Palliativguiden 2008 Sid 1-14.pdf - Nationella rådet för palliativ vård

Palliativguiden– vägvisaren till lindrande vård –2008Palliativguiden 2008

Nationella Rådet för Palliativ Vård – NRPV – är en ideellförening med uppgift och mål att verka för en samordnadgod palliativ vård i hela landet.Rådet ska utgöra ett nationellt forum för utbyte avidéer och information i frågor som rör palliativ vård. Dessutomidentifiera områden där palliativ vård behövs ochuppmärksamma dessa samt ta initiativ till förbättring.Informationsspridning om palliativ vård till professionellaoch allmänheten samt att delta i samhällsdebatten inomdet palliativa området är andra uppgifter för NRPV.Föreningen som består av 13 ideella yrkesföreningaroch nätverk i palliativ vård ska påtala behoven av palliativvård för riksdag, regering, landsting, kommuner ochandra myndigheter samt utgöra remissinstans för dessa.NRPV ska stödja palliativa organisationer och föreningari Sverige och upprätthålla och underhålla register överpalliativa vårdgivare. Dessutom ska föreningen stödjautvecklingen av standarder för palliativ vård i Sverige,samarbeta och samverka med organisationer med likartademål i Europa och resten av världen.Sylvia Sauter, projektledare Palliativguiden 2008Stockholms Sjukhem, Mariebergsgatan 22, 112 35 StockholmPalliativguiden kan beställas till självkostnadspris, 100 kronorper styck, på tel 08-617 93 04 eller via e-post info@nrpv.seISBN 978-91-633-2875-6

PalliativguidensidFörord ............................................................................................................................... 2Så fungerar Palliativguiden.................................................................................. 4Vad är Palliativ vård................................................................................................... 7Historik............................................................................................................................ 11Palliativ vård i Europa............................................................................................. 13Den döendes rättigheter.................................................................................... 13

FörordDet är vår förhoppning att Palliativguiden ska öka kunskapenom den palliativa vården i Sverige. Guiden är tänkt att underlättaför patienter och anhöriga som söker efter palliativ vård,vara ett stöd för läkare som önskar remittera patienter. Dessutomhoppas vi att beslutsfattare och politiker ska ha Palliativguidensom underlag för beslut vid utvecklingen av den palliativa vårdenlokalt och regionalt. Vi vill med denna guide ge en bild av palliativvård i vårt land.Det är första gången Palliativguiden trycks och distribuerasoch målsättningen är att nå alla som kan ha intresse av den;patienter, närstående och allmänheten samt läkare, sjuksköterskoroch andra inom vården, liksom tjänstemän och politiker.Palliativguiden är en förteckning över palliativa verksamheteroch ger en ögonblicksbild av hur det ser ut i Sverige i mars2008. Vårt syfte är att kunna erbjuda ett så heltäckande registersom möjligt men vi vet att vårdkartan ständigt förändras. Palliativguidenär geografiskt uppbyggd efter landsting/region i bokstavsordning.De uppdateringar som sker efter tryckningen finnspå internet www.nrpv.se.När man tar del av hur de palliativa verksamheterna ärspridda över landet kan man göra en kort sammanfattning: Denpalliativa vården i Sverige är mycket ojämlikt fördelad.Det fanns tidigare ett register över palliativa enheter på Socialstyrelsenshemsida, men den har inte uppdaterats och är numeranedlagd. Jämfört med Socialstyrelsens register är det påtagligt attdet skett en positiv utveckling av den palliativa vården i Sverigeunder de senaste tio åren, men det finns fortfarande mycket kvaratt göra i de flesta delar av landet.palliativguiden 2008

Under 2005 fick Socialstyrelsen i uppdrag av den dåvaranderegeringen att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting– SKL – beskriva utvecklingen av den palliativa vården i Sverigeavseende omfattning, geografisk fördelning, inriktning medmera. Palliativguiden kan ses som en fortsättning på detta arbete.Det är Nationella Rådet för Palliativ Vård som står bakomPalliativguiden, både den tryckta formen av registret och hemsidan.Innehållet ”ägs” av respektive verksamhet som till fullo ansvararför informationen och beskrivningen.Palliativguiden har upprättats med Socialstyrelsens stödefter att tidigare register lagts ned. Stiftelsen Stockholms Sjukhemhar genom generöst stöd till Nationella Rådets kansli möjliggjortarbetet. Tryckning och distribution av Palliativguiden har möjliggjortsgenom särskilt stöd från Amgen AB, Mundipharma AB ochNycomed AB. Vi framför härmed vårt tack till våra bidragsgivareoch sponsorer.Stockholm maj 2008Carl Johan FürstSylvia SauterHar ni synpunkter eller frågor, hör av er till Sylvia Sauterpå Nationella Rådets kansli via e-post info@nrpv.se eller påtelefon 08-617 93 04.palliativguiden 2008

