Hand i hand – fritidsledare som framtidsarbetare. En etnologisk ...

Hand i hand– fritidsledare som framtidsarbetareEn etnologisk utvärderingAnette LöfströmFORUM FÖR SKOLAN– som kulturmiljö och arbetsplats

SammanfattningProjektet Hand i hand syftar till att förbättra kvaliteten och höja kompetenseninom Uppsala kommuns fritidsgårdsverksamhet. Utöver projektets faktiskainnehåll beskrivs och diskuteras centrala faktorer och perspektiv somorganisation, värdegrund, fritidsgårdsverksamhet som lärandeorganisation,fritidsledarens yrkesroll samt centrala begrepp som förebyggande, främjandeoch kvalitet. Projektet ska inte betraktas som avgränsat med en början och ettslut, utan som en del av en utvecklingsprocess som pågått sedan 2003, dåverksamheten omorganiserades till en enhet under en gemensam ledning föralla fritidsgårdar i Uppsala kommun.Hand i hand har många delmoment: AIM, Bärande relationer, Hot- ochvåldkurs, FUL, Stad och landsbygd, Implementering av metoder, Fokusgrupper,Utverkande av handlingsplaner för samverkan, Implementering avbesöksstatistik samt Föreningsliv. Samtliga moment utom utbildning i bäranderelationer har genomförts. De ansvarigas tanke är att denna skagenomföras under HT 2008.Studien har lett fram till centrala slutsatser. En sådan är att effekterna avfortbildningsinsatser varierar beroende på förutsättningar på fritidsgårdarnaoch fritidsledares förkunskaper. En annan är att kommunikationen mellanmänniskor på olika nivåer i organisationen behöver förbättras, samt att betydelsenav centrala begrepp som förebyggande och främjande behöver renodlas.Utifrån detta har utbildning i kulturanalys utifrån boken Kulturnavigering(2007) rekommenderats inom de olika momenten i projektet.Vidare har denna utvärdering identifierat framgångs- och kvalitetsfaktorersom har främjats genom projektet Hand i hand. Ett exempel på en framgångsfaktorär den enhetliga organisationen med gemensamt uppdrag, åtagandeoch mål, medan ett stärkt kvalitetskriterium är ökad trygghet för personaloch besökare. 11 Detta är exempel. I utvärderingen presenteras fler framgångs- och kvalitetsfaktorer.2

InledningSyfte, metod, frågeställningar och centrala begreppUppsala kommun väljer att definiera fritid som den fria tid som man kandisponera och använda för att öka livskvalitet och välbefinnande (fritidspolitisktprogram för Uppsala kommun).Denna rapport är en utvärdering av ett processuellt utbildningsprojekt somhar pågått, och pågår, inom Uppsala kommuns fritidsgårdsverksamhet. Helautvärderingen fokuserar således den fria tid för ungdomar, som beskrivs i detinledande citatet.Undersökningen är etnologisk, och syftar till att utvärdera betydelsen ocheffekterna av det kompetens- och kvalitetsförstärkande projektet Hand i handsom har riktats mot, och genomförts, inom Uppsala kommuns fritidsgårdsverksamhet.Projektet har initierats och genomförts av Uppsala produktion,Vård och bildning.De ansvariga tjänstemännen söker svar på följande frågor, som också utgörfrågeställningarna i den här studien: Vad händer med de människor somhar fortbildats inom ramen för projektet Hand i hand? Hur påverkas verksamheten?Utvärderingens syfte är att granska fortbildningsinsatserna som har genomförtsi relation till frågor som stärkt yrkesroll, ökad kompetens och kvaliteti arbetet med barn och ungdomar. I syftet ingår också att frilägga framgångsfaktorer.2Denna projektutvärdering ska således belysa effekterna av det nämndafortbildningsprojektet, med fokus på aktiviteter inom utbildning och kvalitetsarbete.Personalens och ansvariga tjänstemäns perspektiv och upplevelserär väsentliga.Metoden som används är kvalitativ etnografi. Det innebär att materialetsom denna rapport bygger på har skapats genom intervjuer med berörd fritidspersonal,barn och ungdomar på fritidsgårdar och fritidsklubbar, samtmed ansvariga tjänstemän på kommunen. Vidare har några observationer 3genomförts på några av de fritidsgårdar som ingår i studien.I undersökningens genomförande har två olika enkäter skickats ut. De riktadesmot barn/ungdomar och personal på samtliga fritidsgårdar i kommunen.Enkäterna är kvalitativt utformade, med några få mycket öppna ochostrukturerade frågor, och några av svaren har också fördjupats med följdfrågor.Av empirin som skapats i detta material är det dock intervjuerna somär mest centrala, och redogörelsen av resultaten kommer till största delen attbygga på dessa.Ett centralt begrepp inom Hand i hand är kvalitet. I förstone kan ordetsinnebörd tyckas givet, men att definiera kvalitet är inte självklart, eftersomolika individer med stor sannolikhet förstår kvalitet på olika sätt, beroendepå individernas omständigheter och erfarenheter. Även om alla är överens2 Syftesformuleringen är inte utvärderarens egen, utan uppdragsgivarens.3 De observationer som genomförts är, på grund av studiens begränsade tid, mycket korta ochska därför betraktas som ögonblicksbilder på hur verksamheten kan se ut. För att, med observationsmetod,se mönster behövs deltagande i verksamheten under en längre tid.5

om att man vill ha en hög kvalitet på verksamheten, så bör man ställa sigfrågorna: ”vad är hög kvalitet för något, och strävar man innehållsligt motsamma kvalitetsmål? 4 Med dessa frågor som grund är det berikande att undersökahur människorna som deltar i den här studien definierar kvalitet irelation till styrdokument för fritids- och skolverksamhet, samt om ”Hand ihand” har haft betydelse för kvalitetsutvecklingen på Uppsalas fritidsgårdar.Eftersom kvalitet och kvalitetsutveckling är centralt kommer det att löpasom en röd tråd genom presentationen av projektets olika moment. För attmöjliggöra detta kommer en lista med kvalitetskriterier att sammanställas,varefter beskrivningar från intervjupersoner och observationer relateras tilldetta.Ett annat centralt ord i projektet som ska utvärderas här är yrkesroll. Meddet här utbildningsprojektet vill de ansvariga stärka fritidsledarens roll. Därförkommer redogörelsen att fokusera hur fritidsledarna själva uppfattar sinyrkesroll. Vidare kommer en bild av forskningens beskrivning av fritidsledarensyrkesroll på nationell nivå att presenteras.Slutligen har både intervjupersonernas namn, och fritidsgårdarna som ingåri studien anonymiserats. Samtliga namn är således fingerade, med ettundantag, nämligen Gunilla Sjöblom som är den högst ansvariga för fritidsgårdsverksamheteni Uppsala.Som tidigare nämnts är inte denna studie en konventionell etnologisk studie,utan en projektutvärdering. Då det finns många olika typer av utvärderingarär det viktigt att ringa in vilken kategori denna tillhör. Därför ska utvärderingsom företeelse beskrivas nedan.Om utvärderingarUtvärderingar som företeelse är ett förhållandevis ungt forskningsfält; såsent som under mitten av 1900- talet fanns inte programutvärderingar (Guttentag(1975: 11). Mellan åren 1965 och 1990 expanderade studiefältet, somen följd av strukturella förändringar, från att ha varit monolitiskt till merpluralistiska koncept med multipla metoder, kriterier, perspektiv m.m. Frånatt utvärderingar var kvantitativa med strikt kontrollerade grupper accepteradesfrån denna tid kvalitativa forskningsmetoder (House 1993: 3).Utvärdering är ett komplext studiefält, vilket beror på att forskaren/utvärderarenska ta hänsyn till ett flertal olika faktorer som organisationskontexter,strukturer och mänskliga interaktioner (Guttentag 1975: 12).Samtidigt är det viktigt att utvärderingen, för att tjäna sitt syfte som pådrivandekraft till förändring besvarar frågor som: vad, hur, när, vem och förvem utvärderingen gäller (Hagström 1998: 15). Under senare år har utvärderingalltmer kommit att ersättas av kvalitetssäkring, vilket innebär att mankontrollerar och försäkrar sig om att verksamheter löper enligt planering.Detta stämmer väl in i föreliggande projektutvärdering, som ”sker genom att”kunderna” får tala om hur de upplever den service de får” (Nitzler 1998:30). Som tidigare nämnts är denna studie kvalitativ, vilket innebär att berördamänniskors uppfattningar är centrala.Att skriva en utvärdering är detsamma som att ut- värdera, vilket innebäratt det studerade ska värderas, men också att något ska komma ut av arbetet.Det finns tre olika typer av utvärderingar. En summativ utvärdering innebäratt utvärderaren beskriver utan att själv värdera det beskrivna. I en normativutvärdering ställs beskrivningar, resultat och effekter i relation till ställda4 Frågan om vad kvalitet egentligen innebär har varit central under genomförandet av Hand ihand. Bland annat har temat problematiserats vid en fokusgrupp.6

krav. Den tredje typen är den formativa utvärderingen, som inrymmer förslagpå hur man kan forma utvecklingen (Kylén 2008: 7-9). Föreliggandestudie är en kombination av den normativa och den formativa typen av utvärdering.I en normativ utvärdering är målen ibland relativa. Det kan sägasvara fallet i denna studie som i hög grad fokuserar kvalitetsutveckling. Detrelativa består dock inte i att relatera till ”andra”, utan till den egna verksamheten”förr” och ”nu”, i en process. Det formativa inslaget i utvärderingen äratt den strävar efter denna typs tre målsättningar, som är att:• Bevara det som är bra• Utveckla det som kan bli bättre• Ändra det som inte går att utveckla (Kylèn 2008: 9).I ett utvärderingsarbete kan det finnas intressenter på fyra olika nivåer.Nivå:1. Deltar i utvärderingen och kan påverka den inifrån2. Är referensperson och deltar i diskussioner under arbetetsgång, utan att för den skull ha rätt att medverka i beslut3. Får information om utvärderingen och har möjlighet attyttra sig4. Utvärderarna tar hänsyn till intressenterna, dock utan attinformera dem (Kylén 2008: 23).I denna utvärdering har berörda intressenter från fritidsgårdsverksamheten iUppsala deltagit på nivå ett till nivå tre. Det innebär att den person som varithuvudansvarig för projektets genomförande också har deltagit i utvärderingsprocessen,varit kontaktperson och även intervjuats. Detta kan betraktasbåde som en styrka och som en källkritisk problematik. För utvärderaren ärdet berikande, eftersom det alltid finns en öppen dörr direkt in i verksamheten,ständig tillgång till nödvändig information och till en person som alltidfinns till hands för att svara på möjliga och omöjliga frågor, samt för att skapanya kontakter. Samtidigt får det som följd att projektets ansvarige riskeraratt hamna på två stolar när han ger information åt en utvärderare av ett projekthan själv varit mycket delaktig i. Detta kräver att utvärderaren tar på sigextra kritiska glasögon.Kompetensutveckling är en mycket central aspekt av projektet Hand ihand. Därför kommer utvärderingen att följa situationsmodellen, som görföljande definition av vad kompetens innebär:Kompetens är att i olika situationer, själv eller tillsammans med andra, ochmed hänsyn till andra, med tillförsikt och tillit, använda sina kunskaper ochfärdigheter utifrån det synsätt man har och den roll man fått eller valt, utförasina arbetsuppgifter och lösa problem på ett effektivt och ibland nyskapandesätt (Kylén 2008: 197).En annan modell som också kommer att följas är kunskapsmodellen, somfokuserar på hur man använder sina kunskaper:• Direktanvändning innebär att man använder sina kunskaper, och därigenomblir skickligare på att klara arbetsuppgifter, lösa problem på ett säkraresätt samt att vara öppnare inför utveckling.• Hänsyn till andra innebär att man lär sig mer om andra områden, så attman kan ta hänsyn till dem när man löser egna yrkesuppgifter.• Transfer innebär att man transfererar andras tankegångar och synsätt tilldet egna yrkesområdet7

• Beredskap innebär att man breddar och lagrar sina kunskaper för att tafram dessa vid oförutsedda situationer eller olyckor.• Kreativitet innebär att man skaffar sig breda kunskaper, så att man intehämmas av den fördjupade yrkeskunskapens skygglappar (Kylén 2008:205).Föreliggande utvärderings struktur förtydligas i modellen nedan:Empiri/beskrivningarSituationsmodellenKunskapsmodellenHur används kunskap utifrånolika synsätt och roll?DirektanvändningHänsyn till andraTransferBeredskapKreativitetEffekterBevara det som ärbraUtveckla det somkan bli bättreÄndra det som integår att utvecklaRelatera till uppdragoch åtagandeFörslag för framtida utvecklingsarbeteEfter detta ska läsaren få ta del av fritidsgårdarnas historik i Uppsala, vilketsker i nästa kapitel.8

Allmänt om fritidsgårdsverksamheten iUppsalaTidigare organisation, samt effekter för fritidsledareI Uppsala är fritidsverksamheten indelad i fritidshem (6-9 år), fritidsklubbar(10-12 år), och fritidsgårdar (13- 18 år). Fritidshemmen är organiseradeinom skolans ramar, och berörs inte av denna utvärderingsstudie.Fritidsklubbar och fritidsgårdar är en öppen verksamhet med en egen organisationoch en gemensam ledning. För de två verksamheterna gäller dockolika lagstiftning, då fritidsklubbarna styrs av skollagen, medan fritidsgårdarnainte regleras av någon specifik lagstiftning. Båda de sistnämnda verksamheternaär organiserade inom Uppsala produktion, Vård och bildningunder ledning av Gunilla Sjöblom, som är verksamhetsområdeschef för fritid.Så har det dock inte alltid varit.Fram till 1987 var fritidsgårdarna indelade i geografiska områden, med enområdeschef. Samtliga fritidsgårdar sorterade då under fritidsförvaltningen,som också hade hand om idrott och andra ansvarsområden (Gunilla).Året 1987 genomfördes en större omorganisation i Uppsala kommun, dåman bildade kommundelar efter geografiska områden. Med denna organisationblev situationen och förutsättningarna för de olika fritidsgårdarna väldigtolikartade (Gunilla). En tjänsteman vid Uppsala kommun berättar attunder de år när fritidsgårdarna var organiserade under kommundelsnämnder,så såg uppdrag och styrning väldigt olika ut. I många fall fanns det inga konkretaoch mätbara uppdrag, och ibland saknades även verksamhetsplanerfrån nämndernas sida, säger han (ur intervju).Det är viktigt att läsaren reflekterar över den organisation som beskrivsovan, för detta är en väsentlig referensram att relatera betydelsen av Hand ihand, samt hela det processuella utvecklingsarbete som pågår inom Uppsalakommuns fritidsgårdsverksamhet till. Forskning visar att när fritidsgårdsverksamhetinryms under en skolas organisation, som var fallet med vissafritidsgårdar under kommundelstiden, uppstår negativa konsekvenser förfritidsledare, nämligen att deras status och yrkesroll marginaliseras och underordnasskolan. I en artikel på Skolverkets hemsida, Fritids i marginalen,(www.skolverket.se) beskrivs hur skolans behov blir dominerande, och atttrött fritidspersonal möter trötta barn efter skoldagens slut. I en sådan situationär det svårt att ladda om och skapa en bra verksamhet, menar skribentenHelena Norman (2008-01-29). 5Utöver den uttröttande konsekvensen det får för fritidsledare att arbetainom skolans organisation, så sker också en hierarkisering av status, därfritidspedagoger känner sig som hjälpredor i samverkan med lärarna, skriverFinn Calander, i sin doktorsavhandling Från fritidens pedagog till hjälplärare-Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag5 Artikeln ”Fritids i marginalen” beskriver situationen för fritidsledare som arbetar på fritidshem,men den är också relevant för fritidsledare som arbetar på fritidsgårdar, eftersom ävendessa riskerar att marginaliseras om de är organiserade inom skolans ramar. Detsamma gällerCalanders beskrivning. Han skriver om fritidspedagoger, som arbetar på fritidshem, menfritidsledare möter samma problematik som dessa.9

(1999: 202). Samma forskare menar att fritidspedagogernas yrkesfunktion ide integrerade verksamheterna fjärmas från en fritidspedagogisk utgångspunktför att istället närma sig en skolpedagogisk. Han frågar sig därför varförfritidspedagoger överhuvudtaget skall arbeta i integrerade verksamheteroch samverka i arbetslag med lärare (Calander 1999: 204).I Uppsala var det i samband med en omorganisation som vissa fritidsgårdarblev direkt underställda en rektor. Därför kan en orsak till den dåvarandeintegreringen mellan fritidsgård och skola vara rent organisatorisk. Nationelltär det andra skäl som lyfts fram; ekonomiska besparingar (Skolverket1998), samt att fritidspersonalens kvalifikationer har betraktats som en pedagogiskresurs att tillföra skolan. Calander menar dock att skolan inte harstrukturella förutsättningar att ta emot denna kompetens (Calander 1999:206).Ett tredje motiv till att integrera fritidsverksamhet och skola är, menar Calander,att fritidspersonalens arbete anses vara värdefullt för barnen. Dettastöds i Socialstyrelsens allmänna råd om barnomsorg, där det står att en ökadsamverkan och integrering mellan barnomsorg och skola ger ett varierat stödför barnens utveckling och lärande (Socialstyrelsen 1995: 9). Även i dettasammanhang ser dock Calander en problematik, nämligen att fritidspersonalensresurser generellt kommer de yngsta barnen till godo, medan de äldrebarnen, som också omfattas av den lagstadgade skolbarnomsorgen blir utan.Det sker en exkludering av mellanstadiebarnen, vilket får som konsekvensatt fritidspedagogernas specifika yrkeskompetens inte utnyttjas på ett optimaltsätt (Calander 1999: 207).Utifrån bilden som framträder i forskningen, av en tämligen slitsam vardagför fritidspersonal som arbetar inom skolans ramar, så kan själva genomförandetav projektet Hand i hand tillskrivas en styrka och en vilja från Uppsalakommun att lyfta och stärka fritidsledarna i Uppsala. Efter denna kortaresumé av tidigare organisationer av fritidsgårdsverksamheten i Uppsala, skaden nuvarande organisationen beskrivas.Nuvarande organisationÅr 2003 när den sista stora omorganisationen gjordes började man om frångrunden med en fullständig organisatorisk nystart. Man byggde upp allt frångrunden: delegationsordning, arbetsmiljöansvar, ekonomiska fördelningaroch rutiner (Gunilla). En intervjuperson beskriver den här omställningensom en vandring bort från ett regelrätt sammelsurium:Om man jämförde och tittade hur det såg ut i en del andra kommundelar såvar det bedrövligt. Ofta så låg de under skolan, och de hade ingenting attsäga… alltså de var en del i skolans verksamhet. Alltså… det var ett sammelsuriumoch… alltså vilka pengar man hade med sig in i organisationen var juockså… såg ju också väldigt olika ut, så där hade väl ni ett grannlaga arbeteatt få ihop det, och då fanns det ju ock… alltså kompetensbristen var ju stor(projektansvarig för Hand i hand).Den citerade fritidsledarens beskrivning av fritidsgårdsverksamheten underkommundelarnas tid talar sitt eget tydliga språk; hon uppfattade det somrörigt och kompetensnivån var låg. Kompetensutveckling, är viktigt, menarhon, eftersom det ger personalen en likvärdig grund att stå på.Det är också centralt att belysa fritidsklubbarnas och fritidsgårdarnasöppna struktur. Fritidsgårdsverksamheten i Uppsala bedrivs i öppen form.10

Inom tonårsverksamheten innebär det att ungdomarna inte ”skrivs in” utanatt de kommer och går som de vill. Barnen i fritidsklubben är inskrivna iverksamheten, men personalen behöver inte kontrollera närvaro, utan detbestäms mellan de själva och deras föräldrar (muntlig information, Gunilla).Bestämmelserna om den sistnämnda typen av skolbarnomsorg infördes denförsta januari år 1995. En öppen form av barnomsorg för barn mellan tio ochtolv år, behöver inte erbjuda samma grad av omvårdnad och tillsyn som fritidshemmenoch den integrerade skolbarnomsorgen, men i gengäld ska manerbjuda en verksamhet som är mer anpassad till åldergruppernas behov (Proposition1993/94:11.).Idag består verksamhetsområdet av 22 enheter med en ungdomskonsulent,10 föreståndare, 1 biträdande föreståndare, 50 månadsanställda fritidsledaresamt cirka 25 timanställda fritidsledare/handledare. De timanställdabestår främst av fritidsledare med specialistkompetens, exempelvis musik,dans eller DJ- ledare. Totalt motsvarar personalen 65 årsarbetare. Vid arrangemangoch på Grand används även artister och uppdragstagare i form avvakter och tekniker (Ur Åtagande för fritidsverksamheten 2008-2010: 2).Efter år 2003 organiseras fritidsgårdsverksamheten i Uppsala enligt följandestruktur:1. Uppdragskontoret formulerar ett uppdrag i en uppdragsbeskrivning,som lämnas till produktionsenheten.2. En gång om året samlas ledning, cheferna för de olika fritidsgårdarnaoch samtliga medarbetare för att formulera ettgemensamt åtagande, utifrån uppdragsbeskrivningen.3. Utifrån det övergripande åtagandet skriver varje enskildenhet/fritidsgård ett lokalt åtagande4. Åtagandet och verksamhetsplanerna överlämnas till uppdragskontoretBarn- och Ungdomsnämnden i Uppsala styr inte med regler och arbetssätt,utan med mål och uppdrag. För att möjliggöra bedömningar av verksamheternasresultat behöver dessa följas upp och utvärderas kontinuerligt. I utvärderingarnavärderas och analyseras resultaten i relation till nämndens måloch uppdrag (Mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun, 2006).Vidare strävar de ansvariga tjänstemännen efter att förbättra uppdragsbeskrivningarna.I dagsläget arbetar man med att utveckla uppdraget till attockså beskriva mätbara effektmål, som går att följa upp konkret (tjänsteman).Slutligen har Barn och Ungdomsnämnden i Uppsala tagit fram ett gemensamtstyrdokument för fritidsgårdsverksamheten, nämligen Mål och riktlinjerför fritidsgårdar i Uppsala kommun (2006). År 2007 införde man ävenutformande av kvalitetsredovisningar, som formuleras av varje enskild fritidsgård.En viktigt steg i fritidsgårdarnas strävan efter måluppfyllelse är att manarbetar med värdegrund, vilket presenteras nedan.11

Fritidsgårdarnas värdegrundI styrdokumentet Mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun(2006) formuleras fritidsgårdarnas värdegrund på följande sätt:• Alla människors lika värde• Respekt för vår gemensamma miljö• Solidaritet med utsatta och svaga• Jämställdhet mellan kvinnor och män• Ungas rätt till inflytande och delaktighet• Ungas rätt till ett eget kulturellt uttryckI fritidsgårdarnas gemensamma åtagande för åren 2008- 2010 har manomarbetat formuleringen. Den nya utformningen motiveras i åtagandet medatt man vill följa en utveckling av verksamhetens vision och verksamhetsidé.Här beskrivs värdegrunden på följande sätt:• Framtidstro innebär att vi når målen och ser möjligheter• Mångfald innebär att många olikheter ges plats och möts med stor öppenhet• Utveckling innebär att medarbetarna växer och medverkar till en positivförändring• Trygghet innebär att vi upplever delaktighet och har en VI- känsla• Tydlighet/struktur innebär att vi vet vad vi gör och vet vart vi skaI ansökan till projektet Hand i hand finner man ytterligare värdegrundsformuleringar,att barn ska känna sig sedda, delaktiga, uppskattade, trygga ochatt alla ska ha ett lika värde.• Att känna trygghet innebär tydliga regler, kontinuitet, bekräftelse ochbärande relationer mellan vuxna och ungdomar.• Att besökarna ska bli sedda innebär att personalen ser, hälsar på ochpratar med ungdomar.• Att de ska känna sig uppskattade innebär att ungdomarna får beröm, attde känner sig välkomna och behövda• Att de har delaktighet innebär att de får inflytande, att det finns en lyhördhetför förslag och att man får ta ett eget ansvarVidare betonar man jämlikhet, vilket innebär att alla har samma värde, samtatt man har respekt för olikheter. I denna värdegrundsbeskrivning ingår ocksåatt verksamheten ska vara drogfri genom samarbete med andra aktörer,samt att man vågar vara gränssättare.Det finns således olikartade innehållsbeskrivningar av fritidsgårdarnasgemensamma värdegrund. Intervjumaterialet ger också exempel på att värdegrundsarbetetsimplementering i vardagspraktiken behöver förtydligas,eftersom det finns en viss osäkerhet. Så här svarar en fritidsledare på fråganhur de jobbar med värdegrund:Ja, jag kan inte säga riktigt hur vi har gjort det här. [Namn på chef] har jupratat om… chefen är ju med ibland i verksamheten så att chefen har ju liksomsamlat barnen och pratat om såna saker.Diskuterar ni värdegrund inom personalgruppen? Diskuterar ni värdegrundmellan er? (Anette)12

Ja, det har vi nog gjort men det var ett tag sen nu tror jag, men jag vet att detdär är jätteviktigt och vi har lappar uppsatta men det är mycket av det därsom försvinner i praktiska… förstår du?I verksamheten? (Anette)Ja, faktiskt. Att man glömmer bort mycket, eller glömmer bort… man har detinte i tankarna jämt skulle jag vilja säga (fritidsledare).På frågan om hur man skulle kunna underlätta arbetet med värdegrund ipraktiken, som ett verktyg för fritidsledarna svarar intervjupersonen:Ja alltså… jag skulle vilja ha det uppsatt så här på en tavla jag. Förstår du…så man kunde läsa den där raden som är viktig nu framöverPå chefnivå har det pågått ett aktivt värdegrundsarbete där chefer och Gunillatillsammans har diskuterat värdegrund, och det beskrivs som mycket givande:Vi har varit vid Eklundshov… alla föreståndare och det här kom ju på initiativav Gunilla då. Just det här att tänka till… och jag tycker så här. Värdegrundsarbetet,alltså vi har ju några värdegrundsord. Vi pratar alltså ommångfald, struktur, tydlighet, utveckling så att vissa saker måste alltid förankras.Gunilla… sen är det föreståndare och alla medarbetare och till barnenoch sitter inte det hos alla… som är det arbetslaget, föreståndarna är ju ettvisst arbetslag och sen är det jag tillsammans med mina medarbetare. Att detmåste ju vara som en röd tråd, och röda tråden, den kommer ju till slut atthamna där på golvet och det är våra barn. Det är de vi jobbar för… och våraungdomar (chef)Samma chef kände att det arbete som bedrivits med värdegrund har givitverktyg:Jag har nog tänkt och jag har jobbat så, men nu har jag fått liksom… jag harfått ord på det och jag har fått verktyg. Med värdegrundsarbetet på någotsätt…vi har tillsammans suttit och ”vad innebär mångfald för oss” och ”vadinnebär utveckling”? Det är i den processen som man tar till sig allt det härandra runt omkring som är så oerhört viktigt när man jobbar med barn ochungdomar. Det är precis där det sitter… just den här helheten också (chef)Det finns en skillnad i värdegrundsarbetet mellan fritidsgård och fritidsklubb,menar fritidsledaren som citeras nedan. Orsaken som anges är att dethandlar om olika åldergrupper:På fritidsgården har vi tavlor på värderingar. Vi försöker med det. Det ärsåna värderingar vi har till fritidsgården. Även fritidsklubben har också...(…) det finns värderingar som vi följer på fritidsklubben också. Vi mobbarinte varandra. Vi retar inte varandra. Vi säger inte fula ord till varandra. Vihar respekt… vi ger respekt. Vi försöker att alla är kompisar. Ingen är mindredålig eller mindre bra. Alla är lika. Vi har några speciella värderingar på fritidsklubben,men fritidsgården är lite annorlunda… [det är] lite äldre killar.Utifrån citaten ovan kan man se att den röda tråden chefen beskriver ännuinte nått fram till den praktiska verksamheten, till fritidsledarna och till barnen.Därför rekommenderas ledningen att undersöka hur värdegrundsarbetetkan erbjuda fritidsledare ett verktyg i vardagen. På vilket sätt förmedlas värdegrundsdiskussionernafrån chefer till fritidsledare?13

