I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U Rvåra unga statstjänare. Av den tidigare refererade enkätundersökningen riktad tillstudenter och yngre statstjänstemän framgår att samhällsnyttan är en viktig faktorför att locka till sig studenter, men samhällsnyttan ses också som ett område därstaten som arbetsgivare har levt upp till den yngre generationen statstjänstemänsförväntningar (ST, 2008b, s. 33, 59 ff.). En av intervjupersonerna lyfter också framengagemanget bland sina yngre medarbetare. Ett engagemang som då inte står imotsättning till den ökade rörligheten:Ett försök att sammanfatta iakttagelserna i detta avsnitt ska nu göras. Frågan skaockså ställas vad dessa iakttagelser kan få för konsekvenser för statstjänstemannarollen.Det sistnämnda visar sig inte lätt. Om intervjupersonernas uppfattningar ärnågorlunda riktiga och detsamma gäller för de resultat som har redogjorts för frånandra studier har vi att göra med en generation statstjänstemän som skiljer sig frånden äldre generationen genom att vara betydligt mer individualistiskt orienterade,men som i likhet med sina äldre kolleger har kvar ett stort samhällsengagemang.Intressanta arbetsuppgifter och goda möjligheter till personlig utveckling genomarbetslivet är viktigt för dessa yngre statstjänare. Betydligt viktigare än sådana faktorersom att myndighetens värderingar överensstämmer med statstjänstemannensegna, eller att myndigheten har god etik och moral (ST, 2008b, s. 18).Är det en ny variant av den svenska normalbyråkraten vi ser växa fram? Dennormalbyråkrat som har beskrivits tidigare i detta kapitel har ett tydligt fokus påde egna arbetsuppgifterna. De sociala aspekterna av arbetet är också viktiga förnormalbyråkraten. Det är en jämfört med övriga rolluppfattningar mer introvert,men också mer avpolitiserad, rollsyn som dessa tjänstemän har. I princip skulle ennormalbyråkrat lika gärna kunna arbeta i det privata näringslivet. Den rolluppfattningsom antyds i intervjuerna och i refererade enkäter är en där, i likhet med förnormalbyråkraten, arbetsuppgifterna står i centrum. Det som tycks skilja sig ärden yngre generationens krav på goda möjligheter till personlig utveckling. Denökade rörligheten och tydligare karriärstrategin som tycks finnas bland de yngrestatstjänstemännen ska nog ses i relationen till just denna ambition att utvecklas iarbetslivet. Vi tycks ha fått en normalbyråkrat som i mycket liknar sin äldre kollega,men som i mindre utsträckning än denna har vigt sitt arbetsliv åt en myndighet, inteens åt staten. Är det den rörliga normalbyråkraten vi kommer att se framöver? I såfall har så gott som samtliga skillnader mot den privata tjänstemannarollen suddatsut. Men samhällsengagemanget hos statstjänstemannen finns ju så klart ännu kvar …6 2