Ladda ner pdf

Fortum12010Hur väljer duelbolag? 14LÅGA koldioxidutsläppi Sverige 16Utmanare till fossilaELDNINGSoljor 20HandelHärMED ENERGIanvändsproduktenel. Hurproducerasden och vadkostar den? 8

LEDAREJUHA LAAKSONENEKONOMIDIREKTÖRABC för energimarknadenI detta nummer av Forte tittar vinärmare på energimarknaden, framförallt då elmarknaden, och hur handelnmed el går till.År 2009 kom omkring tre fjärdedelar avFortums rörelseresultat från elförsäljningpå den nordiska elbörsen NordPool. Vår affärsverksamhet är beroendeav en effektiv och öppen handel på elbörsen:Vår division Power säljer all denel som vi producerar till elbörsen ochMarkets som sköter vår slutkundsförsäljningköper i sin tur all el de behöverfrån samma börs. Elpriset på Nord Poolger ett korrekt marknadspris och det ärdetta faktum som gör Fortums nuvarandeverksamhetsmodell möjlig.Nord Pool fungerar som vilkenråvarubörs som helst, när efterfråganöverstiger utbudet stiger priset och viceversa. I och med att den ovanligt kallavintern har lett till en större efterfråganhar Nord Pools prissättning under densenaste tiden fått en del kritik. Precissom under den tidigare prissänkningen,Division Power säljerhela sin elproduktiontill Nord Pool.då recessionen drog ner efterfrågan,visar i själva verket vinterns prisstegringoch pristoppar att elmarknaden fungerarsom den ska.Vi har ett antal nya ägare bland våraläsare denna gång. Vi kan med glädjekonstatera att vår skara av aktieägarehar ökat från 50 000 till närmare 90 000under det senaste året. Vi hoppas attdetta nummer av Forte ska ge en godinsikt i hur elmarknaden fungerar, vilketär viktigt för att kunna förstå och analyseravår affärsverksamhet.FOTO: mikko KÄKELÄFortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland ochområdet runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljningoch distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjudertjänster som leder till en hållbar utveckling – nu och i framtiden.Under 2009 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,4 miljarder euro ochrörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder euro. Koncernen har cirka 11 500anställda. Fortum Abp:s aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsinki.Ytterligare information: www.fortum.se.Forte är Fortums kundtidning.Chefredaktör: Pauliina VuosioRedaktionschef: Paula DurstonRedaktion: Compositor OyLayout: Neutron DesignÖversättning: Wesa LehtoTryck: Libris OyOmslagsbild: Topi SaariUtgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511,fax +358 10 452 4447PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.seAdresskälla: Tidningens prenumerantregisterAdressändringar: forte.cc@fortum.comISSN 1459-5346Produkt- eller företagsnamn som nämnsi artiklar är varumärken eller registreradevarumärken för respektive företag.Lämna gärna feedback påforte.cc@fortum.comPRIVATKUNDEREl, elnät, fjärrvärme,fjärrkyla och gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid el och elnät:vardagar 8–18Telefontid fjärrvärme, fjärrkylaoch gas: mån–tor 8–16, fre 8–15FORTUMS KUNDSERVICE I SVERIGEFÖRETAGSKUNDEREl och elnätTelefon: 020–818 818, telefontid:vardagar 8–18Fjärrvärme, fjärrkylaoch gasTelefon: 020–46 00 00Telefontid fjärrvärme,fjärrkyla och gas:mån–tor 8–16, fre 8–15FELANMÄLAN PRIVATOCH FÖRETAGFelanmälan strömavbrott,fjärrvärme, fjärrkyla och gasdygnet runtTelefon: 020-44 11 00

I DETTA NUMMER1/20104 AKTUELLT8 TEMA: ENERGIMARKNADER14 GALLUPHur väljer du din elleverantör?15 TRANSPARENT MARKNADFortum anser att konkurrensutsatta, friaelmarknader är till nytta även för kunden.16 TYRESÖ HAR LÄGST KOLDIOXID-UTSLÄPP PER INVÅNARE.Miljöfrågorna är viktigaför Tyresö kommun.19 Hemma hos KENNETHär bara det bästa gott nogHur blev Kenneth Oker-Blomambassadör för ekologisk ochnärproducerad mat?20 BÄTTRE BIOOLJORSka träbaserade oljor utmana fossila brännoljor?22 LÅNGDISTANSLÖPARENSasu Valkamo, chef för Fortums projekt Lovisa 3siktar mot år 2020.24 INVESTERARE DRAR NYTTAAV EN VÄLFUNGERANDE NORDISK ELBÖRSAnalytikern Karri Rinta avslöjar vad en investerare,som är intresserad av energibranschen, bör bevaka.26 Skateboardkillarna fixadebättre belysningStockholmare röstade om vilka platser som ska få bättrebelysning i år.27 INTE LÄTT ATT ÅKA SKIDORLångdistanslöparen Mustafa Mohamed skriver omvinterträning i sin kolumn.2220278forte 1/2010 3

AKTUELLTREDAKTÖR:JULIA KRISTENSEN OCH WESA LEHTOFortum köperkraftverk från Nokia.Fortum Power and Heat Oy och NokianLämpövoima Oy (NLV) har undertecknatett avtal som innebär att Fortum köper ettkraftvärmeverk av NLV.Fortums Nordiska Miljöfond finansierarmiljöprojekt i nedre DalälvenFORTUM SAMARBETAR MEDUPPLANDSSTIFTELSEN i ett treårigtprojekt för att bevara ochutveckla värdefulla naturmiljö -er vid nedre Dalälven. Miljön iområdet är så unik att den ärutpekad som särskilt värd attbevara inom det Europeiskanaturnätverket Natura 2000.Projektet finansieras med900 000 kronor från FortumsNordiska Miljöfond.Området vid nedre Dalälvenär livsmiljö för ett stortantal hotade arter. Genom förändringari markanvändninginom jord- och skogsbruk samtutbyggnaden av älven för vattenkrafthåller dessa miljöer påatt förändras. Samarbetsprojektetär bland annat inriktat påbuskröjning och uthuggning avgran från strandängar, återskapandeav slåtter och betesmark,frihuggning av gamla ekaroch åtgärder för att säkerställamångfalden av växter och djur.– Ingen annanstans är denbiologiska norrlandsgränsen såtydlig som just här, förklararPär Eriksson, projektledarepå Upplandsstiftelsen. Alldelesvid nordgränsen för många avvåra sydliga djur och växterfinns rikligt med exempelvisädla lövträd som ek, ask ochlind. Några områden tillhör demest värdefulla vi har när detgäller biologisk mångfald. Härlever hundratals rödlistade ochhotade djur och växter. Härfinns också landets sydligasteharrbestånd, vilket är av stortbiologiskt värde.Projektet är planerat attpågå i tre år och genomförsi samarbete med Upplandsstiftelsen,en fristående organisationägd av Uppsala länskommuner och landsting.– Området kring Untravatt enkraftverk i nedre Dalälvenär speciellt och sannoliktett av de områden kring Fortumsvattenkraftverk i Sverigesom är rikast på naturvärden.Vi är därför glada över samarbetetmed Upplandsstiftelseni detta konkreta projekt föratt bidra till att området kanbevaras, säger Birgitta Adell,miljösamordnare vattenkraft,Fortum.Samarbetsprojektet finansierasav Fortums NordiskaMiljöfond. Fonden får sinapengar genom avsättningarfrån Fortums försäljning av elmärkt med Bra Miljöval. FortumsNordiska Miljöfond hartidigare bland annat bidragittill åtgärder för att räddaden unika Gullspångslaxen,anläggandet av en ny fiskvägvid Lundströmmens kraftverksamt forskning kring denhotade flodpärlmusslan.tomi parkkonenVärme och kylatill SOKs nyalogistikcenterFinländska detaljhandelskedjanSOK (Centrallaget för Handelslageni Finland) har valt Fortum somleverantör av en ny energianläggningsom ska byggas vid SOKs nyalogistikcenter i Sibo, nära Helsingfors.Enligt avtalet ska anläggningensom Fortum driver producera värmeoch kyla med både bergvärme ochbiobränslen. Logistikcentret kommeratt använda cirka 27 gigawattimmarvärme och cirka 2 gigawattimmarkyla om året.När anläggningen blir klar år2012 kommer den att vara Finlandsstörsta energiproduktionsanläggningsom huvudsakligen använder bergvärme.Fortum och SOK har utvecklatlogistikcentret tillsammans ochjämfört med värmeanvändningen fören genomsnittsvilla kommer centretatt vara dubbelt så värmeeffektivtoch skillnaden på koldioxidutsläppenkommer att bli ännu större.Solenergi tillEsbo stadselbilarFortum och Esbo stad skatillsammans installera ett solenergisystempå stadens bildepå. Det skaproducera förnybar el till stadensladdbara elbilar. Solenergisystemetkommer att installeras i april ochkommer att producera cirka 50megawattimmar el om året. Utöverladdinfrastruktur för elbilar testasockså möjligheten att leverera eltill elnätet. När depån till exempelunder sommarhelgerna är stängdska el från solenergianläggningenkunna levereras till nätet.4 forte 1/2010