Så fungerar PalliativguidenDe verksamheter som finns med i Palliativguiden har en uttaladmålsättning att bedriva palliativ vård, oftast i enlighet med WHOsdefinition (se nedan). Palliativ vård innebär att vården bedrivs avkompetent personal i en ändamålsenlig organisation, oftast medett definierat uppdrag från exempelvis landstinget eller kommunenatt bedriva palliativ vård. Vårdgivaren kan tillhöra ett landsting,en kommun eller vara privat.Många gånger bedrivs god palliativ vård för enskilda patienter/boendei hemmet, på olika typer av sjukhem eller på sjukhusavdelningarsom inte har en uttalad målsättning att bedriva palliativvård eller som inte har en organisation som är anpassad fördetta. Sådana enheter finns inte med i denna upplaga av Palliativguiden.Däremot finns palliativa team som fungerar som rådgivareeller konsulter till andra vårdgivare med.Ansvar för innehållet av respektive verksamhetDen information som finns i Palliativguiden har lämnats av respektiveverksamhet som även uppdaterar informationen på hemsidan.VårdnivåerDe verksamheter som beskrivs i Palliativguiden bedriver specialiserad/avanceradpalliativ vård. Det innebär att det ska finnas tillgångtill läkare och sjuksköterskor med specifik palliativ kompetensdygnet runt. Oftast finns även annan personal att tillgå. Tillsammansutgör personalgruppen ett samverkande team runt varjepatient och deras närstående.Många områden i Sverige är glest befolkade och har ingenmöjlighet att upprätthålla specialiserade team av det här slaget,men alla vårdenheter som har hand om svårt sjuka och döendepatienter behöver ha en grundläggande kompetens i palliativ vård.Palliativa rådgivningsteam bör finnas som stöd till primärvård,palliativguiden 2008

sjukhem och andra som vårdar patienter i livets slutskede och somibland behöver stöd när den egna grundläggande kompetenseninte räcker till.Målsättningen är att alla som har behov av palliativ vård ilivets slutskede ska kunna få det av kompetent och välutbildadpersonal oavsett var i vårdkedjan och var i landet man vårdas. ISverige dör drygt 90 000 personer varje år och av dessa beräknascirka en tredjedel ha behov av specialiserad palliativ vård med alltfrån kvalificerad smärtlindring till psykosocialt stöd.Definitioner och förkortningarHemsjukvård bedrivs i landstingets regi organisatoriskt knutenantingen till sjukhus eller primärvård, men kan också vara friståendeoch bedrivas/utgå från en privat organisation eller stiftelse.I Sverige finns ännu inga gemensamma definitioner som beskriverden palliativa hemsjukvården utan olika beteckningar användsför denna typ av vård. Nedan följer en sammanställning över deförkortningar som används. Namnet eller förkortningen garanterarinte om vården uppfyller kraven för specialiserad palliativ vårdenligt Sou 2001:6 : läkarmedverkan, teambaserat arbetssätt ochdygnet-runt-vård. Det pågår ett arbete för att skapa gemensammadefinitioner för palliativ vård i Sverige.AHAHSASIHEPMGHSVKVHLAHMOHMOTNAHPAAHAvancerad hemsjukvårdAvancerad hemsjukvårdAvancerad sjukvård i hemmetEnheten för palliativ medicinGemensam hemsjukvårdKvalificerad vård i hemmetLasarettsansluten hemsjukvårdMedicinskt omfattandehemsjukvårdMobilt onkologiskt teamNärsjukhusansluten hemsjukvårdPrimärvårdsansluten hemsjukvårdPAHPKTPMCPRIKPRINOBPRISPRIVOPRTSAHPrimärvårdsansluten hemsjukvårdPalliativt konsultteamPalliativt medicinskt centrumPalliativt rådgivningsteam i KalmarPalliativt rådgivningsteam i norraBohuslänPalliativt konsultteam i södraÄlvsborgPalliativt rådgivningsteam iVästervik och OskarshamnPalliativt resursteamSjukhusansluten hemsjukvårdpalliativguiden 2008

