Vägledning vid återvinning av värme från avloppsvatten

11Exempel 5:Avloppsvärmeväxlare istudentboende i UppsalaEtt studentboende i Uppsala med 230 lägenheteri två fastigheter renoverades 1996.I samband med detta installerades en avloppsvärmeväxlareför att minska energianvändningentill varmvattnet. Den totala vattenanvändningen var vid denna tid omkring14 000 m 3 per år.Principskiss för värmeväxlarsystem i Uppsala.Installerad teknikTvå seriekopplade värmeväxlare installeradespå en vägg i källaren på ett av husen. Värmeväxlarenär en motströms värmeväxlare sombestår av ett avloppsrör omslutet av ett färskvattenrör.Värmeväxlaren tar emot avloppsvattenfrån hälften av de 230 lägenheternamen varmvattnet förvärms till samtliga lägenheteroch tvättstugor. Efter förvärmningenhöjs vattnet till rätt temperatur med fjärrvärme.BesparingarEnligt mätningar som gjordes 1999 * minskarvärmeväxlaren energianvändningen med 38MWh per år, vilket motsvarar 165 till 330 kWhper lägenhet och en besparing på 14 procent.FramgångsfaktorerI och med att installationen gjordes i sambandmed ett stambyte kunde investeringskostnad -erna hållas nere. Det var heller inte möjligt attåtervinna värmen från alla lägenheter, mengenom att vattnet förvärms till alla lägenheternautnyttjas den värme som finns i avloppsvattnetpå bästa sätt.Exempel 6:Avloppsvärmeväxlare iflerfamiljshus i LundKvarteret Jöns Ols i Lund stod klart år 2000.Det är ett flerfamiljshus med 34 lägenheteroch byggdes med syftet att halvera andel köptenergi mot ett konventionellt hus. Det var ettlyckat projekt och utvärderingen visar att totalenergianvändning blev 84 kWh/m 2 (BRA),inklusive hushållsel. Detta uppfylldes genomexempelvis extra isolering, bättre fönster,minimering av köldbryggor etcetera. En åtgärdvar också att installera en avloppsvärme -växlare för att förvärma tappvarmvattnet.Värmeväxlaren fungerade bra, men mängdenåtervunnen energi blev något mindre änplanerat vilket delvis kan förklaras av atthyresgästernas vattenkonsumtion var lägre änman räknat med från början.Detta exempel visar att det krävs ett visstvärmeunderlag för att få lönsamhet. Medstörre vattenflöden hade lönsamheten däremotblivit bättre. I första hand är det dock viktigtatt inte mer vatten än nödvändigt används,vilket man lyckats bra med i Jöns Ols. **EnergiÅtervunnen värmePer lägenhet38 MWh/år65–330 kWh/årTemperaturerInkommande kallvatten 12°CInkommande avloppsvatten 27°CTemperatur höjning av detförvärmda färskvattnet 5°CEkonomiInvesteringskostnaden var cirka 70 000 kronor1996 och med en besparing på 38 MWh per årvar det mycket lönsamt. Genom att beräkna nuvärdetför värmeväxlaren blir medelkostnadenper MWh omkring 16 öre per kWh (20 år, ränta5 procent).*Berggren, J and Persson, L (1999)Värmeåtervinning från flerbostadshus, KTH,Avd för uppvärmnings och ventilationsteknik,Institutionen för energiteknik, Stockholm).**Warfinge, C (2005), Kv Jöns Ols i Lund – energisnåltoch lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik,WSP Environmental Byggnadsfysik Malmö,Pnr 12800-1 Statens Energimyndighet.