I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U ROm att arbeta med fokusgrupperEtt ytterligare sätt att samtala med intervjupersoner och, i det här fallet, finna ut derassyn på statstjänstemannarollen är att utnyttja s.k. fokusgrupper. En fokusgruppkan beskrivas som ett strukturerat gruppsamtal om ett speciellt ämne. En fördelmed fokusgrupper är att de är tidsbesparande. I stället för att genomföra enskildaintervjuer kan ett antal intervjupersoners rolluppfattningar inhämtas vid ett ochsamma tillfälle. Vidare skapar ofta samspelet och diskussionerna i fokusgruppen endynamik som tillför information utöver vad som kan förväntas i en vanlig intervju.Attityder och värderingar växer fram och tydliggörs i samspelet mellan deltagarna.I ett fokusgruppssamtal intar intervjuaren/forskaren en relativt passiv position.Hon eller han presenterar några teman för diskussionen, men fungerar i övrigt mersom en moderator. I den här studien används fokusgruppen som ett komplementtill de ovan beskrivna intervjuerna. En metodmix av denna typ är inte ovanlig i densamhällsvetenskapliga forskningen (t.ex. Peek & Fothergill, 2009, s. 32).I den här studien har fokusgruppssamtal genomförts med handläggare från de utvaldamyndigheterna. I fokusgrupperna involveras endast en handläggare per myndighet.Detta för att underlätta frispråkighet och för att undvika att personer hämmasav att kollegor från samma arbetsplats kan lyssna till deras åsikter (jfr Peek &Fothergill, 2009, s. 41). Genom att låta handläggarna ge sin syn på statstjänstemannarolleni ett fokusgruppssamtal ges en bild av rollen utifrån ett annat perspektivjämfört med de båda chefsgruppernas. Det är dock de sistnämnda som står i fokusför studien och som också utgör den huvudsakliga intervjupopulationen.Om studiet av det skriftliga materialetUtöver intervjuer och fokusgrupper utnyttjas också olika typer av skriftlig empiri istudien. Det skriftliga materialet är tänkt att komplettera intervjuempirin genom attge en bild av hur myndigheterna som organisationer belyser sin egen och sina medarbetaresroll. För att finna ut detta myndighetsperspektiv studeras bl.a. myndigheternaswebbplatser. På webbplatserna beskriver myndigheterna sin verksamhet,inte sällan i form av ”visioner”. Genom verksamhetsbeskrivningen eller visionen gesen bild av hur myndigheten ser på sin egen roll i det politiska systemet. Av sammaskäl studeras också myndigheternas årsredovisningar med fokus på myndighetschefernasförord.En annan kategori av skriftlig empiri utgörs av myndigheternas jobbannonser,från vilka det görs ett försök att utläsa vilken typ av statstjänsteman våra myndighetervill ha. Till samma kategori av empiriskt material hör lönepolicyer från de1 6