Nummer 1 2008 - GilleScouterna

GILLESCOUTENMedlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 58 • Nr 1 febr 2008GoodTurnGood Turn sid 3-5 Ett scoutliv sid 9 Gillena berättar sid 12-13framtidsprojektet sid 7

2S:t GeorgsScoutgilleni SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeKansli: Stuvsta Torg 4, Huddingetel och fax 08-17 84 32Kansliet har ej öppet på bestämda tider, mentelefonsvarare finns.gillekansli@telia.comwww.gille.scout.se.PlusGiro 35 91 06-2LandgillerådetGunilla Engvall LandsgillemästareKyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås021-35 16 51, 070-310 42 25gunilla.engvall@vasteras.seLaila Boxström vice LandsgillemästareSolrosvägen 13, 911 35 Vännäsby,0935-206 11, 070-226 12 97laila@vannastv.netGjermund Austvik LandsgilleskrivareBrombärshult 1, 432 96 Åskloster,0340-62 60 65, 070-875 95 80gjermund.austvik@gaengin.seKnut-Olov ”Ola” Axelsson LandsgilleskattmästareKantvägen 1, 141 31Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83knut-olov.axelsson@telia.comTorsten HanssonSerenadvägen 1, 784 43 Borlänge,0243-22 58 79, 070-301 99 98torsten.ha@telia.comCarl-Magnus KlärckeKopparvägen 31, 791 42 Falun,023-591 32, 070-624 32 45carl-magnus.klarcke@comhem.seStaffan SjunnessonMarkvägen 7, 238 35 Oxie,040-54 86 24, 070-312 11 31staffan.sjunnesson@telia.comAnna-Brita ”Pricken” LundahlInternationell sekr. Fodergatan 5, 724 66Västerås, 021-41 11 69, 070-314 56 42Pricken56@hotmail.comGILLESCOUTENMedlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i SverigeBox 2034, 141 02 HuddingeAnsvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan)Utkommer med fyra nummer per årNr 2 30 april 2008, manusstopp 15 marsNr 3 30 sept 2008, manusstopp 15 augManus sänds till Redaktionskommitténs ordförande:Torsten Hansson (adress ovan)Foto framsida: Torsten HanssonTypsnitt: Optima och Times New RomanPapper: Galeri Art Silk 115 g – miljö -märkt med SvanenTryck: Sahlanders Grafiska AB, FalunISSN 1653-7033Landsgillemästaren har ordetGod fortsättning på gilleåret 2008!Vi skriver 2008 och har redanbörjat ett nytt verksamhetsår.Jag förstår att många av er harhaft eller snart kommer att ha gilletinghemmavid. Då handlar det ju om attbesluta vad som ska hända under året.Jag vet att många av er har en verksamhetsplanför de närmaste åren, att nidetaljplanerar detta år. Jag hoppas attdet finns plats för att besöka eller varamed på något scoutläger, att ni har lagtin många trevliga, innehållsrika mötenGillearrangemang26–27 april 2008Landsgilleråd30 maj–1 juni 2008NBSR-möte i Västerås21–26 augusti 2008ISGFs 25:e världskonferens iWien, Österrike25 oktober 2008Fellowship DayVåren 2009Landsgilleting i Kalmar9 juni 2009NBSR-möte på Åland11–14 juni 2009Nordisk-Baltisk Gilleträff påÅland29 juli–9 augusti 2011Världsjamboree i SverigeFonderGåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, StenThiels fond, Fonden Dan Winthers minneoch Jenny Rieck-Müllers fond sätts in påSGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan ommedel riktas till SGSS, adress se spaltöverst till vänster.och att ni har tid att ta upp några frågor,som kommer att skickas ut till gillemästarna.Vi i landsgillerådet har haft intressantasamtal kring hur vi skulle viljapresentera gilleverksamhet. Hur beskrivervi vad vi gör för en som varitscout? Säger vi samma sak till en sominte varit scout och är nyfiken på vaddet kan innebära att vara med? Närlandsgillerådet möttes i januari hadevi naturligtvis framtidsfrågorna påärendelistan. Vi förstår att vi behöverframställa material för att på ett bra sättkunna marknadsföra oss. Vi har beslutaten organisation, som finns med i dettanummer av Gillescouten. Vad gäller regionernaså kommer alla gillen att få ettbrev med tankar kring vilka gillen somkan ingå i de olika regionerna och hurett samarbete inom regionen kan se ut.Studera underlaget och ge oss respons!I år är det dags för världskonferens.Som framgått har den flyttats till Wienoch äger rum den 21-26 augusti. Allaländer har rätt att skicka 4 delegatermen också observatörer, så många somvill komma. Vi vill uppmuntra er attkomma med till Wien och har beslutatatt avsätta en summa till resestipendier.Så fort vi får information om konferensenkommer den dels att läggas ut påhemsidan men också skickas till gillemästarna.Följ med!Detta nummer av Gillescouten handlarom good turn. Visst är det naturligtför oss scouter att ställa upp och hjälpatill på olika sätt. Några av er har vängillen,som behöver stöd, andra har ettfadderbarn. Några agerar på hemmaplan,andra har ett internationellt engagemang.Den som ger får så myckettillbaka.Gillemästarna får ofta informationom det som är aktuellt. Vi kommeratt använda vår hemsida både för attberätta vad som hänt och vad som ärpå gång. Fråga gillemästarna och lägghemsidan som ”Favorit” så får Du vetadet senaste!Gunilla EngvalllandsgillemästareGillescouten 1–2008

S:t Göran, draken och princessan. Träskulptur fr 1400-talet i Vika kyrka,Västerås stift. Foto: Sven JansonS:t Georgsbudskapettill Nordens gillescouter skrivs varje år av en utsedd representant från någotav de nordiska länderna. I år kommer det från Danmark. Det finns inteframme för publicering i det här numret av Gillescouten. Det kommer attsändas ut från Danmark tidigast i slutet av februari.En svensk översättning kommer att publiceras på vår hemsida, www.gille.scout.se och skickas till alla gillen direkt med brev i god tid före S:tGeorgsdagen.Good TurnMånga barn i Sverige och ute i världen är betjänta av gillescouters GoodTurn. Som exempel kan vi sälja majblommor och hjälpa till när Tjernobylbarnär på besök.Fadderbarn kan man få genom flera olika organisationer. Vårt fadderbarnSunil Kumar har vi genom Bharat Indien-Bistånd. Om någon vill veta merom hur man får tag på ett fadderbarn, kan ni kontakta Anna-Brita PrickenLundahl.Gillescouten 1–2008Barnhemmet i Thrissur i Indien. Foto: Anna-Brita Pricken LundahlGood Turn inom gillescoutingkan betyda många olika saker. Ivårt gille, S:t Georgs Scoutgillei Västerås, har Good Turn växlat genomåren. I flera år gladde vi boende på servicehusi Västerås med kaffe, hembakatbröd och underhållning. Vi vände osstill ett servicehus varje halvår. Dettablev mycket uppskattat. Att få besökav glada människor, som dessutombjöd på kaffe och kakor, gladde många.Underhållningen bestod för det mestaav Prickens pianospel och dotter Sarassång. Men även Vivi-Anne Skyman harläst dikter av Fröding och berättat omintressanta saker. Denna Good Turn kansäkert varieras på olika sätt för ett är säkert:Det finns många människor, somär ensamma och sitter isolerade hemmaeller på servicehus och som blir överlyckliga,när det händer något trevligt.Varje år, när vårt gille firar den Internationellagillescoutdagen, skriver vikort till andra scoutgillen i Sverige. Vifår sedan tackkort och julkort från någragillen och då kommer den goda tankentillbaka. Den som ger, han får. På dettasätt får vi ju också lite kontakt med gillenai Sverige och tar reda på, var dessagillen finns i vårt avlånga land.GoodTurnSedan hösten 2006 har vi ett fadderbarn,som bor på MTM Orphanage iTrichur i Indien. Vid varje träff sätts ensparbössa fram och så bidrar var och enmed en stor eller liten slant. 150 kronori månaden sätter vår gilleskattmästarein på Bharat Bistånds konto. På dettasätt får Sunil Kumar möjlighet att gå iskolan, få skoluniform och andra kläder,god och näringsriktig mat m m.När han fyller år och till jul blir det 150kronor extra till födelsedagspresent ochjulklapp och inte minst kalas för allabarnen, när han fyller år. Vi får då ochdå en hälsning via mail från barnhemmetoch då vet vi att kort och brev kommitfram. Till jul hade Sunil Kumar ritaten fin elefant och skrivit en julhälsningtill oss. Vi samlar brevväxling, informationoch kort på Sunil Kumar i en pärm,som alla gillemedlemmar kan ta del avvid våra träffar.Anna-Brita Pricken Lundahl3

