Vägledning vid återvinning av värme från avloppsvatten

Vägledning föråtervinning av värmefrån avloppsvatten

2Projektet stöds av:Intelligent Energy Europe Programme of the European CommunityAnsvaret för innehållet i den här publikationen svarar författarna för.Det representerar inte åsikten hos de europeiska länderna.Europakommissionen är inte ansvarig för hur informationen i broschyren används.För mer information om aktuella projekt iNorge, Tyskland eller Österrike kontakta:NorconsultNorconsult(Norge, Oslo)wastewaterheat.norconsult.noBerliner Energieagentur(Tyskland, Berlin)berliner-e-agentur.deGEA(Österrike, Graz)grazer-ea.at

3InnehållAvloppsvatten som värmekälla ..................................................4–5Erfarenheter från olika projekt,i Sverige och Europa ..........................................................................6–11Några goda råd ......................................................................................12–13Förutsättningar för återvinning......................................................14Energitjänster......................................................................................................15Vanliga frågor............................................................................................16–17Checklista....................................................................................................18–19

4Avloppsvatten som värmekällaÄr avloppsvatten en värmekälla sompassar er? Det kan vara ett mycket braalternativ, både när det gäller ekonomioch miljö. Mycket värmeenergi rinnerut med avloppsvattnet och det finnsidag tekniker att återvinna dennaenergi. Detta är framförallt intressantpå reningsverk, i mindre fjärrvärmenät,men även för enskilda byggnader.Det finns möjligheter att återvinnabåde med värmepumpsteknik ochgenom ren värmeväxlig beroende påförutsättningar.Avloppsvatten har använts som värmekälla tillfjärrvärmenät i Sverige sedan 1980-talet. Detfinns idag ett 40–50-tal sådana större värmepumparsom använder värmen i renat avloppsvatten.En del av spillvärmen i avloppsvattnetutnyttjas alltså, men det finns fortfarande enoutnyttjad potential!Vid återvinning med värmepump finnsdet anledning att även värdera möjligheten attutnyttja den för produktion av kyla. Allt flerfastighetsägare installerar kyla och i fler ochfler kommuner byggs fjärrkylsystem ut. Gårdet att använda både värmen och kylan fåsstörre nytta ut av en eventuell investering.Informationen i broschyren riktar sigframförallt till energibolag, större fastighetsägare,kommuner och energitjänsteföretagsom är intresserade av att minska energianvändningenoch återanvända värme frånavloppsvatten.De värmesystem som berörs har oftast ettvärmebehov på mer än 100 kW, men ävenmindre anläggningar är aktuella.För information om projektet WasteWater-Heat besök hemsidan www.wastewaterheat.net.Ekonomiska aspekteroch besparingspotentialByggnader effektiviseras hela tiden och i nyabyggnader försöker man ytterligare minimeravärmeförlusterna. En av de förlustposter somär svårast att minska är just värmeförlusternai avloppsvattnet och här finns det förutsättningaratt bli bättre. Från hushåll eller kommersiellabyggnad är det mycket avlopps vattenmed en temperatur på mellan 20–30 ºC somrinner ut via avloppssystemet. Detta betyderstora energiförluster. I medeltal använder varjeperson i EU 120–260 liter vatten per dag ochomkring 30–50 procent av detta är varmvatten.Tittar vi på Sverige används cirka 190 literper person och dag och kan temperaturen på

