Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och ... - Micasa

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeInnehållsförteckningFörord...................................................... 2Inledning............................................... 3Utemiljöns betydelse .för hälsan.............................................. 3Äldre människors.utevistelse.............................................. 3Tillgänglighet.................................... 4Ute och inne............................................... 4Mental och fysisk tillgänglighet............... 4Personal..................................................... 4En god utemiljö................................ 4Trygghet och säkerhet.............................. 4Överblick och orienterbarhet................... 4Mänsklig skala........................................... 5Igenkänning/hemlikhet............................. 5Mötesplatser och evenemang................. 5Utsikt, vyer................................................. 5Årstidsvariation......................................... 5Ljud och frisk luft...................................... 5Fysisk aktivitet........................................... 5Vatten......................................................... 5Omgärdade platser och rumslighet......... 5Sittplatser................................................... 5Utflykt, äta ute........................................... 5Demenssjuka människorsutemiljö................................................... 6Trygghet, sinnestimulering, ..................... 6orienterbarhet och tydlighet.................... 6Odling och trädgårdsarbete..................... 6Gestaltningsprogram.................. 7Markbeläggning........................................ 7Lämpliga markbeläggningar.................... 7Acceptabla markbeläggningar................. 7Olämpliga markbeläggningar................... 7Entrèer........................................................ 7Gångvägar.................................................. 8Sittplatser................................................... 8Trappor och ramper.................................. 8Grindar och balkongdörrar....................... 8Utrustning.................................................. 8Belysning.................................................... 8Ledstång, räcke, barr ochuppresningsstöd....................................... 8Odling......................................................... 8Vatten......................................................... 8Skyltar........................................................ 8Rökruta....................................................... 8Växtbäddar................................................. 8Växtmaterial............................................... 9Skötsel..................................................... 9Referenser............................................. 9Goda exempel.................................. 10Två upprustningsförslag....... 12Riddarsporren 21,Norrtullsgatan 21 LM, Stockholm.......... 12Hornsgatan 127-139, Stockholm........... 20Växtmateriallista......................... 28FörordDetta program för gårdar vid äldreboenden är framtaget i ett projektfinansierat genom regeringens satsning på Teknik för äldre. Teknik föräldre pågår under en treårsperiod och samordnas av Hjälpmedelsinstitutet.Satsningen på Teknik för Äldre ska stödja utvecklingsprocesser medmålet att ge äldre personer bättre tillgång till funktionella och säkra produkteroch tjänster där teknik underlättar olika aktiviteter i vardagen.Den ursprungliga idén till projektet grundades i att det inom MicasaFastigheter fanns ett behov av att få en samlad kunskap om hur tillgängligaoch hälsobefrämjande gårdar bör utformas. Ett program med förslagpå innehåll och utformning sågs som värdefull då många av Micasa Fastighetersgårdar nu står inför omfattande upprustningar.Programmet har arbetats fram i projektet ”Trygg utevistelse vid äldreboenden”under våren 2008 med slutdatum 30 juni 2008. Programmetska vara ett verktyg och hjälpmedel för kommuner och fastighetsägare vidupprustning/nybyggnad av gårdar. Dialog har förts med Micasa Fastighetersreferensgrupper för funktionshindrade och pensionärer samt med personalvid två vård- och omsorgsboenden som ägs och förvaltas av MicasaFastigheter. Nätverket för äldres boende i Stockholm bestående av representanterfrån Blomsterfonden, SKB, Familjebostäder, Svenska Bostäder,Stockholmshem, Äldreförvaltningen (Stockholms Stad), Hjälpmedelsinstitutet,HBV och SABO har i projektets inledningsskede bidragit medförslag och synpunkter. Movium som är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet(SLU) har hållit i en kunskapsdag med föreläsningar samt studiebesökvid hälsoträdgården vid Ribbingska sjukhemmet i Lund ochterapiträdgården i Alnarp. Projektgruppen har också besökt Solberga äldreboendei Älvsjö stadsdelsförvaltning för att ta del av det gårdsprojektsom genomförts tillsammans med Movium. För sammanställning och utformningav program och gestaltning har landskapsarkitekter vid NovamarkAB anlitats.September 2008Micasa Fastigheter i Stockholm AB

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeUtemiljöns betydelse för hälsanVi upplever verkligheten med våra sinnen. I naturenaktiveras sinnena, vi känner doften av tallbarr, ljudetav vinden i aspens löv, en varm vind mot kindeneller kallt regn på huden.Den fysiska miljön är det första som formar barnetsuppfattning om världen och vi tar in den via sinnena.Först senare utvecklas det kognitiva tänkandetmed språk och symboliskt tänkande. I och med detformar inte sinnena vår uppfattning i lika hög gradoch vi antar ett mer abstrakt förhållningssätt till omvärlden.De tidiga starka sinnesupplevelserna förläggsalltmer i det inre hos individen och blir en delav hennes identitet. Barndomsminnen är ofta förlagdautomhus och när vi som vuxna söker rekreationoch välbefinnande så återknyter vi till dessa platser.Vår förmåga att välja bra livsmiljöer har varit väsentligför människans överlevnad och utveckling. Vihar förmågan att snabbt undersöka omgivningen ochsedan göra en bedömning huruvida det är en god miljöeller inte.Forskare som Kaplan & Kaplan menar att vi föredrarvissa naturmiljöer och att dessa gynnar våråterhämtning. I människans utvecklingsbegynnelsevar savannen vår levnadsmiljö. I den har man överblicköver öppna gräsytor med skyddande och skuggandeträd och buskar. Vi föredrar fortfarande liknandenaturmiljöer, t ex kulturlandskapet med sinaängar och hagar samt landskapsparker med storaträd och böljande klippta gräsmattor.Kaplan & Kaplan menar vidare att människan hartvå olika typer av uppmärksamhet. Dels den riktadekoncentrationen, som är mentalt krävande och därfören begränsad resurs, dels den spontana uppmärksamhetensom inte tar på krafterna och därmed ärobegränsad. Forskare som Kaplan och Kaplan menaratt vid t ex skrivbordsarbete, bilkörning och vistelsei staden behövs den riktade koncentrationen, där visorterar bort information och gör bedömningar, vilketär tröttande. Den riktade koncentrationen behövsockså för att hantera buller, värk och sorg. I naturenbehöver vi endast den spontana koncentrationen sominte är energikrävande eftersom naturen är välkänd.Där kan vi hantera de flesta intrycken med vår spontanauppmärksamhet, våra sinnen stimuleras utanatt det tar på krafterna samtidigt som vi får tid tillvila, reflektion och därmed återhämtning.Grönska i anslutning till boendeÄldre människors utevistelseInledningUtevistelse och naturupplevelser har stor betydelseför människors välbefinnande. Det minskarstress, sänker blodtrycket, ökar koordination ochmuskelstyrka, stimulerar fantasin och har en läkandeoch lugnande effekt. Mer och mer börjar engod utemiljö ses som en tillgång som höjer människorlivskvalitet. Närheten till natur och parkerär dock avgörande för möjligheten till utevistelse.För äldre och människor med nedsatt funktionsförmågaär tillgängligheten begränsad och därförblir närmiljön och framför allt bostadsgårdenmycket viktig som plats för rekreation, aktivitet,samvaro och vila. Gården ska kunna vara den utemiljösom inte är lika tillgänglig: torget, trädgården,skogen och parken.För äldre personer och personer med nedsattfunktionsförmåga är det extra viktigt att den yttremiljön är trygg, tillgänglig och orienterbar. Dettaprogram är tänkt att dra upp riktlinjer för attsäkerställa en god utemiljö kring äldre- & omsorgsboende.Genom en specifik teknisk standardÄldre personer prioriterar utevistelse högt, främst iform av promenader. Man vill också gärna ha platserdär man kan möta andra och samtidigt få en naturupplevelse.Många hindras av en dåligt anpassadutemiljö. Väder och brist på sällskap är också avgörandefaktorer för om man går ut.När människor flyttar till vård- och omsorgsboendenminskar ofta individens valfrihet, främst pågrund av funktionshinder. Ju mer specifik en vårdmiljöär, desto mer olik blir den det ”gamla” livet. Riskenfinns att man tappar sina vanor och överlåter alltmer åt personalen. Att själv kunna välja: välja att gåut, välja att gå in, välja plats att sitta på, ensam elleri sällskap, är viktigt för livskvaliteten. Möjlighetenatt välja gör att man kan behålla sin personlighet ochsin integritet. En väl utformad utemiljö ger en naturligrytm och variation över året när den följer årstidernasväxlingar. Den kan väcka positiva minnen tillliv och bli en länk till tidigare stadier av livet och dåfungera som en tillfällig flykt från en svår situation.Den ger också möjlighet till sociala kontakter och tillfysisk aktivitet. Det kan vara lättare att koppla avutomhus eftersom miljön är kravlös och neutral. Attpåta i jorden känns meningsfullt samtidigt som detfyller en funktion: att ta hand om liv. Genom att skaochgenom gestaltning kan man undanröja de fysiskaoch psykologiska hindren för utevistelse ochgöra utemiljön lockande. Därmed underlättas utevistelsen,livskvaliteten höjs och hälsan främjas.Utemiljön är en viktig del av vårdmiljön.Programmet består av två delar, en kunskapsdeloch ett gestaltningsprogram. Gestaltningsprogrammetsamlar de viktigaste gestaltningsprincipernaför vad en utemiljö bör innehålla, t exupplevelse, aktivitet, variation och naturupplevelsesamt en teknisk standard där markbeläggning,möbler, belysning och annan utrustning redovisas.Goda exempel visas upp samt förslag på upprustningav två befintliga gårdar med olika förutsättningar.Förhoppningen är att detta program skauppmuntra ansvariga och personal att se utemiljöninte bara som ett positivt inslag utan en tillgångi verksamheten och bli en självklar del av arbetet.Syftet är att gården blir ett uterum för deboende och kanske ett arbetsrum för personalen.pa och skydda liv känner vi oss behövda vilket är braför självkänslan.I utemiljön kan man också få utlopp för sitt fysiskabehov av att röra på sig. Den ger möjligheter till variation,sociala kontakter och aktiviteter. Det kan ocksåvara lättare att få sin privata sfär och upplevelsepå egna villkor. Gården kan vara både en social mötesplatsoch en privat plats för upplevelser, både offentligoch privat samtidigt.Gården som uterum

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeTillgänglighetHindren för utevistelse är psykologiska, fysiska ochorganisatoriska. Det största psykologiska hindretär otrygghet. Otryggheten kan gälla okända människoroch miljöer, rädsla för olycksfall och brott, attinte kunna hitta hem eller att inte orka hela vägentillbaka. Dåligt väder, få sittplatser, inga sittplatseri skuggan eller i blåsiga och kalla lägen, buller, rökning,otydliga gångbanor är andra psykologiska hindersom gör att gården inte upplevs som tillgänglig.Fysiska hinder kan vara svårtillgänglighet och avstånd,dålig skötsel eller utebliven snöröjning. De organisatoriskahindren är bristande assistens, resurseroch rutiner i vård- och omsorgssammanhang.Balkongen som ”mellanrum”Fototapet av björkskogUte och inneGenom att skapa ”mellanrum” mellan ute och innekan man eliminera en del av de psykologiska och fysiskahindren. Redan i husets entré kan gården visasgenom glasade partier. Det ger också foajén luftighetoch öppenhet. Om man kan se gården och den är inbjudandeoch spännande, så lockas man ut. Ett mellanrummellan ute och inne, gård och byggnad kanvara balkongen, en glasad påbyggnad, en altan, terrasseller ett lusthus.En lägsta ambitionsnivå är att kunna betrakta utomhusmiljöninifrån genom ett fönster i sitt rum ellerlägenhet. Fönstren bör ha låg bröstning så att mankan betrakta gården sittande. Det är otroligt värdefulltför en person som inte kan komma ut att ändåkunna följa livet, människorna och naturens växlingarfrån sitt fönster.En balkong är ett annat mellanrum mellan ute ochinne, det är bekant och tryggt samtidigt som det finnsnärhet till toalett och hjälp om man behöver. Balkongenbör ha en bred utgång, balkonggolv i nivå medinnegolv och markis för möjlighet till skugga. En inglasningförlänger tids-perioden man kan vistas där.I många vård- och omsorgsboenden är korridorernafönsterlösa vilket är olyckligt eftersom de boende tillbringaren stor del av sin vardag där promenerande.Om möjlighet finns bör korridorer ha fönster. I ändarnabör det finnas fönster med låg bröstning ellerfranska balkonger. Väggar kan tapetseras med fototapetmed naturmotiv som ett sätt att få in grönska.Förhoppningsvis så kommer man i framtidensvård- och omsorgsboende starkare koppla ihop inneochutemiljön redan i planering och projektering avbyggnad och gård.Ett annat exempel på ”mellanrum” mellan ute ochinne är det inglasade gemensamma vistelserummeteller matsalen. Här kan man göra glasväggen ut motgården med låg bröstning och helt öppningsbar så attljus, vind, doft och temperatur kommer in. För att ytterligareförstärka kopplingen med gården kan detglasade rummet möbleras med växter och dekorationermed växttema.Altaner eller terrasser ger de boende en vistelseplatsi direkt anslutning till byggnaden vilket skapartrygghet. Om det är en höjdskillnad mot omgivandemark eller om det är i anslutning till ett demensboendebör staket eller räcken användas.Mental och fysisk tillgänglighetOm miljön är tillgänglig så ökar möjligheterna tillsocialisering, rörlighet och oberoende för den som ärfunktionshindrad. Den byggda miljön ska vara utformadså att alla människor kan röra sig, vistas ochanvända den på lika villkor. Om miljön är tillgängligär ingen funktionshindrad.Den mentala tillgängligheten handlar om flera saker.Gården bör vara visuellt tillgänglig, man skamärka och förstå att det finns en trädgård som kananvändas dels när man kommer till byggnaden, delsnär man rör sig i den. Det är viktigt att gården upplevstrygg och säker och samtidigt är lockande och inbjudande.Orienterbarheten, d v s hur lätt det är att förståhur man tar sig till en plats, är viktig både förden psykologiska och fysiska tillgängligheten. Dåligorienterbarhet skapar otrygghet och kan ge upphovtill fysisk trötthet. Den fysiska tillgänglighetenhandlar konkret om möjligheten att kunna ta sig utpå gården och hur lätt det där är att ta sig fram, sättaoch resa sig. Hinder kan vara trappor, nivåskillnader,kraftiga lutningar samt för långa avstånd,bristande skötsel eller utebliven snöröjning. Andrahinder är gångvägar och vistelseytor med olämpligamarkbeläggningar (som t ex grusytor, kullersten,gatsten eller dåligt lagda plattytor) eller att gräsytorär tröga att köra med rullstol eller rullator på utanhjälp. För en demensjuk person kan mörka möbleroch utrustning uppfattas som hinder. När det saknasledstråk längs promenadslingan är det svårt att tasig fram för en synskadad person.PersonalFör att engagera personalen är det viktigt att erbjudafortbildning. Dessutom finns det möjlighet för personalenatt avsätta tid till utevistelse ifall den äldretilldelats detta genom kommunens bistånd. Fortbildningenska inte handla främst om skötsel eller växtlärautan mer om att få igång egna reflektioner övernaturen, gården, växterna, upplevelse och sinnen.Det uppmuntrar till att se utemiljön som en tillgångi verksamheten, ett arbetsrum. Gårdarnas utformningoch skötsel ska dock inte behöva vara beroendeav om finns eldsjälar i personalen, även om det är ettenormt plus.En god utemiljöDet är inte så stora skillnader på vad vi människorvill ha ut av vår utevistelse. Vi vill röra på oss, fåfrisk luft, se träd och blommor, höra fåglar och vindenssus i lövkronorna, se fjärilar och andra djur,känna vinden och temperaturen. Utemiljön bör erbjudalugna, skyddade platser med utsikt och blickfång.Det bör finnas platser i avskildhet och platserdär man kan träffa andra människor. Innemiljön harofta självskrivna sociala koder men i trädgården ärdet informellare och spontanare. Rätt utformad blirgården ett uterum, en förlängning av bostaden. Ensoffa vid en vacker plats ger en anledning till och ettnaturligt mål för promenaden eller utflykten.En god utemiljö bör ha överblick, vara hemlik ochinte för tillrättalagd, då känner man sig inte hemma.Vidare bör det finnas möjlighet att kunna ta emot besökareutifrån och ordna aktiviteter. Orienterbarhet,tydliga skyltar, möbler på korrekt höjd med arm- ochryggstöd samt bra belysning är andra viktiga delar.Det gröna rummetTrygghet och säkerhetGården ska kännas trygg och säker. Markbeläggningenska vara halk- och snubbelfri, obehöriga skainte ha tillträde, höga buskage bör undvikas och belysningenska ge ett bra ljus. Vidare ska det finnassittplatser med jämna mellanrum så att det finnsmöjlighet till vila.Överblick och orienterbarhetMånga har en oro att inte hitta hem igen och att intehitta platser för att kunna vila. I en väl utformadutemiljö får man snabbt överblick, förstår funktionernaoch greppar sammanhangen och känner sigdärmed trygg. För att kunna bedöma om man kan gåut är det viktigt att få överblick och att kunna orienterasig. Man kan få ledning genom landmärken somt ex en flaggstång, ett speciellt träd, ett lusthus, enrosenbåge, urnor med blommor i starka färger, ettvattenspel eller en skulptur. Entréerna in till husetska också vara tydligt markerade. Olika karaktärer

