I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U Rsom de har sin yrkesroll och det här är deras levebröd. Samtidigt måste man bevaraden där gränsen att man håller på etiken och sekretessen så att det inte ska skadaandra. Men man måste ändå på något sätt framträda. Det blir inte så mycket sagt,men man ska ändå vara vänlig och inte bara klippa av så där.Vi lever i ett snabbt mediesamhälle och det hörs kanske att jag har varit utsatt förväldigt mycket media i sommar och låter väldigt kritisk. Men det ska gå fort och duska vara jätteserviceminded och det går före allting. Där tror jag faktiskt att baksidanav det är: Finns det tid och möjligheter att göra ett grundligt arbete och en ordentliganalys eller måste det skjutas väldigt mycket från höften då?Den aspekt av medietrycket som lyfts fram här är tidsfaktorn. Det finns en förståelseför medias roll samtidigt som man menar att den tid och service som media kräverkan komma i konflikt med tjänstemannens övriga arbetsuppgifter och kvaliteteni det arbete hon eller han ska utföra. Att medietrycket på statstjänstemännen harökat kan säkert upplevas som krävande och frustrerande för många tjänstemän.Samtidigt kan det knappast ses som ett generellt problem för förvaltningen ochstatstjänstemannarollen. Den svenska statsförvaltningens unika öppenhet kommervanligtvis till konkret uttryck via media och det är av stort värde för samhället i stortatt statstjänstemannakollektivet uppträder öppet gentemot media. Om detta tordede flesta vara överens. Samtidigt måste detta naturligtvis ske med beaktande av deövriga krav som ställs på statstjänstemannarollen, t.ex. krav på sekretess (där sådanfinns) och opartiskhet. Att enskilda tjänstemän anser sig få svårigheter att utföra sittarbete på ett bra sätt när media hänger på är väl snarare en resurs- och arbetsledningsfrågaän ett generellt problem för statstjänstemannarollen. Det som emellertidkan konstateras är att medias ökade betydelse utgör ytterligare en komponent sombidrar till den alltmer komplexa och komplicerade statstjänstemannarollen.Mediernas ökade inflytande kan sägas ha sin motsvarighet inom myndigheterna.Här åsyftas informationsavdelningarna och deras, som det hävdas, ökade makt. Huruvidadet de facto förhåller sig så har det inte funnits möjlighet att närmare granskai denna studie. Det är ju heller inte syftet med studien. Vad som däremot är klarlagtär att antalet informatörer och pressekreterare i statsförvaltningen kontinuerligthar ökat sedan mitten av förra seklet. Av en enkät som Förvaltningskommittén genomfördeår 2007 kan utläsas att det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter inomde undersökta myndigheternas informationsverksamhet är tolv (SOU 2007:107,s.24). Vidare är det klarlagt att informatörsyrket har utvecklats till en profession; enprofession vars placering och ställning inom myndigheterna också har ändrats ochstärkts. Informationschefen är i dag ofta centralt placerad i myndighetens ledning.Informationsenheterna har växt och deras verksamhet har utvecklats. Ofta riktar sigderas verksamhet också inåt i myndigheten. En informationsenhet får inte sällan en5 6