5avloppsvattnet sänkas med en grad motsvarardet 720 GWh per år. I första hand ska förståsvarmvattenbehovet minskas, men vi behöverfortfarande värme och varmvatten och då gällerdet att hitta bra lösningar för detta.VärmepotentialVattenanvändningen varierar från land tillland och likaså varmvattenanvändningen. Itabellen nedan visas vattenanvändning perinvånare och dag för ett flertal länder i Europa.Det är mycket värmeenergi som passeraravloppssystemet och det finns möjligheter attåtervinna delar av detta, dels med värme -pumpar och dels med ren värmeväxling.Beroende på förutsättningar och villkor såvarierar dessa möjligheter mellan olika länder.Den uppskattade potentialen för några länderär 11 000 GWh (Tyskland), 1 500 GWh(Norge), 1 500 GWh (Sverige), 500 GWh(Österrike). 6 200 GWh återvinns redan iSverige med större värmepumpar (> 1 MW),vilka används i fjärrvärmesystem.Eftersom stora värmepumpar redan utnyttjarspillvärmen till stor del är marknadspotentialeni Sverige är störst för mindresystem, vilket innebär uppvärmning avreningsverk, industrier och större fastigheterutanför fjärrvärmeområden. Det finns självklartfortfarande möjlighet att användaavloppsvärmepumpar till fjärrvärme, menlönsamheten är ofta sämre i dessa system dådet idag är billigare att använda andra typerav bränslen. I mindre fjärrvärmenät kan detdock vara ett alternativ. Ett område som fortfarandekan utvecklas och som troligen kommeratt växa framöver är återvinning direkt ibyggnader med passiva växlare, det vill sägautan värmepump.Utsläpp av koldioxid från några olika värmekällor.För elbaserade värmekällor avser det högre värdetmarginalel och det lägre europeisk elmix.VärmekällaElvärmeOljaAvloppsvärmeBergvärmeCO2-utsläpp(kg/MWh)500–1000 kg330 kg140–280 kg165–330 kgFigur Jämförelse av hushållens vattenkonsumtion iEuropeiska länder (källa: OECD 1999, IWSA 1999,BGW Water Statistics 2004)Det finns även en möjlighet att nyttja denkalla sidan på en värmepump för fjärrkyla.Detta är framförallt kopplat till större systemoch kommersiella byggnader och här finns enpotential som uppgår till omkring 40–60 procentav det uppskattade värmebehovet ovan.Minskade CO2 utsläpp?Förbränning av fossila bränslen bidrar till enökande halt av koldioxid (CO2) i atmosfären.Koncentrationen av koldioxid har ökat med25 procent de senaste 100 åren och myckettyder på att klimatförändringarna beror påjust detta.En minskad energianvändning leder oftastäven till minskade utsläpp av fossil koldioxid,men det är viktig att se energianvändningen iett större perspektiv för att kunna bedömadetta. Huruvida de fossila koldioxidutsläppenminskar då värme återvinns från avloppsvattenvarierar från fall till fall där den mestavgörande faktorn är nuvarande uppvärmningssätt(det vill säga olja, el, pellets, fjärrvärme,naturgas etcetera).Att minska de globala utsläppen av koldioxidär viktigt, och att återvinna värme frånavloppsvatten kan vara en möjlighet. Generelltger energibesparingar inte bara miljömässigavinster utan det sparar även pengarsom då kan användas till annat.

6Erfarenheter från olika projektMarknadsanalysen visar att det finnsen god potential att använda avloppsvattensom värmekälla. För att ge enöversikt av olika tekniker och lyckadeanvändningsområden presentas kortfattatexemplen i tabellen nedan frånSverige och Österrike. Exemplen gerkort information om funktion, teknik,kostnader och framgångsfaktorer förolika lösningar.Systemen är både rena värmeväxlare ochvärme växlare kombinerade med värmepumpar.Fördelen med ett värmepumpsystem är att detkan leverera värme med högre och mer användbaratemperaturer än ett rent värmeväxlarsystemsom mest används till förvärmning.För ytterligare detaljer hänvisas till”Best practice catalogue”.Informationen är på engelska och kan laddasner på www.energikontor-so.com ellerwww.wastewaterheat.net.Exempel 1:Uppvärmning av reningsverki Alvesta kommun (Sverige)En första värmepump installerades på Alvestareningsverk 1981 för att minska kostnadernaoch oljeanvändningen. År 2002 var den gamlavärmepumpen däremot utsliten och byttes utmot en ny. Byggnaden och rötkammarenvärms idag i första hand med biogas, men eftersomdetta inte räcker till kompletteras medvärme från värmepumpen och i sista handmed olja.

7Den nya värmepumpen var betydligt effektiv -are än den gamla och minskade oljeanvändningenmed 50–60 m 3 per år trots attelanvändningen inte ökade nämnvärt.På reningsverket passerar omkring 5 000 m 3vatten varje dag och delar av detta går viavärmepumps systemet. Det renade avloppsvattnethar en temperatur på omkring 8–9 ºCnär det är som kallast.För att säkra vattenflödet genom växlarenmåste filtren rengöras varje vecka och dettatar cirka 15 minuter per rengöring.Tekniska dataVärmepumpen har fyra kompressorer ochvärmeväxlaren är en plattvärmeväxlare.I tabellen nedan visas några värden för värmepumpen.ElVärmeEffekt (kW) 90 Ca 300Värmefaktor >3Temperaturer Före EfterPrincipskiss för återvinning i Alvesta och Moheda.Moheda ReningsverkMoheda Reningsverk som är mindre än det iAlvesta tar emot omkring 1 000 m 3 avloppsvattenper dag och detta verk värmdes tidigaremed en oljepanna. Oljepannan har nu bytts utmot en värmepump som tar värme från detrenade avloppsvattnet på samma sätt som påreningsverket i Alvesta.För att kunna köra värmepumpen har ettsjälvrensande filter installerats för att få bortpartiklar/ämnen som annars hade satt igenvärmeväxlaren.Kompressorn på värmepumpen i Mohedaär på 23 kW och kan leverera 74 kW värmemed 7 gradigt avloppsvatten och 55 grader ivärmesystemet.Avloppsvatten 8–9°C 4–5 °CLevererad temp.till värmesystem 55 °CEkonomiInvesteringskostnaden för att ersätta dengamla värmepumpen var omkring 350 000kronor. Underhållskostnaderna är låga,omkring 5 000 kronor per år.MiljöVärmepumpen minskade oljeanvändningenmed omkring 50– 60 m 3 trots att elanvändningeninte ökade nämnvärt. Oljeminskningenmotsvarar minskade koldioxidutsläpp medomkring 160 ton.KommentarerAlvesta investerade i värmepumpen av rentekonomiska skäl och driftledningen har varitså pass nöjda att man dessutom installeratliknande värmepumpar på två mindre reningsverk,i Moheda och Vislanda.En ny värmepump på MohedaReningsverk har ersatt dengamla oljepannan.

