I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U RFörvaltningspolitiska kommissionen föreslog i sitt betänkande att, förutom myndighetschefen,vissa chefer direkt underställda myndighetschefen skulle utses av regeringen.Detta bl.a. för att tydliggöra att dessa chefer, i likhet med myndighetschefen,har ett direkt ansvar inför regeringen (SOU 1997:57, s. 126). Riksdag och regeringgick dock inte på Förvaltningspolitiska kommitténs linje i det här fallet. Den långtgåendedelegeringen på det arbetsgivarpolitiska området ligger fast.En företeelse som skulle kunna bidra till en tystnande förvaltning är att det delegeradearbetsgivaransvaret i staten har gjort att den enskilda tjänstemannen ärberoende av sin närmaste chef för sin löneutveckling. Det skulle kunna förhålla sigså att tjänstemannen hellre håller inne med kritik än framför den och därmed riskeraratt komma sämre ut i en kommande lönediskussion. Det stora flertalet av deintervjupersoner som uttalade sig i denna fråga ansåg inte att en sådan risk förelåg.Observera dock att det är chefer som uttalar sig här. Situationen kan se annorlundaut från ett handläggarperspektiv. Hur situationen ser ut från ett sådant perspektivkan skönjas i en rapport från Fackförbundet ST (ST, 2008a). I rapporten, som baseraspå enkätsvar från drygt 3 400 medlemmar, redovisas bl.a. hur medlemmarnaser på risken med att framföra kritik på sin arbetsplats. En fråga gällde huruvidatjänstemännen hade exempel från sin arbetsplats på att framförd kritik hade lett tillnegativa eller positiva följder för den som framförde kritiken. Av de som har svaratpå frågan anger cirka 15 procent att den som har framfört kritik har fått lägre lönän vad hon eller han annars skulle ha fått. Det är naturligtvis omöjligt att veta omkritiska tjänstemäns löneutveckling sammanhänger med den framförda kritiken,men enbart att 15 procent av statstjänstemännen i undersökningen uppfattar attså är fallet gör att bilden av situationen bland den här studiens intervjuade chefernog kan betraktas som något för positiv. Svenska statstjänstemän tycks ha denuppfattningen att framförd kritik kan leda till problem i jobbet och de problem manser gäller inte enbart löneutvecklingen. Ungefär en tredjedel av statstjänstemännenanser att framförd kritik har lett till nackdelar i ett eller annat avseende. Förutomlön t.ex. att bli förbigången vid tillsättning av tjänst eller bli uppsagd alternativt”utlöst”. Det bör dock tilläggas att 10–15 procent av tjänstemännen har sett exempelpå att framförd kritik i stället för nackdelar har lett till uppskattning från ledningen(ST, 2008a, s. 90 f.).I de följande tre avsnitten diskuteras tre företeelser som har ett mer externtursprung. Den första diskussionspunken gäller konsekvenserna av den ökandeinternationaliseringen av svensk statsförvaltning.5 2