralösningarMål och åtgärder Ansvar KlartMål 7.1Avfallstaxan ska stimulera långsiktigt hållbara och flexiblalösningarSBN20132010Åtgärd till mål 7.1Konstruera en ny avfallstaxa som stimulerar hållbara ochflexibla lösningarSBN20132010Motivering till ändring:Matavfallsinsamlingen byggs ut successivt, därför skulle en ändring av taxan innan 2013riskera att bli orättvis för abonnenterna.Konsekvensbeskrivning:Enklare att införa en ny taxa samtidigt i hela kommunen när alla har möjlighet att ha sammasystem.4

Mål 8 - Enkelt att sorteraMål och åtgärder Ansvar KlartTrädgårdsavfallMål 8.2Inget trädgårdsavfall i vanliga hushållssoporna. Allt ska tasomhand antingen genom kompostering på den egnafastigheten eller genom biologisk behandling i ett kommungemensamtsystem.SBN 2013Åtgärder till mål 8.2:Utreda förutsättningar för fler stationer för insamling avträdgårdsavfall i villaområdena. I förslaget ska även kostnadför tömning och städning av stationerna ingå.SBN 2010Förpackningar och tidningarMål 8.3Högst 10 % förpackningar och tidningar i restavfallet 2013. SBN 2013Åtgärder till mål 8.3:Information om hur förpackningar och tidningar ska sorterasska finnas på alla språk med större representation ikommunen.SBN 2013Motivering till ändring:Alternativen att lämna trädgårdsavfall är flera och erbjuder hög flexibilitet ochtillgänglighet för kunderna. Därför finns inte något behov av fler stationer förträdgårdsavfall.Information om hur förpackningar och tidningar ska sorteras på flera språk är ett stortarbete med osäker miljönytta.Konsekvensbeskrivning:Möjligheten för avfallsabonnenterna att lämna stora mängder trädgårdsavfall fastighetsnära åretrunt uteblir.Avsaknad av information på andra språk kan innebära att vissa grupper i kommunen inte förstårhur och varför man ska källsortera sitt avfall. På alla återvinningsstationer finns dock beskrivandebilder som underlättar för den som inte förstår svenska.5

