Årsredovisning 2010 Varbergs kommun

Nettoinflyttningen till kommunen harlegat runt femhundra personer per årunder 2000-talet. Bostadsbyggandethar varit omfattande, med många nyalägenheter i småhus och flerbostadshus.En god kommunal service, medrelativt låg skatt är också en framgångsfaktor.Vidgad arbetsmarknadBra kommunikationer ger en störrearbetsmarknad, genom ökade möjlighetertill pendling. Över sextusenmänniskor har valt att bo i kommunen,men att ha sitt arbete på annathåll. Samtidigt är det över fyratusenpersoner som arbetar här, men borutanför kommunen.Förändrad arbetsmarknadUnder de senaste tjugofem åren harandelen sysselsatta i tillverkningsindustrinhalverats. Jord- och skogsbruksvarade för hela 13 % av antalet arbetstillfällenår 1984, men endast 3 % år2008. Det har istället blivit fler somarbetar inom handel, kommunikationoch med olika typer av tjänster. Antaletarbetstillfällen har ökat med merän femtusen under 2000-talet. Dessutomligger medelinkomsten i nivåmed hela riket, vilket är ytterligare etttecken på en positiv utveckling.Foto: Ringhals ABShopping på TorggatanMånga mindre företagKommunen, landstinget och Ringhalsär de enda arbetsgivarna med fler äntusen anställda och så har det varitsedan början av 1970-talet. Ytterligarenågra företag har mellan tvåhundraoch femhundra anställda. I övrigt kännetecknaskommunen av ett stort antalsmå och medelstora företag, fördeladepå många olika branscher och verksammapå flera olika marknader. Dettabidrar till en stabil arbetsmarknad.Närproducerade livsmedelUnderhåll på RinghalsDen genomsnittliga utbildningsnivånbland kommuninvånarna har varitnågot lägre än riksgenomsnittet. Andelenkvinnor med eftergymnasialutbildning är högre än motsvarandeandel för männen. Campus Varberg,med ett mångsidigt utbud av högreutbildning, bidrar aktivt till att höjautbildningsnivån och ger möjlighetertill vidareutbildning. Tillgången tillvälutbildad arbetskraft är en viktigförutsättning för tillväxt. För människormed bra utbildning öppnas ocksåen större regional arbetsmarknad.Foto: Södra Cell VäröSödra Cell tillverkar 425 000 ton pappersmassa per år, varav 90 % exporteras.I N L E D N I N G 7

Varberg växer vidare – ökar med 645Foto: Belid ABInflyttningen fortsätterDe senaste fem åren har över 2 000 personer flyttat tillkommunen varje år. Samtidigt har omkring 1 500 personerårligen flyttat från kommunen. Under år 2010 var det 2 127personer som bosatte sig i kommunen, medan 1 640 flyttadehärifrån. Det gav ett inflyttningsnetto på 487. Drygt 75 %av befolkningsökningen beror på inflyttning.715 födda under åretAntalet födda har fortsatt att öka. Sedan 2006 har över 600barn fötts per år och 2010 uppgick antalet födda till 715.Det är den högsta siffran sedan 1990, men innebär inte etthögre barnafödande per kvinna. Däremot har antalet kvinnori fertil ålder ökat. Under 2010 avled 557 invånare, vilketger ett födelseöverskott på 158. Därmed svarade födelseöverskottetför 24 % av folkökningen, jämfört med 18 %år 2009.Ökning på landsbygden och i 13 av 15 tätorterAv kommunens femton tätorter har tretton ökat sin befolkning.Drygt 17 % av folkökningen skedde på landsbygden,medan 83 % av ökningen tillföll tätorterna, jämfört med 22respektive 78 % för år 2009.Varbergs tätort ökade med flest människor – totalt 394personer vilket motsvarar 1,4 %. Väröbacka och Träslövslägeökade med vardera 46 invånare, medan ökningen i Tvååkervar 38 personer. Störst procentuell ökning av befolkningenskedde i Himle, där en ökning med 9 personer innebar attinvånarantalet ökade med 3,5 %. Även Tofta har haft enbefolkningstillväxt på över 3 %.Veddige och Kungsäter har däremot minskat sin befolkning,med 43 respektive 9 personer. Sedan år 1990 harVeddige tätort minskat sin befolkning med 280 människor,vilket motsvarar drygt 12 %.Smakfull design och funktionell belysning. Belids armaturerlyser upp många miljöer.Befolkningen i kommunen fortsätter att öka och uppgickvid årsskiftet till 58 084. Under 2010 blev ökningen 645personer, vilket motsvarar 1,1 %. De senaste tio åren harbefolkningen ökat med i genomsnitt 501 personer per år.Region med tillväxtHalland har en stark befolkningsutveckling och vid årsskiftetuppgick befolkningen i länet till 299 484 personer, vilketinnebär en ökning med 2 659 eller 0,9 %. Hela Sverigesbefolkning ökade under år 2010 med 0,8 %.Samtliga kommuner i Halland, utom Hylte, ökade sinbefolkning under 2010. Störst var ökningen i Kungsbacka,med 1,5 %. Varberg ökade med 1,1 %, Halmstad med 0,8%och Falkenberg med 0,7 %.Befolkningsutveckling i Varbergs kommunAntal inv5900057000550005300051000490004700045000430004100039000-70 -75 -80 -85 -90 -95 -00 -05 -10 År8 I N L E D N I N G

Folkmängd 1990–2010Förändring1990 1995 2000 2005 2010 2009–2010Varberg 22 714 24 504 25 390 26 543 28 213 394Träslövsläge 1 480 1 712 1 840 2 136 2 729 46Skällinge 632 661 622 617 632 11Rolfstorp 567 547 524 501 510 5Tvååker 2 281 2 396 2 303 2 335 2 453 38Himle 239 236 254 246 265 9Tofta 357 332 294 317 341 10Trönninge 468 590 889 881 924 3Tångaberg 420 384 365 416 456 2Åsby 398 448 441 424 422 3Veddige 2 252 2 162 2 081 2 113 1 972 –43Bua 1 901 1 701 1 703 1 826 1 813 4Väröbacka 512 603 537 547 648 46Kungsäter 344 390 345 343 326 –9Löftaskog* 497 14Summa tätort 34 565 36 666 37 588 39 245 42 201 533Landsbygd 14 453 15 236 15 060 15 572 15 883 112Totalt 49 018 51 902 52 648 54 817 58 084 645* Löftaskog blev ny tätort 2007. Tätortsavgränsningen är fastställd 2009.FolkmängdsförändringarÅldersfördelning2005 2006 2007 2008 2009 2010Inflyttade 1 951 2 053 2 195 2 078 2 178 2 127Utflyttade 1 525 1 476 1 582 1 664 1 549 1 640Netto 426 577 613 414 629 487Födda 593 643 622 661 667 715Döda 543 579 578 523 527 557Netto 50 64 44 138 140 158Överskott 479* 642* 655* 559* 766* 645Varberg Varberg Andel % Andel %1990 2010 Varberg Riket0–5 4 078 4 155 7,2 7,16–15 6 099 6 253 10,8 10,716–18 2 023 2 344 4,0 4,019–64 27 955 33 591 57,8 59,865–79 6 696 8 331 14,3 13,280– 2 167 3 410 5,9 5,3Summa 49 018 58 084 100,0 100,0* Justering gjord av SCBStörre andel barn och äldreI Varbergs kommun utgör åldersgruppen 19–64 år endast57,8 % av den totala befolkningen, medan motsvarandeandel för hela Sverige är två procentenheter högre. Dettainnebär att en mindre andel av kommunens befolkning är iyrkesverksam ålder, jämfört med riksgenomsnittet. Sedanföregående år har dessutom andelen minskat med 0,3 procentenheter.Åldersgruppen 65–79 år har ökat sin andel av hela befolkningenmed 0,4 procentenheter, såväl i Varbergs kommunsom i hela landet. I Varberg har dessutom andelenöver 80 år ökat med 0,1 procentenheter. Däremot uppvisarVarberg en ökning av andelen barn i åldern 0–5 år. De utgör7,2 % av befolkningen år 2010, jämfört med 7,0 % ett årtidigare.Varberg jämfört med hela SverigeMedelåldern för kommunens invånare är 42,2 år, vilket kanjämföras med medelåldern för hela Sverige som är 41,1 åroch 41,6 år för hela Halland. Fördelningen mellan kvinnoroch män överensstämmer väl med riksgenomsnittet. Kvinnornautgör 50,1 % av befolkningen i Varberg. Andelengifta är högre, jämfört med hela Sverige; 36,5 % i förhållandetill 34 %. Av landets hela befolkning har 19,1 % utländskbakgrund, jämfört med 13,2 % i Halland och 10,7 %i Varberg.I N L E D N I N G 9

Kommunens Kvalitet i KorthetKommunens Kvalitet i Korthet innehåller ett antal mått,som beskriver kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv.På ett enkelt sätt ska måtten ge svar på vanliga frågorsom förtroendevalda får från kommuninvånarna. Samtidigtkan måtten användas för den interna utvecklingen avkommunens verksamheter.Kommunens Kvalitet i Korthet är ett projekt som drivsav Sveriges Kommuner och Landsting.I mätningarna 2010 deltog 130 kommuner. Nedan redovisasett urval av måtten, där Varberg jämförs med deltagandekommuner. Alla resultat från mätningarna inomKommunens Kvalitet i Korthet finns påhttp://www2.varberg.se/templates/05.asp?sida=3074Varberg och övriga kommunerUndersökningen behandlar kommunens kvalitet ur femperspektiv: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information,effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare.Cirka 40 mått anges inom dessa fem områden. Varbergsvärde redovisas med en cirkel i turkos. Högsta och lägstavärde samt medelvärde för alla deltagande kommuner angesmed svarta romber.Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt medkommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga fårkontakt med en handläggare?Möjlighet att komma i kontakt med kommunen och få svarpå sin fråga är ett viktigt kvalitetsområde. Mätning av tillgänglighetvia telefon har skett under hösten 2010 utifrånvanligt förekommande frågor till kommunens verksamheter.Samtidigt har en bedömning av bemötandet gjorts. Resultatetvisar att 46 % får kontakt med en handläggare. Dettaär en försämring jämfört med mätningen 2008, då motsvarandesiffra var 54 %.460 50100Kontakt med handläggarevia telefon, procentHur många av medborgarna uppfattar att de får ett gottbemötande när de ställt en enkel fråga till kommunen?Här visar Varberg ett mycket bra värde, 91 %. Motsvarandesiffra 2008 var 73 %.910 50100Gott bemötande,procentHur många av medborgarna som skickar in en enkel frågavia e-post får svar inom två arbetsdagar?Mätningar av tillgänglighet via e-post har skett under hösten2010 utifrån vanligt förekommande frågor. Resultatetvisar att 77 % får svar inom två arbetsdagar. Detta är sammavärde som vid mätningen 2008 och ligger ungefär på medelvärdetför deltagande kommuner.770 50100Svar på e-post inom tvåarbetsdagar, procentHur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboendefrån ansökan till erbjudande om plats?Resultatet visar både utredningstid och väntetid före ochefter utredning, således både tillgång på bostäder och tidför administration. Varberg visar ett bra resultat, som ärnågot bättre än medelvärdet för deltagande kommuner.500 70140Väntetid särskilt boende(äldreboende), dagarI N L E D N I N G 1 1

Kommunens Kvalitet i KorthetHur god är kommunens webbinformation tillmedborgarna?En extern undersökning har genomförts, som innebär attman för cirka 200 frågor ska hitta svaret inom två minuterför varje fråga. Varberg visar ett bra resultat, ett resultat somhar förbättrats jämfört med tidigare mätningar. Webbsidanförbättras kontinuerligt. Under året har till exempel språkvalinförts.780 50100Webbinformation,procent av maxpoängHur väl möjliggör kommunen för medborgarna att deltai kommunens utveckling?Mätningen sker med hjälp av ett antal frågor som visarkommunens satsning på att skapa olika former av kommu-nikation och dialog med medborgarna. Resultatet är ungefärsamma som vid tidigare mätning. Bakom resultatetligger olika prioriteringar och beslut om former för medborgardialog.400 50100Delaktighet, procentav maxpoängHur effektiva är kommunens grundskolor?I beräkningen har kostnaden för den pedagogiska verksamhetenställts i relation till betygspoäng i skolår 9. Varbergvisar ett mycket bra resultat, vilket man även gjort vid tidigaremätningar av effektiviteten.282200 350500Grundskola, kronorper betygspoängHur många nya företag har startats per 1 000 invånare ikommunen?Varberg visar ett något högre resultat än vid tidigare mätningar.6,2Antal nya företag0,0 6,012,0 per 1000 invånareVad ger företagarna för sammanfattande omdöme omföretagsklimatet i kommunen?Resultatet som redovisas kommer från enkätdelen av SvensktNäringslivs undersökning av företagsklimatet i landetskommuner. Här visas placeringen i förhållande till alla lan-dets kommuner. Varbergs placering varierar under åren,men vi brukar placera oss bland de 100 bästa kommunerna.I den senaste undersökningen kom Varberg på 76:e plats.760 145290Företagsklimat, placeringbland 290 kommuner12 I N L E D N I N G

MiljöredovisningEkokommunen Varberg strävar i riktning mot ett uthålligtsamhälle, ett samhälle som bygger på en ekologisk grundsynoch där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnåen hög livskvalitet och god hälsa. Lokala miljömål har antagitsinom fyra olika områden; Klimat och luft, Vatten,Mark, byggande och boende samt Natur och biologiskmångfald. Målen utgår från riksdagens nationella miljömåloch de regionala målen för Halland. Det övergripande måletför miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ettsamhälle, där de stora miljöproblemen är lösta.Minskad klimatpåverkan och renare luftGenom att satsa på energieffektivisering och förnyelsebaraenergislag minskar luftföroreningar och klimatpåverkandegaser. Transporternas utsläpp minskar genom ett ökatresande med kollektivtrafik och cykel, en övergång till miljöanpassadefordon och bränslen samt en god fysisk planeringsom leder till ett minskat transportbehov. Fjärrvärme baseradpå biobränsle och spillvärme, tillvaratagen solenergisamt lokalt producerad el från vind- och vattenkraft hjälpertill att minska utsläppen från bostäder och lokaler.Rent vatten, levande sjöar och havDricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. Rent badvatten ärockså extra viktigt för sommarstaden Varberg. Återhållsamanvändning av kemiska medel och lokalt omhändertagandeav dagvatten minskar belastningen på reningsverken. Flervåtmarker, skyddszoner, dammar och andra fosfor-/kvävefällorminskar belastningen på vattenområdena. Positivaeffekter uppnås genom satsningar på miljövänliga fordonoch bränslen, minskade utsläpp från industrin och lägre tillförselav gödningsämnen i jord- och skogsbruket.Bättre boendemiljöEn bra livsmiljö och ett sunt boende är viktigt för vår hälsa.Mål har satts för att åtgärda förorenade markområden,bullerstörda bostäder och radonutsatta lokaler. Kommunenska också arbeta för ökad återvinning, bättre hushållningmed naturresurser och för att möjliggöra hållbara transportermed cykel och kollektivtrafik.Ekosystem i balansDen biologiska mångfalden är grunden för allt liv och spelaren avgörande roll för människors överlevnad och välfärd.Kommunen ska arbeta aktivt för att skydda och bevara denbiologiska mångfalden, bland annat genom att vårda naturochskogsområden så att naturvärdena säkerställs. Ett jordbrukutan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ärartrikare, därför ska kommunens inköp av ekologiska produkteröka. Värdefulla naturområden skyddas genom naturreservat,Natura 2000 och andra typer av områdesskydd.Mål som ska ge resultatHela den kommunala verksamheten är engagerad i arbetetmed att förverkliga de lokala miljömålen. Här följer en redovisningav målen och vad som gjorts under 2010.Nyckeltal/indikatorer lokala miljömål2008 2009 2010Klimat och luftEnergianvändning, kWh/invånareoch år** 43 641 40 941 39 096Kg koldioxidutsläpp per invånare** 4 612 4 256 4 796Mängd lokalt produceradförnyelsebar energi, GWh 160,7 167,0 210,4Energianvändning nedbrutet i kategorieri kommunens fastigheter, %:Olja 3 1 1Fjärrvärme 30 32 41Gas 4 4 3Pellets 3 4 10El 60 59 45Energianvändning per kvm,(kWh/kvm och år) 189 185 191Antal anskaffade:miljöfordon/år 15 57 37gasfordon/år 3 0 1VattenAntal sjöar/icke försurade sjöar, % 63 63 63Fosfortillförsel till havet, ton/år,treårsmedelvärde** 92 106 80Kvävetillförsel till havet, ton/år,treårsmedelvärde** 2 292 2 629 2 245Andel skyddad havsyta av totalhavsyta, % 3,5 3,5 3,9Antal kommunala vattentäkter medreviderade skyddsområden o föreskrifter 4 4 4Mätning av dricksvattenkvaliteten,antal prover 410 371 361Mark, byggande och boendeAndel radonmätta förskolor ochskolor med förhöjda halter 3 8 5Antal åtgärdade 0 8 5Insamling av producentansvarsmaterialkg/invånare* 98,8 96,2 96,0Natur och biologisk mångfaldAreal ny- eller återskapadvåtmark, hektar/år 4,4 12,0 0,0Andel skyddad skog, %Andel skyddad natur av landytan, % 2,1 2,1 2,1Inköp av ekologiska produkter ikommunala storhushåll, % 9,9 14,2 15,3* Uppgifterna är redovisade med ett års eftersläpning.** Uppgifterna är redovisade med två års eftersläpning.Har miljömålen uppnåtts?Följande fyra symboler anger graden av måluppfyllelse iredovisningen på följande sidor:+_?Målet är uppfylltMålet är delvis uppfylltMålet är inte uppfylltMåluppfyllelse svårbedömdI N L E D N I N G 1 3