8Exempel 2:Värme- och kylsystem för kontor ochaffärer – Värmepumpsanläggning påVienna City Magistrate 30 (Österrike)Värmepumpsanläggningen byggdes för att iförsta hand täcka kylbehovet för en kontors-,affärs- och garagebyggnad, men dessutom föratt reducera värmekostnaderna under uppvärmningssäsongen.Anläggningen som finnsi Wien, Österrike, använder avloppsvattnet i ennärliggande avloppsledning för att produceravärme eller kyla till byggnaden. Systemet harvarit i drift sedan januari 2006.Värmepumpen sänker temperaturen på avloppsvattnetmed 0,2 grader C, vilket är relativtlite. Skulle flera fastigheter värmas medspillvärme från samma avloppsledning kantemperatursänkningen däremot bli märkbarvid reningsverket och kvävereningsprocessen.EkonomiInvestering 132,500€Drift -och underhållEnergikostnader(för electricitet )960€/år19,318€/årTotal driftskostnad20,278€/årTotal kostnad (per MWh värme) 55,40€/MWhKälla: GrazEnergy AgencyInstallerad teknikVärmepumpen täcker byggnadens hela kylbehovgenom att överföra värme till avloppsvattnetmed hjälp av värmepumpen eller genomfrikyla och då bara använda värmeväxlaren.Men värmepumpen används dessutom för attvärma tappvarmvatten under hela året samtför lokaluppvärmning när det finns behov avdetta. Omkring 70 procent av byggnadenstotala värmebehov täcks med värmepumpen,resterande del täcks av en extern värmekälla.Värmeväxlaren som är 30 meter lång kräverendast marginellt med underhåll trots attavloppsvattnet är orenat.Tekniska dataEl Värme KylaEffekt (kW) 41,5 190,1 148,6Energi (MWh/år) 98,9 366,0Värmefaktor 3,7Temperaturer Före EfterMinsta vattenflöde 1080 m 3 /hFörångare 5,0°C 11,0°CKondensor 35,0°C 30,0°CAvloppsvatten 16,0°C 15,8°C i medel

9Exempel 3:Värmepump för produktion avfjärrvärme och fjärrkyla i ÖrebroTvå stycken värmepumpar installerades iÖrebro 1984 för att producera värme till fjärrvärmenätet.Värmepumparna ägs och drivs avenergibolaget som också driver hela fjärrvärme -nätet. År 2005 producerade värmepumparna120 GWh av det totala värmebehovet på 1 200GWh i fjärrvärmesystemet. Dessutom leverer -ades 9 GWh fjärrkyla.Tekniska dataEl Värme KylaEffekt (MW) 2x6,5 2x20Energi (GWh/år) 40 120 8–9COP 3Temperaturer Före EfterFörångare 8–10°C 3–5°CKondensor 46–55°C 60–75°CPrincipskiss för återvinning i Örebro.Installerad teknikTvå värmepumpar med 2-stegs axialkompressortar värme från delar av det renade avloppsvattnet.Avloppsvattnet har en temperatur påomkring 8–10 grader innan värmepumpenoch omkring 3–5 grader efteråt. Varmvattnetsom produceras har en temperatur på 60 grad -er vintertid och 75 grader på sommaren.För att utnyttja det kalla vattnet från värmepumparnahar även ett fjärrkylsystem byggtsut i Örebro.MiljöVärmepumpen arbetar idag som topplast ochersätter olja. Andra värmekällor i fjärrvärmesystemetär spillvärme från industri ochvärme från biobränsle. Miljömässiga vinsterär minskade luftföroreningar och ett minskatantal luftkonditioneringssystem genom fjärrkylan.FramgångsfaktorerEn viktig faktor till att få en bättre lönsamhetär just kombinationen med ett fjärrkylsystem.En annan viktig del är ett bra samarbete medkommunen som äger reningsverket och likasåvärmen i avloppsvattnet.

