Om mykoplasma i SVT nr 13, 2012 (pdf) - SVA

varierande och leder inte alltid till klinisksjukdom. I besättningar med fungeranderutiner inkluderande omgångsvisuppfödning, isolering av sjuka djur,optimal immunstatus på kalvar och godmiljö reduceras smittrycket och kalvarnakan förbli opåverkade eller visa baramilda symtom, något som även desvenska erfarenheterna tyder på (3).Led- och mellanöreinflammationHos kalvar med lunginflammation kanM bovis spridas hematogent och orsakaledinflammation i en eller flera leder,främst i skuldra, armbåge, framknä samthasled (1). I övrigt liknar symtomendem hos vuxna djur.En kalv med mellanöreinflammationhåller huvudet på sned, så kallad ”headtilt” (Figur 1). Det kan förefalla som attkalven går i cirklar. Sekret från det infekteradeörat kan förekomma. Om infektionensprider sig till fascialisnerven kankalven få svårt att äta. Led- och mellan -öreinflammation orsakad av M bovissvarar dåligt på antibiotikabehandling.Mot bakgrund av den varierande kliniskabilden är det aktuellt med provtagninginkluderande M bovis vid utredningav besättningar där terapisvikt vidbehandling av luftvägsinfektioner föreligger.Luftvägsinfektioner hos kalvar ikombination med led- och/eller öroninflammationerär specifika symtom somNÄTVERK MOT MYCOPLASMA BOVISFör att bättre kunna samordna rådgivning,diagnostik och annan kompetens kringMycoplasma bovis har vi inrättat ett organisationsövergripandenätverk som regelbundetträffas och utbyter erfarenheter.Det är också den gruppen som står bakomdenna artikel. Följande personer ingår:Kerstin de Verdier, SVAHelle Ericsson Unnerstad, SVAKatinca Fungbrant, Svenska Djurhälso -vårdenAnita Jonasson, Svenska DjurhälsovårdenHåkan Landin, Svensk MjölkMaria Nilsson Öst, SVAKarin Persson Waller, SVAYlva Persson, SVA och Svensk MjölkVirpi Welling, Svenska DjurhälsovårdenFIGUR 3. Från levande djur tas prov från näshålan med en steril bomullspinne. Ett speciellttransportmedium, som kan beställas från SVA, behövs.indikerar infektion med M bovis. Terapi -svikt eller grav klinik är alltid en anledningtill utökad diagnostik.PROVTAGNING OCH DIAGNOSTIKFrån levande djur tas prov från näshålanmed en steril bomullspinne. Ett speciellttransportmedium, som kan beställasfrån SVA, behövs (Figur 3). Pinnen börförst fuktas i transportmediet och sedanstickas djupt in i näshålan. Därefterstoppas pinnen ner i transportmedietoch efter ordentlig omrörning kastasden. Röret med transportmediet skickastill SVA.Från döda djur skickas en väl för -packad bit av färsk lunga till laboratoriet.Man kan också göra en postmortal lungsköljningoch skicka in sköljvätskan.Beroende på kliniska symtom kan ävenandra provtagningsmaterial kommaifråga, t ex från led. Provtagningsfrågorkan diskuteras med SVA. Från kor medmisstanke om mykoplasmamastit börmjölkprov tas i ett sterilt rör med bronopoltillsatssom skickas till laboratorietför PCR-analys. Sterila mjölkrör medbronopoltillsats kan rekvireras från SVA.Det är viktigt att det framgår avremissen att önskad undersökning ärmykoplasmadiagnostik eftersom bakterieninte påvisas om inte speciella metoderanvänds. Alla mykoplasmaarter ärsvårodlade och kräver speciella medierför att växa. De växer långsamt ochmetodiken är tids- och resurskrävande.SVA kommer därför att övergå tillenbart PCR-metodik. Detta innebär inuläget ingen förändring vad gällerprovtagning.BEHANDLINGI Sverige har vi mycket lite erfarenhet avantibiotikabehandling av nötkreaturmed