MiljöredovisningMiljömålÅtgärder, analys och måluppfyllelseKlimat och luft Klimatpåverkan ska minska genom ökadenergieffektivisering och minskad användning av fossilabränslen. Den lokala produktionen och användningen avförnyelsebar energi ska öka.Utsläppet av koldioxid per invånare i Varbergs kommun skasom ett medelvärde för perioden 2010–2012 vara mindreän 4 ton/år, vilket motsvarar en minskning med ca 10%jämfört med 2000 års nivå.Senast 2012 ska det finnas en lokal produktion av biogas påminst 19 GWh per år som levereras som fjärrvärme till fastighetersamt som fordonsgas._Den lokala produktionen och användningen av förnyelsebarenergi ökar, men trots omfattande åtgärder ökar även användningenav fossila bränslen och därmed vår klimatpåverkan.Det totala växthusgasutsläppet ligger nu på en högrenivå än utsläppet för basåret 1990. År 2008 var utsläppet avväxthusgaser 407 600 ton, vilket är 1 900 ton mer än år 1990.Koldioxidutsläppet följer samma negativa trend. Utsläppetvar 271 800 ton år 2008 jämfört med 264 600 ton år 1990.Varberg Energi arbetar aktivt för att minska utsläppen avkoldioxid. Biobränslebaserad fjärrvärme och spillvärme frånSödra Cell har ersatt fossila bränslen och minskar därmedkoldioxidutsläppen med 41 000 ton per år. Bolagets totalaelproduktion med förnybar vind- och vattenkraft, ca 73 GWh,motsvarar en minskning av koldioxid med 55 000 ton per år.En ny översiktsplan har antagits under året. Planen möjliggörvindkraftetableringar i elva olika utredningsområden,vilket ger förutsättningar för en ökad lokal produktion avförnybar energi.Varbergs kommun deltar i två EU-projekt om hållbaratransporter, MMOVE och Nordiska cykelstäder.Gatuförvaltningen testar energieffektivare gatubelysning.70 W högtrycksnatriumlampor ersätts med induktionslamporeller lysdioder på 25–30W.Miljö- och hälsoskyddskontoret har deltagit i ett energiprojektdär vissa industrier har fått särskilda tillsynsbesökmed rådgivning om energieffektivisering.Varbergs Bostad ställer krav på miljövänliga transportalternativi upphandlingar. Bolaget uppmuntrar personalenatt använda tjänstecyklar samt erbjuder även miljöbilar somtjänstebil och alla anställda utbildning i sparsam körning.Koldioxidutsläppet per invånare var 4,79 ton år 2008 1 . Etttreårsmedelvärde för 2006–2008 ger 4,56 ton vilket är 4 %högre än nivån år 2000. Målet bedöms svårt att nå inomutsatt tid.Kommunen erbjuder invånare, organisationer och näringslivkostnadsfri energi- och klimatrådgivning.Enligt Boverkets statistik har 59 hushåll fått bidrag föratt investera i anläggningar för solvärme under året. Tio harmed hjälp av bidrag bytt från direktel till vattenburet värmesystemoch två har fått bidrag för solel.Varbergs kommun deltog i den globala klimatmanifestationenEarth Hour, då informationsinsatser om energibesparinggenomfördes och kommunala byggnader samt gatubelysningi stadskärnan släcktes ned.Under två månader cyklade 140 deltagare i kommunenscykelkampanj tillsammans ca 3 000 mil. Om dessa resoristället hade skett med bil så hade de orsakat utsläpp av drygt6 ton koldioxid.Varberg Energi inför en differentierad fjärrvärmetaxa, dååtgärder för energibesparing och effektivisering vidtas tillsammansmed kunden.På Getteröns avloppsreningsverk pågår ett projekt att uppgraderarötgas från slammet och tillföra den till VarbergEnergis gasnät. VIVAB beräknar att gasleveransen kan startatidigast våren 2012, med en produktion på cirka 20 GWh/år.Varberg Energi samarbetar med Göteborg Energi, LRFoch Region Halland kring en förstudie om biogasframställningav gödsel och jordbruksprodukter i Tvååker.1 Senast tillgängliga koldioxidstatistiken från RUS. (RegionalUtveckling och Samverkan i miljömålssystemet).14 I N L E D N I N G

MiljömålÅtgärder, analys och måluppfyllelseEnergianvändningen i kommunens fastigheter ska effektiviserasoch baseras på förnybara energikällor.Fordon som kommunen köper in eller ingår leasingavtal omska vara miljöfordon. Minst 20 % ska vara gasdrivna fordon.Vatten Senast år 2015 ska minst 95 % av antalet sjöar (somär större än 1 hektar) inte vara drabbade av försurning orsakadav människan.De av människan orsakade vattenburna utsläppen av fosforföreningartill sjöar, vattendrag och kustvatten ska som ettmedelvärde för perioden 2013–2015 vara minst 15 % lägrejämfört med 2000 års nivå.De av människan orsakade vattenburna utsläppen av kväveföreningartill kustvatten ska som ett medelvärde för perioden2013–2015 vara minst 30 % lägre jämfört med 2000 årsnivå.Senast 2010 har vattenråd bildats och det finns åtgärdsprogramför lokala avrinningsområden för att förbättra vattenkvaliteteninom kommunen.+Serviceförvaltningens fastighetsavdelning och bolagen arbetaraktivt med att optimera och effektivisera energianvändningensamt att konvertera till förnybara energikällor. Energiochklimatrådgivaren har genomfört informationsaktiviteterför kommunens personal.Påskbergsvallen, Håstens IP, Karlbergs förskola och Furubergsskolanhar konverterats till fjärrvärme.Varbergs Bostad använder uteslutande el från vatten- ochvindkraft.Energianvändningen var i genomsnitt 120 kWh/m 2 .Miljöfordon väljs i första hand, men gasbilar väljs inte i tillräckligomfattning av kommunens förvaltningar för att nåmålet om 20 %. Som orsak anges för höga kostnader och förfå gastankställen.Servicenämnden anger att leasingavtal har skrivits för36 dieselfordon och en gasbil under 2010, samtliga klassadesom miljöfordon. VIVAB köpte in fem miljöfordon i Varberg,samtliga gasfordon. Varbergs Bostad köper bara inmiljöfordon. För närvarande är 50 % av Varberg Energisfordon miljöfordon.Utsläppen av försurande ämnen och det sura nedfallet minskar.Regionalt kan man se en återhämtning i okalkade sjöaroch ett minskat kalkningsbehov i de kalkade. Men återhämtningenkommer inom vissa områden inte att vara tillräckligens på lång sikt. Kalkningsinsatser kommer att behövasen lång tid framöver.I Varbergs kommun fortsätter kalkningen i samma vattendragoch sjöar som tidigare. Ingen ytterligare kalkning harpåbörjats. Kalkningsinsatserna behöver bli mer omfattandeeller omfördelas för att nå målet inom utsatt tid.De transporterade mängderna fosforföreningar till havet var20% lägre under perioden 2007–2009, jämfört med medelvärdetför perioden 1998–2000. Variationen är stor mellanolika år, men trenden visar att transporten av fosfor tillhavet minskar. Målet bedöms möjligt att uppnå.Miljö- och räddningsnämnden har fått utökad budget föratt intensifiera inventeringen av dåliga avlopp i kommunen.Enskilda avlopp utgör en betydande utsläppskälla av fosfor.Byggnadsnämnden bevakar avloppshantering och dagvattenlösningari planarbetet.De transporterade mängderna av kväveföreningar var 30%lägre under perioden 2007–2009 jämfört med medelvärdetför perioden 1998–2000. Variationen är stor mellan olika år,men trenden visar att transporten av kväve till havet minskar.Byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret bevakaravloppshantering och dagvattenlösningar i planarbetet.Miljö- och hälsoskyddskontorets jordbrukstillsyn inriktasnu mer på växtnäringsfrågor. Högre krav ställs på t. ex.skyddszoner mot sjöar och vattendrag, samt hantering ochspridning av gödsel vid nyetableringar.Vattenråd är bildade för kommunens tre avrinningsområden;Himleån, Viskan samt TUR som innefattar Törlan,Tvååkerskanal (Uttran) och Ramsjökanal. Åtgärdsprogramär framtagna för samtliga områden.I N L E D N I N G 1 5

MiljöredovisningMiljömålSenast 2010 ska nya eller reviderade vattenskyddsområdenoch föreskrifter vara upprättade för alla kommunens yt- ochgrundvattentäkter.Grundvattenförekomster som kan nyttjas för framtidadricksvattenbehov ska skyddas.Senast 2015 ska marina miljöer med höga naturvärden haett långsiktigt skydd.Badvattnet vid de kommunala badplatserna ska alltid varaav hög kvalitet.Mark, byggande och boende Senast 2012 är de förorenadeområdena i riskklass mycket stor (klass 1) undersöktaoch en god bild har skaffats av förhållandena i den nordvästradelen av Varbergs stad.Ny bebyggelse ska i ökad omfattning planeras så att detfinns goda förutsättningar att utnyttja kollektivtrafik ochcykel.Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningaröverstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakomför buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till 2010 jämförtmed 2000.Av den totala mängden hushållsavfall ska andelen insamlatmaterial för återvinning (papper, glas, metall och plast) varahögre 2010 jämfört med 2000.__+?Åtgärder, analys och måluppfyllelseVIVAB planerar att vara klara med revidering av vattenskyddsområdenai Varberg 2012. Den viktigaste grundvattentäkteni Varberg, Ragnhilds källa, har ett modernt vattenskyddsområde.VIVAB anger att arbetet med att skydda möjliga större framtidavattentäkter inte har tidsplanerats.Arbetet med en VA-plan har inletts.Fladen och Lilla Middelgrund är skyddade som Natura2000-områden. I naturreservaten Balgö, Gamla Köpstad,Getterön, Utteros och Vendelsö ingår även havsmiljö.Det genomsnittliga resultatet från mätningar av badvattenkvalitetende senaste fyra åren visar 17 badplatser med utmärktkvalitet, sex badplatser med bra kvalitet och två badplatsermed tillfredsställande kvalitet.Inventering av avlopp i kustområden nära offentliga badplatserprioriteras i viss mån av miljö- och hälsoskyddskontoret.Inom kommunen finns sex förorenade objekt/områden klassadesom mycket stor risk. Tre av dem ligger i områdetnordvästra Varberg. För detta område avslutades den miljötekniskaundersökningen och riskbedömningen under hösten2010. För kvarteret Renen pågår undersökning.Målet är en uttalad inriktning i den nya översiktsplanen förkommunen och den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet.Byggnadsnämnden eftersträvar målet i all bebyggelseplaneringav större omfattning.Gatunämnden anger att utredningen är klar för etapp 1(65 dBA och högre). Berörda fastighetsägare har fått erbjudandeom bidrag till åtgärder. Omfördelningen av trafik harmedfört minskat buller på tidigare trafikstörda gator. Sammantagetinnebär detta att 5-procentmålet är uppnått.Byggnadsnämnden bevakar bullerproblematiken i planochbygglovsprövning.Jämförbara uppgifter för utgångsåret 2000 saknas. Från2006 och framåt har andelen insamlat material i förhållandetill totala mängden hushållsavfall legat på en relativt konstantnivå kring 30 %.Varbergs Bostad arbetar ständigt med att utöka återvinningenoch underlätta för sina hyresgäster att kunna sorterasitt avfall. I dagsläget har 97 % av hyresgäster tillgång till fastighetsnärakällsortering och 87 % till lokal kompostering.Serviceförvaltningen arbetar för att möjliggöra källsorteringav avfall dels genom byggande av särskilda miljöhus,dels genom fler källsorteringskärl.Löneavdelningen försöker minska antalet lönespecifikationersom skickas via brev för att spara miljö och papper.2010 hade ca 1 400 av de anställda elektronisk lönespecifikation.Detta är en liten ökning jämfört med föregående år.Kommunen uppmärksammade den nationella kampanjenÅtervinningshelgen och Agenda 21 genomförde treSwopping-dagar på Varbergs torg.16 I N L E D N I N G

MiljömålSenast år 2010 ska radonhalten i alla skolor och förskolorvara lägre än 200 Bq/m 3 luft.Kommunen ska i eget byggande och i entreprenader användanaturgrus enbart när ersättningsmaterial inte kan kommaifråga med hänsyn till användningsområde.+Åtgärder, analys och måluppfyllelseServiceförvaltningens fastighetsavdelning har inventeratsamtliga skolor och förskolor i kommunens fastighetsbestånd.De fastigheter där gränsvärdet överstigit 200 Bq/m 3luft har åtgärdats.Krossat material används så långt som möjligt.Natur och biologisk mångfald Den våtmarksareal somfanns i kommunen 2005 ska inte minska. Senast år 2015har minst 120 hektar våtmark nyanlagts eller återskapats ikommunen med utgångspunkt från 2005.Minst 15 % av de kommunala storhushållens totala livsmedelsinköpska vara ekologiska senast år 2010 samt efterhand,när det är möjligt, öka inköpen av närproduceradevaror.+Sedan 2005 har 44,6 ha våtmark anlagts av privatpersonermed hjälp av kommunala bidrag. Kommunala dagvattendammaranlagda de senaste fem åren bidrar med 1,5 ha våtmark.Anläggningstakten måste öka för att uppnå målet om120 ha till 2015.Inköpen av ekologiska livsmedel utgjorde 15 % av de kommunalastorhushållens totala inköp 2010.De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogsarealerna ikommunen ska ha ett långsiktigt skydd samtidigt som de ärtillgängliga för rekreation och friluftsliv.Kommunalt ägda natur- och skogsområden ska vårdas såatt naturvärdena säkerställs samt att värdena för rekreationoch friluftsliv bevaras och tas tillvara.Kommunen ska aktivt arbeta för att skydda och bevara denbiologiska mångfalden. Bevarandestatusen för hotade arter ikommunen ska förbättras.Värdefulla skogsarealer skyddas genom exempelvis naturreservat,naturvårdsavtal och biotopskydd. Naturreservaten äroftast tillgängliga för rekreation och friluftsliv. På nationelloch regional nivå är bedömningen att arbetet för att skyddavärdefull skogsmark behöver ske i långt större utsträckningän vad som sker idag.Målet beaktas i översiktsplaneringen.Gatuförvaltningen ansvarar för de detaljplanlagda naturområdenaoch att de sköts med inriktning på rekreation ochfriluftsliv.Byggnadsnämnden anger att tillgänglighet och möjligheterför närrekreation beaktas vid planläggning.Varbergs Bostad arbetar med kretsloppsanpassad trädgårdsskötselsom bidrar till en miljövänlig utemiljö för bådemänniskor och djur.För att uppmärksamma frågan och förlusten av arter utnämndeFN 2010 till det internationella året för biologiskmångfald. På nationell och regional nivå bedöms miljömåletvara svårt att nå.Varbergs Bostad arbetar aktivt med målet. Bisamhällenliksom fågel- och fladdermusholkar finns i bostadsområdena,lövhögar sparas till igelkottar, bärbuskar och andra växtersom gynnar insekter och småfåglar planteras. Ängsmark anläggsinom vissa bostadsområden.Målet beaktas i översikts- och detaljplanering samt vidbygglovprövning.Räddningstjänsten har en oljeskyddsplanering för värdefullanaturområden. Utsläpp av petroleumprodukter sanerasmed länsor och saneringsmedel som bryts ned och omvandlastill jord.Markägare och föreningar kan söka ett kommunalt bidragför naturvårdsåtgärder. Under 2010 har några markägarefått bidrag för röjning av strandängar och betesmarker.Varbergs Ornitologiska förening har fått bidrag till foldern”Fåglar i Varberg”.Foldern ”Upplev naturen” med olika naturaktiviteter öppnaför allmänheten ges ut i samarbete med Studiefrämjandetoch naturum Getterön för att öka engagemanget för denbiologiska mångfalden och naturvården.I N L E D N I N G 1 7

FörvaltningsberättelseKommunens verksamhet under 2010 beskrivs med utgångspunkti de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning,som kommunfullmäktige fastställt för perioden 2008–2010.Varberg ska vara en attraktiv kommun att bo, leva, besökaoch verka i.God kommunal service, bra kommunikationer, varieratnäringsliv, attraktivt boende, rikt kulturliv och en bra miljöär viktiga grundstenar för den attraktiva kommunen och enförutsättning för utvecklingskraft. Den kommunala ekonominska vara stark, för att ge handlingsfrihet och möjlighetatt klara nödvändiga omställningar.Verksamhetsmålen omfattar alla verksamheter. Den kommunalaverksamheten ska hålla god kvalitet. Utöver verksamhetsmålenär kommunens miljöplan vägledande för allaverksamheter. En avstämning av kommunens lokala miljömålsker i miljöredovisningen.Verksamhetsområden med målFörvaltningsberättelsen är uppbyggd utifrån följande verksamhetsområden:• Boende och infrastruktur• Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation• Vård och omsorg• Näringsliv och arbetsliv• Varberg – en god arbetsgivareKommunfullmäktige har angivit ett antal mål för respektivepolitikområde – Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning.En uppföljning gentemot uppställda mål och enbeskrivning av verksamheten redovisas på följande sidor.I den ekonomiska redovisningen finns dels en kommunalekonomiskanalys, dels avsnittet ”Styrelsernas och nämndernasekonomi”, med en driftredovisning. I detta avsnittåterfinns varje nämnds kommentarer till utfallet av 2010 årsverksamhet, uppföljning av effektmålen samt en redovisningav nämndernas utvecklings- och förbättringsarbete.Har målen uppnåtts?I årsredovisningen avrapporterar styrelser, nämnder och förvaltningarsina insatser för att nå uppställda verksamhetsmål,effektmål och lokala miljömål. Med hjälp av följandefyra symboler anges graden av måluppfyllelse.+_?Målet är uppfylltMålet är delvis uppfylltMålet är inte uppfylltMåluppfyllelsen är svårbedömdBoende och infrastrukturVarberg ska vara en attraktiv kommun att bo, leva, besökaoch verka i. Verksamhetsmålen inom boende och infrastrukturberör kommunens livskraft, det hållbara samhälletsamt tillgänglighet och trygghet.58 084 invånare – en ökning med 1,1 %Kommunens befolkning fortsätter att öka. Invånarantaletsteg med 645 personer, d.v.s. med 1,1 %. Med 715 föddaoch 557 döda under året, blev det ett födelseöverskott på158, vilket är något högre än föregående år. Antalet föddabarn var det högsta sedan år 1990, då det uppgick till 762barn. Nettoinflyttningen 2010 uppgick till 487 personer,jämfört med 629 för året före.Nya översiktsplanerEn ny kommuntäckande översiktsplan har antagits. I planenanges elva utredningsområden för vindkraftetableringaroch flera nya verksamhetsområden. Dessutom har fördjupadeöversiktplaner för stadsområdet Varberg och för Trönningemed omnejd antagits.Fler planer, förtätning och värdefulla miljöerNya detaljplaner för verksamheter har tagits fram för SödraCell och på Holmagärde samt för ishall och fritidsgård påNyckeltal2008 2009 2010PlaneringskontoretAntal sålda hustomter 38 19 4Antal sålda industritomter 8 9 16Antal nyanmälda i tomtkö 101 106 74Antal nyanmälda i bostadsrättskö 44 19 52FärdtjänstAntal tillstånd 1 356 1 388 1 353Antal färdtjänstresor, tusental 62 58 57StadsbyggnadskontoretLantmäteriförättningar 208 163 161Antagna detaljplaner 24 29 22Beviljade lov och tillstånd 1 048 1 051 901Antal färdigställda bostäder 419 234 168Antal påbörjade bostäder 286 237 393Håsten och kulturhuset Komedianten. Nya bostadsplanerhar tagits fram för Göingegården, Breared, Sörsedammenoch Tvååker.Planprogram för några förtätningsprojekt i staden och förTofta samhälle har utarbetats. Programarbete pågår för verksamhetsområdepå Holmagärde och ny stadsdelsutbyggnad18 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

i östra Träslöv. Dessutom har ettarbete startats för att preciseravärdefulla miljöer i Varbergsinnerstad.Småhustomter ochbostadsrätterInga nya kommunala småhustomterhar kunnat erbjudas underåret. På Göingegården har däremot43 sökande erbjudits ett hus.Väntetiden för småhustomt i centralortenär drygt fem år. På endel orter utanför Varberg kantomter erbjudas inom en månad.Tillgängliga tomter har marknadsförtsvia kommunens hemsida,husföretag och på mässanBoMarknad 10 i Sparbankshallen,med över 5 000 besökare.Några tomter i Limabacka,Veddige och Sibbarp har sålts.En första fördelning av bostadsrätteri kvarteret Lorensberg samt av Bovierans kommandebostadsrätter på Breared har gjorts.IndustrimarkIndustriområdet Nedregård 4 har färdigställts, med totalt210 000 m 2 tomtmark. Försäljning av tomter har påbörjatsoch mötts av stort intresse. Planläggning, exploatering ochförsäljning av tomter i nya industriområden pågår.Slopad kommunal förköpsrättLagen om kommunal förköpsrätt till mark och fastigheter,som erbjuds till försäljning, har tagits bort. Kommunernaska nu konkurrera på den öppna marknaden, på sammavillkor som andra köpare.Effektivare samhällsbyggnadEn översyn av kommunens planprocess har genomförts, föratt göra arbetet effektivare och framförallt korta handläggningstiderna.Nya arbetsrutiner för bygglov kommer ocksåatt införas.Ny idrottshall i Väröbacka och gruppboende i VeddigeLokalprogram för en ny idrottshall i Väröbacka och ettgruppboende i Veddige har tagits fram. Serviceförvaltningentar över administrationen av hyrda paviljonger ochexternt hyrda lokaler.Lägenhetsregister och 3D-fastigheterKommunen har övertagit ansvaret för ajourhållningen avdet lägenhetsregister, som införts under 2010. Genom lagändringkan numera fastigheter avgränsas i höjd- och djupled,så att våningsplan och anläggningar inom samma byggnadkan utgöra skilda fastigheter och därmed ha olika ägare.Arbetet med att bilda sådana tredimensionella, s.k. 3D-fastigheter,har kommit igång.Verksamheter expanderar och företag utvecklas. Trions AB bygger nytt på Nedregården.Miljö- och naturvårdBidrag har beviljats för naturvårdsåtgärder och anläggandeav våtmarker. Kalkning av 28 sjöar och tre våtmarksområdensamt i Fönhultaån har fortsatt. Provtagning och analysav fosfor- och kvävehalter i 13 vattendrag har också gjorts.Nytt vattenrådEtt nytt vattenråd har bildats för Törlan, Tvååkers kanaloch Ramsjö kanal. Vattenråd finns nu för samtliga avrinningsområdeni kommunen.Miljöpris 2010Kommunens miljöpris 2010 tilldelades PG Peterson, som”visar stort miljöengagemang och pionjäranda genom sittsätt att driva Hofgårdens golfbana. Genom skötseln, heltutan kemiska bekämpningsmedel och med stor hänsyntagen till naturen, utgör banan en förebild för andra inomidrottsrörelsen och gör skäl för sin slogan – golf på naturensvillkor.”Miljöpriset utdelas till den som gjort insatser som bidrartill hållbar utveckling samt kännetecknas av originalitet ochnytänkande, engagemang och handlingskraft.Agenda 21 med Earth HourKommunen har deltagit i den globala klimatmanifestationenEarth Hour, då kommunala byggnader och gatubelysningeni stadskärnan släcktes ned under en timma. Tolvskolklasser deltog i en särskild lektion om energi och klimat.Agenda 21 har bl.a. medverkat i naturumsdagar, med 500elever och lärare i skolår 5, och utbildningstillfällen påtemat ”Skapa och utveckla en hållbar skola och förskola”,där 90 rektorer och pedagoger deltog. Foldern ”Upplevnaturen”, cykelkampanjen ”CyklaMera” samt loppis- ochsakbytardagarna ”Swoppa och shoppa” på torget, i samarbetemed Marknad Varberg, är andra insatser.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 1 9