Värdegrundsarbete inom en organisation kan betraktas som ett lärande avsocialt samspel. Fritidsgårdarna är också en lärandeorganisation, vilket redogörelsennedan diskuterar.Fritidsgårdsverksamhet som lärandeorganisationDet är eftermiddag på fritidsklubben, och barnen har ätit mellanmål. De samlasi några soffor för att ha ett gemensamt planeringsmöte. En fritidsledare ärordförande för mötet. Samtalet inleds med att fritidsledaren frågar barnen omde har några förslag på mötespunkter. När inget av barnen säger något föreslårfritidsledaren att de ska ha en uteaktivitet denna dag, eftersom vädret ärvackert. När hon föreslår detta uppstår diskussioner barnen emellan, och efteren stunds samtal sker en omröstning. Vid denna uppmanas barnen att blunda,varpå fritidsledaren frågar hur många som vill gå ut den här dagen. Någrabarn räcker upp handen, och sänker den sedan igen när fritidsledaren har räknatrösterna. Efter det frågar hon hur många som vill gå ut nästa dag istället,och resterande barn räcker upp handen. Det bestäms av barnen att de ska gåut denna dag (observation vid besök på fritidsgård).Beskrivningen ovan speglar en aktivitet en helt vanlig dag på en av Uppsalasfritidsgårdar, men implicit visar den också hur kunskaper förmedlas till barnenpå ett praktiskt sätt. Observationsbeskrivningen ovan speglar inte baraen aktivitet, utan också en övning i demokrati, eftersom barnen lär sig hur endemokratisk omröstningsprocess går till. Detta är ett exempel på hur vardagspraktikenpå en fritidsgård gör denna till en arena för lärande.Även om fritidsgårdarna i Uppsala arbetar med ungdomar under deras friatid, så socialiseras barn och ungdomar inom ramen för verksamheten, eftersom:”Fritiden spelar en stor roll för hur man formas som individ, det somockså kallas socialisation och identitetsutveckling (Lindar 1999: 49). 6 Fritidsgårdarnasfunktion som lärandeorganisation uttrycks explicit i Uppsalakommuns styrdokument för verksamheten:I den öppna fritidsverksamheten finns möjligheter till informellt lärande ochfritidsverksamheten ska därför vara en arena för att främja ungas bildning. Desom deltar i verksamheten ska utveckla handlingsberedskap för att kunna deltai demokratiska processer (Mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsalakommun 2006).Det finns således ett uttalat mål att fritidsgårdsverksamheten i Uppsala skafungera som en lärandeorganisation, där de unga tillägnar sig och utvecklarnödvändiga livskunskaper. 7I alla sammanhang där människor vistas pågår ett livslångt lärande. Oftahandlar det om kunskaper som individen tillägnar sig på andra sätt än vidskolbänken, men som kan betraktas som ett komplementärt lärande. Exempelvishar ”lärande genom lek (…) stor betydelse för elevers kognitiva utveckling”(Skolplan, Uppsala kommuns plan för barns, ungdomars och vuxnaslärande och utveckling 2001-2004). Att fritidsgårdarna strävar efter atterbjuda ett varierat aktivitetsutbud främjar en utveckling av fritidsintressenför besökarna även när de har blivit vuxna, eftersom:En förutsättning för att en aktivitet ska få positiva effekter är att människorredan från barndomen (…) utvecklar en inre, egen motivation för aktiviteter6 Författaren har inte hunnit studera och analysera verksamheten ur ett lärande perspektiv, ochkan därför inte bedöma i vilken omfattning detta fungerar i praktiken i Uppsala.7 Författarens ordval. Med livskunskaper avses sådant som social kompetens, utövande avintressen m.m.14

eller miljön, ett riktat intresse, en känslomässig positiv relation. Detta är enförutsättning för positiva effekter (Haglund 2001: 29).Fritidsgårdsverksamheten kan således, utifrån citatet ovan, betraktas som endel i ett livslångt informellt lärande, vilket man tagit fasta på inom ramen förUppsala fritidsgårdar. I kommunens eget styrdokument för verksamhetenstår det att besökarna ska utveckla:• förmåga att ta ansvar och kunna delta i demokratiska processer• självförtroende, kreativitet och handlingsberedskap för ett gott liv• en hälsosam livsstil• egna fritidsintressen• tillit till vuxna och samhället• sociala färdigheter(Mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun 2006).Även ur ungdomars eget perspektiv är ett informellt lärande på den fria tidencentralt. Detta visar en kvantitativ studie som genomförts av Ungdomsstyrelsen.Av 1257 svarande ungdomar i åldrarna 16-29 år anser 80 % av de tillfrågadeatt det är viktigt att det är viktigt att lära sig nya saker på sin fritid(Ungdomsstyrelsen 2003: 108).För att bidra till den beskrivna formen av informellt lärande behöver fritidsledareha rätt kompetens. I Fritidsledarens tysta kunskap (2007) beskrivsatt mycket av fritidsledares arbetsinsatser bygger på erfarenheter och beprövademetoder inom en organisation och på personliga egenskaper, som ärsvåra att förvärva enbart i vuxen ålder. Därför antas endast personer medgoda vitsord från yrkespraktik som fritidsledare till fritidsledarutbildningen,skriver författarna (s: 11). Författarnas tanke är att fritidsledare har en tystkunskap. Med det avses lärdomar som man tillägnar sig genom erfarenheter.Vidare kan det informella lärandet som fritidsgårdarna utvecklar betraktassom interaktivt, då både besökare och fritidsledare förvärvar nya kunskaperav varandra. Inom projektet Hand i hand är ungdomsledarutbildningen FULett exempel på det. Den startades av en chef och en fritidsledare på en gård,och lärandet är interaktivt: 8Vi lär ungdomarna vissa saker. Det gör vi, men samtidigt så är det vi som fårlära oss mycket när vi får utbildningar med dem. De är… de lär ju oss helatiden (chef).Sammanfattning:Sedan 1980- talet har det skett stora förändringar inom Uppsala kommunsfritidsgårdsverksamhet. Från att ha varit organiserade inom en gemensamfritidsförvaltning blev gårdarna splittrade, såväl organisatoriskt som innehållsmässigti samband med att verksamheten, år 1987, lades ut på geografisktindelade kommundelar. År 2003 skedde återigen en mycket stor omstruktureringav organisationen. Idag är alla fritidsgårdar organiserade underen egen enhet, med en gemensam ledning. Styrning och mål är gemensamtför alla.Den sammantagna bilden av värdegrunden är att dess formuleringar/innehållvarierar. Detta kan vara problematiskt i en organisation som strävarefter samma mål.8 FUL- utbildningen (Framtidens Unga Ledare) presenteras längre fram i föreliggande rapport.15

Fritidsgårdar och deras verksamhet är en arena för informellt lärande, därde unga tillägnar sig och fördjupar livsnödvändiga kunskaper som socialkompetens, ansvarstagande, demokratikunskaper m.m. Lärandet som sker ärinteraktivt, och utvecklar både fritidsgårdarnas besökare och fritidsledarna.I den nuvarande organisationen kan man identifiera följande framgångsfaktorer:1. En gemensam styrning, riktning och målformulering minskar risken försplittring inom och mellan fritidsgårdar, och det förminskar även riskenatt fritidsledare marginaliseras under andra yrkesgrupper2. Samtliga medarbetare på olika nivåer och inom de olika enheterna ärdelaktiga i formulerandet av åtaganden3. Genom den gemensamma ledningen, uppdragsformuleringen och åtagandetför alla fritidsgårdar minskas risken att ungdomar erbjuds sämreeller bättre möjligheter på grund av olika förutsättningar.Så här långt har organisationen av Uppsalas fritidsgårdsverksamhet presenterats.Den här studien är dock primärt en utvärdering av projektet Hand ihand, som nu ska beskrivas.16

Om projektet Hand i handProjektet Hand i hand inleddes 2007-02-01 och äger rum inom Uppsalakommun, både stad och landsbygd. Projektet har fyra olika inriktningar:kvalitetsutveckling, kompetensutveckling, metodutveckling och utvärdering/effektstudier.Med projektet vill de ansvariga tjänstemännen bidra till att utveckla fritidsgårdarnasarbete. Genom en ökad kompetensutveckling och en bra kvalitetsredovisningvill man stärka fritidsledarna i deras yrkesroll, samt i detförebyggande och främjande arbetet för barn och ungdomar. Man vill ocksåbidra till en ökad samverkan med andra verksamheter, en ökad samsyn ochen ökad integration.Hand i hand är en del i en större och pågående utvecklingsprocess medbåde ett ”före” och ett ”efter”. Denna process inleddes i samband med omorganisationenav fritidsgårdsverksamheten i Uppsala år 2003. Vid denna tidfanns det ett stort behov av kompetensutveckling, och i samband med detfick fritidsgårdsverksamheten EU- medel inom ramen för Mål 3, som ärinriktat på kompetensutveckling.Genom en kartläggning fick varje deltagare vara med och föreslå vilkautbildningar man ville gå. Varje fritidsledare fick en viss summa pengartilldelad, vilken fördelades på en eller flera utbildningar. Kurserna som valdesfick en innehållsmässig bredd. Det var: fritidsledarutbildning, ABCdatakurs,AIM och Hot och våldkurs. Valet av utbildningar styrdes såledestill en viss del av deltagarna själva, men det fanns också en behovsinriktadstyrning uppifrån berättar en chef (projektansvarig för Hand i hand).Projektet Hand i hand har således föregåtts av ett EU- projekt med beteckningenMål 3. Redan här introducerades AIM samt utbildning i hot- ochvåld, som båda ingår i Hand i hand. Att just AIM blev central inom projektethar en egen historia. Det började med att två fritidsledare ville gå en ARTutbildning.Deras chef ställde sig positiv till önskemålet, men utbildningenvar alltför kostsam. Det visade sig dock att det fanns intresse för den härutbildningen på flera håll, och vissa skolor hade också ett avtal om AIMutbildningensom är ART- baserad. Därigenom kom även fritidsgårdsverksamheteni kontakt med AIM, och när man fick EU- medel beställde man ensådan utbildning på 60 timmar, men man modulerade innehållet så att detskulle passa en öppen fritidsverksamhet. Det gav ett slående bra resultatsäger den projektansvariga, och med lite tur så blir det en kurs som mankommer att använda även i framtiden, fortsätter han. Idag är AIM samt Hotoch våld de två utbildningar de ansvariga vill att alla fritidsledare ska gå(projektansvarig för Hand i hand).Inom projektet Hand i hand är begreppen kvalitet och kompetensutvecklingcentrala. De ansvarigas tanke är att dessa två begrepp stärker varandra.Genom att höja den generella kompetensnivån, via utbildningar och projekt,får man en ökad kvalitet. Modellen nedan visar kvalitet som solens mittpunkt,medan strålarna är metoderna som beskrivs i projektplan och ansökantill Hand i hand:17

AIMBäranderelationerÖkadkvalitetHot- ochvåldkursFULutbildningKvalitetsredovisningen för 2007 ska vara klar senast 20080131Kvalitetsredovisningar har formulerats och avrapporterats i enlighet medtidsplanen. Dessa är formulerade enligt en mall där följande faktorer redovisas:• Översiktlig beskrivning av verksamheten: verksamhetsidé, tjänster, kunder/kundgrupp,medarbetare, anläggningar och deras ändamål, samverkanFöreningslivImplementeringav besöksstatistikFörebyggandehandlingsplanFokusgrupperImplementeringav metoderStad ochlandsbygdEfter denna korta beskrivning av bakgrunden till Hand i hand ska projektetsinnehåll, målsättningar och måluppfyllelse presenteras.SyftenI projektansökan beskrivs följande syften:• Fortsatt kompetensutveckling för fritidsledare• Kvalitetsarbete• Ökad samverkan med andra aktörer såsom skola, ifo och föreningslivMålsättningar och genomförandeDet finns ett flertal olika mätbara målsättningar med projektet.18

• Strategisk del: vision, värderingar, kritiska framgångsfaktorer, strategieroch övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen• Enhetens handlingsplaner• Viktiga händelser under året• Rutiner och system för kvalitetsarbetet: avvikelserapportering• Resultat och måluppfyllelse: analys, åtgärder för utvecklingKommentar:Kvalitetsredovisningarna ger en god bild av de olika verksamheterna. Derelateras till uppdragsbeskrivningarna, och formuleras i uppnådda samt ickeuppnådda mål. Som läsare får man en god bild av verksamheterna, samt avmedarbetarnas tankar kring värdegrund och framgångsfaktorer. Även faktorersom könsfördelning, inflytande, trivsel m.m. redovisas till fullo. Dockvore det berikande med en tydligare redogörelse över utbildningsdelen iHand i hand. Utbildningar som AIM och Hot- och våldkurs, nämns men detredogörs inte i siffror hur många medarbetare som gått kurserna. Dessa utbildningarsker återkommande. Vissa medarbetare har hunnit delta, menandra inte. Därför vore det givande att få ta del av hur många medarbetaresom hunnit gå utbildningarna vid den tidpunkt när kvalitetsredovisningenformuleras. Inför kvalitetsredovisningarna år 2009 rekommenderas därför attredovisningen tillförs en numerär avstämning inom utbildningsprocessen.Alla medarbetare ska ha gått minst två av tre valda utbildningar senast20081231Detta mål kan inte mätas i föreliggande utvärdering, eftersom tidsplanenlöper ut i slutet av innevarande år. Däremot kan sägas att många medarbetarehar utbildats inom AIM samt inom Hot- och våldutbildningen. De nämndautbildningarna är inte valfria att gå, utan alla medarbetare ska delta i dem.Minst fem workshops/erfarenhetsutbyten ska genomföras under 2007Tre fokusgrupper har genomförts med ungdomar på Tunets fritidsgård,Storvreta fritidsgård och Bälinge Fritidsgård. Utöver detta har en fokusgruppmed personal genomförts.Arrangera ett seminarium kring Risk och skyddsfaktorer i fritidsgårdsverksamhet.Här genomförde man sju träffar. Egentligen var man mer ute efter atthitta framgångsfaktorer även om skyddsfaktorer också berördes. Vid dehär träffarna samlade man också in idéer. Metoder i öppen verksamhet:Även här genomfördes 7 träffar där man diskuterade metoder/kunskapersom används på gårdarna. Personerna som genomförde besöken beskrevockså metoderna i text, och den texten har legat till grund för redogörelsenav metoder i föreliggande rapport. Man läste också litteratur, sammanställdeoch diskuterade med berörda kring det här. Samverkan landsbygd och stadTotalt genomförde man seminarier vid 7 tillfällen, med sammanlagt 21timmar i tid. 2 deltagare har varit med i nio timmar, 2 deltagare i 12timmar, 3 i 18 timmar och en deltagare i 20 timmar(Information från projektansvarig).19

En FUL- utbildning med 25 ungdomar ska genomföras under 2007FUL- utbildning har genomförts enligt planering.Starta en förening i ett av de utsatta områdenaMålet är uppnått genom att man har startat en fiskeföreningAlla fritidsgårdar ska en handlingsplan för delaktighet och en för samverkan.Dessa planer ska följas upp och revideras varje år.Handlingsplaner för delaktighet och samverkan nämns inte i förteckningenöver enhetens handlingsplaner i någon av kvalitetsredovisningarna.I Uppsala kommuns fritidsgårdsverksamhet är begreppen förebyggande ochfrämjande centrala. De är dock problematiska begrepp, för vad innebär detegentligen att arbeta förebyggande eller att arbeta främjande? Om dettahandlar nästa kapitel.20

Begreppen förebyggande och främjandeI en utbildning som Gunilla har gått diskuterade man begreppenförebyggande och främjande tämligen intensivt. Syftet med det var attklargöra när man förebygger och när man främjar. Gunillas uppfattning är attman främjar när man utgår från människors egen kraft, medan ettförebyggande förhållningssätt innebär att man förutsätter att något kan ellerär på väg att gå fel. Trots begreppens fundamentala olikhet så flyter derasinnebörd ihop, eftersom det man gör förebyggande också kan ha enfrämjande effekt och vice versa för: ”man kan ju vara på båda nivåerna”(Gunilla). I Uppsala ska fritidsledare arbeta med ett främjande perspektiv,men det kan också få en förebyggande effekt, säger Gunilla. I ett internavtalhar detta formulerats på följande sätt:Fritids- och kulturverksamheterna ska stödja ungas sociala utveckling och insatsernaska kännetecknas av ett främjande perspektiv med syfte att förebyggaohälsa och utanförskap (Internavtal Fritidsverksamhet, Fritidsgårdar, fritidsklubbar2007-2010).Som framgår förespråkas att fritidsledare i första hand ska arbeta med ettfrämjande perspektiv. Möjligen kan det finnas en diskrepans här, som deberörda bör diskutera. På fritidsgårdarna i Uppsala är intentionen att man skaarbeta främjande. I AIM, som har en central betydelse inom Hand i hand lärman ut ART, men denna metod är mer förebyggande än främjande:Att arbeta förebyggande och stärka de positiva resurserna i klassen kan ledatill en mer positiv och trivsam klassmiljö. I skolans verksamhet finns detgoda exempel på hur man arbetat med ART (---) (Hammerström 1997: 20).Utifrån detta kan det finnas en brist på överensstämmelse mellan valet avutbildning och intention vad gäller ledningens perspektiv i verksamheten. 9Det kan också vara berikande att reflektera kring hur man använder begreppenför: ”man slänger med de här begreppen utan att veta vad man pratar omibland, faktiskt, lite slarvigt och det pratar vi ju om på ledningsnivå också”(Gunilla). Vidare relateras det främjande förhållningssättet till fritidsgårdarnasvärdegrund, att det finns en framtidstro för: ”Vi tror att ungdomar har enframtid, och det vill vi jobba för”, säger Gunilla.En av de intervjuade cheferna relaterar de båda perspektiven mer till”nära” eller ”uppifrån”, för han betraktar förebyggande som ett myndighetsutövandearbete, medan ett främjande förhållningssätt är det som utförs avpersoner som har en nära relation till brukarna. En annan chef motiverar detfrämjande perspektivet med att barn och ungdomar ska använda fritidsgårdensom ett verktyg i demokratifrågor, aktiviteter och allt annat som gergoda utvecklingsmöjligheter. Det förebyggande arbetet är socialtjänstensansvar, menar han. Det är de som ska göra beteendeundersökningar och analyserför att förändra negativa beteenden (chef).9 Enligt kursledaren fokuserar AIM inom ramen för Hand i hand mer på inlärningspsykologiän på ART.21

Under intervjuer har det också framkommit att olika personer lägger olikavärderingar i begreppen:För mig är det främjande och förebyggande, alltså lika många personer somman pratar med så lägger alla olika värderingar i vad främjande och förebyggandeär. Det är det som jag tycker är problematiskt (chef).Det här är problematiskt, menar personen som citeras ovan, för man riskeraratt jobba på två olika sätt, beroende på om den unga har gjort något dumtinnan, eller inte:Jag tänker inte säga så här, de här har inte gjort nåt dumt förut. De jobbar vifrämjande med. De här har hållit på med massa dumheter. De ska vi jobba förebyggandemed. Då ska man jobba på två olika sätt. De signalerna funkarinte (chef).En annan fritidsledare som har intervjuats i den här studien, beskriver likheteni begreppens innebörd. Ett förebyggande arbete bedriver de, menar han, iform av ett brett kontaktnät och en öppen dialog med andra aktörer på banan,som ungdomspolis, skola, kyrkor m.fl. När han sedan talar om främjande villhan bara ”vända på myntet”. Om han vet att Kalle har det besvärligt så är detpå ett sätt förebyggande att ge honom en meningsfull fritid, ett andningshål,men han uppfattar det också som främjande att jobba på det sättet. Förebyggandeoch främjande är som att balansera på en knivsegg, menar han.Två andra fritidsledare, som intervjuades tillsammans, menar att man arbetarförebyggande när man ser till att det inte uppstår situationer som kanleda till exempelvis kriminalitet, missbruk eller misshandel, medan manarbetar främjande när man ger ungdomarna information och kunskap om brasätt att hantera situationer. Samma personer berättar också att man diskuterarförebyggande och främjande regelbundet på deras fritidsgård.Slutligen ska ett citat lyftas fram, som är väsentligt därför att det speglaren problematik som kan uppstå i en organisation där människor lever i olikakulturella verkligheter, och på olika organisatoriska nivåer. Ur ett chefsperspektivär det väsentligt med begrepp och deras innebörd, därför att det skautforma vardagspraktiken i verksamheten och skapa väg för en god måluppfyllelse.10 Bland vissa som arbetar ”i verkligheten” kan dock begreppen uppfattassom oväsentliga för vardagspraktiken. För den här kvinnan handlar detom ord som ska ner på papper för att politiker ska ge mera pengar:Alltså, egentligen skulle jag kunna säga skit samma om både och [begreppenförebyggande och främjande], därför att för mig är det viktigare: vad är detjag gör, och vad händer med ungdomarna när de kommer hit? Om jag jobbarförebyggande eller främjande… för mig handlar det mer om, det där är ordsom ska ner på papper för att politikerna ska förstå att vi jobbar på ett bra ochvettigt sätt som gör att de vågar ge oss pengar. Så är det för mig. Men ska jagner till min verklighet, då handlar det mer om att jag jobbar för att ungdomarnaoch barnen som kommer hit ska ha samma förutsättningar, ska få såmycket samma förutsättningar som vilka andra barn och ungdomar som helst,i Uppsala… i Sverige. Att de ska känna sig trygga (…). Det är viktigare förmig än hur jag jobbar. Sen förstår ju jag… ska jag få pengar för min verksamhetså behöver jag kunna de här orden, visa på att jag jobbar förebyggandeeller främjande, vilket ord man nu använder (fritidsledare).Det faktum att fritidsledare betraktar orden som något som kan ge pengar tillfritidsgården, men som inte har någon konkret betydelse för hur man jobbar,medan ledningens intention med begreppen sannolikt är att förbättra möjlig-10 Författarens tolkning22

heterna att nå uppsatta mål, visar att det finns anledning att diskutera ochförtydliga begreppens innebörd mellan de olika organisatoriska nivåerna.Det visar också att man bör sträva efter en gemensam uppfattning av varförman över huvud taget använder begrepp. Syftar det till en gemensam utveckling?Är begreppens huvudsakliga funktion att få mer medel till verksamheterna?Båda dessa tämligen disparata frågor kan besvaras med ett ja, beroendepå vilken verklighet den svarande arbetar i.Under studiens gång har det framkommit att det tycks finnas en viss förvirringkring begreppen och hur man ska arbeta på Uppsalas fritidsgårdar.Hos ledningen är intentionen att man ska arbeta främjande, men i uppdragetstår det att:Verksamheten vid fritidsklubbarna ska verka förebyggande mot riskutvecklingoch utanförskap, erbjuda barnen trygghet och en meningsfull fritid ochett gott pedagogiskt stöd för positiv personlig utveckling (Internavtal 2007-2010)Diskrepansen som framkommer mellan uppdrag och intention kan tyda på enkommunikationsbrist mellan uppdragskontor och ledning, men det kan ocksåvara så att man inte är helt eniga om intentioner i verksamheten, vad gällerförebyggande och/eller främjande förhållningssätt.SammanfattningBilden som framträder av begreppen förebyggande och främjande är att deflyter ihop, vilket kan leda till en viss förvirring. Ledningen menar att manska arbeta med ett främjande perspektiv som kan få förebyggande effekter,medan uppdragsbeskrivningen säger att verksamheten ska verka förebyggande.Möjligen kan det finnas en diskrepans mellan det förebyggande perspektiveti ART och den främjande intentionen hos ledningen, men eftersomkursledaren betonar inlärningspsykologi mer än ART när han undervisar iAIM så är det svårt att ge säkra omdömen här.Vidare rekommenderas en begreppsdiskussion på alla nivåer i organisationen.Diskussionen bör innefatta både teori och praktik, alltså vad begreppenbetyder, hur de kan översättas i vardagspraktiken på fritidsgårdarna samtvarför de över huvud taget används.En mycket viktig uppfattning som har framkommit här är att begreppensvikt kan uppfattas på olika sätt, beroende på var i organisationen man befinnersig. Med stor sannolikhet är tjänstemännens tanke att begreppen skaavspegla sig i den konkreta verkligheten/vardagspraktiken, medan det för enfritidsledare kan vara ”skit samma” om sättet man arbetar på kallas det enaeller det andra.Utöver de centrala begreppen förebyggande och främjande finns ytterligareett viktigt begrepp att redogöra för, och det är kvalitet. Vad är egentligenkvalitet?23

Kvalitetsbegreppets innebördGenerell innebördKvalitetsbegreppet är bedrägligt också därför att det kan betraktas utifrån olikaperspektiv. Läraren bedömer ofta kvalitet mot bakgrund av sin utbildningoch arbetssituation. Eleverna kan ha andra utgångspunkter än lärarna (Myndighetenför skolutveckling 2003: 8)I Nationalencyklopedin beskrivs den språkliga betydelsen av kvalitet sombeskaffenhet eller egenskap (www.ne.se). Det är en mycket generell beskrivningav begreppet, men samtidigt är den belysande. Det är fritidsverksamhetensbeskaffenhet som ska utvecklas genom projektet Hand i hand.Likväl måste innebörden av kvalitetsbegreppet definieras och avgränsas.Det finns två olika ståndpunkter kring kvalitet som begrepp. Forskare somär kritiskt inriktade till begreppet menar att det är beroende av sitt socialaoch kulturella sammanhang, medan andra menar att kvalitet kan bestämmasså att det utifrån forskning och forskningsbaserad kunskap är möjligt attbestämma indikatorer på vad som är låg respektive hög kvalitet (Myndighetenför skolutveckling 2003: 9). I denna utvärdering kommer kvalitetsbegreppetatt ingå i båda dessa synsätt.Detta är en etnografisk studie, vilket innebär att berörda människors egnauppfattningar av vad som är kvalitet ges en central betydelse för utvärderingensanalyser, slutsatser och utvecklingsförslag. Detta förhållningssätt ärinte ovanligt:En ganska vanligt förekommande bestämning av vad som är kvalitet i förskolaoch fritidshem är hur detta begrepp uppfattas av olika ”intressenter” inomområdet: barn, föräldrar, personal samt politiker och andra verksamhetsansvariga(Myndigheten för skolutveckling 2003: 9).Även om studiedeltagarnas egna uppfattningar är centrala, så måste uppfattningarnaav vad kvalitet är också relateras till definitioner och beskrivningari nationella styrdokument. I Skolverkets allmänna råd står det att det är ”(…)de nationella målen i skollagen, läroplanerna och kursplanerna som är utgångspunktför kvalitetsutvecklingen” (Myndigheten för skolutveckling2003: 10).Genom att lyfta fram berördas uppfattningar och relatera dessa till styrdokumentensdefinitioner uppnås kvalitetsarbetets stomme, som är: ”målen,granskningen/utvärderingen, kvalitetsredovisningen och utvecklingsåtgärderna”(Myndigheten för skolutveckling 2003: 12).24