Begrepp och förkortningarALSAvlastningsplatsBiståndsbedömareFAPHelhetsvårdHospiceHospicefilosofiKOLPALPalliativ medicinPalliativ vårdPASSLLSviktplatsSÄBOTrygghetsplatsVIPVårdnivåVårdplanVårdprogramVäxelvårdÖppen returAmyotrofisk lateralsklerosVårdplats för patient som vårdas i hemsjukvård och behöver en slutenvårdsplats för att avlasta närstående (sviktplats, trygghetsplats).En myndighetsutövande tjänsteman som fattar beslut om vilken serviceeller stöd från kommunen som en person är berättigad till.Familiär amyloidos med polyneuropatiVård som innefattar de fyra olika dimensionerna fysisk, psykisk, social ochexistentiell/andlig.Vårdenhet för svårt sjuka och döende.Vårdfilosofi för helhetsvård ofta synonymt med palliativ vård.Kronisk obstruktiv lungsjukdomPatientansvarig läkareDen medicinska vården som syftar till lindrande vård.Aktiv helhetsvård som bygger på en klar vårdfilosofi och vars syfte är att gehögsta möjliga livskvalitet när bot inte längre är möjlig samt inbegriper stödtill närstående .Patientansvarig sjuksköterskaStockholms läns landstingVårdplats för patient som vårdas i hemsjukvård och behöver en slutenvårdsplatsför att avlasta närstående (trygghetsplats, avlastningsplats).Särskilt boendeVårdplats för patient som vårdas i hemsjukvård och behöver enslutenvårdsplats för att avlasta närstående (sviktplats, avlastningsplats).Överenskommelse att patienten vid behov kan komma in till denvårdavdelning dit patienten hör utan att passera akutmottagningen(Öppen retur).Grad av specialisering inom sjukvården.Ett dokument skapat av det palliativa vårdteamet i samverkan med patientoch närstående för att ge en samlad bild av behov och önskemål frånpatient och anhörig.Gemensamt utarbetade riktlinjer för palliativa vårdinsatser i en region ellerett landsting med målet att alla ska erhålla en likvärdig vård.En form av vård som syftar till att tillfälligt underlätta för familjemedlemmar.Avlastningsvård kan vara nödvändig om en närstående ska genomgå enmedicinsk behandling eller vara bortrest.Överenskommelse att patienten vid behov kan komma in till den vårdavdelningdit patienten hör utan att passera akutmottagningen (VIP).palliativguiden 2008

Vad är palliativ vård?När bot för patienten inte längre är möjlig, krävs ett medvetet förhållningssätti vård och omhändertagande samt särskilda kunskaperoch färdigheter för att kunna hjälpa både patienten ochde närstående. Under senare år har den palliativa vården i livetsslutskede utvecklats och nått brett erkännande med egen specifikkompetens.Det palliativa sjukdomsförloppet, från den tidpunkt då botinte längre är möjlig, genomgår flera faser. Den tidiga palliativafasen kan pågå under många månader beroende på patientensgrundsjukdom. Under den tiden krävs vanligtvis enbart riktadeinsatser för att lindra specifika symtom eller för att ge ett anpassatstöd. Under ett senare sjukdomsskede ökar ofta behovet av symtomlindringoch stöd av ett professionellt vårdteam som i vissa fallkan behöva vara tillgängligt dygnet runt. I livets sista skede, närpatienten närmar sig slutet, behövs i vissa fall tillgång till kvalificeradpersonal dygnet runt.Symtomkontroll och livskvalitetEtt viktigt mål för den palliativa vården är att lindra smärta ochandra besvärande symtom, men inte bara den fysiska smärtanutan även erbjuda psykologiskt, socialt och andligt/existentielltstöd för patient och närstående. Den palliativa vården ska ocksåge trygghet, symtomlindring och visa respekt för den enskildaindividen med sina önskemål och behov. På detta sätt skapas bästamöjliga livskvalitet för patient och närstående.palliativguiden 2008

Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till attförbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas avproblem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vårdförebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrannanalys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosocialaoch existentiella problem.❀ Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.❀ Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process.❀ Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden.❀ Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientensvård.❀ Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva såaktivt som möjligt fram till döden.❀ Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sinsituation under patientens sjukdom och efter dödsfallet.❀ Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patientersoch familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs,även stödjande och rådgivande samtal.❀ Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förloppi positiv bemärkelse.❀ Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapiersom syftar till att förlänga livet såsom cytostatika ochstrålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningarsom är nödvändiga för att bättre förstå och ta handom plågsamma symtom och komplikationer.Ref: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, 2nded. Geneva, World Health Organization, 2002.Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BMpalliativguiden 2008

Döendet – en normal processDen palliativa vården ser döendet som en normal process ochsyftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitetvid livets slut och varken påskynda eller uppskjuta döden. Den skahjälpa människor att leva med värdighet och med största möjligavälbefinnande till livets slut. Det palliativa förhållningssättet kanockså erbjudas i ett tidigare skede i sjukdomsprocessen och kanäven kombineras med behandling som är symtomlindrande.Vård i teamPalliativ vård kan erbjudas varhelst patienten väljer att vårdas:i hemmet, på ett sjukhem, på ett sjukhus eller på en palliativenhet/hospice. Sjuksköterska och läkare ingår alltid i det palliativateamet men även kurator, sjukgymnast och andra yrkeskategorierär viktiga medlemmar i teamet med sina specifika kompetenser.Teamarbete mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättningför god palliativ vård.NärståendeI den palliativa vården ingår också att ge stöd till de personersom patienten själv definierat som sina närstående, till exempelfamiljen, partner och vänner.Fyra hörnstenar utgör basen för palliativ vård1. Teamarbete som är effektivt organiserat gör att patienten kankänna sig trygg och kan få hjälp när som helst under dygnet.2. Symtomlindring avser lindring av fysiska och psykiska symtomsamt lindring och stöd vid plågsamma existentiella, andliga ochsociala problem.3. Kontinuitet i vården med personal som man känner igen ochen fungerande kommunikation mellan patienter, närståendeoch vårdteam är grunden för det respektfulla bemötande somkan få svårt sjuka och döende patienter och deras närstående attbibehålla sin värdighet och integritet.4. Stöd till närstående under sjukdomstiden och i sorgearbetet ären integrerad del av god palliativ vård.palliativguiden 2008

Nationellt kvalitetsregister över vårdenden sista levnadsveckanPå uppdrag av Socialstyrelsen startades 2006 ett kvalitetsregister medsyfte att stödja utvecklingen av vården i livets slutskede. Målet är attsamtliga förväntade dödsfall i Sverige ska bedömas utifrån aspekterpå vårdens kvalitet under den sista levnadsveckan. www.palliativ.se.God vård i livets slutskedeNågra grundläggande kriterier för god vård i livets slutskede utgörde kvalitetsindikatorer som återspeglas i kvalitetsregistrets frågeställningar.Nedanstående grundläggande kriterier är utmärkande förgod palliativ vård och har diskuterats inom NRPVs medlemsorganisationer.De har samtliga sin utgångspunkt i patientens delaktighetsamt individuella önskemål och behov.Etik, information och delaktighet1. Patienten är informerad om sin situation i enlighet med sinönskan och sina behov.2. Närstående är informerade om patientens situation med beaktandeav patientens situation.Symtomlindring3. Patienten är smärtlindrad.4. Patienten är lindrad från övriga symtom.5. Det finns läkemedel att ge vid behov vid smärtgenombrott, oro,illamående och andningsbesvär.Organisation och efterlevandestöd6. Patienten behöver inte dö ensam.7. Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon/han själv önskar.8. Närstående erbjuds uppföljande samtal efter dödsfallet.10palliativguiden 2008