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendepå gården gör att sambanden mellan rummen blirtydligare. Promenadslingan bör inte ha avstickaresom inte leder någonstans.Mänsklig skalaTräd, buskar, pergolor, spaljéer, plank, regnskydd,vindskydd och lusthus hjälper till att ta ner den storaskillnaden i skala mellan hus och människa. De mindreuterummen i det stora uterummet ska kännastrivsamma i storlek.Igenkänning/hemlikhetMiljön i äldreboenden får gärna påminna om bekantamiljöer, miljöer från den tid då man var aktiv. Detvälkända kan göra att personer med stort vårdbehovlever upp, återfinner sin identitet och får tillbaka sinsjälvkänsla. Utemiljön ska kännas hemlik, vara tillåtandeoch inte för perfekt. Igenkänning skapar tillhörighetoch trivsel. Naturtyper, växter och föremål somvi känner igen fångar vårt intresse och ger trygghet.Ur ett jämställdhetsperspektiv bör det finnas föremålsom både män och kvinnor kan associera till.Mötesplatser och evenemangÖppna, stora platser är viktiga som mötesplatser ochför större aktiviteter. Det bör finnas en större gräsytamen också en större hårdgjord yta. Dessa platserär också lämpliga för placering av julgran, majstångoch flaggstång.Vid större evenemang som midsommarfirande,vårfirande, konserter, teater, ljusfester och adventsellernyårsfirande, är gården en naturlig plats, förutsattatt vädret tillåter.UtsiktUtsikt, vyerAtt ha utsikt värderas högt, gärna med utblick övervatten eller öppna ytor. Att kunna lyfta blicken ochtitta lite längre bort är vilsamt. Här har de flestagårdar tyvärr en begränsning p g a sin storlek. Vidgestaltningen bör man utnyttja möjligheterna till attskapa vyer, även i mindre skala.ÅrstidsvariationMänniskor föredrar en variation vad gäller biotoperoch topografi samt en rikedom av växt- och djurarter.Gården bör ha olika karaktärer med en omväxling iväxter och material, ljus och skugga, öppet och slutet.Utemiljön bör spegla årstiderna och ge vårblomning,färggrann blomsterprakt på sommaren, höstfärgeroch vintergrönska.Ljud och frisk luftGården bör om möjligt vara fri från störningar sombuller, rök eller matos. Den bör istället erbjuda ljudetav fågelkvitter, porlande vatten, knastret från fotstegi grus, ljudet från smattrande regndroppar och vindenssus i lövverket. Genom att sätta upp fågelholkaroch fågelbord lockar man småfåglar till gården. Bullerfrån ventilation och biltrafik bör ses över och rökrutanska inte placeras nära entréer och sittplatser.Fysisk aktivitetGenom att variera underlaget och lutningarna kanman skapa ytor för rehabilitering och fysisk träning.Gångarna kan ha olika ytskikt för att träna balansoch minne, t ex av blomsteräng, mossa, grus ellerbark. En barr kan placeras mellan planteringslådorså att man kan träna samtidigt som man njuter avblomsterprakten. Uppresningsstöd kan placeras vidpergolor, soffor och på planteringslådor för att underlättaoch uppmuntra till fysisk aktivitet. En promenadslingalockar människor att röra sig runt gården.DammVattenTillgång till vatten och lummighet är det som uppskattasmest, kanske för att vatten är nödvändigt förmänniskans överlevnad. Ett porlande vatten betyderatt det är friskt och drickbart så därför är det ljudetlugnande och vi tycker att solstrålarnas glitter i vatt-net är vackert. Att dra handen i vattnet aktiverar flerasinnen: känsel, hörsel och temperatur. Vatten kanväcka associationer och minnen från tidigare besöktaplatser samtidigt som det skapar en lugn men ändålivgivande stämning. Gården bör ha någon form avvattenspel, antingen i form av en damm, fontän ellerett kar med en pump. De boende kan uppmuntras attvattna växterna genom att vattentunnor och vattenkannorstår lättillgängligt. Det bör också finnas gottom lättåtkomliga vattenutkast.Omgärdad sittplatsOmgärdade platser och rumslighetEn omgärdad plats känns skyddad och därmedtrygg. Människan har en lång tradition av omgärdadeplatser: från oaser i mellanöstern under biblisktid till medeltidens hortus conclusus, där trädgårdenvar skyddad från den omgivande vilda naturenmed murar eller stängsel. Genom att avskärma motden omgivning som upplevs störande skapas ett lugn.Avskärmningen kan ske genom bersåer, pergolor, lövtak,häckar, staket, murar, plank, träd, buskar ochhöga perenner. Tillfälliga avskärmningar i form avmobila skärmar med textil kan användas för att delain en gård eller dela på olika sällskap.Utemiljön ska erbjuda slutna och öppna, avskildaoch gemensamma samt lugna och livliga rum. Dettaunderlättar både orienterbarhet och ger variation iupplevelsen.Avskilda och gemensamma platserSittplatserDet är viktigt med många sittplatser, både för avskildhetoch för umgänge, i sol och skugga samt ivindskyddat läge. Det bör finnas fasta och lösa möbler.Soffor kan gärna placeras i grupper så att mankan bilda större sällskap om man vill. Lösa, inte förtunga möbler och parasoll (helst med vev) på gräsmattaninbjuder till ommöblering efter väder och solinstrålningsamt gruppens storlek. Runda trädbänkarkring träd ger skugga och skydd. Sittplatsernafår gärna finnas nära byggnaden och utgångarna såatt det känns tryggt, är vindskyddat och nära till toalett.Det är också viktigt att det finns platser som ärinsynsskyddade.På gården bör det finnas platser för både boende,anhöriga och personal. För de anhöriga kan sittplatsernavara en informell plats att träffa andra anhörigapå och utbyta tankar och erfarenheter med. Störreuteplatser placeras gärna i söder- eller västerläge.Infravärme och bra belysning gör att även uteplatseri ett skuggigt och mörkt läge kan användas.Utflykt, äta utePå flera äldreboenden finns möjlighet att ta med sigen kaffekorg ut på gården när exempelvis anhörigakommer på besök. När man utformar gården bör manunderlätta för de boende att kunna sitta ute och ätasin lunch eller middag eller bara inta sitt eftermiddagskaffe.Små bersåer är lagom stora för att rymmaett litet sällskap och är ofta ett önskemål från bådeboende, personal och anhöriga. Gården får gärnaha fruktträd och bärbuskar att plocka själv och äta.Man ska även kunna plocka med sig en liten bukettav sommarblommor in.

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeDemenssjukamänniskors utemiljödet enklare att hitta. Särskilt viktigt är det att markeradörren tillbaka in i byggnaden. Flaggstång,träd, större solitärbuskar, stora stenar, pergolor ellerlusthus fungerar som orienteringspunkter.Tillgänglig kompostOdling och trädgårdsarbetePlatser för odling kan ordnas i upphöjda planteringslådormed lutande sidor så att en rullstol kan kommanära. Att ha en kompost för trädgårdsavfall på gårdenär naturligt för många och knyter ihop hela livscykelnfrån frö till grodd till blomning till vissnandeoch till slut komposten. På gården bör det också finnasen mindre redskapsbod där redskap och krukorförvaras. Att kratta löv eller gräs är en syssla som endel boende kan utföra.Arbetsbord för t ex omplantering bör vara lätta attnå och komma intill med rullstol. Bordskivan bör gåut ungefär en halvmeter utanför benen. Benen fårgärna vara fastgjutna.Demenssjukas krav på utemiljön skiljer sig från andrasmed funktionshinder. Ofta blir kraven motstridiganär flera typer av boenden/funktionshinder skallsamsas på samma yta. I anslutning till demensboendebör finnas en särskild plats som är utformad efterderas behov dels eftersom de har särskilda krav på utformningenoch dels eftersom de har svårast att ta signågon annanstans. De gemensamma utrymmena ärsärskilt betydelsefulla och bör ligga centralt i enheten,gärna i anslutning till gården samt ha vacker utsikt.Trygghet, sinnestimulering,orienterbarhet och tydlighetKänslan av trygghet är oerhört viktig för demenssjuka.Gården ska vara lugn, harmonisk och gärna slutenfrån omgivningen.Omgärdade platser ger trygghet vilket främjarminnet. Gångsystemet kan löpa i en sluten slinga såatt man vet att man kommer tillbaka där man började.Om en gång har för skarpa kurvor är det svårtför en demenssjuk att förstå att den leder framåt. Debehöver uppleva att de har kontroll både bakåt ochframåt för att våga gå. Helst bör gångarna vara relativtraka och uteplatserna ha en in- och en utgång.Sparsamhet i materialval rekommenderas. För mycketfogar och mönster kan göra en demenssjuk illamåendeoch förvirrad. Växtmaterialet får gärna ha enlugn färgskala i grönt, grågrönt, lila, blått och vitt.En viktig gestaltningsaspekt är sinnesstimulering.Växterna bör användas på ett medvetet sätt i planteringarna.Träd, buskar, blommor, frukt, bär och grässtimulerar sinnena genom doft, textur, färg, att deger skugga eller är goda att äta. Doft och smak kanväcka minnen. Skyltar kan användas för att locka tillaktivitet: Smaka gärna! Vattna gärna! Skyltar medväxtnamn är till glädje för både boende, personal ochanhöriga. Urnor med blommor i starka färger skaparnyfikenhet och kan placeras ut för att locka tillpromenad. Växterna speglar årstiderna och kan geupphov till vardagliga, kanske välbekanta aktivitetersom vattning, putsning och bärplockning. Det ärviktigt att inte använda giftiga växter som lockar tillförtäring vid uteplatser för demenssjuka.För att underlätta orienterbarheten kan man byggaupp gården med stigar, platser, landmärken, korsningaroch gränser.Blickfång skapar nyfikenhetsom mörka ytor kan uppfattas som gropar som maninte vågar sig över.Platserna ska vara tydliga och visa vad de är avseddaför, som enskilda sittplatser eller större samlingsplatser.Detta kan göras t ex genom att variera markbeläggningen.En vistelseplats kan markeras medplattor i raka förband vilket ger ett lugnt intryck ochpå en gångväg kan marksten läggas i samma riktningsom vägen för att markera rörelse.Landmärken fungerar som orienteringspunkter iträdgården. De kan locka människor vidare och görKorsningar. Genom att förtydliga korsningarna,d v s där gångvägarna möts, ökar orienterbarheten.Det är dock viktigt att det inte finns för många valmöjlighetereftersom det kan vara förvirrande. Störrestenar, soffor och krukor med färgstarka sommarblommorkan markera korsningar.Markerade gränser. För att gården ska kännastrygg och säker bör gränsen mellan gård och omgivningvara tydlig. Avgränsningen bör vara så hög attingen kan klättra in eller ut. Grinden bör inte varasynlig och ska hållas låst. Stängsel och plank bör gömmasbakom häckar, buskar och klätterväxter. Siktenmot störande eller lockande element utanför gårdenbör avskärmas. Däremot bör gränsen mellan byggnadenoch gården inte vara skarp. Verandor eller glasadeuterum som mellanrum mellan byggnaden och gårdenförbättrar möjligheten att uppleva utemiljön.Vyer. Att se gården från lägenheten ökar lusten attgå ut. Ute på gården kan olika föremål och inbjudandeplatser locka och leda vidare. Arrangemang medvälkända föremål som zinkbaljor, trasmattor på torkeller ved och huggkubb kan väcka nyfikenhet.Möbler. Det är viktigt med fast möblering på jämnt avståndoch att användningen av utrustningen är uppenbar.Utrustningen med en mycket modern utformningkan försvåra förståelsen för hur den ska användas.Lugn färgskala i växtmaterialStigar/gångvägar bör ha en tydlig början och etttydligt slut. Delmål längs stigen med upplevelser kanhjälpa demenssjuka med vandringsbeteende. Beläggningenbör vara lugn, enhetlig och kontrastlös efter-Arrangemang med tvätt på tork