Boende och infrastrukturMånga företag arbetar med distribution. På AdCenters centrallager hanteras mängder av bildelar.Utställningen vid Rockfest i anslutning till Fästningshörnan,kampanjen ”Återvinningshelgen” i samband medMickelsmäss på Museet, en miljövänlig julmarknad påNaturum Getterön samt visning av filmerna Underkastelsenoch HOME är exempel på andra utåtriktade aktiviteter.Mer tåg, mindre färdtjänstResandet på Västkustbanan fortsätter att öka. Busstrafikenhar ett oförändrat resande. Flera nya turer har införts påViskadals- och Västkustbanorna. Busstrafiken Varberg-Ullared har utökats med två turer i vardera riktningen påsöndagar.Den särskilda kollektivtrafiken, d.v.s. färdtjänsten, harhaft 3 % färre resor. Kommunstyrelsen har tillstyrkt Hallandstrafikensförslag till länsövergripande riktlinjer för riksfärdtjänst,vilka kommer att införas under 2011.LandsbygdsutvecklingFlera projekt, med stöd från bl.a. EU, pågår med insatseri deltagande orter, som ska bidra till utveckling av helalandsbygden. Ytterligare projekt planeras, bl.a. med hjälp avLeader-metoden, som syftar till ekonomisk, social och ekologiskthållbar utveckling på landsbygden.Alexandersoninstitutet – motor, mötesplats,mäklareGenom Alexandersoninstitutet vid Campus Varberg har enstark kraft för fortsatt utveckling skapats. Institutet ska varamotorn, mötesplatsen och mäklaren för kunskap, innovationeroch initiativ som bereder marken för det nya och ledertill tillväxt och ekonomisk utveckling. Energi- och miljöcentrum,EMC, har sedan starten 2007 skapat ett starktregionalt nätverk för klimateffektiv affärsutveckling. EMCdeltar i ett EU-projekt kring långsiktig hållbarhet, genomutvecklad energiplanering.EU-projekt kring transporterVarberg deltar i flera EU-projekt kring hållbara transporter.Flera förvaltningar, ibland tillsammans med externa aktörer,har varit engagerade i att ta del av goda erfarenheter fråns.k. ”Best Practice-projekt”. Projekten har t.ex. berört flexiblatransporter samt att få fler barn att gå eller cykla tillskolan. Under hösten inleddes arbetet med att överföragoda erfarenheter av hållbara transportlösningar, inom projektetMMOVE, till Varbergs förhållanden.Varberg deltar även i EU-projektet Nordiska cykelstäder,där arbetet bl.a. ska leda fram till en cykelstrategi medhandlingsplan samt upprättande av ett cykelbokslut förkommunen.20 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Boende och infrastrukturMålMåluppfyllelse och analysKommunens livskraft Inom de olika delarna av kommunenskall finnas tillgång till attraktivt boende, med olikaupplåtelseformer, för att tillfredsställa olika intresseriktningar.Den enskilde/familjen skall ges möjlighet att formasitt eget liv efter egna önskemål och prioriteringar.För att kunna förena utveckling, god service och ekonomi ibalans bör befolkningstillväxten ligga på 0,5–1 %.Hållbart samhälle Samhällsplaneringen skall inriktas motlångsiktig hållbarhet med en tydlig miljöprofil.Kommunen bör medverka till effektivt utnyttjande avvärdefulla markresurser med en resurssnålare/tätare bebyggelsei staden och kommunens tätorter. På landsbygden gesmöjligheter till en glesare bebyggelse med större tomter.Bebyggelsen i kust-/strandnära områden bör ske på ett varsamtsätt. Den bästa jordbruksmarken bör inte planeras förannat ändamål.Tillgänglighet och trygghet Kollektivtrafik med ekonomiskbärkraft och servicegrad kräver ett bra befolkningsunderlagvarför bebyggelse med större täthet utanför nuvarandetätorter bör tillkomma främst inom gång/cykelavståndtill trafikstråk. Utvecklingen av såväl spårbunden somvägbunden kollektivtrafik är central för möjligheterna tillregionförstoring och arbetspendling.Den del av vägnätet kommunen har ansvar för skall hållas igott skick och en fortsatt utbyggnad av cykelbanor skall skeför bättre miljö och säkerhet.++Det landsbygdsutvecklingsprojekt som kommunen deltar ioch som medfinansieras via Kattegatt-Skagerrakprogrammet,har fortsatt under året. Projektet syftar till utvecklingi de deltagande orterna och till metodutveckling som kankomma hela kommunens landsbygd till del.LEADER-metoden har etablerats och flera landsbygdsprojekti kommunen är igång och fler planeras. Leader ären del av EU:s och det nationella Landsbygdsprogrammets(2007–2013) insatser, som syftar till ekonomisk, social ochekologiskt hållbar utveckling på landsbygden.I Bua, Tvååker och Veddige tas planer fram för attraktivtboende, vilket även beaktas i det pågående landsbygdsutvecklingsprojektet.I stadsområdet planeras för nya bostadsområdenbåde centralt och i ytterområdena. Såväl hyresrättersom bostadsrätter och småhus för eget ägande planeras.Bostadsrätter och eget ägande är dominerande upplåtelseformermen flera projekt med hyresrätt är nu på gång. Därigenomerbjuds möjligheter att finna en boendeform sompassar den enskilda familjen. Efterfrågan bedöms dock fortfarandevara större än utbudet.Befolkningstillväxten i Varbergs kommun blev större än 1 %för 2010. Den starka befolkningsökningen skärper kravenpå service och ökar efterfrågan på bostäder m.m. Detta kanöka kommunens kostnader och kan bidra till en osund utvecklingav bostadspriser m.m.Samhällsplaneringen följer i huvudsak uppställda mål. Ettflertal detaljplaner, som bidrar till förtätning och effektivtmark/resursutnyttjande med ökat serviceunderlag som följd,har tagits fram i stadsområdet. Viktiga miljöfrågor somhanteras i sammanhanget är dagvattenprinciper samt ljudochluftkvalitetsfrågor.Tomtstorlekarna är generellt större på landsbygden. Strandnärabebyggelse prövas restriktivt. För kusten finns särskildariktlinjer för anpassning av bebyggelsen till den känsligalandskapsbilden. Hänsyn till bra jordbruksmark tas vid planochbygglovsprövning.I all bebyggelseplanering av större omfattning eftersträvasgod tillgänglighet till kollektivtrafik och service. Trycket påatt bygga på nya, enstaka villatomter i jordbrukslandskapetär mycket stort.Sammanfattning av resultaten från SKL:s enkätundersökningvåren 2010 om ”Invånarnas uppfattning om hur gatoroch parker sköts” visar vid jämförelse med föregående tillfälleen förbättring. SKL genomförde enkätundersökningen i94 kommuner. Varberg fick mycket bra resultat, vid jämförelsemed övriga deltagande kommuner.Kommunens vägnät, cykelbanevägar och gångbanor skötsav gatuförvaltningen enligt antagna planer för underhåll ochdrift. Beläggningsunderhåll, regelbunden städning, siktröjningoch vinterväghållning är viktiga delar av underhållet.Årets vinter blev besvärlig, men med hjälp av extra anslagkunde god standard uppnås.En fortsatt utbyggnad av cykelbanor har genomförts. Underåret har drygt 5 km gång- och cykelvägar anlagts. Nya22 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

MålMåluppfyllelse och analysTillgänglighet och trygghet . . .Bostadsplanering och byggande bör inriktas mot goda uppväxtvillkorför barn och unga samt för hög tillgänglighetoch integration. Det offentliga rummet skall både vara ochuppfattas som tryggt och trivsamt för medborgarna.Tillgängligheten till viktig samhällsservice skall vara god.Innerstadens utveckling förutsätter åtkomlighet med bilmen genomfartstrafiken skall minska.cykelbanor finns utmed Värnamovägen, Södra Hamnvägen,Södra vägen, Marmorgatan, Prästgårdsvägen (Tvååker), påindustriområdet Nedregården, vid Almers skola och VallaVästra (Väröbacka).Regelbundet samråd sker i folkhälso- och trygghetsrådetmellan kommunen, polisen och landstinget angående trygghetsskapandeoch brottsförebyggande åtgärder. NätverketTrygg i Varberg, som är knutet till rådet, arbetar för ökadsamverkan för att behålla en trygg kommun.Variation i hustyper och upplåtelseformer samt omsorgom det offentliga rummet eftersträvas alltid i nya bebyggelseområden.Engelska Parken är tätortens mest centrala park och ävenden historiskt mest betydelsefulla. Parken har upprustatsmed förnyat innehåll, inte minst gräs och växter. Parkensträdbestånd har gallrats. Många borttagna träd var svagaoch några sjuka. Efter gallringen har parken blivit öppnareoch ljusare. Det finns även ny belysning. Gångvägarna ärnybelagda och säkra för personer med behov av rollator ellerrullstol. Sittplatserna i parken har omplacerats så att de nuupplevs som tryggare och mer tillgängliga för vila ochmöten.En inventering av enkelt avhjälpta hinder har genomförtsmed hjälp av verktyget ”EAH-spindeln”. Syftet är blandannat att landets kommuner ska kunna jämföra hur långtman kommit i arbetet med tillgänglighet och vara en hjälpför fortsatt arbete. Jämförelse med andra kommuner redovisas2011.Arbete med att ta fram en tillgänglighetsguide för personermed funktionsnedsättning har påbörjats för de centraladelarna av staden.Fastighetsavdelningen har aktivt arbetat med att slutföraåtgärdandet av ”Enkelt avhjälpta hinder” inom fastighetsavdelningensansvarsområde. Myndighetskravet är uppfyllt ikommunens lokaler kopplat till publika miljöer bortsett frånvissa idrottsplatser, där arbetet beräknas slutföras undervåren 2011.Stadsbyggnadskontoret har under året utfört tillsyn inomdel av stadskärnan. Kontakt har tagits med fastighetsägareför att undanröja hindren. Ingen anmälan har föranlett tillsynoch inga förelägganden har ännu varit aktuella.Resultatet av tillsynen visar att flertalet brister handlarom relativt lätt avhjälpta hinder såsom kontrastmarkeringaroch dörröppnare. Tillsyn planeras fortgå under 2011.Befintliga trottoarer som bildar viktiga stråk har försettsmed tre rader släta gångbanehällar ca 400 löpmeter, för attöka tillgängligheten. Trottoarer som byggts om är Östra Långgatan– Norrgatan – Drottninggatan – Västra Vallgatan.Genom en kombination av ett centralt beläget huvudbibliotekoch filialer/mobil service bidrar biblioteket till viktigsamhällsservice i hela kommunen.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 2 3

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreationFoto: Öströö FårfarmSmak- och naturupplevelser är en stark kombination. På Öströö Fårfarm bjuds både aktiviteteroch läckra smaker.Varbergs kommun ska erbjuda goda möjligheter med högkvalitet för det livslånga lärandet samt erbjuda ett stimulerandekultur- och fritidsliv, med goda möjligheter till rekreation.Målet är att barn och elever lär sig mer samtidigt somderas fysiska och psykiska hälsa förbättras. Familjerna skaockså erbjudas många alternativ inom barnomsorg ochskola. Kultur med såväl spets som bredd ska finnas och utvecklas,liksom en mångfald av aktiviteter för alla åldrar.BARNOMSORG, OBLIGATORISKA SKOL-VÄSENDET OCH FRIVILLIGA SKOLFORMERBarn- och utbildningsnämnden har ansvaret för att riksdagensoch kommunens mål för barnomsorgen och detoffentliga skolväsendet genomförs. Ansvaret för den kommunalavuxenutbildningen delas mellan barn- och utbildningsnämndenoch kommunstyrelsen.FörskoleverksamhetFörskolan är en pedagogiskverksamhet för barn i åldern1–6 år och är det första stegeti utbildningssystemet. Verksamhetenleds av pedagogisktutbildade förskollärare ochbarnskötare.I kommunen finns 54 kommunalaförskolor och 14 ekonomiskaföreningar. Antaletinskrivna barn uppgick den 15oktober 2010 till 2 815, varav565 i fristående förskolor. Under2010 har nya förskolorstartats i Bläshammar ochStråvalla, båda med 3 avdelningar.Antalet barn placerade hosdagbarnvårdare var 131 den15 oktober. Personaltätheten ide kommunala förskolorna harminskat till 17,2 personal per hundra barn, jämfört med17,5 föregående år.Förskolelyftet och aktionsforskningDen förändrade läroplanen för förskolan betonar att verksamhetenska vara trygg, rolig och lärorik. Personalens kompetensär en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna. Förskolelyftetär en satsning på kompetensutveckling och fortbildningav förskolans personal, som pågår under tre år frånstarten höstterminen 2009. Genom aktionsforskning fortsätterförskolan arbetet med att utveckla och förändra verksamhetenmot läroplanens mål.Matematik, språk och världsarvInom förskoleverksamheten pågår projekt för att utvecklaen matematisk och språklig lärmiljö för barnen. Under enKunskaper, färdigheter och omsorgGod omsorg och utbildning ska på olika sätt ge barn ochungdomar kunskaper och färdigheter. Nyfikenhet, inspiration,kommunikation och vilja till förändring genomsyraralla verksamheter.Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhetdär omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet är detskolans uppdrag att främja lärande där individen stimulerasatt inhämta kunskaper.Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedlakunskap och skapa förutsättningar för att elevernaska tillägna sig och utveckla kunskaper. Den kommunalavuxenutbildningen syftar till att ge vuxna sådana kunskaperoch färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- ocharbetsliv.800070006000500040003000200010000Antal1–18-åringar 1990–2010,prognos 2011–20181990 1995 2000 2005 2010 2015 År1–6 år 7–15 år 16–18 år24 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

teknik- och naturdag har barn födda 2004 och 2005 besöktVärldsarvet Grimeton.Rörelse, kost och värderingarFörskolan arbetar med att ge glädje och lust i lärandet. Föratt barnen ska kunna utveckla en god hälsa är det viktigtatt skapa en inspirerande lekmiljö. Flera förskolor arbetarutifrån ett hälsoperspektiv, med förändrade kostvanor samtmer rörelse och vila för barnen. Flera förskolor arbetaraktivt med värdegrundsfrågor, att öka barnens inflytandeoch utveckla deras empatiska förmåga är viktiga inslag.Grundskola och obligatorisk särskolaKommunen har 23 grundskolor – 16 skolor F-9, 2 skolorF-6, 3 skolor F-5 och 2 skolor F-3. De kommunala skolornahade 5 950 elever den 15 oktober 2010, vilket är 46 färreän i oktober 2009. Till detta kommer 3 friskolor med 214elever och 66 elever som går i annan kommun. Särskolanhade den 15 oktober 51 elever. De kommunala fritidshemmenhade den 15 oktober 2 130 barn inskrivna, en ökningmed 66 barn jämfört med oktober 2009.F-9 skolan – ett 1–16 årsperspektiv i lärandetModellen med F-9 skola innebär att eleverna i de flesta fallgår i samma skola i tio år, från förskoleklass till skolår 9.Lärarna arbetar i en stadielös skola och är fördelade i arbetslag.Tanken med F-9 skolan är kontinuerligt lärande ochutveckling, med en pedagogisk helhetssyn på eleven ochkunskapsutvecklingen.Lärarna kan följa eleven under många år och eleven harstörre möjligheter att bli sedd av lärarna. Tryggheten blirstörre och varje elev får bättre möjlighet att lära utifrån sinaförutsättningar och talanger. Läraren måste också anpassakunskapsinhämtandet till varje elevs mognadsnivå.Nyckeltal2008 2009 2010Barn- och utbildningsförvaltningenFörskolaAntal barn, förskola, 15 okt 2 723 2 731 2 815varav i fristående förskola 495 529 565Nettokostnad/inskrivet barn, tkr 1 92,6 98,8 102,5Antal personal/100 barnkommunala förskolor 18,0 17,5 17,2Pedagogisk omsorgAntal barn, pedagogisk omsorg, 15 okt 136 125 131Nettokostnad/inskrivet barn, tkr 1 78,4 77,3 79,6Antal personal/100 barn 19,7 18,9 18,6SkolbarnsomsorgAntal barn, fritidshem, 15 okt 2 031 2 174 2 247Nettokostnad/inskrivet barn, tkr 1 32,6 27,5 27,9Antal personal/100 barnkommunal fritidshem 4,6 4,4 4,5F-9 skolaAntal elever, 15 okt 6 305 6 279 6 230varav i friskolor 223 213 214Nettokostnad/elev, tkr 1 72,7 73,2 72,6Andel elever som uppnått måleni alla ämnen, % 75 80 79Andel elever behöriga tillgymnasieskolan, % 88 90 90Antal vuxna (heltidstjänster)per 100 elever 9,1 8,7 9,21) Nettokostnad per barn 2008 är inte jämförbar med 2009 och 2010eftersom gemensamma kostnader fördelas efter en annan fördelningsnyckelför att få mer likhet med SCB:s kostnad per barn.Skapande skolaGenom ett samarbete med Statens kulturråd integreras kulturellaoch konstnärliga uttryck i undervisningen i skolår4–9. Detta är ett uttryck för skolans kulturuppdrag, att geeleverna tillgång till kulturens alla uttrycksformer och ökamöjligheterna till eget skapande. I samarbetet har Länsmuseeti Varberg, Teater Halland, Världsarvet Grimeton,Kulturskolan och Naturum Getterön deltagit, tillsammansmed tio grundskolor och den obligatoriska särskolan.Kriterier för skriftliga omdömenRektorerna i grundskolan och den obligatoriska särskolanbeslutade 2009 om kriterier för skriftliga omdömen, somnu används. För grundskolan används fyra kriterier och iden obligatoriska särskolan ges omdömen i löpande text.Värdegrund i grundskolanSkolorna arbetar med värdegrundsfrågor kring förhållningssättetelev-elev och elev-pedagog. För att motverka alla formerav kränkande behandling arbetar flera skolor med antimobbningsgrupper,Lions Quest, Friendsgrupper och lika-Barnomsorg sker både i kommunal och i kooperativ regi.Fruktpaus på Fastarps Förskola i Tvååker.behandlingsgrupper. Dessa frågor ingår också i arbetsmiljöarbetetsamt arbetet med skolornas likabehandlingsplaneroch hållbar skolutveckling.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 2 5