SHUTTERSTOCK68,7FinlandElproduktion år, TWhKällA: Svensk Energi, Energiateollisuus rf133,5SverigeStabil resultatutveckling.Fortum har påvisat en god resultatutvecklingtrots finanskrisen. Det operativaresultatet förbättrades i jämförelsemed föregående år och det jämförbararörelseresultatet ökade under det sistakvartalet 2009.Läs mer på sidan 25.Grön motorväg från Helsingforstill VaalimaaVÄGAVSNITTET MELLAN Helsingfors ochVaalimaa, vid ryska gränsen, ska bli enekologisk väg. Lovisa stad driver projektetGrön Motorväg och modellen ska även kunnaanvändas internationellt. Fortum kommeratt vara med i det ett år långa samarbets -projektet och målet är att definiera hur enekologisk vägtrafik kan se ut.Den planerade motorvägen E 18, mellanHelsingfors och Vaalimaa, är internationelltsett det viktigaste vägavsnittet i Finland.Därför är det viktigt också när det gällertrafikens miljöpåverkan. Vägtrafiken skapar enstor del av utsläppen och målet är att minskakoldioxidutsläppen som trafiken skapar.Den nya motorvägen ska börja byggas år2011.Förnyattjänsteutbudtill storaföretagskunderinom elhandelFortum planerar att standardiserade elhandelsprodukter och tjänstersom idag erbjuds till de stora företagskunderna.Det förnyade produktutbudetkommer enligt plan att baseraspå produkter från Nord Pool medantjänster inom portföljhantering ochskräddarsydda fysiska lösningar i denordiska länderna kommer att fasas utur verksamheten. Fortums elhandelsprodukteroch tjänster till privatkunderoch små företagskunder förbliroförändrade.Investeringsstöd förvågkraftprojektI februari fick Fortum och Seabased Industry ett positivtbesked från Energimyndigheten om investeringsstöd till denplanerade fullskaliga vågkraftparken utanför Smögen i Sotenäskommun.Beskedet innebär att Energimyndigheten bidrar med139 miljoner kronor av den totala investeringen på cirka enkvarts miljard kronor. Det statliga stödet är välkommet för attutveckla tekniken mot en kommersialisering. Med hjälp avdemonstrationsprojektet kan Fortum utveckla vågkraft till ettbetydande energislag inom Europa.– Vi är glada över Energimyndighetens positiva besked. Omtekniken kan utvecklas till att bli pålitlig och konkurrenskraftigkommer framtiden bli lovande. Vi fortsätter planeringen ochväntar nu på tillstånd från Miljödomstolen och EU. Vi påbörjarplaneringen för elnätskopplingar och koncessionsansökningaroch hoppas på en snabb tillståndsprocess, säger Göran Hult,Senior Advisor på Fortum Power.stefan sjödinFortum och Seabased planerar världens störstafullskaliga vågkraftparken i västkusten.forte 1/2010 5

AKTUELLTFörsta kraftverket i Litauenoch Baltikum som använderavfallsbränsle.Fortum bygger ett nytt kraftvärmeverk (CHP) iKlaipèda i Litauen. Det nya kraftverket ska enligtplanen bli klart i januari 2013 och ska användaavfalls- och biobränslen.Dags att planterasommarens läckerheterI mars och april är det hög tid att plantera frön för de växter, örter ochblommor som ska blomstra till sommaren. Egenodlade sommarläckerheter ärmiljövänliga och dessutom är de gudomligt goda!Vi frågade Mikael Johansson, expert på Hassefors Garden, hur en nybörjarekan lyckas med sitt odlande.Odla så här:Läs på förpackningen när fröna ska planteras och hur länge deska gro. Ett tips är att börja med krasse och sallader då de ärlätta att odla även för en nybörjare.Fukta den näringsfattiga jorden och placera fröerna i ett djupsom är cirka två till tre gånger fröets storlek.Täck över odlingskrukorna med plast och gör lufthål i plasten.Utvecklingenav den ryskaelmarknaden gårframåtFortums vd Tapio Kuula var islutet av februari med på ett besök ivattenkraftverket i Sajano-Shushenskajai Sibirien tillsammans med Rysslandspremiärminister Vladimir Putin. Vidbesöket diskuterades bland annatinvesteringar i ny energiproduktioni Ryssland och om reglerna påkapacitetmarknaden. Fortumsomfattande investeringsprogram i nyproduktionskapacitet i området Uralhar framskridit väl. I år ska tre nyakraftverksenheter tas i bruk.Placera krukorna på ett varmt ställe, till exempel på fönsterbrädorsom vetter mot väst eller söder.När de första bladen kommer fram är det dags att ta bortplasten. Håll jorden fuktig.När plantan har blivit stadig planteras denantingen i en större kruka eller direktut i rabatten. Det är viktigt att det intelängre finns risk för frost.TOPI SAARI6 forte 1/2010

SHUTTERSTOCKFortum säljer KarlskronaEnergi & Miljö AB.Fortum säljer sina 49 procent i KarlskogaEnergi & Miljö AB (Kemab) till Karlskoga kommunför 435 miljoner kronor. Försäljningenav delägarskapet stöder Fortums strategi, attkoncentrera sig på sin kärnverksamhet.KUNDEN FRÅGARKärnkraftvärme, etteffektivt sätt att minskautsläppEn ny undersökning som företagetPöyry har gjort visar att kärnkraftvärmeär det mest kostnadseffektivasättet att minska koldioxidutsläppenfrån el- och värmeproduktion i Helsingforsområdetmellan 2020–2080.Fjärrvärmen skulle kunna producerasi kärnkraftsenheten Lovisa 3 ochtransporteras till Helsingfors i ett10 mil långt rör. Utredningen omkärnkraftvärmens miljöpåverkan,tekniska genomförbarhet och lönsamheti huvudstadsregionen gjordes påuppdrag av Fortum.I utredningen jämförs trealternativa scenarier om hur fjärrvärmefrågankan lösas i Helsingfors.Tre framtida modeller finns med ijämförelsen: nuvarande fjärrvärmeproduktionmed kol, produktionmed biomassa och produktion avkärnkraftvärme.– Alternativet som innebär produktionav kärnkraftvärme har visatsig kunna minska koldioxidutsläppenmest. Efter år 2020 skulle utsläppenvara 60-75 procent lägre än år 1990och dessutom skulle andra utsläpp ihuvudstadsregionen minska avsevärt,säger Heli Antila, direktör för energikonsultationpå Pöyry.Vid val av kärnkraftvärmeskulle Finlands koldioxidutsläppminska med 4,0-4,5 miljoner ton omåret, vilket motsvarar 6-7 procentlägre utsläpp. Enligt Heli Antila ärkärnkraftvärme även det bästa ekonomiskaalternativet.Vad gör enkundombudsman?Kundombudsmannens roll är att vara kundenstalesman inom Fortum. När kunden vill fråganågot om Fortums tjänster eller produkter kontaktarhan eller hon först Fortums kundtjänst. Omkunden inte är nöjd med svaret kan han eller honkontakta Fortums kundombudsman.Kundombudsmannen behandlar reklamationerfrån kunder och tar emot och analyserarfeedback om produkter och om Fortums arbetssätt.Kundombudsmannen gör en oberoendeprövning av ärendet. I sitt förslag till lösning avproblemet följer kundombudsmannen gällandelagar, förordningar, regler och rekommendationersom myndigheter och systemansvariga ger samtbranschens allmänna handelssätt.En viktig del av kundombudsmannens arbeteär att informera berörda enheter på Fortum omkundens problem i syfte att ytterligare förbättrakvaliteten på Fortums tjänster till sina kunder.Kundombudsmän finns både i Sverige och iFinland.I den här spalten svarar vi på frågor som harskickats till Fortums kundservice.www.fortum.se/kontaktaossNy onlinelösningTidningen Forte finns numera även på nätet, vilket sparar pånaturresurserna och är bra för miljön. Du hittar tidningen påwww.fortum.se/press.Om du inte vill ha den tryckta tidningen i fortsättningen, utanistället vill läsa tidningen på nätet, skicka e-post tillforte.cc@fortum.com. Ange ditt namn och e-postadress samt tillvilken gatuadress tidningen skickas i dag så ordnar vi det. Nästagång tidningen kommer ut skickas den istället till din e-postadress.forte 1/2010 7