mykoplasmainfektion. Eftersombakterien saknar cellvägg, kan penicillinoch andra betalaktamantibiotika varsverkningssätt är att angripa cellväggen,inte förväntas ha effekt. I internationelllitteratur nämns t ex tetracyklin, makrolider,florfenikol och fluorokinolonersom möjliga behandlingsalternativ.Eftersom erfarenhet saknas är detsvårt att ge generella råd om vad somskulle fungera under svenska förhållanden.Hos mjölkkor med mastit orsakadav M bovis rekommenderas inte antibiotikabehandling.Drabbade kor bör iställetsnarast separeras från övriga djur ibesättningen och slaktas. Vid lunginflammationbör M bovis-diagnosen varafastställd i besättningen genom provtagninginnan rutiner för antibiotikavaländras. Vid val av antibiotikum bör ris- ➤FOTO: HELLE ERICSSON UNNERSTADSVENSK VETERINÄRTIDNING NUMMER 13 • 2012 19

➤ken för resistensutveckling hos normal -flora och andra bakterier hos djurenbeaktas. Fluorokinoloner är en viktigantibiotikagrupp på humansidan ochbör därför, i enlighet med SVS nyligenpublicerade riktlinjer, i möjligaste månreserveras enbart för användning tillmänniskor.SAMMANFATTANDE SYNPUNKTERMycoplasma bovis kan orsaka en radsjukdomar med många olika symtom.Svenska veterinärer bör vara vaksammadå sjukdomsbilden kan variera kraftigt.Mastit och lunginflammation som svarardåligt på behandling samt lung- ochledinflammation tillsammans med öroninflammationbör föranleda provtagningmed avseende på M bovis. Mycoplasmabovis är svårbehandlad och terapisvikt ärvanligt. Förebyggande åtgärder i form avgott smittskydd, god hygien och optimalarutiner är därför mycket viktiga.Referenser1. Gagea MI, Bateman KG, Shanahan RA,Dreumel T, McEwen BJ, Carman S,Arcambault M & Caswell JL. Naturallyoccurring Mycoplasma bovis-associatedpneumonia and polyarthritis in feedlotbeef calves. J Vet Diagn Invest, 2006,18, 29–40.2. Howard CJ, Stott E, Thomas LH,Gorlay RN & Taylor G. Vaccinationagainst natural outbreaks of respiratorydisease in calves associated with Mycoplasmabovis, M dispar and respiratorysyncytila virus infection. Zentral-blatt fürbakteriologie, Supplement 20, 1990,400–405.3. Maunsell FP, Woolus AR, Francoz D,Rosenbusch RF, Step DL, Wilson DJ &Janzen ED. Mycoplasma bovis infectionsin cattle. ACVIM Consensus Statement.J Vet Intern Med, 2011, 25, 772–783.4. Shahriar FM, Clarkn EG, Janzen E, West K& Wobeser G. Coinfection with bovineviral diarrhea virus and Mycoplasmabovis in feetlot cattle with chronic pneumonia.Can Vet J, 2002, 43, 863–868.5. Thomas A, Ball H, Dizier I, Trolin A,Bell C, Mainil J & Linden A. Isolation ofMycoplasma species from the lowerrespiratory tract of healthy cattle andcattle with respiratory disease in Belgium.Vet Rec, 2002, 151, 472–476.*HELLE ERICSSON UNNERSTAD, leg veterinär,VMD, laboratorieveterinär, Sektionen förantibiotika, Enhet för djurhälsa och antibiotikafrågor,Statens veterinärmedicinska anstalt,751 89 Uppsala.KATINCA FUNGBRANT, leg veterinär, nöthälsoveterinär,Svenska Djurhälsovården, Box 164,245 22 Staffanstorp.KARIN PERSSON WALLER, leg veterinär,docent, statsveterinär och adjungerad professor,Sektionen för lantbrukets djur, Enhet för djurhälsaoch antibiotikafrågor, SVA, 751 89 Uppsala,Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU,750 07 Uppsala.YLVA PERSSON, leg veterinär, VMD, bitr statsveterinär,Sektionen för lantbrukets djur,Enhet för djurhälsa och antibiotikafrågor, SVA,751 89 Uppsala, Avdelningen för djurvälfärd,Svensk Mjölk.20 NUMMER 13 • 2012 SVENSK VETERINÄRTIDNING