I statens tjänst - Krus

E N S T U D I E O M S T AT S TJ Ä N S T E M A N N A R O L L E NNormalbyråkraten har, som nämnts, en introvert syn på sin roll. Det kommer tydligttill uttryck i ovanstående citat. Hon eller han är inte primärt bekymrad över t.ex.alltför detaljerad styrning, bristande sakkunskap eller flexibilitet. Nej, den svenskanormalbyråkratens problem ligger mycket närmare de egna arbetsuppgifterna.Som nämndes inledningsvis i detta avsnitt lyfter normalbyråkraten ofta fram desociala delarna av sin statstjänstemannaroll, som samspelet med medarbetarna.I intervjusvaren används formuleringar som ”få medarbetarna att trivas med sittjobb”, ”bygga relationer både med kunder och medarbetare” eller ”jag tycker om attjobba med människor”. En mellanchef uttrycker det på följande vis:Huvudsaken för mig är det här att arbeta med människor, medarbetarna. Det är minstarka sida, att jag kan kommunicera med mina medarbetare. De kommer till mig närdet är roliga saker som har hänt, när det har gått dåligt, och jag känner att jag har enbra dialog och att de vågar komma och diskutera och få råd. Och jag kan också läramycket av dem, givetvis. Så det där tycker jag är oerhört intressant, det är nummer 1.Ovanstående statstjänsteman uttrycker onekligen värderingar som befinner siglångt från den traditionella rolluppfattningen några decennier tillbaka i tiden. Det ärockså värderingar som mycket väl skulle kunna uttryckas av en chef i vilken organisationsom helst. Detta är också något, som nämndes inledningsvis i kapitlet, som ärtypiskt för normalbyråkraten.3.7 Statstjänstemännen spekulerar – någradiskussionspunkterI detta avsnitt redovisas några av de mer intressanta diskussionspunkterna frånstudiens intervjuer. Då denna diskussion inte passar in i de olika rollmönstren, menlikafullt berör statstjänstemannarollen i ett vidare perspektiv, presenteras diskussioneni ett särskilt avsnitt. Avsnittet är uppdelat i sex separata underavsnitt, vilkarepresenterar varsin diskussionspunkt. Tre av diskussionspunkterna kan sägas haen mer inomstatlig utgångspunkt. Dessa berör de rationaliserings- och redovisningskravsom regeringen ställer på myndigheter, kraven på och behovet av ökadsamverkan samt en diskussion kopplad till tjänstemännens integritet och anställningsformer.Dessa tre huvudsakligen inomstatliga punkter redovisas först i avsnittet.I den andra delen av avsnittet redovisas tre mer externa diskussionspunkter.Dessa berör internationaliseringen, hur myndigheterna presenterar sig och mediasroll samt avslutningsvis en diskussion om hur den yngre generationen statstjänstemänskiljer sig från de äldre och vad det kan få för konsekvenser.4 3