TEMA: ENERGIMARKNADENfungerar som vilken annan handel somEnergimarknadens pusselbitar utgörsav energiproducenter, återförsäljare,distributörer och elanvändare. Energiköps och säljs som vilken handelsvarasom helst, men…Text JULIA KRISTENSENJÄMN OCH SÄKERPRODUKTION.Fortums kärnkraftverk,Lovisa 18.2. kl. 11:44Timo Eurasto, chef för driftenheten för de två kärnkraftsenheternai Lovisa ser till att produktionen sker jämnt och säkert. Kraftverketsanvändningsgrad påverkar elpriset: om utbudet minskar och efterfråganligger på hög nivå ökar elpriset. I dag producerar Lovisa 249 gigawattimmar(GWh) el.8 forte 3/2009 1/2010

foto tomi parkkonenhelstforte 3/2009 1/2010 9

TEMA: ENERGIMARKNADENfoto tomi parkkonenPÅ DERIVAT-MARKNADEN.Kägeludden, Esbo16.1. kl. 10:32Chefsanalytiker Johan Linnarsson arbetar på enheten Tradingand Industrial Intelligence på Fortum. Varje dag handlar Fortum påderivatmarknaden för att prissäkra den planerade produktionen flera årframåt i tiden. På så sätt jämnar man ut det pris man får för elen mellanperioder med höga och låga elpriser. Förutom el handlar man med derivatför bland annat kol och olja, samt med utsläppsrätter och elcertifikat.I Sverige ägs stamnäten av Svenska Kraftnät och i Finlandav Fingrid Oyj. Via stamnäten distribueras kraftbolagensproducerade el till de regionala näten samt till distributionsnätensom ägs av de olika eldistributionsföretagen.ör oss i Sverige är det självklartatt det går att tända belysningen,brygga kaffe i kaffebryggaren ochtvätta kläder i tvättmaskinen när man stopparsladden i eluttaget. Både i hemmet ochpå jobbet behövs energi till en mängd olikasaker, bland annat för uppvärmning. Men hurfungerar egentligen energihandeln?Livscykeln för energi, från produktion tillanvändare ser i stort sett likadan ut som förvilken annan produkt som helst. Energimarknadenomfattar produktion, distribution ochförsäljning av el, gas och fjärrvärme samt handelmed utsläppsrätter.När det gäller försäljning av el i Sverige och iFinland har elmarknaderna öppnats för fri konkurrens.Elnäten fungerar fortfarande som ”naturliga” monopol.Den största skillnaden mellan el ochandra produkter är att elen inte går att lagra. Därför måsteelanvändning och produktion ske samtidigt. SvenskaKraftnät och Fingrid Oyj ansvarar för att det är balansi nätet mellan tillgång och efterfrågan. På den nordiskamarknaden sker den fysiska elhandeln på Nord Pool Spot.Där möter utbud efterfrågan. Bland köparna finns elbolag,kommuner och stora elanvändare, till exempel industriersom har möjlighet att köpa sin el direkt på börsen. Över 70procent av all elkonsumtion i Norden köps på Spotmarknaden,där handeln för dygnets alla timmar sker året om.– Det är marknaden som bestämmer spotpriset. Köpareoch säljare meddelar, under förmiddagen dagen före, hurmycket och till vilket pris de är beredda att köpa eller säljael. Utbud och efterfrågan bestämmer priset för varje timme,berättar Christina König, försäljningschef på Nord PoolAB.10 forte 1/2010

Elpriset är ett resultat av enkomplicerad process där många yttre faktorer, såsom väder, är med och påverkar.– I Norden sker en stor del av produktionen ivattenkraftverk och då spelar vattennivån i vattenmagasinenen stor roll. På vintern ökar uppvärmningenav bostäder och det ökar efterfrågan påel. Dessutom tillkommer eventuella kapacitetsbegränsningari näten. Ytterligare ett exempel är attom en kärnkraftsenhet producerar med reduceradeffekt så minskar utbudet av el. Därför är det svårtatt avgöra hur högt elpriset kommer att vara undernästkommande vecka. Prisvariationerna visardock att marknaden fungerar som den ska, sägerChristina König.– På grund av pendlande priser på spotmarknadenhandlar vissa aktörer på derivatmarknadendär elpriset är mer stabilt. På derivatmarknadenkan elpriset bindas till en viss nivå under enbestämd tid – på samma sätt som räntan påbostadslån kan bindas, förklarar Christina König.Konsumentpriset på el består av priset på elenergi,eldistribution och skatter. Alla kan fritt väljafrån vilket elbolag man vill köpa sin el, däremotkan man inte välja sitt nätbolag, utan man tilldelasEl är enproduktsom intekan lagrasoch därförmåsteutbud ochefterfråganBALAN­SERAS MOTVARANDRA.det bolag som äger elnätet i det området där manbor. Det är alltid nätbolagen som har ansvaret förkvaliteten på elen, oavsett från vilket bolag manköper den.Det finns inte någon fri konkurrens mellannätbolagen och därför bevakas deras verksamhetav Energimarknadsinspektionen (i Sverige) ochav Energimarknadsverket (i Finland). Utöverel- och naturgasmarknaderna bevakar de ävenutsläppshandeln. Dessa myndigheter sätter vissainkomstramar för nätbolagen, men annars får debestämma priset själva. På grossistmarknaden harmyndigheterna en indirekt påverkan på verksamhetengenom att främja marknadernas integreringmed hjälp av ett distributionsnät.Eldistribution spelar ennyckelroll när det gäller fri konkurrens och integreringenav de europeiska elmarknaderna.– Den nordiska elmarknaden fungerar väl ochär ett bra exempel på utvecklingen av den gemensammaeuropeiska elmarknaden. Gränskapacitetenmellan de europeiska länderna är dock i vissafall begränsade i förhållande till transmissionsbehovet.Dessa transmissionsbegränsningarfoto TOPI SAARIIN TILL VÄRMEN.Drumsö, Helsingfors,12.1. kl. 14:43Termometern sjunker till -13 och efterfrågan på värmeenergi ökar.När det är riktigt kallt skjuter elpriset i höjden. Detta på grund avatt elanvändningen ökar mer än produktionen och att man utövervattenkraft måste använda dyrare reservkraft.forte 1/2010 11

TEMA: ENERGIMARKNADENpåverkar i vilken omfattning den nordiska marknadenfungerar som en gemensam marknad med samma marknadspriser,säger Asta Sihvonen-Punkka, direktör påfinska Energimarknadsverket.Fingrids vd Jukka Ruusunen är av samma åsikt. Omelen skulle vara en produkt som kan lagras skulle vi redanha en gemensam europeisk marknad. Ett stort problem ärstamnäten eftersom det tar tid att bygga nya nät. Att draen ny distributionskabel tar mellan sju och tio år.– Fingrids uppgift är att se till att elnäten fungerarutan problem och att leveranssäkerheten till grossisternaoch konsumenterna är hög. En förutsättningför konkurrensutsatta elmarknader är att näten ochgränsförbindelserna lämpar sig för fri distribution av el.Marknadens behov tas i beaktning i både planeringen ochdriften av elnäten. På det sättet kan man undvika problemduktionen av el ska ske. När efterfrågan på förnybar energiökar så ökar även automatisk den typen av produktion.Industrin använder en stor delav energin. I Sverige står industrin för cirka 40 procent avden totala elanvändningen och i Finland är motsvarandesiffra cirka 50 procent. Industrin kan själv produceraenergi och utöver el producerar industrin även fjärrvärmesamt processånga för eget behov.Skogsindustrin är en traditionell och viktig industrigreni Norden. I Finland står skogsindustrin för cirka entredjedel av landets totala elanvändning, och cirka 40procent av energin producerar industrierna själva.– Konkurrenskraftiga priser och hög leveranssäkerhetär viktiga aspekter för oss eftersom fabrikernas produktionsker dygnet runt och leveransstörningar på el orsakarFÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KONKURRENSUTSATTAELMARKNADER ÄR ATT NÄTEN OCHGRÄNSFÖRBINDELSERNA PASSAR FÖR FRIELÖVERFÖRING.när det till exempel utförs servicearbeten, förklarar JukkaRuusunen.Fingrid har beslutat om investeringar på totalt 1,6miljarder euro, som huvudsakligen gäller byggandet av nyaelnät. Jukka Ruusunen påminner dock om att 90 procentav dem dras på platser där det redan finns elnät.Var ett nytt elnät ska dras beror på var detska byggas ny produktionskapacitet. Dessutom påverkarbyggandet av förnybara energiproduktionsanläggningarbehovet av nya nät. Ju fler vindkraftsparker det byggs,desto fler gränsförbindelser behövs det för att ersättaelproduktionen under de dagar då det inte blåser tillräckligt.Den fria konkurrensen är en annan utmaning inomförnybar produktion. Statliga subventioner för förnybarproduktion skapar många diskussioner.– Eftersom man under en lång tid har öppnat elmarknaderför fri konkurrens finns det i Finland ett stort tryckpå att även den förnybara energiproduktionen ska ske heltenligt marknadens villkor för att inte snedvrida marknadensfunktion, säger Asta Sihvonen-Punkka.Förespråkarna av en fri elmarknad betonar att konsumenternaoch andra slutanvändare medverkar till hur prostorainkomstbortfall. Skogsindustrin producerar självenergi av träavfall från produktionen, berättar StefanSundman, energi- och miljödirektör på Finsk Skogsindustri.Utvecklingen av förnybar energiproduktion beröräven skogsindustrin. Träd är en förnybar energikälla ochFinlands skogsindustri är en föregångare när det gälleratt utveckla bioenergi. Stefan Sundman säger att trotsatt skogsindustrin använder mycket energi så kommerbara cirka sex procent av Finlands totala koldioxidutsläppdärifrån.Trots att finanskrisen har medfört att branschensenergianvändning minskat så tror Stefan Sundman attelanvändningen under det kommande decenniet kommeratt stiga till samma nivå som före finanskrisen. Nyabioprodukter kommer att utvecklas och produktion avbiobränsle för fordon kommer att öka.En annan viktig utvecklingsfråga att ta medin i framtiden är utvecklingen av en integrerad elmarknadi Europa. Detta anser både Jukka Ruusunen och AstaSihvonen-Punkka. EUs tredje paket om inre marknad,som träder i kraft i mars år 2011, styr utvecklingen åt dethållet.För stamnäten innebär en integrerad europeiskelmarknad att samarbetet mellan de europeiskaFOTO: TOPI SAARI12 forte 1/2010