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeGestaltningsprogramGården ska vara sinnestimulerande, ge möjlighet tillaktivitet och till lugn och ro. Den ska vara en trygg,säker plats med överblick och orienterbarhet, mötesplatser,sittplatser i sol och skugga, möjlighet till fysiskaktivitet, variation och sinnesupplevelser. Gårdenbör ha generösa ”mellanrum” mellan byggnadenoch gården och tydliga ut- och ingångar. Grundenbyggs upp av de hårdgjorda ytorna och träkonstruktionersom pergolor, spaljéer och upphöjda planteringslådor.En stabil, robust stomme av träd, buskaroch perenner med tillägg av sommarblommor och odlingari urnor samt planteringslådor ger en lummigutemiljö med rimlig skötsel. Växterna med sin färg,form och textur och doft ger variation, skapar olikarum och karaktär och stimulerar sinnena.olika färger), singel eller makadam (rund eller kantig).En nackdel med asfalt är att den inte är genomsläppligoch att ytvattnet därmed måste tas om hand.Det finns dränasfalt som är mer genomsläpplig vilketgör att snö och smält is kan tränga ner och halkriskenminskas därmed. Genomsläppligheten försvinnerdock om den sätts igen av t ex sand.Om man behöver gräva upp marken under en asfaltsbeläggningså blir det fula lappningar med riskför kanter och bulor. Vidare så är asfaltens kanterdess svaghet, ogräs och gräs etablerar sig efter en tid.Detta kan dock förhindras genom att asfaltsgångenförses med kanter av gat- eller marksten. Mossa ärett annat problem i asfaltsytor. På sikt bryter mossanner asfalten och ger möjlighet för andra växter attetablera sig. Detta förhindras genom skötsel.Ett alternativ är Eco-ytan, en stenmjölsyta som fårett toppskikt med ett bindemedel. Bindemedlet gör attytan inte blir lika dammig, binder löst grus och ytankan snöröjas med snökanon utan att den skadas.Granit. Granithällar och gatsten med flammad ellerkrysshamrad yta ger släta, hållbara ytor med smalafogar. Karaktären kan uppfattas som ”för fin”. Ytanpassar vid entréer och för offentliga, representativamiljöer.Acceptabla markbeläggningarTrätrall ger en fast och hård yta som är lättframkomligom brädorna läggs vinkelrätt mot vägenssträckning. Ytan blir hal vid regn, det finns dockräfflad trall. Trallytan måste ligga ovan omgivandemark vilket innebär att det behövs ramper för attkomma av och på ytan.Plattor av sågade naturstenshällar. Hällar avsandsten och glimmerskiffer kan användas om ytanär väl lagd och kravet på framkomlighet inte är såhögt.Dekorplatta: Nordforms kaprifolOlämpliga markbeläggningarOlika stenstorlek i asfalten ger olika utseendeMarkbeläggningGångar och uteplatser med hårdgjorda ytor bör utförasmed en korrekt överbyggnad för att förhindrasättningar samt med en god avrinning för att undvikaproblem med vattenpölar och isfläckar. Markstenoch plattor bör inte ha frilagd singel i ytan eller fasadekanter så att ogräs och mossa etablerar sig lätt.Markbeläggningens främsta funktion bör vara attgöra gångvägar och vistelseplatser tillgängliga.Lämpliga markbeläggningarAsfalt ger god framkomlighet. Rätt utförd så kräveren asfaltsyta ingen ogräsrensning. En nackdelmed asfalt är att den kan upplevas som trist. Utseendetpå asfalt kan förbättras genom att en grövrefraktion grus blandas i övre skiktet varpå det överstalagret av bitumen blästras bort. Kvar blir en slätyta med gruskaraktär. Stenbeläggningens utseendekan varieras med fraktion (stenstorlek), bergart (gerBetongmarksten och betongplattor. Markstenoch plattor ger god framkomlighet förutsatt att ytanär väl lagd utan sättningar, uppstickande kanter ellerofyllda fogar. Plattor och marksten ska helst inteha avfasade kanter. I fogarna växer på sikt ogräs ochmossa (i skuggiga lägen) som måste avlägsnas regelbundet.Fogsand bör fyllas på årligen. Det finnsfog som härdar med vatten och blir hård vilket minimerarogräset. Det finns ett flertal modulsystem(dvs olika format som passar sinsemellan) med ofasadmarksten och plattor. Modulsystem gör det lättatt variera markbeläggningen. Man skulle kunnalåta en trasmatta av marksten i olika färger eller enstramare fiskbensparkett bilda uteplatsens golv. Detfinns även tillgänglighetsanpassade ränndalsplattoroch dekorplattor som passar in i modulerna.Stenmjöl (krossat berg i kornstorlek 0-4 mm).Stenmjöl ger relativt god framkomlighet förutsatt attöverbyggnaden är korrekt utförd och ytan väl packad.Stenmjölsskiktet ska vara minst 50 mm tjocktoch vattnas in ordentligt. En stenmjölsyta är känsligför regn- och smältvatten i lutningar över 30 procentom den inte är tillräckligt hårt packad. En av fördelarnaär att ytan är genomsläpplig vilket förhindrarstående vatten och därmed halkrisk. Den kräver noggrantunderhåll i form av nytt stenmjöl och packning.En nackdel är att det kan vara dammigt, vilket kanavhjälpas genom bevattning vid varmt väderlag.Gatsten med råkilad yta ger en oregelbunden ytasom är svårframkomlig om man har funktionshinder.Grus är mycket svårframkomligt, särskilt om detläggs i tjocka lager och med större kornstorlek än 4mm. Kan eventuellt användas med en rasterplatta avtyp gräsarmering.Marktegel ger en fast, jämn yta men med risk för isbeläggning.I skuggigt läge kan mossa och alger medförahalkrisk.Plattor av oregelbunden natursten som t ex kalkstenoch skiffer bör undvikas eftersom de har ojämnaytor och oregelbundna skarvar. Kalksten har ocksåen tendens att ”flagna” med gropar och islinser somföljd.Träkubb ger en relativt ojämn yta med oregelbundnaskarvar som blir hal vid regn.Gräsytor är svårframkomliga för personer i rullstol.Gräsytor bör utföras så att de är fasta och jämnasamt hållas kortklippta för att förbättra framkomligheten.En kantsten mellan gräs och gångväg minskarrisken att köra ut och fast i gräsytan. Gräsarmeringsplattorkan förbättra framkomligheten men göratt gräset växer sämre, blir gulare och glesare. Kanskeskulle konstgräs kunna vara ett alternativ. Dagenskonstgräs är skickligt gjort och ger en jämn ytasom människor med funktionshinder kan röra sig på.”Trasmatta” och ”parkett” av markstenEntrèerEntréytor bör vara jämna, halkfria och hårdgjordamed en maxlutning på 1:50 (2 procent). Dörröppnarebör sitta så att dörren kan svänga upp samtidigt somden rullstolsburna eller rollatorbrukaren kan stå kvar.Entrédörren bör kunna öppnas, passeras och stängasav personer med funktionshinder. Dörrar bör varautan tröskel. Tunga dörrar bör förses med dörröppnaremed lämpligt placerade och utformade manöverdon.Rullstol/rollator bör få plats utanför dörrens svepyta.En dörrslagsmarkering bör finnas vid varje dörr somvisar åt vilket håll dörren går upp. Manöverdon somdörröppnare, porttelefon, ringklocka, kortläsare ochportkodspanel bör placeras och utformas så att dekan användas av personer med funktionshinder.

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeGångvägarGångvägar bör helst inte luta mer än 1:100 (1 procent)eller ha en maxlutning på 1:50 (2 procent).Tvärlutningen bör inte vara mer än 1:50. Vägar börvara fasta, jämna, utan kanter och inte vara hala ellerbli hala vid regn. Gångvägar bör vara minst 1,3 mbred, helst 1,8 m (då kan två rullstolar mötas). Därsnöröjning ska utföras bör gångvägar vara 2–2,5 mbreda så att de kan maskinröjas. Dagvattenbrunnarplaceras helst vid sidan om gångväg. Dagvattenbrunni gångväg bör ej ha springor eller hål störreän 10x20 mm. Längs huvudgångvägar bör ledstråkanläggas med tydliga avstickare till entréer eller utgångarför synsvaga. Både kontrast i kulörer och relieferi plattans yta kan användas. Om gården ävenhar ett demensboende är kantsten att föredra framförkontrastmarkeringar som ledstråk.SittplatserSitt- och vilplatser bör finnas med som mest 25 metersmellanrum längs med gångvägar, gärna tätare.Det ska finnas sittplatser i skydd för vind och sol.Soffor placeras i grupper med bord eller enskilt så attvalmöjligheter finns. Soffor ska ha rygg- och armstödoch gärna extra armstöd. På ömse sidor om soffanbör 1 000 mm lämnas fritt för rullstolar. Bord bör haen höjd på minst 720 mm.Trappor och ramperTrappor bör ha kontrastmarkerat första och sistasteg. Trappor bör kompletteras med ramp. Lutningenpå rampen bör helst vara 1:20 (5 procent) eller max1:12 (8 procent) i 6 meter. Tvärlutningen får vara max1:50 men helst bör rampen inte ha någon tvärlutningalls. Bredden på rampen bör vara minst 1,3 m, helst1,5 m. Vilplan mellan flera ramper bör vara minst 2m långt med lutning 1:50 (2 procent). Ramper bör haavvåkningsskydd. Ledstång bör finnas på ömse sidorom en ramp, förlängda 0,3 m före och efter rampen.Grindar och balkongdörrarGrindöppningar och balkongdörrar bör vara minst900 mm breda, gärna bredare. Dörrar bör vara utantröskel. Välj en lätthanterlig öppningsanordning påanpassad höjd och se till att ytan innan och eftergrinden är plan så att rullstolsburna kan öppna ochstänga efter sig utan att riskera att börja rulla.UtrustningDet finns ett flertal soffor och bord som är tillgänglighetsanpassade.Soffor bör ha en sitthöjd över 500 mm,rygg- & armstöd samt extra armstöd. Soffor får gärnaha helt täckt rygg av trygghetsskäl. Armstöd ska finnaspå båda sidor samt gärna ett extraarmstöd. Sittytanbör helst vara högre än 500 mm och något framåtlutadför att underlätta att sätta sig ner och ställaNolas soffa ’Access’Möbler och pergola målade i samma kulörsig upp. Både de lösa och de fasta möblerna bör varalättskötta. Genom att välja ljusa kulörer underlättasför synsvaga. Utrustningen föreslås målas i en av treolika färgställningar där trä och metall har sammakulör. Genom att ge utrustningen en särskild färg skapasenhetlighet och möblerna liknar trädgårdsmöblermer än möbler för offentliga rum. De föreslagna kulörernaär ljusa och neutrala kulörer som passar till deflesta fasadkulörer. Vid entréer mot gatan används oljatträ i soffor och bord. Ribbor av furu eller teak är attVäxtbäddarFör att växterna ska etablera sig tillfredsställandeär det viktigt att planteringsytorna har korrekt överbyggnad(se typsektioner). Planteringsjorden bör varafri från flerårigt rotogräs och vara av god kvalitet (t exHasselfors trädgårdsjord E eller liknande) för att växternaska kunna etablera sig tillfredställande. Lerhaltenbör vara 15 procent och mullhalten 8-15 procent.Jorddjupet för perenner bör vara 400 mm. Buskar beföredraeftersom ek och ask inte behåller sin träfärgutan blir svartgrå färg med tiden. Leverantörens rekommendationför underhåll ska följas.Vad gäller möbler, plank, spaljéer och annan utrustningrekommenderas täcklasyr framför oljat elleralkydmålat trä. Täcklasyr behöver inte skrapas vidommålning utan enbart borstas. Metalldelar i utrustningenvarmförzinkas eller rostskyddsbehandlas ochlackeras. Vid reparationer är det viktigt att de utförskorrekt så att inte rostskyddet förstörs.BelysningBelysningen har stor betydelse för upplevelsen avtrygghet och säkerhet. Huvudingång, entréer och välfrekventeradegångvägar bör vara väl belysta. Armaturenbör ge ett jämnt, bländfritt och nedåtriktatljus. Stolpar bör stå utanför gångytan och vara i enljus kulör. Det bör inte finnas några mörka partier iljusbilden. Armaturer med glober bländar och armaturerbestyckade med lågtrycksnatrium ger ett onaturligtljus och associerar till vägmiljöer och bör därförundvikas. Stolparmaturen bör vara 3,5-4 m, bländfri,ge en symmetrisk ljusbild och vara bestyckad med metallhalogensom ger ett riktat ljus med varm färg. Armaturermålade i samma kulör som möblerna ger ettenhetligt intryck. Stolpbelysningen kan kompletterasmed fasadarmatur, pollararmatur och markstrålkastaresom även de bör vara bestyckade med metallhalogen.Genom att lysa upp vertikala element som t exväggar förstoras rummet. Då ges ett indirekt ljus sommarkerar rummets utsträckning. Markstrålkastareoch pollarbelysning kan användas för att belysa trädoch platser. Lusthus, pergolor och skulpturer kan medhjälp av belysning bli blickfång även kvällstid. Levandeljus i form av marschaller, facklor, eldfat och ljuslyktorskapar stämning vid festtillfällen.Ledstång, räcke, barr och uppresningsstödLedstänger, räcken, barr och uppresningsstöd börvara konstruerade så att man inte behöver släppa tagetp g a stolpar eller infästningar.Ledstången bör vara greppvänlig med en max-diameterpå 40 mm. Höjd på ledstången bör vara 900mm med en extra följare på 700 mm:s höjd.Barren bör sitta på 900 mm höjd och handledarenbör ha en diameter på 40 mm. Avståndet mellanhandledarna ska vara 90 cm.Ett räcke bör vara 900 mm högt vid nivåskillnaderunder 500 mm och 1100 mm högt vid nivåskillnaderöver 500 mm. Räcket bör utföras så att det inte ärklättringsbart och med max 900 mm mellan spjälor.Ett uppresningsstöd kan placeras i anslutning tillsofforna i en pergola. Stödet består av en rundstavmed diameter 50 mm som fästes i pergolan på varderasidan om soffans ändar på 300 mm avstånd frånsoffans framkant samt förankras i marken.OdlingDe redskap som används bör vara ergonomiskt utformade.Sittplatser kan gärna integreras med planteringslådor.Upphöjda planteringslådor utformas såatt en rullstol kan köra tätt intill.Ett lämpligt mått på personliga odlingsytor är30x30 cm vilket är lätt att överblicka och nå. Fleraytor kan placeras bredvid och mittemot varandra.Fristående bord med odlingslådor kan användasför odling av torktåliga växter som t ex kryddor. Dekompletteras ev. med ett vattenhållande lager av typGrodan. Även kompostbehållaren bör vara anpassadefter människor med funktionshinder.VattenEtt porlande vatten kan ordnas genom att fylla en trätunnaeller stort fat av metall eller betong med störrestenar och vatten samt en lös vattenpump. Kärlet fyllsmed vatten som sedan cirkulerar i ett slutet system.Vattnet behöver fyllas på vid varmt väder, rengörasnågra gånger per säsong och tömmas innan frosten.Platsen för vattenfatet förbereds genom att ett plaströrläggs ner under markytan där förlängningssladdenkan löpa så att snubbelrisken elimineras.SkyltarSkyltar bör sitta på lämplig höjd så att även rullstolsburnatydligt kan se dem, inom intervallet 1400-1600mm över golv. Valör och färg på bokstäver bör väljasså att det uppstår kontrastverkan mot bakgrundent ex svart eller mörkgrå text på en ljus bakgrund. Debör utformas så att de passar in i övriga miljön.RökrutaRökrutan bör ligga minst 15 m från entrén samt varatillgänglig för människor i rullstol. Den bör helst varaplacerad vid sidan om vistelseytor så att man intemåste passera den för att komma till eller från entrén.BevattniningGenom att i samband med nyanläggning lägga nerdroppbevattningssystem säkerställer man växternasetablering. Tillsammans med ogräsfri planteringsjordav god kvalitet och långtidsverkande gödsel fårman ett mycket gott resultat i upphöjda perennplanteringar.Vid bjälklagsgårdar bör det dock undvikasp g a läckagerisken.