Kvalitet inom Uppsalas fritidsgårdsverksamhet enligtstyrdokumentVad innebär egentligen kvalitetsarbete? Inom Uppsalas fritidsgårdsverksamhetär detta tydligt definierat:Kvalitetsarbetet är alla de insatser som görs för att kontinuerligt förbättraverksamheten. Att konkretisera mål i relation till uppdragen, granska verksamhetoch analysera måluppfyllelse, utarbeta förbättringsstrategier ochgenomföra förbättringsarbete är exempel på vad som ska ingå i fritidsgårdenskvalitetsarbete. Kvalitetsarbete och utvärdering är ett sätt att bygga in reflektioni systemet och att skaffa sig kunskap om hur olika faktorer samspelaroch påverkar resultaten. Det är ett arbete som ständigt måste pågå (Mål- ochriktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun).Övergripande kan projektet Hand i hand betraktas som ett kvalitetsarbeteutifrån definitionen ovan. Utbildningarna som ingår i projektet väcker reflektionhos medarbetarna, och de fungerar också som en vägledning i förbättringsarbetet.I de årliga kvalitetsredovisningarna, som är en del i projektet,sammanställs och utvärderas faktorer som exempelvis måluppfyllelse. Valetav en etnologisk utvärderingsmodell, med kvalitativ etnografi som metod,kan belysa hur olika faktorer samspelar och påverkar resultaten. Kvalitetsarbetetbehöver dock också analyseras på ett detaljerat sätt, och relateras tillstyrdokument, samt till berörda människors tolkningar av vad kvalitet är förnågot. Vad är det man ska sträva emot?Som tidigare framgått är fritidsgårdsverksamheten i Uppsala en friståendeorganisation med egen ledning i kommunal regi. Inom ramen för fritidsgårdarnaryms även fritidsklubbsverksamhet, det vill säga en öppen verksamhetför barn i årskurs 4-6. Dessa två verksamheter under samma tak styrs avolika förordningar. För fritidsklubben gäller skollagen eftersom: ”Skolbarnsomsorgenavser barn till och med tolv års ålder som går i skolan” (Skollagen2a kap § 1), medan fritidsgårdsverksamheten inte lyder under någon nationelllag. Juridiskt gäller beskrivningen nedan endast fritidsklubben, men denbör också kunna betraktas som ett kvalitetskriterium för fritidsgården, eftersombeskrivningarna har en generell karaktär:För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnaspersonal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorgoch en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall haen lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga(Skollagen 2a kap § 3).De kvalitetskriterier man kan utläsa ur denna del i skollagen är en bra personal,lämpliga barngrupper och ändamålsenliga lokaler. Det man har möjlighetatt följa i en öppen verksamhet är att skapa en bra personalgrupp genomatt bedriva kompetenshöjande arbete (som projektet Hand i hand), samt attbedriva verksamheten i lämpliga lokaler. Barngruppernas storlek varierar perautomatik eftersom barnen inte är inskrivna i en öppen verksamhet. Vidaresäger skollagen att:Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov.Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sinutveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver” (Skollagen2a kap § 3).Här finner man ytterligare ett kvalitetskriterium, nämligen att verksamhetenska ta hänsyn till varje individs behov, samt att barn med särskilda behov25

ska ges det stöd de behöver. Vidare lyfter skollagen fram att tillgänglighetentill verksamheten ska vara god:Plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen skall erbjudas sånära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad somkrävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skallockså tas till vårdnadshavarens önskemål (Skollagen 2a § 8).Med anledning av att skollagen endast gäller för Fritidsklubben utformadeBarn- och ungdomsnämnden i Uppsala kommun ett eget styrdokument, nämligenMål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun. Barn- och ungdomsnämnden2006-06-21. Här sammanställs en lista över de styrdokumentsom grundar dokumentet. 11 Vidare beskrivs faktorer som mål, verksamhetsformer,jämställdhet, samverkan m.m. I dokumentet finns också en tydligformulering av vad som ska betraktas som kvalitet inom Uppsalas fritidsgårdsverksamhet.Även om den goda kvaliteten ytterst mäts i vad mån uppdrag och mål uppnåtts,finns andra viktiga kvalitetsaspekter. Det kan handla om tillgänglighet,personalens kompetens, deltagarantal, lokalernas beskaffenhet, verksamhetensinriktning och i vad mån den präglas av ”viktiga värden” och en gemensamvärdegrund, delaktighet och ett demokratiskt förhållningssätt (Mål ochriktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun, 2006).Beskrivningen i citatet rimmar tämligen väl med de faktorer man finner iskollagen. Dock saknas en beskrivning av hur man ska anpassa verksamhetenför barn med särskilda behov.En central del i Hand i hand är utveckling av metoder. Exempelvis innehållerutbildningen AIM moment som förhållningssätt och relationskompetens.Vidare inkluderas metoder för uppföljning och utvärdering i projektet(kvalitetsredovisningar). Därför faller projektet väl ut inom ramen för Uppsalasegen beskrivning av vad ett processuellt kvalitetsarbete ska innehålla:Verksamheten kräver specifika metoder i form av förhållningssätt, gränssättningar,kunskap om ungas utveckling och utvecklingstendenser i samhället,relationskompetens etc. Verksamheten ska därför i kvalitetsarbetet ha en väldokumenterad struktur och utarbetade metoder för uppföljning och utvärdering(Mål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun, 2006).Slutligen listas ett antal kvalitetskriterier upp i Mål och riktlinjer för fritidsgårdari Uppsala kommun. Här står det att verksamheten ska:• Ha öppettider som så långt som möjligt tillgodoser deltagarnas önskemål• Vara strukturerad med tydliga mätbara mål och medvetna val av verksamheteroch metoder, systematisk dokumentation, återkommande utvärderingoch dialog med uppdragsgivaren• Ha en balans i reglementet genom regler/policy som gör att så mångasom möjligt i målgruppen kan acceptera detta och inte avstår från att besökafritidsgården• Ha avgifter som inte av ekonomiska skäl utestänger barn eller ungdomar• Ha en klart uttalad värdegrund. Mobbning, rasism, främlingsfientlighetoch sexism tolereras inte• Bedrivas i ändamålsenliga lokaler i en trygg, riskfri och drogfri miljö11 Dokument som styr är olika lokala skrifter som: Inriktning, Verksamhet och Ekonomi,Barn- och Ungdomsnämndens uppdragsplan m.fl. Vidare bygger dokumentet på nationellaoch internationella dokument som: FN: s konventioner om mänskliga rättigheter och barnensrättigheter, Sveriges grundlag, skollagen m.fl.26

• Ge unga möjligheter till fördjupat engagemang, eget skapande, inflytandeoch ansvar• Föräldrar ska ges möjlighet till insyn och delaktighet i verksamheten• Det ska finnas en jämn könsfördelning i verksamheten och personalgruppen• Det ska finnas en strukturerad synpunkts- och klagomålshantering, välkänd av barn, ungdomar och föräldrarKvalitet inom Uppsalas fritidsgårdsverksamhet enligt berördaindividers uppfattningarEn bra kvalitetsmätare är ju att barnen väljer att överhuvudtaget ta sig hit (fritidsledare).Citatet ovan ger en mycket övergripande beskrivning av vad som är kvalitet,och det som sägs är också ganska självklart, för om barn och unga inte komtill fritidsgårdarna så skulle det inte finnas några att utveckla kvalitet för. Iden här utvärderingens enkät som riktar sig till barn och ungdomar ställdesfrågan om vad som är kvalitet på en fritidsgård för dem, och då blev svarenmer detaljerade. Det bör betonas att människorna själva, bådebarn/ungdomar och personal, återkommer som kvalitetskriterium. Det är denkvalitetsindikatorn som nämns mest. Faktorer som de unga beskriver somkvalitet är:• Roliga aktiviteter, kompisar, snäll personal• Jag vill komma till fritids hela tiden för att alla är så snällaoch allt man kan göra• Snälla fritidsledare, biljard och gott fika• Det som är bra är att vi har de snällaste fritidslärare [fritidsledare]och de är roliga• De i min klass kommer hit. Kul.• Det som gör att man vill komma hit igen är för att där kanman träffa sina vänner, spela spel/pingis som man inte harhemma• Att träffa på människor• Ledarna. Ungdomarna• En lugn miljö och trevlig personal• Det är roligt och träffar kompisar• Vara med vänner• Att det är tryggt, fräscht och bra personal• De som jobbar. Att de har en kiosk med Cola, TV, datam.m.• För att det är trevliga personer här och det finns trevlig personalhär (alla) och det är också kul härNågra av de beskrivningar av kvalitet som nämns ovan, finns återgivna i dekvalitetskriterier som framkommer i redogörelsen av styrdokument. Dockframkommer ett kvalitetsmått i barnens och ungdomarnas beskrivningarovan, som inte nämns någonstans i något styrdokument, nämligen närvaronav andra barn och ungdomar. Ur det perspektivet betraktas fritidsgården somen mötesplats mellan unga, och barnen själva är då en egen kvalitetsfaktor.Därför kan man säga att det inledande citatet i detta kapitel (kvalitet är attbarn och ungdomar kommer till fritidsgården) har en dubbel, eller cirkulär,27

innebörd. Ungdomarna kommer till fritidsgården för att de erbjuds en godkvalitet, men deras egen närvaro är också kvalitetsskapande i sig.En annan faktor som barn uppfattar som god kvalitet är ett bra mellanmål:Man får bra mellis för att alltså de har ju bestämt att man får ta visst mycketmen det är ju bra, för då kanske nån är jättesnabb på att äta, då kanske den tarjättemycket så att det är jättelite till de andra (flicka).Även på en annan fritidsklubb lyfter barnen fram mellanmålet som en viktigkvalitetsfaktor, men här nämns också vikten av att det är lugnt:Finns det når mer som är kvalitet på en fritidsklubb (Anette)?Mellanmålet till exempel, det är bra mellanmål så att… Ibland låter de attnågra av barnen typ går fram och presenterar vad det är för mellanmål. Vibrukar göra så… det bord som är tystast, det får gå först. De vet att man ärhungrig, man har haft en jobbig skoldag och då vill man bara ta det lugnt, sådå säger de: ”Den som är tystast för äta först” och ibland är det alla som ärtystast. Då tar de bara några, eller så är det frågesport. Den som kommer ettagår först (pojke).Och så det är bra kvalitet på frukt. Man måste ju ha frukt i sig. Det är viktigt,fem frukt om dan (flicka).Även vuxna berörda personer har tillfrågats om vad de uppfattar som kvalitetpå en fritidsgård. Gunilla Sjöbloms definition av kvalitet på fritidsgård ärcentral, eftersom hon är ledare för hela verksamheten. Vid en intervju ringarhon in den betydelse hon lägger i begreppet:Ett mått på kvalitet är ju medarbetare med rätt kompetens. Att man bidrar tillen positiv utveckling och att ungdomar… att det är utifrån deras… att detfinns en tanke med det man gör. Det är inte slumpen som gör att ungdomartrivs, utan det finns en tanke med det man gör (…). En kvalitet är ju att detfinns ett högt mått på delaktighet från ungdomar. Det finns ju många kvalitetsindikatorermen att ungdomar trivs är väl kvalitet, och ett bra bemötande.Om inga ungdomar kommer till fritidsgårdarna, då tror jag ju att det är dåligkvalitet. Då finns det ingen kvalitet (Gunilla).Vid en intervju med två tjänstemän listas kvalitetskriterier som har nämntstidigare, men i deras redogörelse tillkommer faktorer som bra öppettider,skapande verksamhet och inkludering av alla (flickor, annan etnisk bakgrund,sexuell läggning m.m.).I intervjuer med fritidsledare och fritidsgårdarnas chefer framkommer flerakvalitetskriterier. En kvinna ger en mycket levande beskrivning av viktenav barns inflytande i relation till kvalitet:Kvalitet på en fritidsgård, vad är det för dig (Anette)?Kvalitet på fritidsgården… det är ju om vi lyckas göra nåt bra med ungdomarnasom de själva tycker är bra naturligtvis (…). Det ska ju vara kul att gåtill en fritidsgård för det är ju deras fritid, så att det är ju nånting som mantycker att de ska tycka i alla fall, så att vi försöker ju att hitta på lite saker ochså få lite uppgifter från dem själva.De får lämna idéer och så då (Anette)?Ja, precis Få liksom gehör för vad de själva tycker är roligt. Man vill ju att deska ha lite kul på sin fritid. Det är ju mycket det. (…) att inte ha för mycket(…). Det ska vara mer flexibelt så att, barnen har ju suttit i en skolbänk heladagen och så kommer de till fritids så ska de inte behöva sitta i en grupp igen28

I detta citat framkommer ännu ett kvalitetskriterium, nämligen flexibilitet, attkunna anpassa sig efter barnens önskemål. Flexibilitet innebär en viss rörlighet,att vara öppen för olika vägar. En annan intervjuad fritidsledare nämnersamma kriterier som framkommit många gånger nu, en vettig verksamhetoch intresserade ledare. Utöver detta så tillför hon ytterligare ett kvalitetskriterium,nämligen viljan att utveckla och utvecklas:Det viktiga för mig, det är att man hela tiden strävar framåt, vill utveckla. Jagtycker inte om att sätta mig ner och vara nöjd med… jamen det här var ju bra,utan då vill jag att det ska utvecklas framåt. Har jag ett bra koncept, då villjag kunna utveckla det konceptet. Det är ju kvalitet för mig, att hela tiden viljaframåt, att vilja utveckla verksamheten, att vilja utveckla sig själv, att utvecklade ungdomar och barn som är här (fritidsledare).Vikten av att barn och unga ska känna sig sedda som individer, men ocksåungdomarnas eget ansvar lyfts fram av en fritidsledare:Alltså kvalitet för mig är i grund och botten en miljö där barn och ungdomarkänner sig välkomna. Där någon vet vad de heter. Där någon har i alla fallnågot litet hum om hur familjesituationen ser ut. Har man syskon? Har manbägge föräldrarna? Har man en förälder, eller har man ingen förälder? Alltså,hur man sedd. När nån känner igen en och bryr sig om en en liten stund. (…)Där önskemål från barnen eller ungdomarna går hand i hand med: ”vad harjag för eget ansvar i de önskemål som jag ger”? Det tycker jag är kvalitet.När man kommer dit, man skriver anonymt (…) och ingen kommer nånsin attveta vem som sagt vad, att man kan säga jag känner mig alltid väl mottagen.Någon tar emot mig och vet vad jag heter. Någon lyssnar på mig, och har jagnåt önskemål så gör vi allt för att det ska kunna genomföras, men att man dåförstår att krävs det här av mig. Då behöver jag hjälpa till med det här. Det ärkvalitet, tycker jag (fritidsledare).Så här långt har kvalitetskriterier som: vilja att utvecklas, flexibilitet, barnsinflytande samt att se och bekräfta varje enskilt barn framkommit. En avcheferna lyfter fram normsättning som en kvalitetsfaktor:Kvalitet för mig är när ungdomar… alltså för mig är det egentligen normsättningensom är kvaliteten, alltså när våra normer kommer ut på ett bra sätt.Innehållet i verksamheten är något som särskilt betonas av en chef, att detfinns ett utbud där alla kan delta och där alla kan finna utrymme för just sittintresse:Det är viktigt att det ska finnas innehåll i verksamheten. Det är det som ärkvalitet, att vi har utbud som alla kan delta i, som intresserar alla: skapande,musik, idrott och sen demokratiarbete och delaktighet, att ungarna själva ärmed (chef).Slutligen ska redogörelsen knytas ihop med hjälp av följande korta kvalitetsbeskrivning:Kvalitet… det är för mig att (…) [arbeta] enligt åtagande… ge allt det som vihar skrivit.SammanfattningRedogörelsen av kvalitet i styrdokument och berörda personers uppfattningarhar ringat in många olika kriterier för vad som betraktas som kvalitet.Kriterierna kan delas in i fyra kategorier. Dessa är:Verksamheten:29

• Ändamålsenliga lokaler• Verksamhet ska utgå från varje individs behov• Bra mellanmål• God tillgänglighet• Roliga saker att göra• Skapande verksamhet• Inkludering av alla• Flexibilitet• Ett brett innehållsligt utbud• Barn med särskilda behov ska erbjudas det stöd han eller hon behöverMänniskorna• Barn och ungdomars närvaro, samt fritidsgården som mötesplats• Bra personal• Rätt kompetens hos medarbetarna• Hög delaktighet från ungdomar• Inflytande och delaktighet för föräldrar• Jämn könsfördelning hos personal och besökareMetoder• Ha en klart uttalad värdegrund• Arbeta enligt åtagandet 12• Strukturer med tydliga mätbara mål• Balans i regelverket• Överkomliga avgifter som alla har råd med• Bakomliggande tanke med verksamheten• Bra bemötande• Bra öppettider• Vilja att utveckla och utvecklas• Se och bekräfta varje individ• Normsättning• Strukturerad synpunkts- och klagomålshanteringKänsla• Trygghet• TrivselUtifrån denna kvalitetsredogörelse ska nu fritidsledares yrkesroll diskuteras.12 Detta är en medarbetares beskrivning. Kvalitetskriteriet måste utvecklas till att hela processenfungerar: från uppdragsbeskrivning till formulering av övergripande åtagande, till formuleringav lokalt åtagande och sedan tillbaka med handlingarna till Uppdragskontoret.30

Fritidsledares yrkesrollEn fritidsledare ska uppträda både som personal och som en vän (man, 21 år,tidigare besökare på fritidsgård).Den [fritidsledaren] lyssnar och kan säga till när det behövs. Även ha humöroch förstå hur ungdomar tänker men samtidigt vara ”vuxen” (kvinna, 19 årbesökare på fritidsgård).Att lyssna, vara vän och vara vuxen… det är vad som beskrivs i de inledandecitaten. Bilden av det lyssnande och stödjande man kan finna implicit i citatenstyrks av sociologen Mats Trondman, som har skrivit om fritidsledarensviktigaste yrkesroll . Enligt honom är denna:Att vara det oundvikliga livets kulturella dramas (utan integritetshot) lyssnande,stödjande och ifrågasättande barn- och ungdomsomsorgsman eller –kvinna i främst fritidens händelsecentrum (Trondman 2000: 145).Att vara en vuxen person som ”finns” där för barnen och ungdomarna i vardagenmed alla dess händelser och rutiner kan således sägas vara fritidsledarenscentrala roll. Han eller hon ska också, menar Trondman, fungera som envägledare som hjälper de unga att betrakta sig själva ur olika perspektiv, ochatt se andra möjligheter än det livet har försett dem med (Trondman 2000:146). I fritidsledarens uppgift ingår också att reflektera över hur hans ellerhennes roll, och hela verksamheten:skall utformas så att de barn eller ungdomar han eller hon möter så långt sommöjligt kan dra fördel av de resurser de har och de förmågor att se, förstå ochhandla som de kan få stöd för att utveckla i fritidsverksamheter (Trondman2000: 146).Att vara både vuxen och vän till fritidsgårdens besökare kräver en hög gradav kulturanalytisk kompetens, för fritidsledaren måste kunna se och förståvarje enskild ung människas möjligheter i relation till hennes eller hans förutsättningar(författarens synsätt).Trondman beskriver fritidsledarens roll som dubbel. Det krävs att fritidsledarenhar en medvetenhet om ungas ojämlika villkor, samtidigt som honeller han också måste främja de ungas förmåga att se bortom de självförståelsersom formats av deras existensbetingelser. Det handlar således om attvara medveten om ojämlika förutsättningar, samtidigt som man väglederungdomarna att komma över hinder. En av fritidsledarna i Uppsala sätter ordpå det här:Min arbetsuppgift består ju av att vara där som ett redskap så att ungdomen…människornasom går här, både barn och ungdomar ska utvecklasframåt hela tiden. (…) Min uppgift består i att försöka få dem att upplevavärlden så att de inte känner några begränsningar… [att] de hela tiden kankänna: ”men jag kan prova det här”, jag kan testa det här” (fritidsledare).Den bild som Trondman och de två citerade ungdomarna ger av en dubbelyrkesroll avspeglas i denna studies empiri. I såväl intervjuer som enkäter31

eskrivs fritidsledaren som både en vän och en vuxen, eller som ett barnuttrycker det:Jag tycker man ska vara snälla. Kanske lite stränga så man sköter sig (pojke,10 år).Att fritidsledarna ska vara snälla och trevliga är det många barn som nämner:”Personalen här är trevlig och social. Det är det viktigaste tycker jag” (pojke,16 år). Andra egenskaper som nämns av barnen är: rättvis, rolig, hitta påsaker som vi gör, snäll mot mina vänner. Vid en intervju säger två barn attfritidsledarens absolut viktigaste uppgift är: ”att se till att barnen mår bra, attde trivs”.Att vara snäll, trevlig, vän och vuxen är således väsentliga delar i en fritidsledaresyrkesroll. En annan är samtal och lyssnande:Att på nåt sätt hela tiden ha tid för samtalet med ungdomarna, för det är detsom är så viktigt, och att ha den här känslan att nu behöver den här personenprata, nu måste jag skapa det utrymmet för att prata. Märker man att nånungdom går till nån som säger, nej vänta lite, jag är inte klar. Tre gånger harman sagt det så kommer inte ungdomen tillbaka. Det gäller att va alert. Detgäller att va finkänslig hela tiden. Jaha, nu är det nånting. Nu måste jag faktisktta mig tid. Prioritera och samtala med dem [ungdomarna], för samtaletär väldigt viktigt (chef).Den här chefen betonar dock att även om samtalet i sig är jätteviktigt, så ärdet ännu viktigare att lyssna. Det handlar om att skapa en förtroendefull relationför att: ”märker de att man har lyssnat två gånger, då kan man ocksåsamtala med dem sen” (chef). Samtidigt så är det väsentligt att en fritidsledaresärskiljer sin roll ifrån exempelvis socialtjänstens.När jag började… det fanns ju fritidsledare som gjorde hembesök. De gjordedet som socialtjänsten skulle göra. Det där är inte vårt jobb, alltså man måsteliksom skilja på roller och vara stolt över det som man kan göra, och sen isamverkan har man olika roller (Gunilla).En av cheferna menar att fritidsledarens roll är vara ambassadör för ungdomarna,att kunna lyssna, vägleda och ge stöd. Den här chefen har dock uppfattningenatt personalen ska kunna arbeta utåtriktat även ur en social aspekt,och det har hänt att personal har fått hälsa på ungdomar på ett behandlingshem.Tanken med det är att förstärka sådant som är svårt att förstärka när detsitter 45 ungdomar på gården en kväll, och att de tycker sig bygga upp enbättre fritidsgård med det här arbetssättet. Den här chefen ser inte det uppsökandearbetssättet som en socialtjänstemans yrkesroll. Istället beskriver handet som en metod att komma nära alla ungdomar:Det gör ju att vi får ju närmare kontakt med de andra ungdomarna också,dens som sitter på ett behandlingshems kamrater som kommit loss och pratatom saker. Hur de ska agera när de kommer hem och hur ska de vara, så att vifår ju ett närmare… en väldigt nära relation till varje ungdom liksom, så attdet är ju inte bara den ungdom som sitter där nere som blir jätteglad, utan detär de andra ungdomarna som är kompisar med dem också. Helt plötsligt…det är okej. Fritidsledarna är härliga människor. De bryr sig om oss på nåt sätt(chef).Här finns en diskrepans mellan den policy fritidsgårdsverksamhetens ledninghar att fritidsledare ska arbeta främjande i första hand och den metod somhar valts på den studerade fritidsgården. Chefen betonar dock att det intehandlar om att de är kontaktpersoner åt ungdomarna som är på fritidsgården.32

Istället innebär det att de är medmänniskor till alla sina ungdomar, och omdet innebär att de ska åka och hälsa på någon som mår dåligt på ett behandlingshemför att visa att de bryr sig, så tror den här chefen att de tjänarmycket på det. Ur en yrkesrollsaspekt ser den här chefen metoden som endel av fritidsledarens roll som medmänniska, vuxen och vän, och inte som endel i socialtjänstens arbete. Bilden som framträder belyser en komplexitetmellan yrkesroller och yrkesidentiteter. Utifrån fritidsledarrollens identitetsom vän och medmänniska är förfarandet korrekt, men om man applicerardet på metoden som en del i socialtjänstens arbete så är det inte korrekt, utifrånfritidsledarnas uppdrag. Kontentan bör bli att man på alla nivåer i organisationendiskuterar och renodlar yrkesrollen ännu tydligare, i synnerhet närval av perspektiv påverkar metod som i det beskrivna fallet. Besök på behandlingshemkan uppfattas både som en medmänsklig vänskapshandlingsom skapar många ungdomars förtroende, och ur den aspekten som en del ifritidsledarens yrkesroll, men det kan också uppfattas som en socialtjänstemansspecifika yrkesuppgift. Kanske kan man se en konsekvens av fritidsledarensdubbla roll här. Som yrkesidentiteten ”vän” är det rätt att hälsa på enungdom på ett behandlingshem, och därigenom skapa förtroende hos allafritidsgårdens besökare, men som identiteten ”vuxen” i en främjande yrkesrollså är det att gå utanför ramarna. Frågan är då vilken av identiteterna somska dominera, och kan eller bör det vara lika för alla fritidsgårdar? Ett argumentför det här förfarandet är fritidsledarens roll som förebild för ungdomarna,att vara en vän som bryr sig och som är en god förebild, eller som enintervjuperson uttrycker det:Att vara en förebild, en vuxen förebild. Visa på vad som är rätt och fel är ingetbra ord… bra eller mindre bra då. Hur man är mot… bör vara mot kompisareller vuxna eller yngre barn. Just ett bemötande som på nåt sätt är accepterati ett modernt samhälle som vi väl ändå anser att det svenska samhället är(fritidsledare).Ett argument mot det här förfarandet är nödvändigheten i att höja yrketsstatus, och ett sätt att göra det är att tydligt markera gränserna mellan fritidsledarensroll och andra yrkeskategorier, samtidigt som man känner och visarstolthet över sitt jobb. Man har rätt att känna sig stolt över att vara fritidsledare.En stolt syn på sin egen yrkesroll är värd att sträva emot, att man:”Nånstans får en acceptans för att man faktiskt har ett yrke, och inte är nånlektant eller lekfarbror” (fritidsledare). I den här processen är det viktigt attfritidsledaren står för sin yrkesroll, och att hon eller han får respekt för denhon är. Det får man inte alltid:Jag vill ha respekt för den jag är och det jag gör, och jag tycker inte alltidman får det, utan det blir liksom en… att man alltid känt sig som, jamen du ärfritidsledare… jaja (fritidsledare).En av cheferna har dock sett en otrolig utveckling på den här fronten sedanden stora omorganisationen 2003, och under Gunillas ledning:Jag ser en otrolig skillnad, och det kan jag tycka har mera med att göra att fritidär en enhet, till en början är det ju det, sen spelar ju allt detta som vi hargjort tillsammans en oerhörd roll, för alltså den status och den raka ryggenmånga fritidsledare har fått. Att det är mera delar, att det inte bara är utbildningar[AIM m.fl.]. Det är en del utav det så klart, men inte bara (chef).Att höja fritidsledarnas yrkesstolthet har varit en av Gunillas målsättningar,sedan hon började som ansvarig för fritidsgårdsverksamheten i Uppsala:33