10Exempel 4:Värmeåtervinning iOskarshamns simhallÅr 2006 stod Oskarshamns kommuns nyasimhall klar. För att skapa goda förutsättningartill att minimera energibehovetbyggdes simhallens energisystem ihop meden konstfrusen bandyplan och den befintligaishallen. Detta möjliggjorde att överskottsvärmenfrån ishallens och bandybananskylkompressorer kunde användas till attvärma simhallen.För att ytterligare minska energianvändningeninstallerades även en avloppsvärmeväxlareför återvinning av värme fråndusch vattnet. Med hjälp av värmeväxlarenförvärms inkommande kallvatten till duscharnamed utgående avloppsvatten, vilket minskarbehovet av köpt energi till duschvattnet.Mätningar visar att temperaturhöjningenav det inkommande kallvattnet i medeltal vardrygt 7 grader mellan maj till september2007. Detta ger en besparing på cirka 8 kWhper kubikmeter vatten.Temperaturhöjning av inkommande kallvatten underperioden maj till september 2007. Källa: Skanska.Avloppsvärmeväxlare för återvinning av värme från duschvattnet.

11Exempel 5:Avloppsvärmeväxlare istudentboende i UppsalaEtt studentboende i Uppsala med 230 lägenheteri två fastigheter renoverades 1996.I samband med detta installerades en avloppsvärmeväxlareför att minska energianvändningentill varmvattnet. Den totala vattenanvändningen var vid denna tid omkring14 000 m 3 per år.Principskiss för värmeväxlarsystem i Uppsala.Installerad teknikTvå seriekopplade värmeväxlare installeradespå en vägg i källaren på ett av husen. Värmeväxlarenär en motströms värmeväxlare sombestår av ett avloppsrör omslutet av ett färskvattenrör.Värmeväxlaren tar emot avloppsvattenfrån hälften av de 230 lägenheternamen varmvattnet förvärms till samtliga lägenheteroch tvättstugor. Efter förvärmningenhöjs vattnet till rätt temperatur med fjärrvärme.BesparingarEnligt mätningar som gjordes 1999 * minskarvärmeväxlaren energianvändningen med 38MWh per år, vilket motsvarar 165 till 330 kWhper lägenhet och en besparing på 14 procent.FramgångsfaktorerI och med att installationen gjordes i sambandmed ett stambyte kunde investeringskostnad -erna hållas nere. Det var heller inte möjligt attåtervinna värmen från alla lägenheter, mengenom att vattnet förvärms till alla lägenheternautnyttjas den värme som finns i avloppsvattnetpå bästa sätt.Exempel 6:Avloppsvärmeväxlare iflerfamiljshus i LundKvarteret Jöns Ols i Lund stod klart år 2000.Det är ett flerfamiljshus med 34 lägenheteroch byggdes med syftet att halvera andel köptenergi mot ett konventionellt hus. Det var ettlyckat projekt och utvärderingen visar att totalenergianvändning blev 84 kWh/m 2 (BRA),inklusive hushållsel. Detta uppfylldes genomexempelvis extra isolering, bättre fönster,minimering av köldbryggor etcetera. En åtgärdvar också att installera en avloppsvärme -växlare för att förvärma tappvarmvattnet.Värmeväxlaren fungerade bra, men mängdenåtervunnen energi blev något mindre änplanerat vilket delvis kan förklaras av atthyresgästernas vattenkonsumtion var lägre änman räknat med från början.Detta exempel visar att det krävs ett visstvärmeunderlag för att få lönsamhet. Medstörre vattenflöden hade lönsamheten däremotblivit bättre. I första hand är det dock viktigtatt inte mer vatten än nödvändigt används,vilket man lyckats bra med i Jöns Ols. **EnergiÅtervunnen värmePer lägenhet38 MWh/år65–330 kWh/årTemperaturerInkommande kallvatten 12°CInkommande avloppsvatten 27°CTemperatur höjning av detförvärmda färskvattnet 5°CEkonomiInvesteringskostnaden var cirka 70 000 kronor1996 och med en besparing på 38 MWh per årvar det mycket lönsamt. Genom att beräkna nuvärdetför värmeväxlaren blir medelkostnadenper MWh omkring 16 öre per kWh (20 år, ränta5 procent).*Berggren, J and Persson, L (1999)Värmeåtervinning från flerbostadshus, KTH,Avd för uppvärmnings och ventilationsteknik,Institutionen för energiteknik, Stockholm).**Warfinge, C (2005), Kv Jöns Ols i Lund – energisnåltoch lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik,WSP Environmental Byggnadsfysik Malmö,Pnr 12800-1 Statens Energimyndighet.