Med Pricken i IndienDen 25 oktober gav vi ossiväg, ett sällskap på nittonpersoner, med Finnairmot Indien. Det varMari Coenraads, somarrangerade denna resa. Mari ser till attbarnen på MTM Orphanage har faddraroch varje år gör hon en resa med faddraroch andra intresserade till Indien ochbarnhemmet. Detta var min andra resaoch min dotter Saras tredje. Vi skullevara i Indien tre veckor och i tio dagarbodde vi i Thrissur, där barnhemmetligger. Eftersom Mari har ordnaten resa varje år i många år nu, boddevi på hennes vanliga hotell Lucia Palacemitt i Thrissur. Vi blev mottagnasom ett kungligt följe. Personalen stodpå rad och tog emot oss med rosor ochkokosnötter med sugrör. Det var bara attsuga i sig av kokosmjölken och kännasig välkommen.Thrissur ligger i delstaten Kerala.Kera, chera, betyder kokosnöt på malayalam(språket man talar där) ochKerala betyder kokosnötternas land ochdet fick vi erfara många gånger. Vi såg4kokospalmer överallt, fick flera gångerkokosmjölk, mat med kokos, se på närman gjorde rep av kokosnötens skal.Mattor vävda av kokosrep var vanligt.I Kerala är läskunnigheten så gott som100 %. Det är därför så viktigt för fattigafamiljer och familjer, som bor långtborta från någon skola, att deras barn fårkomma till ett barnhem och därigenomfå möjlighet att gå i skolan. På det sättethoppas man att barnen ska få ett bättreliv. Barnen går i skolan i tolv år och fårdå bo på barnhemmet hela tiden utompå loven, då de åker hem till sina familjer.Några stannar också kvar ett par årtill för att kunna utbilda sig i något yrke,t ex till sömmerska, mekaniker. Då harockså faddrar kunnat hjälpa dem medsymaskin eller verktyg, så att de kunnatkomma igång med sin yrkesverksamhet.Redan första dagen i Thrissur åktevi ut till barnhemmet. Där stod alla barnenpå rad i sina finaste kläder och medtagetesblommor i händerna. Vi togs återemot som kungligheter. Glädjen hosbarnen visste inga gränser. Denna gånghade man hyrt in en trumorkester. Detvar en pojkgrupp, som spelade trummaför oss minst en halvtimme och de dansadeockså till trumvirvlarna. Häftigt!Sara och jag tittade runt bland barnenoch undrade, vilka våra fadderbarn var.Vår familj har ett eget fadderbarn, mentyvärr fick vi inte träffa honom. Han varsjuk i vattkoppor, chicken pox, och dåhade hans föräldrar fått hämta hem honom.Flera andra barn hade också blivitsjuka och var hemma. Men efter enstund tyckte vi att vi kände igen gilletsfadderbarn Sunil Kumar. Han stod däroch tittade på oss med sina stora ögon.Sunil Kumar var bara sex år och otroligtÖvre vänstra bilden:Sunil Kumar medSara Lundahl påbarnhemmet.På nedre bilden synsbarnhemsbarnen ispänd förväntan vidDream World.söt och pigg och han tyckte om att varamed oss. Vi kunde ju inte prata med varandrapå varken engelska, svenska ellermalayalam, men det finns ju kroppsspråkoch ansiktsuttryck, som sägermer än alla ord i världen. Jag blir varmi hjärtat, när jag tänker på denne lillekille. Så fort vi kom ut till barnhemmet,var det alltid något av de andra barnen,som ropade åt honom att vi var där ochdå kom han springande mot oss och sedanhade man en hand i sin hela tidenvi var där.När den svenska gruppen kommerpå sitt årliga besök, är det mer fest äntill jul eller födelsedagar. Det bara lyserom barnhemsbarnen. En sådan lycka,som de utstrålar, har jag aldrig sett hossvenska barn. Men så får de ju ovanligtmycket uppmärksamhet under dessadagar. De är väl medvetna om, att detär tack vare faddrar från ett land långtborta, som de kan bo på barnhemmetoch få gå i skolan.Vi tog med dem till havet en dag. Deflesta barnen hade aldrig förr sett havet.En upplevelse blev det för dem att hoppai vågorna och bada med alla klädernapå och gräva i sanden. För oss var det enupplevelse att titta på dem.Det är också tradition att bjuda barnenpå en dag på Dream World eller någotannat badpalats. Där kunde barnenspringa från en attraktion till en annanoch det var även kul att se deras föreståndareFather Lazar och nunnan SisterJincy delta i dessa aktiviteter med livoch lust.Gillescouten 1–2008

GoodTurnPå bilden t v syns SunilKamar med Fader Lazar,föreståndaren för barnhemmet.T h lek vid gungorna påbarnhemmet.Men barnen hade också sin vanligainrutade vardag medan vi var där. Degick i skolan som vanligt och då vardet läxläsning varje dag. När barnenkommit hem från skolan på eftermiddagen,tog de först hand om sina kläder:tvättade och hängde upp dem att torkai solskenet eller plockade ner de torrakläderna och lade in dem på hyllan vidsin säng. Varje barn visste precis, vadsom behövde göras. Sunil Kumar hadesina tre syskon på barnhemmet och hansstorasyster Sumana tog hand om hanstvätt. Men hans storebror, som var sjuår, fick själv tvätta sina kläder. Syskontar hand om varandra, de äldre barnentar hand om de små och hela tiden lärman sig de vardagssysslor man behöverkunna. Så varje dag var det någrabarn, som hjälpte till med matlagningoch dukning och städning. Efter mellanmåletoch lite lek, hördes en klockaringa. Då var det läxläsning. Var och entog fram sina böcker och satte sig vid ettbord, på golvet eller i sin säng och satteigång med sitt hemarbete. De små barnenkom och visade sina engelskböcker,där det bl a fanns Imse, vimse spindelpå engelska. Glädjen var stor, när jagsjöng den sången både på engelska ochsvenska och gjorde rörelserna.Barnen var duktiga på att sjungaoch även dansa. Vi fick vara med om enhärlig uppvisning med sång och dansoch då var även Metropolitan (ärkebiskopenför Syrian Church of The East)Mar Apren med. Han talade om betydelsenatt lära sig läsa och skriva ochuppmanade barnen att kämpa ordentligtmed sin utbildning. Alla kan bli någotstort. Det var Mar Aprens mamma, somgrundade detta barnhem.Tio dagar går fort och det var mångatårar som föll, när vi skulle ta avsked avbarnen. Jag kommer aldrig att glömma,Gillescouten 1–2008hur Sunil Kumar tittade på mig ochSara under avslutningsstunden. Hanville inte släppa oss. Han gick bara runt,runt med oss, som om han ville ha ossför sig själv och njuta av vår närvaro sålänge som möjligt. Han hade fått en liten”goseälg” med en svensk flagga påtröjan och den kramade han hela tiden.Nu hoppas jag att det blir fler Indienresoroch att även några andra gillescouterska kunna följa med och få uppleva barnenoch deras strålande glädje.Från Trichur åkte vi tåg till Cochin.I denna stad kan man se på Kathakali,ett sprakande färggrant dansdrama, därman uttrycker sig med hand- och fingerrörelseroch ansiktsuttryck. Först fick vise, hur dansarna målades i ansiktet ochsedan fick vi vara med om en kathakaliföreställning.Efter barnhemsdagarna var detBackwaterturen, som gav mig mest. Vibodde ett dygn på en husbåt. KeralasBackwater har haft stor betydelse underårtusenden för handeln. Man fraktadekokosnötter, gummi, ris och kryddorpå transportpråmar inom Backwaterdistrikteti Kerala. Sedan började manbygga om en del fraktpråmar till husbåtaroch nu är denna Backwaterturism enviktig inkomstkälla. På varje båt var vifyra personer. Vi sov över på båten ochvi hade egen kock, som lagade mycketgod mat åt oss. Det var bara att njutaav landskapet vi gled förbi och att studerafolklivet. Just då skördade man risoch tröskade ris. Det var många människor,som bodde på landremsorna intillvattenvägarna. De tvättade sig i kanalvattnetoch tvättade även sina kläderdär. Vi såg kvinnor stå med metspö vidstrandkanten. Getter och höns gick omkringvid husen och grönsaker odladespå de smala strandremsorna. Det fannsäven skolor och kyrkor och båtvarv, därlandremsan var bredare. Många nyahusbåtar var under uppbyggnad. Barnengick till en brygga, dit ”skolbåten”kom och hämtade dem. Skoluniformeri olika kulörer visade oss att barnen varpå väg till olika skolor. Vi hade försettoss med kulspetspennor i massor, för vivisste sedan tidigare att barn gärna tiggerschoolpens. När vi gled fram medvår båt, ropade barn åt oss och Sara,som var duktig på att pricka rätt, kastadepennor in mot stranden. Det varmånga glada barn, som tackade oss. Visåg förstås många intressanta växter ochinte minst fåglar. Vattenorkidéer flöt påvattnet och hibiskus och andra växter,som vi har som krukväxter, blommadevackert vid stränderna.Vistelsen i Indien avslutades mednågra avkopplande dagar i Kovalam,där vi badade i det salta havsvattnet ochnjöt av den goda maten i de små restaurangernavid stranden. Jag åt fisk bådetill lunch och middag. Vi såg ju fiskarnakämpa med sina nät från tidig morgontill sena natten. Ett pärlband av ljus frånfiskebåtar lyste i natten. Det fick mig atttänka på ljusen från andra sidan Öresund.Vi var också rena turister under ettpar dagar. Då besökte vi Agra och Tajmahal,bodde på Sariska Palace, där viockså åkte ut på en Safaritur. Vi sågapor, sjakaler, papegojor, kalkoner,vildsvin men ingen tiger. Sista nattenbodde vi på lyxiga Neemrana Fort, därhotellrummet var stort som en hel svit.Men vad är livet i ett lyxhotell mot deglittrande barnhemsbarnens ögon. Nästagång vi besöker Indien vill vi varaännu fler dagar med Sunil Kumar ochde andra barnen.Text och foto:Anna-Brita Pricken LundahlS:t Georgs Scoutgille i Västerås5