Jag tror… jag hoppas i alla fall att många känner att de är stärkta i sin yrkesroll.Det är ju det vi har jobbat med och att man… att man vågar liksom ståupp… att man är stolt för det man gör (Gunilla).En i det närmaste genial beskrivning av fritidsledares yrkesroll ger en tioårigpojke som går på en av Uppsalas fritidsklubbar. I en enda mening sätter hanord på den stora komplexitet och ”ickedefinition” som fritidsledarrollen implicerar.Han skriver att: En fritidsledare är ”mitt i mellan”. Precis så uppfattarutvärderaren i denna studie en fritidsledares yrkesroll:En fritidsledares yrkesroll är verkligen ”mitt i mellan”. Egentligen är denännu inte definierad, utan snarare ”icke definierad”. Man vet mest vad deninte är. En fritidsledare är inte en lärare, inte en socialarbetare, inte enförälder, inte en föreningsledare m.m. Denna ”ickeidentitet” bidrar medstor sannolikhet till komplexiteten i yrkesrollen. Kanske är den också enbidragande orsak till yrkets vanliga underordning i relation till andra yrkesgrupper(utvärderaren).SammanfattningFritidsledarens yrkesroll speglar komplexitet i form av dubbla roller, underordningi förhållande till andra yrkeskategorier och behov av en yrkesmässigstatushöjning. Fritidsledaren förväntas vara vän, vuxen, lyssnande, stödgivande,kunnig om ungdomars i vissa fall begränsande omständigheter samtom hur man får ungdomar att inte låta dessa bli ett hinder. Utvärderaren beskriverrollen som definierad utifrån ett ”icke”, vad den inte är.En analys i redogörelsen belyste hur ett och samma agerande av en fritidsledarekan vara ”rätt” eller ”fel” beroende på vilken identitet (vän eller främjandevuxen) som får råda. Därför rekommenderas en diskussion om yrkesidentitetenskomplexa natur och i vilka sammanhang de olika perspektivenska råda.När nu fritidsgårdsverksamheten generellt, begreppsinnebörder och fritidsledaresyrkesroll har ringats in, är det tid att redogöra för innehållet iprojektet Hand i hand. Eftersom AIM- utbildningen har varit mycket centrali projektet inleds innehållsbeskrivningen med att redogöra för denna.34

Verksamheter inom Hand i handAIM 13Enligt AIM- utbildningen lär man sig olika metoder och olika tekniker hurman ska tillämpa saker och ting med barnen. Det är lättare att förstå barnenssituation och samtidigt, om man förstår barnen bättre, då kan man lösa bättre,så det har gett väldigt mycket (fritidsledare).Det inledande citatet speglar två sidor av vad AIM är. Dels lär sig deltagarnametoder, men fritidsledaren som citeras talar också om ökad förståelse förbarnens situation. Det handlar således om både metod och kunskap.AIM kan betraktas som en kunskapsbas av hur och varför beteenden lärsin. Utbildaren i Uppsala betraktar en kunskap som något man använder pådet sätt som behövs för stunden, medan en metod är mer rigid. Det är utifrånden kunskap fritidsledare tillägnar sig på utbildningen som personalen skaveta hur de bör handskas med de människor de träffar, för att optimera dessasutveckling.AIM- utbildningen 14 är indelad i tre olika komponenter: Art, Inlärningspsykologioch Modellinlärning. Dessa ska beskrivas var för sig.ARTART är en modell för att arbeta med interpersonella färdigheter, och denbestår av tre komponenter. Dessa är:Social färdighetsträning:I detta moment tränar man personen, i grupp eller individuellt utifrån vilketbehov individen har. Färdigheterna tränas i lektionsform där man först talarom färdigheten och dess syfte, sedan rollspelar man färdigheten. På det sättetåskådliggörs den.Kontroll av ilska:Syftet med detta moment är att ge personen redskap för självkontroll vidilska och stress. I lektionsform lär man sig vad som gör personen arg, ochhur det känns i kroppen, hur man kan hindra att det sympatiska nervsystemet15 tar över kontrollen samt hur man kan lösa situationen man hamnat i.13 Hela beskrivningen av innehållet i AIM är hämtad ur en skrift/presentation som kursledarenJimmy Hellgren har författat. Skriften är inte vetenskapligt granskad och dess källor är intekontrollerade, men i det här sammanhanget är det den mest relevanta beskrivningen, eftersomförfattare och kursledare är samma person. Därmed är hans tolkning av AIM, det som harformat den specifika utbildning som fritidsledarna i Uppsala har gått.14 I utbildningsdelen inom Hand i hand har AIM det största utrymmet. AIM är det som intervjupersonernatalar mest om.15 Det sympatiska nervsystemet är en underordning till det autonoma nervsystemet, som stårutanför viljans inflytande och som reglerar grundläggande livsprocesser (www.ne.se). Systemetaktiveras när människan blir utsatt för psykisk eller fysisk stress (wikipedia)35

Moralutveckling:Moralutvecklingsmomentet syftar till att ge personen förståelse för interpersonellarelationer. Hon eller han ska få förståelse om varför vissa saker ärrätt och andra fel.Det finns tjänstemän i Uppsala som uttrycker skepsis mot AIM. De menar attdet bygger på en härskarteknik där vuxna talar om för barn hur man ska betesig, istället för att de unga själva ska få en insikt av egen kraft. Detsammagäller ART. De kritiska tjänstemännen menar att AIM inte ärevidencebaserat, och att det inte finns någon forskning som visar att de härmetoderna fungerar i Sverige. Däremot finns det forskning som säger attART är kontraproduktivt, och ART ingår i AIM, menar de (ur intervju).Det finns således en kritik om att ART är för dåligt utforskad i en svenskmiljö. Helena Hammerström, socionom, skriver dock att:Flera studier är på gång i Sverige och Norge, bl.a. ligger Forsknings- och utvecklingsenheteni Stockholms stad i startgroparna för att mäta behandlingsresultatenför ART i de stadsdelsförvaltningar som arbetar med metoden. Behovetav nya studier kommer att kvarstå så länge det finns professionellasom använder sig av metoden (Hammerström 2007: 128).Beskrivningarna ovan belyser ett behov av en utvecklad forskning kringART, dels om denna metod i en svensk miljö men också om ART som metodbland barn utan funktionshinder. Gränserna mellan ART som behandlandeoch som pedagogisk metod är inte tydliga.Vidare redogör Hammerström för hur man kan introducera ART i praktiken.Hon skriver att grundaren av ART, Arnold P Goldstein, för tio år sedanbjöds in till Sverige av psykologen och psykoterapeuten Bengt Daleflod.Efter det har ART som behandlingsmetod spritt sig inom de flesta barn- ochungdomsverksamheter. I nuläget, skriver författaren, verkar det vara mestanställda som arbetar med barn och ungdomar, samt deras familjer som efterfrågarmetoden. Det innebär i praktiken skolor, socialtjänst, ungdomsvårdoch behandling (Hammerström 2007: 19).InlärningspsykologiI en AIM- utbildning lär man sig hur beteenden lärs in och förändras, vilketsker på fyra olika sätt. Det är inlärning genom: problemlösning, instruktion,modellinlärning och formning. Det som bestämmer om en person kommeratt upprepa ett beteende är dess konsekvenser. Det finns konsekvenser individenuppskattar och konsekvenser som han eller hon inte uppskattar. De tvåkategorierna delas in i fem undergrupper:Positiv förstärkning: Som en följd av beteendet erhåller personen något (fördenne önskvärt), vilket får beteendet att öka i frekvens eller vidmakthållas.Negativ förstärkning: Som en följd av beteendet slipper personen något (fördenne icke önskvärt), vilket får beteendet att öka i frekvens eller vidmakthållas.Positiv bestraffning: Som en följd av beteendet erhåller personen något (fördenne icke önskvärt), vilket får beteendet att minska i frekvens.36

Negativ bestraffning: Som en följd av beteendet blir personen av med något(för denne önskvärt), vilket får beteendet att minska i frekvens.Utsläckning:En förväntad förstärkare uteblir(Samtliga beskrivningar ovan är redogjorda av kursledare i AIM).Inom inlärningspsykologin används också teckenekonomier, vilket innebären förstärkning av ett önskat beteende genom en förstärkare i form av etttecken, exempelvis en polett som senare kan bytas mot något önskat.ModellinlärningMed modellinlärning inom AIM avses att vuxna ska vara goda modeller förbarn och ungdomar, att de unga ska vara goda modeller för varandra, samtatt alla skall vara medvetna om sin roll som modell.Efter denna korta beskrivning av innehållet i AIM är det tid att presenteraberörda människors uppfattningar och beskrivningar.Uppfattningar om AIM, samt dess effekter för fritidsledarnaDet är kväll på fritidsgården. Denna kväll har gården besök av en etnologsom ska träffa ungdomar och fritidsledare, göra intervjuer och bara ”vara”.Chefen på fritidsgården är mycket öppen och hjälpsam. Med god uppbackningfrån honom väljer 6 ungdomar att delta i en gruppintervju. Före intervjungör chefen stämningen behaglig genom att dämpa belysningen ochställa fram en bricka med godsaker åt ungdomarna och intervjun börjar, menefter en stund sker något som är mycket ovanligt i en intervjusituation. Plötsligtstår två poliser framför dem. De ser allvarliga ut, och frågar om någon avungdomarna har sett en sexårig pojke som de nämner namnet på. Den lillapojken hade försvunnit för flera timmar sedan, och föräldrarna är förfärligtoroliga, säger en av poliserna. Strax efteråt avslutas intervjun, och de flestaav ungdomarna som deltagit går spontant ut och hjälper till att leta efter detförsvunna barnet. Kort därefter hittas pojken oskadd och alla som letat kommertillbaka in på fritidsgården. Chefen kallar omgående till sig de ungdomarsom hjälpte till i sökandet och belönar dem med varsin läsk och en chokladkaka(observation vid fältarbete).Beskrivningen ovan är ett levande exempel på hur AIM (positiv förstärkning)kan praktiseras i vardagen. I detta fall handlar det om en omedelbarförstärkning av ett önskvärt beteende. Ungdomarna skötte sig exemplarisktvid den akuta situation som uppstod när det lilla barnet försvann, och debelönades omgående.I övrigt är stämningen på denna fritidsgård högljudd och bullrig men medstor mänsklig värme och kamratskap mellan ungdomarna och de vuxna:Ungdomar kommer in på gården efter hand som kvällen går. Varje enskildungdom som anländer går runt till samtliga besökare och vuxna på gården.Var och en hälsar med handskakning, några vänliga ord och lite klappar påaxlarna. Under kvällen hörs många skratt. Det är kramar, klappar på axeln,grabbar som småbrottas och buffar i varandra (observation).Ovan beskrivs det fina intryck ungdomarna och de vuxna vid en fritidsgård,som är belägen i en av de utsatta stadsdelarna i Uppsala, ger en etnolog en37

helt vanlig vardag. Samtidigt visar beskrivningen en incident som tydligtexemplifierar hur AIM kan användas i en vardaglig praktik.I en diskussion om vad som skulle behövas för att känna att en utbildningär jättebra för just ”oss” betonar en fritidsledare vikten av att kursledarna haren bas i fritidsverksamhet.För det första tycker jag att den som håller i utbildningen, det är en fördel omdet är nån som har arbetat på fritidsgård så att den har den erfarenheten. Hittillsalla föreläsningar och utbildningar som jag har gått via jobbet… där haraldrig varit någon som haft sin bas i fritidsgård. Det tycker jag, det är ändåganska viktigt för att man ska kunna… alltså visst, man kan sitta där och tänka,jamen visst, om jag ska applicera det här på min verklighet, då måste jaggöra så här och så här men om de som kanske inte är vana vid att tänka så…för en del blir det så att och då sitter man där. Men vadå hockey eller vadåskola eller vadå vad det nu är för person som har föreläst (fritidsledare).De ansvariga för utbildningen inom AIM är medvetna om den problematiksom framkommer i citatet. Det finns nämligen en tanke att kursledarna skagöra studiebesök på fritidsgårdar för att lära sig hur dessas praktiska verklighetser ut.Redan idag är undervisningen anpassad till en arbetsplats, men inte efterdeltagarnas tidigare utbildningar. Den grundläggande inlärningspsykologinär dock densamma, oavsett om kursdeltagaren är utbildad till lärare, fritidsledareeller fritidspedagog, säger en utbildningsansvarig intervjuperson viden intervju. En fritidsledare betonar att även om AIM- utbildningen kan varasvår att praktisera i deras vardag så är det en bra utbildning:Jag tyckte i grund och botten… alltså det var en bra utbildning. Sen kan denvara svår att praktisera i och med att vi har en fritidsgård, inte ett klassrum,men jag tyckte den var jättebra och man fick mycket så här aha… jamen detär klart (fritidsledare).Det faktum att fritidsgårdsverksamheten är en öppen verksamhet, och enverksamhet för ungdomars fria tid gör AIM svårare att applicera på fritidsgårdenän i en skolverksamhet, menar en fritidsledare, och reflekterar samtidigtöver vilka potentiella effekter positiv förstärkning kan få i just derasverksamhet:Det är väldigt svårt att få de sakerna att fungera på en fritidsgård. Alltså påatt… skulle vi ha en positiv förstärkning på att (…) nån tar av sig en jacka.Så är det 40 pers här. En får en godis för att han tar av sig jackan. Då har juvi… antingen får vi ett upplopp, eller så dagen efter har vi 45 personer sominte tar av sig jackorna för att de får godis, alltså exempel. Det är mycket såntdär som gör att det blir svårt att ha, utan att det ska kosta oss… (fritidsledare1).Sen är det också lite det här… passar det inte här så tar man sin jacka och gårhem, och då är det svårt att bedriva de här individuella målplanerna för det ärju tonåringar vi har att göra med. Då… nä nu går jag hem. Ni är så knäppahär. Nu går jag. Då har man ju liksom förlorat (fritidsledare 2).Ett problem att till fullo applicera AIM på verksamheten är således den öppnaformen, att barn och ungdomar kommer och går som de vill, och att mandärför inte kan planera för enskilda ungdomar. En annan svårighet somnämns av en intervjuperson är underbemanning på fritidsgården:Vi har flera barn, vi säger tio tolv stycken, som behöver verkligen jobba, menenligt AIM- utbildningen… då kan man påverka den här barngruppen, men38

den resursen har vi inte idag. Vi kan inte, om vi jobbar två stycken [så] kanman inte jobba med AIM. Man kan inte göra nånting (fritidsledare).Personen som säger det här fortsätter sedan med att lyfta fram de skilda förutsättningarnamellan olika gårdar. På fritidsgården där han jobbar har de entyp av barngrupp, och på andra fritidsgårdar ser det annorlunda ut, menarhan. Om de var fler i personalen, så kunde de jobba mer med AIM, och ändraoönskade beteenden, men den här fritidsledaren upplever inte att det finnstid och resurser till det. Personen vill säga till cheferna ”högst upp” att vissaverktyg från AIM inte går att använda, trots att de vill det. Dock är det ettverktyg från AIM som personen uppskattar och använder, och det är lyssnandet:Det första verktyget som jag har fått [är] att lyssna och förstå barnens situation.Att prata med henne eller honom varför man beter sig… jag tycker detär det bästa verktyget. Lyssna och ha ögonkontakt (fritidsledare).Svårigheter att applicera AIM i fritidsgårdarnas vardagsverklighet är en vanliguppfattning bland fritidsledare, visar intervjumaterialet. Vid uppföljningsfrågorefter en intervju ställdes frågan hur AIM skulle kunna anpassas bättretill fritidsgård och fritidsklubb. Intervjupersonerna svarade att:Det är svårt eftersom vi inte har en bestämd grupp som är här under en bestämdtid, utan om något händer som inte passar så har de alltid valmöjlighetenatt gå hem (två fritidsledare svarar tillsammans).På en annan fritidgård svarar en fritidsledare så här, på frågan om hon känneratt det är möjligt att applicera AIM på just deras verksamhet:Ja för att i början så va ju vi väldigt så här… när vi gick den där kursen, dåvar det ju väldigt… då gick ju alla och, alla försökte dra sitt strå till stackennär det var saker som hände och så där, så att man tog tag i de verktygen manhade fått. Det gjorde man ju naturligtvis (fritidsledare).I citatet beskrivs att det ändå finns en möjlighet att ”ta tag” i de verktyg manfått i sin hand, genom AIM. En fritidsledare säger att hon absolut kan användaAIM, om hon bara modifierar den först. Exempelvis kan ART och teckenekonomifungera om ungdomarna är på fritidsgården regelbundet, meneftersom det är en öppen verksamhet så ser det inte ut på det sättet. Vidarepåminner AIM om sådant hon arbetat med tidigare genom andra utbildningar,säger hon. Metodologiskt förespråkar den här fritidsledaren att man blandarolika metoder, för hon har aldrig sett att en metod fungerar ”rakt igenom”.Man måste vara flexibel, blanda och även använda egna idéer, fortsätterhon.Med flexibilitet och anpassning till den egna verkligheten är det såledesmöjligt att använda AIM.Vidare finns det fritidsledare som upplever att de har fått sina tidigare arbetsmetoderbekräftade, vilket har givit en aha- upplevelse. Det har ocksåstärkt fritidsledarna:För mig så var det egentligen en metod som är så förankrad i mig som personoch som arbetsledare, så det var ju nånting som vi jobbade mycket efter, menjag tror att det kanske blev en ytterligare förstärkning, att nu har man liksomgått en utbildning i det här, och man har gjort det tillsammans med sina kollegorinom fritid, för jag tror att utbildningen i sig, alltså den var bra (chef).39

En liknande utsaga ger en fritidsledare på en annan fritidsgård. Så här svararhon på frågan om de har diskuterat hur de kan använda AIM i vardagspraktiken,och om de över huvud taget vill göra det:Jo, det har vi pratat om. Sen har vi redan använt oss av liknande metoder innanAIM, så att ta hand om det precis… att ta det och applicera det på fritidsgården,det har vi än så länge inte… vi har använt många liknande metodersom AIM, genom att våra ungdomar jobbar för poäng för att åka iväg på enresa. Poäng får man när man har hjälpt till på nåt sätt och det är väl lite likasom teckenekonomi till exempel (fritidsledare).Citaten visar att för vissa personer har AIM fungerat som en bekräftelse påen redan existerande arbetsmetod. För andra har det även fått konkreta positivaeffekter i den vardagliga praktiken. En fritidsledare beskriver att hankanske var lite sträng före utbildningen, men att han ändrade sig efter AIMoch intog ett mer lyssnande förhållningssätt, att han i en högre grad försökerprata med barnen eller ungdomarna och berätta om konsekvenser med mera.Det är lättare för honom att hantera konflikter på ett bättre sätt, och han förstårbarnens situation bättre efter utbildningen, exempelvis hur ungdomarpåverkas av puberteten och hormoner. Utöver detta så måste man: ”landa påderas nivå när man ska prata med dem. Det är oerhört viktigt, tycker jag”(fritidsledare).Efter den här intervjun med fritidsledaren så ställdes liknande frågor tillbarnen på samma fritidsklubb. 16 Diskussionen visade att barnen har upplevtpositiva skillnader i personalens agerande:Tycker ni att det har blivit någon skillnad i hur de som jobbar här… till exempelom det händer nånting, att det blir ett bråk, vad de säger och vad degör och så (Anette)?Ja. Till exempel förut, då var det bara ”ni kan reda upp det själva” och sen efternågra månader, då var det ”vänta lite, jag kommer om en kvart” och senblev det bara bättre och bättre och bättre tills det blev så här (pojke).Vad var det som blev bättre och bättre och hur är det nu (Anette)?Till exempel hur de hanterade vad som hade hänt. Förut var det typ bara,”jamen ni kan det där, ni kan hantera det där bråket själva. Jag kommer omdet inte funkar”, och det funkar ju aldrig (pojke).Men vad händer nu då? Hur gör de nu (Anette)?Nu, bara man säger till så säger de ”vart är det”. Det är där, så går de dit, fastibland är de lite för stränga för ibland är det bara missförstånd i bråket, ochibland är det saker som de inte ens förstår vad som har hänt och som iblandde bara drar egna slutsatser, okej du får gå hem (pojke).Samtalet med barnen och med den tidigare citerade fritidsledaren visar attAIM har haft en konkret och positiv effekt på verksamheten. Den vuxnebeskriver att han har förändrat sin metod till ett lugnare och mer lyssnandeförhållningssätt, samtidigt som barnen beskriver att de upplever ett störreengagemang från de vuxna. Även på en annan fritidsgård lyfter en intervjuperson(chef) fram att AIM har resulterat i ett mer flexibelt bemötande av16 Vid den här typen av spörsmål kan det vara problematiskt att undvika ledande frågeställningar.Därför fördes samtalsämnet in smygande, från om något alls har förändrats på fritidsgårdensedan barnen började där till om det har blivit någon skillnad i det barnen gör på fritidsklubbennu och när de började. Efter detta ställdes frågan om det har blivit någon skillnadi vad de som jobbar på fritidsklubben säger eller gör.40

gårdens besökare. AIM har gett verktyg att hantera, om inte problem så närdet förekommer saker, säger en fritidsledare. För honom är skillnaden föreoch efter AIM att de tidigare hade tämligen bestämda tankar om hur sakerska vara. Efter utbildningen har de sett att det finns andra metoder att använda,och att det finns många möjliga vägar att gå för att komma dit man vill.Han upplever att de arbetar med lite mer omtanke och omsorg, samtidigtsom relationerna till de unga har blivit bättre, utan ett blankt nej eller ettblankt ja. Det finns alltid en fortsättning efter det man har gjort; man utvärderaroch sen går man vidare, berättar en chef. Han fortsätter med att ge enexemplifierande berättelse av en händelse där AIM hade stor betydelse försåväl agerande och resultat:Vi hade en som var väldigt besvärlig. Så kom han in, men han skulle intevara här. Vi hade fritidsklubb. Alla frågade honom… nej, han ville inte rörapå sig. Alla var sura och arga och lite så där. Sen så sa jag: ”kan du vara snällatt gå härifrån, eftersom vi har fritidsklubb”. Små barn som ska… han tittadepå mig. Så sa han: ”Så ska man fråga”. Jag tänkte… och jag hade inte tänkt…jag var så arg och tänkte att nu ska jag gå och bara kasta ut honom, men sennär jag kom fram så tänkte jag, använd inte… okej du kan säga: ”nu går duut”, och så kanske han blir rädd och går ut… använd den andra [metoden]som du har lärt dig (chef).Det intervjupersonen ovan beskriver gav honom själv en aha- upplevelse.Han fortsätter sin beskrivning med att berätta hur han tänkte: ”nej, det stämmerinte” men det fungerade, även om det kanske inte fungerar 100 % ochalltid.Den händelse som beskrivs ovan blev något av en metodologisk vändpunktpå den här fritidsgården. Efter incidenten så försöker de att diskuteramer, istället för att ”bara bestämma”. De resonerar tillsammans och försökerhitta en lösning som passar bäst, och de använder sig för det mesta av AIMoch dess innehåll (ur intervju).En synpunkt som vissa intervjupersoner lyfter fram är att man fått engemensam grund att stå på, vilket är viktigt eftersom fritidsledare har: ”olikaingångar att komma in i fritidsyrket. Några kanske har en fritidsledarutbildning,andra har det inte, utan det är den gemensamma grunden som är väldigtväldigt viktig”(chef).En annan berikande bonuseffekt av utbildningen är att fritidsledare frånolika gårdar träffas och lär känna varandra, vilket också förändrar breddenpå verksamheten, säger en chef. På frågan om vad han tror att AIM har gettfritidsledarna betonar en annan chef möjligheten att alla kan ”kliva på sammatåg”, och att alla blir delaktiga i det som händer:Positivt. Mycket positivt. Därför att om man ska starta en sån här grej, då kanman inte köra det som nån enmansshow, utan alla måste vara med på tåget,och alla måste ha löst biljett. Det är en sak att kliva på tåget. Det kan allagöra, från perrongen och öppna en dörr och kliva in i tåget, det kan alla göra.Man kommer hit klockan åtta och går hem klockan fyra. Det är inga problem,men sen gäller det att lösa biljetten också. Att vara delaktig i det man har bestämt.Det är det som är det gemensamma förhållningssättet, att alla gör likanär det gäller den pedagogiska verksamheten, lärandet, och när jag pratar omlärandet så är det ju inte skolarbetet jag pratar om, utan jag pratar ju lärande iprecis vad som helst, vad som är det vi ska lära barnen. Hur man umgås ochhur man leker och allt det kan vara, och det är det som personalen måstekomma underfund med (chef).Vid ett seminarium inom ramen för Stad och landsbygdsprojektet sa en fritidsledareatt AIM är en väldigt viktig del för självförtroendet. Hon menade41

att efter AIM så blir de bemötta på ”ett annat” sätt av vissa individer i skolan.Hon menade också att även om man har ett självförtroende i sin yrkesroll,så blir man ifrågasatt, och då ger AIM en yttre självkänsla, för man harnågot att komma med. Samma fritidsledare betonar också att det är viktigt attinformation om kompetenshöjningen bland fritidsledare når föräldrar.SammanfattningVia AIM- utbildningen har man uppnått syftet att stärka kvaliteten på Uppsalasfritidsgårdar. I empirin har dock också svårigheter att applicera AIM sommetod på fritidsgårdarna i Uppsala belysts. Orsaker som nämnts är att verksamhetenär öppen och därför oregelbunden för vissa barn och ungdomar,samt att fritidsledare upplever att man har för lite resurser. Mot bakgrund avkritiken som framkommit rekommenderas att ansvariga uppköpare och utbildareinom AIM gör en grundlig genomgång av innehållet i kursen. I dennaprocess bör syftet vara att anpassa innehåll och val av perspektiv i utbildningentill en öppen verksamhet under barns och ungdomars fria tid.Vidare är det väsentligt att ART som metod utforskas i en svensk miljö,och med barn och ungdomar som inte befinner sig i en behandlande/förebyggandeverksamhet. Denna forskning kanske inte kan genomförasav Vård och bildning i Uppsala, men de berörda skulle berikas av att på etttydligare sätt applicera utbildningen till aktuell forskning.Fritidsledarrollen har stärkts genom att man upplevt sig fått bekräftelse påatt det man gör är rätt. Enligt en intervjuperson uppvisar fritidsledarna enökad yrkesstolthet. Det är dock inte bara kopplat till AIM, men personenuppfattar att utbildningen har bidragit till förbättringen. Med tanke på fritidsledarrollensdubbla natur, som både vän och vuxen, så bör även den gemensammagrunden och strävan åt samma håll betraktas som kvalitetsfrämjande.Det finns också fritidsledare som känner ett stärkt inre och yttre självförtroende.17Ett kvalitetskriterium som saknas är föräldrars delaktighet och inflytande.Föräldrar har lyst med sin frånvaro i såväl intervjuer som innehållsbeskrivningi AIM.Kvalitetskriterier som främjas via AIMRedogörelsen av AIM har visat tydliga exempel på kvalitetsförbättringar ifritidsgårdarnas verksamheter.• Fritidsledare har lärt sig att bemöta barnen på ett mer lyssnande sätt, såatt de kan förstå deras situation bättrebra personal, bra bemötande, rätt kompetens, ökad möjlighet att anpassaverksamheten efter varje individs behov• Vuxna diskuterar mer med ungdomar, istället för att ha ”bestämda tankar”.hög delaktighet bland ungdomar, se och bekräfta• Barn upplever själva att de får ett bättre stöd av personalentrygghet• En vanlig uppfattning har varit att man arbetat med metoder som liknarAIM även innan, men att man nu fått bekräftelse genom utbildningen17 Med inre självförtroende avses en stärkt känsla som kommer inifrån, medan yttre självförtroendeinnebär en stärkt känsla därför att man har en yttre kunskap (AIM) att luta sig mot ochhänvisa till.42

en gemensam bakomliggande tanke, ökad trygghet hos personalen att de”gör rätt”• Utbildningen har bidragit till att utveckla lyssnandet som verktyg kvalitetskriterier:se och bekräfta varje individ, bra bemötande, verksamhetenska utgå från varje individs behov m.fl.• Personalen känner sig stärkt och bekräftad efter AIMtrygghet och trivsel• AIM har skapat en medvetenhet om att prova olika metoderflexibilitet• Tillsammans med de övriga momenten i Hand i hand har AIM stärktsträvan efter en gemensam grund och riktning.Lättare att följa åtagandet med gemensamma metoder för de olika fritidsgårdarna,vilja att utveckla och utvecklas• Sammantaget rimmar många av beskrivningarna med barnens egna definitionerav vad som är kvalitet.lugn miljö och trevlig personal,• Fritidsledare upplever att de har fått ett stärkt inre och yttre självförtroendegenom AIMtrygghet, arbete enligt åtagande (man litar på att man gör ”rätt”),Identifierade framgångsfaktorer från AIM• En gemensam grund och gemensam riktning• Personalen görs delaktig i utvecklingsprocessen• AIM har skapat ett mer lyssnande förhållningssätt hos vissa fritidsledare• Flexibelt bemötande av gårdens besökare ger en god individuell anpassningEn effekt som de ansvariga för Hand i hand vill uppnå, är att AIM ska bidratill att skapa bärande relationer mellan fritidsledare och besökare. Därförpresenteras innebörden av bärande relationer nedan.Bärande relationer[Bärande relationer är] en arbetsmetod där fritidsledarna skapar vänskapsbandmellan sig själv och besökare och där relationen ska vara hållbar menändå professionell. Relationen ska bygga på förtroende och respekt med ettvuxen till vuxenförhållande. Besökarna skall känna till metoden och förståden (Åtagande för fritidsverksamheten 2008-2010). 18Det inledande citatet beskriver hur bärande relationer definieras inom Uppsalakommuns fritidsgårdsverksamhet. När projektet hand i hand planeradesvar en kurs i Bärande relationer ett moment de ansvariga hade för avsikt attarbeta med, men i skrivande stund har man inte hunnit genomföra dennautbildning. Tanken är att detta ska ske under hösten 2008 (ansvarig chef).Trots att utbildning i Bärande relationer inte genomförts ännu så är det väsentligtatt beskriva metoden i föreliggande rapport eftersom den ingår i18 I ansökan till projektet Hand i hand beskrivs bärande relationer som ”en metod där fritidsledarnaskapar vänskapsband mellan sig själv och besökare, och där relationen ska vara hållbarmen ändå professionell. Relationen ska bygga på förtroende och respekt med ett vuxen tillvuxenförhållande. Besökarna ska känna till metoden och förstå den”.43

