Del 1 - Energikontor Sydost

11Effektiv energiEnergieffektivisering ärett svårt ord att uttala.I praktiken är det hurenkelt som helst.Om man vet hur man gör.Det hela började med att personalenpå kontoret klagade på att luften intevar riktigt bra.Tjänstemännens skyddsombud BoTitusson började då undersöka olikametoder som skulle avhjälpa problem -atiken. Resultatet blev en omfatt andeenergi effektivisering som sparat mångasköna slantar för Ekenäs Mekaniskai Ekenässjön utanför Vetlanda.– Mellan 2001 och 2005 har vi minskatkostnaderna med cirka 200 000kronor per år, säger en stolt Bosse Titusson.Hur går man då till väga?På en produktionsindustri är det enhel del faktorer som spelar in. Det ärventilation, uppvärmning, belysningoch maskinpark. Allt drar energi ochallt kostar pengar. Det gäller att vetavar man ska effektivisera för att göraden största besparingen.Ekenäs Mekaniska började med att seom sitt värmesystem som stod ochgick även under årets varma månader.Bo Titusson ger underhållschefenAnders Elm en klapp på axeln förett gott arbete med underhållet avventilationsanläggningarna.– Även om vi inte använde värmen sågick fortfarande systemet. Det helt enkeltdär och kostade pengar. Men detvar ju en enkel match, minns Bosse.Mer att sparaVärre var att hitta energi tjuvarna i ventilationssystemet.Där fick Titusson hjälp av Peter Karls -son på Energikontor Sydost.– Det var en ovärderlig hjälp, sägerBosse. Det blev betydligt lättare attberäkna en energibalans när Peter varithär och då blev det också betydligtlättare att se vart pengarna tog vägenegentligen.Nu har också Ekenäs Mekaniska bestämthur varmt det ska vara i produktions-respektive kontorsdel av företaget.Något som gör det enklare attspara pengar och hålla de anställdanöjda.– Nu är det bestämt att det ska vara18,6 grader i produktionen och 21,5grader på kontoret.– Alla är nöjda med det och vi kanständigt hålla en jämn temperatur påvår arbetsplats.Peter Karlsson, som är projektledarepå Energikontor Sydost, ser dock attdet fortfarande finns mycket att sparapå inom företaget.– Framförallt kan de spara på belysningen.Köpa nya armatur er som ärmer effektiva och ger ett bättre ljus -utbyte. 30 procent av energianvändningenligger ju trots allt på just belysningen.Dessutom finns det ytterligare sätt attspara. Just i detta fall så finns det flerindustrier inom samma geografiskaområde som kan gå samman och skaffaen gemensam värmeanläggning.– Ett perfekt exempel på detta finnsi Oskarshamn. Där gick batterifabrik -en SAFT och Bomans Fanérfabriksamman med Oskarshamn Energi ochbyggde en ny ångpanna för de gemen -samma behoven, säger Peter Karlssonavslutningsvis.Guldkantad analysEkenäs mekaniska harfortsatt att effektiviserasin verksamhetsedan 2002.År 2006 hade företagetminskat energi-användningenmed 30 procent jämförtmed 2001 – samtidigt somomsättningen ökat med hela80 procent.Det konstaterar Magnus Tyrberg, projektledarevid Enerigikontor Sydost isin energianalys av företaget.Så här gjorde Ekenäs Mekaniska:1. Ledningen avsatte en halv tjänst.Tjänstemannen jobbade endast med en -ergi frågor. För att lyckas med effektiviseringsarbetet måste det vara förankratoch stödjas i ledningen annars bliringa åtgärder genomförda! Dessutommåste det finnas budget för att görainvesteringar.2. Upprättande av en energibalans.En energibalans upprättades och detkunde ganska snart konstateras vilkade stora elförbrukarna var. För EkenäsMekaniska var detta elpannan, belys -ningen och ventilationen som tillsammansstod för 70 procent av energianvändningen.Saker som inte hademed produktionen att göra. Ta reda påvart energin tar vägen.Vilka är de stora förbrukarna och vadska vi fokusera på.Bo Titusson trycker på vikten av att förastatistik på energianvändningen. I ochmed detta kan man identifiera av vikelser,men också verifiera bespar ingar.3. Detaljgranska ”högförbrukarna”.Kolla driftbehov, prata med personal -en med mera.Vissa processer är enklare att kartläggaän andra, ventilationen är exempel visknepigare och Bo Titusson upprättadeen aggregatförteckning där han noter -ade drifttider, effekter, betjänings ut -rymmen och liknande för att på så sättse vilka aggregat som var de verkligaenergislukarna. Han har sedan gått igenomfläkt för fläkt för att se om de fyllernågon funktion eller inte.4. Många små åtgärder har gettstora besparingar.De åtgärder som har gjorts är av mindreomfattning. Det handlar om att se tillatt det finns fungerande tidur, installationav frekvensomformare för attanpassa ventilationsflödena till dagensbehov, enkla timers som kan användasdå personalen jobbar övertid medmera. Det fanns tidigare fläktar somgick kontinuerligt eftersom de en gånghade ställts om vid övertidsarbete. Boberättar att ingen investering har gjortsmed en återbetalningstid på över ettår och att flertalet investeringarna harlegat omkring 5 000 –15 000 kronor.Bo Titusson, som även är skyddsombud,anser att arbetsmiljön har blivitbättre – energibesparingarna är egentligenbara en bonus.I dag jobbar Bo inte alls lika mycketmed energifrågor. Eftersom företagetgjorde en satsning för några år sedanså har ”tänket” förankrats ner på golv -et. Det är ju personalen som ser vilkamotorer som går i onödan, vilka tryckluftskopplingarsom läcker och såvidare.