Friluftsliv – självklar del av scoutingMen hur är det med miljö- och naturvård?Flera forskar om scoutingI november i fjol genomförde SvenskaScoutrådet en forskningskonferens omscouting. Syftet var att få ta del av ochlära om den forskning som görs omscouting – det är viktigt att få ny kunskapi utvecklingsarbetet. Olika scoutforskarepresenterade vad de kommitfram till. Här ett axplock:Klas Sandell, som är professor i kulturgeografivid Karlstads universitet ochtidigare friluftslärare vid Kjesäters folkhögskola,visade scoutings koppling tillfriluftsliv, natur och miljö: ”Vi har alltidhaft friluftslivet som metod, men aldrigvarit förtrupp när det gäller miljöfrågor.Woodcraft är ett centralt begrepp i scouting,men knappast naturvård.”Bodil Formark, doktorand vid Mittuniversiteti Härnösand, berörde scoutrörelsensmångfalds- och rekryteringsarbeteunder rubriken ”Alla vill vascouter!” Hon arbetar med en avhandlingom den svenska flickscoutrörelsen;se vidare nedan.Anna Westberg, fil.lic och doktorandpå Lärarhögskolan i Stockholm, taladeom barns upplevelser av att vara scouter.Senare under hösten kom hennesdoktorsavhandling ”Den upproriskaskötsamheten”; se nedan.6En tankeLär som om du skulle leva förevigt. Lev som om du skulle döi morgon.GandhiPetter Åkerblom har som landskapsarkitektarbetat med utemiljöer för barnoch ungdomar. Scouters inriktning ärnaturliv med hajker och läger. Men över90 procent av alla barn växer upp i tätorter,där utevistelsen för de flesta begränsastill gator, skolgårdar, lekparkeroch köpcentra. På vilket sätt påverkardet natursynen? Var får scouting plats istaden? Det var ett par av frågorna somhan behandlade i sitt anförande.”Flickscoutrörelsens bortglömdabetydelser””Under perioden 1913–1960 organiseradesoch bedrevs scouting i Sverigeutifrån distinktionen pojk- respektiveflickscouting. Flickscoutrörelsen utgjordesvisserligen av flera olika förbund,men Sveriges Flickors Scoutförbund(SFS) var det i särklass störstaflickscoutförbundet och representerade,både på grund av sin storlek och oberoendeav yttre moderorganisationer, huvudfårani den svenska flickscoutrörelsen.Mitt avhandlingsprojekt syftar delstill att undersöka flickscoutsrörelsensidémässiga och personella kopplingartill ett antal andra sociala rörelser, somexempelvis de borgerliga och liberalakvinnorörelserna, den ekumeniska rörelsenoch nykterhetsrörelsen. Och delsatt utforska den svenska flickscoutkulturensom en potentiellt transformativplats i relation till uppmuntrandet ochiscensättandet av såväl normativ somsubversiv femininitet – samt relationernamellan dessa.”Så presenteras Bodil Formarks forskningsprojektpå Mittuniversitetets hemsida.Bodil Formark är född 1976, uppvuxeni Eskilstuna men bosatt i Malmösedan flera år. Hon har själv inte varitscout. Hon har studerat historia vidLunds universitet där hon skrivit bådesin kandidat- och magisteruppsats omgenusyrsel i den svenska scoutrörelsen,utifrån ett flertal genusteoretiska perspektiv.Hon planerar att fortsätta sinforskning om scoutrörelsen inom ramenför en doktorsavhandling.”Den upproriska skötsamheten”Anna Westberg växte upp i en scoutfamiljoch var aktiv scout från åtta tillsjutton års ålder. Nu har hon skrivit endoktorsavhandling om scouting: ”Denupproriska skötsamheten. Att vara ungoch scout”. Hon konstaterar att svenskforskning om scoutrörelsen är sällsyntoch speciellt sådan som utgått från barnensperspektiv, varför hon menar atthennes studie tillför något nytt.Avhandlingen omfattar fyra studier.En består av intervjuer om scoutskjortansåsom scouternas symbol, en annan omhur patrullscouter uppfattar verksamheten.Dessutom en studie av historiskahandlingar på scoutarkivet på Kjesäteroch aktuella handlingar på SvenskaScoutförbundets hemsida.För en lekman är skriften något svårtillgängligoch slutsatserna diffusa.Upprepningarna är många. Det är möjligtatt den akademiska formen kräverdet, men det gör, enligt min mening,framställningen tröttande. Till det bidrarspråket, där ord som ”diskurs” och”kontext” utan variation återkommerflitigt. Jag skulle önskat ett ledigare ochklarare språk.Anna Westberg har träffat Signe somhaft scoutskjorta ”en gång när det varklassfoto” och Petra och Patricia, somhar ”haft skjorta i skolan på S:t Georg”.Dessa handlingar tolkar hon som ”enform av symboliskt motstånd till ungdomskulturellafenomen som vid enjämförelse framstår som dominanta”och leder henne till slutsatsen: ”På detsättet är de upproriska genom att varaskötsamma”. Det är förklaringen till bokenstitel.Hennes konklusion avslutas: ”Avhandlingenvisar att man kan vara barnpå många olika sätt.” Boken, 174 sidortjock, finner jag överraskande tunn.Sven JansonTuna Scoutgille i BorlängeKällor: www.miun.se, www.scout.se,Scoutmagasinet nr 5, 2007,Anna Westberg: Den upproriska skötsamheten.Att vara ung och scout. Stockholms universitet2007.Gillescouten 1–2008