Uppsala fritidsgårdars åtagande, och därför kommer att fokuseras som en deli fritidsgårdarnas utvecklingsprocess. 19Begreppet bärande relationer är förankrat med ett främjande förhållningssätt.Thorsten Laxvik, som arbetar på Fritidsforum, och som har en gedigen arbetslivserfarenhetsom fritidsledare tar en tydlig ställning för att fritidsgårdarska arbeta främjande. Han menar att kommunpolitikers förväntningar påfritidsgårdar ofta är att de ska utgöra en länk i det socialpreventiva arbetet ikommunen, vilket Laxvik motsätter sig mycket bestämt. Han beskriver detsom ett relationsmissbruk att låta fritidsledare använda sina goda relationermed ungdomar till att skydda samhället (Laxvik 2001:42). Han skriver att:Gården ska inte arbeta förebyggande (preventivt) utan främjande (promotivt).Vi ska ta fasta på det friska hos våra besökare och utveckla det (Laxvik 2001:43).Vad innebär det då att arbeta med bärande relationer? En intervjuperson idenna utvärdering beskriver detta som en relation där fritidsledaren lär kännaungdomarna bättre, och där hon eller han pratar med ungdomarna på derasnivå. Fritidsledarna och besökarna är kompisar, fast den vuxna samtidigtmåste vara en vuxen gränssättare. Även om de kan prata om olika saker så ärden vuxna ledare, men att de unga kan känna sig trygga att komma till sammaperson, att våga berätta. Att ungdomarna ska känna att det finns en personde kan prata med (fritidsledare).För den här fritidsledaren är en bärande relation en form av vänskapsrelation,men där den vuxna fortfarande är en trygg vuxen. Laxvik beskriver hur”en mängd” personalgrupper har definierat metoden:- det är en process, dvs den tar tid att utveckla och förändras övertiden.- den är bärkraftig (hållbar), dvs den tål påfrestningar.- den är jämlik, dvs de människor som möts i relationen tillmätervarandra lika stort värde.- den är ömsesidigt bekräftande, dvs båda får sociala behov tillfredsställdai relationen.- det råder tillit i relationen, dvs personerna i den hyser förtroendeför varandra och för relationen (Laxvik 2001: 44).I processen Laxvik nämner lyfter han fram tid med ungdomarna som viktigtför att skapa en bärande relation, för en gård där ledarna inte har tid att varatillsammans med ungdomarna är ingen fritidsgård, menar han. Han skriverockså att det krävs kontinuitet i personalgruppen för att skapa en god bäranderelation. I relationen ska jämlikhet råda, vilket innebär att båda parter ärlika viktiga, och ingen får manipulera relationen för egen vinnings skull. Denbärande relationen präglas också av tillit, vilket innebär att båda parter vet attden andra finns där för honom eller henne, och att man är omtyckt för denman är. Tillit innebär också att personerna klargör hur de förhåller sig i emotionellafrågor, och att man markerar var gränserna går för vad som kan tolererasi relationen. Vidare är en bärande relation ömsesidigt bekräftande. Denunga blir bekräftad genom att ha blivit en jämbördig part med den vuxna,medan den vuxna bekräftas av att se den unga växa in i vuxenrollen. Det ärockså viktigt att man aldrig får ha ambitionen att förändra den andra i enömsesidig relation (Laxvik 2001: 44-46).19 Bärande relation nämns som kvalitetskriterium under uppdrag 1/mål 2 och mål 5 samtunder uppdrag 4/mål 4.44

Laxvik delar upp de bärande relationerna i tre nivåer: vardagliga, bärandeoch djupa relationer. I en vardaglig relation kan man namnet på besökarna,och man känner till något om familjeförhållande, intressen, färdigheter, vilkenskola de går på o.s.v. I den bärande relation inkluderas den vardagligarelationens komponenter, men i denna kategori inbegrips också de beskrivningarsom gjorts ovan. I den djupa relationen spelar den vuxna en nyckelrolli den ungas liv, men den här typen av relation bör fritidsledare försökaundvika, skriver Laxvik. En djup relation uppträder ofta plötsligt. Det kanhandla om att någon ungdom plötsligt bryter samman inför sin ledare, ochbehöver stöd från instanser som BUP eller sociala myndigheter.Frågan är då hur man skapar den typen av relation som beskrivs ovan.Laxvik menar att ”det goda mötet” bygger upp en bärande relation. Med ettgott möte avser Laxvik att fritidsledaren är medveten om hur de egna insatsernapåverkar den andra parten i relationen. Den här medvetenheten byggshuvudsakligen upp av kunskap om sig själv, andra människor samt om samhälletman lever i. Förmågan att skapa goda möten är centralt i en fritidsledareskompetens, menar Laxvik (2001: 48).SammanfattningUtbildning i bärande relationer har ännu inte genomförts inom Hand i hand,men de ansvariga planerar att realisera denna utbildning under hösten 2008.En bärande relation byggs upp i en process och den grundas på tillit, jämlikhet,ömsesidigt bekräftande och på sin bärkraftighet. Relationen kan finnaspå en vardaglig, bärande eller djup nivå. Slutligen skapas den bäranderelationen genom ”goda möten”.Det finns diskrepanser i den citerade fritidsledarens beskrivning i förhållandetill Laxviks redogörelse av en bärande relation. I fritidsledarens beskrivningär inte relationen jämlik, eftersom den vuxna beskrivs som engränssättare och en ledare.Hot och VåldkursDen var skitrolig [skrattar].Vad fick ni göra där då (Anette)?Slåss… nej, vi fick inte lära oss att slåss, utan vi fick lära oss självskydd heltenkelt. Mycket konflikthanteringsdiskussioner hade vi. Säkerhetspolicy, hurdet liksom ska gå till på en arbetsplats om den utsätts för nånting. Är det klartvem som gör vad, eller hur gör ni och vad har ni för rutiner och så… (fritidsledare1).Den var uppdelad i tre tillfällen, så att vid första tillfället då var det teori. Dågick vi igenom vad lagen säger att man får göra och inte får göra, och sånadär saker gick de igenom. Sen så var det… gång två, då var det ju självskydd,alltså då var det överfall, och tredje gången, det var överfall med vapen.Andra gången var att ta sig ur grepp, och tredje gången var överfall med vapenoch dylikt (fritidsledare 2).Ja, det stämmer. Första var mer bara det här att nästan mota bort dem liksom.Ja… och sista gången var ju det här, då blev vi anfallna med kniv och hadeoss. Det var skitroligt. Jag tyckte det var jättekul (fritidsledare 1).Av citaten framgår att utbildningen inom Hot och våld upplevdes som bådestimulerande och ”rolig”, vilket är positivt även om det är troligt att syftet45

med kursen inte är att den ska vara rolig, utan att den ska skapa trygghet åtfritidsledarna i deras yrkesutövning. Det har det också gjort, även om en rödtråd i intervjuerna är att fritidsledare inte känner sig hotade i sin vardag, ellersom en fritidsledare uttrycker det:Visst, det var intressant att lära sig, men jag tror det har aldrig känts så, alltsåjust eftersom att vi jobbar med ungdomar och det, alltså alla… jag har jobbathär så pass länge så att jag har ju… jag vet ju i stort sett vilka de flesta ungdomarnaär på nåt sätt, antingen via storasyskon, eller kusinerna vet ju, alltsåså, så därför här skulle jag nog aldrig hamna i en sån situation (fritidsledare).På den här fritidsgården känner sig personalen uppenbarligen trygg i känslanav att de inte kommer att hamna i situationer på fritidsgården, där de behövernyttja kunskaper från Hot och våldkursen inom ramen för sitt yrke. Sammasak säger en fritidsledare på en annan fritidsgård. Han upplever att han haren bra bärande relation med ungdomarna, och han har aldrig känt sig hotadeller ens funderat på risken att känna sig hotad, men man vet aldrig vad somhänder i framtiden, tillägger han. Trots att han känner sig trygg anser hanändå att Hot och våldkursen var bra, och att det är en utbildning som all personalbehöver, eftersom det är bra att kunna försvara sig utan att skadaandra:Såna utbildningar behöver egentligen alla ha. Man kan förstå och man serhur man hanterar en aggressiv ungdom. (…) Man blir medveten om en teknikmall(…) olika tekniker att försvara sig själv (fritidsledare).En annan fritidsledare upplever att hon har fått en starkare självkänsla genomkursen, eftersom den gav möjlighet att prova självskydd. Med den kunskapenhar: ”självkänslan vuxit på mig mera”, fortsätter hon sin berättelse.Hon säger också att hon känner sig tryggare när hon går till och från fritidsgården.I en utvecklingsprocess så tänker man vanligen främst på vad somhänder inom fritidsgårdens väggar och verksamhet, men fritidsledarna behöverockså känna trygghet på vägen till och från sitt arbete, vilket Hot ochvåldkursen har bidragit med. Hon vet att hon åtminstone har provat självskydd,så hon:kan ändå slå tillbaka. Det låter ju jättehemskt att säga, men jag kan skyddamig, eller ja någorlunda åtminstone. Jag är ju inte helt naken liksom, utannånting har jag, och det kan jag känna som tjej, som kvinna (fritidsledare).Hot och våldkursen har dock också kommit till praktisk nytta inom fritidsgården,och dess verksamhet för de här fritidsledarna. De lyfter fram att dehar utbildats i teori och konflikthantering, och att de kan skapa en dialog därman är medveten om faktorer som kroppsspråk, attityd m.m. För de här fritidsledarnahar Hot och våldkursen varit positiv. Den har gett både en ökadtrygghet i och utanför fritidsgården och en förbättrad självkänsla.En intervjuperson beskriver den juridiska kunskapen som berikande, vadman får göra och inte får göra. För honom är det den största vinsten med Hotoch Våldkursen:att man fick lite mer insyn i vad lagtexten säger. Vad man får eller bör göra,inte göra, i vilka lägen man faktiskt står helt själv eller i vilka lägen man harett skydd av vad lagtexten säger. Sen vet jag inte om jag kan säga att jag…det är ingenting jag tillämpar i min dagliga yrkesutövning på det sättet (fritidsledare).46

Så här långt är bilden av Hot och våldutbildningen generellt positiv, även omolika personer har tagit till sig kursen på olika sätt. En av cheferna är dockkritisk till Hot och våldutbildningen, som han inte har gått själv, men somhan läst om och säger att han vet vad den handlar om. Han upplever sig hasett effekterna av kursen, och de rimmar illa med den mentala inställning hanvill arbeta med på sina fritidsgårdar:När jag kom hit förut så jobbade man med visselpipor, och det var något somman hade kommit fram till genom att gå den här Hot och våldkursen. Hur skavi jobba? Personalen skulle ha visselpipor när de jobbade med varandra omnånting händer. För mig är det så, öppna inte fritidsgården om du behöver haen visselpipa. Tror jag att jag kommer att behöva en visselpipa, då är det ingenfritidsgård längre. Då är vi fel på nåt sätt (chef).Hur gjorde du istället (Anette)?Jag vet inte. Jag har inte sett en visselpipa sen jag kom hit, utan de frågade…det första jag gjorde var att ta bort visselpipan från min nyckelknippa. Jag villinte ha nån visselpipa. Kan vi inte ha öppet på ett normalt sätt så har vi inteen fritidsgård som vi ska ha öppet på heller, för då tror inte jag att vi hjälperungdomarna. Då… vad är nästa steg? Ska vi ha koppel och batong eller? Vimåste jobba som medmänniskor på nåt sätt (chef).SammanfattningDenna studies empiri visar att Hot och våldkursen har haft positiva effekterför fritidsledare. Det handlar om faktorer som ökad trygghet, ökad självkänsla,juridisk insikt, kunskaper om konflikthantering och försvarstekniker samtkunskaper om attityder och kroppsspråk. En chef är dock kritisk, eftersomhan upplever att metoden självskydd från kursen signalerar en negativ mentalinställning genom att fritidsledare uppmanas att bära visselpipa .Samtliga intervjupersoner känner sig trygga på fritidsgården, där de uppleveratt hot och våld inte förekommer, men Hot och våldkursen bör all personalgå ändå, säger en av intervjupersonerna.Kvalitetskriterier som främjas• Personal beskriver att de har fått en starkare självkänsla, vilket ger uppfylldakvalitetskriterier som en indirekt effekt, för när fritidsledaren ärtrygg sin roll underlättas faktorer som ökat inflytande och delaktighetfrån ungdomar, inkludering av alla, flexibilitet, en verksamhet som utgårfrån varje individs behov m.m.• Fritidsledare har fått kunskaper om konflikthantering. Utbildning i attbättre kunna diskutera och föra en dialog med ungdomar främjar följandekvalitetskriterier:Bra bemötande, se och bekräfta varje individ, normsättning, rätt kompetens hospersonalen, inkludering av alla• Känsla av att bättre kunna försvara sig vid eventuella överfall på väg tilloch från arbetet:Ökad trygghetFrämjade framgångsfaktorer• En gemensam utbildning i konflikthantering främjar en enhetlig metodikoch ett gemensamt förhållningssätt vid konfliktlösning på alla fritidsgårdar47

• En stärkt självkänsla hos fritidsledare• En trygg personalgruppInom ramen för Hand i hand är metodutveckling väsentlig, men den skaockså implementeras i fritidsgårdarnas vardag. Det arbetet har skett genomatt Erik Lundevall har besökt olika fritidsgårdar, och beskrivit detta i en rapport.Det är denna skrift redogörelsen nedan grundas i.Implementering av metoderErik Lundevalls arbete med att besöka fritidsgårdar och skriva om derasmetoder resulterade i skriften Metoder i fritidsgårdsarbete – med inriktningpå barn med funktionshinder (2007). 20Den metodstudie som Lundevall genomförde var ett sätt att leva upp tillett uppdrag för åren 2007- 2009. Syftet med uppdraget är att öka tillgänglighetenav strukturerad fritidsverksamhet för barn och unga med funktionshindersom ADHD/DAMP, Aspergers syndrom och utvecklingsstörning m.m., iåldrarna 10-20 år.Även om uppdraget fokuserar barn och unga med funktionshinder så ärmetoderna som presenteras inriktade mot alla ungdomar, funktionshindradeinräknat för metoderna handlar om integration, betonar Lundevall.Metoder i arbete med funktionshindrade ungdomar på Grand:Personalen på Grand arbetar med positiv förstärkning (AIM). För att ungdomarnaska känna igen sig, kunna regler med mera satsar man också på attha en struktur i verksamheten, skriver Lundevall. Vissa i personalen har denriktade uppgiften att sitta med ungdomarna, lyssna på dem och ge dem uppmärksamhet.Metoderna på Grand är främst inriktade mot funktionshindradebarn och ungdomar, vilket tydliggörs av den snäva strukturen som beskrivs.Barn med ADHD, Aspergers och liknande behöver ha en väldigt fast struktur,men om man relaterar metoderna till vissa av de kvalitetskriterier sompresenteras tidigare i den här rapporten kan man se att faktorer som ungasinflytande, hög delaktighet från de unga, flexibilitet med mera svårligen kanrymmas i en så fast struktur som beskrivs.Integrationssträvan ur perspektivet funktionshinder drabbas således perautomatik av en motsättning mellan kvalitetskriterier för olika individer, detvill säga en fast struktur (kvalitet för funktionshindrade) kontra flexibilitet(kvalitet för icke funktionshindrade). En möjlig väg i det här kvalitetsarbetetskulle kunna vara att personalen listar kvalitetskriterier, går igenom kriteriumför kriterium och relaterar detta till ungdomar med och utan funktionshinder.De kriterier som man uppfattar täcker båda grupperna kan man sedansträva efter att prioritera i integrationsarbetet.I beskrivningen ovan finns det inslag som sannolikt ger kvalitet för alla,exempelvis positiv förstärkning. Att det finns fritidsledare som bara har tilluppgift att lyssna på barnen och ungdomarna främjar också kvalitetskriterierför alla, exempelvis: bra bemötande, vilja att utveckla och utvecklas, seoch bekräfta varje individ, inkludering av alla m.m. Integrationen är möjlig.De berörda behöver bara förtydliga hur man ska göra och vad man ska jobbamed.20 Det bör betonas att det finns en källkritisk svaghet i denna redogörelse. Utvärderaren harinte haft möjlighet att granska metodstudien som kapitlet bygger på.48

Metoder på fritidsgårdarna i Björklinge och BälingePå Björklinge och Bälinge fritidsgårdar arbetar man med en metod som mankallar ”Soffan och bordet”, vilket är en form av stormöte där man samlas isofforna runt ett bord. Varje individ får berätta om sig själv, hur hon ellerhan mår med mera. När alla har haft ordet så diskuteras mer allmänt, vadungdomarna vill göra, program för fredagar och liknande. Vid dessa mötendiskuterar man också mer allvarliga teman som alkohol och mobbing, menman utnyttjar också tillfället till att förstärka genom beröm.Mötet i soffan vid bordet är ett sätt att introducera ”bärande relationer”,att lära känna varandra. Man använder också den här tiden till att göra ungdomarmedvetna om kroppsspråk, genom pacing, som innebär att man härmarungdomens kroppshållning.Väsentligt är också att ska finnas tillräckligt med tid så att alla får prata,att fritidsledaren ”bjuder på sig själv” och att det positiva lyfts fram genomuppmuntran och beröm.Metoden ”Soffan och bordet” främjar många kvalitetskriterier: inkluderingav alla, ändamålsenliga lokaler, verksamheten ska utgå från varje individsbehov, flexibilitet, hög delaktighet från ungdomar, ökad möjlighet att arbetaenligt åtagandet, vilja att utveckla och utvecklas, se varje individ, normsättning,strukturerad synpunkts- och klagomålshantering. Eftersom så mångakriterier främjas via denna metod är den samlade bedömningen att den ärberikande i kvalitetsutvecklingsprocessen.Från idé till succéFrån idé till succé är samlingsnamnet på olika arrangemang där ungdomarsjälva är delaktiga, där de skapar och genomför evenemang. Projekten inledsmed ett möte och skrivande av kontrakt, där både arrangörernas och Grandsåtaganden formuleras. Intresset för ”Från idé till succé” är stort. Verksamhetsåret2006 var ett femtiotal olika grupperingar aktiva på Grand. Personalenpå Grand betraktar verksamheten som en erfarenhet och en utbildning avarrangörer och ungdomar.”Från idé till succé” främjar kvalitetskriterier som: ungdomars delaktighet,inkludering av alla, flexibilitet, ett brett innehållsligt utbud, ändamålsenligalokaler m.m.Metoder på Tunets fritidsgårdPå Tunets fritidsgård arbetar man främst med bärande relationer. Praktisktinnebär det, på Tunets fritidsgård, att man ofta använder individernas namn,att man frågar om barnens intressen, hur det har gått i fotbollsmatchen, omfisken var stor när de var ute och fiskade eller hur läxan i engelska gick, ikorta ordalag strävar man efter att visa ett intresse för varje enskild individ.Vidare betonar man samarbete med skolan, och fritidsledarna känner attde får bekräftelse av såväl skola som föräldrar. Utöver att man stävar efteratt skapa bärande relationer mellan besökare och fritidsgårdspersonal såarbetar man också med positiv förstärkning.I beskrivningen av Tunets arbetsmetod främjas kvalitetskriterier som: seoch bekräfta varje individ, inkludering av alla, bra bemötande m.m.Metoder på Disponentvillans fritidsgårdPå Disponentvillans fritidsgård har man ställt upp tre trappsteg till framgång.Dessa är: Mottagandet, Bemötandet och Behållandet. Metoderna som an-49

vänds för att nå upp till de tre trappstegen benämner man ”soffan”, vilketinnebär att man uppmärksammar varje individ, samt ”två T: n”, vilket stårför Tillit och Tillgänglighet.Konkret innebär metoderna att personalen ska finnas tillgänglig, och attbarnen ska kunna känna tillit till fritidsledarna. Vidare försöker man att alltidsvara vänligt på frågor, både från barn och anhöriga. Personalen ska varavänlig, men bestämd och man strävar också efter att rätt fritidsledare skavara på rätt plats, samt att barnen ska kunna känna tillit till personalen. Metodologiskasynsätt är att man ska:• Bekräfta varje barn och ungdom• Ha rätt person på rätt plats• Ha en personal som alltid äter mellanmål tillsammans med barnen• Berätta om dagens aktiviteter• Ger positiv feedback• Erbjuda en mysig hemmiljöMetoderna som används på Disponentvillans fritidsgård främjar ett antalkvalitetskriterier som: god tillgänglighet, inkludering av alla, bra mellanmål,se och bekräfta varje individ, bra bemötande, normsättning, trygghet, trivselm.m.Det vore önskvärt med ett förtydligande efter frasen: ”barnen kan kännatillit till personalen”, eftersom detta mer är en effekt än en metod. Därförväcks frågorna: hur vet man det, och vilka metoder är det som har skapattilliten?Metoder på Storvreta fritidsgårdPå Storvreta fritidsgård används följande metoder:• Skapa ett förtroende mellan vuxna och ungdomar• Använda skolan och rastverksamheten för att lära känna ungdomarna• Bjuda in till verksamhet ”Kom på torsdag”…• Gemensamma regler• Våga ge ut ansvar• Kräva delaktighet• Rekrytera en och en• Arbete med en roll- och konfliktspelsförening 21Här främjas kvalitetskriterier som: Roliga saker att göra och normsättningvia rollspel, trygghet och trivsel, se och bekräfta varje individ.Verksamheten i Storvreta (eller kanske är det själva redogörelsen av denna)behöver nyanseras för vad händer med kvalitetskriterier som flexibilitetoch individuella behov om vuxna kräver delaktighet av besökarna? Kanhända finns det barn och unga som inte klarar av vissa krav, och därför inteförmår att vara delaktiga fullt ut? Därför bör man inte kräva samma delaktighetav alla, utan istället erbjuda delaktighet.Vidare vore det berikande med en förtydligande beskrivning av vad somhänder inom ramen för verksamheten ”Kom på torsdag”, hur man konkretgör för att skapa förtroende mellan vuxna och ungdomar, samt på vilket sättman använder skolan och rastverksamheten för att lära känna ungdomarna.21 Denna förening beskrivs närmare under kapitelrubriken ”Föreningar”.50

Metoder på Tiunda fritidsgårdPå Tiunda fritidsgård har man introducerat både bärande relationer och AIMi den dagliga verksamheten, och man strävar efter att få med fler vuxna igruppen: föräldrar, äldre fiskare eller andra personer i de ungas närhet.På den här fritidsgården arbetar man fokuserat med ett aktivt förhållningssättgällande friluftsliv, fiske och miljö. De unga erbjuds att delta i enfiskegrupp. För att ge stöd åt de unga får varje individ en egen mentor. Detär en ungdom som deltagit i verksamheten tidigare. Alla som vill ska kunnavara med i gruppen, oavsett ekonomiska omständigheter och oavsett om manäger en fiskeutrustning eller inte.I metodbeskrivningen från Tiunda beskrivs att man arbetar aktivt med attöka andelen deltagande flickor. Bland annat har man haft besök av kvinnligafiskare från föreningen Rena Rama Löjan. Man har också en replokal därbland andra ett tjejband repeterar.De vuxna som arbetar med fiske som metod menar att aktiviteten har enintegrerande funktion, eftersom människor samlas från olika delar av Uppsalakring ett gemensamt intresse, som i det här fallet är fiske. Som en bonusfår ungdomarna kunskaper om miljö och bygd.Metoderna som används vid Tiunda fritidsgård främjar kvalitetskriteriersom: bra personal, bra bemötande, roliga saker att göra, inkludering avalla, inflytande och delaktighet från föräldrar, överkomliga avgifter m.m.I beskrivningen väcks funderingar kring vilka andra aktiviteter än fiskesom erbjuds besökarna. Lever man upp till kvalitetskriteriet ett brett utbud?Möjligheten att välja aktiviteter kan, bland annat, ha betydelse för hur välman lyckas i sina strävanden att uppnå en jämn könsfördelning.Metoden KontaktmannaskapPå Gränbys, Kvarngärdets och Träffis fritidsklubbar arbetar man med enmetod som kallas Kontaktmannaskap, vilket innebär att personalgruppen”delar upp” huvudansvaret för de barn som kommer regelbundet till fritidsklubbenmellan sig. Varje fritidsledare talar med ”sina” barn en till två gångerper termin, och syftet är att samtalen ska vara kvalitetstid för varje enskiltbarn. Samtalen styrs i förväg och de följer en frågemall. Mallen presenterasför föräldrar, som ges möjlighet till samsyn beträffande frågorna. I redogörelsenbetonas vikten av att barn har någon vuxen utanför familjen att pratamed, samt vikten av att barn har någon som har tid att lyssna på dem och attbarnen känner att de blir tagna på allvar.Metoden Kontaktmannaskap främjar kvalitetskriterier som: se och bekräftavarje individ, inflytande och delaktighet från föräldrar, trygghet,verksamhet som utgår från varje individs behov m.m.Sammanfattning:Redogörelsen kring implementering av metoder på Uppsala fritidsgårdar ochfritidsklubbar har visat på en betydande variation av metoder, alltifrån renaaktiviteter som fiske och samtal, till mer sociala/pedagogiska förhållningssättsom AIM och bärande relationer. I samtliga beskrivningar finner man inslagsom är kvalitetsfrämjande, men i vissa finns också faktorer som behöver sesöver och utvecklas, exempelvis förtydligande beskrivningar av hur man villgenomföra det man skriver.En utbildning som har växt fram inom några av Uppsalas fritidsgårdar ärFUL som står för Framtidens Unga Ledare. Den riktar sig mot ungdomar,men som en bonuseffekt fortbildas även utbildarna på kursen. Detta beskrivsi nästa kapitel.51

