I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U Rdetta förhållande. Helt klart är att fenomenet emanerar från den privata sektorn ochföretagsvärlden, där visioner har formulerats i decennier. Frågan är varför de undersenare år har dykt upp i myndighetsvärlden. Inom företagsvärlden och bland desvenska kommunerna tycks det finnas ett samband mellan externt hot mot verksamhetenoch formulerandet av visioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)visar exempelvis i en kartläggning att kommunernas visioner handlar om att mötahotet från stramare budgetramar, stigande arbetslöshet och utflyttning (SKL, 2006).Någon sådan tydlig koppling mellan hot och visioner går inte att finna inom myndighetsvärlden.Vad som kan konstateras är att myndigheter finner det nödvändigt attexternt och även internt tala om varför man finns till och vad målet med verksamhetenär. Man positionerar sig ”för att göra tydligt för medborgarna vad man har förroll”, som en av intervjupersonerna uttryckte det (se även s. 36).Myndigheternas visioner är inte sällan närmast utopiska och har en geografiskräckvidd som sträcker sig utanför vårt lands gränser. Naturvårdsverkets vision finnsredan citerad ovan, Riksgäldens vision är t.ex. ”att vara världens bästa statliga finansförvaltning”.Visionerna eftersträvar excellensen. Antingen är det myndighetensom ska bli bäst, som i exemplet Riksgälden, eller annars är det myndighetens arbetesom ska resultera i detta utopiska tillstånd. Tillväxtverkets vision är t.ex. ”Sverige,ett föredöme för företagsamhet med hållbar tillväxt”. Vissa myndigheters visionerär mer av slogantyp och påminner om sloganer som de svenska kommunerna harproducerat sedan lång tid tillbaka. ”Enköping – Sveriges närmaste stad” känner välde flesta till. Kriminalvården sammanfattar sin vision under devisen ”Bättre ut!” ochSADEV har visionen ”utvärderingar som gör skillnad”.Det är emellertid inte alla av de studerade myndigheterna som använder sig avvisioner för att ange målet för sin verksamhet. Polisen beskriver exempelvis sittuppdrag som det följer av lag och regleringsbrev och andra myndigheter, som Konsumentverket,räknar konkret upp vad man har för uppgifter.Inledningsvis i detta avsnitt skrevs att en vision är ägnad att slagkraftigt beskrivasyftet med myndighetens verksamhet. I det perspektivet kan det ändå konstaterasatt många visioner är just visionära och inte direkt följer av vad riksdag och regeringhar fastslagit som mål för myndighetens verksamhet. Visionerna ska ses som någotatt sträva mot i ett mycket långsiktigt perspektiv. De kan jämföras med den ”nollvision”för vägtransporterna som riksdagen antog år 1997. Även om nu visioner, tillskillnad från riksdagens och regeringens styrdokument, är något att sträva mot i ettlängre perspektiv ska de i grunden inte skilja sig från statsmakternas mål för verksamheten.Om så ändå är fallet är det ett exempel på en omvänd styrkedja, där detär förvaltningen som formulerar målet för verksamheten. Att problemet inte enbartär akademiskt illustreras av en av studiens intervjupersoner som refererar till en6 4