Ärende 16Svar på motion om att fartbegränsningen 60 km på E18 tas bort

Tjänsteskrivelse2012-10-30 SBN 2012.0115Handläggare:Kristin SödergrenSamhällsbyggnadsnämndenSvar på remiss - motion om att fartbegränsningen 60km på E18 tas bortSammanfattningSamhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionfrån Leif Fredriksson, SPI, om att fartbegränsningen 60 km/h på E18 tasbort och att hastigheten höjs till 80 km/h. Vidare föreslår han att det skavara en fil före och en fil i genom rondellerna i Karlskoga.Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionen remitteras tillmyndighetsnämnden som ansvarar för beslut om hastighetsbegränsningarsamt att frågan om körfältsindelning hänvisas till Trafikverket.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 oktober 2012Samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 16 oktober 2012, § 129Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 september 2012Motion från Leif Fredriksson, SPI, den 21 maj 2012Beskrivning av ärendetFrån Leif Fredriksson, SPI, har inkommit en motion om attfartbegränsningen 60 km/h på E18 tas bort och att hastigheten höjs till 80km/h. Vidare föreslår han att det ska vara en fil före och en fil i genomrondellerna i Karlskoga. Samhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälleatt yttra sig över motionen.Samhällsbyggnadsnämnden beslöt den 16 oktober 2012 att återremitteraärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare handläggning.ÖvervägandenInom Karlskoga kommun är ansvaret för bl a trafiksäkerhet ochkommunens vägar uppdelat via reglementen påsamhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden.Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för trafiksäkerhetsfrågor och ärtillika väghållare på de vägar som Karlskoga kommun äger.Myndighetsnämnden är den nämnd som enligt reglementet beslutar omlokala trafikföreskrifter som bl a hastighetsbegränsningar.g:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\ärende 16 - svar på motion om fartbegränsningen 60 km på e18 tas bort\e18 60 motion rev.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2 (3)Trafikverket har det totala ansvaret för E18, vilket innebär att de ansvararför drift, skötsel, trafikljus, bullerutredningar etc. Karlskoga kommun ärväghållare för kommunens vägar men har inget ansvar för E18.Enligt rubricerad motion ska fartbegränsningen om 60 km/h tas bort ochatt hastigheten höjs till 80 km/h på E18 genom Karlskoga tätort.Fartbegränsningen om 60 km/h har initierats av Trafikverket som hargjort en framställan till Karlskoga kommun med förslaget att kommunenbeslutar om en lokal trafikföreskrift, för E18 inom det tätbebyggdaområdet, med högsta tillåten hastighet om 60 km/h.Efter framställan från Trafikverket fattade myndighetsnämnden beslutom en högsta tillåten hastighet om 60 km/h på E18 under enförsöksperiod, som också förlängdes till oktober 2012.Myndighetsnämnden har sedan fattat beslut om att permanentahastigheten 60 km/h som högsta tillåtna hastigheten på E18 genomKarlskoga.Sedan omställningen till 60 km/h på E18 har hastighetsmätningar visatatt genomsnittshastigheten har sänkts med 10 km/h. Samhällsnyttan är bla minskat buller till närliggande miljöer och bostäder samt mindredrivmedelsförbrukning.Trafikverket har också utrett de olyckor som skett och slutsatsen är attdessa inte kan relateras till den sänkta hastigheten. Däremot har mångapåkörningsolyckor skett i anslutning till trafikljusen, och där med ärolyckorna också starkt kopplat till trafikflödet genom staden. Därför harTrafikverket, i samarbete med Karlskoga Elnät, jobbat under 2012 medatt modernisera hela styrutrustningen på trafikljusen och detta arbete ärnu slutfört. Nu ska också utrustningen för "gröna vågen" moderniseras.Arbetet ska vara klart och genomfört i november 2012 och ska ge ettmycket bättre flöde genom Karlskoga med färre stopp och kortareväntetider. Kvälls- och nattetid kommer även systemet att känna av dentunga trafiken så att den kan flyta på bättre och på så sätt undviks atttrafiken får stanna och starta i onödan. Förhoppningen är att antaletpåkörningsolyckor kommer att minska.Samhällsbyggnadsnämnden har inte fått myndighetsnämndens förslag tillbeslut om hastighetsbegränsning på E18 på remiss för yttrande eftersomdet enligt Trafikförordningen (1998:1276) 1 bara ska inhämtas yttrandefrån polismyndigheten samt den statliga väghållningsmyndigheten innanbeslut fattas om lokala trafikföreskrifter. Myndighetsnämnden har därföringen skyldighet att remittera förslag till beslut om lokalatrafikföreskrifter till samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig förtrafiksäkerhetsfrågor och väghållare på kommunens vägar.1 Trafikförordningen (1998:1276) 10 kap. 5 §

3 (3)Eftersom det är Trafikverket som är väghållare på aktuell sträcka såligger ansvaret strikt på den myndigheten att ansvara för vägensutformning, vilket bl a omfattar körfältsindelning. Därför föreslås att dendelen av motionen som rör frågan om körfältsindelning översänds tillTrafikverket för kännedom.Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att förslaget i motionen om att tabort hastighetsbegränsningen 60 km/h och höja till 80 km/h remitteras tillmyndighetsnämnden för yttrande.Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutSamhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att remitterainkommen motion om hastighetsbegränsning på E18 tillmyndighetsnämnden som beslutar om lokala trafikföreskrifter.Samhällbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att hänvisafrågan om körfältsindelning på E18 till Trafikverket som är väghållandemyndighet.Stig RengmanTeknik och fastighetschefExpedieras tillSamhällsbyggnadsnämndenKommunstyrelsenKommunfullmäktige