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreationBättre läsflytHösten 2010 startade ett läsprojekt för elever i årskurs 2,för att testa deras läshastighet. Elever som inte uppnått ettbra läsflyt, enligt vedertagna kriterier, fick lästräning vidflera tillfällen i veckan. Målet är att alla elever som slutarskolår 2 ska ha så bra läsflyt, att de kan tillgodogöra sigundervisningen i skolan framöver.Stärkande sommarskolaSommarskola har ordnats för elever i årskurs 7–9 och gymnasieskolan,med totalt 184 deltagare. Eleverna har ökatsina kunskaper i svenska, engelska och matematik, samtidigtsom de stärkt tron på sig själva att kunna och vilja lära.Matematik- och språkutvecklareSärskilda matematikutvecklare genomför ett lokalt utvecklingsarbete,där de är vägledare till forsknings- och inspirationsmaterial.Utvecklarna har bl. a. arbetat med matematiknätverkför lärare i skolår 6–9 och en matematikverkstad.Matematikutvecklarna har även arbetat för att öka samarbeteti ämnet matematik, mellan förskolan och grundskolan.Språkutvecklare har arbetat på ett liknande sätt inomområdet läsa och skriva, med utbildning, nätverksträffar,läsprojekt och skolbesök.Fortsatt lärarlyftFör att höja behöriga och yrkesverksamma lärares kompetens,så att eleverna når uppställda mål, har ytterligare ettfemtiotal lärare deltagit i Lärarlyftet. Fortbildning har sketti flera ämnen, men också i yrkesdidaktiskt forsknings- ochutvecklingsarbete och om barn med funktionshinder.IT-satsning med PIM och fler datorerFör att främja användning av informationsteknik i skolanhar kompetensutveckling skett på flera skolor, bl. a. genomPIM-utbildning. PIM står för praktisk IT- och mediekompetens.Lärare som nått nivå 3 i PIM har fått en bärbardator.Matematik grundskola-gymnasiumSamarbetet fortsätter mellan grundskolan och gymnasietför matematikintresserade grundskoleelever, för att få flerelever att söka till högre studier inom natur- och teknikområdet.35 elever har fått möjlighet att komma till gymnasietför laborationer och diskussioner i ämnet matematik.Grundskola och särskola i pedagogiska mötenRektorerna i grundskolan och obligatoriska särskolan harhaft pedagogiska möten för att lära av varandra. Systematisktarbetsmiljöarbete, psykosocial arbetsmiljö, skolbarnomsorgoch coacher är exempel på ämnen som behandlats.Internutbildning av nya rektorerNya rektorer i förskolan, grundskolan och obligatoriska särskolanhar fått internutbildning i ledarskap, som bl. a. innefattatekonomi, löne- och medarbetarsamtal, samverkan,arbetsmiljö, MBL och olika administrativa system.Nyckeltal2008 2009 2010Barn- och utbildningsförvaltningenGymnasieskolanAntal elever, kommunens skolorden 15 oktober 2 001 1 925 1 876därav elever från andra huvudmän 56 52 52Nettokostnad /elev, tkr 1 89,6 88,2 86,8Antal elever från Varbergs kommunhos andra huvudmän 575 614 626Kostnad/elev hos andra huvudmän,tkr 101,9 102,6 108,11) Nettokostnad per elev 2008 är inte jämförbar med 2009 och 2010eftersom gemensamma kostnader fördelas efter en annan fördelningsnyckelför att få mer likhet med SCB:s kostnad per barn.Community Design Education, CDE– Hållbar skolutvecklingVidhögeskolan och Hagaskolan samt rektorsgruppen iVarberg deltar fr. o. m. läsåret 2010/11 i ett CDE-nätverkför hållbar skolutveckling. Konceptet bygger på grunder ien ”Lärande organisation” och ”Den femte disciplinen”. Ett90-tal skolor i Nya Zeeland, Australien, England, USA,Norge och Sverige ingår i CDE-nätverk. Vision, delaktighet,samsyn och fokus på ledarskap har gett deltagandeskolor förbättrade resultat.Till en högre nivåEtt engagerat arbete inom den obligatoriska särskolan harlett till att elever har utvecklats till en högre nivå och kunnatflyttas från träningsskola till grundsärskola. Några eleverhar kunnat skrivas ut från särskolan och fortsatt i vanliggrundskola.Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan,Komvux och SärvuxVid Peder Skrivares skola erbjuds 15 nationella program,ett antal specialutformade program, Individuella programmetoch gymnasiesärskolan. Av det totala elevantalet påPeder Skrivares skola fullgör 54 elever sin utbildning på individuelltspecialutformade program.1 876 elever på Peder Skrivares skolaAntalet elever på Peder Skrivares skola var den 15 oktober2010 totalt 1 876, jämfört med 1 925 elever samma tidpunktföregående år. Antalet elever från andra kommunervar 52. Antalet elever som fullgör sin utbildning i andrakommuner eller vid fristående skolor var den 15 oktober626 elever, jämfört med 614 elever samma tidpunkt 2009.Under året har särvux och den kommunala vuxenutbildningenflyttat från Gamlebyskolan till lokaler i anslutningtill Peder Skrivares skola.Fortsatt internationaliseringEtt Sydafrikaprojekt har genomförts, med hjälp av externamedel, där elever från både gymnasieskolan och gymnasie-26 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

särskolan deltagit. Utbyte har skett med Iteko Special Schooloch Tebogwana High School.Elever som fullföljt steg 5 i franska, spanska eller tyskahar tillbringat en studievecka i respektive land. De eleversom fullföljt steg 3 i italienska och ryska har på motsvarandesätt tillbringat en studievecka i dessa länder.Foto: Dooria ABFöretagsamt lärande, teknikcollegeoch framtidsdagFör tredje året i rad har en inspirations- och entreprenörsdaggenomförts för alla elever i årskurs 1. För elever pånatur- och teknikprogrammen har en framtidsdag anordnats,med företrädare från näringslivet.Granskningar för teknikcollegecertifiering av skolansteknik-, industri- och fordonsprogram har genomförts.Genom Transfer har många elever fått träffa företagare ikommunen. Transfer är samverkan mellan skolan och näringslivet.Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspireratill studier, egna initiativ och entreprenörskap. Arbetet medFöretagargymnasiet på ekonomisk inriktning på samhällsvetarprogrammetutvecklas positivt.Utvecklande gymnasiesärskolaKompetensutveckling har skett enligt modellen ”Under ytan”och elever har deltagit i ”Special Olympics” under Göteborgsvarvet.Teaterföreställningen ”Den magiska kulan” har genomförtsi samarbete med esteteleverna på gymnasieskolan.Centrum för Livslångt Lärande (CLL)med Campus VarbergCentrum för Livslångt Lärande, CLL, svarar för vuxnaslärande, från grundläggande gymnasial vuxenutbildning ochSFI till yrkesutbildning och högre utbildning. Campus Varbergerbjuder eftergymnasial utbildning i samverkan medolika högskolor och ett flertal yrkeshögskoleutbildningar.Flera projekt vid Campus Varberg syftar till att uppmuntraentreprenörskap och utveckla företagande.Antalet studerande i högre utbildning uppgick till 1 400.Den gymnasiala vuxenutbildningen omfattade 450 helårsplatser,medan den grundläggande vuxenutbildningen hade134 deltagare.Kunskap, innovationer, initiativ och FrukostakademiAlexandersoninstitutet riktar sin verksamhet mot näringslivoch organisationer, för att skapa förutsättningar för tillväxtoch ekonomisk utveckling, utifrån regionens fördelar ochpotential.Nyckeltal2008 2009 2010Centrum för Livslångt LärandeAntal elever i grundläggandevuxenstudier 90 115 134Antal elever i gymnasialvuxenutbildning 370 440 450Antal studenter i högre utbildning 1 400 1 400 1 400Beviljade utvecklingsprojekt, antal 2 8 1Kompetent personal och effektiv administration på Dooria iKungsäter.Program vid Campus 2010HögskoleprogramButikschefsprogrammet (Högskolan i Skövde)Energiekonomprogrammet (Högskolan i Halmstad)Sjuksköterskeprogrammet (Högskolan i Halmstad)Event management (Högskolan i Borås)Högskoletekniker i processteknik – vatten och miljö(Högskolan i Borås)Högskoletekniker i Energi- och processteknik (Högskolan i Borås)Lärare för förskola och förskoleklass (Högskolan i Borås)Studie- och yrkesvägledarutbildningen (Malmö högskola)Socialpedagogiskt program (Högskolan Väst)Lärare för grundskolans tidigare år med inriktning motmänniska och miljö (Högskolan i Borås)YrkeshögskolaSystemutvecklare med .NET (Ljud och bildskolan)Inköp och supply management (Nordic Business Institute)Energitekniker med inriktning vindkraft (Folkuniversitetet)Projektering inom vindkraft (Folkuniversitetet)Elkonstruktör (Folkuniversitetet)Järnvägsprojektör (Folkuniversitetet)Logistiker inom distribution och lager (Nordic Business Institute)Produktutveckling, design och marknadsföringF Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 2 7

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreationFoto: Fiskexporten Varbergutbildningar förläggs tillCampus Varberg och ansökanom ytterligare utbildningar harlämnats in.Högre utbildning påCampus VarbergEtt nätverk har skapats för attkunna ta fram efterfrågad högreutbildning. Utbildningsbehovetprövas fortlöpande.EntreprenörsinitiativenCampus & Co och Femme harutvecklats vidare genom projektmed koppling till Alexandersoninstitutetoch befintliga utbildningar,t.ex. Event Managementprogrammet,och nätverketCRED, Creative DestinationHalland.Kultur och rekreationI september påbörjades byggetav Komedianten – Varbergs nyakulturhus. Huvudbiblioteketflyttades till tillfälliga lokaler iGamlebyskolan, när den omfattandetill- och ombyggnadentill kulturhus startade.Havskräftor är en eftertraktad delikatess, som förädlas och distribueras av Fiskexporten Varberg.Mer aktivitet och nyaanläggningarSåväl allmänhet som föreningslivefterfrågar mer tid i kommunensmotions- och idrottsanläggningar.Fotbollsföreningarvill ha tillgång till planer föråretruntverksamhet. Flera inomhusanläggningarfick stängas avsäkerhetsskäl, när stora mängdersnö samlats på taken. Enny konstgräsplan vid Veddigeidrottsplats och en idrottshall iÖppna föreläsningar och Frukostakademin är exempel påverksamhet som vänder sig till en bredare allmänhet. Aktiviteternaär välbesökta och uppskattade.Nyckeltal2008 2009 2010Vuxenutbildning i olika formEn upphandling av arrangörer av vuxenutbildning har inneburitbåde nya aktörer och förnyade avtal med befintliga leverantörer.Vuxenutbildning erbjuds både som traditionell schemalagdundervisning och olika former av distansutbildning.Centrum för yrkeshögskolaUtvecklingen mot ett centrum för yrkeshögskola har fortsatt.Myndigheten för Yrkeshögskola har beviljat att femHamnförvaltningenInnerhamnGästbåtsnätter, antal 2 265 2 466 2 223GatuförvaltningenParkYta, tusen m 2Finpark 94 94 94Bostadsnära och natur 3 347 3 354 3 487Kostnad, kr/m 2Finpark 27 28 28Bostadsnära och natur 2 2 228 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Nyckeltal2008 2009 2010Kultur- och fritidsförvaltningenIdrottshallarIdrottshallar vecka 35–15nyttjande % 78 78 66Gymnastiksalar vecka 35–15nyttjande % 59 56 54SimanläggningarAntal besök, tusentalHåsten simhall 143 152 146Veddige simhall 24 22 29Simstadion 28 – 29SimskoleverksamhetAntal elever, tusental 2 2 2FöreningarAntal registrerade bidragsberättigade 453 446 445Båtar måste upp på land för att underhållas eller byggas om.Träslövsläges Varv servar och bygger fiskebåtar.BibliotekAntal utlån, tusental 438 436 406Antal besök, tusentalpå huvudbiblioteket 275 265 143KulturskolanAntal elever 903 960 927Breared har tillkommit. I Varbergs idrottshall har golvenlagts om i A- och B-hallen, samtidigt som ett nytt passersysteminstallerats.Aktiviteter, utställningar, arrangemangEn rockkonsert med 5 000 åskådare arrangerades på Varbergstorg vid skolavslutningen. Ett rockläger för 15 flickor ochett vattensportläger för 60 ungdomar har genomförts. Nationaldagsfirandetutökades med arrangemang på Fästningsterrassen,Kallbadhuset och hamnplanen.Kultur Dag&Natt firade 20-årsjubileum, med ett Kulturbadunder elva dagar. Utställningarna i Konsthallen i Hamnmagasinethar omfattat både internationellt kända och lokalakonstnärer. Föreningar, studieförbund och kulturinstitutionerhar erbjudit ett omfattande program med aktiviteterunder skolornas sport- och höstlov.Kulturskola och bibliotekTrots minskade resurser har 927 elever kunnat beredas platsi sångkörer, brasslekgrupper samt i drama, dans och bild iKulturskolan. Inom bild och form har inriktningen animationtillfört nya möjligheter för eleverna att arbeta med nyatekniker.Stängningen av huvudbiblioteket, i samband med överflyttningentill tillfälliga lokaler i Gamlebyskolan, kunde begränsastill sex veckor. Användarna hänvisades under tidentill filialer och bokbussen, med färre boklån som följd.MålBarn och elever lär sig Varbergs kommun skall erbjudahögkvalitativa möjligheter för det livslånga lärandet, både ikompetenshöjande syfte och för den personliga utvecklingen.Skolan skall, oavsett skolform, fokusera på att kunskapsmålenför barn, elever och studenter uppnås. Barn, eleveroch studenter ska få stöd och utmaningar så att de kan inhämtakunskaper och färdigheter som gör att de kan förverkligasitt livsprojekt.+Måluppfyllelse och analysGenomförda utvärderingar av utbildningar i CLL:s regi visari stort på mycket nöjda studerande.Kulturskolan i Varberg erbjuder barn och ungdomar i åldern5–20 år en kvalitativ utbildning i drama, dans, bild ochmusik. En pedagogisk plan genomsyrar utbildningen för attöka elevernas motivation att utveckla sina kulturella färdigheter.Biblioteket är en institution för såväl formell utbildningsom fri bildning och spelar därför stor roll för det livslångalärandet. Folkbiblioteken i hela kommunen används av alla,från förskolebarn till seniorer. Campusbiblioteket, bibliotekenpå F-9-skolorna samt gymnasiebiblioteket är specialbibliotekmed definierade målgrupper och uppgifter.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 2 9

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreationMålMåluppfyllelse och analysBarn och elever lär sig . . .Förskolans läroplan betonar att verksamheten ska vararolig, trygg och lärorik. Förskoleverksamheten bedömer inteenskilda barns prestationer, utan barnets framsteg beskrivsvid utvecklingssamtalet. Barnets tid i förskolan ses som enlärprocess för att nå strävansmålen i läroplanen. Barnen fårsocial och motorisk träning i en trygg miljö med leken icentrum.En av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i förskolan är personalenskompetens. Satsningen ”förskolelyftet – kompetensutvecklingoch fortbildning av förskolans personal” –startade höstterminen 2009 och ska pågå i tre år. Förskolanfortsätter arbetet med att utveckla och förändra verksamhetenmot läroplanens mål via aktionsforskning och ReggioEmilia inspirerat arbetssätt.Inom delar av förskoleverksamheten genomförs projektför att skapa och utveckla en matematisk och språklig lärmiljöför barnen. Barn födda 2004 och 2005 har besöktVärldsarvet Grimeton under en teknik- och naturdag.För att stödja barns och elevers utveckling och lärande iett långsiktigt perspektiv pågår samverkan mellan de olikaverksamheterna – förskola, grundskola, gymnasium.Regeringens arbete med att reformera den svenska skolanoch förskolan har bl.a. sitt ursprung i fleråriga resultatförsämringari internationella jämförelser. Förändringarna äromfattande, särskilt för gymnasieskolan. För grundskolansdel har redan förändringar införts, t.ex. nationella prov i år 3samt nationella prov i fysik och kemi i år 9. Förändringar ikursplaner, betygsystem m.m. kommer 2011. Obligatoriskförskola för 3-åringar har införts från 1 juli 2010.Dessa förändringar tillsammans med tidigare beslut somberör elevers lärande och kunskapsutveckling ska över tidresultera i en bättre skola där elevers resultat förbättras. Kompetensutvecklingsinsatserfrån stat och kommun på bl.a.språk och matematik har resulterat i en ökad måluppfyllelsehos elever. Fler elever har fått fullständiga betyg i alla ämneni grundskolan. Antalet behöriga till gymnasieskolansnationella program har därmed ökat.Under hösten har elever som påbörjat sina studier på teknikprogrammetfått delta i SI-grupper. SI betyder SupplementalInstruction och är en internationell metod där äldreelever stöttar yngre elever i sina studier, med en blandningav fadderskap och eget arbete. Elevhandledarna från årskurs3 har genomgått en ledarskapsutbildning i samarbete medLunds Tekniska Högskola. SI-metoden används frekventnationellt samt internationellt vid tekniska högskolor ochuniversitet.I studiegrupperna, med 5–7 elever från årskurs ett samten handledare, bedrivs studier vid ett tillfälle per vecka.Studier bedrivs i matematik helt utan lärare och syftar tillatt förbereda elever för högre utbildning, vara ett komplementtill ordinarie undervisning, stimulera till aktivt deltagande,motivera eleverna till eget ansvar för lärprocessen,träna studieteknik, uppnå kritiskt tänkande och en förmågatill problemlösning samt att arbeta i studiegrupper. Gruppernapå skolan fungerar mycket bra och studierna bedrivsmålmedvetet på ett strukturerat och lärande sätt.Arbetet med åtgärdsprogram för de elever som inte uppnårmålen fortsätter.30 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