PERSPEKTIVTextAULI PACKALÉNReko elhandel?KRAV-MÄRKTA PRODUKTER, inomvilka bananer och kaffe är mest kända,marknadsförs till konsumenterna medargument om att vi genom att köpa denhär typen av produkter kan förbättramiljön och samtidigt villkoren för odlarnai utvecklingsländerna. Genom att betalalite extra för en KRAV-märkt produkt kan vivara säkra på att det, för varje kilo bananereller kaffe som vi köper, även gynnarproducenterna att odla miljövänligt.I FRUKTDISKEN ser man enkelt skillnadmellan ”vanliga” och KRAV-märkta bananerpå märkningen. KRAV-märkta bananer harett litet klistermärke med ett signum somvisar detta. När det gäller att bedöma elensmärkning blir det svårare eftersom att elen ielnäten blandas , dvs både el som producerasmed förnybara energikällor och el somproduceras med fossila bränslen finns där.När elen kommer ur eluttagen går det därförinte att se om det är vattenkraftproduceradel eller el producerad av kärnkraft sompotatisen kokar med hjälp av.DET ÄR DÄRFÖR INTE KONSTIGT att Fortumfår många frågor om hur man kan garanteraatt den el som kunden får produceras utankoldioxidutsläpp. Det kan man inte ochinte heller någon annan elförsäljare kange sådana garantier. Den fysiska elen haringen KRAV-märkning. Med hjälp av såkallade ursprungsgarantier kan man docksäkerställa att Fortums el, till exempel 100procent vattenkraftproducerad el, verkligenproduceras på vattenkraftverk.PÅ SAMMA SÄTT som med KRAV-märktaprodukter kan vi konsumenter påverkavilken typ av el som erbjuds och hur denproduceras. Genom att allt fler efterfrågarkoldioxidfri el kan man därigenom påverkabåde produktion och utbud.DISTRIBUTIONSNÄTETUPPDATERAS.Kyrkslätt28.1. kl. 12:22Montören Jarkko Honkanen från Eltel Oy drar jordkabel i sambandmed ett vägbygge. Tack vare bättre elnät kan eldistributionen ske säkrare,vilket gör att marknaden fungerar bättre.forte 1/2010 13

TEMA: ENERGIMARKNADENVad är viktigt för dig när duväljer din elleverantör?Text och foto wesa lehtoDet är viktigt attelen produceras såmiljövänligt sommöjligt. Bolagsom utvecklarnya förnybaraenergikällor får ettstort plus från mig. Bra och lättillgängligkundtjänst är ocksåviktigt, precis som konkurrenskraftigapriser.Johan Bryggare, Sollentunaländerna kommer att öka. Enligt Jukka Ruusunen ärsyftet med ett samarbetsorgan för stamnäten attskapa en gemensam nordeuropeisk marknadsom täcker området från Norden till Paris.Enligt Jukka Ruusunens vision kommer världensstörsta konkurrensutsatta elmarknad(på cirka 3 000 terawattimmar) att finnas iEuropa år 2030. Den marknaden kommer istor utsträckning att fungera enligt sammaspelregler som den nordiska marknaden.– Den marknadenkommer även attunderlätta för möjligheternaatt uppnåklimatmålen,säger AstaSihvonen-Punkka.Om man ser på den nordiskaelmarknaden somen kedja som bildas avenergiproducenter, eldistributöreroch återförsäljare så är Fortum enlänk i alla dessa delar. Företaget ären av Nordens ledande försäljareav el till konsumenter och ansvararäven för eldistribution i sinanätområden.– Fortums årliga elproduktionskapaciteti Norden är 50 terawattimmar,och över 90 procentav produktionen är koldioxidfri,berättar Toni Kekkinen, chef förelgrossisthandeln på Fortum.Han säger att utvecklingenav miljövänlig energiproduktion,tillsammans med elmarknadermed fri konkurrens, är ett av deviktigaste målen för Fortum.FOTO: TOPI SAARIElen som produceras säljerFortum på elbörsen Nord Pool ochsedan köper Fortum Markets, somsäljer el till sina kunder, elen frånNord Pool. Skulle det då inte varabättre för Fortum att sälja elendirekt till kunderna?– När handeln sker på elbörsenavgör utbud och efterfrågan prisetpå ett transparent och öppet sätt.Det är även till nytta för konsumenteneftersom prissättningenblir tydlig, säger Toni Kekkinen.I Norden är det fri konkurrenspå elmarknaden. Tillsammansmed andra aktörer arbetarFortum för att öka konkurrensenäven på den europeiska elmarknaden.– Den europeiska integration -en ökar leveranssäkerheten på el.Ju större området där man opere-SLÄTA SKJORTOR PÅMORGONEN.Kyrkslätt12.2. kl. 8:49Mirko Laine stryker sin skjorta för den kommande arbetsdagen.Han planerar att byta sitt elavtal och vill ha el som enbart producerasmed vattenkraft.14 forte 1/2010