ProtokollsutdragSamhällsbyggnadsnämndenSammanträdesdatum2012-10-16SBN § 129 SBN 2012.0115Begäran om yttrande - Motion om att fartbegränsningen60 km på E-18 tas bortSammanfattningSamhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motion frånLeif Fredriksson (SPI), om att fartbegränsningen 60 km/h på E18 tas bort ochatt hastigheten höjs till 80 km/h. Vidare föreslår han att det ska vara en filföre och en fil i genom rondellerna i Karlskoga.Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för trafiksäkerhetsfrågor men intebeslut om hastigheter på vägar, vilket myndighetsnämnden ansvarar för.Myndighetsnämnden har tidigare fattat beslut om tidsbegränsad hastighet om60 km/h på E18 efter hemställan från väghållaren som är Trafikverket.Utvärdering pågår och beslut om hastighet på E18 kommer att fattas avmyndighetsnämnden under hösten 2012.Eftersom det är Trafikverket som är väghållare på aktuell sträcka så liggeransvaret strikt på den myndigheten att ansvara för vägens utformning, vilketbl a omfattar körfältsindelning.Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionen remitteras tillmyndighetsnämnden som ansvarar för beslut om hastighetsbegränsningarsamt att frågan om körfältsindelning hänvisas till Trafikverket.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 september 2012Motion från Leif Fredriksson (SPI), den 21 maj 2012Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutSamhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att remitterainkommen motion om hastighetsbegränsning på E18, tillmyndighetsnämnden, då samhällsbyggnadsnämnden inte ansvarar för beslutom hastighetsbegränsningar.Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att hänvisa fråganom körfältsindelning på E18 till Trafikverket som är väghållande myndighet.YrkandeJan-Erik Averås (M) yrkade på återremiss och att samhällsbyggnadsförvaltningenska i en utredning skriftligen redovisa utfallet av genomfördförsöksperiod med 60 km/h, olycksstatistik, hastighetsmätning, framkom-JusterandeUtdragsbestyrkande

ProtokollsutdragSamhällsbyggnadsnämndenSammanträdesdatum2012-10-16Forts. SBN § 129 SBN 2012.0115lighet och övriga synpunkter för beslut beträffande trafiksäkerhetsfrågan imotionen.BeslutsgångNämnden godkände följande beslutsgång.Ordförande ställde förvaltningens förslag mot Jan-Erik Averås (M) yrkandeoch fann att nämnden beslutade enligt Jan-Erik Averås (M) yrkande.Samhällsbyggnadsnämndens beslutSamhällsbyggnadsnämnden beslutade att återremittera ärendet tillsamhällsbyggnadsförvaltningen och att förvaltningen i en utredningskriftligen redovisar utfallet av genomförd försöksperiod med 60 km/h,olycksstatistik, hastighetsmätning, framkomlighet och övriga synpunkter förbeslut beträffande trafiksäkerhetsfrågan i motionen.Expedieras till:SamhällsbyggnadsförvaltningenKommunstyrelsenJusterandeUtdragsbestyrkande

Ärende 17Förslag på utbildningsplan för ECO Drivning – sparsam körning

Tjänsteskrivelse2012-10-28 SBN 2007.0217Handläggare:Kristin SödergrenSamhällsbyggnadsnämndenECO driving – förslag till utbildningsplan medkostnaderSammanfattningKommunfullmäktige har tidigare beslutat att bifalla en motion medförslag om sparsam körning ECO driving och har gettsamhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en utbildningsplan medkostnader.Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till utbildningsplan som innebär att kommunanställda som regelbundet kör bil ellerlastbil i tjänst får genomgå en utbildning inom fem år.Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås få samordningsansvar och iuppdrag att genomför upphandling av utbildningen med start år 2013.BeslutsunderlagSamhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 oktober 2012Kommunfullmäktiges protokoll den 16 juni 2008, § 122Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2008, § 121Motion från Håkan Stenholm (v) och Sonia Schaank (v) den 23november 2007BakgrundHåkan Stenholm (v) och Sonia Schaank (v) har via en motion föreslagitatt all personal som använder bil i tjänsten ska utbildas i sparsamt körsättkallat ”ECO driving”. ECO driving är ett sparsamt körsätt som skaminska bränsleförbrukningen för en bil och därmed vara mer miljövänlig.Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare fått i uppdrag att ta fram enutbildningsplan med kostnader och presentera planen förkommunfullmäktige.Efter fullmäktigebeslutet om att utbilda kommunens personal i ECOdriving tog förvaltningen in offerter från olika utbildningsföretag påutbildning och kostnader. Förvaltningen informerade och bjöd in övrigaförvaltningar inkom kommunen till utbildning i ECO driving. Intressetför utbildningen har varit svalt, troligen p g a att det inte varit enprioriterad kostnad.g:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\ärende 17 - förslag på utbildningsplan för eco drivning - sparsam körning\eco driving.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