12Avloppsvärmepumpar kan som nämntstidigare vara lämpliga för användningsom värmekälla för flera applikationer;exempelvis i ett fjärrvärmenät, på ettreningsverk eller i större byggnaderutanför fjärrvärmeområden.Några goda rådDet viktiga är att det finns ett reningsverkeller en större avloppsledning i närheten somkan användas för som värmekälla. Normaltkrävs det ett värmeeffekt behov på 100–200kW för att det ska finns lönsamhet i det. På ettreningsverk kan denna siffra vara lägre.Vägen från ide till färdig anläggning ellerinstallation består av flera steg, från en enkelförstudie till den slutligt färdiga anläggningen.Nedan beskrivs några delar man börtänka på:1. Översyn av möjligheter (enkel förstudie).2. Förstudie.3. Överenskommelse med kommunengällande värmeåtervinning.4. Administration och finansiering.5. Detaljerad planering.6. Drifttagande av anläggning.Några steg i arbetetÖversyn av möjligheter (enkel förstudie)Det finns många parametrar att studera i entidig fas av ett projekt. För att underlätta dettafinns en kort checklista som bilaga.De viktigaste punkterna som tas upp är:• Avloppsvatten som värmekälla (ellervärmesänka för kyla) – mängd som normaltbehövs och tillgängliga temperaturer.• Placering – avstånd mellan värmekällaoch användare.• Tekniska möjligheter.• Administrativa aspekter.• Vilka personer/företag bör vara med ellerinformeras.FörstudieFås ett positivt utslag på den första förstudienbör en djupare förstudie göras av en erfarenperson/konsultfirma för att säkerställa attutformningen av systemet blir bra. I detta steggår man in mer i detaljer när det gäller detekniska möjligheterna.• Energikälla och behov – hur överensstämmeravloppsvattenflödet med behovetoch hur varierar detta över året.• Kostnader.• Placering.

13Överenskommelse med kommun ellerbolag som sköter avloppsvattenreningNormalt sett krävs ett avtal mellan företagetsom sköter avloppssystemet och likaså ägeravloppsvattnet (VA-huvudmannen) och denpart som vill utvinna värme från avloppsvattnet.Vanligtvis är detta ett avtal mellan en kommunoch ett energibolag.Vid återvinning direkt i en byggnad får dunormalt återvinna så mycket värme från avloppsvattnetsom du tillfört det när det kom ini byggnaden utan avtal.Enligt P94 ABVA (Allmänna bestämmelserför VA-verksamhet; publikation frånsvenskt Vatten) står det:”Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske,så att temperaturen i utsläppt avloppsvattenunderskrider temperaturen i det av bolagetlevererade dricksvattnet.”Variationer kan dock förekomma mellan olikakommuner.riskerna och energitjänsteföretaget kan även,beroende på avtal, finansiera anläggningen.Återbetalning sker då genom att Energitjänsteföretagettar del av de minskade energikostnaderna.Detaljerad planeringSamarbeta med en erfaren konsultfirma för attfå en så bra lösning som möjligt. Undersökolika typer av värmeväxlare för att se vad sompassar bäst, vilket är beroende av exempelvisvattenkvaliteten.Drift av systemStora system, överstigande 1–10 MW bör haen egen organisation. Mindre system kandrivas av den egna organisationen eller ettenergitjänsteföretag.Administration och finansieringDet finns olika sätt hur man genomför planering,byggnation och drift av ett avloppsvärmesystem,exempelvis ”gör det själv” eller med hjälp avett energitjänsteföretag. Tar man hjälp av ettenergitjänsteföretag minskar normalt sett