FUL- utbildningDet hela grundade sig egentligen i att vi skulle vara värdar för det här ”Livetär en fest” när det skulle komma massvis med ungdomar till Uppsala, och viskulle utbilda ungdomsvärdar att ta hand om alla ungdomar som kom hit, såvi skulle skicka dem på en utbildning som skulle va i Enköping, och vi sattoch samtidigt diskuterade hur vi skulle gå vidare på fritidsgården med attjobba vidare med ungdomsdemokrati, att få ungdomarna att ta del mer avverksamheten, och så fick vi höra att de skulle åka bort dit, och så åkte ungdomarnabort till Enköping och så kom de hem. Sen fick vi höra vad de hadefått lära sig. De hade inte fått med sig nånting, varpå vi sa: ”det här måste vikunna göra bättre” (chef). 22Efter att ha konstaterat att ungdomarna som åkt till Enköping inte lärt signågonting, satte sig de drivande inom FUL- utbildningen ner tillsammansoch började rita en tidsaxel samtidigt som de funderade på hur de skullekunna göra. De formade ”en kladd”, varefter de började fundera på vad ungdomarnabehöver för att bli bra förebilder eller för att arbeta på en fritidsgård,och vad som kan lyfta den enskilda individen. Resultatet blev följande:Allmänt om FUL:Dels fick man lära sig om att vara en ledare. Liksom man, vi gjorde olika lekarså man fick ställas inför situationer och liksom försöka, ja antingen attman tog till sig ledarskapet, att man själv försökte säga: ”ja, vi måste lösa dethär på det här sättet”, eller att man visade den som tog initiativet och verkligenlyssnade på det (ungdom).Implicit speglar citatet ovan incitament från ett flertal olika delar i FULutbildningen,vilken inleddes med en övernattning på någon skön plats, somär neutral för alla. Här arbetade man med:Steg ett• Ledarskap• Förebild• Brandkunskap• KommunkunskapSteg två• Se möjligheter• Studiebesök• Demokrati• UngdomsmedverkanSteg tre• Examensarbete• Mångfald• Första hjälpen• Rasism/diskriminering(Lundevall 2007)Inom FUL- utbildningen bedöms social färdighetsträning som viktigt; hurman säger hej, hur man bemöter folk, sättet att se på varandra och på andra22 Med ett undantag bygger hela redogörelsen på intervjumaterial, av en chef och en ungdom.52

och vilken bild man skickar ut av sig själv till andra. De här perspektivenhandlar om att vara en bra förebild, men det är också ett berikande sätt attförmedla vilken värdegrund fritidsledarna själva arbetar efter, och varför dearbetar som fritidsledare.Ungefär samtidigt som FUL grundades arbetade tre pojkar från gymnasietpå fritidsgården. De ansvariga tänkte att om de ungdomarna får utbildning,så kan de bli en ovärderlig tillgång för fritidsgården. Fritidsgården hade fåttpengar för ett tidigare projekt som de kände att de inte riktigt skulle ro ilandmed. Däremot kunde de uppnå de önskade effekterna av det projektet genomen FUL- utbildning. Beräkningar genomfördes av ansvarig chef, och detkonstaterades att utbildningen var möjlig att finansiera.FUL- utbildningen är ett resultat av ett internt utvecklingsarbete. Den ärsåledes inte hämtad eller kopierad från någon annan. De ansvariga har inteheller haft några riktiga förebilder, men skräckexempel har de haft, så de varhelt på det klara med hur de inte skulle göra. Vidare är de båda ledarna förFUL välutbildade på området. En av dem har gått fritidsledarutbildning ochjobbat mycket med samarbetsövningar, medan den andra har arbetat med attbygga tillitsbanor samt med att utbilda samarbetsinstruktörer. Utifrån sinarespektive utbildningar och erfarenheter var de båda ledarna överens om attdet inte fick bli för mycket teori. Ett teoripass fick vara max 20 minuterlångt, och det skulle följas av en övning som knöt an till teorin. Utbildningenskulle också avslutas med någon form av examination. Första kursen fickungdomarna välja sin examinationsform, men eftersom det blev för resurskrävandeövergick man till en gemensam typ av examination.Efter att den första utbildningen var avslutad var det vissa mindre sakerman förändrade. Introduktionen till utbildningen förlades till en heldag därdeltagare och ledare lärde känna varandra, så att de fick en bättre start. Iövrigt såg utbildningen ut nästan som på det första papperet de skrev (sammanfattningav intervju med chef).Utvecklingen av FUL är interaktiv, då de deltagande ungdomarna självabidrar till att förbättra utbildningen, inte val av innehåll men hur det förmedlas:Vilken betydelse har ungdomarna för utbildningen (Anette)?Allt!! Vi utvärderar varje träfftillfälle avslutar vi med att de antingen muntligtberoende på vad vi har diskuterat, eller att de skriver nånting om hur det harvart den dan, och sen försöker vi att styra om. Tycker de att de har varit förmycket teori, så försöker vi kanske titta hur vi lägger upp det till nästa omgång.Vi vet att innehållet måste ju fortfarande vara detsamma men vi kansketittar på hur vi lägger upp det (chef).Om projektnamnet FUL: Framtidens Unga LedareJag tycker att för att man ska få nån form utav… vad man ska kalla det för,genväg att plantera ett bra projekt, eller en rolig tanke så brukar det vara braatt ha ett bra arbetsnamn (chef).När de ansvariga arbetade med att starta utbildningen ville man ha ett namnsom fungerar bra som arbetsnamn. De tänkte sig att om de säger att de skaha en ungdomsledarutbildning så får de svaret att det har alla andra också.Därför behövde de ett namn som de kunde använda sig av. Framtidens UngaLedare betraktade de som ett sådant namn, eftersom förkortningen FULväckte uppmärksamhet:53

FUL blir ju en bra förkortning som, när vi sätter det på t-shirtarna som vi hardå, då står det FUL på ryggen, och så kommer folk och säger jamen jaha…okej, vad är det för nånting (chef).Utöver uppmärksamheten som väcks av namnet så såg man också en styrka iatt man omvärderar ett ord som har en negativ klang, och gör det till någotbra istället. Man är inte FUL längre:Okej FUL, att man tar bort ett ord också, som inte… nu är jag inte FUL längre.När folk säger FUL nu, så reagerar alla, jaha, det är eran utbildning. Det ärinte nån som säger att det är en negativ klang på ett utseende eller nåt, utandet har fyllt… och vi kan ha nästan en hel diskussion om arbetsnamnet baramed ungdomarna när vi träffas också. Att hur känns det att gå en FUL- utbildning,en FUL utbildning. Ja, då säger de så här: ”det är kul”, och så tyckerde att t-shirten är rolig och sånt där (chef).När utbildningen är avslutad får ungdomarna en t-shirt som det står FUL på,vilket väcker frågor hos andra ungdomar. Därför får de unga ledarna förklaravad det innebär. Därav menar de ansvariga för utbildningen att det finns endubbel effekt i namnet. Dels att ungdomarna får möjlighet att berätta att degår FUL- utbildningen, och dels att de kan tala om för andra att om man ärduktig och sköter sig så kanske man får jobba extra på fritidsgården.Det finns således en strategisk tanke bakom valet av projektbenämning,och enligt den ansvarigas beskrivning så har namnet fått positiva effekter iform av en ökad kommunikation och en ökad uppmärksamhet kring projektet.Dock kan det vara relevant att fundera kring hur utbildningens namntolkas av personer som inte får möjlighet att delta i de konstruktiva diskussionersom beskrivs ovan, och som inte får en explicit förklaring av namnetssyfte (författarens synpunkt).Av stort intresse är de berördas uppfattningar och tankar kring FUL. Därförpresenteras några tankar kring detta nedan.Personliga beskrivningar och uppfattningar om FULDet gav mig att jag… alltså jag är den som mest brukar lyssna på folk, mendet gav mig att liksom våga ta det där lilla extra ibland. Att liksom säga:”nämen måste vi verkligen” eller ”borde vi verkligen göra så här”? Kan viinte göra på det här sättet istället, och liksom föra fram mina åsikter lite mer(ungdom).Den unga mannen som citeras ovan beskriver att FUL- utbildningen stärktehonom, och gav honom kraft att föra fram sina åsikter, vilket han inte vågatgöra före utbildningen. Han tycker sig också ha fått en större styrka när hanbefinner sig i folksamlingar med många han inte känner:Jag märker det när jag hamnar i folksamlingar som jag inte känner riktigt ochliksom så här… ja, inte känner riktigt. Då känns det ibland att jag kan ge detlilla extra liksom (ungdom).Den unga mannen berättar om att han känner sig stärkt, vilket är ett av syftenamed FUL. Det är lika viktigt att stärka individerna som att få fram nyaledare:Många utav de som går utbildningen ser vi redan ganska snabbt att det kommerinte att bli framtida fritidsgårdsledare kanske, men samtidigt är det likaviktigt att lyfta dem som individer, och har vi en utbildning där 22 styckenbörjar, får vi ut 2-3 timvikarier så skulle jag vara jätteglad (chef).54

Just det att lyfta ungdomarna som individer beskrivs som målet med FUL,men som en bieffekt lär sig samtidigt utbildarna mer om ungdomar:Jag skulle ju nästan vara ful och säga att målsättningen för oss är att lära ossungdomar, men det är en bieffekt som har blivit. Målet för oss är att varje individska lyfta sig. Har vi tur så hittar vi några guldkorn som kan bli bra förfritidsgården att ta in som extraledare (chef).Ett medel att stärka ungdomar som går FUL är att se till att de unga får kännaatt de lyckas, vilket de har gjort när de genomfört ett idrottsevenemangsom fått hundratals besökare, på Fyrishov:Då har det ju haft ett sånt syfte att det blev ett bra projekt, och de fick kännaatt de lyckades med nånting, för det är också ganska viktigt för ungdomarnaatt de får känna att de lyckas (chef).Syftet med FUL är således större än att ”bara” utbilda fritidsledare. Man villstärka individerna, och man ser också den fortbildning man själv ”får tillbaka”av ungdomarna som mycket värdefull. Ett exempel som beskrivs är närfritidsledarna, genom FUL, förstod att de själva och ungdomarna har olikasyn på respekt:Det som blev en liten sån här tankeställare för oss. Det var deras sätt att se pårespekt, på att visa varandra respekt. Att för ungdomar här så är det viktigareatt de ska visa äldre respekt, än att vi som ledare ska visa dem respekt, och vitycker att vi ska visa dem respekt så att de visar oss respekt på ett bra sätt. Dehar det lite mer omvänt än vad vi hade det från början (chef).Respekt tycks vara ett viktigt värdeord på den här fritidsgården, för när enung man får frågan om vilka värden de ska jobba med säger han: ”det är välmest att man visar andra respekt, och liksom… alltså försöker förstå varandra”.En annan effekt som nämns i en intervju är en minskad uppdelning i Vioch De. Det uppstår per automatik en integration mellan ungdomar från olikafritidsgårdar:Jamen när vi började prata så var det så här: ”jamen det där får [namn påstadsdel] ungdomar göra”, det där gör vi (…). Det var mycket Vi och De ochsåna där saker, och nu när vi hållt på och kommer till… till exempel vi kördepå påsklovet nu med dem, så märkte vi att för varje dag som gick så blev detmindre och mindre Vi och De och det blev liksom att: ”nu löser Vi uppgifternahela tiden. Det här med De försvann och helt plötsligt kunde det vara en[namn på stadsdel]kille och en [namn på stadsdel]kille som gick och hjälptetill och göra nånting utan att vi hade sagt nånting, så det märker man ändå atteffekten finns där (chef).Den ökade Vi- känslan lyfts också fram av den unga mannen som berättatom FUL. Så här svarar han på frågan vad det kan ha betytt för fritidsgårdenatt de har träffats och gjort FUL- utbildningen tillsammans:Jag tror att det har gett, alltså en bättre sån här Vi- känsla på fritidsgården.Inte mer…. Jag kommer hit och jag är som en individ, utan jag kommer hitoch liksom, det känns verkligen som att jag är en del av fritidsgården (ungdom).Denna ungdom beskriver också att FUL- utbildningen gett en ökad ochbreddad gemenskap inom fritidsgården:55

Många som umgås här eller kommer hit, alltså det är uppd… inte uppdelatmen liksom olika kompisgäng eller vad man ska säga. Det finns typ ett tjejgäng,ett lite äldre tjejgäng och sen ett lite yngre tjejgäng. Det finns ett liteäldre killgäng, och sen ett yngre killgäng och sen ett ännu lite yngre killgäng.I och med att alla kommer hit så har det blivit… liksom jag kanske umgåsmed några yngre eller några äldre å sånt där (ungdom).Så det har egentligen… då försvinner de här gränserna mellan gängen(Anette)?Ja, de blir inte lika tydliga längre i alla fall (ungdom).Utöver otydligare gränser inom fritidsgården har utbildningen också lett tillen ökad kontakt mellan ungdomar, både från andra fritidsgårdar och inomden egna:Det jag har märkt själv, det är att folk från [namn på fritidsgård], att jag liksomhälsar på dem. Jag är med dem ibland, så jag har liksom fått nya vännereller vad man ska säga. (---) Vi lärde även känna folk härifrån bättre (ungdom).Vidare beskriver den här intervjupersonen att det har blivit lugnare på fritidsgårdenefter FUL:Jag har märkt det här att förut var det ganska stökigt här, men det har blivitlugnare och lugnare, men man märkte ganska stor skillnad, tyckte jag i allafall, när de äldre kom. I och med att mina kompisar och jag ändå känner demlite grann så visar vi ändå kanske mer respekt, inte visar mer respekt men vilyssnar mer på om de säger åt oss än om en fritidsledare säger åt oss (ungdom).En annan effekt av utbildningen är att man har kunnat utöka fritidsgårdensöppettider, eftersom det finns utbildade ungdomar som kan hjälpa till:När vi säger så här att nu vill vi öppna upp fredagar ordentligt, varje fredag,alltså vi kan tänka oss och gå ner på, alltså vara mycket mindre personal påpassen men då krävs det att vi får hjälp utav er och vips så har vi en lista medtre ungdomar per fredag hela året ut. De har satt ihop den själv, där alla skriverupp sig och säger så här: ”jag hjälper till den här fredagen”. Så nu är dettre ungdomar som hjälper till varje fredag då (chef).Även samtal mellan fritidsledare och ungdomar har påverkats av FUL:Vi fick sitta och prata med de här ungdomarna på ett annorlunda sätt än vadman gjort förut. Vi satt en kväll på en gammal brandstation i Arboga med 20ungdomar och pratade om hur det är att vara ung idag egentligen på ett annorlundasätt än vad man brukar göra (chef).Mannen som citeras upplever att det blev en god effekt av besöket i Arboga,för ungdomarna började ta del av verksamheten och ställa krav efter den härkursen.SammanfattningRedogörelsen av FUL- utbildningen har belyst ett antal kvalitetshöjande ochvärdegrundsnära effekter. Det handlar om faktorer som förbättrad integration,utbildning av ungdomar och fortbildning för personal, ökad insikt omsynen på respekt, minskad uppdelning i Vi och De, ökade öppettider, ökatinflytande och delaktighet från ungdomar samt en stärkt självkänsla.56

Den samlade bedömningen av FUL- utbildningen är att den är berikande förungdomar, personal och för fritidsgården som kultur- och lärandemiljö.Den har kvalitetshöjande effekter på grupper, individer och verksamhet.Möjligen bör de ansvariga tänka på att de i alla tänkbara sammanhang tydligtförklarar varför de valt förkortningen FUL som projektnamn.Kvalitetskriterier som främjas via FUL- utbildningen• Ungdomar bidrar med att utveckla utbildningenÖkat inflytande och delaktighet för ungdomar, vilja att utveckla och utvecklas,verksamheten ska utgå från varje individs behov• Ledarna lär sig lika mycket av och om ungdomarna som tvärt omRätt kompetens hos medarbetare, se och bekräfta varje individ, bra bemötande• Stärkt självkänsla hos deltagareTrygghet, vilja att utveckla och utvecklas• Mycket fokus på social färdighetsträningNormsättning• En ökad Vi- känslaTrygghet, trivsel• Utökade öppettiderGod tillgänglighet, bra öppettider• Fritidsgården har blivit lugnareTrygghet, trivselEtt väsentligt led i kvalitetsutveckling är att föra en detaljrik dokumentation.Inom Hand i hand förbättrar man detta genom att implementera besöksstatistik,som inkluderar såväl antal besökare som aktiviteter och antal timmarman har öppet m.m. Detta ska beskrivas i nästa kapitel.Implementering av besöksstatistikAnledningen till att man valde att implementera besöksstatistik på Uppsalasfritidsgårdar var att den form av dokumentation man hade sedan tidigare intemotsvarade uppdraget, som begärde detaljerade redogörelser av ett flertalstatistiska uppgifter. Tidigare hade varje enhet sin egen dokumentation, vilketgjorde redovisningar och liknande mycket arbetskrävande. Man fick intefram all information man behövde för att genomföra en komplett redovisningtill uppdragskontoret, och så bedömde man att risken för felkällor varstor. Vidare upplevde ledningen att det fanns diskrepanser i beskrivningaroch frågor i enheternas redovisningar, för människor tolkade och besvaradefrågor på olika sätt. Därför fattades beslutet att införa ett gemensamt dokumentdär varje enhet bidrar med sin lokala statistik, som sedan sammanställstill en överblickbar helhet. Med detta arbetssätt blir den totala verksamhetenöverblickbar, och lättare att redovisa.Syftena med att strukturera upp besöksstatistiken var att finna likriktning idokumentationen, samt att säkerställa felfria indata och i nästa steg ävenkorrekta utdata. Det var ur denna process som fokus på kvalitetsutvecklingtog sin start (muntlig information vid ett möte).Konkret inleddes implementeringen av besöksstatistik med att två fritidsledarebesökte samtliga fritidsgårdar i Uppsala, och berättade om den nya57

formen av besöksstatistik, samt varför man valt att införa den. Därefter haralla data sammanställts i ett gemensamt dokument som administreras påtjänstemannanivå. Nästa steg i processen är att de ansvariga för det här arbetetåterigen besöker samtliga fritidsgårdar, och redogör för hur den statistiskahelheten i Uppsala ser ut. Tanken med det är att främja likriktningen, genomatt motivera de enskilda fritidsgårdarna till en fortsatt detaljrik dokumentation.För att underlätta för de olika enheterna att införa besöksstatistik har deansvariga sammanställt en instruerande mall, där rubrikerna i det gemensammastatistikdokumentet beskrivs. I mallen förtydligas vad som ska dokumenteras,och hur det ska göras:• Besök: Under rubriken skola skrivs enbart skolbesök. Dessa ska bokförasäven om skolan betalar för rastverksamhet.• Öppettimmar: Alla timmar som fritidsgården är öppen ska bokföras,även de timmar som skolan betalar för.• Grupper: Skilj på pojkar och flickor i statistiken. Skilj också på olikagrupper, som temagrupper, arbetsgrupper, öppna grupper eller andragrupper, men ej på tjejgrupp, gårdsråd eller musikgrupp.• Arrangemang i veckan: Här bokförs inplanerade och annonserade arrangemang,samt antalet deltagare vid aktiviteten.• Helgnöjesaktivitet: Under denna rubrik bokförs antalet helgnöjesarrangemang,samt antal som deltog i arrangemanget. Med helgnöje avses annonseradaktivitet fredag, lördag eller söndag. En aktivitet som börjarena dagen och slutar nästa dag räknas fortfarande bara som en aktivitet,men besöken kan räknas in dag för dag. Även aktiviteter utanför fritidsgårdenkan räknas in.• Integration: Under denna rubrik bokförs de arrangemang som har ettintegrerande syfte. Som integration räknas yngre och äldre, stad ochland, pojkar och flickor samt invandrare och svensk. Även antalet deltagareska bokföras.• Skapande: Under denna rubrik bokförs antalet besökare som deltar iskapande verksamhet. Musik räknas inte in i denna kategori.• Musik: Här bokförs antalet musikaktiviteter. Antalet besökare fördelaspå flickor och pojkar. Exempel på musikaktivteter kan vara DJ, bandsom repeterar, datamusik, skriva musik, rap, sång m.m.• Tjejer: Under denna kategori bokförs antalet aktiviteter och besök• Hälsa: Här bokförs antalet hälsoaktiviteter, samt antal deltagare i aktiviteten.Exempel på aktiviteter som ryms under denna kategori är idrott,pingis, föreläsning om kost och hälsa, stavgång m.m.• Ungdomsinitiativ: Detta är aktiviteter som kommer från ungdomarna,som kräver en planering och som genomförs. Vid denna bokföring krävsdatum, som också ska redovisas i månadsrapporten.• Demokrati: Antalet demokratifrämjande aktiviteter ska redovisas underdenna rubrik, och antalet deltagare ska fördelas på pojkar och flickor.Aktiviteter som ryms under denna kategori är stormöte, gårdsstyrelse,gårdsråd och samråd. Demokratifrämjande aktiviteter ska också redovisasi månadsrapporten (mall för besöksstatistik). 23När dessa olika uppgifter redovisats av respektive enhet sammanställs de tillen överskådlig helhet. Efter att mallen ovan formulerades har man justeratredovisningsrubrikerna. Fortsättningsvis ska verksamhet under rubrikenöppethållande, specificeras separat om den är ledd av en fritidsledare. Dess-23 Redogörelsen är inte ordagrann, då små språkliga justeringar har gjorts av utvärderaren.58

utom ska enheterna redogöra för antalet arbetstimmar som förbrukats i relationtill de öppettider man har.SammanfattningImplementeringen av besöksstatistik har lett till att man har ett gemensamtdokument med övergripande rubriker, men processen med att förbättra dokumentetpågår fortfarande. Syftet med en gemensam besöksstatistik är att:främja likriktning, fullgöra uppdraget, att underlätta arbetsprocessen samt attundvika felaktiga in- och utdata.Kvalitetskriterier som främjasDe kvalitetskriterier som främjas, och som beskrivs nedan är indirekta, eftersomden totala överblicken ökar möjligheterna att uppmärksamma var behovetav insatser är störst:• Den statistiska sammanställningen ger överblick och struktur:Strukturer med tydliga mätbara mål, arbete enligt åtagande• Genom att man får en sammantagen överblick över antalet besökare ökarmöjligheten att främja kvalitetskriteriet Barn och ungdomars närvaro,Dessutom främjas kriteriet fritidsgården som mötesplats• Kontrollen på antalet öppettimmar ger insikter om tillgänglighet:Bra öppettider• Besöksstatistiken ger kontroll på könsfördelning bland besökare och iverksamheten:Jämn könsfördelning hos besökare och personal• Redogörelsen av arrangemang i veckan och helgnöjesaktiviteter främjarkvalitetskriterier som:Roliga saker att göra, ett brett innehållsligt utbud, hög delaktighet frånungdomar, god tillgänglighet,• Rubriken integration ger kontroll över kvalitetskriterier som:Inkludering av alla, bakomliggande tanke med verksamheten• Under rubriken skapande och musik främjas kvalitetskriterier som:Ett brett innehållsligt utbud och skapande verksamhet• Under rubriken tjejer främjas kvalitetskriteriet jämn könsfördelning. Detfinns dock en problematik med denna rubrik, nämligen en paradox somgenusvetare ibland lyfter fram. När man vill fokusera en könsproblematikså är det i det närmaste oundvikligt att lyfta fram det ena eller andrakönet. Samtidigt riskerar man att skapa eller återskapa en separatistisksyn på kön när man gör det. Utvärderaren kan inte presentera en lösningpå dilemmat, men vill ändå nämna problematiken.• Rubriken ungdomsaktiviteter främjar kvalitetskriterier som:Hög delaktighet från ungdomar, ett brett innehållsligt utbud, roliga sakeratt göra• Rubriken demokrati främjar följande kvalitetskriterier:Hög delaktighet från ungdomar, bakomliggande tanke med verksamheten,strukturerad synpunkts och klagomålshantering, arbeta enligt åtagandetFramgångsfaktorDet gemensamma dokumentet med statistik från alla enheter ger möjlighetatt få kännedom om diskrepanser i aktiviteter, att skapa demokratiska diskussionsforamed mera, vilket ökar förutsättningarna för en god måluppfyllelse.59

FokusgrupperSom en del i det kvalitetsinriktade utvecklingsarbetet har två fritidsledarearbetat med att leda fokusgrupper. De kom i kontakt med metoden när en avdem gick en utbildning i processkartläggning. Förfaringssättet att arbeta medfokusgrupper väckte hennes intresse, varför hon undersökte om det fannsnågon kurs att gå i metoden. På det sättet kom hon i kontakt med boken Focusgrupper-ett enkelt sätt att mäta kvalitet (2000). Det är den boken somlegat till grund för arbetet med fokusgrupper inom Uppsala kommuns fritidsgårdsverksamhet.De hade också kännedom om att en kvinna som arbetarsom utvecklare inom Uppsala kommun har lett fokusgrupper. Därför badhenne att lära dem metoden. Hon delgav de två fritidsledarna sina kunskaperoch erfarenheter (Skriftlig beskrivning av metodansvarig fritidsledare). Defick också ett papper med en sammanfattande beskrivning av metoden. Densammanfattningen är huvudsaklig grund för beskrivningen nedan.En fokusgrupp är en strukturerad gruppintervju, där hela gruppen fokuserarpå en och samma fråga. Det ska vara en fråga som engagerar deltagarna,som skapar dialog, och som använder målgruppens egna ord.Processen/mötet inleds med att man bestämmer ett gemensamt tema. Vidfokusgrupperna som genomförts vid Uppsala fritidsgårdar har temat varit enfråga: ”Vad är det som är viktigt för att du ska komma tillbaka till fritidsgården”?Efter detta har deltagarna formulerat påståenden som börjar med: ”detär viktigt att…”. En person skriver ner de tankar/uppfattningar som nämnspå en dator, medan en annan person skriver på ett blädderblock. Man skabara använda konkreta och positiva påståenden. Inga negationer ska användas,ordet inte får inte förekomma. Det finns inget rätt och fel, och alla uppfattningarsom nämns ska skrivas ned, även om de motsäger varandra. Vidareska man använda värderande ord.När detta är genomfört går arbetet vidare med att man studerar vilkentyngd de olika förslagen har. Om det exempelvis finns 30 förslag om ”vadsom är viktigt för att jag ska komma tillbaka till fritidsgården”, så får varjedeltagare 10 markörer, som placeras på de förslag som hon eller han uppfattarsom mest viktiga. Den enskilde deltagaren får placera fritt antal markörerpå samma förslag. Efter detta betygssätts de olika förslagen av deltagarna,utifrån uppfattningen hur mycket man arbetar med förslagen. Betygen är frånskala 1 (stämmer inte alls) till 5 (stämmer precis). Det glapp som uppstårmellan betyg och värderingen visar vad man bör arbeta vidare med. Ett förslagsom har bedömts som viktigt (fått många markörer) men fått ett lågtbetyg (det här jobbar vi inte mycket med) bör fokuseras i det vidare arbetet(skriftlig sammanfattning av Anethe Eriksson, utvecklare i Uppsala kommun,samt muntlig beskrivning av ansvarig fritidsledare).SammanfattningArbetet med fokusgrupper främjar kvalitetskriterier som:• Hög delaktighet från ungdomar• Bakomliggande tanke• Strukturerad synpunkts- och klagomålshantering• Vilja att utveckla och utvecklas• Mätbara mål• Se och bekräfta varje individ• Inkludering av alla60