framtidsprojektetLandsgillerådets nya organisationsplanLandsgillerådet arbetar efter de beslut som togs under landsgilletinget i Åhus. I den långtidsplan som fastställdesför 2007–2010 är Framtidsprojektet en stor gemensam uppgift för hela vår svenska gillerörelse. Det kräver enhelt ny organisationsplan, där de lokala gillena med sin verksamhet står i centrum. En ny regionindelning med någranya arbetsuppgifter skall hjälpa gillena med program och rekrytering. De flesta kommittéerna läggs ned och centralaresurser kommer att satsas i olika projekt. Frimärksbanken, Fredsljuset från Betlehem och Redaktionskommittén förGillescouten blir kvar som tidigare. Nedanstående grafik åskådliggör tankarna bakom vårt nya arbetssätt.InternationelltGillemästarmöteLGTRegionLGRKansliinformationserviceISGFRegionRegionEkonomiNBSRRegionScoutgillenaRegionStadgarRekryteringSSRGillerådspärmenRegionRegionGillescoutenHemsidanGillevandring,lägerFrimärksbankenFredsljusetfr BetlehemKommentar till organisationsplanen:I fokus för S:t Georgs Scoutgillen iSverige (SGSS) är scoutgillenas verksamhet.Regionerna erbjuder årliga samlingar, arrangeradeav något av de ingående gillena.På regionnivå kan gillemästarmöten ordnas.Högsta beslutande organ är landsgilletinget(LGT). Landsgillerådet (LGR)väljs då och har ansvar för kansli, service,information, ekonomi, stadgar och kontaktermed samarbetspartners, exempelvisSvenska Scoutrådet (SSR). Vid behov kangillemästarmöte sammankallas.Internationella frågor handhas av InternationellaSekreteraren (IS), adjungerad tillGillescouten 1–2008LGR. IS och landsgillemästaren representerarSGSS i Nordisk – Baltisk Underregion(NBSR) och i International Scout andGuide Fellowship (ISGF), gillescouternasvärldsorganisation.Alla SGSSs medlemmar är välkomna attdelta i LGT, Världs- och Europakonferensersamt möten i NBSR.LGR har tre fasta kommittéer: Gillescouten,Fredsljuset från Betlehem ochFrimärksbanken.Beroende på beslutad verksamhetsplanoch andra uppkomna behov skapas projektgrupper.De nu aktuella är:– Rekrytering: Viktig inriktning i verksamhetsplanen.– Gillerådspärmen: Form och innehållbehöver revideras i linje med beslutadeförändringar.– Hemsidan: Nya användargrupper ochtekniska möjligheter analyseras.– Gillevandring, läger: Egna nationellaprogram med lokala gillen som arrangörer,info om scoutaktiviteter med möjlig gillescoutmedverkan.Beteckningar i organisationsplanen:= central verksamhet= projekt= kommittéer7

8PorträttetEn av våra nya medlemmar i landsgillerådet heterKnut-Olov Axelsson men kallas Ola i mindre formellasammanhang.Ola Axelsson. Foto: Torsten Hansson.ScouttidenDet var systern, som börjat redansom blåvinge, som lockade in Olai scouting. Men då var han redansenior. Han kom att trivas bra ochscouting blev viktig.YrkesrollenDatavärlden blev Olas redan 1967på IBM där han kom att arbeta medmjukvara. Scouterfarenheterna komtill nytta i rollen som gruppchef påAlfa Laval. Kunskap att lyssna ochatt låta andra göra misstag och kommaigen var något Ola hade med sigfrån scoutlivet.GillescoutingDet var Erik Eklund i S:t Eriksscoutgille, som lockade in Ola i gillescouting.Där skulle han få fortsattsamvaro med likasinnade, kännascoutandan och få upplevelser avsamma slag som i yngre dar. Tyvärrhar tiden tills vidare satt stopp förmer intensiv gillescoutverksamhet.LandsgillerådetOlas snabba rekrytering till landsgillerådethar bl a att göra med hans erfarenhetersom kassör, en syssla hanutövat förr och på flera håll. Äveni gillescoutsammanhang tror han atterfarenheter är nödvändiga och hoppasfå vidareutveckla datoriseringenoch hjälpa till med de delar av kansliverksamheten,som lättast kan hanterasmed datorer. Ola tycker sig hafått stöd i detta.VisionerOlas framtidsönskningar är förståsfler medlemmar till gillerörelsengenom att samla scouter. propageramera och skapa mera programvara.Han föreslår att vi ska söka blandvänner och arbetskamrater med gemensamvärdegrund.Det behövs flera hjälpmedel.Det internationella arbetet ser Olasom positivt och nödvändigt.Margareta HedmanGåseborgs Scoutgille i StockholmWorld Gazette Mondial läggs nedVärldskommittén har bestämt att lägga ned gillescoutrörelsens internationella tidskriftWorld Gazette Mondial. Den har utkommit alltsedan 1957. Nr 3-2007, somutgavs i december, blev det sista numret. Upplagan på 2 300 exemplar ansågs förliten. Ett digitalt nyhetsbrev på ISGFs webbsida www.isgf.org kommer att ersättamed början under våren.Källa: World Gazette Mondial nr 3-2007.Saxatur scoutpressenav Sven Saxaren”Scoutrörelsens syfteär att möjliggöra för unga människor attutvecklas till världsmedborgare […].Att vara världsmedborgare i Sverigeinnebär bland annat att vara EU-medborgare.Detta visar vi genom att bäraEU-flaggan på scoutdräkten.”Fredrik Krantz, ordförande i Svenska Scoutrådet,i Scoutmagasinet nr 4, 2007”Scouterna lanserar Jesus i nyförpackning””Scoutbibeln är ett sätt att stärka ochstödja kristna scouter. […] – Målgruppenför bibeln är främst kristna scoutermellan 13 och 18 år. Men boken kanäven vara till för dem som fortfarandesöker sin tro, säger Karin Nolke, utvecklingschefpå Svenska Scoutrådetoch den som lett framtagandet av dennya bibeln.”Rubrik och artikel av Malin Frandsen iScoutmagasinet nr 2, 2007Tro och scouting”…förändringen av scoutlagens förstapunkt skedde efter en diskussion mellanmänniskor med en religiös tro ochmänniskor utan gudstro. Scoutrörelsensstyrka är att kunna utgöra mötesplatsendäremellan, i en konstruktiv dialog medrespekt för varandra. Det är något vi ärstolta över och något vi skulle vilja semer av i vårt samhälle.Öppenheten och tolerans utifrån scouternasvärderingar ska inte begränsas tillatt bara vara politiskt korrekta uttryck,utan är i stället den viktiga förutsättningsom måste finnas för att alla ska kunnarymmas inom scoutrörelsen. Också förden scout som ivrigt vill predika attJesus är enda vägen till Gud eller denscout som hävdar att det bara finns enGud och det är Allah, och Mohammedär hans profet.”Lars Lange, förbundsordf FrälsningsarménsScoutförbund, Torbjörn Reinhed,förbundssekr KFUK-KFUMs Scoutförbund,Mikael Premberg, förbundssekr NykterhetsrörelsensScoutförbund, Göran Bondesson,förbundssekr SMU, Helena Kaså Winqvist,generalsekr Svenska Scoutförbundet ochJohan Strid, generalsekr Svenska Scoutrådeti Dagen 16 aug 2007Gillescouten 1–2008