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendehöver ca 600 mm växtjord och träd ca 800 mm växtjord.Under detta jorddjup ska det finnas 200 mmfukthållande jord och den underliggande terrassenskall luckras. För odling bör matjord av god kvalitetsom är fri från flerårigt ogräs användas. Jorddjupetbör vara 500 mm om man odlar större grönsaker.Vissa växter behöver jord med ett pH lägre än 5.Särskild surjord finns färdigblandad. För urnor ochandra planteringslådor finns särskild urnjord som ärvattenhållande och långtidsgödslad.VäxtmaterialVäxterna med sin färg, form och textur och doft gervariation, skapar olika rum och karaktär. Genom att istor utsträckning använda marktäckande buskar ochperenner blir gården lummig och mer lättskött (eftersomdet krävs mindre ogräsrensning). Det är ocksåviktigt att välja rätt växter så att de som fullvuxnainte blir för stora och därmed kräver återkommandebeskärning. Växterna bör också väljas med tanke påståndort så att de trivs där de planteras. Växtmaterialetbör helst ha flera kvaliteter: t ex vacker blomningoch höstfärg eller fint bladverk och vara vintergröna.Gården bör erbjuda blomning eller färgprakt understörre delen av året. Blomfärger väljs t ex utifrånfasadfärg och högre växter ställs bakom lägre växter.Klätterväxter ger mycket grönska utan att ta någonplats och skapar gröna väggar på spaljéer, pergolor,plank eller husväggar. Växtmaterialet bör inte ha giftigabär som lockar till förtäring eller giftig växtsaft.Det bör heller inte vara starkt allergiframkallande.Välj gärna träd och buskar som ger frukt och bär. Väljbärbuskar som är sjukdomsresistenta och fruktträdsom är familjeträd med flera sorter på samma träd. Iskuggiga lägen kan marktäckande perenner ersättagräsmattan. Både äng och blåbärsbackar kan anläggas.På platta tak kan sedummattor användas för attmjuka upp en hård miljö. För synsvaga kan upplevelsenav gården förbättras genom att kontrastera ljustoch mörkt växtmaterial, välja brokbladiga växter samtgenom att genom att ha lukt-, känsel- och hörselsinneti åtanke vid val av växtmaterial.Sist i programmet listas växter som är robusta, lättsköttaoch har ett flertal goda kvaliteter som t ex vårblomningoch höstfärg, finns sist i programmet. Växtgestaltningenför varje gård är dock individuell ochska göras utifrån gårdens specifika förutsättningar.De föreslagna träden och buskträden har en storleksom passar för att ta ner skalskillnader mellan husoch människa. Buskarna har doft, blad- eller grenfärg,blomning, höstfärg eller fruktsättning. Växtmaterialetär härdiga upp t o m Mellansverige. Perennernaär listade efter färg och höjd. Sommarblommornastår i bokstavsordning eftersom många av arterna harolika färger. Listan skulle naturligtvis kunna kompletterasoch göras längre.SkötselReferenserOm gården inte ”tas om hand” och sköts medskräpplockning och ogräsrensning, upplevs den somotrygg. En välskött gård upplevs som trygg och användsoftare. Markbeläggningen på uteplatser ochviktiga gångvägar ska självklart vara halkfria, mossaoch ogräs ska tas bort, snö plogas och is sandas.Efter nyanläggning bör växterna vattnas ochogräsrensas under två år så att de kan etablera sigordentligt. Gården bör ha en skötselplan som beskriverintentionen med gården. Tanken bakom utformningenoch de boendes behov kan på så sättförmedlas till skötselentrepenören och öka dennes engagemang.För att minska skötselbehovet är det viktigt attvälja rätt växt på rätt plats, med tanke på slutligstorlek, ståndort och skötselnivå. Växtmaterialet skavara lagom stort för sin placering så att man inte behövergöra återkommande beskärningar under t exfönster eller intill entréer och utgångar. Träd ochbuskar som beskärs kontinuerligt förlorar sin naturligaform, bladen blir större och tunnare och riskenför skadeangrepp ökar. Blomningen skärs också bortvid ihärdig beskärning. Klippta häckar är prydligamen bör användas sparsamt eftersom de är skötselkrävande.Marktäckare är mycket användbara. Marktäckarebestår av tätväxande perenner eller låga buskar medutrett växtsätt. De täcker snabbt en yta och förhindrarogräs att etablera sig. Ofta kan de vara lösningenpå ”hopplösa” ytor där det är svårt att etableragräs eller mossa frodas. I branta svårklippta släntereller i skuggan under träd är marktäckare idealiska.Genom att ersätta små svåråtkomliga gräsytor medmarktäckare blir utemiljön mer lättskött eftersomdet krävs mindre gräsklippning och ogräsrensning.Plantorna bör sättas relativt tätt redan från början.Det sparar ogräsrensning och ger snabbare en fin anläggning.Det finns inga skötselfria ytor. Plattytor måsteogräsrensas, gräsytor måste klippas och planteringsytorvattnas. Det finns dock ett flertal åtgärderman kan göra för att minska skötselbehovet. Asfaltär mindre skötselkrävande än marksten och betongplattor.Eco-ytan är mindre mottaglig för ogräsän en vanlig stenmjölsyta. Skötseln av gräsytor stårofta för den största arbetsinsatsen och därmed denstörsta kostnaden. Gräsytorna ska gödslas, luftas,mossrivas, klippas och vattnas. Detta kräver insatserupp till en gång i veckan under sommarmånaderna.I många anläggningar finns också hinder igräsmattorna såsom träd, solitärbuskar, flaggstängereller skulpturer. Det är tidsödande att klippa rentända in på trädstammen eller flaggstången. Genomatt ställa träd och andra solitärer i en planteringsytaav t ex marktäckare underlättas skötseln. En kantrunt planteringen underlättar skötseln ytterligare.• ’Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade’ Anna Bengtsson, Statens folkhälsoinstitut 2003:60• ’Tänkvärda trädgårdar’ Gröna Fakta 4/2004• ’Parkenhet och äldrevård samverkar i Älvsjö’ Gröna fakta 2/2003• ’Solbergaparken – en park för hälsa och välbefinnande’ Gröna fakta 1/2000• ’Bygg ikapp handikapp’ Elisabeth Svensson, Svensk byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet 2001• ’Stockholm – en stad för alla’ Gatu- och Fastighetskontoret 2001• ’Riktlinjer för tillgänglighet’ Handisam• ’Vad är en sinnesträdgård’ Tanja Charlotte Båst Andresen och Victoria Larsson, Examensarbete vid LTJ-fakulteten, Alnarp 2007• ’Park och trädgård för äldre i särskilda boendeformer – en plats för rehabilitering och vila’ Anna Lenninger, Lotta Olofsson, Verus Thelander, Rapport 11,Kompetenscentrum inom äldreomsorg & äldrevård 2002• ’Det stora sammanhanget, moderna svenskars syn på människans plats i naturen’, Nils Uddenberg, Nya Doxa 1995• ’Människans natur – det grönas betydelse för vårt välbefinnande’ Titti Olsson et al, Byggforskningsrådet 1998• ’Möjligheternas trädgård – en trädgård för alla’, red Kerstin Sandberg, UR och Hjälpmedelsinstitutet 1999• SOU 2007:15. Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämställdhetsintegrering.• Solberga äldreboende, Älvsjö• Ribbingska sjukhemmet, Lund• Terapiträdgården, Alnarp• Sinnenas trädgård, StockholmSmala remsor av gräs t ex mellan en gångväg och ettbuskage är svårklippta. Gräset växer lätt in i buskagetoch kväver växterna eller så hänger grenarna påbuskarna ut och varje gång en gräsklippare far förbiskadas busken. Detta kan undvikas genom redan iutformningen sätta buskagen i större ytor, genom attlägga kantsten mellan gräs och planteringsytor ellergenom att använda marktäckare. Unga träd etablerarsig bättre om man håller gräset borta ca 1,0 kvmkring stammen, antingen genom rensning eller genommarktäckare.På många gårdar finns idag stora uppvuxna trädsom ibland tar för stor plats. Speciellt under 1980-taletplanterade man både tätt och valde snabbväxandearter. Vissa trädarter är olämpliga t ex på grundav att de har ytliga rötter och på sikt förstör markbeläggningar,ledningar eller husgrunder eller p g aatt de släpper grenar. Poppel och vissa sorter av piloch björk är exempel på träd som bör bevakas. Det ärviktigt att regelbundet göra en översyn eller i vissafall göra en trädvårdsplan.Det är en fördel om samma entreprenör skötergården året runt. Risken finns annars att snöröjareninte vet hur gården ser ut under all snö och plogarupp snövallar som knäcker vegetationen. Snöröjningi tid och sandning vid halka är ett krav. En snöröjningsplanminskar skador på vegetationen åsamkadeav snöröjning.

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeGoda exempelSinnenas trädgård, Stockholm, Terapiträdgården, Alnarp, Ribbingska sjukhemmet, Lund, Solberga äldreboende, Älvsjö, Rinkeby Servicehus, Rinkeby10

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboende11

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeTVÅ FALLSTUDIERFallstudie 1 –Riddarsporren 21,Norrtullsgatan 21 LM, StockholmI fastigheten finns seniorboende, vård- och omsorgsboende,dagverksamhet och restaurang. Gården äromsluten på alla sidor av de 4-6-våning höga husenfrån 1980-talet. Den har genomgått en upprustningdå en promenadslinga, en berså, äppelträd och perennerlas till. Gården används främst av dagverksamhetenoch har sol i princip hela dagen. Fyra pilträdger skugga med sina skira bladverk i ena delen.Markbeläggningen består på promenadslingan och ibersån av typen tumlad marksten och på övriga delenav en betongplatta med frilagd singel.Gården sedd från lägenhet Många sittplatser (lösa möbler) Gården sedd från matsalenStyrkorGården är frodig och lummig. Det finns perenner,bärbuskar, klätterväxter, barr, odlingsbord och krukormed sommarblommor. Det finns gott om sittplatseri form av lösa möbler samt parasoll. Gården ärvälbesökt och har olika karaktärer med en öppnaresolig del och en sluten, skuggigare del. Delar av personalenär engagerad i trädgård och skötsel och detmärks att trädgården sköts om.Promenadslinga för nära fasadBlickfång lockar runtGemensamt vistelserum utan utgång till gårdenSvagheterOm man kommer från Norrtullsgatan ligger huvudentrénparallellt vilket gör den otydlig. Entrén tillrestaurangen ligger däremot vinkelrätt och blir därmedöverordnad. Huvudentrén är rörig arkitektonisktoch dörren otydlig i fasaden. Kopplingarna mellanbyggnad och gård är svaga. Ut- och ingångarnaär få och otydliga. Det är svårt inuti byggnaden attfå överblick och förståelse för strukturen. Gården ärmer som en tavla att titta på än en plats att vistaspå i vissa av de gemensamma rummen. Markbeläggningeni de skuggigare delarna är mossiga. Det finnsingen avskildhet och inga fasta sittplatser förutom enträdbänk. Vissa av verksamheterna upplever att detär svårt att använda gården. Gården är relativt litenmen ändå är vissa delar outnyttjade och vissa partierlite trista. Vissa delar av gården är störda av fläktochventilationsbuller.Uteplatser i anslutning till gemensamma vistelserum12Frodiga perenner Olämplig markbeläggningIgenlagd dammFoajén saknar utgång till gården Otydlig entré och utgångar till gården

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeSENIORBOENDEKV: GYM ,KONTOR, FÖRRÅDRökluckaPERENNERKOMPOSTRÖKLUCKAKÖKSENIORBOENDEODL. BORDMAGNOLIASENIORBOENDEBV: RESTAURANG& DAGVERKSAMHETBIBLIOTEKROSENBÅGERÖKLUCKAPERENNERFOAJÉLJUS-SCHAKTSTENKROSSoch SLY1/2 TR UPPFR GÅRDVISTELSERUMBV: KONTORBefintlig situationRiddarsporren 21,Nortullsgatan 12 lm,StockholmSkala 1:200HISSDAGVERKSAMHETÄLDREPSYKNORRTULLSGATANÖVRIGA PLAN: DEMENSBOENDESkala 1:20013

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeBefintlig situationRiddarsporren 21,Nortullsgatan 12 lm,StockholmSkala 1:200RESTAURANGBIBLIOTEKSMÅ LINDARNORRTULLSGATAN• Otydlig huvudentré• Inga sittplatser• Tungt skärmtak döljer entréer• Rörig markbeläggning• Trång gränd medhöga fasaderINNERGÅRDHÖGABLOMKRUKORM. LÅGAPELARGONERTORGHUVUDENTRÉFOAJÉSKYLTLÖSACYKLARSKÄRMTAK AVLIMTRÄSTOR GATSTEN (M. OGRÅS)LJUSSKYLTFÖRSATTSKYLTFÖNSTERGRÄNDTOMMA CYKELSTÄLLBETONGPLATTORÖPPEN GRINDBUTIKSTAKETGRINDSTOLPAR14Skala 1:200

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFörslag till upprustning entrénRiddarsporren 21,Norrtullsgatan,StockholmSkala 1:200NORRTULLSGATAN• Markerade entréer• Nytt lätt skärmtak• Fasadbelysning• Ny plantering vid grind• Lugnare markbeläggning• SittplatserRESTAURANGENTRÉ &FASADFLYTTAS UTBIBLIOTEKNY ENTRÉFOAJÉSOFFAFASADBELYSNING(LJUSSKYLTTAS BORT)STORAKRUKORMED HÖGASÄSONGSPLANT.STORGATSTENFASADBELYSNINGBUTIKFRIS AVSTORGATSTENNY UPPHÖJD PLANTERING MEDSOLITÄRBUSKE & KLÄTTERVÄXTERSkala 1:20015

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDEREntréer och samband ute – inne• Entréområdet in från Norrtullsgatan ses över:markbeläggningen byts ut, belysning och skyltningförbättras, soffor och urnor med säsongsplanteringarplaceras ut.• Glaspartierna mot gården görs öppningsbara.• Sambanden mellan entréerna och gården undersöksoch förbättras genom ombyggnad. T ex skulledörren ut från demensboendet kunna hängas omför att öppna sig emot gården.Vistelseplatser• De gemensamma vistelserummen förbättras vadgäller akustik, möblering, färgsättning och ljussättning.• Stora generösa uteplatser anläggs i anslutning tillde gemensamma utrymmena. I anslutning tillrestaurangen föreslås en uteplats med lösa krukoroch sommarblommor. I anslutning till foajénföreslås en större uteplats av stenmjöl med fastasoffor och bord.• Fasta soffor och bord placeras ut längs med promenadslingan.• En pergola med klätterväxter fungerar som rökoch delar av rummen.• Två bersåer föreslås för att få platser i avskildhet.Tillgänglighet• Promandslingan flyttas ut något från fasad ochbalkonger i den norra delen.• Planteringsytorna höjs upp för att öka rumslighetenoch avskildheten mot balkongerna.• Upphöjda planteringsytor gör att man kan kommanärmare växterna.• Markbeläggningen byts mot asfalt med fris pågångvägen, betongplattor på uteplatserna,Eco-yta vid entrén till foajén och stenmjöl ibersåerna för att skilja de olika funktionerna åtoch få variation.• Belysningsarmaturen byts ut mot en armatur medett nedåtriktat, icke-bländande och varmt ljus.Variation• Gårdens olika karaktärer förstärks ytterligaremed hjälp av växter.• Växter väljs med årstider, doft och taktilitet iåtanke.• Fundament för julgran placeras på uteplatsen vidfoajen.Lummighet• På synliga tak läggs sedummattor.• Marktäckande perenner och buskar föreslås.Odling• Upphöjda odlingslådor samt barr placeras mellanlådor och gräsmatta. Barren av smidesjärn fårett bladmönster. I odlingslådan fästes ettuppresningsstöd.Vatten• Ett större fat med vidd, av trä eller metall ställspå uteplatsen vid foajén. Vattnet pumpas runt avträdgårdspump. Vattnet töms ut innan frosten ochpumpen tas in. Förlängningssladden till pumpenläggs i ett rör under markytan för att förhindrasnubbelrisk.Omgärdade platser• En av sittplatserna vid fasaden får en pergola ochstentema med större stenbumlingar och singel.• Två uteplatser som är slutna mot gården iordningsställsvid demensboendets närmaste utgångtill gården.Skala• En pergola över bersån vid demensboendet ochovan en av de avskilda sittplatserna tar ner skalskillnadermellan människa och hus.Igenkänning• Gården får två olika välbekanta karaktärer:ängen och skogen.16