Stad och landsbygdGrunden för delprojektet Stad och landsbygds tillblivelse är det nya bildnings-och kulturcentrum som byggs i stadsdelen Stenhagen (chef), menLivet är en fest och FUL har fungerat som förarbeten (ur sammanfattning avpersonalträffar inom ramen för Stad och landsbygd).Utifrån en tidigare etnologisk studie (Löfström, 2006) så märkte ansvarigaför Stad och landsbygdsprojektet att gemensamma evenemang och ömsesidigarelationer, som de startat i de tre berörda skolorna gav positiva effekter(chef). Löfströms studie visade att barn var positiva till en kommandeomorganisation av skolor, medan vissa föräldrar var kritiska till att blandabarn från två skolor på landsbygden med en mångkulturell skola i staden(Löfström 2006).Det finns tendenser till ett strikt bytänkande mellan ungdomar, säger denansvariga för projektet Stad och landsbygd. Det ville man motverka genomatt skapa ett gemensamt förhållningssätt bland personalen. Konkret utförsden processen genom att man bildar arbetsgrupper där fritidsgårdar, allmänhetoch föreningar ska vara representerade.Deltagarna i projektet har beskrivit sina uppfattningar av detsamma. Denansvarige skriver att projektets syfte är att skapa ett gemensamt förhållningssättoch synsätt bland personalen, samt att få en bättre grund för sammanhållningeni området. En annan person betonar att man söker en pedagogisksamsyn bland personalen, och att man vill bilda arbetsgrupper där fritidsgårdar,allmänhet och föreningar ska vara representerade. En tredje person harförstått syftet som att man strävar efter att få ett större samarbete mellanskolan, bibliotek och föreningar, samt att förbättra integrationen av fritidsgårdarfrån stad och landsbygd i det aktuella området (ur utvärderingar).Sammantaget ger de tre likartade men inte identiska beskrivningarna bildenav ett syfte som är att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en gemensamriktning, att främja integration och att förbättra samarbete mellan olikaberörda instanser. Detta är författarens egen tolkning. Det vore önskvärtmed en solid och tydlig formulering av syftet, och den bör alla berörda kännatill.Man strävar således efter att nå ett gemensamt strategiskt tänkande, samtatt ta fram Minsta Gemensamma Nämnare, MGN. Stad och landsbygd syftarockså till att se möjligheter, förebilder och förhållningssätt (ur sammanfattningav personalträffar i projektet Stad och landsbygd). I en skriftlig beskrivningav projektet formulerar ansvarig chef syftet på följande sätt:Att få ett gemensamt förhållnings- och synsätt bland personalen, då vi kommeratt träffa de flesta brukarna, samt [att] få en bättre grund för sammanhållningeni området, vilket underlättar användandet och rörelsen av bådepersonal och brukare (ur personlig sammanfattning).Utifrån de återgivna formuleringarna så kan man se att det primära syftet äratt skapa en gemensam riktning, och att främja integration.En problematik som utvärderaren uppfattar inom Stad och landsbygd ärhur kommunikationen mellan fritidsledare och projektledare fungerar. Anledningentill det är en diskussion under ett seminarium. En fritidsledareifrågasätter varför projektet inte tar del av, eller inkluderar det etableradesamarbete som redan finns mellan hennes fritidsgård och en berörd skola.Istället talas det om att starta ett nytt samarbete, menar hon. Hon ifrågasättervarför man inte väljer att vidareutveckla den samverkan som redan är etableradistället för att introducera en ny sådan när det, enligt hennes uppfattning,handlar om samma människor. Diskussionen fortsätter med att chefen ifrå-61

som betyder väldigt starkt, men kanske vi inte vet var det betyder. Vad detinnebär. Varför han eller hon har på sig sånt. Är det ett tecken på nån speciellinriktning. Sånt är väldigt viktigt inom vår bransch tycker jag (chef).En händelse vid ett seminarium inom projektet Stad och landsbygd bör lyftasfram, men det får inte kopplas direkt till projektet. Istället kan man betraktaprojektet/mötesformen som en möjlighet att se brister på en generell nivå.Seminariedeltagarna har besök av en tjänsteman som beskriver att de ska försökata sig ifrån det traditionellt ”rutiga” rutinerna i verksamheten, och inkluderaalla barn och ungdomar verksamheten. När den tjänstemannen har avlägsnatsig från mötet tar en områdeschef ordet och säger att om de ska bedrivafiske med barn och ungdomar så måste de se till att barn med ADHDförst får lära sig hur man gör, innan de får följa med fritidsgården för annarstar de för mycket resurser i anspråk av fritidsledarna. När områdeschefen sägerdet här ställer sig en fritidsledare upp. Hon skruvar lite på sig, gnider sinahänder mot varandra och med nedböjt huvud säger hon:”Det kanske är jag som är dum, men sa inte hon som satt här nyss att vi skulleförsöka att inte tänka i fyrkanter? Säger inte det här emot henne då”?Hon får medhåll av alla i gruppen. En annan fritidsledare säger:Den ena säger JAA, de här ska vara med och den andra säger NEJ, de skainte vara med. Hur ska vi göra? VI måste få vetaSammanfattningStad och landsbygd är ett integrationsfrämjande projekt. Konkret har manarbetat med att söka minsta gemensamma nämnare, samt att lista potentiellahinder men också befintliga styrkor. Som en fördjupning/fortsättning påprojektet kommer deltagarna att få en utbildning i Kulturnavigering. En beskrivningav en diskussion belyste kommunikationsbrist mellan chefer ochfritidsledare, samt hur fritidsledare hamnar i kläm mellan disparata instruktioner.Mötena i sig bedöms som utvecklande eftersom de ger en möjlighetatt se brister även på en generell nivå. Utvärderaren förslår att en tydligaresammanfattning av projektet skrivs och förmedlas till deltagarna. Likaså börman göra en gemensam och tydlig formulering av projektets syfte.Kvalitetskriterier som främjasStad och landsbygd främjar kvalitetskriterier som: inkludering av alla, rättkompetens hos medarbetarna, bakomliggande tanke med verksamheten, viljaatt utveckla och utvecklasHandlingsplaner för samverkanI en av de stadsdelar som berörs av denna studie har man utverkat en lokalhandlingsplan. På dess framsida beskrivs stadsdelens vision för ungdomar:Alla barn och ungdomar som bor eller går i skola i [namn] ska trivas i stadsdelen,känna gemenskap med varandra och ha en meningsfull tillvaro där dekänner delaktighet i den verklighet de deltar i både på skoltid och på fritiden(ur handlinsplan). 2424 I arbetet med att utveckla denna handlingsplan har Fritidsgården, skolan, Råd och stöd samtbiblioteket i den aktuella stadsdelen deltagit (ansvarig chef på fritidsgård).64

Områdesledaren för fritidsgårdarna bidrar i samverkansarbetet med föreningskontakter,kompetensutveckling, ungdomsdialog, utvärdering, behovsinventering,rapportering och omvärldskunskap. Han för också en dialogmed verksamhetschefer och uppdragskontoret. I samverkansprocessen harman genomfört planeringsmöten, samverkansmöten, återkopplingar till ungdomarefter undersökning, gemensam fortbildningsdag, en kulturafton, inredningav en danslokal samt en dag för hela kommundelen.I handlingsplanen för samverkan har man sammanställt en lista med aktivitetersom ska genomföras. Det handlar om verksamheter som:• att informera samtliga boende i stadsdelen om föreningsliv, kommunalverksamhet och landstingsverksamhet• att erbjuda dansverksamhet för flickor och pojkar över 10 år, i en ändamålsenliglokal• att bedriva en fotbollsskola för flickor och pojkar från 6 år, samt en basketskolaför barn över 8 år.• att bedriva en innebandyskola för flickor från 8 år• att i samarbete med BO ha ett dialogforum för ungdomar från 13 år ochuppåt• att samverkansgruppens form, syfte, sammansättning, geografiskt arbetsområdeoch individansvar kontinuerligt diskuteras och utvärderas utifrånhandlingsplanens utformning och målbeskrivning• att upprätta ett årshjul för samverkansgruppens arbete. Årshjulet skarevideras i maj månad varje år• att nätverket (föreningsliv, kommunala aktörer, frivilliga) ska var levandeoch ha kontinuerliga sammankomster• att bedriva gemensam kompetensutveckling för personal i kommunalverksamhet (skola, fritid, IFO)• att stadsdelens dag ska fungera som en gemensam startpunkt för detkommande läsåret för boende, skola, fritid och föreningsliv i stadsdelen• att genomföra en enkätundersökning om trivsel, fritidsvanor och delaktighetbland boende, barn och ungdomar. Utifrån resultatet ska handlingsplanenutvärderas och en ny handlingsplan för en ny period upprättas.• att genomföra en trygghetsvandring i samarbete med BRÅ• att utbilda 10 ungdomar till ungdomsledare• att anlägga en spontanidrottsplats• att renovera fritidsgården enligt behov och önskemål• att starta en fiskeförening 25Ett inledande arbete med att utverka en gemensam lokal handlingsplan harpåbörjats i ytterligare en stadsdel. Tanken var att man skulle samla ledare förskolor och fritidsgård till en gemensam helg vid Höga kusten. 26 Träffen syftadetill att diskutera hur man skulle agera mot ungdomarna som hamnat iutkanten, men när träffen närmade sig:Så började den ena efter den andra skolan att hoppa av, så det slutade med attjag och rektorn åkte upp själva och satte oss däruppe för att rita lite grann påhur handlingsplanen skulle kunna se ut eller innehålla, så där har vi kommitså långt att vi vet vad vi vill och vi har en grundskiss, och sen så ska rektorernaträffas för att diskutera om det här är nånting man kan göra (chef).25 Listan är inte ordagrant återgiven, men den är komplett26 Denna helg/workshop finns med som en aktivitet i projektplanen för Hand i hand, men dengenomfördes inte som planerat, utan med starkt reducerat antal medverkande. Processen medatt utverka en handlingsplan har dock påbörjats.65

Det man strävar efter i det här arbetet, enligt chefen som citeras ovan, är attutveckla gemensamma regler på de olika skolorna. Det ska inte vara så att:när ungdomarna kommer från den skolan och från den skolan och går upp ihögstadieskolan så ska det inte kännas som att det är två skilda världar mankommer ifrån, och när det är ungdomar som behöver ett extra stöd så ska vikunna lämpa över det på ett bra sätt mellan varandra för att de inte ska ramlaav stolen (chef).Fritidsgården blir en knutpunkt för olika skolor och olika nivåer (mellanstadium,högstadium och gymnasium), menar chefen som citeras ovan.Syftet med arbetet ovan är att utverka en gemensam form av handlingsplan,som kan hjälpa ungdomar att inte ramla mellan stolar i de olika skolornaför:det är så lätt att man sitter och säger i årskurs sex så säger man, det blir nogbra när de kommer upp på högstadiet och så säger högstadiet att det blir nogbra när de kommer upp på gymnasiet och får ta eget ansvar och så ramlar alltingmellan stolarna då, där man liksom inte riktigt tar saker och ting på allvar(chef).Personen som citeras ovan menar att man tar saker på allvar när det är väldigtilla, men de som ligger i gränslandet, det är de som oftast är på fritidsgården.SammanfattningRedogörelserna visar att arbetet med de två handlingsplanerna har kommitolika långt. Den ena är färdigställd, och den talar också om hur och när denska uppdateras, medan den andra är påbörjad men inte klar.En väsentlig skillnad finner man i innehåll och syften. I en av handlingsplanernainkluderas ett stort antal samhällsinstanser och aktiviteter. Deninnehåller allt ifrån idrottsevenemang till kulturyttringar och dess prägel harett främjande perspektiv. Den andra handlingsplanen fokuserar ungdomarsom ”balanserar på gränsen” och som riskerar att hamna mellan skolors olikastolar. Den handlingsplanen får med stor sannolikhet ett förebyggande perspektiv/syftenär den är klar.Den förstnämnda handlingsplanen följer Barn- och Ungdomsnämndensvilja, som är att utveckling och insatser ska kännetecknas av ett främjandeperspektiv med syfte att förebygga ohälsa och utanförskap, medan den andrahandlingsplanen i huvudsak följer uppdrag 6, som är att svara för samordningav det generellt förebyggande arbetet som avser insatser med fritidsochkulturverksamhet för barn och ungdom 10-20 år (Internavtal, Fritidsverksamhet,fritidsgårdar, fritidsklubbar 2007- 2010).Kvalitetskriterier som kan främjas vid handlingsplanernas genomförande:27I den förstnämnda handlingsplanen främjas ett flertal kvalitetskriterier: ändamålsenligalokaler, skapande verksamhet, inkludering av alla, flexibilitet,ett brett innehållsligt utbud, rätt kompetens hos personalen, vilja att utvecklaoch utvecklas, trygghet och trivsel.27 Det bör betonas att det handlar om samverkan. De kvalitetskriterier som nämns berör såledesinte endast fritidsgårdarna, utan alla som samverkar.66

I den andra handlingsplanen, som är under upparbetning, främjas kriteriersom se och bekräfta varje individ, bakomliggande tanke (ingen ska ramlamellan stolarna) samt inkludering av allaI beskrivningen av handlingsplaner belyses två stadsdelars olika förhållningssättoch syften med dessa dokument. Med tanke på att uppdrag ochåtagande uppvisar en viss diskrepans vad gäller förebyggande och främjandeperspektiv, samtidigt som det finns en strävan efter uppfyllelse av sammamål inom hela fritidsgårdsverksamheten rekommenderas en diskussion kringhandlingsplanernas syften och perspektiv.Föreningsliv och andra samarbetenPå flera fritidsgårdar arbetar man med föreningsverksamhet. Det handlar omatt samarbeta med befintliga föreningar, men också om att etablera nya:Tidigare så har jag sagt att jag samarbetar inte med ”mobben” om jag sägerså, utan jag samarbetar med föreningar, så vill ni ha nånting gjort i (namn),bilda en förening. Vi stöttar er i den frågan. Då började de med det (chef).Utifrån den föreningsintention som belyses i citatet ovan uppmuntrade intervjupersonenungdomar som gått ut gymnasiet att bilda en förening, mot attde erbjöds timvikariearbete på fritidsgårdarna där han är chef. I sambandmed detta bildades föreningen ”Vi vill”, vars syfte var att ungdomarna skulleskapa sysselsättning åt sig själva. När föreningen realiserades föll det bra ut,för många av ungdomarna som var med i ”Vi Vill” har sysselsättning idag,säger intervjupersonen ovan.En annan förening som startats via en fritidsgård är Storvretas Roll- Konfliktspelsförening(STOROK). Det är en förening där man ägnar sig åt rollspel.Den bildades 2002 och är fortfarande verksam. Det första fröet till föreningensåddes en valborgsmässoafton, när några fritidsledare mötte någraungdomar. De vuxna frågade ungdomarna vad de ville göra istället för att”strula” ute i samhället. Till svar fick de att de unga ville spela rollspel. Enav ledarna tog sig an uppgiften, skaffade lokal och annat som behövdes föratt starta föreningen. Med tiden har deltagarna fått större ansvar över lokal,nyckel och nyrekrytering av deltagare. Flera av de deltagande ungdomarnahar något funktionshinder, och för dessa passar den strukturerade verksamhetenbra. I föreningen är det gemensamma intresset centralt, och man läggervikt vid allas lika värde (Lundevall 2007).Arbete med att bilda föreningar har använts som metod inom vissa fritidsgårdari Uppsala:På fritidsgården i Björklinge användes under 1980- talet föreningsbildandetoch drivande av en ungdomsförening som metod, både Björklinge Bollklubb(idag en av Upplands största innebandyföreningar) och FK Rena Rama Löjanär frukten av detta arbete. På samma sätt har under 2006 FiskeföreningenYngel startats. Metoden bygger på ett gemensamt intresse, social gemenskapoch föreningskunskap (ur ansökan till projektet Hand i hand s: 6).Efter detta, och inom ramen för Hand i hand, har man startat fiskeföreningenFishermans Friend på en av fritidsgårdarna. Den bildades i ett samarbetemed tre andra fritidsgårdar, och den initierades i slutat av sommaren 2007.Föreningen har 6 medlemmar, men man hoppas kunna utöka det antalet undersommaren 2008. En gång i veckan har medlemmarna ett möte där desamtalar om ”allt möjligt”. För närvarande har det inte blivit så mycket fiske,67

vilket beror på vinterns väder men förhoppningen är att det ska bli mer fiskeunder sommaren. Föreningen äger några fiskespön och en fiskeväska med ett50- tal drag (fritidsledare).Förutom att starta egna föreningar samarbetar vissa fritidsgårdar med redanetablerade sådana. En chef säger att det finns väldigt goda möjligheteratt skapa nya samarbeten. Det handlar bara om vad fritidsgården vill och gör:Det är nånting som ni tänker att utveckla vidare ett samarbete med (Anette)?Ja, absolut, absolut, men som jag tänker, det är ju fotboll, uppsalaflickorna,tennisskola, 4H- gården, sen är det ju kyrkan, och de har vi haft och har fortfarande…vi gjorde bland annat en fjällvandring med ungdomsprästen, tvåfritidsledare och tio ungdomar, så jag tycker att det handlar bara om oss. Detär bara att ta kontakt. Ska vi göra nånting tillsammans (chef)?Just kyrkan är det fler fritidsgårdar som samarbetar med. Man lägger fokuspå att inte konkurrera med varandra. När kyrkan i en av stadsdelarna anordnarnågot för barn och ungdomar så har de öppet hus i samarbete med fritidsgården.Då stänger fritidsgården, men ansvarar samtidigt för att ha ettprogram i kyrkan. Ungdomar och föräldrar kommer dit. De spelar musik,dansar, grillar korv eller spelar fotboll. Ibland är det kyrkan som besökerfritidsgården.Vidare förekommer samarbeten med skolor, castingföreningen, UnitedSisters och Råd och stöd. På en fritidsgård väntar man besök av en polis somska genomföra kompissamtal med ungdomarna. Besöket kommer sig av attfritidsledarna vid ett dagligt samtal diskuterade vissa ungdomars attitydermot poliser. Den enda kontakten ungdomarna har med polisen är när de ärmisstänkta för något eller om någon bekant har blivit tagen av polisen, ochdå är det ofta överdrivningens lag som gäller, säger en fritidsledare vid enintervju.SammanfattningFritidsgårdarna i Uppsala är föreningsaktiva på olika sätt. Dels startar manegna föreningar, varav en har startats inom ramen för Hand i hand, och delssamarbetar man med externa föreningar, samt med samhällsinstanser sompolis, socialtjänst och Råd och stöd.68

Avslutande diskussionSammanfattningDenna utvärdering har beskrivit det kvalitetsstärkande och kompetenshöjandeprojektet Hand i hand, samt dess effekter för fritidsledare och verksamheterpå fritidsgårdarna i Uppsala kommun. Studiens syfte har varit att granskafortbildningsinsatserna och relatera dessa till frågor som stärkt yrkesroll,ökad kompetens och kvalitet i arbetet med barn och ungdomar. Ett annatsyfte har varit att frilägga framgångsfaktorer. Frågor som utvärderingensuppdragsgivare söker svar på har varit vad som händer med de människorsom har fortbildats inom ramen för hand i hand, samt hur verksamheten påverkas.I det inledande kapitlet redogjordes för tidigare och nuvarande organisationav fritidsgårdarna i Uppsala, deras värdegrund samt fritidsgårdar somlärandeorganisation. Det framgick att stora omorganisationer har skett sedan1980- talet, och att man idag är en fristående enhet som styrs genom uppdrag,mål och åtagande, samt att detta är gemensamt för alla. Empirin visadeockså att värdegrund och dess formuleringar varierar, vilket kan skapa problemi en organisation som strävar mot samma måluppfyllelse. Vidare beskrevsfritidsgårdarnas funktion som lärandeorganisation där unga tillägnarsig kunskaper som demokrati, social kompetens, ansvarstagande m.m.Beskrivningen av organisationen belyste följande framgångsfaktorer:1. En gemensam styrning, riktning och målformulering minskar risken försplittring inom och mellan fritidsgårdar, och det förminskar även riskenatt fritidsledare marginaliseras under andra yrkesgrupper2. Samtliga medarbetare på olika nivåer och inom de olika enheterna ärdelaktiga i formulerandet av åtaganden3. Genom den gemensamma ledningen, uppdragsformuleringen och åtagandetför alla fritidsgårdar minskas risken att ungdomar erbjuds sämreeller bättre möjligheter på grund av olika förutsättningar.I följande kapitel beskrevs innehållet i projektet Hand i hand, samt dess kvalitetsstärkandesyfte. Detta förtydligades med hjälp av en modell (s 18) somvisade att samtliga moment i projektet avser att förbättra kvaliteten på fritidsgårdarnaoch i deras verksamhet. Vidare redogjordes för delmål i projektet:utbildningar, workshops, seminarier och samverkansprojekt. Målet attalla medarbetare ska ha gått minst två av tre valda utbildningar kan inte mätasi denna utvärdering, eftersom tidsramen är satt till 2008-12-31. I övrigthar delmålen genomförts. Dock önskar utvärderaren att kvalitetsredovisningarnapå ett tydligare sätt redogör för utbildningsdelen i Hand i hand.Utbildningarna AIM samt Hot och våld nämns, men siffror på hur mångasom deltagit i utbildningarna saknas. Inför 2009 rekommenderades en numeräravstämning i utbildningsprocessen.69

Efter detta diskuterades de centrala begreppen förebyggande och främjande.Redogörelsen visade att uppfattningarna av begreppens innebörd varierar.När främjar man och när arbetar man förebyggande? Dessutom belystesen diskrepans mellan uppdragsbeskrivningens förebyggande tanke och ledningensintentioner att arbeta främjande, samt mellan ledningens främjandeföresats i relation till ART: s förebyggande perspektiv. Utvärderaren rekommenderadeen begreppsdiskussion på alla nivåer i organisationen. Vidareframgick att det också finns olika uppfattningar om varför begrepp överhuvudtagetanvänds. För en fritidsledare kan begreppens viktigaste funktionvara att det är ”fina ord” som ska ned på ett papper för att fritidsgården skafå pengar, medan ledningens intention är att sträva efter måluppfyllelse iverksamheten.Även kvalitetsbegreppet belystes, och här finner man en röd tråd i rapporten.Kvalitet är ett problematiskt begrepp, som kan ges många olika innebörder.I denna rapport identifierades ett antal olika kvalitetskriterier utifrånforskning, styrdokument och berördas egna uppfattningar. De identifieradekriterierna delades in i fyra kategorier: verksamheten, människorna, metoderoch känsla (s 30). De definierade kvalitetskriterierna användes sedan somreferens vid kvalitetsbedömning. Ett kvalitetskriterium som inte nämns inågot av de nyttjade styrdokumenten, men som gick att identifiera via berördasuppfattningar är närvaron av människor, både besökare och fritidsledare.Detta kvalitetskriterium är cirkulärt, vilket innebär att ungdomarna kommertill fritidsgården för att de erbjuds en god kvalitet, samtidigt som deras närvaroär kvalitetsskapande i sig.Efter detta följde en diskussion kring fritidsledarnas yrkesroll, som beskrevssom komplex/dubbel. En fritidsledare förväntas vara vän, vuxen,lyssnande, stödjande, kunnig om ungdomars ibland begränsande omständigheter,men också i hur ungdomar kan förhindra att dessa blir ett reellt hinder.Den komplexa rollen leder till att ett och samma agerande från en fritidsledarekan bedömas som både rätt och fel, beroende på vilken identitet/yrkesrollsom styr.Utvärderaren beskrev också yrkesrollen som definierad, eller snarare”ickedefinierad” utifrån vad den inte är, och hon la mycket tyngd vid detta:En fritidsledare är inte en lärare, inte en socialarbetare, inte en förälder,inte en föreningsledare m.m. Denna ”ickeidentitet” bidrar med stor sannolikhettill komplexiteten i yrkesrollen. Kanske är den också en bidragandeorsak till yrkets vanliga underordning i relation till andra yrkesgrupper?En tioårig pojke i Uppsala beskriver den här ”ickedefinitionen” med orden:”en fritidsledare är ”mitt i mellan”, vilket är en genial beskrivning av enyrkesroll som saknar en tydlig definition.Efter detta beskrevs innehållet i AIM- utbildningen, som har varit denmest framträdande inom Hand i hand. AIM står för ART, Inlärningspsykologioch Modellinlärning. Skildringen av de berördas uppfattningar kringutbildningen inleddes med en observationsbeskrivning som gav en bild avhur AIM kan användas i vardagspraktiken på en fritidsgård. Vidare framkomönskemålet att utbildarna inom AIM har egen arbetslivserfarenhet från enfritidsgård. Några intervjupersoner beskrev AIM som en bra utbildning, mende sa också att den kan vara svår att applicera i en öppen verksamhet därbesökarna inte deltar regelbundet. Underbemanning lyfts också fram som enförsvårande faktor i nyttjandet av AIM i fritidsgårdarnas vardagsverklighet.Vissa verktyg går inte att använda, säger en fritidsledare, men samma person70

säger också att han fått lyssnande som ett verktyg från AIM. En uppfattningbland fritidsledare är att man använt liknande metoder även före AIM, menatt utbildningen gav en bekräftelse på att man gjort ”rätt”. Det blev en förstärkningatt ha en utbildning i metoden/tänkesättet. I en intervju med barnframkom att de upplevt att fritidsledarna hanterar konflikter och liknande påett bättre sätt än tidigare.Redogörelsen av AIM visade att ett flertal kvalitetskriterier främjas viautbildningen, men samtidigt framkom en kritik mot att ART är outforskat ien svensk miljö och med barn ungdomar som inte befinner sig i en förebyggande/behandlandesituation.Fritidsledarrollen har stärkts via AIM, och det finns uppfattningar om enökad yrkesstolthet.Fyra framgångsfaktorer identifierades i redogörelsen av AIM. Dessa är:• En gemensam grund och gemensam riktning• Personalen görs delaktig i utvecklingsprocessen• AIM har skapat ett mer lyssnande förhållningssätt hos vissa fritidsledare• Flexibelt bemötande av gårdens besökare ger en god individuell anpassningUtbildning i Bärande relationer har i skrivande stund inte hunnit förverkligasinom ramen för Hand i hand, men de ansvariga har för avsikt att inleda ensådan utbildning under HT 2008. En bärande relation byggs upp genom godamöten i en process. Den grundas i tillit, ömsesidighet, jämlikhet, bekräftelseoch bärkraftighet. En bärande relation kan delas i en vardaglig, en bärandeoch en djup relation. I den vardagliga relationen känner man till namnet påbesökarna, lite om familjeförhållanden m.m. I den bärande relationen tillkommerde faktorer som nämns ovan och i en djup relation har den vuxna ennyckelroll i den ungas liv. Den sistnämnda relationen bör undvikas av fritidsledare.Inom Hand i hand har en utbildning i Hot och våld/självskydd genomförts.Redogörelsen visade att fritidsledare inte känner sig hotade i sin yrkesvardag,men att utbildningen ändå har haft positiva effekter för fritidsledare.Det handlar om faktorer som ökad trygghet, starkare självkänsla, juridiskinsikt, kunskaper om konflikthantering och försvarstekniker samt om attityderoch kroppsspråk. En kritisk uppfattning som belysts är att självskyddsom metod signalerar en negativ mental inställning, genom att fritidsledaresom genomgått Hot och våldutbildning uppmanats att bära visselpipa för sinsäkerhets skull.Genom denna utbildning har ett flertal kvalitetskriterier främjats (s 47),och tre framgångsfaktorer och identifierats: En gemensam utbildning i konflikthantering ger en enhetlig metodiksom främjar ett gemensamt förhållningssätt vid konfliktlösning påalla fritidsgårdar En stärkt självkänsla hos fritidsledare En trygg personalgruppBeskrivningen kring implementering av metoder visade att metoder varierarpå de olika fritidsgårdarna. Det handlar om allt ifrån rena aktiviteter somfiske till mer sociala/pedagogiska förhållningssätt som AIM och bäranderelationer. I vissa beskrivningar avspeglades kvalitetsfrämjande faktorer,men vissa behöver besvara frågan hur man vill genomföra det man skriver.Efter metodredogörelsen beskrevs FUL, som står för Framtidens UngaLedare. Det handlar om att utbilda unga fritidsledare, men lika mycket omatt lyfta individer. FUL- utbildningen är interaktiv, eftersom ledarna upple-71

