12.07.2015 Views

Så fäster embryot i livmoderslemhinnan Musslor och patogena ...

Så fäster embryot i livmoderslemhinnan Musslor och patogena ...

Så fäster embryot i livmoderslemhinnan Musslor och patogena ...

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

A B CD E FFigur 2. Förändringar av ytepitelet under sekretionsfas. A: Två dagar efterLH-toppen. De cilierade cellerna ser ut som små buskar. De mikrovillibekläddacellerna är lite rundade. B: Fem dagar efter LH-toppen ser man hur de mikrovillibekläddacellerna börjar växa uppåt. C: Sex dagar efter LH-toppen, <strong>och</strong>man ser hur de mikrovillibeklädda cellerna är ytterligare större. Mikrovillin börjarförsvinna. D: Sju dagar efter LH-toppen har de mikrovillibärande cellernafullt utvecklade pinopoder som är nästan helt släta på ytan. E: Åtta dagar efterLH. Pinopoderna börjar minska i storlek. F: Nio dagar efter LH-toppen.De mikrovillibärande cellerna har nu återtagit sin ursprungliga storlek.med den här typen av cellodlingssystemär att det saknas flera celltyper som t.ex.NK-celler. Dessutom saknas också fleraviktiga strukturer som t.ex. körtlar <strong>och</strong>spiralartärer. Dessa celler är viktiga fören fungerande implantationsprocess.Vi har därför valt att odla endometrietsom en vävnadskultur, med alla celler<strong>och</strong> strukturer intakta. Denna modell harvisat sig fungera så bra att det har varitmöjligt att få en implantation av ettmänskligt embryo in vitro (2). Detta varemellertid svårt att upprepa, så vi hardärför optimerat odlingsmetodiken. Syrekoncentrationenär låg i livmodern sådet är bättre att odla endometriet i 5 %syrgas i stället för 20 % som är meravanligt. Det är också viktigt att man intetar endometriebiopsin sent i cykeln.Om det inte sker någon implantationkommer <strong>livmoderslemhinnan</strong> att brytasner <strong>och</strong> försvinna i nästa menstruation.Detta inträffar också när <strong>livmoderslemhinnan</strong>ska odlas. Dessutom är det braatt använda ett medium rikt på näringsämnen<strong>och</strong> att odla biopsin påMatrigel för att vävnaden ska må bra(3).Hormonellaförändringar undermenstruationscykelnMenstruationscykeln kan delas in i proliferationsfas<strong>och</strong> sekretionsfas. Underproliferationsfasen bryts <strong>livmoderslemhinnan</strong>först ner genom apoptos <strong>och</strong>nekros under menstruationen, för att sedanbyggas upp igen. Denna läkningsprocess,som sker utan ärrbildning,kan även studeras i vävnadskultur(Figur 1) (3). Proliferationsfasen, somvarar från menstruationens första dagtill ägglossning, karaktäriseras avtillväxt av <strong>livmoderslemhinnan</strong> genomhypertrofi, ökad DNA syntes <strong>och</strong> mitoser.Sekretionsfasen sträcker sig underfjorton dagar efter ägglossning. Implantationsfönstret,den korta tid ett embryokan fästa vid <strong>livmoderslemhinnan</strong>, inträffarcirka sju dagar efter ägglossning.Sekretionsfasen domineras av progesteron,som är helt nödvändigt för att endometrietska utvecklas <strong>och</strong> kunna taemot ett embryo.Morfologiskaförändringar underimplantationsfönstretVid tiden för implantation sker storamorfologiska förändringar på endometrietsyta. Ytepitelet består av cilieradeceller <strong>och</strong> mikrovillibärande celler.Funktionen hos de cilierade cellerna ärsom hos alla slemhinnor att förflytta sådantsom kan finnas på ytan. De mikrovillibärandecellerna bildar pinopoder,(svampliknande ytstrukturer), på endometrietsyta under implantationsfönstret.Det är inte känt vilken funktion dessapinopoder har, men det finns indikationeratt de dels är involverade i kommunikationenmellan embryo <strong>och</strong> endometrium,dels underlättar vidhäftning av<strong>embryot</strong> till <strong>livmoderslemhinnan</strong> <strong>och</strong>därmed underlättar den fortsatta implantationsprocessen.Dessutom är de storanog för att täcka cilierna <strong>och</strong> därmedhindra dessa från att förflytta substanseröver ytan.Under ytepitelet finns huvudsakligenstroma <strong>och</strong> körtelepitel. Dessutom finnsolika typer av immunkompetenta cellerLABORATORIET 1/2003 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!