I statens tjänst - Krus

E N S T U D I E O M S T AT S TJ Ä N S T E M A N N A R O L L E Nstrategisk roll vid t.ex. omorganisationer (SOU 2007:107, s. 24 f., 73 f.).Professionaliseringen av informatörsrollen har också inneburit att informatörernanumera utan problem rör sig mellan myndigheter och företag. 7 Sättet sominformatörerna arbetar på och sättet som myndigheterna presenterar sig på, medvarumärken och liknande, skiljer sig heller inte särskilt mycket mot hur det ser uti företagsvärlden. Förvaltningsutredningen ger följande karaktäristik av dagensmyndighetsinformatör:En myndighetsinformatör är inte längre enbart en tjänsteman som kungör av statsmakternafattade beslut vid sidan av sina ordinarie uppgifter. I stället är informatörenen professionellt skolad expert, som i sitt arbete relaterar till en växande marknadssektorsom omsätter stora belopp och vars utgångspunkter till stor del är andra änvad som kännetecknar traditionell myndighetsverksamhet. (SOU 2007:107, s. 25)Att vissa statstjänstemän anser att informationsavdelningen och informatörerna fårallt större inflytande och också påverkar tjänstemannarollen är en intressant iakttagelsei sig, oavsett om uppfattningen grundar sig på fakta eller inte. Nedanståendehandläggare är den mest pregnanta representanten för uppfattningen att informatörernasmakt har växt:En väldigt viktig fråga är informationsavdelningarnas betydelse eller makt i statligamyndigheter. Alltså i vår myndighet är vår informationsavdelning den som har sattdagordningen för hela myndighetens arbete. Alltså allt går ut på att vi ska synas såmycket som möjligt i massmedia. Resultaten av det vi gör ska föras ut på ett sätt som iprincip handlar om att sälja lösnummer. Det är inte det vi gör, men det är det tänkandet./---/ Det här är en utveckling som har gått jättefort och som är oerhört påtaglig.Informatörernas övertagande på något sätt av väldigt mycket.Den problematik som diskuteras i citatet ovan illustrerar en utveckling som rymmeren mycket större fråga än informationsavdelningens eventuellt växande makt. Detgäller relationen mellan innehåll och presentation. Utgör informatörernas växandeinflytande i första hand ett svar på det ökade medietrycket, ett slags försvarsmekanism,eller ska utvecklingen främst ses som en medveten strategi från myndighetsledningari syfte att profilera sig, att synas bättre i mediebruset och därmednå ut med sitt budskap på ett tydligare sätt? Kan utvecklingen rent av i betydandeutsträckning vara ett resultat av informatörsprofessionens egen ambition att stärkasitt inflytande? Även Statskontoret noterar i sin rapport avseende nuläget i värdegrundsarbeteti staten att statstjänstemännen uppfattar det som viktigt hur myndighetenpresenteras utåt. En av deltagarna i deras fokusgruppssamtal framhöll viktenav att myndighetens rekryteringar sker på ett korrekt sätt, så att anställnings-7 I en enkät som Fackförbundet ST har genomfört anger över 50 procent av en grupp yngre informatörer attom de byter jobb i framtiden kommer de att välja ett privat företag (ST, 2009).5 7