I statens tjänst - Krus

O F F E N T L I G T E T O S – E N G O D F Ö R V A LT N I N G S K U LT U R1.2 Metod och avgränsningar1.2.1 MetodOm rollbegreppetI den här studien studeras statstjänstemannarollen. Det innebär följaktligen attrollbegreppet utgör det primära analysinstrumentet i studien. Begreppet har sinarötter i scenens värld, där aktörerna spelar roller. Till skillnad från skådespelarenhar emellertid inte statstjänstemannen ett manuskript att hålla sig till när honeller han ”skapar” sin roll. I stället växer rollen fram genom tjänstemannens ochomgivningens förväntningar på hur en statstjänsteman ska tänka och agera. Detsamhällsvetenskapliga rollbegreppet tar sin utgångspunkt i att människor tenderaratt agera på olika sätt beroende på i vilket socialt sammanhang de befinner sig i.Genom rollbegreppet kopplas således den individuella aktörens attityder, värderingaroch beteende samman med den omgivande strukturen (Ehn, 1998, s. 95 ff.,SOU 1998:168, s. 11). I den här studien har rollbegreppet formellt definierats påföljande sätt: Attityder och beteenden strukturerade kring rättigheter, skyldigheteroch arbetsuppgifter som förbinds med en specifik samhällelig position. En personsroll bestäms av de förväntningar på hennes eller hans attityder som finns i personensomgivning samt av dennes egen föreställning om de krav på attityder ochbeteenden som positionen ställer (Se även Ehn, 1998, s. 101, SOU 1998:168, s. 11).Rollen sätter ramarna för hur en person ska agera i en specifik samhällelig position,vad som är ”passande”. Samtidigt är personen genom sitt dagliga agerande med omatt påverka rollen (jfr Poulsen, 2005, s. 9 f.).Rollbegreppet är inte okontroversiellt som samhällsvetenskapligt analysinstrument.Ett av de mer frekventa argumenten mot att använda sig av rollen som analysinstrumentär den oklara eller, enligt kritikerna, obefintliga kopplingen mellan roll ochbeteende. En forskare som närmare har diskuterat denna problematik är statsvetarenDonald Searing. Searing menar att den bristande anknytningen till stor del berorpå begreppsliga oklarheter. Han efterlyser bl.a. en tydlig distinktion mellan vad hankallar ”positionsroller” respektive ”preferensroller”. Som framgår av beteckningenär de förstnämnda rolltyperna knutna till en specifik position och de krav ochförpliktelser som följer av denna. Preferensrollerna är jämförelsevis mer öppna förpåverkan från rollinnehavarens egna preferenser. Searing menar att anklagelsernaom bristande koppling mellan roll och konkret handlande i första hand gäller preferensrollerna.De rolltyperna ställer ytterst få krav på rollinnehavarna när det gällerbeteende, t.ex. plikter som måste utföras (Searing, 1991, s. 1249). Statstjänstemannarollentillhör den förstnämnda kategorin, där det utifrån Searings argumentationfinns en koppling mellan roll och beteende. Det är dock viktigt att påpeka att rollen1 2