MålBarns och elevers fysiska och psykiska hälsa ska förbättras.En lugn studiemiljö prioriteras där personligtlärande och kunskapsinhämtning säkerställs för alla så långtdet är möjligt. Förskola och skola skall ge elever redskap attutveckla en sund livsstil där självförtroende och tillit stärkshos varje individ.Studiemiljön i skolan ska präglas av trygghet, respekt ocharbetsro. Värdegrundsarbetet skall fortsätta.Ökad valfrihet för familjerna Det skall finnas många olikaalternativ inom barnomsorg och skola så att det finns enverklig valfrihet för elever och föräldrar.Genom jämförelser mellan olika förskolor och skolor kanflera dra nytta av framgångsfaktorer, men också lära av misstag.Varje familj ska ha god information, så att de kan taaktiva beslut i frågor som rör den egna familjen.+Måluppfyllelse och analysKulturskolan strävar efter att anpassa undervisningen tillelevens behov, motivation och förmåga, utifrån principen”varje barn har särskilda behov”. Fördjupningskurser ochlängre lektioner ordnas för de som vill ha fler utmaningar.Undervisning enligt dissimilismetoden, ”Svänggänget”, erbjudsde elever som har inlärningssvårigheter. Eleverna tränasi att ta plats i det offentliga rummet genom de olikaarrangemang som Kulturskolans elever deltar i.Förskolan arbetar med att ge glädje och lust i lärandetoch strävar efter att erbjuda en miljö där barn och eleverkan utveckla god hälsa. Därför ligger utemiljön och att skapaen inspirerande och spännande lekmiljö för barnen i fokus.Flera förskolor arbetar utifrån ett hälsoperspektiv med förändradekostvanor och insatser för att främja såväl rörelsesom vila för barnen.Barnens inflytande och att utveckla deras empatiska förmågaprioriteras. Teater Glad har fortsatt att spela dockteatermed värdegrundstema på förskolorna. En förskola harsatsat på ett värdegrundsprojekt, kallat ”Språka med musik”för att stärka barnens språkutveckling och självkänsla.För att utveckla värdegrund och förhållningssätt framgångsriktär lärande samtal samt CDE, Community DesignedEducation, bra redskap. Alla former av kränkande behandlingmotverkas t.ex. genom antimobbninggrupper, LionsQuest, Friendsgrupper, likabehandlingsgrupper och arbetsmiljöarbete.Arbete med likabehandlingsplanen har pågått under läsåretoch F-9-aktiviteter genomförs för att skapa en trygghetför alla. Genom spårarbete i F-5 får elever lära känna skolkamrateri andra klasser och andra vuxna.Andra exempel på insatser är att kommunicera vikten aven sund livsstil till hemmen, samarbete med Region Hallandkring "Hälsofrämjande skola", utomhusaktiviteter medäventyrspedagogik, hälsoprofil, samt att äventyrspedagogermöter klasser och genomför gruppstärkande övningar enligtett kompiskoncept. Extra rörelse och utelek för F-6 ledertill att elevernas fysiska hälsa höjs.Särskolan har lagt fokus på att anpassa både den fysiskaoch psykiska miljön efter elevernas behov och olika inlärningsstilar.Särskolan arbetar med hälsa och individmedvetenhetoch har i klasslagen kontinuerliga samtal kring elevernasstudiemiljö och sociala situationer. Kommunikationoch lärande samtal är exempel på viktiga instrument.Gymnasieskolan genomför årligen en likabehandlingsdagför alla elever. Syftet är att implementera skolans likabehandlingsplanoch ta fram underlag för revidering av planen.Skolans arbete med hållbar utveckling fortskrider. Enrad insatser har gjorts på skolan för att erbjuda elever rörelseunder skoldagen. Idrottsundervisning ingår under alla treskolåren och eleverna erbjuds möjlighet att använda skolansidrottshall.Ugglans förskola är en av Friluftsfrämjandet godkänd ”I uroch skur” förskola.Barn- och utbildningsförvaltningen tillhandahåller enbroschyr där skolor presenteras med bl.a. resultat och statistikför att underlätta föräldrars/vårdnadshavares val. Underdet gångna året har ingen enskild förskola eller skola startat.Skolinspektionen har beviljat start av en enskild skola år2011. Enskild verksamhet inom pedagogisk omsorg i formav familjedaghem har påbörjats hösten 2010. ValfrihetenF Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 3 1

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreationMålMåluppfyllelse och analysÖkad valfrihet för familjerna . . .Kultur Kommunen skall samordna och stimulera utvecklingenav kultur- och fritidslivet i Varberg och samarbetetmed länets övriga kulturinstitutioner skall stärkas. Det ekonomiskastödet skall främst riktas till barn och ungdomar.Såväl barn/ungdomar som vuxna skall ha möjlighet att deltai kulturlivet och även möta det i vardagen. Det skall finnasförutsättningar för både spets och bredd att utvecklas. Viskall ta tillvara den kreativa kraft som kulturen har för attbidra till en hållbar utveckling i samhället.Fritid/rekreation Kommunen skall arbeta aktivt för atterbjuda medborgarna ändamålsenliga lokaler för kultur,idrott och rekreation i hela kommunen, för att kunna erbjudaen mångfald av aktiviteter som riktar sig till alla åldrar.För att tillmötesgå de behov som finns av nya anläggningarvill kommunen bredda möjligheterna till finansieringen ochstimulera till ökat ansvarstagande från enskilda.?bedöms i framtiden kunna öka då det under verksamhetsårettill kommunen och Skolinspektionen inkommit fleraansökningar om att starta privat verksamhet.De flesta arrangemang för vuxna sker i samverkan medMusik i Halland. Ett utvecklingsarbete för Varbergs Fästningsom besöksmål under hela året, har inletts och finansierasav regionala medel. Barn och ungdomar prioriteras.För att ge dem möjlighet till eget skapande har det satsatsmer på "pröva på verkstäder" i olika former.Kulturskolan har ett brett utbud, som presenteras viaInternet, demonstrationsdagar ute på skolor och ”prova pådagar”på Rosenfredsskolan.Kulturskolan kommer aktivt ut och möter medborgarna iVarberg. Konserter och olika arrangemang genomförs regelbundet,där Kulturskolans personal och elever medverkar.Kulturskolans personal har under 2010 arbetat fram ochspelat en musik- och teaterföreställning på förskolorna iVarberg. Kulturskolan har genomfört samarrangemang medMusik i Halland och IB expo. Minskad budget har medförtatt Kulturskolan inte kunnat delta i de gemensamma länsstudiedagarnatillsammans med övriga kulturskolor i Halland.Antalet initierade projekt har av samma anledningvarit färre.Varbergs bibliotek är en kulturinstitution som genom attfinnas och verka i hela kommunen ger alla invånare tillgångtill läsning och informationsinhämtning. Som mötesplatsskapar biblioteken samhällstillit och förståelse mellan olikagrupper. Den pågående ombyggnationen av biblioteket/teaterntill ett komplett kulturhus ger nya möjligheter att verkasom bibliotek och satsningen ger viktiga signaler till medborgareoch omvärld om kulturens betydelse i Varberg.Bortsett från sex veckors stängning under flytten till provisoriskalokaler, har biblioteksverksamhen kunnat bedrivasopåverkad under 2010. Den tillfälliga placeringen på Gamlebyskolaninnebär heller ingen inskränkning av biblioteksserviceni Varberg.Två nya anläggningar, Breareds idrottshall och en konstgräsplanpå Veddige Idrottsplats, har tagits i bruk.32 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Vård och omsorgFoto: Kom i kapp-Rehatek ABKommun med valfrihetSocialnämnden bedriver enomfattande och bred verksamhetinom vård och omsorg.Tillväxtverket ochTillväxtanalys har samlat inerfarenheter från Varbergoch fem andra kommunersom är föregångare med attinföra valfrihetssystem.Varbergs sociala tjänsterAvdelningen Varbergs socialatjänster, VST, bildades imars 2010 inom socialförvaltningen,genom en sammanslagningav utförandeenheterinom särskilda boenden,handikappomsorg,samt individ- och familjeomsorgoch hemtjänst.Huvuddelen av utförarverksamhetenfinns nu samladinom VST, som är heltintäktsfinansierad.Pedagogiska leksaker och hjälpmedel för handikappade kommerfrån Varbergsföretaget Kom i kapp-Rehatek.Kommunens insatser inom vård och omsorg har som målatt människor känner sig trygga på äldre dagar, att det finnsett aktivt förebyggande arbete och att utsatta grupper medpsykiska och fysiska funktionshinder får ett mångsidigt ochväl anpassat stöd.Verksamheten omfattar kommunens vård- och omsorgsinsatserför äldre samt för barn och vuxna med funktionshinder.Individ- och familjeomsorgen samt försörjningsstödetär ytterligare delar av den sociala tryggheten.Fler externa utförareoch mer hemtjänstUppdragsavdelningen svararför myndighetsutövningen,fattar beslut och beställertjänster av kommunala ellerexterna utförare. Ansvarsfördelningen mellan beställare ochinterna utförare har tydliggjorts, genom skrivna överenskommelser.Andelen tjänster utförda av externa utförareinom äldreomsorgen är 28 % jämfört med 22% år 2009.Antalet personer med hemtjänst har minskat något, samtidigtsom antalet utförda hemtjänsttimmar har ökat. Enväsentlig orsak är att sjukvården skriver ut patienter betydligttidigare. Detta för med sig att antalet personer som är ibehov av många hemtjänsttimmar har ökat.2000180016001400120010008006004002000Invånare 80 år och äldre 1990–2010samt prognos 2011–2018Antal1990 1995 2000 2005 2010 201580–84 år 85–89 år 90– år454035302520151050MnkrFörsörjningsstöd 2001–201001 02 03 04 05 06 07 08 09 10ÅrF Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 3 3

Vård och omsorgVarbergs hälsofrämjande tjänsterSocialförvaltningens organisation med sjuksköteskor, arbetsterapeuteroch sjukgymnaster bildade i mars 2010 Varbergshälsofrämjande tjänster, VHT. I denna nya avdelning ingåräven korttidsboende för äldre, trygghetslarm, anhörigstödsamt dag- och frivilligverksamhet.Antalet personer med hemsjukvård har under året ökatmed drygt 200. Fler har behövt mer avancerad vård ellerspecialistvård, samtidigt som det har ingått vårdtagare medpersonlig assistans i hemsjukvården.”Bo Bra” och TrygghetslarmRäddningstjänsten och socialförvaltningen driver ett samverkansprojektför att öka tryggheten i ordinärt boende,genom bl.a. brandförebyggande insatser.Under 2009–2010 har nära 200 boenden förts över frånsocialförvaltningen till Varbergs Bostad AB, som seniorellertrygghetsbostäder.Seniormässan 2010På Varbergs andra mässa om äldreomsorg, ”Seniormässan2010”, i Sparbankshallen, presenterades privata och kommunalaaktörer inom äldreomsorgen.Sinnenas trädgård och mer valfrihetEn satsning har gjorts på utemiljön på de kommunala äldreboendena.På Ekekullen invigdes t. ex. ”Sinnenas trädgård”under hösten. Sedan december 2010 kan kunden välja vilketboende man önskar inom äldreomsorgen, såväl blandkommunens som privata entreprenörers boenden.”Steg mot arbete”, rehabilitering och gruppboendeFör att underlätta för personer med psykiska och fysiskafunktionshinder att komma i arbete, har det treåriga projektet”Steg mot arbete” startats. Det finansieras av Europeiskasocialfonden och bedrivs i samarbete med Försäkringskassanoch Arbetsförmedlingen.Inom socialpsykiatrin fortsätter ett projekt med psykiatriskrehabilitering, för att utveckla arbetssätt och metoder.Detta projekt finansieras med statliga stimulansmedel.För personer med neuropsykiatriska funktionshinder ochsom har behov av bostad med särskild service, har ett gruppboendestartats på Lantmannavägen i Himle.Fler med handikappomsorgEn mindre ökning har skett av antalet personer med omsorgenligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,LSS. Nettokostnaden har dock sjunkit p.g.a. återbetaldersättning från Försäkringskassan och att några funktionshindradeinte haft så stora omsorgsbehov som tidigare.Tydligare uppdelning kommun – landstingKommunerna i Halland och landstinget har infört Meddix,ett gemensamt system för vårdplanering. En översyn avhjälpmedelsförsörjningen har genomförts, för att få en tydligarerollfördelning mellan landstingets hjälpmedelscentraloch kommunens egen hantering.Nyckeltal2008 2009 2010SocialförvaltningenVÅRD OCH OMSORGHemsjukvårdAntal inskrivna i hemsjukvård i egetoch särskilt boende 1 503 1 417 1 634Nettokostnad/inskriven, tkr/år 34,7 33,0 30,1BoendeAntal bostäder äldre, LSS, psykiatri 928 762 733ÄLDREOMSORGAntal personer m. insatser enl. SOL 2 236 2 264 2 196Direkt nettokostnad, tkr/personmed insats 223 220 226Nettokostnad äldreomsorg, tkr/inv80 år och äldre 150 147 140Andel äldreomsorg utförd iextern regi % 18 22 28HANDIKAPPOMSORGAntal personer med insatser enl. LSS 298 314 319Direkt nettokostn. tkr/person m. insats 412 441 404INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGInstitutionsvård barn/ungdomAntal dygn 4 767 7 377 6 919Kostnad, tkr/dygn 3,1 3,2 3,6Institutionsvård vuxnaAntal dygn 1 433 3 887 5 741Kostnad, tkr/dygn 1,5 2,0 1,8Ant.hushåll som erhållit försörjn.stöd 264 323 358Försörjningsstöd nettokostnad/inv, kr 319 397 439UtblickarPersonal på Limagårdens äldreboende har gjort studiebesökpå ett äldreboende i Danmark, för att utveckla det socialainnehållet i omvårdnaden. Medarbetare inom handikappomsorgenhar praktiserat en vecka på ett handikappcenterutanför Paris, för att se hur de arbetar med etik och bemötande.Dessa erfarenheter ska leda till utveckling av stödettill funktionshindrade i Varberg.Utvecklad vård och omsorg för äldreFlera projekt med insatser för att kvalitetssäkra vård ochomsorg om äldre har bedrivits, med pengar från Socialstyrelsen.En försöksverksamhet har genomförts med ”Äldrelots”,som blir en permanent del av uppdragsavdelningensverksamhet från 2011.En ny modul avvikelsehantering inom hälso- och sjukvårdoch ett nytt sätt att arbeta med avvikelser har tagitsfram, för att ge en säkrare vård. Dessutom har projekt omdemensvård och läkemedelsgenomgångar i ordinärt ochsärskilt boende påbörjats i samverkan med Region Halland.Ytterligare projekt för att utveckla verksamheten har drivitsinom bl.a. följande områden;• etik och bemötande• sociala aktiviteter• kost och nutrition• rehabiliterande förhållningssätt• dokumentation i gemensam journal34 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Fler institutionsplaceringarAntalet omhändertagna ungdomar, med stöd av Lagen omvård av unga, har minskat jämfört med 2009. Några av dessaungdomar har behövt vård på institution under längre tid,vilket ökat kostnaderna.Även institutionsvården av vuxna med missbruk har ökat,med drygt 1 800 vårddygn. Flera klienter har också bedömtsbehöva vård under längre tid. Det har även funnitspersoner, med särskilda behov, för vilka det saknats lösningarpå hemmaplan. En genomgång av hela missbruksvården,inklusive öppenvården, har påbörjats, men några förslag tillåtgärder har ännu inte presenterats.Kärv arbetsmarknad ökar behov av försörjningsstödÄven om arbetsmarknaden börjat återhämta sig, har mångablivit arbetslösa och fått svårt att försörja sig. Den 1 januari2010 började Försäkringskassan utförsäkra personer medtillfällig sjukersättning och personer som haft sjukpenningunder maximal tid. Detta har lett till att fler sökt försörjningsstöd,vilket inneburit att kostnaden fortsatt att öka.MålTryggt på äldre dagar Vården skall hålla hög kvalitet ochkännetecknas av integritet och värdighet. Omsorgstagarnaskall ha möjlighet att påverka såväl vem som utför vårdensom inriktningen på densamma. En stor öppenhet skallråda till alternativa driftsformer av såväl utvecklings- someffektivitets-, kvalitets- och valfrihetsskäl. Behovsprövningeninför detta beslut om särskilt boende för de allra äldstaskall förenklas och möjligheten att själv välja boende skallstärkas. Alternativa boendeformer – seniorboende och trygghetsboenden– liksom särskilda boenden skall finnas i tillräckligomfattning i kommunen. Vid planering av nyastörre bostadsområden skall detta behov beaktas.Förebyggande arbete Den enskildes möjligheter att ta etteget ansvar för sitt boende, sin familj, sin hälsa och livskvalitetskall stimuleras. Anhörigstöd och hjälp som organiserasav frivilliga krafter skall uppmuntras. Förebyggandearbete för att öka tryggheten för äldre i ordinärt boende ikommunal eller privat regi skall stärkas.++Måluppfyllelse och analysFör att utveckla integritet, självbestämmande och kundernasmöjlighet att påverka vården och omsorgen har socialförvaltningenarbetat med utveckling av kontaktmannaskapoch genomförandeplaner. Nya riktlinjer och mallar hartagits fram och implementerats i verksamheterna. Det utveckladekontaktmannaskapet i kombination med bättreplanering har inneburit ökad personalkontinuitet i hemtjänsten.Trygghetslarm finns att tillgå om man snabbt behöverkomma i kontakt med någon som kan hjälpa.När behoven blir större kan plats i särskilt boende beviljas.Där finns tillgång till personal dygnet runt. Det finnssåväl kommunala som privata driftsformer. På ett flertalboenden finns husdjur som en del i omvårdnaden, för attstimulera de boendes upplevda livskvalitet.Inom särskilda boenden startade fritt val för brukaren den1 december 2010. För den som bor kvar hemma men tillfälligtbehöver mer hjälp finns möjlighet till korttidsboende.Socialnämnden arbetar också med riktad dagverksamhetoch anhörigstöd i olika former. Under 2010 har implementeringav den nya dagverksamheten ”Klubb Höjden” fortsatt.Den nya dagverksamheten är till för personer med demensi tidigt sjukdomsskede, deras anhöriga och personal. KlubbHöjden ska ge information, stöd och social gemenskap. Vidbehov finns även sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuteratt tillgå.Under hösten 2009 påbörjades arbetet med att omvandlaservicelägenheter till trygghetsbostäder. Vid årsskiftet fanns190 trygghetsbostäder, vilka administreras av Varbergs BostadAB.Från 2009 finns projektet ”Sociala innehållet – riktat tilläldre i ordinärt boende”. Det ska bidra till att äldre boende iVarbergs kommun får ökad möjlighet till social gemenskap isitt eget bostads-/närområde. Hyresgästerna själva och frivilligakrafter planerar och genomför tillsammans aktiviteter.Ett liknande delprojekt med fokus på det sociala innehålletoch aktiviteter pågår även med inriktning till boende inomsärskilda boenden.Riskbedömning för att förebygga nutrition, fallskador ochtrycksår har systematiserats.Genomförandeplanerna för dagverksamheten och korttidenhar utvärderats och förbättrats. För anhörigstödet haren genomförandeplan med tillhörande rutiner arbetats fram.Inom socialförvaltningen pågår arbetet med att ytterligareutveckla anhörigstödet, genom att se till samarbete/ samverkanmellan anhörigombud, trygghetsplatser, frivilligverksamhet,mötesplatserna, demensteam, dagverksamhet, omsorgshandläggare,korttidsplatser och växelvårdsplatser. DettaF Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 3 5

