I statens tjänst - Krus

E N S T U D I E O M S T AT S TJ Ä N S T E M A N N A R O L L E Nligger fokus på de s.k. sociala medierna, främst Facebook och Twitter. Många myndigheterfinns redan på Facebook, i andra pågår diskussioner om vilken policy manska ha i förhållande till de sociala medierna. Är det viktigt att synas på Facebook,eller är det kanske bara ett sätt att visa att man är en modern myndighet som följermed sin tid? Otvetydigt blir myndigheternas externa kommunikation allt viktigareoch därmed växer också informatörsrollen i betydelse.Dagens statstjänsteman kan inte längre förlita sig på att förordningar och andrastyrdokument ska ge klara besked om hur hon eller han ska agera i det dagliga arbetet.Det räcker inte heller längre för vår statstjänsteman att enbart besitta eminentsakkunskap inom sitt område. Andra egenskaper betraktas ofta som lika viktiga.Av de jobbannonser och lönepolicyer som här har studerats framgår att personligaegenskaper som samarbets- och initiativförmåga och flexibilitet värdesätts myckethögt. Andra studier visar att de t.o.m. värdesätts betydligt högre än t.ex. utbildningsbakgrundoch betyg. Det har blivit allt viktigare att vara en fungerande lagspelare;ensamvargarnas tid tycks vara förbi. Statstjänstemannen av i dag ska gärna också haett väl utvecklat nätverk att relatera till. Att vara socialt kompetent, samarbetsvillig,flexibel och initiativrik är väl enbart goda egenskaper, eller kan det möjligtvis finnasen baksida av denna utveckling mot att tillskriva personliga egenskaper en sådantyngd? Det finns i vart fall forskare som ser en fara i utvecklingen och som menar attpersonliga egenskaper som flexibilitet, social kompetens och följsamhet kommer attersätta formella rutiner och sakkunskap. Om detta stämmer går vi mot en informaliseringav statstjänstemannarollen. En utveckling som i så fall inte bara skulle varaav godo. I en mer informell statsförvaltning blir personliga kontakter och nätverkviktigare och vänskapskorruption säkerligen vanligare. Och om en allmän smidigheti relationerna blir viktigare än ett på sakkunskap grundat ställningstagande, kontroversiellteller icke, kan det knappast ses som ett steg framåt för statsförvaltningen.En ambition med det här kapitlet har varit att med hjälp av några exempel illustreraen statstjänstemannaroll som tenderar att bli alltmer komplex. Lager på lager harlagts till den klassiska ämbetsmannaroll som vi minns från 1900-talets första halva.En statstjänsteman av i dag ska vara som vilken modern och effektiv tjänstemansom helst plus att hon eller han också ska vara bärare av det offentliga etos som regeringennu vill stärka. Det är därmed ingen enkel roll som statstjänstemannen haratt spela. Den har inte heller blivit enklare av att statsförvaltningen har blivit alltmerdiversifierad. Renodlingen har gjort att myndigheter inte bara skiljer sig åt genomsakinnehållet i verksamheten, utan i ökad utsträckning också genom funktionen.Vi har t.ex. fått en mängd nya specialiserade tillsyns- och utvärderingsmyndigheter.Statstjänstemannarollen i en utvärderarmyndighet liknar knappast den i en stor enmyndigheteller i en domstol. Frågan blir då om man egentligen kan tala om en statstjänstemannaroll?Svaret är både ja och nej. En modern stat är verksam inom en7 7