Miljövänlig el somproduceras utanutsläpp. Jag ärberedd att betalalite extra barajag vet att elenproduceras miljövänligt.Elbolag som till exempelvill bygga nya vattenkraftverk ärmina favoriter.Maria Hagberg, SolnaLåga avgifter, jaggillar inte destora prisvariationernapågrund av bristandekapacitet.Tillförlitlighetenär också viktig, det ska finnastillräckligt med billig produktionskapacitetnär den behövs såatt man slipper importera dyr el.Stefan Hjort, Upplands VäsbyEtt stabilt pris,jag tycker inteom att elprisetbestäms på enelbörs. När manbehöver el föruppvärmning påvintern så ska priset inte rusa ihöjden. Alla ska ha rätt till billigel, som helst ska producerasmiljövänligt.Jan Johansson, NackaTransparent handelFortum tror att konkurrensutsatta, fria elmarknader även ärtill nytta för kunden. Text JULIA KRISTENSEN Foto TOMI PARKKONENrar är, desto flexiblare går det attdistribuera el till olika områdenefter behov och förhållande. Detförutsätter dock att det byggs nydistributionskapacitet, berättarToni Kekkinen.Mer transparens efterfrågasäven i Fortums egen elförsäljningoch -distribution. För ett år sedanförnyades produkterna i Finland,vilket för konsumenterna harinneburit att även prissättningenoch transparensen förändrades.KUNDEN KAN NUBETYDLIGT ENKLARESE HUR PRISET PÅOLIKA PRODUKTERSKAPAS.Privatkunderna kan nu välja mellantre produkter, och i huvudsakfinns produkterna både i Sverigeoch i Finland. Kunderna kan väljarörligt elpris som räknas ut varjemånad eller fast elpris som ärsamma under hela avtalsperioden.Om kunden inte har gjortnågot eget val tillämpas tillsvidareprissom normalt ändras någragånger per år.Timo Liiri berättar att Fortumskunder har haft möjlighet attpåverka förnyelsen av våraprodukter. Därför har det ocksåkommit bra feedback från kunderna.Prissättningen på allaprodukter följer tydligt prisutvecklingenpå elbörsen Nord Pool.På Fortums nätsidor kan mandagligen följa hur priset för kommandeprisperiod formas.– Det blir betydligt enklareför kunden att se vad våra olikaprodukter kan erbjuda och hurprissättningen sker. Vi har redanfått mycket positiv feedback frånkunderna. Det syns konkret ävenpå det sättet att många av vårakunder mycket oftare byter mellanvåra produkter när marknadsprisetförändras . Till exempel harförsäljningen av fastprisprodukterökat markant under hösten.Kunderna vill binda sitt elpris tillett förmånligt marknadspris fören längre tid, säger Timo Liiri,Fortums kundrelationschef.Kundnöjdheten ökarförmodligen också tack vareatt kunderna, redan i början avutvecklingen av de nya produkternahar fått säga sin mening.I Sverige arrangerar Fortumregelbundet kundträffar och iFinland arrangeras fyra kundrådsom samlas två gånger per år föratt diskutera aktuella frågor somberör kunderna.Timo Liiri säger att utövertydligare produkter har kundernaäven önskat koldioxidfri el ochen kundtjänst på nätet. Sedan islutet av november 2009 får allaFortums privatkunder, utan extrakostnad, el som produceras medvattenkraft medan företagskundernafår el som antingen producerasmed vatten- eller kärnkraft.Ett av de största projektenunder de kommande åren är attutveckla tjänster som gör denautomatiska mätaravläsningenmöjlig. Den smarta elmätaren,Energiboxen, möjliggör att kundenkan följa sin elanvändning irealtid.– Kunderna kan nu sitta påförarplatsen och enkelt se hurolika åtgärder påverkar elanvändningen.I framtiden kan elenprissättas timme för timme ävenför privatkunder. Energiboxen gördet också möjligt att automatiseraFortums egna driftprocesser ochdet går att erbjuda helt datoriseradetjänster till våra kunder. Detkräver dock stora satsningar pådatabaserade system, säger TimoLiiri.Energiboxen gör det ocksåmöjligt att styra elanvändningentill tider då elpriset är som lägst.Även drift och optimering avnätet kan ske mer effektivt. Bådekunder och aktörer kan dra nyttaav den här utvecklingen.Du kan läsa mer om Fortums aktuellaelavtal på: www.fortum.se.PÅ ENERGIMARKNADEN VILL FORTUMSÄRSKILT FRÄMJA:fria, konkurrensutsatta ochtransparenta grossist- ochprivatmarknadermarknadsbaserade ochharmoniserade miljöskyddssystemsäkra och kostnadseffektiva systemför eldistribution och -leveransergoda och rättvisa tjänster förförsäljnings- och distributionskunder,både när det gäller värme och el.forte 1/2010 15

SAMARBETEI Tyresö, strax söder om Stockholm, är en tredjedelav området skyddad som nationalpark ellernaturreservat. Därför är det självklart för Tyresö attmiljöfrågor tas på allvar. Text WESA LEHTO Foto BOSSE KINNÅSmiAllt för16 forte 1/2010

Tyresö ligger 19 kilometer söder om Stockholmoch omringas av havsvikar och vacker natur. Såsent som på 1960-talet hade kommunen mångafritidshus och endast cirka 5 000 bofasta invånare.Dagens Tyresö har drygt 42 000 invånareoch antalet fritidshus blir allt färre.Närheten till naturen och havet har lockat många tillatt bosätta sig i kommunen. Tyresta nationalpark ochnaturreservat är ett av många skyddade områden i kommunen.Där finns bland annat ett av de största orördaskogspartierna i Sverige.Tyresö har lägst koldioxidutsläpp i ton per invånare,endast 0,67 ton/invånare medan den värsta kommunen,Oxelösund släpper ut 139,21 ton/invånare. Genomsnittet ilandet ligger på 5,64 ton/invånare.Tyresö är en välmående kommun och många av kommunenssatsningar handlar om investeringar i miljö- ochenergieffektiviserande åtgärder.– Vi har haft ett överskott i kommunens finanser i 13år i rad. Goda finanser gör det möjligt att satsa på miljön,TYRESÖ HAR LÄGSTKOLDIOXIDUTSLÄPP PERINVÅNARE.berättar Fredrik Saweståhl, som i november blev kommunalrådi Tyresö. Han representerar moderaterna somär det största partiet i kommunen. Tillsammans medfolkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna styr dekommunen.ljönMiljöaspekten med i allt. Fredrik säger att miljöfrågornasbetydelse i det kommunala beslutsfattandet har ökatavsevärt under de senaste åren.– Kommunen arbetar med att ta fram en klimatstrategi.Dessutom har vi en energiplan, avfallsplan samtgör en bedömning om hur klimatförändringen möjligenkan påverka vår kommun, särskilt i områden nära haveteftersom havsnivåerna förväntas stiga. Vi arbetar ocksåmed en miljöredovisning där vi kommer att sammanfattaallt vad vi har gjort på miljöområdet.Energianvändningen har minskat i kommunen ochtill stor del beror det på att kommunen har energideklareratöver 90 procent av kommunens fastigheter.– Det är faktiskt ett svenskt rekord, säger Fredrikstolt. Energideklarationerna ligger som grund för åtgärdersom förbättrar energieffektiviteten.Jan Nilsson, fastighetschef i Tyresö kommun, berättaratt kommunen har ett program för att införa fjärr- ellerbergvärme till daghem och skolor. Energieffektivitetenhar ökats med hjälp av bättre isolering och att användningenav fjärrvärme har ökat.– En skola som snart ska renoveras och byggas tillforte 1/2010 17

kommer att få solpanelerpå taket. Även det kommunalabostadsbolagetTyresöbostäder har gjortmycket för att energieffektiviserasina cirka3 000 hyreslägenheter. Påbostadsbolagets tak skadet snart monteras ettlitet vindkraftverk somska producera el för husetsegna behov, säger Jan.Förnybar el. Kommunenär starkt beroende av elenergi. Av den totalaenergianvändningen på 677 gigawattimmar(GWh) är 335 GWh el. En stor andel av småhusenvärms upp med direktverkande el.I Tyresö kommuns energiplan stårdet att den effektivaste och miljömässigtbästa elen är den som aldrig konsumerasoch därför inte heller behöver produceras.Kommunen har en trestegsplan somgår ut på att i första hand undvika ellerminska behovet att använda energi, iandra hand använda energi mer effektivtoch i tredje hand använda förnybar energi.– Vi gjorde nyligen en upphandlingsom innebär att all el som vi använderkommer ifrån koldioxidfri elproduktion,som till exempel vatten- eller kärnkraft.Det är viktigt för oss att se till att vi intebidrar till att öka klimatförändringen,säger Fredrik.Göran Norlin, chef för miljö- och trafik -enheten, berättar att det i det storakommunhuset, mitt i centrum, finnsrörelsedetektorer i allakorridorer som släckerljuset om ingen går där.– Dessutom skaalla datorer stängasav efter arbetsdagenoch lamporna släckas.Kommunen har ocksåstartat en bilpool däralla bilar är miljöbilar.Från bilpoolen kantjänstemännen låna enbil för sina tjänsteresor,tidigare använde allasina egna bilar. Kommunens renhållninghar infört behovsanpassad hämtning avhushållsavfall istället för hämtning varjevecka. På det sättet minskar transporterna,förklarar Göran. I samband mednästa renhållningsupphandling ska detinföras i hela kommunen.Tyresö harenergideklareratöver 90 procentav kommunensfastigheter, ettsvenskt rekord.Passivhus byggs. I området Trädgårdsstadenplanerar man att bygga så kallade passivhus,som själva kommer att produceraden energi som de använder.– Husen kommer till exempel att fåextra bra isolering, solpaneler och småvindkraftverk och målet är att de inte skabehöva köpa energi utan producera densjälv. I Tyresö är vi rätt så eniga om attsatsa stora resurser på hög livskvalitet ochboendemiljö. Det innebär även stora satsningarpå miljö, men dessa investeringarska inte bara ses som en kostnad utaneffektivare energianvändning gör att viäven kan spara pengar, säger Fredrik.Fredrik Saweståhl säger attTyresö satsar stora resurser påhög livskvalitet och boendemiljö.Miljökommunen TyresöDrygt 42 000 invånareCirka hälften av invånarna bor i en lägenhet ochhälften bor i villaCirka 14 000 Tyresöbor arbetar utanförkommunen, främst i StockholmI kommunen finns huvudsakligen småindustri.Tyresö kommun, med cirka 3 000 anställda, ärden största arbetsgivarenUnder 2010 beräknas Tyresö kommun att köpa374 GWh miljövänlig el från FortumJan Nilsson (t.v) sägeratt kommunalafastigheter har fåttbättre värmesystem.Göran Norlin (t.h)berättar att tackvare en gemensambilpool kan samtligaav kommunenstjänsteresor görasmed miljöbilar.18 forte 1/2010