Vård och omsorgMålMåluppfyllelse och analysFörebyggande arbete . . .Vid byggnation av nya bostadsområden skall behovet avtillgänglighet för funktionshindrade och äldre beaktas.Kommunens resurser till barn och ungdomar skall samverkaför att tidigt hjälpa barn och ungdomar i behov av stöd.Kommunen skall arbeta för att motverka missbruk av alkoholoch andra droger bland barn och ungdomar.Kommunen skall medverka i arbetet med att förebyggabrott.Stöd till utsatta grupper Stödet till personer med psykiskaoch fysiska funktionshinder ska vara mångsidigt och anpassattill vad varje person behöver. Kommunen ska vara entillgänglig kommun, där man lever på likvärdiga villkor ochhar möjlighet att aktivt delta i samhällslivet, oavsett omman har en funktionsnedsättning eller inte.Kommunen ska aktivt verka för att den fysiska miljön ochden kommunala informationen blir tillgänglig för barn ochvuxna med funktionsnedsättning.Barn och ungdomar som far illa ska i första hand få hjälpoch stöd i den egna familjen och på den egna skolan.?+?samarbete syftar till att stödja individen med förebyggandeinsatser för den enskilde och den som vårdar/stödjer.Räddningstjänsten har tillsammans med socialförvaltningenstartat samverkan ”BoBra” för att nå och stödja utsattagrupper med brandskydd i hemmet. Fokusgrupp under2010 har varit äldre i eget boende med trygghetslarm.Socialnämnden beaktar dessa frågor när nämnden yttrar sigvid planering av bostäder och områden.Regelbunden samverkan sker mellan barn- och utbildningsförvaltningenoch socialförvaltningen. Detta gäller särskiltarbetet med ensamkommande flyktingbarn, dövblinda barnoch Bidevind.Socialförvaltningen har utökat antalet insatser i öppenvårdenför att barnet ska få hjälp i den egna familjen.Trygg i Varberg är ett nätverk för samverkan mellan kommunalaförvaltningar, polis och landsting, vars syfte är attfrämja trygghet och förebygga brott. Nätverket leds ochsamordnas av socialförvaltningen.Stöd till drabbade av våld i nära relationer kan ges viaförvaltningen efter biståndsbedömning.Kommunen och polismyndigheten har ett avtal för atttydliggöra samarbetsområden i syfte att främja trygghet ochförebygga brott.Socialförvaltningen har ett mångsidigt utbud av insatser tillpersoner med olika former av funktionshinder, allt ifrån särskildaboenden anpassade till olika behov, till kontaktpersoner/kontaktfamiljersom berörda träffar med varierande täthet.Utöver dessa verksamheter erbjuder socialnämnden, efterbedömning av behov, familjehem, boendestöd, personligassistans, korttidsboende, korttidstillsyn för skolbarn, ledsagarservice,daglig verksamhet, personliga ombud och avlösarservice.När personer behöver stöd som inte kan uppfyllas i kommunen,köps olika insatser av andra kommuner eller privataföretag.För att underlätta för personer med intellektuella funktionshinder,som bor på någon av kommunens gruppbostäder,att aktivt delta i samhällslivet har projektet ”IT-teknikför ökad delaktighet” fortsatt under året.Projekten ”Steget mot arbete” och ”Psykiatrisk rehabilitering”bygger på individuellt anpassat stöd som är utformatutifrån de individuella förutsättningarna. Kommunen harockså deltagit i Regionens projekt ”BAS-UT” som syftar tillatt öka kompetensen för personal inom den socialpsykiatriskaverksamheten.Biblioteket bidrar till stödet för funktionshindrade genomatt tillhandahålla särskilda medier som talböcker samt storstils-och lättlästböcker.För att göra om sidor på www.varberg.se till ”Lättläst”har under året en inventering gjorts, för att ta fram de sidorsom behöver skrivas om. Genomförandet kommer att skejanuari-april 2011.Genom projektet Bidevind samt ett nära samarbete medBUP stärks barnens möjligheter att få stöd på hemmaplan.Syftet med Bidevind är att bygga upp en struktur i det dagligalivet och främja en gynnsam utveckling i såväl familj,skola, arbetsliv som fritid.36 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Näringsliv och arbetslivFoto: Erikssons Lack ABPå Erikssons Lack iVeddige får fordon ochmaskiner dekor och deträtta utseendet.Grunden för ekonomisk tillväxt är företagande och företagare.Kommunens insatser syftar till att skapa ett gott företagsklimat,ge bra företagsservice och uppmuntra entreprenörskap.Varberg – Sveriges kurort och 4:e populärastesommarstadenVarumärket Varberg har stärkts genom marknadsföring ochen mängd attraktiva arrangemang. Förberedelser för attuppmärksamma att Varberg firar 200 år som kurort år 2011har inletts. Varberg har röstats fram som den fjärde mestpopulära sommarstaden i Sverige, efter att ha legat påfemte plats året innan.Utvecklat avtal med Marknad VarbergKommunens avtal med Varbergs Turism och Näringsförening,VTNF, har utvärderats. Ett nytt avtal har tecknatsom Marknad Varbergs insatser inom områdena näringslivsservice,besöksnäring med turistbyrå, förnyelse och utvecklingav stadskärnan samt landsbygdsutveckling. Ett antalväsentliga utvecklingsområden har pekats ut, med ytterligaremarknadsföring, företagsaktiviteter, regionalt samarbete ochfortsatt utveckling av nätverk, IT-stöd m. m.Marknad Varberg för ökade kontakterEntreprenörskolan, Ung Företagsamhet, lokalförmedling,exportseminarier, aktiviteter för att stimulera företag ochföretagare, VarbergsGalan, Friska Företagare, ökat samarbetemellan näringsliv och skola, samt en lång rad publikaarrangemang är exempel på insatser för att främja utvecklingeni Varbergs kommun. Marknad Varberg har medverkatpå olika sätt i förberedelser och genomförande. I samarbetemed Arbetsförmedlingen har även två välbesöktarekryteringsmässor genomförts.Varberg har presenterats vid turistmässorna TUR2010 iGöteborg och Reiseliv i Oslo, samt på Konfexmässan föratt locka hit större kongresser.Företagslots för bättre kontakterFör att förenkla företagares kontakter med kommunenfinns nu en företagslots, med Marknad Varberg som samordnare.Det ska räcka med en kontakt för att hantera frågorom utbyggnad, etablering, miljöärenden, tillstånd ochmycket annat.Dialogmöten om tillväxtmöjligheter har lagt grunden tillen gemensam vision för Varberg. En lokal arbetsmarknadsgrupparbetar för att samordna insatser för att få fram flerarbetstillfällen i Varbergsområdet.Ny kommunal upphandlingspolicyKommunens upphandlingspolicy har setts över, efter eningående dialog såväl externt som internt. Från den 1 januari2011 tar kommunstyrelsen över ansvaret för upphandlingsverksamheten.Ny lagstiftning begränsar kommunens möjligheter attbedriva verksamhet som konkurrerar med det privata näringslivet.Felaktigt genomförda direktupphandlingar kan göraatt kommunen drabbas av sanktioner, i form av avgift tillstaten.Positiv framtidstro i näringslivetEffekterna på det lokala näringslivet av den globala finansiellakrisen och den kraftiga konjunkturnedgången, sominleddes hösten 2008, har varit begränsade. Inga mer omfattandevarsel har skett och den öppna arbetslösheten harnu börjat minska.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 3 7

Näringsliv och arbetslivgenom utbildning och olikaprojekt. Nätverket CRED,Creative Destination Halland,syftar t. ex. till att stödja utvecklingenav kreativa näringar ilänet. Inom Alexandersoninstitutetväxer verksamheten,med flera utvecklingsprojekt,som medfinansieras av EU,Tillväxtverket och RegionHalland.Varberg har fått ett nytt handelsområde vid Jonstaka. Coop Forumöppnades i juni, med många besökare på invigningsdagen.Det råder i stället en stark framtidstro i det lokala näringslivet.Intresset att driva verksamhet här är påtagligt och under2010 har ett 50-tal företag nyetablerat verksamhet ikommunen. Under året har 351 företag nyregistrerats, främstinom service och tjänstesektorn, de flesta med verksamhet icentralorten.1 200 arbetstillfällen och 1,5 miljarderi besöksnäringenAntalet kommersiella gästnätter ligger kvar på omkring900 000, med nästan lika många gästnätter i privat boende.Även om antalet bäddar har ökat, är behovet av större hotellkapacitetpåtagligt. Besöksnäringen omsätter omkring 1,5mdkr per år och ger cirka 1 200 årsarbetstillfällen. Det ärhelheten, atmosfären och olika satsningar som tillsammansger Varbergs stora attraktionskraft.Ökad handel kräver nya affärsytorHandeln i Varberg har också utvecklats positivt, med endel nya etableringar. Behovet av fler centrala affärslokalerär fortfarande stort. Trots ökande befolkning, har handelsindexbara ökat marginellt. Det kan förklaras av att tillgängligaytor för handel varit otillräckliga.Information om livsmedelMiljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört uppskattadeinformationsmöten för omkring 250 företagare om livsmedel.Kontoret har även arbetat med att öka kunskapen omoch förståelsen för gällande lagstiftning.Alexandersonsinstitutet växerPå Campus Varberg bedrivs många olika insatser för attfrämja företagsamhet, entreprenörskap och utveckling, bådeSamordningsförbund förrehabiliteringEn utredning har genomförtsom finansiell samordning avrehabilitering. LandstingetHalland, Försäkringskassan,Arbetsförmedlingen och Hallandskommuner, utom Kungsbacka,har därefter bildat ettsamordningsförbund från den1 juli 2010.Lockande arbetsgivareEtt personalförsörjningsprojekt har startats, för att bl. a.stärka Varbergs kommuns identitet som en intressant arbetsgivare.Behovet av ny personal är stort under kommande år.Intresset för kommunen som leverantör av service och tjänsterska också ökas.Utveckling för arbete eller studierArbetsmarknadsenheten bedriver fyra verksamheter, därdeltagare kan utvecklas mot arbete eller utbildning. Fururoär inriktat mot ungdomar, Skultanda erbjuder rehabiliteringoch arbetsträning utomhus med trädgårdsarbete och markanläggning,och Warbeco har arbetsträning i verkstadsmiljö.Svensk lokalhistorisk databas arbetar med digitalisering avgamla kommun- och sockenprotokoll. Dessutom har en-Nyckeltal2008 2009 2010HamnförvaltningenHandelshamnAntal ankomna fartyg, st 1 155 1 086 1 103Godsomsättning, inkl. färjan, tton 1 674 1 626 1 727FärjetrafikPassagerare, tusen st 172 163 163Lastbilar, trailrar, tusen st 42 38 26Gods, tusen ton 625 597 563Träslövsläges hamnLandad fisk, ton 381 288 25438 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

heten handlat upp verksamhet för deltagare under 25 år, somABF och Studiefrämjandet ska genomföra.Under 2010 har omkring 550 personer deltagit i dessaverksamheter, varav cirka 300 var under 25 år. 125 personerhar gått vidare till arbete eller utbildning. Efter sommarenhar arbetsförmedlingen fått tillgång till andra aktörer, somsedan dess svarat för sysselsättning för arbetslösa ungdomar.Förändrad flyktingmottagningKommunen har haft avtal om att ta emot 50 nyanländaflyktingar, men endast 24 flyktingar, varav 10 barn, haranlänt. Elva flyktingar har under året avslutat sin tvåårigaintroduktionstid och alla har uppnått egen försörjninggenom arbete eller utbildning. Från den 1 december 2010gäller en ny lag för mottagning av nyanlända flyktingar, därArbetsförmedlingen har ansvaret.Godsomsättningen i hamnen ökade till sistHamnens godsomsättning har drabbats av den långvarigalågkonjunkturen. Först under sista kvartalet 2010 kom envändning och totalt 1,2 miljoner ton gods har hanterats,jämfört med 1,0 miljoner ton under 2009. Olja och pappersmassaökade i volym, medan sågade trävaror minskade.Även godsmängden med färjan drabbades och blev drygt35 000 ton mindre än föregående år. Däremot låg antaletpassagerare på en oförändrad nivå.Nyckeltal2008 2009 2010Arbetslösa i % 16–64 år, decemberVarberg 2,7 3,6 3,3Halland 2,8 3,9 3,4Program med aktivitetsstöd %16–64 år, decemberVarberg 1,0 2,0 2,2Halland 1,2 2,2 2,6Arbetslösa i % 18–24 år, decemberVarberg 4,6 5,5 4,8Halland 4,5 5,6 4,4Program med aktivitetsstöd %18–24 år, decemberVarberg 1,5 4,5 5,3Halland 1,9 5,4 5,6Nytt avtal med Stena Line och nyinvesteringarEtt femårigt avtal om fortsatt färjetrafik har träffats medStena Line. För att klara en utökad pelletshantering i hamnenkrävs en investering på omkring 4 mnkr. Tillstånd harockså lämnats för byggnation av en oljeledning.MålGott företagsklimat Grunden för ekonomisk tillväxt ärarbete, företagande och företagare. I Varbergs kommun villvi ha ett klimat där enskilda människor vill starta och utvecklaföretag, ett klimat där hindrande trösklar tas bort.En förutsättning för att få en gynnsam utveckling av Varbergsnäringsliv med tillväxt, låg arbetslöshet och fler arbetstillfällen,är att en näringslivsvänlig inställning genomsyrarden kommunala organisationen och att alla medverkar tillatt göra kommunen attraktiv som etableringsort och intressantatt bedriva verksamhet i. Bemötandet från kommunensmedarbetare är avgörande för hur man uppfattar näringslivsklimatet.Bra företagsservice Varbergs kommun skall vara attraktivsom etableringsort. Tillgång på planlagd mark, lokaler, utbildadarbetskraft, infrastruktur m. m. är mycket viktiga fören god företagsservice och en väl fungerande arbetsmarknad.++Måluppfyllelse och analysKommunens övergripande mål är att vara en attraktiv kommunatt bo, leva, besöka och verka i. Uppfyllelse av detta målhar manifesterats genom att kommunen tilldelats utmärkelsen”Årets tillväxtkommun 2010”.I den årliga undersökningen om företagsklimatet i landetskommuner, som Svensk Näringsliv gör, kommer Varbergskommun på plats 55 bland Sveriges kommuner. Motsvarandeplacering 2009 var plats 61 och 2008 plats 39.CLL arbetar mycket med kontakter mot näringsliv ochorganisationer. Under 2010 har CLL genom projektetSPIN-OFF arbetat särskilt med att stärka den interna organisationenför att skapa ännu bättre förutsättningar att mötamedborgare och kunder.En uppföljning har gjorts av det uppdrag som VarbergsTurism och Näringslivsförening (VTNF) har, att för kommunensräkning bedriva näringslivs- och besöksnäringsservice.Avtalet har förlängts med delvis nya uppgifter förVTNF:– rekrytering av strategiska funktioner skall ske i samverkanmed Varbergs kommun– VTNF skall i samråd med Varbergs kommun svara förmarknadsföring av Varberg, medan kommunen svarar förpresentationen av egen verksamhet och sin roll som arbetsgivare– VTNF har under avtalstiden möjlighet att disponerae-postadressen ”@varberg.se” samt att länka till kommunenshemsida www.varberg.seF Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 3 9

Näringsliv och arbetslivMålMåluppfyllelse och analysBra företagsservice . . .Hantering av tillståndsfrågor skall kännetecknas av godservice/vägledning/lyhördhet, en enkel, rationell och effektivhantering samt ett korrekt och positivt bemötande.Kommunens förvaltningar skall ha rutiner som medverkartill att den enskilde/företagaren slussas rätt och samordnat iden kommunala beslutsprocessen.Uppmuntra entreprenörskap Varbergs kommun skallmedverka till att nya verksamheter kan starta och/ellerutvecklas, uppmuntra entreprenörskap och verka för enbreddning av arbetsmarknaden.Varbergs kommun har en viktig roll både som beställareoch utförare av tjänster. Förfrågningsunderlag skall utformaspå ett sätt som stimulerar bred konkurrens och germöjlighet för lokala entreprenörer.För att säkerställa effektivitet, ekonomi och kvalitet är detviktigt att företag ges möjlighet att konkurrera med ellerkomplettera den kommunala verksamheten på likvärdigavillkor. En aktiv marknadsföring av kommunens olika orterskall ske för att stimulera utvecklingen i hela kommunen.++++Planläggning, exploatering och försäljning av tomter i nyaindustriområden pågår. I ÖP2010 redovisas flera områden,t.ex. Träslövsläge, Nedregården, Holmagärde, Bua, Veddigeoch Varberg Nord för utveckling av verksamhet. I flera avdessa områden pågår etableringar.Industriområdet Nedregården 4, med totalt 210 000 kvmtomtmark, har färdigställts under 2010. Försäljning påbörjadesunder hösten och intresset har varit stort. På VästraGunnestorp norr om riksväg 41 vid Statoil, har gata och VApåbörjats.I den nya översiktsplanen redovisas flera områden för planeringav nya verksamhetsområden.Kommunens Företagslots, som leds av näringslivschefen påMarknad Varberg AB, har utvärderats. Företagslotsen fortsätteratt utveckla sin service till näringslivet.Sveriges kommuner och landsting har undersökt kommunernaswebbplatser för att få en samlad bild av kommunernastillgänglighet och service till företag via webben. Varberg fårgodkänt i undersökningen.Räddningstjänsten driver ett aktivt och strukturerat brandförebyggandemyndighetsarbete enligt lag om skydd motolyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor. Arbetetska kännetecknas av kort handläggningstid och god service.Genom ett flertal projekt, främst KASK Inkubator, verkarCLL för att uppmuntra entreprenörskap. KASK Inkubatorsyftar till att finna det effektivaste sättet att omvandla enstark idé till en färdig tjänst eller produkt på marknaden.Genom nätverket CRED, Creative Destination Halland,har förutsättningarna stärkts för att bli en ännu starkareaktör både lokalt, regionalt och nationellt.Arbetet med att förnya kommunens upphandlingspolicy harfullföljts under 2010. Policyn har förankrats såväl interntsom externt, före kommunfullmäktiges fastställelse. I anslutningtill policyarbetet har organisationen för upphandlingsverksamhetenändrats, så att kommunstyrelsen får ett merdirekt ansvar för denna uppgift fr.o.m. 1 januari 2011.På upphandlingsavdelningens webbsida publiceras kontinuerligtinformation kring upphandlingsfrågor, för att stimulerafler företag att delta i aktuella upphandlingar.CLL har under året genomfört en upphandling av beviljadeYrkeshögskoleutbildningar.Serviceförvaltningen har genomfört utbildning för såvälföretagare som kommunal personal kring upphandlingsfrågor.Förfrågningsunderlag utformas så att små och lokalaföretag har möjlighet att lämna anbud.Samtidigt med framtagandet av upphandlingspolicyn haren genomgång startats av regelverket som styr konkurrensutsättningav kommunens verksamheter.LISA-projektet är ett EU projekt, som startade 2009,med gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Danmarkoch Norge. Varberg deltar i projektet, tillsammans med treandra hallandskommuner. Målet är att få invånare, för-40 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Foto: Ringhals ABEnergi till näringsliv, samhälle och hushåll. Ringhals producerar 20 % av all el som används i Sverige.MålMåluppfyllelse och analysUppmuntra entreprenörskap . . .eningar och företag att tillsammans med kommuner, regionenoch högskolan arbeta för en positiv landsbygdsutvecklingmed ökad attraktivitet och ökad inflyttning. Utvecklingsplanerfinns för både Rolfstorp och Kungsäter/Gunnarsjö.Dessutom pågår ett arbete för att påverka så att detbyggs nya bostäder på bägge orterna. Det finns stort intresseför att göra orterna mer attraktiva. En konsult har anlitatsför att illustrera hur ett område i Rolfstorp skulle kunnagöras om till en liten park. Aktiviteter för att stimulera detlokala näringslivet och för att utveckla besöksnäringen harpåbörjats. Projektet fokuserar också på metodutveckling,inte minst inom området attraktivt boende, för att stimulerainflyttning till orterna och byggande av nya bostäder.Under året har nätverket CRED, Creative DestinationHalland, vuxit fram som en stark aktör för att uppmuntraoch stödja utveckling av kreativa näringar i Halland.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 4 1