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeMARKEN HÖJS UPP MELLANFASAD OCH GÅNGVÄGSENIORBOENDEBEFINTLIGA ÄPPELTRÄD, HÖGT GRÄSOCH ÄNGSLIKA PERENNERBERSÅ MED HÖGA BUSKAR MOTFASAD OCH BALKONGERA1ROSENBÅGARLÖKVÄXTER I GRÄSMATTANASFALTSGÅNG MEDKANT AV STORGATSTENPERGOLA OCH STENBLOCK,SITTPLATS I AVSKILDHETSENIORBOENDEODLINGSLÅDOR OCH BARRGRÖNT OCH LUMMIGTSITTPLATSER I AVSKILDHETPERGOLATAK/RÖKRUTABERSÅ MED HÖSTFÄRG OCH BLADFORMRESTAURANG& DAGVERKSAMHETUTEPLATS I ANSLUTNING TILL RESTAURANGEN,BETONGPLATTOR I RAKA FÖRBAND MED FRISAV SMÅGATSTEN, SÄSONGSPLANTERINGARI URNOR, ÖPPNINGSBAR GLASVÄGG.UPPHÖJDA PRAKTRABATTERMED PERENNER I LÅDOR AV ZINKNYA BUSKTRÄD, VINTER-GRÖNA BUSKAR, ORM-BUNKAR OCH MARKTÄCK-ANDE PERENNERBERSÅ MED PERGOLATAK OCH ECO-YTAOMSLUTEN PLATS MED DOFTANDE BUSKAROCH KLÄTTERVÄXTER SAMTBLOMMOR I LUGNA FÄRGER,VINTERFÖRVARING AV UTEMÖBLERKAR MED PORLANDE VATTENFOAJÉENTRÉUTEPLATS MED MARKIS I ANSLUTNING TILLDEMENSBOENDE, BETONGPLATTOR I RAKAFÖRBAND MED FRIS AV SMÅGATSTEN,SÄSONGSPLANTERINGAR I URNOR, ÖPPNINGSBARGLASVÄGG FRÅN VISTELSERUM.OMGÄRDAD PLATS MED VÅRBLOMMANDEMAGNOLIA OCH LUGN FÄRGSKALA.FUNDAMENT FÖR JULGRANDEMENSBOENDE & DAGVERKSAMHETA”TORG” MED ECO-YTA, FRIS AV STORGATSTEN,BEFINTLIGA PILAR SAMT FASTA SOFFOR OCHBORD, NY UTGÅNG FRÅN FOAJÉNFörslag till upprustning av gården,Riddarsporren,Norrtullsgatan, StockholmSkala 1:20017

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeRumsanalysSENIORBOENDEGårdens funktionerSENIORBOENDESENIORBOENDESENIORBOENDEBV: RESTAURANG &DAGVERKSAMHETSENIORBOENDESENIORBOENDEBV: RESTAURANG &DAGVERKSAMHETDEMENSBOENDEBV: KONTOR & DAGVERKSAMHETDEMENSBOENDEBV: KONTOR & DAGVERKSAMHETSektion över gården A-A118AA1Skala 1:50

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeGårdens karaktärer – stämning och växtvalBERSÅsyrén, häggmispel, brudhallonpraktspirea, ormöga, myskmadraÄNGENhögt gräs, smultronschersmin, prästkrage,akleja, älgräs, storklocka, tuvrör, tuvtåtelhöstvädd, dagliljaBLADFÄRG & -FORMkörsbärsbenved, björkspirea,gulbrokig kornell, sibirisk kornell,funkia, biokovonävaLUGN OASsilverpäron, hybridmagnoliabukettapel, norsk brudspireabjörkspirea, tuvsnöbärfunkia, vintergrönaklättervildvin, piprankastorklocka, nepeta, silverarvallium, pingstlilja, lammörondaglilja, kärleksörtTRÄDGÅRD & ODLINGsmultronschersmin,praktspirea, pärlbuskeperenner i samma toner istora fält: riddarsporre,allium, påsklilja, nepeta,fingerborgsblomma,kärleksört, stäppsalvia,daggkåpa, iris, lavendel,pion, löjtnantshjärta,violruta, pion,höstanemon, daglilja,kungsnäva, vårkrageSKOGENVintergröna växter: tuja, klottuja, dvärgtall, vit rododendronKopparhäggmispel, amerikansk strimlönn, biokovonäva, hasselört,alunrot, tovsippa, strutbräken, träjonSkala 1:20019

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFallstudie 2 – Filen 4,Hornsgatan 127-139, StockholmI fastigheten finns seniorboende, vård- och omsorgsboende,dagverksamhet, hyreslägenheter och restaurang.Den stora gården omges av 6-8-våningshusfrån 1980-talet på tre sidor. Den södra delen är öppenmot Tantolunden. Mot Hornsgatan ligger ett entréområdevid huvudingången samt portar till seniorboendet.Runt gården löper en körbar gångväg medränndalar. Restaurangen har en lång, bred altanmed markis. I den södra delen finns en gungställningoch längs gångvägen en del fasta sittplatser.StyrkorRumssambanden mellan byggnad och gård är mycketfina. De gemensamma utrymmena är ljusa med utsiktut mot gården. Stora krukväxter hjälper till attsudda ut gränsen mellan ute och inne. Foajén och restaurangenär välbesökta. Vyn ner mot vattnet är vackermen skyms något av stora träd. Gården är stor, hargott om plats och har alltid sol någonstans. I anslutningtill dagverksamheten och biblioteket finns finauteplatser med pergolor. Vid hyreslägenheterna finnsvälskötta perennrabatter som sköts av hyresgästerna.Stora träd förstärker den stora skalanStor altan med markis i anslutning till restaurangTrist markbeläggningNärheten till Tantolunden ger problem20SvagheterGården är stor och husen höga. Många av träden ärhöga och har ett växtsätt som accentuerar höjden. Detsaknas en mellannivå för att jämna ut skalskillnadernamellan människa och hus. Det finns få lösa möblerute. Stora delar av gården är oanvänd utom vidfestligheter. Entréerna till husen har pergolaliknandeträkonstruktioner som mest upplevs som ett hinder.Entréerna till och från lägenheterna ligger undanskymda,ibland i hörn och är inte särskilt tydliga.Ränndalarna lämpar sig inte för rollator eller rullstolatt köra över. På grund av öppenheten mot Tantohar verksamheten problem med ovälkomna gästeroch förstörelse. Det finns många träd och en del avdem har vuxit sig för stora eller står för nära fasadenoch skymmer ljus och utsikt. Det finns för få sittplatseroch inga platser i skuggan. Buskmaterialet är högtoch illa beskuret. Gården är storskalig, statisk ochmonoton med sina stora träd, gångvägen som följer fasadernaoch den stora gräsmatta. Markbeläggningenbestår av marksten som satt sig på vissa håll. Lutningarnaär på vissa ställen i brantaste laget, specielltmot entrén till demens- och korttidsboendet. Växtmaterialetvid fasaderna mot Tanto, vid lastkajen och motLignagatan är i dåligt skick. Gården känns uppdeladmellan hyreslägenheterna och äldreboendet. Entréområdetmot Hornsgatan har sättningar i markbeläggningen,utrustningen är sliten och det är rörigt medbråte, cyklar och planteringslådor.Fina rumssamband mellan byggnad och gårdGångvägarnas lutningar behöver förbättrasHöga buskar minskar överblickIlla beskuret växtmaterialGården är stor men har få sofforHyresgästernas egna perennplanteringarPaviljong med fint lägeGården är uppdeladTät vegetation nära fasadRänndalar försämrar tillgänglighetenOtydlig entré från Hornsgatan med olämpligmarkbeläggning som satt sigEntréerna upplevs inte inbjudande

HORNSTULLBIBLIOTEKSENIORBOENDEHORNSGATANGestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeBefintlig situationFilen 4,Hornsgatan 127-139,StockholmGYMDAG-VERKSAMHETKONTORSkala 1:300FOAJÉHYRES-LÄGENHETERSENIORBOENDEBV: RESTAURANGLIGNAGATANKORTIDSBOENDEOCH DEMENSBOENDETANTOLUNDENSkala 1:30021

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFörslag till upprustning entrén, Filen 4, Hornsgatan, Stockholm, Skala 1:300• Enkelhet • Blickfång • Justering av höjder och ny markbeläggning • Tydlighet• Fler planteringar • Sittplatser medan man väntar • Ny belysningsarmatur och sofforHORNSGATANUpphöjda plant.lådorPLANTERING UNDER BEF. TRÄDBELYSN. POLLARESOFFOR ÅTTVÅ HÅLLPLANTERINGNY MARKBELÄGGNINGKVADRATISKA PLATTOR M.FRIS AV STORGATSTENFASTA CYKELSTÄLLPLANTERINGSKÄRMTAKBÄNKURNOR MEDSÄSONGSPLANT.FOAJÉPERENNPLANT-I BLÅTTUPPHÖJDAPLANT.LÅDORLIGNAGATANGÅRDENSkala 1:30023

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER24Vistelseplatser• Området utanför utgången till gården från foajéngörs om till en torgyta med små träd för skugga.Fasta bänkar placeras ut.• Demensboendet flyttas till rummen med destora burspråksaltanerna. Dessa inreds medträtrall, planteringslådor med torktåliga växter,trämöbler samt markiser.• En sluten, omgärdad uteplats anläggs viddemens- och korttidsboendet.• Hyresgästerna får en uteplats av stenmjöl i anslutningtill de befintliga perennrabatterna.• Ett nytt lusthus placeras närmare gräsmattan. Konstruktionenär lätt med pelare och tak klädda i klätterväxter.Det kan fungera som sittplatser, för trädgårdsarbeteeller vid aktiviteter och är till både förhyresgästerna och för vård- och omsorgsboendet.• Altanen vid restaurangen får en bredare markisså att alla kan sitta i skugga. Mellan altanräckeoch gångväg anläggs en perennplantering.• Upphöjda planteringslådor med pergolor anläggs iden norra delen av gården, med stora perennplanteringari samlade färger. Framför placeras fastasoffor och bord.Tillgänglighet• Tillgängligheten på gångvägen och vid entréernaförbättras med ny höjdsättning och markbeläggning.• Markbeläggningen byts mot asfalt med fris avsmågatsten på gångvägen, stenmjöl på uteplatsernaoch marksten vid entréerna för att skilja de olikafunktionerna åt och för att få variation.• En ny gångväg dras över gräsmattan söder omflaggstången så att man välja att ta den ”lilla”promenaden som inte är lika brant. Den länkarockså ihop hyreslägenheterna med äldreboendet.• Pergolakonstruktionerna vid entréerna tas bortoch entréerna ges ett nätt skärmtak med infälldbelysning.• Belysningsarmaturen byts ut mot en armatur medett nedåtriktat, icke-bländande och varmt ljus.• Nya trappor anläggs vid entrén till hyreslägenheterna.Variation• Planteringsytorna vid restaurangaltanen samt pågräsmattans södra del höjs upp och moduleras.• På gräsmattans södra del får gräset växa till äng.• Vägen över gräsmattan får slitlager av stenmjöl,stenbumlingar och lägre blommande buskar, typkulturväxter, längs med sidorna.• Några träd placeras i ängens södra del för att ökarumsligheten.Lummighet• Kullerstensslänterna tas bort och ersätts med lågamarktäckande buskar för att göra miljön mjukareoch grönare.• Nytt buskmaterial väljs med tanke på blomning,doft, höstfärg, vintergrönt.Överblick och utsikt• Träden ses över och en del tas bort, buskmaterialetbyts ut mot lägre buskar för att öka orienterbarheten.• Vyn ner mot Tanto och mot Årstaviken tas tillvaragenom att inga träd och höga buskar sätts för.Trygghet och säkerhet• Ett staket av smidesjärn sätts upp mot Tantolunden.Staketet får ett vågmönster och lackeras i enmild grågrön färg att smälta in omgivningen.Entrèer• Entrén mot Hornsgatan rustas upp och tillgänglighetenförbättras med ny markbeläggning, nyamöbler och belysningsarmaturer.• På gårdens södra del anläggs ett entréområde medblåblommande planteringar och ytor med singeli olika fraktioner i böljande former. I mittenstår en skulptur, gärna med bad och vatten somtema. Platsen är också tillgänglig visuellt frånburspråksaltanerna.Vatten• På torgytan vid foajeentrén ställs ett större fatmed vidd, av trä eller metall. Vattnet pumpas runtav trädgårdspump. Vattnet töms ut innan frostenoch pumpen tas in. Förlängningssladden till pumpenläggs i ett rör under markytan för att förhindrasnubbelrisk.• Genom kopplingen till Årstaviken så skulle platsenmellan husen där gungställningen står varaen utmärkt plats för ett vattenspel, gärna en störrestilla vattenspegel.Odling• I anslutning till lusthuset finns plats för odlingslådor.Skala• Träd med pelarväxtsätt och höga stammar tas bortoch ersätts med träd med växtsätt och höjd som jämnarut skalskillnaderna mellan människa och hus.Igenkänning• Gården får två olika välbekanta karaktärer: trädgårdenoch kulturlandskapet.• I anslutning till lusthuset kan man göra arrangemangmed humlestörar och vattenkannor i zink,kanske en trasmatta på tork.

Förslag tillupprustningav gårdenFilen 4,Hornsgatan,StockholmBetongpattor i rakaförband med frisav smågatsten,säsongsplanteringari urnor, nybelysningsarmatur,fasta sofforGång av asfalt medfris av storgatstenSolitärbuskar imarktäckandebuskar och perennerBIBLIOTEKDAGVERK-SAMHETSENIORBOENDEKONTORGestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFOAJÉENTRÉHORNSGATAN”Torg”, betongplattor i raka förband medfris av smågatsten, prydnadskörsbär,säsongsplantering i urnor, kar medporlande vatten”Grönt hus”:pelare och tak,klätterväxter,odlingslådor, barr,sittbänkar, vinterförvaringförutemöblerUpphöjda planteringslådor, pergola,perennplanteringar, klätterväxter,fasta soffor & bord, Eco-ytaHYRESLÄGENHETERÄng med stenbumlingar ochnyponrosor, gångväg av Eco-ytaUteplats medEco-yta, fris avsmågatsten, grill,befintliga perennplanteringarAvskild sittplats med liten sandlådaoch balanslek av stenbumlingarBlickfång: markmodulering,brygga med skulptur(tema bad, tvätt eller vatten),sten och singel, blå perenneroch lökväxterMarkmodulering, låga buskaroch stora fält medprydnadsgräsoch perennerKvadratisk betongmarkstenmed frisav smågatsten,fast soffa, nybelysningsarmatur,nya trapporBV: RESTAURANG SENIORBOENDEOmgårdad uteplats, pergola, staket/plank i anslutning till demensboende,grind, fasta och lösa sittmöbler påEco-yta, mittgång av kvadratiskbetongmarksten med fris avsmågatsten, perennrundel, doftandebuskar, klätterväxter och perenneri lugna färgerKORTIDSBOENDEOCH DEMENSBOENDETräd med hängande växtsätt,solitärbuskar och buskage föratt ta upp skalskillnadmellan människa och husSkala 1:3003 meter högt smidesstaketmålat i grågrönt meddekoration av vågmönsterTANTOLUNDEN2525

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeRumsanalysGårdens funktionerBIBLIOTEKDAG-VERK-SAMHETSENIORBOENDEKONTORENTRÉBIBLIOTEKDAG-VERK-SAMHETSENIORBOENDEKONTORENTRÉGYMFOAJÉGYMFOAJÉHYRES-LÄGEN-HETERHYRES-LÄGEN-HETERSENIORBOENDEBV: RESTAURANGSENIORBOENDEBV: RESTAURANGDEMENS- &KORTIDSBOENDESkala 1:300DEMENS- &KORTIDSBOENDESkala 1:300Sektion planteringslåda med pergolaSkala 1:50Fasad planteringslåda med pergolaSkala 1:5026