14Normala krav på byggnadsstorlekoch värmesystem för att det ska finnaslönsamhet i investeringen:Förutsättningar för återvinningByggnaden bör ha ett tillräckligt värmebehov,cirka 100 till 200 kW:• Värmebehovet motsvarar omkring 40–50lägenheter eller 2000–5000 m 2 kontorselleraffärslokal. Värdena kan dock varieraberoende på vald teknik och förutsättningar,och det kan därför finnas goda möjligheteratt även ansluta mindre enheter.Vid återvinning i reningsverk kan dessavärden sänkas. Även då det gäller så kalladepassiva system, som endast används vidförvärmning av tappvarmvatten, finns förutsättningaratt titta på mindre system.• Byggnaderna bör vara lokaliserade näravärmekällan, det vill säga avloppskanaleller ledning. Normalt sett 100–500 meteroch i vissa fall upp till en kilometer.Tillsammans med rekommenderad storlek påbyggnad, typ av värmesystem med mera såfinns andra faktorer som underlättar möjlighetenatt använda avloppsvatten som värmekälla.Detta kan exempelvis vara:• Planerade renoveringar.Vid utbyte av gamla värmesystem är det ettbra tillfälle att undersöka möjligheten attåtervinna värme från avloppsvatten. Bådevad gäller aktiva system med värmepumpoch passiva system.• Reningsverk.Vid reningsverk kan det vara ett ekonomisktmycket bra alternativ att användaavloppsvärme, eftersom det är nära tillvärmekällan.• Värme och kyla.Vanligtvis är det fördelaktigt att ha ettkombinerat värme- och kylsystem eftersomsystemet utnyttjas bättre. Drifttiderna blirlängre och driftkostnaderna blir lägretotalt sett.

15Ett sätt att realisera ett nytt värmeförsörjningssystemär att ta hjälp avett energitjänsteföretag.Vad är då en energitjänst?En energitjänst avser ett samverkanskonceptdär en annan part avser att effektivisera enfastighet eller förbrukares energianvändning.Detta kan ske genom att den andra partenfinansierar och installerar nödvändig utrustningsom då återbetalas med hjälp av energibesparingen.Alternativt kan den andra parteni sin tur använda sig av en utomstående finansiär,det vill säga en tredjepartsfinansiär.Användningen av energitjänster och tredjepartsfinansieringär lämpligt att använda förföretag/kommuner som inte har möjlighet attinom den egna budgeten göra nödvändiga åtgärderför att minska sin energianvändning.Fördelar med att använda energitjänster/tredjepartsfinansiering kan vara:• Eget kapital eller nya lån behöver inteanvändas för att genomföra projektet.• Det finansiella upplägget och besparingsgarantingör projekten nästan riskfria förköparen av tjänsten.Med hjälp av energitjänsteföretag kanbyggnader alltså göras mer energieffektivaoch mer ekonomiska på samma gång, utan(eller endast litet) eget investerat kapital.Detta med garanterad totalkostnad ellergaranterade besparingar, med innovativatekniker och individuella tjänster. Är duintresserad av information rörande energitjänsterkan du läsa mer i dessa broschyrer:EnergitjänsterEnergieffektiviseringstjänsterBeskriver kortfattat energitjänsteroch visar exempel påolika projekt.Finns att ladda ner på:www.energikontor-so.comEnergitjänstebroschyrenÖversiktlig informationom energitjänster ochredovisning av en6-stegsmodell.Finns att ladda ner på:www.energitjanster.se

16Här nedan följer några av de vanligastefrågorna vad gäller avloppsvatten somvärmekälla.Vanliga frågorNär anses det vara ekonomisktintressant att använda avloppsvatten somvärmekälla?Vilket avstånd till avloppsledningen/värmekällan är möjligt?Det är möjligt att använda värme frånavlopps vatten i områden med mer än 5 000personekvivalenter eller områden med enhuvudledning som har ett tillräckligt stortupptagningsområde. Ekonomin i det beror påflera faktorer varför det rekommenderas attgöra en mindre förstudie (se bifogad checklista).Lönsamheten blir bättre med långa drifter,varför det är bra om det finns behov av bådevärme och kyla.Avståndet mellan energianvändaren(byggnaden) till möjlig plats att ta värme ifrån(avloppsledning eller reningsverk) bör vara:• < 100 meter i tätbebyggda områden• < 500 meter i glesbebyggda områden• < 1000 meter vid användande av renatavloppsvatten i glesbebyggda områdenFör större system där värmen används för attproducera fjärrvärme kan längre avstånd varmöjligt.