MITT VALIden här spaltenpresenteras personersom på ett betydandesätt har minskat sittkoldioxidavtryck.Hos Kenneth är endast det bästa gott nogGod och hälsosam mat, tillagad medrespekt för närproducenter och olika årstider,är kännetecknande för Kenneth Oker-Blom.Han njuter av att laga god och hälsosam matpå ett hållbart sätt.Enligt Kenneth Oker-Blom talar verklighetensitt tydliga språk: en tredjedel av denmiljöförstöring som orsakas av privatkonsumtionenskapas i produktionen av mat– boendet hamnar först på andra plats ochprivatbilism ligger på tredje plats. Kött- ochmjölkprodukter lämnar ett betydligt störreekologiskt fotavtryck än till exempel grönsakeroch fisk. Dessutom påverkar även det faktumatt vi kastar bort cirka 60 kilo mat per personoch år.Oker-Bloms väg till att bli en ambassadörför god mat är speciell. Efter en lång karriärinom reklambranschen blev han svårt sjuk ochgav då ett löfte.– Jag bestämde mig för att om jag får levavidare så ska jag i fortsättningen ägna migåt att laga både god och bra mat, berättarKenneth.Kenneth har alltid haft en passion för godmat och genom besök hos några av världensbästa restauranger samt efter studier hos blandannat Tore Wretmans och Eero Mäkeläs kökhar han fått en bra grund att stå på.– Under den första sommaren arbetade jagsom kock på Esbo segelsällskaps restaurang iFinland. Där tolkades begreppet närproduceradmat mycket snävt: restaurangens råvarorsåsom räkor,fisk, bär och svamp kom från öneller havet däromkring.Kenneth är numera en erfaren kock ochefter att han fick sitt första barnbarn beslutadehan sig för att satsa ännu mer på god ochekologisk mat.– Jag bestämde mig för att hos mig fårbarnbarnen enbart den nyttigaste och godastematen och genom att välja rätt och ekologiskmat vill jag se till att våra barnbarn får enhållbar livsmiljö.Kenneth har gett ut en kokbok, Ät hälsosamt– tänk ekologisk, där han publicerar sinabästa recept.– Vi måste ta större ansvar för vår hälsaoch minska vårt ekologiska fotavtryck. Klokamänniskor gör val, som utöver att de ärbra för hälsa och miljö, även är smarta förplånboken.Text MAIJA PIIROINEN Foto TOMI PARKKONENforte 2/2009 1/2010 19

TEKNOLOGIBättrebiooljorBioolja som produceras av skogsbränslen kan bli enviktig utmanare för traditionella fossila eldningsoljor.När produktionen av bioolja även sker integrerat medenergiproduktionen kan råvaran utnyttjas maximalt.Text AULI PACKALÉN Foto TOPI SAARIRunt om i världenförsöker man atthitta nya metoderför att minska vårtberoende av koloch olja så att de fossila koldioxidutsläppenkan reduceras.I Finland har ett löftesrikt ochkostnadseffektivt alternativ attersätta fossila eldningsoljor förenergiproduktion tagits fram.Där utvecklas en metod förtillverkning av bioolja med hjälpav pyrolysteknik. Alternativet äratt konvertera oljepannor till eldningmed träpellets eller bygganya fliseldade pannor.Tekniken utvecklas i ettprojekt som leds av forskningsorganisationenVTT i Finland tillsammansmed Metso, UPM ochFortum. Metso deltar i projektetsom leverantör av utrustningen,UPM som råvaruleverantör ochFortum som energiproducent ochanvändare av bioolja.– Att producera pyrolysoljorär i sig inget nytt , utan det centralai det finska projektet är atttillverka biooljan integrerat medett biokraftverk som använderfluidbäddsteknik, säger professorKai Sipilä på VTT.Kai Sipilä berättar attliknande projekt har varitaktuella tidigare men att deinte har realiserats på grundav för låg lönsamhet. Nu harCO2-UTSLÄPPFRÅN BIOOLJORÄR CIRKA 90PROCENT LÄGREÄN VID FOSSILABRÄNSLEN.läget förändrats, koldioxid harfått ett pris och det innebär attbiobränslen blir mer lockande änfossila bränslen. Europas mål, attöka användningen av förnybaraenergikällor fram till år 2020,bidrar också till att trycket ökar.Pyrolys innebär att mantorrdestillerar ett ämne och förträråvara ser grundprincipen utså här:– Under några sekundervärms torrt träbränsle upp till500-600 grader då den till störstadelen förångas. När gasströmmensom bildas kyls ned kondenseras70-80 procent av det inmatadebränslet till vätska – träolja20 forte 1/2010

FORTUM FORSKAR OCH UTVECKLARBioolja på kraftvärmeverkJukka Heiskanen, utvecklingsdirektör på divisionen FortumHeat, säger att satsningen på utvecklingen av biooljor direktstöder det långsiktiga målet att bli ett energi bolag vars produktioninte skapar några koldioxidutsläpp.– För närvarande använder vi årligen över 10 procent avden totala mängden tung eldningsolja i Finland för energiproduktioni våra ång- och värmeanläggningar. Om vi kanersätta en större del av denna olja med bioolja kan vi minskavåra koldioxidutsläpp avsevärt, säger Jukka Heiskanen.Fortum är också intresserad av att producera bioolja somen del i produktionen av kraftvärme.– Då kan vi producera tre produkter i samma anläggning.Det ökar verkningsgraden i energianvändningen, minskarinvesterings- och driftkostnader samt gör det mer effektivt attnyttja dagens råvarulogistik. När råvaran är biomassa hjälpervi samtidigt våra kunder att minska sina koldioxidavtryck,berättar Jukka Heiskanen.Jukka Heiskanen påminner även om att Fortum under2000-talet har gjort flera förbränningstester med biooljor iSverige och Finland. Resultaten var redan då uppmuntrande.–- resten är gas och kol, berättarKai Sipilä.Oljan som produceras iprocessen är sur och luktar somskidtjära gjorde förr i tiden.Energiinnehållet i oljan är cirkatre gånger så högt som i träpellets.I pyrolysolja finns det kvaren del vatten och därför hardet ett värmevärde som är cirkahälften så högt som hos vanligeldningsolja. Bioolja kräver dockbetydligt mindre lagrings- ochtransportutrymme än biomassa iform av skogsavfall.I det projekt som VTT och definska företagen driver har enpilotanläggning byggts uppbestående av en pyrolysreaktorsom är integrerad med enfluidbäddpanna. Återstodenav den gas och kol som bildasunder pyrolysen återförs sombränsle till pannan och producerarenergi. Oljan tas tillvaraoch lagras. Under våren 2010planerar man att genomföraprovförbränning med bioolja påen av Fortums värmecentraler iFinland.– Vi förväntar oss att biooljabrinner lika rent som brännoljaoch då behövs ingen separatrening av rökgaserna. Oljaninnehåller inte svavel och då blirdet heller inga svavelutsläpp. Partikelemissionernaförväntas ocksåbli låga. Viktigt är att koldioxidutsläppenblir cirka 90 procentlägre än vid förbränning av fossilabränslen, säger Kai Sipilä.– I produktion av el ochvärme i kraftvärmeanläggningar(CHP) kan biooljorna ersätta koloch olja inom en snar framtid. Ien kraftvärmeanläggning är detmöjligt att nå en verkningsgradpå upp till 80 procent.Konceptet som utvecklas i Finlandkan i princip användas påalla typer av biomassor. I Nordenär det, enligt Kai Sipilä, mestnaturligt och konkurrenskraftigtatt använda tekniken för skogsbränslen.I södra Europa går detatt använda energigrödor frånåkermark och på södra jordklotetkan man utnyttja avfallet frånproduktionen av sockerbetor ochpalmolja.Kai Sipilä anser att användningav pyrolys är det mestlönsamma sättet att producerabioolja av biomassa, både när detgäller investerings- och produktionskostnader.Han tror att dettekniskt sätt kan vara möjligt attstarta den första kommersiellatestanläggningen år 2013.– Under en femårsperiodkommer vi att se flera betydandemarknadssatsningar, både iEuropa och i Amerika, säger KaiSipilä.forte 1/2010 21