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeGårdens karaktärer –stämning och växtvalODLINGhumlestörarbärbuskarodlingslådorTRÄDGÅRDgräsmatta med lökväxter,prydnadskörsbär och rosenapel,brudhallon, bukettapel,smultronschersmin,klätterväxter med färg och doft:klematis, klättervildvin, helenaros,perenner i samma toner i stora fält:nepeta, fingerborgsblomma, silverax,stäppsalvia, daggkåpa, iris,lavendel, violruta, pion, höstanemon,daglilja, praktnävaSKOGSBRYN/LUNDsälg, bok, rönn,körsbärsbenved,aronia, getris,tuvsnöbär,biokovonäva,sockblomma,tovsippa,myskmadrastrutbräken,träjon,pingstliljaBÄCKsingel & sten,dagliljasandkörsbärblå perenner ochvårlökar,kärleksört,älgräsHAGMARKäng, hagtorn, fläder,nyponros, akleja, lupin,prästkrage, höstväddLUGN OASGrön lummig bas: norsk brudspirea,björkspirea, funkia, vintergrönaLugn färgskala:lila, vitt, silver, blått: daglilja, storklocka,rododendron, nepeta, pingstlilja, daggkåpa,silverarv, lammöron, alliumDoftande buskar och klätterväxter medfärg: syrén, schersmin, helenaros,klättervildvin, piprankaSTRANDKANThängdaggvide, vresros,prydnadsgräs, krypvidesandkörsbär,norsk brudspirea,kärleksörtGRÖN NIVÅ MELLAN HUS OCH MÄNNISKAHängdaggvide, flerstammigstrimlönn, norsk brudspireaSkala 1:3002727

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeVäxtmateriallistaTRÄDOxel (Sorbus intermedia E)Vacker form och bark, vackert bladutspring, 8-12 m.Ullungrönn (Sorbus ’Dodong’ E)Vacker, intensiv höstfärg, 8-10 m.Naverlönn (Acer campestre)Bred, konformad krona, tork- vind- och salttålig, tålskugga, 7-11 m.Prydnadskörsbär (Prunus subhirtella ’Accolade’)Trattformat växtsätt med överhängande grenar, rosablommor på bar kvist, 3-5 m.Silverpäron (Pyrus salicifolia ’Pendula’)Silvergröna smala blad med överhängande växtsätt,4-6 m.Körsbärskornell (Cornus mas)Litet träd som blommar på bar kvist och har vackertväxtsätt, vild karaktär, tål skugga, 4-6 m.Skogskornell (Cornus sanguinea)Tåligt, röda grenar, blommar på bar kvist med smågula blommor, 3-4 m.Rysk lönn (Acer tataricum E)Snabbväxande, vackert växtsätt och höstfärg, 5-8 m.Praktrönn (Sorbus decora)Vacker höstfärg och röda bär, 5-6 m.Prydnadsrönn (Sorbus ’Joseph Rock’)Pelarformad krona, vacker höstfärg, gula frukter,torktålig, 4-5 m.Kopparhäggmispel (Amelanchier laevis ’Ballerina’),Blommar på bar kvist och har vacker höstfärg,trädform, snabbväxande, 2-3 m.Glanskörsbär (Prunus serrula)Rödbrun glänsande bark, vitrosa blommor på barkvist på våren, vacker höstfärg, 5-7 m.Bergskörsbär (Prunus sargentii ’Accolade’),Dubbla rosa blommor på bar kvist, vacker höstfärg,4-6 m.Japansk magnolia (Magnolia kobus)Vita blommor på bar kvist på våren, 6-8 m.Hybridmagnolia (Magnolia x loebneri ’Merrill’)Vita blommor, blommar på bar kvist, livskraftig, 3-5 m.Glanshagtorn (Crataegus x lavallei)Karaktärsfull bark, rundad krona, små frukter somfåglarna tycker om, kulturträd, 5-7 m.Rosenapel (Malus floribunda)Rosa blommor, gula små frukter (för fåglarna), vackerbark, 5-7 m.Katsura (Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E)Ljust gröna hjärtformade blad och skirt växtsätt,doftande bladutspring, gul höstfärg, 8-10 m.Klotlönn (Acer platanoides ’Globosum’)Klotrund tät krona, 4-5 m.Österrikisk oxel (Sorbus austriaca fk Gottsunda E)Smalt uprättväxande sedan rundare växtsätt,mörkgröna blad, gul höstfärg, röda frukter, 8-10 m.Salix acutifolia (Spetsbladigt daggvide)Graciöst bladverk, 4-6 m.Salix acutifolia ’Pendulifolia’ (Hängdaggvide)Graciöst bladverk, bred krona med överhängandegrenar 4-6 m.BUSKTRÄDKopparhäggmispel (Amelanchier laevis fkBäcklösa E)Blommar på bar kvist, vacker höstfärg,snabbväxande, 3-5 m.Amerikansk strimlönn (Acer pensylvanicum)olivgröna stammar med vita ränder, höstfärg, tålskugga, 5-7 m.BUSKARHäggmispel (Amelanchier spicata E)Blommar på bar kvist och har vacker höstfärg,smalväxande, 3-5 m.Korallkornell (Cornus sericea ’Farba’ E)Röda grenar, gröna blad, röd höstfärg, 1.5-2 m.Gullkornell (Cornus serica ’Flaviramea’)Gulgröna grenar, gröna blad, 2-3 m.Häckoxbär (Cotoneaster lucidus)Mörkgröna, blanka ovala blad, vacker höstfärg ochröda bär, 1-2 m.Svartaronia (Aronia melanocarpa ’Aron’)Blanka blad, relativt tät, fin höstfärg och svarta bärsom fåglarna tycker om, vild karaktär, 0,8-1.2 m.Rött dvärgvide (Salix purpurea L. ’Gracilis’),Graciöst, bågformat växtsätt med rundad form, vildkaraktär 1-1.5 m.Getris (Diervillea lonicera)Kopparfärgat bladutspring, små gula blommor,vacker höstfärg, 1 m.Norsk brudspirea (Spiraea x cinerea ’Grefsheim’ E)Graciös, tålig buske med graciöst växtsät, vitablommor i juni, 1-1,5 m.Björkspirea (Spiraeabetulifolia ’Tor’ E)Robust, torktålig,kuddformat växtsätt,vacker grön färg, vitablommor i juni-juli, finhöstfärg, 0,8-1,2 m.Bondsyrén (Syringavulgaris ’Norrfjärden’E), Klassisk syrén m.lila blommor, 2-3 m.Praktspirea (Spiraeajaponica ’Mannon’)Rosa blommor, mörkrödhöstfärg, 1 m.BjörkspireaVårginst (Cytisus x praecox) Ljusgula blommori maj-juni på bar kvist, små blad, upprättståendegrenar, solitär, 1,5 m.Ölandstok (Potentilla fruticosa) Blommar under långtid, finns i många färger, välj gärna sorter med blommori pastellfärger, t ex ’Daydawn’ (aprikosa blommor, ca1 m), ’Månelys’ (ljusgul, 1-1.5 m), ’Lovely Pink’ (rosa,0.6 m), ’Limelight’ (limefärgad, blommar från maj tillsep, 0.6 m), ’Red Robin’ (starkt röda blommor, ca 0.8 m).’Abbotswood’ E (vita blommor, ca 1 m).Smultronschersmin (Philadelphus ’Mont Blanc’)Smultrondoftande blommor i juni, 1-1,5 m.Rosenhallon (Rubus odoratus) Rosa enkla blommori juni-aug, stora blad,, tål skugga, skjuter rotskott ochsprider sig, solitär 1,5-2 m.Brudhallon (Rubus ’Benenden’) vita enkla blommor,graciöst växsätt, skjuter rotskott och sprider sig, tålskugga, solitär, 1,5-2,5 m.SOLITÄRERTrädgårdsprakttry (Weigela hybrida ’Bristol Ruby’)Rosaröda blommor i juni-sep, solitär, 1,5-2 m.Trädgårdsprakttry (Weigela hybrida ’WhiteKnight’) Vita blommor i juni-sep, solitär, 1,5-2 m.Körsbärsbenved (Euonyus planipes)Små gröna blommor i april, rödrosa frukter och rödhöstfärg, vasformat växtsätt, tål skugga, solitär, 2-3 m.Rosenrips (Ribes sanguineum) Mörkrosa blommorpå våren, svartblå bär på hösten, solitär, 2-3 m.Pärlbuske (Exochorda ’The Bride’) Graciöst växtsätt,vita blommor, fina fröställningar, solitär, 1-1.5 m.Gulbladig fläder (Sambucus nigra ’Aurea’)Gulbladig, solitär, 3 m.Rödbladig fläder (Sambucus nigra ’Black Beauty’)Rosa blommor, svartröda blad, solitär, 2 m.Gulbladig smällspirea (Physocarpus opulifolius’Dart’s Gold’ ) Gröngula blad, vita små blommor påvåren, skuggtålig, 1,5-2 m.28Brokbladig kornellRysk lönnRysk lönn (Acer tataricum fk Falun E)Rundad krona, vacker stamform och höstfärg, 6-8 m.Ginnalalönn (Acer tataricum ssp. ginnala E)Snabbväxande, litet träd med bredbuskig krona,vacker höstfärg, 3-5 m.Fläder (Sambucus nigra)Gräddvita blomställningar i juni-juli, frukter i septokt,kulturväxt, tål skugga, 3-7 m.Amerikansk praktspirea (Spiraea densiflora)Rödaktiga grenar, rödbruna blad på våren, gulorangehöstfärg, 0,8 m.Bukettapel (Malus toringo var. sargentii E)Robust och lättodlad, rikligt med vita blommor,vacker höstfärg, kan användas i grupp och somsolitär, 1-1.5 m.Rödbladig smällspirea (Physocarpus opulifolius’Diabolo’) Mörkrött bladverk, vita små blommor påvåren, 2 m.Guldschersmin (Philadelphus coronarius ’Aureus’)gulbladig till limegrön, solitary, 1, 5-2 m.Syrénhortensia (Hydrangea paniculata),höstblomning med stora syrénlika vippor i vitt somövergår till rosarött, solitär, 2-4 m.

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeSyrénhortensia (Hydrangea paniculata ’Compacta’)Höstblomning med stora syrénlika vippor i vitt somövergår till rosarött, solitär, 1-1,5 m.Vipphortensia (Hydrangea paniculata ’Limelight’),Höstblomning med stora syrénlika vippor i limegröntsom övergår till rosarött, solitär, 1.5 -2 m.Buskmagnolia (Magnolia sieboldii)Blommar med vita stora blommor på bar kvist påvåren, solitär 2-4 m.Blodolvon (Viburnum sargentii ’Onondaga’)Gräddfärgade flata blomställningar, bladen förstmörkt röda och övergår sedan till grönt, solitär, 2 m.Japansk snöbollsbuske (Viburnum plicatum’Mariesii’)Vita, flata blomställningar i maj-juni, rödbrunhöstfärg, solitär, 1-2 m.Japansk snöbollsbuske (Viburnum plicatum’Nanum Semperflorens’)Vita flata blomställningar från vår-höst,långsamväxande, tål skugga, solitär, 1-1,5 m.BLADFÄRGGulbrokig kornell (Cornus alba ’Cream Cracker’),Röda grenar, gulbrokiga blad, 1,5 -2 m.Praktspirea (Spiraea japonica ’Magic Carpet’)Röd, gul och grön bladfärg, rosa blommor, ca 1 m.Praktspirea (Spiraea japonica ’Goldflame’)Röda bladspetsar, kuddformigt växtsätt, ca 0,8 m.Praktspirea (Spiraea japonica ’Goldmound’)Gulbladig, rosa blommor, tål skugga, 0,5 m.Gulbladig berberis (Berberis thunbergii ’Aurea’)Små gulgröna blad, graciöst växtsätt, taggar 2-3 m.Rödbladig berberis (Berberis thunbergii’Atropurpurea’)små vinröda blad, graciöst växtsätt, taggar, 2-3 m.Rödbladig dvärgberberis(Berberis thunbergii ’Bagatelle’)Små rödlila blad, kuddformat växtsätt, taggar, 0,3 m.BARRVÄXTERBergtall (Pinus mugo ’Mops’)Kuddformat växtsätt, långa mjuka barr, upp till 1.2 m.Dvärgtall (Pinus pumila ’Dwarf Blue’)Kuddformat växtsätt, långa mjuka barr, ca 1 m.Dvärgtall (Pinus mugo ’Humpy’)Kuddformat växsätt, 0.5 m.Kryptuja (Microbiota decussata)Tät, utbredd, låg, fin grön färg, 0,4 m.Tuja (Thuja occidentalis ’Smaragd’)Kägelformat växtsätt, vacker grön barrfärg, 3-5 m.Klottuja (Thuja occidentalis ’Woodwardii’)Oval, tät, 1.5 m.BergtallTuvsnöbär (Symphoricarpos albus ’Arvid’ E)Anspråkslös tät buske med blågrönt skirt bladverk,sprider sig med rotskott, tål skugga, 0,4 m.Hybridsnöbär (Symphoricarpos albus ’Hancock’)som ovan, 0,6-0,8 m.Sibirisk spirea (Spiraea trilobata)Låg torktålig växt, tål skugga, bra marktäckare, ävenunder träd, 0,5-1 m.Dockros (Rosa nitida ’Kebu’ )Rosa enkla blommor i juli, sprider sig med rotskott,0,8 m.Tuvkornell (Cornus sericea ’Kelseyi’)Tätvuxen, kuddformat växtsätt, anspråkslösajordkrav, 0,6-0,8 m.Måbär (Ribes alpinum ’Pumilum’)Anspråkslös, rundat kompakt växtsätt, ljusgröntbladverk, tål skugga, 1 m.VINTERGRÖNA BUSKARLagerhägg (Prunus laurocerasus ’Mano’)Mörkgröna, blanka blad. P. laurocerasus ’Piri’kuddformat tätt växtsätt, långsamväxande, 0,6-0,8 m.Storblommig rododendron(Rhododendron ’Graf Lennart’)Blekgula stora blommor, surjordsväxt, 1,5 m.Parkrododendron(Rhododendron catawbiense ’Grandiflorum’)Ljuslila blommor, surjordsväxt, 1-3 m.Parkrododendron(Rhododendron catawbiense ’Cunningham’s White’)Vita blommor, surjordsväxt, 2-3 m.Silverbenved(Euonymus fortunei ’Emerald Gaiety’ Dafo)Kompakt buske, silvervita kanter på små rundamörkgröna blad, tål skugga, vintergrön, 0,5 m.Klätterbenved (Euonymus radicans ’Sarcoxie’,Runda rel. stora gröna blad, vintergrön, 0,8 m.Vintergröna buskar bör täckas under de förstavårvintrarna för att förhindra uttorkningsskador.ROSORPimpinellros (Rosa pimpinellifolia spinosissima),Vita enkla blommor, skirt bladverk, svarta nypon,klassisk torparros.Nyponros (Rosadumalis fk VästeråkerE)Rosa el. vita blommori juni, 2-2.5 m.Finlands vita ros(Rosa pimpinellifolia’Plena’),Fyllda, vita blommor,skirt bladverk, svartanypon, mycket härdig,1-1.5 m.Vresros (Rosarugosa ’Fru DagmarHastrup’) Anspråkslös,ljusrosa blommor,rotäkta, 0,8-1,2 m.Vit vresros (Rosarugosa ’Alba’),vita blommor, brer utsig, 2m.(Rosa rugosa’Schneezwerg’) vitahalvfyllda blommorjuni-höst, 1,5 m.NyponrosKlottuja (Thuja occidentalis ’Meckii’)Klargröna barr, ca 1 m.Klottuja (Thuja occidentalis ’Little Giant’) 0.5-0.8 m.Carolinaros (Rosacarolina fk Gunnel E)Rosa, enkla blommori juli-aug, friskt gröntbladverk 1-1,5 m.Norsk brudspireaMARKTÄCKANDE BUSKARKrypoxbär (Cotoneaster dammeri ’Skogholm’),fin Höstfärg, tål skugga, upp till 1,2 m hög.Lingonoxbär (Cotoneaster horizontalis)Höstfärg, upp till 0,5 m,.LagerhäggRabattros (Rosa ’IngridBergman’)Mörkröda, doftande,stora blommor,remonterande, 0,6-0,8 m.Vresros29