17Är det möjligt att kyla en byggnad med”avloppsvattenvärme”?Avloppsvattnet kan användas som värmesänka,det vill säga värme lämnas till avloppsvattnet.Det gäller dock att avloppsvattentemperatureninte är för hög. Kan systemetanvändas för värme på vintern och kyla påsommaren utnyttjas det effektivare, vilket kanöka lönsamheten.Är det någon negativ påverkan av denbiologiska aktiviteten på reningsverket?Avloppsvattentemperaturen bör inte sjunkaunder 8 grader vid inloppet till reningsverketför att undvika påverkan av den biologiskareningsprocessen. Problemet minskar i störresystem. Det är dock bra om avloppsvattnethåller en så hög temperatur som möjligt (tillen viss gräns) när det kommer till reningsverketoch en diskussion bör därför tas medVA-ansvarig personal om orenat avloppsvattenska användas.Vilken mängd avloppsvatten behövs som minstför att använda en avloppsvärmeväxlare?Vid återvinning av värme från en avloppsledningi kombination med värmepump börmedelflödet vara minst 10–15 l/s (36–54 m³/h).Nödvändigt avloppsvattenflöde beror sedanpå behovet av värme- och/eller kyleffekt.För mindre system som används vid förvärmningav tappvarmvatten är det viktigt medsamtidighet, det vill säga att avloppsvattnetrinner ut samtidigt som inkommandekallvatten ska förvärmas.Vilka drift- och underhållskostnader kanförväntas för en värmeväxlare i en avloppsledningoch hela installationen?Underhållskostnaden för växlaren är detsamma som för en normal avloppsledning.Hur stor är investeringskostnaden?Varierar mycket från fall till fall och beroendepå teknik och om renat eller orenat avloppsvattenanvänds. För en värmeväxlare somanvänds integrerat i en avloppsledning kanpriset ligga på omkring 5 000 kronor per kW.För system som använder renat avloppsvattenär investeringskostnaden dock lägre.Vem ska jag kontakta om jag vill användavärme från avloppsvattnet?I första hand bör man kontakta och kommaöverens med anläggningsägaren, vanligtvisVA-huvudmannen. Vid behov kan ävenenergibolag eller liknande kontaktas och omytterligare hjälp eller teknisk rådgivningbehövs så bör lämplig konsult kontaktas.Hur lång är livslängden på en värmeväxlarei en avloppsledning samt hela installationen?Värmeväxlaren bör ha en livslängd på mer än30 år. En del tillverkare kan byta ut, byggaom och sätta dit nya delar under växlarenslivstid. Livslängden på en värmepump äromkring 15 till 20 år.I vilka värmesystem kan avloppsvattenenergi användas?Kan användas i alla värmesystem där envanlig markvärmepump kan användas. Lågtemperaturssystemär dock att rekommendera(värmesystemtemperatur 45°C) eftersomeffektiviteten ökar om värmepumpen intebehöver höja temperaturen så mycket.Finns det goda exempel som kan besökas?De flesta system som nämns i denna broschyroch i ”Best Practice Catalogue” kan med storsannolikhet besökas. Energikontor Sydost kanvid behov hjälpa till med kontaktuppgifter.

18Checklista – Enkel förstudieAktiva system (värmepumpar) i allmänna avloppssystem.(Obs! Angivna riktvärden är ungefärliga och kanvariera beroende på använd teknik och applikation.)Rådgivare/konsult:............................................................................................Beställare:............................................................................................Anläggning:............................................................................................Beskrivning och ritning av anläggning:........................................................................................................................................................................................Placering❏ 5000 PeTätbefolkat område med mer än 5 000 person -ekvivalenter eller område med en huvudledning,som upptar en tillräckligt stor andel avloppsvatten.❏ < 100 m avståndAvstånd från byggnad till potentiellt anslutningspunkttill avloppsledningen bör vara mindre än100 meter i stadsområden och mindre än 500meter i glesbefolkade områden.Avloppsvatten❏ > 8 °C avloppsvattenFör att undvika negativ påverkan av den biologiskaprocessen bör avloppsvattnets temperatur vid inloppettill reningsverket inte sjunka under 8 grader.❏ > DN 800 mm ledningKan vid vissa tekniska lösningar krävas en innerdiameterpå avlopps ledningen på mer än 800 mm(≥ 600mm vid nykonstruktion) och en tillräckliglängd.❏ Pumpstation med tillräckligt utrymmePumpstation för avloppsvatten med en störretillförselledning, med tillräckligt utrymme på golveller väggar.❏ > 34 m³/h vattenflödeMedelavloppsvattenflöde bör vara mer än 10–15 l/s(36–54 m³/h). Minimumflödet är beroende aveffektbehovet för värme eller kyla.❏ Konstant vattenflödeRelativt konstant avloppsvattenflöde (variationmellan minimum och maximum flöde) utan hänsyntill regnvattenflöde.Energibehov för byggnad❏ > 100 till 200 kW effektbehovUtvärdering av nödvändigt värme eller kylbehovför byggnaden/byggnaderna (även varm vatten -behov). Mer än 100 till 200 kW är intressant.❏ Lågtempererade värme/kyl-systemAnpassat värme/kylsystem i byggnaden/byggnaderna;lågtemperatursystem kan drivas effektivast.❏ Långa årsdrifttiderOptimala förhållanden så som långa årsdrifttidereller energieffektiv anläggningsdrift.Lagliga och administrativa ramar❏ Stöd från lokala myndigheterAvloppsvattenprojektet måste stödjas avVA-huvudmannen eftersom dessa är ansvariga föravloppsvattenreningen och är ägare till ledningssystemet.Återvinns värme från avloppsvatten på ettreningsverk måste anmälan ske till Länsstyrelsen.För värmepumpar gäller generellt att tillståndkrävs av Länsstyrelsen om anläggningen är störreän 10 MW. Är anläggningen mellan 100 kW och10 MW är den däremot bara anmälningspliktig.Till kommunen skall en anmälan inlämnas ellereventuellt bygglov sökas beroende på om installationenförändrar byggnaden väsentligt. En årligrapportering måste ske till kommunen om anläggningenhar mer än 10 kg köldmedie.Lokala variationer kan förekomma och bäst äratt kontakta aktuell kommun samt länsstyrelse idet län installationen ska göras.❏ VattenrättigheterFör återvinning i en fastighet är det klart hurmycket energi som får återvinnas, och det somgäller är att den energi som fastighetsägaren tillförvattnet även kan återvinnas av denne, men attplocka ut ytterliggare värme från vattnet är intetillåtet. För återvinning av större mängd energi änman själv tillfört eller om värme planeras att återvinnasfrån avloppsledning i gata eller vid reningsverkkrävs avtal med VA-huvudmannen.Slutsats:............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