2012-10-282 (2)ÖvervägandenEnligt Trafikverket är meningen med sparsamt körsätt attbränsleförbrukningen ska minska med 4-10 procent. Sparsam körninginnebär ett smidigare körsätt med god framförhållning och att onödigastopp undviks. Ett sparsamt körsätt innebär att en vanlig bilist kan spara500-1500 kronor eller mer varje år.Kostnaden för utbildning uppgår enligt offert (år 2012) till 1 400kr/deltagare (ex moms) och för att det ska bli lönsamt för kommunen attutbilda personal i sparsamt körsätt bör utbildningen i första hand riktastill personal som kör bil/lastbil regelbundet i tjänsten. Kostnaden förutbildningen bör då rimligtvis kunna hämtas in inom några år beroendepå hur mycket personalen kör i tjänsten. En annan aspekt är denmiljömässiga vinsten i och med minskad bränsleförbrukning.Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till enutbildningsplan, se bilaga 1, och föreslår att satsningen genomförs inomen femårsperiod. Målsättningen är att utbilda minst 40 stkommunanställda per år.Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås få det samordnande ansvaret förutbildningen och genomföra upphandling av ramavtal för utbildning.Fullmäktige föreslås ge kommunens förvaltningar i uppdrag att delta.Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslutSamhällsbyggnadsnämnden beslutar att till fullmäktige redovisa förslagtill utbildningsplan med prisexempel enligt bilaga 1.Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige attsamhällsbyggnadsförvaltningen får ett samordningsansvar och uppdragetoch att genomföra upphandling, enligt lagen om offentlig upphandling,av ett utbildningspaket för sparsam körning med start år 2013.Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta attge varje nämnd i uppdrag att ansvara för att personal som använder bilregelbundet i tjänsten får genomgå utbildning i sparsam körning inomfem år och att utbildningen bekostas av respektive förvaltning.Stig RengmanTeknikchefExpedieras tillSamhällsbyggnadsnämndenKommunfullmäktigeBilaga 1Sparsamt körsätt – utbildningsplan med prisexempel

Bilaga 1SBN 2007.0217Sparsamt körsätt – utbildningsplan med prisexempelMålInom en femårsperiod med start 2013 bör samtliga kommunanställda somregelbundet kör bil i tjänsten genomgå en utbildning i sparsamt körsätt.Målsättningen för projektet är att utbilda minst 40 st kommunanställdaper år.UtbildningUtbildningen är en praktisk förarutbildning med följande moment:1. Körning av en slinga på det sätt föraren normalt kör, c:a 30 min.2. Genomgång i bilen med praktiska tips och råd för ett trafiksäkertoch sparsamt körsätt, c:a 30 min.3. Körning av samma slinga, med aktiv coachning, c:a 30 min.4. Jämförelse av tidsåtgång, bränsleförbrukning och körupplevelse5. Dokumentation6. Uppföljning via coachande sms eller e-postmeddelandenPrisexempelKostnad per person uppgår 2012 (enligt offert) till 1 400 kr/deltagare (exmoms), med max 6 deltagare per dag. Kostnaden för genomförandet blirmed 2012 års prisexempel 56 000kr/år.GenomförandeSamhällsbyggnadsförvaltningen får det samordnande ansvaret förutbildningen och genomför en upphandling av ramavtal för två år (plusett år option) och erbjuder kommunens förvaltningar att delta. Då det intefinns anslagna medel för projektet måste respektive förvaltning bekostakursavgiften för den egna personalen.g:\stab\sekr\sbn\utskick 2012-11-13\ärende 17 - förslag på utbildningsplan för eco drivning - sparsam körning\eco driving bilaga 1.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991

Ärende 20PM om självanalys – samhällsbyggnadsinformation