Vid ett välbesökt möte ihöstas med Tuna Scoutgillei Borlänge berättadegillescoutmedlemmenLars-Erik Lingström omsitt internationella scoutarbeteoch om kändascoutprofiler han mött.Vi är glada över att hanvelat skriva ned sinaminnen för Gillescoutensläsare. Här kommerförsta delen.Red.Längst t h syns författaren tillsammans med Borlänge- och Vansbroscouterpå väg till Scout-ting i Göteborg 1939. Övriga fr v: okänd, Bengt Gustafsson,Nils Nilsson, Olle Finné, okänd. Fotot tillhör Bengt Gustafsson, Norrköping.Ett scoutlivav Lars-Erik LingströmÅren 1958–60 var jag anställdvid Boy Scouts InternationalBureau (BSIB) i Ottawa,Canada, som redaktörför tidskriften World Scouting och PRfunktionär.Min engelska titel var imponerande:Executive Commissioner, Publications& Public Relations, men denmodifieras av att ”commissioner” varen vanlig titel i engelskspråkiga länderför scoutfunktionärer på olika nivåer,oftast heltidsanställda. Jag var chef översumma en person: min sekreterare.Hur hamnade jag i Ottawa? Ja, det ären lång historia, men här kommer enkortversion.Min scoutbana började vårvintern1936 i Vansbro i Västerdalarna. Dithade familjen flyttat från hemön Gotland1932. Jag gick i första klass. Endag stod en uniformsklädd person vidskolgården och delade ut s k handaffischer,som meddelade att en scoutcheffrån Stockholm skulle berätta om Solvargarnapå Frälsningsarmén kl 6 em.Jag infann mig och blev ett lätt byte förbudskapet.Här en parentes. Det där med solvargarvar inte en parallell till de scoutliknandeverksamheter som bl a frikyrkorna vidGillescouten 1–2008den tiden bildade med namn som GodaKamrater och liknande. Frälsningsarménhade haft scoutarbete i Sverigesedan 1916 och i England sedan 1913och namnet solvargar – tidigare kalladelivräddningspojkar – var ett slags förberedelseför Scoutförbundets inträde iSvenska Scoutunionen några år senare.Men namnet var inte lyckat, man blevretad och kallad snålvarg.Det är f ö ett ganska okänt faktum attBaden-Powell någon gång kring 1910uppsökte general William Booth för attövertala honom att bli Vice President ithe Boy Scouts Association. Booth tackadeför det vänliga erbjudandet men avböjde.Han var i 80-årsåldern och tyckteatt han hade tillräckligt mycket att göra.Slut på parentesen.Det finns tre personer som varit viktigai mitt scoutliv sedan 1936. SvenNilsson var brigadchef. Han var 16 åroch i mina unga ögon en ledare av nästanmytiska dimensioner. Det hände intesällan att jag stod och väntade på honomutanför Kroons cykelfabrik, där han arbetade,och eskorterade honom hundlikttill hans hem vid arbetsdagens slut.Sven lämnade oss 1938/39 för att utbildastill frälsningsofficer, men hansande svävade över oss under lång tid.Han avslutade sin officersbana som ledareför Frälsningsarmén i Sverige. Hanhar alltid fokuserat starkt på ungdomsarbete,inklusive scouting, och för sinainsatser dekorerades han av SvenskaScoutrådet med Gustaf Adolfsmärket iguld.Solvargsbrigaden blev scoutbrigadoch Nils Nilsson tog över efter sin bror1939. Patrulledare blev Olle Finné ochjag vice (”nödinvigd” vid 10 års ålderför att kunna vara med vid ett scoutting,en specialitet för vårt scoutförbund,pingsten 1939 i Göteborg). Nissefick så småningom Silvervargen för sittarbete på distrikts- och riksplanet. Olletog tidvis över brigaden under Nisseslånginkallelser, men tjänstgör numerasom Bevarare av Patrullen EkorrensFlagga. Och själv hamnade jag på BSIB.Det är egentligen inte så illa för en litenödemarksbrigad. Kan det ha varit någoti knäckebrödet?Denna hårda kärna i brigaden/avdelningenär fortfarande intakt, håller tätkontakt och träffas ofta. Närvarandekärestor håller god min och skrattar pårätt ställe.forts sid 109

forts fr sid 9När min far dog 1942 flyttade den decimeradefamiljen tillbaka till Gotland.Jag började på läroverket i Visby och togrätt snart upp scoutarbetet igen. Jag blevledarscout och vice avdelningschef, förnu var vi med i Svenska Scoutunionenoch där fanns inga brigader.Efter studentexamen och militärtjänstkom jag 1949 till Uppsala för attstudera. Jag anslöt mig till ett vandrarscoutlagsom leddes av David Wirmark.En dag något år senare mötte jag Davidpå gatan. Vad bra att jag träffade dig, saDavid, vill du efterträda mig som FAsScoutförbunds representant i SvenskaScoutrådets utrikeskommitté? Ja, svaradejag, fast jag egentligen inte visstevad det handlade om.David Wirmark blev senare generalsekreterarei World Assembly of Youth(WAY) med säte i Bryssel. Det var ettsamarbetsorgan för ungdomsrörelsersom bildats av de demokratiska ländernasedan en tidigare organisation tagitsöver av kommunistländerna. Han blevsedan riksdagsman och slutade sin karriärsom Sveriges ambassadör i Tanzaniaoch Mexico.Utrikeskommittén bestod av en representantför varje scoutförbund i Sverigeunder ledning av Sten Thiel, som sedan1920 varit International Commissioner(så kallas ”utrikesministern” i varjescoutland). Vårt arbete handlade bl aom att sköta den utrikes brevväxlingen,t ex rörande utländska scouters besök iSverige och svenska scouters resor utomlands.Jag blev mottagen med öppna armar,mest därför att jag hade franska i bagaget.För att klara sådan korrespondens10FrimärksbankenScoutvännerna, alltsedan1936, Sven Nilsson och OlleFinné (med patrullflaggan!)var med på gillescoutträffeni Borlänge. Foto: MattsDahlberghade man tidigare fått tillkalla externhjälp. Kommittén möttes några gångerper termin i Stockholm, men det mestaarbetet sköttes hemifrån.Sommaren 1953 hölls InternationellaKonferensen (scoutrörelsens ”generalförsamling”)i Vaduz i Liechtenstein.Sten Thiel hade ordnat så att alla femutrikessekreterarna ingick i den svenskadelegationen. Det hela var en stor upplevelse,inte bara för att man fick gå påfest hos fursteparet på slottet utan framförallt för att man fick se de stora ochberömda gestalterna i den världsvidascoutrörelsen. Det var också då JohnWilson efterträddes av generalmajorD.C. Spry som direktor för BSIB. Självhade jag stort utbyte av några träffarmed den egyptiske delegaten GamalKhashaba, en vänlig man som var rektorför en stor skola i Kairo. Mer omhonom senare.Men tidigare hade följande inträffat.På förbundslägret vid Fryken sommaren1951 var jag lägerredaktör. Jaghade spanat in vargungeledaren Brittafrån Borlänge, som var lägrets sjuksköterska.Sista morgonen innan våra tåggick åt var sitt håll kysste jag henne ochEfter Landsgilletinget har ytterligare tretton gillen bidragit med frimärken.Förutom Jiingijamboriiförsäljningen på 15 460 kronor har det influtit ca 7000 kronor till vår frimärksbank. I lager finns ett kilo klipp, ett hundartalförstadagsbrev och diverse vykort. Frimärkskommittén ser med stort intressemot vad 2008 har att erbjuda. Allt i frimärksväg är som vanligt välkommet.LGR har beslutat att intäkterna från frimärksbanken i fortsättningen skallfördelas med 50% till ISGFs frimärksbank, 25% till Sten Thiels fond och25% till löpande kostnader.Ring gärna om ni har något ni undrar över: 0243-17972,K-E o Viveca Mattsson, Utmarksgatan 9, 784 62 Borlängemeddelade att jag tänkte gifta mig medhenne. Löftet infriades på dagen ett årsenare i Stora Tuna kyrka.Britta, nyfödda Kajsa och jag flyttadetill Stockholm 1954 när jag blivit anställdsom journalist på SJ Presstjänst.Då blev det ännu lättare att vara utrikessekreterare.Så kom sommaren 1957. GeneralSpry hade aviserat ett besök i Stockholm.Trots semestertiden lyckadesutrikeskommittén arrangera en kvällssamlingmed middag i en klubbstugapå Älgö (skridskoseglarnas, vill jagminnas). Spry redogjorde för planernaatt flytta Internationella Byrån frånLondon till Ottawa, Canada. Det hadeblivit alltmer problematiskt att företrädavärldsscoutrörelsen från London, t ex ikontakten med nya stater som tidigarevarit kolonier. Möjligheterna till externfinansiering av verksamheten var ocksåstörre i Nordamerika.Vid kaffet hamnade jag bredvid Spry.Jag frågade vad som skulle hända medtidskriften World Scouting (tidigareJamboree) och PR-arbetet. Varför frågardu, undrade Spry. Jag svarade att det varav rent yrkesintresse. Han tittade på migen stund och sa: Vi skall precis börjaleta efter någon lämplig person; skulledu vara intresserad?Nu blev det kalabalik i hjärnan. Jaghade inte haft en tanke åt det hållet. Menjag fick lova att presentera mig utförligtper brev om hustrun Britta gick medpå att flytta över Atlanten. Så skeddeockså, och därefter uppdrogs åt BengtJunker – en av de tolv i InternationellaKommittén (”regeringen”) och en avSveriges då mest kända företagsledare– att granska mig närmare. Mitt underen militär repövning i Linköping kalladesjag till en anställningsintervju hosJunker och efter muck for jag till Londonför en sista genomgång. Kontraktskrevs.Forts nästa nummerGillescouten 1–2008