HistorikRedan på medeltiden fanns gästhem eller hospits för svårt sjukaoch döende som drevs genom klostrens försorg. Under 1950-talet gjordes framsteg inom farmakologin, som kombinerade meden ökad förståelse för psykosociala och existentiella behov hosdöende patienter gjorde att palliativ vård kunde utvecklas. Startentill den moderna palliativa vården tillskrivs Dame Cicely Saunderssom grundade St Christophers Hospice i England 1967. CicelySaunders identifierade det stora tomrum som omgav döendepatienter och deras närstående. Hon såg behovet av att ha familjenoch de närstående involverade i patientarbetet och även betydelsenav stöd till närstående i deras sorgearbete. För patientens ochde närståendes bästa krävdes flera olika professioner som allaarbetade för samma mål.I Sverige var professor Barbro Beck-Friis en tydlig pionjäri och med skapandet av den sjukhusanslutna hemsjukvården iMotala i början av 1970-talet. Hon talade om och beskrev det somatt ha sjukhusets säng i patientens hem. Under 1980-talet startadepalliativt inriktad verksamhet vid Bräcke diakonianstalt i Göteborgoch vid Ersta i Stockholm.I Sverige liksom i de flesta andra länder började den palliativavården med inriktning på cancerpatienter i livets slutskede. Idag bör palliativ vård omfatta samtliga patienter som har behov avden aktiva helhetsvård som palliativ vård utgör, oavsett diagnos.Än i dag finns ingen medicinsk specialitet för palliativ vård iSverige. Den hittills enda professuren i palliativ vård inrättades1997och är i dag kopplad till Karolinska Institutet och Stiftelsen StockholmsSjukhem. I flera andra länder, exempelvis Australien, Canada,England, Polen, Rumänien och USA, är palliativ medicin enspecialitet och där finns flera akademiska företrädare för ämnet.I den offentliga utredningen SoU – Vårdens svåra val 1995:5finns en uttalad ståndpunkt att prioritera vården i livets slutskede.Detta parlamentariska beslut utgör ett av underlagen för hur landstingoch kommun ska organisera vården inom sin region/distrikt.palliativguiden 2008 11

Staten tillsatte en utredning 1997 vars huvuduppgifter var att lämnaförslag till hur livskvaliteten kan förbättras och hur inflytandetkan öka för de svårt sjuka och döende samt för deras närstående.Utredningens målsättning var även att beskriva samarbetsformer ikommuner och landsting som rör vård i livets slutskede och belysabehovet av forskning och utbildning. Slutbetänkandet ”Dödenangår oss alla – värdig vård vid livets slut”, SoU 2001:6, kom 2001.Utredningen och efterföljande betänkande ledde dock inte till någraövergripande direktiv eller aktiviteter för att kunna åstadkommapalliativ vård rättvist över hela landet.I december 2004 bildades Nationella Rådet för Palliativ Vård– NRPV som är en nationell multiprofessionell organisation. Denbestår av yrkesföreningar och nätverk som arbetar med palliativvård. Målet för NRPV är bland annat att verka för en samordnadvård över hela landet enligt WHOs definition av palliativ vård.Andra viktiga uppgifter för NRPV är informationsspridning tillprofessionella och till allmänheten samt att identifiera områdendär palliativ vård behövs och att föreslå förbättringar.I juni 2005 kom regeringen med en skrivelse (viljeyttring)om den palliativa vården och i september samma år höll riksdagenssocialutskott en utfrågning med experter i palliativ vård. Iskrivelsen behandlas bland annat frågan om en gemensam etiskgrund för palliativ vård, vissa organisatoriska frågor samt huvudmännensroll och ansvar. Regeringen gav också Socialstyrelseni uppdrag att se över utvecklingen av vården i livets slutskedei landsting och kommuner samt att till regeringen redovisa enbedömning av denna utveckling. Redovisningen av detta uppdragkom i december 2006 och rapporten ”Vård i livets slutskede,Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner”finns att läsa och ladda ner på www.nrpv.se under publikationer.Även i den rapporten framkom att det är fortsatt ojämntillgång till palliativ vård i Sverige.12palliativguiden 2008