Varberg – en god arbetsgivareFoto: Dooria Sverige ABinvånare måste kommunen kunna attrahera engagerad personalmed god kompetens. Under kommande år sker mångapensionsavgångar, samtidigt som konkurrensen om arbetskraftväntas öka. En kartläggning och analys av nuvarandepersonalsituation och framtida personalbehov har tagitsfram, som ett första led i kommunens personalförsörjningsprojekt.Nyckeltal2008 2009 2010Personalkostnader, mnkrLöner och ersättningar totalt 1 099,0 1 103,5 1 106,0löner m. m. 1 025,2 1 030,5 1 034,1övertidsersättning 13,9 10,5 12,6ob-ersättningar 34,8 37,3 34,6beredskaps- och jourtillägg 3,7 3,2 2,7sjuklön 13,0 13,3 13,4förtroendemän 8,4 8,6 8,7Arbetsgivaravgift m. m.* 383,7 343,0 345,1Pensioner m. m.* 129,2 163,7 166,1Summa 1 612,0 1 610,2 1 617,2* Nya siffror p.g.a. ändrad redovisning.Dörrar sätter sin prägel på många miljöer, både ute och inne.På Dooria i Kungsäter tillverkas dörrar i många modeller.Varbergs kommun ska vara en god arbetsgivare, som kännetecknasav friska och stolta medarbetare, väl utvecklad personal-och kompetensförsörjning, samt av en ändamålsenligoch effektiv organisation.Den goda arbetsgivarenKommunen har ett stort ansvar för grundläggande välfärdsområden.De förtroendevalda har som ombud för medborgarnaansvar för att behoven tillgodoses på ett bra ocheffektivt sätt inom ramen för tillgängliga resurser. En framgångsrikkommunal verksamhet är beroende av medarbetarna.För att klara det framtida personalbehovet måstekommunen också vara en attraktiv arbetsgivare.Gemensam medarbetarenkätDen första gemensamma medarbetarenkäten för kommunensanställda genomfördes i början av året. Resultatet visaratt personalen trivs, får uppskattning och är nöjda med sinegen insats. Möjligheten att utvecklas, arbetsbelastning ochupplevd stress samt rutiner på arbetsplatsen hör till de områdensom behöver förbättras, enligt enkäten. Resultatenhar analyserats och handlingsplaner har tagits fram, medåtgärder under 2010 eller som planeras ske under 2011.Personalförsörjning för framtidenFör att kunna erbjuda bra tjänster och god service till sinaTillsvidareanställdaAntal tillsvidareanställda 4 099 4 014 3 895Därav män, % 18,6 18,1 18,5Därav kvinnor, % 81,4 81,9 81,5Tidsbegränsad anst. m. månadslön 392 330 330Därav män, % 25,3 23,0 23,3Därav kvinnor, % 74,7 77,0 76,7Total sysselsättning tillsvidareanställdaomräknad till heltid 3 690 3 621 3 525Genomsnittlig anställningstidför tillsvidareanställda, år 16,4 16,7 17,3Genomsnittsålder, tillsvidareanst. 47,7 48,0 48,0Genomsnittlig pensionsålder 64,0 63,4 64,6Producerade timmar *Månadslön, tusen timmar 5 700,7 5 531,6 5 547,9Timlön, tusen timmar 562,4 448,7 455,6Arvode, tusen timmar 11,4 10,5 11,3Fyllnadstid, tusen timmar 64,9 59,0 64,1Övertid, tusen timmar 33,4 25,0 28,2Summa 6 372,8 6 074,8 6 107,2* Mindre korrigeringar har skett sedan årsredovisningen 2009.SYSSELSÄTTNINGSGRAD, %Genomsnittlig sysselsättningsgraddeltidsarbetande tillsvidareanställdaKvinnor 74,3 74,3 74,8Män 65,9 66,0 65,9Totalt 73,9 73,9 74,2Genomsnittlig sysselsättningsgradsamtliga tillsvidareanställdaKvinnor 88,4 88,7 89,2Män 96,0 96,2 95,5Totalt 89,8 90,1 90,4Andel heltid, tillsvidareanställdaKvinnor 54,8 56,1 57,3Män 88,5 88,7 86,9Totalt 61,1 62,0 62,8Mätdatum 31/1242 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Arbetsgrupper, med representanter från förvaltningarna,har arbetat med delprojekten• attrahera• rekrytera• introducera• utveckla och motivera• avvecklaFörslag till konkreta åtgärder har tagits fram, som ska tilllämpasi det löpande arbetet. Projektets resultat har efterhandpresenterats för personalutskottet och i kommunensledningsgrupp.Praktik och kontakter för att skapa intresseSamarbetet mellan Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenhetenoch personalförvaltningen har utvecklats, för atterbjuda praktikplatser som kan attrahera unga till att arbetai kommunens verksamheter. Socialförvaltningen deltar iprogramrådet för omsorgs-, och barn- och fritidsprogrammen.Serviceförvaltningen diskuterar hur arbetssätt m.m.kan anpassas till unga medarbetare.LedarskapsutvecklingEtt chefsforum och fyra chefsfrukostar har arrangerats föratt belysa och diskutera förändringsarbete, chefsutbildningarsinnehåll, det nya Region Halland och konsten att framträdainför grupp. Förvaltningschefsgruppen har ägnat särskilduppmärksamhet åt det egna ledarskapet.Personalförvaltningen har även genomfört utbildningsinsatserfrämst för chefer men även för medarbetare. Ledarskap,arbetsrätt, arbetsmiljö, samverkan, rehabilitering, lönebildningoch ekonomi är exempel på ämnen som behandlats.Den tredje omgången av aspirantprogrammet ”Provapå ledarskap” har genomförts under året.Nytt samverkansavtalI det nya samverkansavtalet lyfts arbetsmiljöfrågorna fram.De anställda ska ges bättre förutsättningar att aktivt delta isin egen och verksamhetens utveckling. Arbetsmiljöutbildninghar genomförts för chefer och skyddsombud.Aktivt stöd från kommunhälsanKommunhälsan har arbetat hälsofrämjande och förebyggande,samt lagt utökade resurser på tidig rehabilitering.Personalavdelningen har även varit engagerad i att stödjachefer i deras rehabiliteringsarbete. Vid ett par tillfällen, närexceptionella händelser inträffat i en arbetsgrupp, har kommunenskrisnätverk trätt in för att bistå berörda chefer.Kommunhälsan har genomfört personalvårdsronder tillsammansmed ansvariga chefer. Kvalificerat stöd har lämnatstill chefer, enskilda och grupper av medarbetare samttill hela arbetsplatser. Vid organisationsförändringar harkommunhälsan också engagerats för risk- och konsekvensbedömningaroch som stöd i utvecklingsarbetet.Nyckeltal2008 2009 2010ANDEL SJUKFRÅNVARO AV TILLGÄNGLIG TID, %Samtliga anställda kvinnor29 år eller yngre 3,1 3,0 3,030–49 år 6,2 5,6 4,750 år eller äldre 8,0 6,7 5,7Totalt kvinnor 6,8 5,9 5,1Samtliga anställda män29 år eller yngre 2,3 1,5 2,530–49 år 2,4 2,5 2,250 år eller äldre 5,6 4,1 4,1Totalt män 4,2 3,3 3,2Samtliga anställda29 år eller yngre 2,9 2,7 2,930–49 år 5,5 5,0 4,250 år eller äldre 7,4 6,1 5,3TOTALT 6,2 5,4 4,7Andel långtidssjukfrånvaro av totalsjukfrånvaro (mer än 60 dagar), % 52,3 46,0 35,4Andel tillsvidare- och tidsbegränsatanställda med månadslönutan sjukfrånvaro, % 37,5 35,6 37,3ANDEL SJUKFRÅNVARO AV TILLGÄNGLIG TID, %Tillsvidareanställda totalt29 år eller yngre 4,7 4,4 4,430–49 år 6,0 5,4 4,550 år eller äldre 7,5 6,3 5,4Totalt 6,8 5,8 5,0Andel långtidssjukfrånvaro av totalsjukfrånvaro (mer än 60 dagar), % 54,5 48,6 37,1SJUKFRÅNVARO 1–14 DAGAR, %Samtliga anställda kvinnor29 år eller yngre 1,9 2,3 2,130–49 år 2,3 2,3 2,450 år eller äldre 2,2 2,3 2,3Totalt kvinnor 2,2 2,3 2,3Samtliga anställda män29 år eller yngre 1,4 1,5 1,130–49 år 1,3 1,4 1,350 år eller äldre 1,5 1,4 1,4Totalt 2,0 2,1 2,1Sundare LivDet förebyggande hälsoarbetet har förstärkts genom densärskilda hälsosatsningen ”Sundare Liv”. Bidrag har beviljatstill insatser på 135 arbetsplatser, med totalt 1,9 mnkr,för bl.a. motions- och friskvårdsaktiviteter, grupp- och samarbetsutveckling,föreläsningar, rökavvänjning, kostcirklar,avslappning och stresshantering samt för att skaffa gymredskapoch massagestolar.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 4 3

Varberg – en god arbetsgivareBemanningspool och ökad rörlighetOlika insatser har genomförts för att ge anställda möjlighetatt påverka sin sysselsättningsgrad och kunna erbjuda heltidstjänster,för anställda som så önskar. En utredning ombemanningspool har genomförts liksom en samordning avpersonalsystemets program för vikariehantering. Flera insatserför att öka den interna personalrörligheten har ocksåskett och en intern arbetsförmedling kommer att införasunder 2011.MångfaldsarbeteEtt aktivt mångfaldsarbete har inletts, med en kartläggningav andelen anställda med utländsk härkomst. Av de anställdavar 6,7 % utlandsfödda, jämfört med 8 % av samtliga invånarei kommunen.Rekryteringsstöd med Offentliga jobbPersonalavdelningen har ökat sin medverkan i förvaltningarnasdirekta rekryteringsarbete, bl.a. genom att ta framkravprofiler och annonsunderlag, medverka vid intervjueroch testning av kandidater, referenstagning m.m. Dessutomhar användningen av rekryteringshjälpmedlet ”Offentligajobb” utvecklats.PersonalöversiktKommunens verksamhet innefattar många personalintensivatjänster, t.ex. undervisning, barnomsorg, vård och omsorg.Lite mer än hälften av kommunens kostnader utgörsav personalkostnader, som för år 2010 uppgick till 1 617,2mnkr. Jämfört med år 2009 har dessa kostnader ökat med16,5 mnkr.Trots färre anställda har antalet producerade timmar ikommunen ökat något, cirka 32 400 timmar, jämfört med2009. Detta förklaras av ökad produktivitet bland de anställdagenom högre sysselsättningsgrad och minskad sjukfrånvaro.Arbetsinsatser som fullgjorts av timavlönad personal harökat marginellt, 6 900 timmar, jämfört med föregående år.Under 2008 utförde de timanställda cirka 107 000 fler timmarän år 2010.Samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen har ökatsina totalt producerade timmar. Minskningen med cirka46 000 timmar inom socialförvaltningen sammanhängermed att verksamhet har förts över till externa utförare.Fler heltidsarbetande kvinnor, men färre mänUnder de senaste tio åren har andelen heltidsarbetandebland de tillsvidareanställda ökat från 58,3 % till 62,8 %,d.v.s. med 4,5 procentenheter. Andelen heltidsarbetandekvinnor har under perioden ökat med 6,4 procentenheter.Under samma tioårsperiod har andelen heltidsarbetandemän minskat med 4,1 procentenheter.Jämfört med 2009 har andelen heltidsanställda av de tillsvidareanställdaökat med 0,8 procentenheter. De heltidsarbetandekvinnorna har ökat med 1,2 procentenheter ochutgjorde vid årsskiftet 57,3 %. Färre män arbetade däremotheltid, 86,9 % jämfört med 88,7 % år 2009.Sysselsättningsgraden ökarDen större andelen heltidsanställda har medfört att dengenomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställdahar fortsatt att öka. Denna uppgick vid årsskiftet till90,4 %, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämförtmed 2009 och med 0,6 procentenheter jämfört med 2008.Även den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltidsarbetandetillsvidareanställda har ökat med 0,3 procentenheteroch uppgick vid årsskiftet till 74,2 %. Kvinnornahar ökat sin sysselsättningsgrad, medan männen har minskatsin marginellt.Framförallt socialförvaltningen och serviceförvaltningen,som har flest deltidsanställda, har under året arbetat aktivt%40,035,030,025,020,015,010,05,00,0Andel tillsvidareanställdaper åldersgrupp 2006–2010–29 år 30–39 år 40–49 år 50–59 år 60– år2006 2007 2008 2009 201095,090,085,080,075,070,065,060,055,050,0Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda%2006Män2007 2008 2009 2010Kvinnor TotaltÅr44 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

med olika åtgärder för att erbjuda ökad sysselsättningsgradtill de anställda som önskat detta.3 895 tillsvidareanställda och oförändrat antaltidsbegränsat anställdaTotalt hade 3 895 personer en tillsvidareanställning vid årsskiftet,vilket motsvarar 3 525 heltidstjänster. Detta är enminskning med 119 personer eller 96 heltidstjänster sedan2009.Kvinnorna fortsätter att dominera bland kommunens anställdaoch utgjorde under 2010 totalt 81,5 %. Detta är enliten minskning jämfört med föregående år.Antalet personer med tidsbegränsade anställningar uppgickden 31 december 2010 till 330, vilket är oförändratjämfört med ett år tidigare.48 år gamla och anställda i 17,3 år i genomsnittGenomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda medarbetareär 48 år, densamma som föregående år. Den genomsnittligaanställningstiden har ökat med 0,6 år till 17,3år. Många medarbetare väljer att arbeta hos kommunenunder största delen av sitt yrkesliv.Få unga och många äldre medarbetareDe två senaste åren har en mindre förändring skett i åldersfördelningenbland kommunens anställda. Andelen anställdaunder 30 år har minskat med 0,1 procentenheter till 5 %och de äldre över 59 år har minskat med 0,1 procentenhetertill 16,3 %. Andelen anställda i åldersgruppen 30–49 århar ökat med 0,1 procentenheter och åldersgruppen 50–59år har minskat med 0,1 procentenheter.Antalet anställda som valt att arbeta efter 65 års ålder harökat successivt de senaste åren men var färre vid det senasteårsskiftet, 23 personer jämfört med 49 personer året innan.Ökande antal pensionsavgångar ochaktiv personalförsörjningDen senaste tioårsperioden har antalet pensionsavgångarper år nästan fördubblats. De senaste fem åren har i genomsnitt119 anställda lämnat sin tjänst med ålderspensionoch antalet nyblivna pensionärer år 2010 var 161 personer.Detta är 57 personer fler än året innan och den hittills störstapensionsavgången något enskilt år.Trots det stora antalet pensionsavgångar var den genomsnittligapensionsåldern högre än året innan, 64,6 år jämförtmed 63,4 år under 2009. Den genomsnittliga pensionsåldernsedan år 2006 har varierat mellan 63,1 och 64,6 år.De kommande fem åren kommer nära 600 anställda att hauppnått lägst 65 års ålder.Denna utveckling kommer att kräva betydande insatserför att klara personalförsörjningen. Kommunen måste värnaom att behålla de redan anställda, bidra med utveckling ochstimulera anställda att ta på sig nya eller förändrade arbetsuppgifter,fortsätta att erbjuda ökad sysselsättningsgrad tilldem som så önskar samt öka det hälsofrämjande arbetet föratt ytterligare minska sjukfrånvaron. Lika viktigt är att, ikonkurrens med andra kommuner och övriga arbetsgivare,kunna rekrytera nya medarbetare med lämplig kompetens.Sjukfrånvaron fortsätter att minskaAll sjukfrånvaro har minskat, både som andel av den totalatillgängliga arbetstiden och andelen långtidssjuka, d.v.s. anställdamed en sjukskrivningstid som är längre än 60 dagar.Minskningen gäller både kvinnor och män.År 2010 utgjorde sjukfrånvaron 4,7 % av all tillgängligarbetstid, jämfört med 5,4 % år 2009, 6,2 % år 2008 och hela8,2 % år 2003.Sjukfrånvaron bland kvinnorna har minskat från 5,9 % till5,1% de sista två åren. Sjukfrånvaron i den yngsta åldersgruppenär dock oförändrad. Männens sjukfrånvaro har minskatfrån 3,3% till 3,2%, men ökat i den yngsta åldersgruppen.Antal160Pensionsavgångar 2006–2010Prognos pensionsavgångar 2011–2015Antal16014012010080604020Snittålder: 63,1Snittålder: 63,4Snittålder: 64,0Snittålder: 63,4Snittålder: 64,614012010080604020002006 2007 2008 2009 2010 År2011 2012 2013 2014 2015 ÅrPrognos 65-åringar Ant. 66 år 2011 Ant. 67 år 2011F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 4 5

Varberg – en god arbetsgivareFoto: Öströö FårfarmEtt sunt liv med näringsriktig kost är viktigt för välbefinnandet. På Öströö Fårfarm skapas god mat av närproducerade råvaror.Andelen långtidssjuka med frånvaro längre än 60 dagarhar fortsatt att minska. 35,4 % av den totala sjukfrånvaronutgjordes av sjukskrivningar längre än 60 dagar under 2010,jämfört med 46 % ett år tidigare och 55 % år 2007.Att andelen långtidssjuka minskat beror på att flera anställdaåtergått i arbete, helt eller delvis, efter långa sjukskrivningsperioder.Samtidigt har kommunen bedrivit ettmedvetet arbete för att förhindra att nya långtidssjukskrivningaruppstår, genom förebyggande hälsoarbete, hälsosatsningen”Sundare liv”, olika utbildningsinsatser, stresshantering,personalvårdsronder, tidiga rehabiliteringsinsatser,temagrupper etc.Fler ”helårsfriska”Även andelen anställda utan sjukfrånvaro har ökat. Åren2007 och 2008 hade drygt 37 % av alla med månadslöningen sjukfrånvaro, men under 2009 sjönk andelen ”helårsfriska”till 35,6 %. Under 2010 ökade sedan andelen ”heltidsfriska”igen till 37,3 %.Bland de tillsvidareanställda var sjukfrånvaron under år2010 totalt 5 % (5,8 % år 2009), vilket är en markant minskningfrån 2007 års 7,4 %. Sjukfrånvaron har här minskateller varit oförändrad i samtliga åldersgrupper. Av dettaframgår att ökningen av sjukfrånvaron i den yngsta åldersgruppenåterfinns bland de visstidsanställda.Olika friska förvaltningarSjukfrånvaron varierar mellan kommunens olika förvaltningar,mellan 1,2 % och 5,4 %, vilket påverkas av bl.a. personalensålder, sammansättning och olika arbetsförhållanden.Sjukfrånvaron har jämfört med 2009 ökat något inomgatuförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen.Dessa förvaltningar har under året haft ett antal medarbetaremed långa sjukskrivningsperioder, vilket påverkar dentotala frånvaron. Kommunstyrelsens förvaltningar har ökatsin sjukfrånvaro med 0,1 procentenheter.Samtliga övriga förvaltningar har minskat den genomsnittligasjukfrånvaron. Serviceförvaltningen har genom ettmedvetet rehabiliteringsarbete och ett aktivt hälsoarbete,bl.a. med hjälp av ”Sundare liv” minskat sin sjukfrånvaromed hela 3,0 procentenheter.De största förvaltningarna, socialförvaltningen och barnochutbildningsförvaltningen, har minskat sin sjukfrånvaromed 0,8 respektive 0,4 procentenheter. Detta är blandannat en effekt av ett riktat arbete kring rehabilitering ochförebyggande insatser. Cheferna uppmärksammar de anställdassjukfrånvaro snabbare och såväl förebyggande somefterhjälpande arbete har ökat. Speciell uppmärksamhet harockså ägnats de långtidssjuka under året.46 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