Långväga låga tände luciaFaluns lucia blev en slalomåkaresom siktar på plats i FN:s klimatpanel.Johanna Björk tog över efterJohanna Persson och kronan tändesmed lågan som gått obruten från Betlehem.Trots snöbrist blev det julnärastämning på Stora torget.På slaget fem stämde kören Rösterupp Nu tändas tusen juleljus och Falunsluciakandidater tågade upp på rådhustrappan.Sångare och talare fick applåderdämpade av vantar, granen sken såblåaktig och energisnål och minusgradernahade infunnit sig. Det var tur attlussetåget var iklätt vita täckjackor.Håkan Kellner från scoutgillet i Falunberättade om den obrutna lågansom färdats via scouternas fotogenlamporända från Betlehem. Fredljuset somalltid brinner i grottan där Jesus ska hafötts någon gång för 2000 år sedan. Medden elden tändes ljusdrottningens krona,och den spreds också vidare till mångaFaluföreningars lyktor.En omröstning har skett, och det blevJohanna Björk som kröntes till årets Falulucia,precis som förra årets Johannakommer hon från Stennäset. Alla sjuluciakandidaterna är dock duktiga sångareoch har ett späckat program underluciadagen, då de ska sjunga och spridaännu mer vitklädd och lingonkransadjulstämning i kommunen.Första programpunkten var de tvåluciakonserterna i Kristine kyrka i gårkväll där flera körer samverkade kringden klassiska repertoaren. Konserternavar som vanligt slutsålda.Text: Ragna FahlanderAvgående lucia Johanna Persson tändenyvalda Johanna Björks krona.Foto: Stina RappPubliceras m tillstånd från Dalarnas TidningarGillescouten 1–2008Saxatur scoutpressenav Sven Saxaren”Behövs scouterna idag?– Ja, och det av två anledningar. Jag troratt scoutrörelsen tillsammans med miljörörelsenupplever en renässens. Manär ute i skog och mark, tar hand om naturenoch visar respekt, inte minst gentemotvarandra. Den andra anledningenär scoutrörelsens internationalism. Denstartades som en internationell rörelseoch lever vidare som det.”Migrationsminister Tobias Billström, somvarit scout i Oxie Scoutkår, intervjuas avMattias Abrahamsson i Scoutmagasinet nr4, 2007”Miljöfrågornahar historiskt varit viktiga i scoutrörelsen.Det syns bland annat i scoutlagen,programmaterial och årsberättelser. Påsjuttiotalet inleddes ett långt samarbetemed Världsnaturfonden.Men scoutrörelsen har ändå legatefter i miljödebatten […] När miljödebattenhar utvecklats från naturvård tillglobal hållbar utveckling har Scouternainte hängt med.”Klas Sandell, som forskat i friluftshistoriaoch scoutrörelsens miljöengagemang, iScoutmagasinet nr 4, 2007”Men varför har Scouternainte hörts i debatten?– I det här sammanhanget är det ett problematt vi är och vill vara så breda iscoutrörelsen. Vi ställer förstås upp påmålet att minska klimateffekten. Menjag tror aldrig att vi kommer att ta enaktiv ställning i till exempel kärnkraftsfrågan.Däremot ska vi ge scouternamöjlighet att ta ställning. Vår pedagogikhandlar om att stötta unga människor iatt ta kloka beslut.”Johan Strid, generalsekreterare i SvenskaScoutrådet, i Scoutmagasinet nr 4, 2007”Efter avslutningen på Jiingijamboriilämnade publiken efter sig massa skräp.Gräsbacken liknade Hultfreds ängarefter tre dagars festival. Ingen vackersyn med andra ord. Jag vet att en heldel scouter ansträngde sig för att få medsig skräpet men uppenbarligen var detmånga som struntade i det också. Förvånande.Scoutrörelsen beskriver juofta sig själv som en folkrörelse medstort miljöengagemang.”Ur Mattias Abrahamssons ledare i Scoutmagasinetnr 4, 2007Högste scoutchefen avsatt”En allvarlig kris har uppstått i WorldOrganization of the Scout Movement,WOSM, vilket nu har lett till att högstachefen generalsekreterare EduardoMissoni har blivit avsatt.[…] – Vi harockså varit kritiska till att de lagt pengarpå vidlyftiga projekt som inte är kärnverksamhet,till exempel en hotell- ochkonferensanläggning i Chile, berättarDagmawi Elehu, international commissioneroch Sveriges representant iWOSM. Det hela ställdes på sin spetsnär 13 av medlemsländerna, däriblandSverige och USA, skrev ett öppet brevtill världsscoutkommittén den 15 oktober.De krävde omedelbara åtgärder ochgeneralsekreterarens avgång.”Sofia Hallonsten i Scoutmagasinet nr 5,2007”First I had an idea.Then I saw an ideal. Now we have amovement and if some of you don’twatch out we shall end up with just anorganization.”Baden-Powells ord aktualiseras av Skutposten,Roslagens Scoutdistrikts tidskrift,nr 3, 2007Skriv!Välkommen med insändare och berättelserfrån gillena. Vi förbehålleross att göra smärre korrigeringaroch strykningar av utrymmesskäl,dock inte påverka skribentens ”stiloch uttryckssätt”. Vid ev störreändringar kontaktar vi författaren.Artiklarna signeras med namn ochi förekommande fall scoutgille.Redaktionskommittén11

Stockholmsgillena firar de 100 årenBirger Jarls scoutgille hade tagitpå sig uppgiften att fira scoutings100 år och inbjöd övrigaStockho1msgillen till regional träff.Man hade arbetat länge för att göra denhär festen storartad. Dekoratörer, kockar,konditor, servitörer, utställare, transportöreroch inte minst körledare ochskådespelare hade förberett sig noga.Var kan man få tvårätterslunch ochkaffe med tårta, underhållning och serviceom inte bland gillescouter, som arbetarför att förnöja sina kamrater?Vi lottades till bord, som dekoreratsmed höstlöv och kastanjer. Borden var”Munken” (Claes-Henrik Munck afFulkila) startar sjöscouting och seglarin i framtiden. Foto: Anneli Pulkkinenavsedda för blåvingar, flickscouter,pojkscouter, vargungar, seniorer ochstab. För första gången fick jag varamed i blåvingarna. Det hade smugit sigin två vargungar vid bordet men det varnaturligtvis en tillgång!Kerstin Svärling introducerade programmetoch det baserades förstås på dehundra åren. Vi fick ett stiligt vishäftemed alla nydiktade sånger, som hördeprogrammet till. Text och musik avlöstevarandra i programmet och vi sjöng allamed av hjärtans lust.I lokalen hade man utställning av tidigareoch den nya scoutdräkten ochalla varianter på scoutlagen under åren.Sång, diktläsning och bön avslutadeprogrammet och vi skiljdes åt till nästagång.Margareta Hedman, gilleskrivareGåseborgs Scoutgille i StockholmFörförande musik i VästeråsGillescouter i Västerås samlas en gångi månaden (första onsdagen) för attlyssna på musik. De samlas numera påSvenska Scoutförbundets kansli, där detfinns gott om plats och kan erbjuda enbra akustik. De låter sig förföras av Mozart,Grieg, Schubert m.fl. genom sinutmärkta ledare Kerstin Färnlöf. Kerstinhar en outtömlig källa av musik attösa ur samt en genuin kunskap om deolika kompositörerna, en kunskap somhon förvärvat genom många års tjänstpå Västerås bibliotek.Vi kopplar av och njuter till musikensStående fr v: Birgitta Wallsten, Anna-Lisa Bergström, Eva Svensson, KerstinKarlsson och sittande: Kerstin Färnlöf, Margareta Öhrn, Brita Wengelin.Foto: Björnar Johnsenolika stämningslägen och tycker detta ärunderbart. Sedan blir det kaffe och godasmörgåsar samt som vanligt en massaprat och det är ingen som sitter tyst.Det hela började i mitten av sjuttiotaletnär gillescouterna samlades hemmahos Thor Back (bortgången) och i hansgillestuga, intill en sprakande eld frånden öppna spisen, lyssnade till de klassiskapärlor som fortfarande förtjusar enhel värld. Många är de trevliga stunderoch stämningar som för evigt sitter lagradei deltagarnas minnen.Anna-Lisa BergströmS:t Georgs Scoutgille i VästeråsBarn i Östeuropa12Sedvanligt har Stockholms Scoutgillenbidragit med pengar för inköp och inslagningav julklappar till barnen i Östeuropa.I år blev det fina resultatet 145 julklapparsom lämnades till Läkarmissioneni Sigtuna f v b.Arne SandinS:t Eriks Scoutgille i StockholmGillescouten 1–2008

