I statens tjänst - Krus

E N S T U D I E O M S T AT S TJ Ä N S T E M A N N A R O L L E Ndel är”, som en mellanchef uttrycker det. En myndighetschef talar om att det finnsstatstjänstemän som kan vara hur oförskämda som helst i den externa kommunikationen.Av intervjuerna framgår också att flera av intervjupersonerna är bekymrade över utvecklingenvad gäller statstjänstemännens integritet. Bland annat i fokusgruppssamtalenframfördes synpunkten att integriteten bland tjänstemännen var högre förr. Enförklaring som ges till den upplevda försämringen är att den sammanhänger medförändringar i tjänstemännens anställningsformer. En handläggare uttrycker det påföljande sätt:Vi hade ett helt annat system med tjänster tidigare. /---/ Man satt säkrare om manhade en ordinarie statlig anställning, som kanske skulle vara som en garant för attman skulle uppträda med större integritet. /---/ Vi har rört oss mot övriga arbetsmarknadennär det gäller anställningsformer.En mellanchef pekar i sammanhanget ut en specifik anställningsform:Säg en som är projektanställd nu, jag har två stycken som är det till årsskiftet, och såbörjar det närma sig årsskiftet och de får inga besked men är jävligt angelägna omatt få fortsätta. Inte bråkar de med mig nu, det har jag svårt att tro. Det skulle inte jaggjort om jag var de i alla fall.Anställningsförhållandenas inverkan på statstjänstemännens integritet är ingen nyproblematik. Exempelvis berördes frågan i Förvaltningspolitiska kommissionensutredningsarbete under andra halvan av 1990-talet. I en underlagsrapport till kommissionenciteras bl.a. en debattartikel där det påpekas att i många västeuropeiskaländer stärks statstjänstemännens integritet av att de har en oberoende ställninggentemot sin närmaste chef (SOU 1997:15, s. 95 f.). En tjänsteman anställs ochbefordras genom beslut av någon annan än den närmaste chefen, vilken inte hellerensam kan besluta om tjänstemannens lön. Detta är förhållanden som sedan längeinte gäller i Sverige. Den svenska statstjänstemannen blir därmed i stor utsträckningberoende av sin närmaste chef för sina arbetsuppgifter och sin löneutveckling.I rapporten citeras också två tidigare höga chefer vid Rikspolisstyrelsen som i endebattartikel i Dagens Nyheter uttrycker sig på följande sätt om polisorganisationenvid mitten av 1990-talet:Det gäller därför att förhålla sig så, att man får bli kvar på tjänsten den dag förordnandetsförlängning blir aktuell. Naturligtvis rättar man under sådana förhållandenin sig i ledet, kammar till håret och håller tyst. (SOU 1997:15, s. 96)5 1