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeDockros (Rosa nitida)Rosa blommor, ca 1 m hög, fin höstfärg, kompaktväxtsätt.Dockros (Rosa nitida ’Dart’s Defender’)Karminrosa blommor, ca 1,5 m hög, fin höstfärg,bildar utlöpare.Rabattros (Rosa ’The Swany’)Vita små blommor i klasar från juni, remonterar,anspråkslös, 0,3-0,5 mPERENNER FÖR SKUGGAStrutbräken (Matteuca strutiopteris)Stor ormbunke med vackert bladutspring på våren,100 cm.Träjon (Dryopteris filix-mas)Den vanligaste inhemska ormbunken, vintergrön, 80cm.Skogsaster (Aster divaricatus)Vita strålformade blommor i juli-sept, 60 cm.StrutbräkenKoreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius)Vita spiror i juni-juli, bollformigt skirt bladverk, 30cm.Bergenia (Bergenia ’Baby doll’)Blekrosa blommor i april-maj, runda mörkgröna bladmed röd anstrykning, vintergrön, 30 cm.Bergenia (Bergenia ’Silberlicht’)Vita blommor i april-maj som övergår till rosa,kraftigt bladverk, 40 cm.Funkia finns många sorter t ex Hosta ’Guacamole’gul/grönbrokiga blad, lila blommor, juli-aug, 45/90 cm.H. sieboldiana ’Frances Williams’ grågrönt bladverkmed gul kant, lila blommor, juli-aug, 60/80 cm. H.’Royal Standard’ grönt bladverk, vita blommor, augsep,45/60 cm.SOL- OCH TORKTÅLIGA PERENNERKaukasiskt fetblad(Sedum spurium ’Album superbum’)Taklök (Sempervivum textorum)Liten kärleksört (Sedum cauticolum)Mongoliskt fetblad (Sedum ewersii)Stäppsalvia (Salvia nemorosa)Mörklila, rosa, vita spiror i juni-sept 50-80 cm.Kärleksört(Sedum spectabile x telephium ’Herbstfreude’)Brunrosa blommor, kompakt växtform m ljusgrönablad, vacker även innan blomning, 50 cm.Rödbladig kärleksört (Sedum spectabile ’Matrona’)Mörkrosa blommor, rödbladig, i övrigt som ovan.Kantnepeta (Nepeta faassenii)Grågrönt bladverk, lila blommor, 40 cm.Lammöron (Stachys byzantina)Silvrigt bladverk, lila blommor, 40 cm.Silverarv (Cerastium tomentosum),silvrigt bladverk, vita blommor, 20 cm.Purpurklätt (Lychnis coronaria)Silvrigt bladverk, vita eller cerise blommor, 40 cm.Flocknäva (Geranium macrorrhizum)Rödlila blommor, vacker höstfärg, stark doft, 30 cm,sol-skugga, sprider sig. Sorter: ’Spessart’, vit 25 cm.’Album’, vit 30 cm. ’Czakor’ rödviolett 30 cm. ’WhiteNess’ vit 30 cm.Liten flocknäva (Geranium cantabrigiense),Rödvioletta blommor, juni-aug, 30 cm, sprider sig,sol-skugga, 30 cm.Biokovonäva (Geranium cantabrigiense ’Biokovo’),Blekrosa blommor, juni-aug, sprider sig, sol-skugga,30 cm.Tovsippa (Anemone sylvestris)Vita stora blommor i maj-juni, brer ut sig, 30 cm.Revsuga (Ajuga reptans)Blommor i rosa el blå, krypande växtsätt, 15 cm.Rödbladig revsuga(Ajugans reptans ’Burgundy Glow’)Lilablå blommor, mörkt rödlila blad, 15 cm.Rosenplister (Lamium maculatum)Rosa eller vita blommor, marmorerade ellersilvergröna blad, krypande växtsätt, sol-halvskugga,15 cm.Kantnepeta (Nepeta faassenii)Grågrönt bladverk, lila blommor maj-sep,överhängande växtsätt, sol 30 cm.Vintergröna (Vinca minor ’Marie’)Blå blommor, blanka blad, revande växtsätt, blålilablommor, tål skugga, 10 cm.Hasselört (Asarum europaeum)Njurformade, vintergröna, blanka blad, oansenligablommor, 10 cm.Storfryle (Luzula sylvaticum)Gräs med vita vippor, 60 cm.Gullgröna (Waldsteinia ternata)Gula blommor, maj-juni, 20 cm.Ormöga (Omphalodes verna)Ljusblå små blommor, hjärtformade ljusgröna blad,15 cm, tål skugga.GAMMALDAGS PERENNERStor blåklocka(Campanula persicifolia)finns i vitt och blåttRöllika (Achilleamillefolium), finns iolika färgerPraktnäva (Geraniumhimalayense) blåKungsnäva (Geraniummagnificum) blålilaFörgätmigej(Myosotis palustris’Semperflorens’)Akleja (Aquilegia vulgaris),vitt, blått, rosa, mörkrött, juni-juli, 50 cm.Prästkrage (Leucanthemum vulgare’Majdrottningen’)Daglilja (Hemerocallis),finns i många olika färgerBlågull (Polemonium caeruleum)Vit blågull (Polemonium caeruleum ’Album’)Koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius)Stor blåklockaHöstvädd (Scabiosa caucasica)ljuslila blommor på tunna stjälkar, juli-okt, 60 cm.Purpurklätt (Lychnis coronaria),silvrigt bladverk, cerise enkla blommor, juni-aug, 50cm.Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis)rosa hjärtformade blommor i maj-juni, blådaggigablad, vissnar ner efter blomning, 80 cm.Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis ’Alba’)vita hjärtformade blommor i maj-juni, blådaggigablad, vissnar ner efter blomning, 80 cm.MARKTÄCKANDE PERENNERJättedaggkåpa (Alchemilla mollis)Gulgröna skira blommor, kompakt växtsätt, fyller utbra, sol-halvskugga, 40 cm.Liten praktdaggkåpa (Alchemilla epipsila)Gulgröna skira blommor, kompakt växtsätt, fyller utbra, sol-halvskugga, 30 cm.,Kaukasisk förgätmigej (Brunnera macrophylla)Ljusblå små blommor, stora blad, 30-50 cm, spridersig, tål skugga.Vinteriberis (Iberis sempervirens ’Snowflake’)Vita små blommor i maj-juni, delvis vintergrön,smala blad, utrett växtsätt, 25 cm.30FunkiaSpansknäva (Geranium endressi)Rosa blommor juni-juli, 30 cm, sol-halvskugga.Praktnäva

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeFänrikshjärta (Dicentra formosa)rosa bommor i juni-sept, blådaggiga blad, 30 cm.Fänrikshjärta (Dicentra formosa ’Alba’)vita bommor i juni-sept, blådaggiga blad, 30 cm.Oktoberstormhatt (Aconitum carmichaelii’Arendsii’) blåvioletta hjälmlika blommor i aug-sept,giftig, känslig för torka,130 cm.Bondpion (Paeonia officinalis)finns i många färger och sorter, vit, rosa, cerise, enkeloch ofyllda blommor i juni-juli, 60 cm.Luktpion (Paeonia lactiflora)finns i många färger och sorter, vit, rosa, cerise, enkeloch ofyllda blommor i juni-juli, doftar, 80 cm.Riddarsporre (Delphinium belladonna)finns i vitt, ljusblå, mörkblå, blålila, blommar mellanjuni-augusti, 80-150 cm.Amerikanskt älggräs (Filipendula rura ’Venusta’)rosa plymer på höga stjälkar i juli-aug, 150 cm.Myskmadra (Galium odoratum)vita små blommor i maj-juni, skirt bladverk, doftar,sprider sig, skuggtålig, 15 cm.Alunrot (Heuchera sanguinea ’White Cloud’)små skira vita blommor på smala stjälkar i junisept,40 cm. Finns även rödbladiga, gulbladiga ochbrokbladiga sorter.Trädgårdsiris (Iris germanica)finns många olika sorter och färger, blommar i juni ivitt, lila, mörklila, gul, rosa, spetsiga blad, 60-80 cm.Rosenmalva (Malva alcea)rosa öppna blommor i juli-sept, 80 cm.Myskmalva (Malva moschata)lilarosa öppna blommor i juni-sept, doftar, 50 cm.Jättevallmo (Papaver orientale)röda stora blommor i juni-juli, 60 cm.PionHöstflox (Phlox paniculata)finns i många färger och sorter, juli-sept, känsliga förtorka, 60-90 cm.Lungört (Pulmonaria saccharata)blå små blommor i april-maj, brokbladig, tål skugga,30 cm.Höstvädd (Scabiosa caucasica)ljuslila korgformade blommor på höga stjälkar i juliokt,rosettblad, 70 cm.KLÄTTERVÄXTERKlätterväxter kan även användas som marktäckare.Äkta kaprifol (Lonicera caprifolium)klassisk klätterväxt, doftande, rosa/blekgula blommori juni.Murgröna (Hedera helix) vintergrön, tål skugga.Humle (Humulus lupus)starkväxande, tål skugga.Gulbladig humle (Humulus lupus ’Aurea’gulbladig.Honungsros (Rosa helenae),gammaldags klätter-ros med vita, doftande blommor,kraftigväxande.Klätterhortensia (Hydrangea anomala ssp.Petiolaris)stora vita blomställningar i juni-juli, tål skugga.Sidenklematis (Clematis fargesioides ‘SummerSnow’),graciös, kraftigväxande, fylld med vita små blommor.Klättervildvin (Parthenocissus quincefoliaEngelmannii’),graciöst växtsätt och vacker kraftigt röd höstfärg.PRYDNADSGRÄSTuvrör (Calamagrostis acutifolia),tuvor med tunna blomställningar (”spön”).Hässlebrodd (Milium effusum ’Aureum’),gulgrönt bladverk, större vippor.KlättervildvinTuvrör (Calamagrostis x acutiflora ’Karl Foerster’),150/190 cm (tuva/blomstjälk),upprättväxande, smala blomställningar.Jättetåtel (Molinia caerulea ssp arundinacea ’KarlFoerster’)100/150 cm, lätt utfallande växtsätt, smala blomställningar.Fjädergräs (Stipa pennata)30-50 cm, mkt graciöst växtsätt med böjdablomställningar, väldränerad, torrare jord.Tuvtåtel (Deschampsia cespitosa’Goldschleier’)80/100 cm, lätt utfallande växtsätt, skirablomställningar i juni-aug.Jättetåtel (Molinia caerulea ’Transparent’)40/170 cm, samma växtsätt och blomställning somovan.Blå bambuhirs (Panicum virgatum ’Heavy Metal’,100/130 cm, skir luftig vippa i juli-aug.Blåtåtel (Molinia caerulea)60/120 cm, täta tuvor m smala, lila vippor i juli-aug.Samtliga prydnadsgräs vill ha väldränerad, fuktig,mullrik jord. Gräsen klipps ner i slutet av mars.VÅRLÖKAR SOM GÄRNA SPRIDER SIGVårstjärna (Chionoxa forbesii)VårstjärnaBägarkrokus (Crocus chrysanthus ’Cream Beauty’)Dvärgtulpan (Tulipa turkestanica)Snödroppar (Galanthus nivalis)Kirgislök (Allium aflatuense) rödlila bollformadeblommor på höga stjälkar i juni, 80 cm.Påsklilja, pingstlilja (Narcissus,finns olika sorter, vita, gula, aprikos)Rysk blåstjärna (Scilla siberica)10-20 cm, klarblå klockor i april-maj, sprider sig ochbildar blå mattor.Om lökväxterna planteras i en gräsyta så skagräsytan inte klippas förrän bladen vissnat ner.PERENNER EFTER FÄRG OCH HÖJDBLÅHögaKransveronika (Veronica virginica) blålilaStor blåklocka (Campanula persicifolia)himmelsblå, 60 cm.Blågull (Polemonium caeruleum)himmelsblå, 50 cmMellanAkleja (Aquilegia vulgaris)blandade färger, juni-juli, 70 cm.Förgätmigej (Myosotis palustris ’Semperflorens’)ljusblå, 40 cm.Blånäva (Geranium himalayense ’Johnson’s Blue’)himmelsblå, 40 cm.Lavendel (Lavandula angustifolia),silvrigt bladverk, blå blomspiror, doft!LågaRevsuga (Ajuga reptans)lilablå blommor, bra marktäckare, 15 cm.ROSAHögaFingerborgsblomma (Digitalis), många olikapastellfärger, främst rosa och vit. Egentligen endasttvå-årig, men frösår sig villigt och kan räknas somflerårig, 100 cm.Stäppsalvia (Salvia nemorosa ’Rosakönigin’)rosa blomspiror.Daglilja (Hemerocallis olika sortnamn) trumpetformadeblommor på tunna stjälkar, gräslika blad.MellanSpansknäva (Geranium endressi),rosa blommor, marktäckare.Flocknäva (Geranium macrorrhizum),rosa blommor, marktäckare.LågRosenplister (Lamium maculatum)silvergrönt bladverk, rosa blommor, marktäckare.LILAHögaViolkungsljus (Verbascum phoeniceum) finns i olikalila färger samt vitt31