19Checklista – Enkel förstudiePassiva system (värmeväxlare) i produktionsprocesser/byggnader.(Obs! Angivna riktvärden är ungefärliga och kanvariera beroende på använd teknik och applikation.)Rådgivare/konsult:............................................................................................Beställare:............................................................................................Anläggning:............................................................................................Beskrivning och ritning av anläggning:....................................................................................................................................................................................................................................................................................Placering❏ Stora vattenkonsumenter• Flerfamiljshus, intressant om merän 20 lägenheter• Simhallar• Tvätterier• Sjukhus• Industrier med stort varmvattenbehovoch varmt avloppsvattenflöde❏ < 50 m avstånd till värmecentralAvstånd från avloppsrör till värmecentral bör intevara för långt. Värmeväxlat vatten är bara förvärmtoch måste värmas till rätt temperatur i efterhand.Avloppsvatten❏ Hög temperatur på avloppsvattenAvloppsvattnets temperatur måste vara högre änmediet det växlas mot.❏ Användbar ledning, pumpstation elleranläggningAvloppsrör eller pumpstation med en tillräckliginnerdiameter och tillräcklig längd och/ellerlämplig plats för placering av en värmeväxlare.❏ Vattenflöde anpassat till energibehovetMedel och minimum avloppsvattenflöde beror påönskat värme- och kylbehov.❏ Samtidighet i vattenflödeSamtidigt avloppsvattenflöde och varmvattenbehovför värmeväxling underlättar återvinning.Energibehov för byggnad❏ > 10 kW effektbehovUtvärdering av nödvändig effekt för uppvärmning;mer än 10 kW är intressant, men är mycketberoende på specifika omständigheter.❏ Årlig drifttidOptimala driftvillkor såsom långa drifttider ellerenergieffektiv anläggningsdrift.Lagliga och administrative ramar❏ Stöd av ägaren / anmälan till kommunenProjektet måste stödjas av ägaren till avloppsvattnetoch avloppssystemet.Vid installation av en avloppsvärmeväxlarekrävs normalt en bygganmälan till kommunen,bygglov krävs endast om installationen förändrarbyggnadens konstruktion eller yttre utseende.Vid återvinning på sjukhus, kontrollera medtillsynsmyndighet avseende regler gällande smittorisk(kommunens miljöskyddsenhet).❏ VattenrättigheterDet finns idag vissa begränsningar att återvinnavärme från avloppsvattnet i fastigheter. Enligt P94ABVA (Allmänna bestämmelser för VA-verksamhet;publikation från svenskt vatten) så gäller:”Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske, såatt temperaturen i utsläppt avloppsvatten underskridertemperaturen i det av bolaget levereradedricksvattnet.”Detta innebär att den energi som fastighetsägarentillför vattnet även kan återvinnas avdenne, men att plocka ut ytterliggare värme frånvattnet är alltså inte tillåtet.Slutsats:................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

För mer information eller hjälp med att göraen förstudie, kontakta Energikontor Sydost.Energikontor SydostPg Vejdes väg 15S-351 96 VäxjöTel: +46 (0)470-72 33 20Fax: +46 (0)470-77 89 40Energikontor SydostHantverksgatan 15S-572 33 OskarshamnTel: +46 (0)491-880 70E-post: info@energikontor-so.commagnus.tyrberg@energikontor-so.com (projektledare)www.energikontor-so.com