I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U Ri rollen. En starkare central styrning av arbetsgivarpolitiken för myndigheter därmyndighetsutövning utgör en stor del av verksamheten, t.ex. myndigheter inomrättsväsendet, skulle kunna bidra till att den gemensamma värdegrunden blev justmer gemensam. Dessa myndigheter blev då de viktigaste bärarna av ett offentligtetos.Slutligen kan nämnas en mer odelat positiv aspekt av den allt större likheten mellananställning i staten och i den privata sektorn. Utvecklingen tycks ha bidragit till attdagens och inte minst morgondagens statstjänsteman är mer öppen för att röra sigmellan den offentliga och privata sektorn. En ökad rörlighet mellan de olika sektorernaborde bidra till att berika både staten och den privata sektorn.5.4 En nybyråkratisk statstjänstemannarollOlika regeringar har under de senaste decennierna lyft fram effektivitet som ett centraltvärde för statsförvaltningen. I en tid när staten inte längre växer, utan tvärtomkrymper, är det naturligtvis viktigt att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt.Statsförvaltningens resursknapphet har säkerligen kommit för att stanna. Av intervjuernai denna studie framgår att effektiviteten i praktiken ofta har blivit det överordnadevärdet för myndigheterna. Det finns mycket att säga om detta och myckethar också sagts. 9 En viktig fråga är om en ensidig fokusering på effektiviteten bidrartill att sudda ut det specifika i statstjänstemannarollen. En annan intressant fråga ärom talet om ökad effektivitet också har lett till ökad effektivitet. För att uttrycka detmer konkret: Ägnar sig dagens statstjänsteman åt rätt saker?Flera av intervjupersonerna i studien beskriver en verksamhet där det, något hårdraget,tycks ha blivit viktigare att presentera resultaten på rätt (och kvantifierbart)sätt än att producera dessa resultat. Återrapportering och redovisning i olika formertycks ta allt större del av tjänstemännens arbetstid. Någonstans finns det en gränsdär vinsten av att ha detaljerad kontroll av verksamhetens resultat äts upp av dentid som måste läggas ned på att redovisa dessa resultat. Är den gränsen nu på väg attpasseras? I staten har det sedan decennier praktiserats en styrmodell som mycketförenklat innebär att en detaljerad inputstyrning har ersatts av kontroll av outputen.Denna outputkontroll tenderar dock att bli alltmer detaljerad. Tanken med styrmodellenär att myndigheterna ska kunna välja lämpliga medel för att förverkligaregeringens mål för verksamheten utan att störas av onödig detaljreglering. Närregeringen släpper på tyglarna på inputsidan vill den emellertid ändå ha kontrollpå outputsidan. Detta ska åstadkommas genom att resultaten av verksamhetennoggrant ska redovisas. Kring denna redovisning har en omfattande byråkratibyggts upp.7 49 Se t.ex. Lundquist, 1993 och 1998.