Palliativ vård i EuropaEuroparådets rekommendationer för palliativ vårdDet sker en kraftfull utveckling av palliativ vård i Europa ochEuroparådet arbetade 2003 fram Rekommendationer för palliativvård som undertecknades av samtliga Europarådets då 45 länder,däribland Sverige. Rekommendationerna är översatta och trycktapå 20 språk, inklusive svenska, och finns tillgängliga på mångaspråk även på internet.Den svenska versionen finns för nedladdning på www.nrpv.seunder publikationer. Den tryckta skriften kan beställas för 100kronor mot faktura från NRPV, Mariebergsgatan 22, 112 35 Stockholmeller via e-post: info@nrpv.se.Rekommendationerna kan inte sätta krav på ländernas regeringar,men de har varit till nytta i det organisatoriska arbetet bådei Sverige och i andra delar av Europa.AtlasEn atlas som beskriver utvecklingen av palliativ vård i de flestaeuroepiska länder har sammanställts 2007. Sverige finns med iden atlasen och uppgifterna grundar sig på preliminära beräkningar,www.eapcnet.org.Den döendes rättigheterDet finns undersökningar som visar att det inte är döden somskrämmer människor utan att det är döendet med smärtor ochandra svåra symtom som är skrämmande. Den palliativa vårdenkan förstås inte hindra döden, men har kompetensen att lindrasymtom och andra svårigheter i livets slutskede. Rädslan och oronför att dö med svåra smärtor skulle kunna minskas betydligt omallmänheten visste att det finns hjälp att få.Vår förhoppning för framtiden är att alla som behöver palliativvård ska få det, oavsett diagnos och var man bor i landet.palliativguiden 2008 13

En deklaration om den döendes rättigheterpublicerades 1975• Jag har rätt att bli behandlad som en levande människafram till min död• Jag har rätt att upprätthålla hoppet oavsett om målet för dettaförändrar sig• Jag har rätt till vård och omsorg från dem som upprätt- hållermitt hopp även om det förändrar sig• Jag har rätt att ge uttryck för mina känslor om min föreståendedöd på mitt eget sätt• Jag har rätt att delta i avgöranden som gäller min egen vård• Jag har rätt att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vårdäven om målet inte längre är bot utan välbefinnande• Jag har rätt att inte dö ensam• Jag har rätt att vara fri från smärta• Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor• Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuset• Jag har rätt att få hjälp av och för min familj att accepteramin död• Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet• Jag har rätt att behålla min individualitet och inte fördömas förmina avgöranden om de går emot andras uppfattningar• Jag har rätt att samtala om och ge uttryck åt mina religiösa och/eller anliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra• Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhetrespekteras efter döden• Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande, kunnigamännikor som försöker förstå mina behov och som uppleverdet givande att hjälpa mig till att möta min dödUr Vår Död av Ulla Qvarnström, Almqvist och Wiksell, 1993, sid 189.14palliativguiden 2008

Palliativ vård i SverigeGrafisk formgivning och originalproduktion Bo Lagsten/Johan Leandersson, Liljedal Communication AB. Omslagsillustration: André Prah. Tryckning: Trydells tryckeri AB, Laholm 2008.Sluten vård HemsjukvårdLän Vårdplatser VårdplatserBlekinge 7 0Dalarna 4 193Gotland 8 15Gävleborg 6 106Halland 39 135Jämtland 0 50Jönköping 21 106Kalmar 10 30Kronoberg 0 0Norrbotten 29 5Skåne 76 196Stockholm 219 869Södermanland 17 35Uppsala 44 84Värmland 20 103Västerbotten 20 100Västernorrland 31 41Västmanland 30 89Västra Götaland 86 140Örebro 22 40Östergötland 55 275Riket 744 2 612

Palliativguiden innehåller en förteckning över specialiserade/avanceradepalliativa verksamheter i Sverige och vill ge en helhetsbild av varoch i vilka vårdformer som palliativ vård bedrivs.Verksamheter som finns med i Palliativguiden har en uttalad målsättningatt bedriva palliativ vård, exempelvis enligt WHOs definition. Palliativvård är ett vidsträckt begrepp och innebär att vården bedrivs av kompetentpersonal i en ändamålsenlig organisation, oftast med ett definieratuppdrag att bedriva palliativ vård. Vårdgivaren kan tillhöra ett landsting,en kommun eller vara privat och bedriver specialiserad/avancerad palliativvård.Varje verksamhet ansvarar för beskrivningen av sin palliativa verksamhet.Socialstyrelsen fick 2005 regeringens uppdrag att kartlägga utvecklingenav den palliativa vården i Sverige avseende omfattning, geografiskfördelning, inriktning med mera. Det är som ett led i detta arbete somNationella Rådet för Palliativ Vård med Socialstyrelsens stöd upprättar ettnytt och aktuellt register över palliativa verksamheter.Registret, som uppdateras årligen, finns påwww.nrpv.se under Palliativguiden.Palliativguiden kan beställas till självkostnadspris,100 kronor per styck, på tel 08-617 93 04 eller viae-post info@nrpv.seISBN 978-91-633-2875-6