ANSIKTENlöparenLÅNGDISTANS-Isluttampen av sina studier blev det klart förSasu Valkamo att han vill arbeta inom energibranschen.Energibranschen är en viktig ochintressant framtidsbransch och därför söktehan sig till Tekniska högskolan och börjadestudera energiteknik.– Jag har inte ångrat mig, inom den här branschenpågår ständigt intressanta samhällsrelateradediskussioner, säger Sasu Valkamo.Han är själv delaktig i ett stort energipolitisktprojekt som skapar stor debatt. Sasu Valkamo lederprojektet Lovisa 3 som väntar på tillstånd för attbygga en tredje kärnkraftsenhet i Lovisa i Finland.Enligt planen ska Lovisa 3 börja producera energiår 2020. För närvarande väntas att den finska regeringen,Statsrådet, ger ett positivt beslut.Under tiden beslutet inväntas är man dock alltannat än passiv. Byggandet av Lovisa 3 förbereds påflera nivåer.– Vi har preliminära förhandlingar med leverantöreroch andra samarbetspartners, tar framtidplaner och sätter mer exakta mål. Syftet är att detska bli lättare att genomföra projektet under nästafas, berättar Sasu Valkamo.Under 2010 undersöker man bland annat varanläggningen ska byggas och man planerar förtekniska koncept tillsammans med anläggningsleverantörer.Sasu Valkamo har som målsättning att säkerställaatt Fortum har ett så realistiskt utgångsläge sommöjligt när projektet ska verkställas. Han vill även attalla beslut ska grundas på rätt beslutsunderlag.– Att bygga ett kärnkraftverk är ett långsiktigtprojekt och det är inte många som får vara med i denhär typen av projekt. Jag tror att nyckeln till framgångär noggranna förberedelser som sedan ska ligga tillgrund för kommande beslut. Sedan ska åtgärdernaförstås genomföras effektivt, säger Sasu Valkamo ocherkänner att han inte behövde tänka två gånger ifallhan skulle delta i projektet.– Mest utmanande, men också mest intressant,har varit att redan i tidigt skede få en helhetsbild avprojektet.Fortums argument för uppförandet av Lovisa 3är tydligt. Fortum har omfattande kunskaper ocherfarenheter om driften av ett kärnkraftsverk ochde resurser som krävs samt slutförvaringsplats förkärnavfall. Dessutom finns en färdig detaljplanför anläggningen på ön Hästholmen. Den tredjekärnkraftsenheten skulle säkra energiproduktionenoch arbetsplatserna i Lovisa under minst 60 år efterbyggandet, även efter det att de gamla kärnkraftsenheternatas ur drift.– En av de största fördelarna med Lovisa 3 är att vihar bundit oss till att bygga en kärnkraftsenhet sombåde kan producera el och värme. Fjärrvärme frånBYGGANDET AV ETT NYTTKÄRNKRAFTSVERK STÖDERREGERINGENS MÅL- ATT FINLAND SKA VARASJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR DETGÄLLER ENERGIPRODUKTION.kärnkraftverket, till huvudstadsregionen Helsingfors,skulle bli ett säkert och effektivt alternativ som skulleminska koldioxidutsläppen avsevärt, säger SasuValkamo.Den nya kärnkraftenheten hjälper Finland attuppnå sina klimatmål när gamla kraftverk, somanvänder fossila bränslen, tas ur drift under de kommandedecennierna.– Ny kärnkraft stöder dessutom den finska regeringensmål om att Finland ska bli självförsörjandepå energi. För att nå målet krävs det utöver bioenergiäven kärnkraft, säger Sasu Valkamo.22 forte 1/2010

Sasu Valkamo tränar maraton på sin fritid.På jobbet ligger hans mål långt borti framtiden, år 2020. Text JULIA KRISTENSEN Foto TOMI PARKKONENSasu ValkamoFamilj: fru och tre barnUtbildning: civilingenjör,Tekniska högskolan, 1992Har arbetat på Fortum sedan1992Senaste arbetsuppgifter:direktör, Lovisa 3, sedan börjanav 2009direktör, Fortum Generation,Projects, purchasing, thermal,2008-2009I nästan tjugo år har Sasu Valkamo följt utvecklingeninom energibranschen. Han kom i kontaktmed Fortum redan i samband med hans studierdå han gjorde sitt examensarbete på Fortum. Hansarbete inom Fortum fortsatte, först som planeringsingenjöroch under de senaste åren har hanhuvudsakligen deltagit i byggande av nya kraftvärmeverk.Kärnkraftsprojektet tillhör ett av de mestgripande projekt som han har deltagit i, men han haräven många andra oförglömliga minnen från andraprojekt.– Jag kommer särkilt ihåg mitt första internationellaprojekt i början av karriären. Jag arbetade somprojektingenjör i England där vi byggde ett kraftverkpå 750 megawatt. Jag arbetade tillsammans med enerfaren projektchef och mina arbetsuppgifter var attplanera projektet och övervaka dess genomförande.Under projektets gång fick vi vårt första barn ochman kan säga att jag lärde mycket både professionelltoch privat, säger Sasu Valkamo.Hans nästa utmanande projekt sker i sommardå han ska delta i tävlingen Helsinki City Marathon.Familjen, med tre barn i dagisåldern, tar det mestaav fritiden, men blir det tid över så tränar han införtävlingen.forte 1/2010 23

INVESTERINGEN VÄLFUNGERANDE NORDISK ELBÖRSgynnar äveninvesterareElhandeln på Nord Poolomfattar både denfysiska marknaden ochderivatmarknaden.Den fysiska elhandelnsker på spotmarknaden därpriset för kommande dag sättstimme för timme.På derivatmarknaden, ellerforwardmarknaden skyddarenergibolagen sina framtidakassaflöden genom att antingensälja sin framtida produktioneller köpa el till ett visst pris. Destörsta energibolagen både säljeroch köper el på Nord Pool.På derivatmarknadenhandlar även stora industriellaelanvändare samt investeringsochfinansbolag. Här sker ävenhandel med utsläppsrätter.Stabil resultatutveckling.Tack vare välfungerande elmarknaderkan elbolagen bedöma sinakommande resultat betydligtenklare.– Transparenta marknader,tillsammans med erfarna ochkunniga energibolag, gör att elbolagenklare kan bedöma det rättaelpriset och samtidigt skydda sigmot variationer på spotpriset,säger Karri Rinta.Skyddsnivån anger hur storandel av den kommande produktionensom har sålts. Fortumsskyddsnivå ligger på 40 procent.– Jämfört med andra elbolagligger Fortums skyddsnivå litelägre. Det kan innebära att Fortumanser att forwardprisernaför år 2011 är för låga. Man trormed andra ord att elpriset kommeratt öka nästa år, förklararKarri Rinta.Många mätare. Till skillnadfrån den fysiska marknaden hartill exempel inte vädret någonpåverkan på elpriset på derivatmarknaden.– På derivatmarknaden är detpriset på kol och utsläppsrättersom påverkar elpriset mest.Baserat på dessa priser samt påutbud och efterfrågan kan forwardprisetpå el kalkyleras upptill två år framåt i tiden, berättarKarri Rinta.Nord Pools nätsidor är ettviktigt analysredskap för KarriRinta. De ger värdefull informationför investerare som är intres-serade av energibranschen.– Är man intresserad av hurvärdet på energibolagens aktierkommer att utvecklas är det värtatt följa pristrenderna på forwardprisernaoch utsläppsrätterKan den nordiska elmarknadenvara en förebild för en europeiskelmarknad?Nord Pool är inte bara den första, utan även världens största marknadför handel med el. Den anses även vara världens bäst fungerande elmarknad.En marknad som fungerar över gränserna skapar stabilitet. När utbudoch efterfrågan kräver kan länderna köpa el av varandra och derivathandelnkan då balansera riskerna ytterligare. Det här förbättrar tillgången av eloch garanterar en rimlig prisnivå. Tack vare det är elpriset betydligt lägre iNorden än i övriga Europa.Därför är det inte konstigt att EU vill skapa en gemensam europeiskelmarknad. Det finns dock flera hinder på vägen dit.– Harmoniseringen av marknaderna har ännu inte lyckats utan de ärfortfarande regionala eller lokala. De politiska striderna är stora när manförsöker skapa enighet mellan olika nationella och regionala intressen. Engemensam europeiska elmarknad kommer nog inte att bli verklighet inomden närmaste femårsperioden, tror Karri Rinta.Ett stort praktiskt hinder är de otillräckliga distributionsförbindelserna.– Den samnordiska stamnätsorganisationen Nordel var en anledningtill att det var möjligt att skapa den nordiska elmarknaden. Kanske kan denhär modellen användas i utvecklingen av den gemensamma europeiskamarknaden, säger Karri Rinta.24 forte 1/2010