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboende32Stäppsalvia (Salvia nemorosa ’Caradonna’),mörklila blomspiror.Stor drakblomma (Nepeta sibirica),blålila blommorHöstvädd (Scabiosa caucasica)ljuslila blommor på tunna stjälkar, juli-okt, 60 cm.MellanKantnepeta (Nepeta faassenii ’Six Hill Giant’),grågrönt bladverk, ljuslila blommor.Kungsnäva (Geranium magnificum), blåviolett,vacker höstfärg.VITA/SILVRIGT BLADVERKHögaPrästkrage (Chrysantemum leucanthemum)vita strålformade blommorVit blågull (Polemomium caeruleum ’Album’),skirt växtsättVitlysing (Lysimachia clethroides)vita spiror, kan bre ut sigSilverax (Cimicifuga racemosa cordifolia)skira vita spiror, hög!Purpurklätt (Lychnis coronaria ’Alba’),hög, silverbladig med enkla blommorTrädgårdsiris (Iris germanica ’Bianca’),svärdlika blad, vit klassisk blomma (”fransk lilja”)MellanDaglilja (Hemerocallis ’Cool it’) vita trumpetformadeblommor på tuna stjälkar, gräslika blad.Alunrot (Heuchera sanguinea) vita skira blommorpå tunna stjälkar, juni-sept, 50 cm gröna blad.Koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius),gräddvita plymer, skirt mörkgrönt bladverk.LågaLammöron (Stachys byzantina ’Silver Carpet’),silvrigt bladverk, lila blomspirorSilverarv (Cerastium tomentosum),silvrigt bladverk, vita blommor, marktäckareRosenplister (Lamium maculatum ’White Nancy’)vita blommor.Tovsippa (Anemone sylvestris),brer ut sig, blommar på vårenFlocknäva (Geranium macrorrhizum ’Album’),brer ut sigMÖRKROSA/RÖDLILAHögaKärleksört (Sedum spectabile x telephium’Herbstfreude’) tålig och robust, kompakt växtformm ljusgröna blad, vacker även innan blomning, senblomning i mörkrosa.Rödbladig kärleksört (Sedum spectabile ssp.Maximum ’Matrona’),mörkrosa blommor och rödbladig.Kirgislök (Allium afluense ’Purple sensation’),rödlila stora ”bollar” på höga stjälkar. Många avAllium-sorterna är höga, skulpturala och blommar irödlila.Rödbladigt silverax (Cimicifuga racemosa’Atropurpurea’).LågaRödbladig alunrot (Heuchera micrantha ’PalacePurple’), vita blommor.Rödbladig revsuga (Ajugans reptans ’BurgundyGlow’) lilablå blommor, mörkt rödlila blad.RÖDA/ORANGEHögaStudentnejlika/Brinnande kärlek (Lychnischalcedonica), röd kraftigväxande.Solbrud (Helenium ’Crimson Beauty’), rödorange,strålformade blommor med brun ståndarknapp.Solbrud (Helenium ‘Rubinzwerg’)orange/rödbruna blommor, aug-okt, 100 cm.Solbrud (Helenium ‘Moerheim Beauty’)rödbruna blommor, juli-aug, 90 cm.MellanPraktröllika (Achillea millefolium ‘Paprika’)orange/röda blommor, juni-sept 40 cm.Praktröllika (Achillea millefolium ’Terrakotta’),orange.Daglilja (Hemerocallis ’Eenie Fanfare’ )mörkröd blomma, juni-juli 40 cm.LågRöd nejlikrot (Geum coccineum ’Borisii’),orange, ”majblommeblomma”.Blodfingerört (Potentilla atrosanguinea ’Gibson’sScarlet’), röd, som ovan.GULAHögaGullris (Solidago ’Citronella’)citrongula blommor, aug-sept, 60 cm, sprider sig intelika kraftigt som vanligt gullris.Solhatt (Echinacea ’Sunrise’)gulvita blommor, juli-sept, 80 cm .Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus)gula trumpetformade blommor på långa stjälkar,gräslika blad.Blekgul daglilja (Hemerocallis citrina)citrongula blommor, gräslika blad, juni-juli, 80 cm.Daglilja (Hemerocallis ’Green flutter)gröngula blommor, gräslika blad, juni-juli, 60cm.Höstöga (Coreopsis verticillata ’Moonbeam’),ljusgula strålformade blommor, aug-sept, 50 cm, skirtbladverk.MellanVårkrage (Doronicum orientale),gula strålformade blommor, blommar tidigt.LågaPenningblad (Lysimachia nummularia),gula blommor, mkt rikblommande, marktäckare.Jättedaggkåpa (Alchemilla mollis),gröngula, små blommor, tålig, fyller bra, bra neutralbas, 50 cm.Liten praktdaggkåpa (Alchemilla epispila),som ovan, 30 cm.KRYDDOR & ODLINGSLANDPersiljaGräslökDillTimjanFransk dragonOreganoSalviaSmultronRabarberPotatisMorötterSalladÄNGNär en äng ska anläggas rensas ytanpå ogräs och såsmed gräs- och blomfrö (helst på sensommaren ellertidig höst). Vid vår- eller försommarsådd är det viktigtatt sköta vattningen så att fröna inte torkar (dettainnebär vattning varje dag vid torr väderlek).Fröer av t ex röllika, blåklocka, ängsnäva, prästkrage,fårsvingel, ängsvingel, rödsvingel, blåeld, lupin,vallmo, blåklint, fingerborgsblomma, kungsljus ochrödven sås in. Det finns även färdiga ängsblommeblandningar.Skötseln innebär två punktinsatser perår: på våren ”fagas” ytan, dvs snyggas till genom attlöv och kvistar samlas in och på sensommaren/tidighöst slås ytan med trimmer (slåtter), dock ej kortareän 10 cm. Gräset får ligga några dagar och räfsas sedanihop och komposteras. Ett annat alternativ äratt blanda en gräsblandning som heter ’Sol och tallbacke’med några påsar ängsfrö och så in. Ytan bestårdå mer av gräs. Det går åt ca 0.5-1 kg frö/100kvm. Det finns även färdig äng på rulle från bl a Vegtech.Skötseln är densamma oavsett tillvägagångssätt.

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeSommarblommorSommarblommor (eller ettåriga växter) är mycket användbara,lättskötta och tacksamma. Eftersom degår i blom från frö på bara en säsong så har de snabbtillväxt och ofta stora, färgstarka blommor. Sommarblommorbehöver regelbunden vattning och gödning,speciellt om de är planterade i upphöjda planteringskärl.Om man putsar bort vissna blommor upp-muntrarman blomning. Basen i en säsongs-planteringkan gärna utgöras av gröna ettåriga bladväxter, definns med olika gröna färger: silvergrön, röd-bladig,gulgrön eller brokbladig. Även ettåriga prydnadsgräspassar i sommarurnor och bryter av med sin skirhet.De högsta växterna planteras i mitten och lägstalängs med kanterna. Blanda blom- och bladform ochväxter med olika växtsätt (upprättväxande, hängandeetc), gärna i en sammanhållen färgskala. Storaplanteringskärl bör ha stora växter för att stämma iproportion. Det finns särskild jord för urnor och planteringskärlsom är förrådsgödslad och håller vattenbättre.Begonia Vita, röda och rosa blommor. 20 cm.Sol-halvskugga. Torktålig.Blomstertobak Nicotiana alataVita, mörkröda, lila, ljusrosa, ljusgröna trumpetformadeblommor. 25-80 cm. Sol-halvskugga. Någotkänslig för vind.Blåklint Centaurea cyanusKornblå blommor. 25-80 cm. Sol-halvskugga. Mycketlätt att dra upp från frö.Blåsalvia Salvia patensKlarblå blommor på spiror. 50-75 cm. Sol.DahliaBroksalvia Salvia viridisLila högblad på spiror. 40 cm. Sol.Daggsalvia Salvia farinaceaBlålila små blommor på spiror. 45-90 cm. Sol.Dahlia Finns i många färger och former: rosa, vita,röda, gula, rosa, mörkcerise stora, enkla eller dubblablommor ofta med gul mitt. 30-50 cm. Sol-halvskugga.Dras antingen upp från frö eller från knölar. Storablommor.Flitiga Lisa Impatiens wallerianaVita, ljusrosa, cerise eller röda blommor. Känslig föruttorkning. 20-35 cm. Sol-halvskugga.Grusnejlika Gypsophila muralisLjusrosa skira blommor. 15-20 cm. Sol.Hebe Vita, rosa, lila eller blå blommor. Liten buskemed små vintergröna blad, finns även brikbladigaoch gulbladiga sorter. 30-50 cm. Sol-halvskugga.Indiankrasse Tropaeoleum majusLjusgula, gula, oranga, aprikosa eller mörkrödablommor och slingrande växtsätt. 30 cm meter medrankor upp till 2 m. Sol-halvskugga. Mycket lättodladäven från frö.Lejongap Antirrhinum majusGula, vita, rosa, aprikosa, mörkröda, blandfärgadeblommor på spiror. 20-120 cm. Sol-halvskugga.Mycket tacksam och lättskött sommarblomma.Lobelia Lobelia erinusVita, ljusblå, blå, cerise blommor. 15-20 cm. Sol-halvskugga.Blommar med många små blommor. Känsligför uttorkning. Fyller ut bra. Rekommenderas attköpa större exemplar i stället för många små.Luktärt Lathyrus odoratusRosa, vita, röda, mörklila blommor på slingrandestjälkar. Behöver bindas upp. Lätt att dra upp frånfrö. 50-250 cm. Sol-halvskugga.Lupin Lupinus Vita, blå eller rosa blomspiror.70 cm. Sol-halvskugga.Lövkoja Matthiola incana v annuaVita, rosa, röda och lila blommor på spiror. 40 cm.Sol-halvskugga. Doftar. Känslig för uttorkning.Margerit Argyranthemum frutescensVita, gula och rosa prästkragelika blommor.20-40 cm. Känslig för uttorkning.Mattram Tanacetum partheniumVita strålformade blommor med stor gul mitt.15-40 cm. Sol-halvskugga.LejongapLin Linum usitatissimumLjusblå enkla blommor på höga skira stjälkar. Lättatt dra upp från frö. Får vackra förställningar.Pelargon Pelargonium zonaleRosa, vita, röda, aprikosoranga stora blommor.20-40 cm. Hängpelargon 50-60 cm. Sol.Torktålig. Lätt att föröka med sticklingar. Kan övervintras.Finns även med hängande växtsätt (hängpelargonPelargonium peltatum).Pensè Viola x wittrockianaFinns i nästan alla tänkbara färger, ofta flerfärgade.20-25 cm. Sol-halvskugga.Minipensè Viola x hybridaFinns i nästan alla tänkbara färger, ofta flerfärgade.Mindre blommor än pensé. 20-25 cm. Sol-halvskugga.Blir inte lika rangliga som penséer.Petunia och lobeliaPersilja och dillBlir väldigt vacker som grön ettårig bladväxt. Blommarmot slutet av sommaren.PetuniaMörklila, ljuslila, vita, ljusgula, röda, rosa, cerise,blandfärgade enkla eller fyllda stora, trumpetformadeblommor. 15-30 cm, hängpetunia 50-60 cm. Sol.Doftar. Känslig för regn och uttorkning.Prins Gustavs öga Nemophila menziesiiLjusblå, enkla blommor med finflikigt bladverk.15-20 cm. Sol-halvskugga. Tuv- eller mattbildande.Pysslingkrage Chrysanthemum paludosumVita prästkragsliknande blommor med gul mitt.20 cm. Sol-halvskugga. Känslig för uttrokning.RosenskäraRabatteternell Helichrysum petiolareBladväxt med gulgröna, silvergröna eller brokbladigablad. 20-25 cm. Sol. Torktålig. Fyller ut bra. Behöverej putsas.Ringblomma Calendula officinalisOrange, mörkröda, ljusgula strålformade blommor.Mycket lätt att dra upp från frö. 25-60 cm.Rosenskära Cosmos bipinnatusVita, rosa och mörkrosa prästkrageliknande, storablommor, dillikt bladverk, höjd 60-100 cm.Silverek Senecio bicolorSilverfärgat bladverk. 20-30 cm. Sol.Tålig växt som är tål en del frost.Snöflinga Bacopa carolinianaVita eller lila små blommor med hängande växtsätt.33

Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboendeSolros Helianthus annuusGula, ljusgula eller mörkröda stora strålformadeblommor med brun mitt. 50-300 cm. Sol. Lätt att draupp från frö. Vill ha mycket vatten och näring.Sommaraster Callistephus chinensisVita, rosa, lila, mörklila strålformiga blommor.20-30 cm. sol-halvskugga.Sommarljus Gaura linderheimeriVita blommor på smala höga stjälkar. 100 cm. SolhalvskuggaSommarslöja Gypsophila elegansVita, rosa skira blommor. 30-40 cm. Sol. Känslig förvind.Stjärnöga Osteospermum ecklonisVita, rosa, mörkröda, aprikosa prästkragelika blommor.30-50 cm. Sol. Torktålig.Sammetsblomster Tagetes erecta, Tagetes patula,Tagetes tenuifolia Gula, oranga och röda färger. 15-75 cm. Sol-halvskugga. Torktålig. Blomform från storabollformade till små enkla blommor.Tvillingsporre Diascia barberaeVita, rosa eller aprikosa, små blommor med hängandeväxtsätt. 25 cm. Sol med vandrande skugga.Rikblommande. Känslig för uttorkning.Vaktelbär Gaultheria procumbensVintergröna små elliptiska blad med röd anstrykningoch stora röda lingonliknande bär. 15 cm. Sol-halvskugga.Vinterbär Skimmia japonicaLiten buske med blanka, mörkgröna, vintergröna elliptiskablad. Rosaröda blommor, röda bär. 50 cm.Sol-halvskuggaFöljande växter är fleråriga och kan medfördel användas i urnor.Japansk starr Carex morrowiiVintergrön, gräslika brokbladiga blad. 30-60 cm.Halvskugga-skugga. Känslig för uttorkning.Kärleksört Sedum telephium ’Herbstfreude’Roströda stora blommor. 50 cm. Sol-halvskugga.Blommar på sensommaren/tidig höst. Dekorativtbladverk. Torktålig.Murreva Cymbalaria muralisRosa, vita eller lila små blommor. Riklig blomning.Hängande växtsätt. 10 cm. Sol-halvskugga.Randgräs Phalaria arundinacea ’Picta’Gröna gräslika blad med vit kant. 100 cm. Sol-halvskugga.Tålig. Brer ut sig. Brokbladiga gräslikastrån.Rosenplister Lamium maculatumRosa eller vita blommor. Brokbladig. 15-30 cm. Solhalvskugga.Mattbildande. Känslig för uttorkning.Brer ut sig.Rödbladig revsuga Ajuga reptans ’Atropurpurea’Ljuslila blommor. 15-20 cm. Sol-halvskugga.Växer mattbildande och används främst för sin rödabladfärgs skull. ’Variegata’ är en brokbladig sort.Silverarv Cerastium tomentosumVita klockliknande blommor i maj-juni. Silvrigt bladverk.10-15 cm. Sol. Torktålig, tålig, brer ut sig.Stjärnklocka Campanula poscharskyanaLilablå klockformade blommor. 50 cm långa revor.Sol-lätt skugga. Revande växtsätt. Blommar junisept.SylnarvKuddformat växtsätt, mosslik. 5 cm. Sol-halvskugga.34

Foto: sid 4 – björkar, Folke Hårrskog/Naturfotograferna • sid 15 – daglilja, Jan Töve/Naturfotograferna • sid 23 – förgätmigej, Ola Jennersten/Naturfotograferna • sid 24 och 29 – nyponros, Jonas Forsberg/Naturfotograferna,sid 30 – blåklocka, Hans Kongbäck/Naturfotograferna, sid 31 – vårstjärna, Sven-Erik Nord/Naturfotograferna, sid 8 och 23 – soffa, Olof Holdar. Övriga foton: Camilla Kappel. Grafisk form: Åsa Nilsson, AB Grafisk Stil. Tryck: VTT Grafiska

Micasa Fastigheter i Stockholm ABMicasa Fastigheter i Stockholm AB är ett helägt dotterbolag till Stockholms Stadshus i Stockholms stad.Bolaget äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter.Micasa Fastigheter har ett särskilt uppdrag att utveckla boendet för äldre,funktionshindrade och andra med särskilda behov.Kontaktuppgifter:Micasa Fastigheter i Stockholm ABBox 17 211, 104 62 StockholmTfn: 08 508 360 00, Fax: 08 508 360 04www.micasa.seHjälpmedelsinstitutet – Teknik för äldreHjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighetför människor med funktionsnedsättning.Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra ochsäkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle.Hjälpmedelsinstitutet har fått regeringens uppdrag att utveckla produkter, ny teknik och boendeför äldre under en treårsperiod 2007-2009 inom ramen för Teknik för äldre.Kontaktuppgifter:HjälpmedelsinstitutetBox 510, 162 15 VällingbyTfn: 08 759 66 30, Fax: 08 739 21 52www.hi.se