ver att de lär sig mycket av ungdomarna. Redogörelsen belyste ett antal positivakvalitetshöjande och värdegrundsnära effekter som förbättrad integration,utbildning av ungdomar och fortbildning för personal, ökad insikt omsynen på respekt, minskad uppdelning i Vi och De, ökade öppettider, ökatinflytande och delaktighet från ungdomar samt en stärkt självkänsla. Densamlade bedömningen av FUL- utbildningen var att den är berikande förungdomar, personal och fritidsgården som miljö och att den har kvalitetshöjandeeffekter på grupper, individer och verksamheter. Möjligen bör de ansvarigatänka på att de i alla tänkbara sammanhang tydligt förklarar varför devalt förkortningen FUL som projektnamn.Vidare har implementering av besöksstatistik beskrivits. Anledningen tillatt man inledde detta arbete var svårigheter att motsvara uppdragets redovisningskrav,samt att det fanns diskrepanser i beskrivningar och frågor från deolika enheterna. Med anledning av detta ville man finna en likriktning i dokumentationen,samt minimera risken för felaktiga in- och utdata. Implementeringenav besöksstatistik har lett till utvecklandet av ett gemensamt dokumentmed övergripande rubriker, men processen med att förbättra dokumentetpågår fortfarande. Genom den gemensamma dokumentationen främjasmånga kvalitetskriterier (s 59).I beskrivningen av arbete med fokusgrupper framkom att detta är en metodatt mäta kvalitet. Det handlar om en strukturerad gruppintervju, där helagruppen fokuserar på en och samma fråga. Redogörelsen visade att arbetetmed fokusgrupper främjade ett flertal kvalitetskriterier (s 60).Redogörelsen av Stad och landsbygd visade att detta är ett integrationsprojekt,som syftar till att skapa ett gemensamt förhållningssätt och synsätthos personalen som deltar i projektet, att främja integration samt att förbättrasamarbetet mellan olika instanser. Beskrivningen visade att man söker minstagemensamma nämnare, att man lyfter fram potentiella hinder men ocksåbefintliga styrkor. Redogörelsen belyste en kommunikationsbrist mellanfritidsledare och chefer. Projektet kommer att följas av en utbildning i Kulturnavigering.Genom Stad och landsbygd främjades ett flertal kvalitetskriterier(s 64).Ett moment i Hand i hand har varit upprättande av handlingsplaner församverkan på några fritidsgårdar. Redogörelsen belyste en färdig handlingsplan,samt processen med att utverka en i en annan stadsdel. I beskrivningenframkom att de två handlingsplanerna skiljer sig åt i innehåll och syften. Iden ena inkluderas ett stort antal samhällsinstanser och aktiviteter, alltifrånidrottsevenemang till kulturyttringar och den har ett främjande perspektiv. Iden andra handlingsplanen, som inte är klar, fokuseras ungdomar som ”balanserarpå gränsen”, och som riskerar att hamna mellan olika skolors stolar.Den handlingsplanen får med stor sannolikhet ett förebyggande perspektiv.Den förstnämnda handlingsplanen följer Barn- och ungdomsnämndens viljasom är att utveckling och insatser ska kännetecknas av ett främjande perspektivmed syfte att förebygga ohälsa och utanförskap, medan den andrahandlingsplanen följer uppdrag 6 som är att svara för samordning av detgenerellt förebyggande arbetet som avser insatser med fritids- och kulturverksamhetför barn och ungdomar 10- 20 år. I båda handlingsplanernafrämjas ett flertal kvalitetskriterier (s 66).Inom Hand i hand har föreningsliv och andra samarbeten utgjort ett delmoment.Redogörelsen visade att flera fritidsgårdar är föreningsaktiva påolika sätt. Vissa har startat föreningar i egen regi, och samarbeten med externaföreningar förekommer också. Det handlar om så skilda områden somfiskeförening, ”Vi vill” som syftar till att skapa sysselsättning åt ungdomar72

samt en förening som sysslar med Roll- och konfliktspel. Vidare beskrevssamarbeten med andra instanser som skolor, castingföreningen, United Sisters,Råd och stöd samt med kyrkan.Denna sammanfattning är det första steget i studiens utvärderingsmodellsom presenteras i inledningen (s 8). Efter detta följer steg två som diskuterarhur innehållet i empirin som sammanfattas ovan används, samt vilka effekterdetta kan tänkas få för fritidsledare och verksamheten. I analysdelen nedanrenodlas vad som är bra, vad som kan utvecklas och bli bättre samt vad sombehöver ändras därför att det inte kan utvecklas.Slutsatser och förslag inför kommandeutvecklingsarbeteAIMRedogörelsen av AIM- utbildningen har visat att denna används på olika sättav olika fritidsledare. En person beskriver att hon transfererar kunskapernafrån AIM till den egna verksamheten, och till tidigare utbildning/metodkunskaper.Samma person talar också om att hon blandar olikametoder, eftersom hon upplever att det inte finns en enda metod som passar ialla situationer. En annan fritidsledare beskriver svårigheter med att appliceraAIM i verksamheten på grund av personalbrist. Han använder kunskapernafrån AIM på ett direkt sätt, genom att lyssna på ungdomar på ett annat sättän tidigare. I ett tredje fall beskriver fritidsledare problem med att användapositiv förstärkning (från AIM) på fritidsgården, eftersom det kan få omvändeffekt genom att andra ungdomar ”tar över” det negativa beteendet för attäven de ska få belöning när de slutar med beteendet igen. Detta leder till enviktig slutsats som är att faktorer som tidigare utbildningsnivå hos kursdeltagarna/fritidsledarnaoch omständigheter på fritidsgårdarna påverkar hurmedarbetare tillgodogör sig utbildningen och hur de använder/har möjlighetatt använda de nya kunskaperna i praktiken. Av samma anledning är nästaslutsats att effekterna av AIM för fritidsledare och verksamheter varierar.Vidare beskriver vissa intervjupersoner att ”så här har de ju alltid jobbat”.Därför har de upplevt AIM- utbildningen som en bekräftelse på att de har”gjort rätt”. Det leder till slutsatsen att AIM har haft en stärkande effekt påvissa fritidsledares självkänsla. Det har också framgått att fritidsledare ageratpå ett mer lyssnande och respektfullt sätt i kontakten med barn och ungdomarefter utbildningen, vilket leder till slutsatsen att AIM har haft positivinverkan i vissa verksamheter.Eftersom yttre och inre omständigheter leder till att fritidsledare och verksamhetertillgodogör sig och använder AIM på olika sätt, finns det risk attAIM: s effekter för en god måluppfyllelse varierar.Förslag inför kommande utvecklingsarbete: AIM- utbildningen bör introduceradiskussioner och praktiska övningar, som syftar till att renodla ochsynliggöra vilka faktorer det är som påverkar tillgodogörandet och transfereringenav AIM till fritidsgårdarnas verksamheter, samt hur de olika omständigheternapåverkar. Detta kan ske genom att integrera kursen Kulturnavigeringsom ett delmoment i AIM- utbildningen.73

Bärande relationerUtbildning i Bärande relationer har ännu inte genomförts, och kan därför inteutvärderas. Hypotetiskt kan man dock anta att samma påverkansfaktorer somberör implementeringen av AIM på fritidsgårdarna, exempelvis personaltillgångoch tidigare utbildningar/erfarenheter hos fritidsledarna, har betydelseför hur Bärande relationer mellan fritidsledare och ungdomar kommer attutvecklas när kursen realiseras. Därför är ett preventivt förslag i föreliggandeutvärdering att utbildaren/utbildarna inom bärande relationer redan i förvägfunderar kring vilka yttre och inre faktorer som kan påverka hur väl denfaktiska utvecklingen av bärande relationer lyckas för de enskilda individerna,samt att detta diskuteras explicit under kursen. Även här rekommenderaskursen Kulturnavigering som redskap.Hot och våldkursKursen inom Hot och våld gav ökad trygghet, ökad självkänsla och juridiskinsikt. Deltagarna fick också kunskaper om konflikthantering, försvarstekniker,attityder och kroppsspråk. Hot och våldkursen beskrevs som rolig ochstärkande, men inte nödvändig av vissa intervjupersoner. Anledningen till attman inte betraktar den som nödvändig är att fritidsledarna inte känner sighotade i sitt dagliga arbete på fritidsgårdarna. Den beskrivs dock ändå somviktig då den ger kunskap om hur man bemöter en ung människa som ageraraggressivt. Resultatet kan tyckas vara motsägelsefullt. Å ena sidan finnsuppfattningen att alla fritidsledare bör gå kursen, men å andra sidan ansesden inte nödvändig eftersom man menar att hot och våld inte förekommer påfritidsgårdarna. Den skenbara diskrepansen i uppfattningar beror med storsannolikhet på kunskapernas bredd och på hur lärdomarna från utbildningenappliceras på verksamheten, samt vilka kunskaper deltagarna fokuserar iolika sammanhang. Lärdomarna i självskydd kan de använda som en beredskap,eller som en lagrad kunskap att nyttja vid oförutsedda och eventuellthotfulla situationer, medan inblicken i attityder, konflikthantering ochkroppsspråk bör användas på ett direkt sätt genom att man nyttjar de härinsikterna som ett verktyg i de dagliga interaktionerna. Utifrån detta är enslutsats att Hot- och våldkursen har gett olika typer av kunskaper som kananvändas på olika sätt i olika sammanhang.Som svar på denna utvärderings övergripande frågeställning är nästa slutsatsatt vissa deltagare i Hot och våldkursen känner sig tryggare efter utbildningeneftersom de vet att de kan försvara sig vid behov, medan andrafritidsledare har känt den tryggheten även före utbildningen. Risken att utsättasför hot eller våld anses dock inte finnas på fritidsgården, utan på vägentill och från jobbet. Skillnaderna som beskrivs tycks vara könsbundna, ochdärför är nästa slutsats att divergensen i effekter för självkänsla och trygghetföre och efter utbildningen är större hos kvinnor än män. Utifrån de uppfattningarsom framkommit i empirin, att kursen förmedlat kunskaper om exempelvisattityder och kroppsspråk, är nästa slutsats att Hot- och våldutbildningenkan betraktas som en berikande kompetensutveckling hos fritidsledarna.Förslag inför kommande utvecklingsarbete: Utbildarna inom Hot ochvåld bör föra en diskussion med deltagarna om vilka kunskaper de behöver ivilka sammanhang, och på vilka sätt de nyvunna insikterna kan och bör användas.Återigen rekommenderas kursen Kulturnavigering. Vidare föreslåsatt utbildningen arbetar med ett könsperspektiv, utifrån skilda hotbilder mot74

män och kvinnor. Kan det vara så att detta påverkar möjligheterna att tillgodogörasig och använda andra kunskaper än självskydd, till exempel förståelseav attityder?Implementering av metoderGemensamt för de olika beskrivna metoderna är att de strävar efter delaktighetfrån barn och ungdomar, samt att de unga ska bli stärkta genom att deblir lyssnade på och får individuell uppmärksamhet. AIM och Bärande relationeråterkommer på ett flertal av gårdarna, men metoderna benämns påskilda sätt. På Grand har några ur personalen som specifik uppgift att lyssnapå ungdomarna och ge varje enskild individ uppmärksamhet och i Gränbyarbetar man med kontaktmannaskap. I beskrivningen av dessa två fritidsgårdarsmetoder nämns inte begreppet bärande relationer, medan ”soffan ochbordet” där barnen också får komma till tals beskrivs som ett sätt att introduceradetta. En slutsats är därför att metoderna har olika benämningar, men ipraktiken är de likartade; det handlar om att lyssna på ungdomar, och att gedem delaktighet och inflytande. För en utvärderare väcks frågan varför manhar olika benämningar på likartade arbetssätt med likartade syften. Utifråndetta bör man fråga sig om benämningen på metoderna har någon betydelse?Beskrivningen av metoderna på Tiunda fritidsgård skiljer sig från deandra, genom att det är en specifik aktivitet, fiske, som lyfts fram. Den avvikerockså genom att man strävar efter att inkludera föräldrar och andra vuxnai verksamheten. Föräldrars medverkan har lyst med sin frånvaro i störredelen av denna utvärderings empiriska material. Arbetssättet i Tiunda kandärför betraktas som en förebild ur ett föräldraperspektiv. Kanske beror dettapå att just fiske kan vara en aktivitet som kräver många vuxnas närvaro föratt det ska vara genomförbart? Utifrån det kan man formulera hypotesen attaktiviteters utformning och innehåll främjar kvalitetskriteriet föräldrarsdelaktighet och inflytande på olika sätt.Det hade varit önskvärt att utvärdera hur de olika metoderna påverkar fritidsledarnasyrkesroll, självkänsla m.m., men eftersom empirin inte täckerden interaktionens effekter så kan inget sägas om detta. Däremot rekommenderasett kulturanalytiskt förhållningssätt där frågor som: hur påverkar jagden bärande relation jag vill arbeta fram, och hur blir jag själv påverkad?Varför gör jag som jag gör? Vad säger jag, och vad säger den unga? Varförsäger vi så? Detta reflexiva sätt att tänka och arbeta bör också fokusera denegna kompetensutvecklingen. Vad lär jag mig själv av samtal och interaktionermed ungdomarna?Förslag inför kommande utvecklingsarbeteEftersom det finns diskrepanser mellan benämningar och praktik är ett förslagatt fritidsledare från olika gårdar för en diskussion kring innehållet i sinametoder, i syfte att koppla ett visst arbetssätt till en viss benämning. Utvärderarenföreslår också en diskussion kring benämningar av metoder. Har detnågon betydelse att likartade metoder har olika benämningar? Finns det någotatt vinna på att ha en gemensam benämning på en likartad metod?Utifrån den hypotetiska slutsats som presenteras ovan kan det vara berikandeatt fritidsledare resonerar kring vilka aktiviteter som främjar delaktighetoch inflytande från föräldrar.75

FULFUL- utbildningen har haft effekter på flera nivåer, alltifrån minskad uppdelningi Vi och De och utökade öppettider till en stärkt självkänsla hos ungdomar.Utvärderarens bedömning är att fritidsledarnas kompetensnivå höjs iinteraktionen med ungdomarna. Exempelvis får utbildarna nya insikter omungas syn på respekt. Likaså främjas de ungas delaktighet och inflytande påfritidsgården, eftersom de får arbeta där efter genomförd FUL- utbildning.FUL innehåller samtal och praktiska övningar. Även ämnen som ledarskap,vad det innebär att vara en förebild, demokrati, medverkan från ungdomarm.m. har diskuterats. Utifrån detta är en slutsats att FUL- utbildningenär utvecklande för ungdomar, kursledare/fritidsledare och för verksamheten.Det vore dock önskvärt med en tydligare bild av vilka utbildningar/teoriersom ligger till grund för det pedagogiska förhållningssättet. Likasåär det väsentligt med reflexivitet och analys hos kursledarna. Vad händermed deras egen fritidsledarroll när den blir pedagogisk? Vilken fritidsledarrollförmedlas till ungdomarna? Ser den annorlunda ut än för äldre/vuxnafritidsledare? Vad händer med de unga ledarnas identifikation när de kommertill fritidsgården som ledare för sina kamrater? Hur påverkar det demsjälva och den sociala miljön?Slutligen bör frågan ställas hur de ansvariga tänker sig att FUL kan kommafler fritidsgårdar till godo. I en organisation som strävar mot samma målbör samtliga fritidsgårdar erbjudas möjlighet att delta. Utifrån detta presenterasföljande förslag.Förslag inför kommande utvecklingsarbeteDe ansvariga för FUL bör förtydliga vilka teorier/utbildningar de bygger sinpedagogik på. De bör också fundera reflexivt utifrån de frågeställningar sompresenteras ovan. Slutligen bör kursledare och ledning sträva efter att FULkommer samtliga fritidsgårdar i Uppsala till godo.FokusgrupperUtvärderarens bedömning är att arbetet med fokusgrupper har potential attbidra till kvalitetsutveckling, eftersom metoden renodlar vad berörda personerbetraktar som kvalitet, och därför att detta relateras till hur man arbetar ivardagen på fritidsgårdarna. Ett utvecklingsförslag är att fritidsledarna somleder fokusgrupperna redan i förväg funderar på hur insikterna från fokusgruppernakan översättas i en vardagspraktik. Utvärderaren föreslår att dekan främja implementeringen genom att ha ett vad och ett hur i bakhuvudetnär de arbetar med fokusgrupper. Hur kan deltagarna förändra verksamhetenså att centrala kvalitetskriterier främjas i vardagen? Vad behöver ändras ochhur ser de strukturella förutsättningarna ut för att centrala kvalitetskriterierska kunna arbetas in i strukturer, sociala sammanhang och verksamheter påfritidsgårdarna?Stad och landsbygdDen samlade bedömningen av projektet Stad och landsbygd är att det är ettpositivt, utvecklande och integrerande projekt även om interna kommunikationsproblemriskerar att försvåra utvecklingen. Stad och landsbygd har potentialatt synliggöra kunskaper som är centrala i en integrationsprocess. Dethandlar om att belysa väsentliga faktorer som utgör hinder kontra styrkoroch förmedla dessa insikter till samtliga berörda även utanför fritidsgårdar-76

na. Kursledaren gör en god insats i detta arbete, enligt utvärderarens bedömning,eftersom han inte ”lär ut”, utan lyssnar sig fram till deltagarnas egnatankar som han sedan bollar tillbaka och hjälper dem att själva utveckla vidare.Däremot väcks en fundering kring varför AIM ingår i projektet, närfritidsledarna lär sig detta förhållningssätt i ett annat moment inom ramen förHand i hand. Kanske vore det resursbesparande att i fortsättningen enbartfokusera den pedagogik som beskrivs ovan, och som bidrar till att leda deltagarnasegna tankar framåt till en konkret integrerande vardagsutveckling ide stadsdelar och den landsbygd som berörs av projektet?Ett övergripande syfte med samtliga delprojekt inom Hand i hand är attstärka fritidsledarnas yrkesroll. I en diskussion vid ett seminarium synliggjordesför utvärderaren hur fritidsledare hamnar i kläm mellan disparatainstruktioner, vilket enligt hennes bedömning kan få en direkt försvagandeeffekt på deras yrkesroll, yrkesidentitet och yrkesstolthet; de vet inte vilkaanvisningar de ska arbeta efter. Denna svårighet ska dock inte appliceras tillspecifikt till projektet Stad och landsbygd, utan till fritidsgårdsverksamhetengenerellt.Förslag inför kommande utvecklingsarbeteUtvärderaren föreslår att berörda inom Stad och landsbygd på ett reflexivtsätt beaktar den interna kommunikationen.Handlingsplaner för samverkanEftersom de två handlingsplaner som beskrevs i denna utvärdering har radikaltmotsatta förhållningssätt och syften rekommenderar utvärderaren deansvariga att på ett tydligare sätt relatera den fortsatta utvecklingen av handlingsplanertill uppdrag och åtagande. Det finns dock risk att diskrepanserändå uppstår eftersom en främjande handlingsplan följer BUN:s vilja medanen förebyggande följer uppdrag 6. Därför föreslås att någon representantfrån uppdragskontoret, ledningen för fritidsverksamheten samt de chefer/fritidsledaresom deltar i utverkande av handlingsplaner möts och tillsammansringar in vilka kriterier som ska gälla vid utverkandet av handlingsplanen.Med denna arbetsform främjas en gemensam måluppfyllelsemellan de olika områdena och fritidsgårdarna.Föreningsliv och andra samarbetenDet har framgått att samverkan med föreningar och andra organisationerförekommer tämligen frekvent inom Uppsala kommuns fritidsgårdar. Dennaform av samverkan är en väsentlig del i fritidsgårdarnas uppdrag och åtagande.I detta samarbete är det dock väsentligt att fokusera fritidsledarrollen ochdess dubbla natur, samt diskrepanserna mellan förebyggande och främjandearbete. Vid ett seminarium uttalade en chef följande ord:Fritidsledare ser en grupp kriminella, men de ska inte jobba med sånt. Rådoch Stöd skriver inte journaler utan de går till myndigheter och säger att 4personer är aktuella för insatser men Råd och stöd har fått fler namn från polisen.Vem ska jobba med vad? Strävan är att jobba främjande (uttalande vidseminarium).Utifrån detta är en slutsats att parallellt med extern samverkan behöver fritidsledarensroll renodlas, förtydligas och inte minst avgränsas i relation tillexempelvis Råd och stöd.77

Utvärderarens reflektionerDet är ett omfattande projekt som har utvärderats i denna studie, och det ärockså en del av en lång utvecklingsprocess. Därför har min intention varit attbeskriva Hand i hand med både ett ”före” och ett ”efter”. Mitt förhållningssättkan ha lett till bristen att det blir otydligt för läsaren vad som har genomförtsinom ramen för projektet Hand i hand och vad som är en generell utvecklingsprocess.Jag har dock varit villig att ta den risken, eftersom dethandlar om komplexa sammanhang med många olika kulturmiljöer där detena sitter ihop med det andra på det sättet att om man drar i en tråd så påverkasmånga sammanhang. Bilden kan liknas vid ett spindelnät där varje trådär en egen del, men samtidigt en väsentlig del av helheten. Anledningen tillatt jag vävt ihop betydelsen av Hand i hand med historik, allmänna beskrivningarm.m. är således att de uppfattningar och beskrivningar som framträderi empirin syftar till att främja en positiv utveckling, och då måste sammanhangenknytas ihop och förhållas till varandra.En problematik som jag har mött under arbetet med utvärderingen är attförhålla mig källkritisk till den information jag fått. De generella projektbeskrivningarnabygger i huvudsak på ansökan om projektet och på projektplanen.Det har funnits vissa diskrepanser mellan de två dokumenten, vilket hargjort att jag har ”pusslat ihop” innehållet i utvärderingen utifrån vad somkonkret har genomförts. Exempelvis nämns inte FUL- utbildningen i projektplanen,men likväl har den varit central inom Hand i hand, eftersom denhaft fortbildande effekter för fritidsledarna som utbildat ungdomarna.78

LitteraturförteckningTryckta källorCalander, Finn (1999): Från fritidens pedagog till hjälplärare- Fritidspedagogersoch lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Elanders Gotab. StockholmGuttentag, Marcia & Struening, L, Elmer (1975): Handbook of Evaluation research.SAGE publications. LondonHaglund, Björn (2001): Fritidsvetenskap: En kunskapsöversikt. IPD- rapporter NR2001: 13. Göteborgs universitet. GöteborgHagström, Stig (1998): “Utvärdering för att säkra eller utveckla kvalitet?” i Utvärdering-ett medel för att säkra eller utveckla kvalitet. Rapport 98:1. Forskningsnämnden.StockholmHammerström, Helena (2007): Från aggresivitet till harmoni: En introduktion tillART: Gothia förlag AB. StockholmHouse, R, Ernest (1993): Professional Evaluation: Social Impact and Political consequences.SAGE publications. LondonInternavtal, fritidsverksamhet, Fritidsgårdar, fritidsklubbar (2007-2010)Kylén, Jan- Axel (2008): Att utvärdera: organisation, verksamhet, personal. Liber.MalmöLaxvik, Thorsten (2001): Bärande relationer: Normativ rapport om förutsättningarför goda möten i öppen verksamhet på fritidsgård. Fritidsforum förlag. StockholmLindar, Pär (1999): Fritidsboken. Första Uppl. Bonniers förlag. StockholmLöfström, Anette (2006): Stenhagen- En etnologisk studie av elevers, föräldrars ochlärares tankar kring en omorganisation av skolor. www.forum för skolan/bibliotek/publikationer/löfström.UppsalaMyndigheten för skolutveckling (2003: Att granska och förbättra kvalitet- Om kvalitetsutvecklingi skola, förskola, skolbarnomsorg och vuxenutbildning- en översiktöver aktuell forskning och utveckling samt dokumenterad erfarenhet. Fritzeskundservice. StockholmNitzler, Ragnhild (1998): ”Från utvärdering till kvalitetssäkring- några reflektioner”i Utvärdering- ett medel för att säkra eller utveckla kvalitet. Rapport 98:1.Forskningsnämnden. StockholmObert, Christina & Forsell, Monica (2000): Fokusgrupp: ett enkelt sätt att mätakvalitet. Kommunlitteratur. HöganäsProposition 1993/94:11. Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, .Skolverket 1998: Beskrivande data om barnomsorg och skola. StockholmSkolverket 1999: Finns Fritids? StockholmSocialstyrelsen (1995): Barnomsorgen i socialtjänstlagen- allmänna råd från socialstyrelsen.Modin tryck. StockholmSvenneke Pettersson, Diana & Havström, Mats (2007): Fritidsledares tysta kunskap.Fritidsforum. StockholmTrondman, Mats (2000): ”Det är något särskilt med jobbet: Den solidariska underordningenslogik. Ett kultursociologiskt ode till en fritidsledare” i Fritidskulturer.Leif Berggren (red.) Studentlitteratur. LundUngdomsstyrelsen 2003: De kallar oss unga: Ungdomsstyrelsens Attityd- och utvärderingsstudie.2003:1. Ungdomsstyrelsens skrifter. Stockholm79

Otryckta källorAnsökan till projektet Hand i handFritidspolitiskt program för Uppsala kommunKvalitetsredovisningar för fritidsgårdar och fritidsklubbar (2007). Uppsala produktion,Vård och bildningLundevall, Erik (2007): Metoder i fritidsgårdsarbete: med inriktning på barn medfunktionshinder. Uppsala Vård och Bildning. UppsalaMål och riktlinjer för fritidsgårdar i Uppsala kommun. Barn- och ungdomsnämnden(2006)Skolplan. Uppsala kommuns plan för barns, ungdomars och vuxnas lärande ochÅtagande för fritidsverksamheten (2008-2010). UppsalaEnkäter28 enkäter, barnTre enkäter, fritidsledareIntervjuerSamtliga intervjuer är inspelade och utskrivna i text. Materialet sparas och förvaltasav projektet Forum för skolan som kulturmiljö och arbetsplats vid Uppsala universitet.Barn vid fritidsklubb i Uppsala kommun, 5 flickor och två pojkar (2008- 02-12)Barn vid fritidsklubb i Uppsala kommun, två flickor och två pojkar (2008-02-13)Barn vid fritidsklubb i Uppsala kommun, två flickor och en pojke (2008-03-05)Fördjupningsfrågor, chef vid fritidsgårdar i Uppsala kommun (datum saknas)Fördjupningsfrågor, fritidsledare vid Uppsala kommun (2008-03-04)Chef vid fritidsgårdar i Uppsala kommun, man (2008-02-14)Chef vid fritidsgård i Uppsala kommun, man (2008-02-28)Chef vid fritidsgårdar i Uppsala kommun, kvinna (2008-03-03)Chef vid fritidsgård i Uppsala kommun, man (2008- 03-04)Chef vid fritidsgård i Uppsala kommun, man (2008-04-03)Fritidsledare vid fritidsgård i Uppsala kommun, kvinna och man (2008- 02-12)Fritidsledare vid fritidsgård i Uppsala kommun, man (2008-02-13)Fritidsledare vid fritidsgård i Uppsala kommun, kvinna (2008-02-28)Fritidsledare vid fritidsgård i Uppsala, man (2008-02-28)Fritidsledare vid fritidsgård i Uppsala kommun, kvinna (2008-03-05)Kursledare, AIM samt Stad och landsbygdsprojektet, man (2008-02-15)Projektansvariga för Hand i hand, kvinna och man (2008-02-12)Ungdomar vid fritidsgård i Uppsala kommun, tre flickor och tre pojkar (2008-02-28)Ungdom vid fritidsgård, man (2008-04-03)Sjöblom, Gunilla, Uppsala produktion, Vård och bildning (2008-02-20)Två tjänstemän vid Uppdragskontoret i Uppsala, kvinna och man (2008-02-15)Observationsbeskrivningar från fältarbeteWebsidorwww.skolverket.se/fritids i marginalenwww.skolverket.se/skollagenwww.skolverket.se/Allmänna råd80

fritidspolitiskt program: http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/fritidspolitiskt_program.pdfwww.wikipedia.sewww.ne.se81