En investerare som är intresseradav energimarknaden bör följaderivatmarknaden på elbörsenNord Pool. Karri Rinta, analytikerpå Handelsbanken, bevakar Fortumoch berättar hur arbetet går till.Text MINNA KALAJOKI Foto TOPI SAARIför den kommande tvåårsperiodensamt diskussionen om kommandeprissättning. Det här kanvara till hjälp vid bedömningennär det är dags att köpa eller säljaaktier, säger Karri Rinta.Är man intresseradav hur värdet påenergibolagensaktier kommeratt utvecklas ärdet värt att följapristrenderna påforwardpriserna.I sitt arbete bevakar KarriRinta huvudsakligen utvecklingenav forwardpriserna.Endast vid speciella tillfällen följsäven spotpriserna.– Om det händer något oförutsett,till exempel en extremtkall vinter, påverkar spotprisernaoch tillgången av fysisk el ävenforwardpriserna. De aktuella ochhöga spotpriserna påverkar energibolagensresultat, åtminstonepå kort sikt. När det gäller efterfråganpå el följer Karri Rintautvecklingen inom energiintensivindustri, till exempel pappersindustrinför både Sverige ochFinland. I Ryssland följer manfrämst privatiseringstakten avelmarknaden.– Industrin förbrukar överhälften av elen som används iFinland och därför följer jag nogahur mycket produktionskapacitetsom ska stängas av och hurmycket som ska investeras i nyproduktionskapacitet. Underhösten 2009 ökade produktioneninom pappersindustrin, vilketockså ökade den direkta elanvändningen.Dessutom följs vilka planerde nordiska elbolagen har när detgäller att bygga ny produktionskapacitetoch modernisera existerandeanläggningar. Till exempelkommer det omfattande stödettill vindkraft säkert att påverkamarknaderna.FORTUMS RESULTAT 2009Fortum har visat en god resultatutveckling trotsfinanskrisen. Det operativa resultatet förbättrades ijämförelse med föregående år och det jämförbararörelseresultatet ökade under det sista kvartalet 2009.Tack vare lyckade och konsekventa säkringar varelpriset som division Power fick klart högre än detgenomsnittliga systempriset på Nord Pool. Å andra sidanvar produktionsvolymen för kärnkraften i Sverige betydligtlägre än planerat på grund av att moderniserings- ocheffektivitetsarbeten tagit längre tid än planerat.Markets visade positivt resultat i slutet av året tack vareomorganisationer och besparingar.Divisionen Russia har avancerad väl med sitt mål attnå effektivitetsförbättringar på 100 miljoner euro år 2011.Dessutom har marknadspriset på el ökat under varjekvartal 2009.Nyckeltal för 2009:Omsättning 5 435 (5 636) miljoner euroJämförbart rörelseresultat 1 888 (1 845) miljoner euroResultat per aktie 1,48 (1,74) euroAvkastning för investerat kapital 12,1 % (mål 12 %)Avkastning för eget kapital 16 % (mål 14 %)Nettoskuld/sysselsatt kapital 2,6 (2,5)forte 1/2010 25

FORTUM STÖDERSkateboardkillarnAfixade bättrebelysningSkateboardkillarna i Skarpnäck iStockholm var missnöjda med belysningeni parken där deras skateboardrampligger. Med hjälp av bland annat Facebookvärvade de 3 609 röster för bättrebelysning. Snart får de åka skateboard ibättre ljus. Text Wesa Lehto Foto Stefan SjödinFortums Lysupp-kampanj i Stockholm, tillsammans medStockholms stad, fortsätter och man har beslutat om vilkasex platser som ska få bättre belysning under 2010. Under sjuveckor fick stockholmarna rösta på vilka platser som behövdebättre belysning. Totalt kom det in 22 530 röster!Projektet går nu in i en planeringsfas och samtliga platserinspekteras för projektplanering. De sex vinnarplatserna haringen inbördes rankning och hur mycket pengar som kommer attsatsas på respektive plats avgörs av behovet för just den platsen.Belysningsprojektet med Stockholms stad inleddes år 2006. Hittillshar fyra platser i Stockholm fått bättre belysning. Det senaste projektetMariatorget pågår fortfarande och blir klart under mars. Stockholmsstad uppskattar samarbetet med Fortum.– Det är viktigt att stockholmarna själva får berätta om sinaupplevelser av otrygghet. Deras åsikter är viktiga när vi arbetar för attgöra Stockholms stadsmiljö tryggare. Att fortsätta arbetet med trygghetsskapandebelysning är en prioriterad uppgift, säger Sten Nordin,finansborgarråd i Stockholm.26 forte 1/2010

Sex platser får bättrebelysningStockholmarna ville förbättra belysningenpå 377 platser i Stockholm. De sex platsersom fick flest röster var:Västerbron, vid Långholmen.Skarpnäck Plaza – populär park medbland annat skateboardramp i Skarpnäck.Sotingeplan i Tensta – gågata iTensta.Pepparvägen i Farsta – gångväg.Tullhagsparken – vid Eriksdalslundenskoloniområde.Park/Rålambshovs sjukhus –gångstig från T-bana Thorildsplan genomparken.EN IDROTTARES LIVMustafa MohamedLångdistanslöpare,FortumsklimatambassadörDet gäller att användasin energi rättFör en långdistanslöpare är utmaningarnamånga, speciellt nu under vintertid, då det är mycketsnö, vilket gör det svårt att träna. Dessutom genomgickjag en knäoperation strax före jul, och det harmedfört att jag har fått ta det lugnt med träningen.Nu känns det dock bra igen och jag hoppas kunnakomma upp till full träningstakt på träningslägret iKenya.Skateboardkillen David Krug i Skarpnäck i Stockholm tog initiativet för bättrebelysning till parken Skarpnäck Plaza där många skateboardåkare övar.Vi kunde intedrömmaom detengagemang vihar sett.De aktuella platserna får anpassade belysningslösningarsom till exempel ny energieffektiv,närvarostyrd belysning och LED-armaturer.Stockholms stads trafikkontor undersöker ocksåmöjligheterna för effektfulla och scenografiskabelysningsdetaljer för att tillföra mer stämningoch trivsel. Den nya belysningen ska bidra tillatt de vinnande platserna upplevs tryggare ochtrevligare att passera eller vistas på.Att belysningen väcker känslor hos så många stockholmare kom som enstor överraskning för Fortum.– Vi kunde inte drömma om det engagemang vi har sett. Över 22 000röster visar att detta är ett väldigt angeläget projekt. Vi hoppas att de sexplatser som nu blir 2010 års belysningsprojekt blir ljusare och trevligare, samtförhoppningsvis tryggare platser att vara på, säger Ann Lindell Saeby, kommunikationsdirektörFortum Sverige.Normalt brukar jag springa cirka tio pass iveckan och därtill ett eller två alternativpass då jagbrukar cykla. På grund av den stränga kylan ochsnön som har varit i vinter har det däremot inte varitkul att cykla så därför kom jag på en annan bra idé,på vintern ska man förstås åka skidor! Jag har baraåkt skidor några få gånger i mitt liv, och kul var det,men jag har en kass teknik, eller snarare ingen teknikalls. Jag vågade mig aldrig till det backiga spåret, varför rädd att jag skulle bli en fara för andra skidåkarei nedförsbackarna. Det gick inte fort i spåret och jagramlade ett par gånger. Jag ska nog inte försöka görakarriär som skidåkare. Däremot känns det bra attkunna träna igen utan att det gör ont! Mitt mål är attkomma upp i bra form, helst lika bra som år 2007. Dåhar jag goda chanser att nå en bra placering på EM ifriidrott.En stor del av en idrottares liv kretsar kringenergi. Under träning och tävling gäller det att kunnaanvända sin energi på rätt sätt. Samma sak gällerockså när jag använder el hemma. Vattenkokarenär min absoluta favorit. Jag använder den ofta i minmatlagning eftersom den minskar energianvändningen.Jag drar också alltid ut sladden när jag harladdat mobiltelefonen och stänger av alla apparaterefter användning. Standbyläge drar mycket energioch som långdistanslöpare vet jag att det gäller attspara energi!forte 1/2010 27

Visste du att Visste olivkärnor du att olivkärnor innehåller innehåller mer än mer dubbelt än dubbelt så mycket så mycket energi energi som som trä? Därför tar tar vi vivarje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t exvarje år tillvara fl era tusen ton och använder som biobränsle. Ett och ett halvt kilo räcker t exbåde till att värma ett bad och el att mixa 300 fruktdrinkar. Förutom att naturen blir glad ärbåde till att hanteringen värma ett av bad kärnavfallet och el att ett mixa nöje 300 i sig. fruktdrinkar. Ringla det över Förutom salladen, lägg att naturen i drinken eller blir bred glad ärhanteringen på av ett kärnavfallet kex. Följ med ett i jakten nöje på i sig. framtidens Ringla det energi över på fortum.se salladen, lägg i drinken eller bredpå ett kex. Följ med i jakten på framtidens energi på fortum.seForte 215x280_Oliv.indd 1 10-03-05 15.59.49