I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U Rbesluten inte resulterar i överklaganden. Argumentet för detta var inte rättssäkerhet,utan oro för negativ publicitet (Statskontoret, 2010, s. 40).Oavsett vad som är orsaken till det som upplevs av statstjänstemän som ett växandeinflytande för informationsavdelningarna, är det rimligt att ställa frågan om detfinns en risk att utförandet av kärnverksamheten får stå tillbaka på bekostnad avpresentationen av densamma? Det finns i vart fall intervjupersoner som menar attså är fallet, som nedanstående mellanchef:Det är ju självklart att man måste bistå med service och hjälp utåt, men samtidigtfinns det ju också ett krav på statsförvaltningen att göra rätt saker och prioritera rätt.Jag tror det här enorma att vi måste finnas och vi måste synas och att vi måste hörasinte alltid nödvändigtvis är av godo. /---/ Hela den här synen med service att synas,höras, vara öppen, twittra, facebooka, gör att kanske fel personer ägnar sig åt det ivissa fall. Och det påverkar faktiskt annat arbete som kan utföras.Av citatet ovan kan indirekt utläsas den teknologiska utvecklingens betydelse för informationsavdelningarnastillväxt. De sociala medier – Twitter och Facebook – somnämns i citatet tillhör de senaste exemplen på detta. Det tycks finnas en inneboendedynamik i utvecklingen som gynnar tillväxten av och inflytandet för informationsavdelningarna.”Bara för att det finns ska alla nyttja”, som en av intervjupersonernauttryckte det. ”Man använder medlet för medlets skull, i stället för att ha ett syftemed det”, fortsätter samma person. Trycket att använda medierna när de finns därär starkt. Som en handläggare drastiskt formulerar det: ”Finns man inte på Twitterså finns man inte”. Informationsteknologins utveckling lär knappast minska informatörernasinflytande.Det bör nämnas att det också finns intervjupersoner som ser mer positivt på utvecklingennär det gäller hur myndigheterna presenterar sig. Nedanstående mellanchefresonerar utförligt kring utvecklingen:Om man ser på 90-talet så handlade väldigt mycket om att många myndigheter inågot slags nyvaket tillstånd började med egna positioneringsstrategier för att manuppfattade att man fanns i ett landskap av konkurrenter – ’andra myndigheter ärkonkurrenter och då ska vi synas’. Jag tycker man kan använda den typen av marknadskommunikativaverktyg, men syftet får inte vara att positionera sig för sakensskull, med motivet konkurrens. Däremot så tycker jag att man ska positionera sig föratt göra tydligt för medborgarna vad man har för roll. Därför att det är också en frågaatt tala om för skattebetalarna att det här gör vi och att vi är öppna för granskningoch att vi har ett uppdrag att vara tillgängliga. Det tycker jag en positioneringsstrategiska bygga på. Då handlar det enbart om att lyfta fram vilken verksamhet man har5 8