Gillena berättarGilletjejmilenSöndagen den 26 augusti 2007 var vifyra dalkullor från Tuna Scoutgille,som utmanade varandra till Tjejmileni Stockholm. Det blev en trevlig upplevelseoch vädret var strålande när vi togoss runt Djurgården. Tänk, att tillsammansmed ca 22000 andra tjejer i olikaåldrar och med olika stilar, få promenerasakta eller fort, eller springa i dentakt som passade. Ja det var en syn manaldrig glömmer.Nämnas bör, att bland oss fyra fannsViveca Mattsson, som flera gångerklarat den så kallade Klassikern. Detinnebär att man under ett år genomförVasaloppet, Vätternrundan på cykel,Vansbrosimningen och Lidingöloppet.Under vasaloppsveckan brukar detockså bli flera skidlopp. Så nog kan honkallas en ”still going strong”-tjej.Nu utmanar vi andra gillen att börjaträna till sommaren 2008 och att få ihopett lag med fyra tjejer, så att vi kan sesi Stockholm.Gillescouten 1–2008Anna Stina AnderssonTuna Scoutgille i BorlängeDalkullorna Anna Stina Andersson,Gunnel Björklund, Britt Erixon ochViveca Mattsson inför Tjejmilen.Foto: Katja Ullerdal.På bilden överst t h syns Nils Stenmanträna knopslagning med Torsten Varde,Örkens scoutkår i Braås.Foto: Margareta Göthe-Dalgren100-årskalaset”Känner du igen mig?” En 55-årig kvinnastod framför mig och såg frågande påmig. Tänk, vad en 16-åring kan ändrasig på 40 år!Lördagen den 22 september 2007fylldes Linnéparken vid Domkyrkani Växjö med scouter i alla åldrar frånalla förbunden i Kronobergs län. Härfick man pröva på många olika aktiviteterfrån förr, t ex törestickor, näver ochparaffinerade tändstickor till hajken.Succé gjorde sardinburken, som mångagillade att spika hål på för att tillverkaett rivjärn. Ett fyrkantigt papper kundevikas till en mugg. Kunde den verkligenhålla vattnet kvar? Att kånka på en kamratpå en skjortbår var spännande ochframkallade många glade skratt. Manfick också lära sig att scouthalsdukenkunde användas på många olika sätt ochdet gamla Kims spel kom åter till hedersvid en station.JubileumsutställningGillescouterna hade anordnat en utställningmed anledning av scoutings 100-årsjubileum i en närbelägen lokal, därman kunde läsa och titta på bilder omscoutings historia och ideologi.Genom efterlysning i Radio Kronobergfick vi kontakt med flera f d scout-ledare, som hade många bilder medutförliga historier om sin tid i de olikakårerna i hela länet. Dessa gamla bilderväckte stort intresse hos de talrika besökarna.I ett hörn stod patrullflaggor från förroch ovanför hängde en parad av scoutskjortormed färgglada halsdukar ochscoutbälten med otaliga lägermärken.Gammal scoutlitteratur och lägerböckertyckte många det var trevligt att bläddrai och uppleva gamla minnen.Dagens gillescoutprogram visades påett par skärmar och alla besökare fickvårt program och inbjöds till kommandeträffar. Glädjande för oss arrangörer varatt många f d scouter kunde uppleva sinscouttid på nytt och återknyta kontaktenmed gamla vänner.Lägerbål100-årskalaset avslutades med ett stortlägerbål i parken, där vi sjöng vårakända lägerbålssånger och den tonsattascoutbönen.Vi var nöjda med vårt 100-årskalasoch att få visa, att gillet finns och attflera kan hitta vägen till oss.Gunnel Sjöfors, Kerstin PaulssonKronobergs Scoutgille13

InsäntEn hälsning och etttack från BetlehemEfter tre månader i närheten avBetlehem och Födelsekyrkanmed två julfiranden i färskt minneönskar jag er En God Fortsättning pådet nya året. Jag ska vara på Västbankeni ytterligare några månader innan det ärdags att sätta sig på flyget tillbaka tillSverige i slutet av mars. I Sverige är jagmedlem i KFUK-KFUMs Scoutförbundoch aktiv i Torns scoutkår i Lund. Här iBeit Sahour strax nedanför Betlehemskulle spenderar jag dagarna som ungdomspraktikantpå Joint Advocacy Initiative,en organisation av både YMCAoch YWCA. Det är ett kontor som bedriverpåverkansarbete kring ockupationenav de palestinska territorierna. Jagarbetar mest med olivträdskampanjen”Keep Hope Alive”, där människor runtom i världen uppmanas att köpa olivträdfrån JAI. Olivträdsplantorna delas sedanut till palestinska olivbönder som pågrund av att ockupationsmuren byggsförlorar olivträd och en del av sin inkomst.Här kretsar mycket kring oliveroch olivträd, det är många som försörjersig som olivträdsbönder och ytterligaremånga fler arbetar med att tillverka ellersälja olivträsouvernirer. Olivkvisten ärju precis som ljuset en symbol för fred.Här firas jul två gånger med två veckorsmellanrum, en katolsk och en ortodoxjul. I Sverige firar vi jul 24-26 decemberoch det gör man här också, omScouterna spelar och julparaderar i Betlehem. Foto: Anna Boo14man är katolik eller turist från väst. Tillhörman däremot den ortodoxa kyrkanså börjar julfirandet den sjätte januari.På julafton kommer patriarkerna (biskoplighederstitel) från Jerusalem, ochtillsammans med scouterna går de i enparad genom Betlehem. Julafton är depalestinska scouternas stora uppvisningsdag,de spelar alltifrån säckpipa,trummor, trumpet och flöjt vilket tillstor del bidrar till paradens pampighet.Där deltar palestinska scouter från helaVästbanken. Scouterna är en lika storanledning till att det samlas drygt 50000 människor längs gatorna och på torgetframför Födelsekyrkan, som patriarkernaär. Paraden startar klockan ett ochpågår tills patriarkerna har kommit in iFödelsekyrkan, i år strax efter klockantre. På eftermiddagen och kvällen samlasmänniskorna till mindre mässor påde olika herdefälten i Beit Sahour innandet är dags för den stora midnattsmässani Födelsekyrkan. Scouterna fortsätterspela och gå i parader varje dag påde båda jularna någonstans i områdetsom de kommer ifrån.Det blev en speciell start på julen iår och den fortsatte på samma speciellasätt. Och fastän jag inte firade den tillsammansmed min familj så är det nogen av de jularna som jag kommer attminnas för resten av mitt liv. För migblev det en påminnelse om att scouternaär en fredsrörelse och hur stolt jag är ochkan vara över att vara en del av den.Fredsljuset sänds varje år ut härifrån,ett av världens mest kända konfliktområdenoch efter bara några dagar här såförstod jag hur mycket fred betyder. Härkretsar nämligen nästan alla samtalsämnenpå något sätt kring ockupationen.Jag kan själv tycka att det låter konstigt,jag har ju alltid velat ha fred på jorden.Men efter att ha tillbringat nästan 26 åri fredliga Sverige så tror jag inte att jagverkligen förstod hur mycket och vadriktig fred faktiskt innebär. Jag har haftturen att växa upp i Sverige som harhaft fred så länge både jag och ni kanminnas och lite till, men tyvärr har intealla den turen. Idag värdesätter jag fred,mänskliga rättigheter och åsiktsfrihet påett helt annat sätt än tidigare.Därmed skänker jag ett tack till ersom varje år arbetar med att spridafredsljuset och fredsbudskapet tillsammansmed scouterna i Sverige och andraländer. Det är ett av de tydligaste tecknenpå att det inte är fred i hela världenmen att vi tillsammans faktiskt kan arbetaför att uppnå världsfred. Jag kommeratt hålla fredslågan brinnande, bådemin egen och den för alla andra.www.kfuk-kfum.se/internationellt/praktikantprogrammet/praktikantrapporter/Anna BooFredsljuset 2007Till alla er som kört i mörker och snöglopp,regn och solsken: Ett riktigtvarmt och innerligt tack för ert engagemang.Trots ett par sjukdomsfall sålöste ni situationen utan större åthävoroch såg till att alla lågorna nådde sinaslutstationer snabbt och säkert.Utan er vilja att lägga ner tid, bensinpengaroch köpa olja till lyktorna, såskulle många människor runt om i landetbli utan Fredsljus.Till alla er, som är arrangerar ellerdeltar i olika engagemang för Fredsljuset,t ex åker till äldreboende ellerdaghem, bär fram lågan i en kyrka, stårpå torget och delar ut lågor, tänder luciakronoreller önskar grannarna GodJul, scoutavslutningar, julfester och allaolika aktiviteter, som ni beskriver i erarapporter: Tack för all den kraft och tidni lägger ner på att föra lågan vidare. Nigör ett fantastiskt arbete.Ett riktigt Gott Nytt År till er allaFredsljuskommitténLaila och GjermundGillescouten 1–2008

NyamedlemmarS:t Georgs Scoutgille NyckelnAnita StenssonÅke StenssonS:t Georgs Scoutgille i KristianstadBirgith PerssonIngrid PeterssonS:t Georgs Scoutgille DuvkullanElisabeth Björklund-TidhageLena DourS:t Georgs Scoutgille i VästeråsEva RobertssonS:t Georgs Scoutgille Creutz laveKristina ErikssonSven-Erik ErikssonBo JanssonKina JanssonWega LindwallLillemor SpehrMichel SpehrS:t Georgs Scoutgille TunaAnn-Christine JonssonJan SabelströmBildstafettenIdén med bildstafetten verkar kul.Trots att vi inte fått någon uppmaningSå skickar vi en bild och några rader:Vid vår traditionsenliga julfest, som iår hade ett trettiotal deltagare, brukar viföra fredsljusets budskap och låga vidare.Vilket så skedde även i år. På bildenfinns från vänster: Åke, Kurt, Ian, Brittoch Marianne.I övrigt har vi haft flera trevliga sammankomsterunder året. Förutom att nioav gillets medlemmar, tillsammans medfem gillescouter från Malmen i Nora,gästade Jiingijamborii-lägret under tredagar, har vi besökt Formens Hus i Hällefors,haft surströmmingsskiva, varitpå Skoindustrimuseet i Kumla m m.Med hälsningarScoutgillet Brofästet i Örebrogm Åke OlssonScoutgillet Nyckeln i Kalmar har fattatstafettpinnen och presenterar sin bild inästa nummer.Thure SandellS:t Georgs Scoutgille Birger JarlArne PeleniusS:t Georgs Scoutgille BrofästetBarbro ThrysinS:t Georgs Scoutgille DuvkullanInga JohnnysonS:t Georgs Scoutgille i HelsingborgLars ElofsonS:t Georgs Scoutgille MöckelnsBodarEinar LorangS:t Georgs Scoutgille VingaBrita WengelinS:t Georgs Scoutgille i VästeråsIngegerd LengebyS:t Georgs Scoutgille Västra SörmlandOve JonssonS:t Georgs Scoutgille TunaGillescouten 1–2008Har du flyttat,ändrat postnummer ellertelefonnummer eller retatdig på att ditt namn är felstavatpå försändelser?Meddela dingilleskrivare,som under november fåttkorrekturlistor för att kontrolleramedlemsregistret.KanslietMedverkai Gillescouten medkorta inlägg!Lyckligt avslutatprojektFör tre år sedan inledde Gillescouten enartikelserie om Baden-Powell och scoutingsidéer i syfte att ge en introduktionför den oinvigde om rörelsens ursprungoch traditioner. Efter önskemålfrån Landsgillerådets ledning samladesartiklarna i en skrift med titeln Vad ärscouting?Skriften skapades genom ideella insatser.Den erbjöds landets alla scoutgillentill ett lågt pris, för återförsäljningtill gillemedlemmar och andra intresseradeinför scoutrörelsens jubileumsår.Ett 20-tal scoutgillen nappade på idén.Vid jubileumsårets slut, då upplaganvar så gott som slutsåld, avslutades projektet.Det har gett ett mindre överskott,vilket insatts på Sten Thiels fond för detinternationella scoutarbetet.Sven JansonTuna Scoutgille i Borlänge15

PosttidningBReturadressSGSS:s KansliBox 2034141 02 HUDDINGEAdressetikettI detta nummerOmslag: Västeråsgillets fadderbarnSunil Kumar (foto: Pricken Lundahl)Lgm har ordet 2Gilleevenemang 2S:t Georgs-budskapet 3Good Turn 3Good Turn i Indien 4-5Scoutforskning 6En tanke 6Framtidsprojektet 7Porträttet 8World Gazette Mondial 8Saxat 8, 11Ett scoutliv 9Frimärksbanken 10Långväga låga tände lucia 11Gillena berättar 12-13Insänt 14Bildstafetten 15Nya medlemmar 15Har gått hem 15Lyckligt avslutat projekt 15Gilleklädsel 16Beställningssedel 16KopparbostiftelsenochTuna ScoutgilleGilleklädselLGR har beslutat att rekommenderadgilleklädsel är en klarblå pikétröjamed broderat gillemärke omgivetav texten S:t Georgs Scoutgilleni Sverige. Slipshänge kan också användasutöver detta. Dessutom finnsgilleslips och scarf modell Österriketill försäljning.inbjuder samtliga Scoutgillen i Mellansverige tillKyrksöndag med Sillagillepå Kopparbo, söndagen den 15 juni 2008, kl 11.00I samband med träffen firar Kopparbo40 år som lägeranläggningAnmälan till Kopparbotel 0240-320 20 eller E-post: kopparbo@telia.comsenast 15 maj 2008Beställ frånGillekanslietGillemärke, brosch ellerknapphålsmärke 20:–Tygmärke, fyrkantigt 10:–Tygmärke, runt 15:–Bilmärke 15:–Karta med små dekaler 10:–Karta med större dekaler 10:–10 cm dekaler per styck 10:–Diplom med kuvert 5:–Korrespondenskort, 10 st 20:–Affisch, A3 1:50Affisch, A4 1:–Rund näverask med lock,ca 7 cm, lämplig present 60:–Gillemärke att klistra på näverasken,men också användbartill annat 15:–Slips, mörkblå 75:–Slips, ljusare, finare 115:–Slipshänge 40:–CD-rom med gilleteckningar 180:–Vintertröja XXS, XS, S 260:–Sommartröja, vit eller blåS, M, L, XL, XXL 175:–Tröja/kofta, enfärgad mörkblåalla storlekar 300:–ISGF:s handbok 25:–Idéboken 20:–Gillerådspärm 30:–Etiketter, omgång 10:–D:o för mindre gillen (mindre än20 medlemmar) 5:–Extra namnlista 5:–Kopiering, per kopia 1:–Tygkasse med gillemärke 20:–Lettiska frimärken, karta eller påse 10:–Skriften ”Vad är scouting?” 50:–Beställda varor skickas som B-post ombeställaren inte särskilt sagt till om annat.Portot debiteras försändelser över 100 g.Jämför gärna räkning och frimärken. Iblandkan postens våg skilja från vår.Telefon: 08-17 84 32. Kansliet har ej öppetpå bestämda tider, men telefonsvarare finns.S:t Georgs Scoutgillen i Sverige,Box 2034, 141 02 HUDDINGE