MålMåluppfyllelse och analysFriska och stolta medarbetare Kommunen skall vara enattraktiv arbetsgivare och våra medarbetare skall kännaarbetstillfredsställelse, delaktighet, stolthet, trivsel och välbefinnande.Personalpolitiken skall säkerställa en god arbetsmiljö medledorden hälsa, effektivitet och en rörlighet som främjarsåväl den enskildes som verksamhetens utveckling.Kommunens första gemensamma medarbetarenkät genomfördesi början av året. Kommunresultatet visade viss förbättringspotentialinom områden som möjlighet att utvecklasi kommunen, arbetsbelastning och upplevd stress samtrutiner på arbetsplatsen som t.ex. arbetsplatsträffar. Medarbetarnavar mest nöjda med sitt eget medarbetarskap, ochden uppskattning man får för sitt arbete. Även trivseln påarbetet fick mycket goda omdömen. Före midsommar återfördesresultaten till de olika arbetsplatserna och därefterinleddes arbetet med att analysera och ta fram handlingsplaneroch förslag på insatser utifrån de enskilda arbetsgruppernasresultat.Socialförvaltningen utser varje år ”Årets medarbetare”för att uppmuntra anställdas engagemang och utveckling.Projektgruppen i projektet ”IT-stöd för ökad delaktighet”blev ”Årets medarbetare”, med ett studiebesök i Londonsom pris.Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat aktivtmed att öka inflytande och delaktighet för de anställdagenom bl.a. samverkanssystemet och ett utvecklat teamarbete.Samarbete mellan olika enheter och verksamheterhar stimulerats. Väl utarbetade lönekriterier har bidragit tillsåväl ökad delaktighet som förståelse för uppdraget blandmedarbetarna.Förvaltningarna har fått omfattande stöd av kommunhälsankring individer, grupper och hela arbetsplatser, genom hälsofrämjande,förebyggande och rehabiliterande insatser.Kommunhälsan har också gett stöd till chefer och medarbetarevid risk- och konsekvensbedömningar, psykosocialamiljöronder, ergonomisk utformning av arbetsplatser och iform av samtalsstöd och teamutveckling. Tillsammans medcheferna har kommunhälsan genomfört personalvårdsronderpå arbetsplatserna och vid behov gett enskilda eller helaarbetsgrupper hjälp med krishantering.Kommunhälsan har under året utökat sina insatser förtidig rehabilitering och erhållit statligt stöd för särskildainsatser. Under projekttiden har verksamheten utökats meden sjuksköterska.Rehabiliteringsutbildningar har genomförts i alla ledningsgrupperoch alla chefer har blivit uppdaterade om förändringarnai ”rehabkedjan” samt Försäkringskassans ochArbetsförmedlingens roll och arbetssätt.Kommunhälsan har under året arrangerat olika hälsofrämjandeutbildningsinsatser inom t.ex. sömn, kost, rökavvänjningoch stresshantering. Arbetsmiljöutbildningar förchefer och skyddsombud har också genomförts.Socialförvaltningens ”Varbergs sociala tjänster” arbetaraktivt på olika sätt för att förbättra medarbetarnas hälsa ochminska sjukskrivningarna. Under 2010 har flera särskildaboenden blivit hälsodiplomerade. På flertalet arbetsplatserfinns massagestolar och på några finns också gym med möjlighetför medarbetarna att träna i anslutning till arbetet.En effekt av medarbetarenkätens resultat har varit enkommungemensam satsning på kunskaper om stress ochstresshantering. Samtliga anställda har under hösten bjuditsin till föreläsningen ”Stress agility” med stressforskarenTomas Danielsson.Kommunens hälsosatsning ”Sundare Liv” har fortsatt. Påförvaltningarna har arbetsplatserna ansökt om bidrag för attgenomföra olika hälsoinsatser. Bidrag har beviljats för bl. a.motions- och friskvårdsaktiviteter, grupp- och samarbets-F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 4 7

Varberg – en god arbetsgivareMålMåluppfyllelse och analysFriska och stolta medarbetare . . .Personal och kompetensförsörjning Arbetsgivaren skallarbeta aktivt med en personalförsörjningsplan med konkretainsatser för att underlätta framtida rekrytering.Arbetsgivaren skall skapa förutsättningar för medarbetarnaatt vidareutveckla verksamheterna och utvecklas i sitt arbete.Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor skallarbetas bort.+utveckling, föreläsningar, massagestolar, gymredskap, rökavvänjning,kostcirklar, stresshantering och avslappning, hälsoprofilerm.m. 135 arbetsplatser har beviljats bidrag om totalt1,9 mnkr för insatserna som ska stärka både den fysiska ochden psykiska hälsan. Insatserna ska utvärderas under 2011.Personalförsörjningsprojektet har bedrivits enligt uppgjordplan.En rapport med statistik, kartläggning och analys avdagens personalsituation samt framtida prognostiserat personalbehovhar presenterats. Arbetsgrupper med representanterfrån förvaltningarna och ledda av personalförvaltningenhar inom områden attrahera, rekrytera, introducera,utveckla/motivera samt avsluta tagit fram förslag och idéer.Insatserna kommer att utgöra naturliga inslag i det ordinariearbetet och ingå i personalförsörjningsprogrammet. Projektetsresultat presenterades i personalutskottet och i kommunensledningsgrupp under hösten.För att underlätta framtida rekrytering har socialförvaltningeninlett ett samarbete med gymnasieskolan genom attdelta i programråd för omvårdnadsprogrammet och barnochfritidsprogrammet. Ett samarbete har också inletts medHögskolan i Väst som genomför socialpedagogutbildningpå Campus. Förvaltningen är också aktiv när det gäller attta emot praktikanter och elever.Under året har tredje omgången av aspirantprogrammet”Prova på ledarskap” genomförts. Deltagarna har under programmetstolv dagar blivit väl insatta i de kompetenskravkommunen har på sina chefer och dessutom jobbat med sinegen utveckling.Personalavdelningen har fortsatt sitt samarbete medarbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen kringpraktikanter och praktikplatser i kommunen. Målet är attpraktikanterna i större utsträckning ska kunna utgöra enframtida rekryteringsbas.Personalförvaltningen har genomfört utbildningsinsatserinom olika områden, för chefer på olika nivåer, men ävenför medarbetare; ”introduktion för nya chefer”, riktade chefsutbildningarinom t.ex. arbetsrätt, arbetsmiljö, samverkan,rehabilitering, löneprocessen och ekonomi, ledarskapsdagari samarbete med Region Halland, ”utbildning för personalledare”,”mentorprogram”, utbildning i ”aktiv påverkan”samt utbildningar i Personec.Kultur- och fritidsförvaltningen har genomfört utbildningari ”heta arbeten”, arbete på ställningar och liftar samtcertifiering av ishallsskötare.Räddningstjänsten har aktivt uppmuntrat sina medarbetareatt vidareutveckla sig till olika ledaruppdrag. Nyaarbetstidsscheman har utvecklats för brandmännen, vilketskapar förutsättningar för ökad delaktighet.Socialförvaltningen har arbetat aktivt med deltagandeoch synpunkter från medarbetarna i allt förändrings- ochutvecklingsarbete. Förvaltningen har också deltagit i fleraolika verksamhetsutvecklingsprojekt; inom regionen, i enförstudie kring patientråd, i ledningssystemet för Hälsoochsjukvård, i kvalitetsprojekt, i gemensam dokumentationoch i utveckling av anhörigstöd samt kring etik i praktiken,rehabiliterande förhållningssätt, kost och nutrition, socialaaktiviteter, psykiatrisk rehabilitering, Steget mot arbete etc.48 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

MålMåluppfyllelse och analysPersonal och kompetensförsörjning . . .Ändamålsenlig och effektiv organisation Arbetet skallinom givna resurser organiseras så att medarbetarna gesmöjlighet till önskad sysselsättningsgrad.Arbetet skall organiseras så att våra resurser kan utnyttjaspå ett effektivt och flexibelt sätt utan att upplevas otryggtav medarbetarna.Lönekartläggning och löneanalys genomfördes inför åretslöneöversyn. Denna visade inte på några osakliga löneskillnaderp.g.a. kön. Vissa satsningar gjordes på olika befattningsgrupperutifrån marknadslöneläge och rekryteringssituationer.Genom att arbeta aktivt med schemaläggningen i TimeCareförsöker socialförvaltningen ge medarbetarna önskad sysselsättningsgradi den mån det är möjligt. Under 2010 harflera verksamheter anslutits till TimeCare.Inom socialförvaltningen har också enheten för korttidoch trygghetsplatser startat ett samarbete med ”Kommunal”utifrån Jobbpusslet, med rätten till heltid. Varje medarbetareska kunna få önska tjänstgöringsgrad. Förväntade effekterär bl.a. högre kvalitet, bättre arbetsmiljö genom högre kontinuitetsamt mindre avvikelser genom van personal. Förberedelserhar pågått under året och aktiviteten planeras attvara igång helt från januari 2011.Inom kultur- och fritidsförvaltningens badanläggningarhar personal som arbetar deltid kunnat erbjudas önskad sysselsättningsgradi samband med att nyanställningar gjorts.Räddningstjänsten försöker tillmötesgå personalens önskemålom önskad sysselsättningsgrad när vakanser uppstår.Serviceförvaltningen försöker öka sysselsättningsgradenför redan anställda då det uppstår vakanser. Alla som så önskarhar dock ännu inte kunnat erbjudas heltid inom kostochstädverksamhetenEn översyn av samhällsbyggnadsprocessen har genomförtsoch en handlingsplan har utarbetats i samverkan med ansvarigaförvaltningschefer. Under 2010 har ett nytt arbetssättimplementerats. Fokus ligger nu på att fullfölja förändringsarbetetmed sikte på att effektivisera planprocessen ochförkorta handläggningstiderna.Räddningstjänsten har slutfört sitt arbete med att uppnåen mer ändamålsenlig organisation.Kommunhälsan har under året engagerats med riskbedömningaroch annat stöd vid olika organisationsförändringarsamt gett stöd i kvalitets- och utredningsarbete på mångaarbetsplatser.Personalförvaltningen har deltagit i utredningen av eneventuell samordning av kommunens bemanningspooler, inventeratförvaltningarnas synpunkter samt tittat på modellerför bemanningspooler i andra kommuner. Målet är att utvecklaen effektivare organisation och större möjligheter tillheltidstjänster i bemanningspoolerna. Personalförvaltningenhar fortsatt att utveckla det löneadministrativa stödet tillpersonalen i bemanningspoolerna. En samordning av vikariehanteringsprogrammetoch personalsystemet har genomförts.I mars 2010 bildades avdelningen Varbergs sociala tjänsterinom socialförvaltningen, där stora delar av socialförvaltningensutförarverksamhet samlats. På avdelningen försökerman kontinuerligt hitta olika möjligheter till samarbete ochsamverkan så att resurserna utnyttjas så effektivt och flexibeltsom möjligt. På några ställen har t.ex. två chefer medlikartad verksamhet gått samman för att gemensamt lösabl. a bemanningsfrågor.För att lösa problemet när en enhet behöver minska personalstyrkanhar socialförvaltningen en omställningspool förövertaliga i avvaktan på att andra tjänster kan erbjudas.F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E 4 9

Varberg – en god arbetsgivareMålMåluppfyllelse och analysÄndamålsenlig och effektiv organisation . . .Chef-/ledarskap såväl som medarbetarskap skall vara tydligtdefinierade avseende bemötande, ansvar och rollfördelning.Arbetstillfredsställelse, kompetensnivå och hälsoläge skallmätas och följas upp årligen.+Tydliga mål är en viktig förutsättning för att uppnå effektivaoch trygga arbetsplatser. Att göra uppdraget tydligt för cheferoch övriga medarbetare har varit ”en röd tråd” i olikachefsinsatser och övriga utbildningar som genomförts underåret.Värdegrundsfrågorna har diskuterats på flera arbetsplatserunder året. Räddningstjänsten har t.ex. arbetat fram en gemensamvärdegrund som skall vägleda medarbetarna till rättförhållningssätt. Även serviceförvaltningen har arbetat medden gemensamma värdegrunden och medarbetarna går årligenigenom förvaltningens verksamhetsidé och mål för verksamheten.Varbergs sociala tjänster, inom socialförvaltningen, harunder året fastställt en vision för avdelningen med ledordenkundfokus, ekonomi och personal (KEP). Utifrån ledordenhar en tydlig mall för medarbetarsamtalen tagits fram. Därtydliggörs områden som bemötande, ansvar och rollfördelning.De gemensamma chefsträffar som ägt rum under årethar bl.a. haft inriktningen att utveckla helhetssynen på denverksamhet som kommunen bedriver samt att utvecklachefs- och medarbetarrollen.I början av året genomfördes den första kommungemensammamedarbetarenkäten, för att bl.a. belysa arbetstillfredsställelseoch trivsel. Efter det att önskade insatser genomförtsunder 2010 och 2011 sker en utvärdering. Medarbetarundersökningenupprepas i början av 2012.Uppföljning av arbetstillfredsställelse och hälsa har ocksåskett kontinuerligt under året genom medarbetarsamtal ochi samverkansgrupperna på förvaltningarna. Fysiska och psykosocialamiljöronder har genomförts och följts upp på arbetsplatsträffaroch i samverkansgrupperna. Flera arbetsplatserhar också genomfört psykosociala enkäter.Sjukfrånvaro, frisknärvaro, arbetsskador och tillbud följsupp och analyseras varje månad i Centrala samverkansgruppenoch återkommande under året i olika ledningsgrupperoch samverkansgrupper på förvaltningarna.50 F Ö RVA LTN I N G S B E RÄT TELS E

Finansiell analys%9998979695949392%80706050403020100%80706050403020100Nettokostnadsandel2007 2008 2009 2010 ÅrSoliditet2007 2008 2009 2010 ÅrSoliditet Soliditet inkl. pensionsskuld före 1998Skuldsättningsgrad2007 2008 2009 2010 ÅrSärskild pensionsavsättningFör att möta de ökade pensionskostnaderna gör kommunenen särskild avsättning på 38,4 mnkr i årets bokslut. Härigenomkapas ”toppen” på utbetalningarna för ansvarsförbindelsen.Avsättningen motsvarar överskottet för personalomkostnadspålägget.Dessutom har tidigare års vinster i pensionsmedelsförvaltningenpå 20,1 mnkr avsatts. Efter dessaavsättningar uppgår pensionsskulden i balansräkningen till165,6 mnkr, varav avsättningen enligt blandmodellen är50,1 mnkr. Det finns alltså drygt 115 mnkr extra avsatt föratt minska kostnaden för ansvarsförbindelsen vid utbetalningstoppen.Modell för finansiell analysFör att kartlägga och analysera kommunens resultat, utvecklingoch ställning används en finansiell analysmodell utveckladav KommunForskning i Västsverige, KFi, som utgårfrån fyra viktiga aspekter ur ett övergripande finansiellt perspektiv:• kontrollen över den finansiella utvecklingen• långsiktig betalningsberedskap/kapacitet• kortsiktig betalningsberedskap/kapacitet• riskförhållandeKFi gör varje år en kartläggning utifrån ovanstående fyraaspekter av kommunerna i Halland och Västra Götaland.Resultatet för perioden 2007–2009 redovisas i form av polärdiagramdär resultatet för Varberg framgår relativt övrigakommuner i studien.Resultat och kapacitetResultatutvecklingDen genomsnittliga resultatnivån har under den senastefyraårsperioden legat på 99,1 mnkr. Årets resultat var dethögsta under perioden vilket delvis beror på ett överskott påca 61 mnkr från exploateringsredovisningen.Resultatet har förbättrats från 2 % år 2009 till 6 % avskatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto år 2010.Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål är att resultatetskall uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och generellastatsbidrag.Förändring av kostnader och intäkterMellan 2009 och 2010 ökade kommunens nettokostnadermed 1 %. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och finansnettoökade med 5,6 %. Detta medförde att resultatet ökade från46,1 mnkr 2009 till 91,1 mnkr (exklusive realisationsvinster)2010. Under den senaste fyraårsperioden ökade skatteintäkter,utjämningsbidrag och finansnetto med 12,1 %, vilket ärmer än de 10,2 % som nettokostnaderna ökade med.NettokostnadsandelEtt sätt att mäta kommunens ekonomiska ställning är att sehur stor del av intäkterna som används i den löpande verksamheten.Hur stora verksamheternas nettokostnader kanvara styrs av hur kommunens viktigaste finansieringskällorutvecklas – skatteintäkter och utjämningsbidrag – samt ettmindre tillskott från finansnettot.52 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar togi anspråk 90,4 % av skatteintäkter, utjämningsbidrag ochfinansnetto under 2010, vilket var 4,1 % mindre än 2009.Avskrivningarnas andel var 3,4 %, en minskning med 0,1procentenheter från 2009. Totalt användes 93,8 % av skatteintäkter,utjämningsbidrag och finansnetto, jämfört med98 % år 2009.Självfinansieringsgrad av investeringarSjälvfinansieringsgraden av årets nettoinvesteringar mäterhur stor andel av årets nettoinvesteringar som kan finansierasmed internt tillförda medel (summan av avskrivningaroch resultat, vilket innebar 232,8 mnkr 2010). En självfinansieringsgradpå 100 % och däröver innebär att de egnainternt tillförda medlen räcker till att finansiera investeringarnaoch att kommunen inte behöver låna till dessa.Det är kommunfullmäktiges andra uppsatta finansiellamål att kommunens investeringar skall vara självfinansierade.Kommunen har ingen låneskuld för sina egna investeringar,utan de lån som finns avser bolagens verksamhet.Kommunen investerade 2010 för 137,2 mnkr (netto efteravdrag för försäljningar och investeringsbidrag), vilket kanjämföras med ett negativt investeringsnetto på –46 mnkrför 2009. Detta beroende på försäljningen av kommunensVA- och renhållningsanläggningar till det helägda bolagetVarberg Vatten AB. Kommunens självfinansieringsgrad för2010 blev 169 %, vilket innebär att det finansiella måletuppnåtts.SoliditetSoliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiellautrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångarsom finansierats med eget kapital. Soliditetens utvecklingberor på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen.För oförändrad soliditet måste det egnakapitalet öka i samma takt som värdet på tillgångarna.Soliditeten var 46 % år 2010. Det är en minskning med15 procentenheter jämfört med 2009. Orsaken till den kraftigaminskningen är att balansomslutningen ökat med drygten miljard kronor, p.g.a. att de kommunala bolagens skulderflyttats över till kommunens internbank, vilket ökatbalansomslutningen.Soliditeten med skulderna utanför balansräkningen (pensionerintjänade före 1998) sjönk från 25% år 2009 till 22%.SkuldsättningsgradDen del av tillgångarna som har finansierats med främmandekapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetensmotsats. Kommunen har ingen egen låneskuld, menhar lån för de fordringar mot kommunens bolag som liggeri internbanken samt kortfristiga skulder (t.ex. leverantörsskulder)och avsättningar.Kommunens skuldsättningsgrad ökade mellan 2009 och2010 från 39 % till 54 %. Den ökade skuldsättningsgradenberor på att de kommunala bolagens skulder flyttats övertill kommunens internbank.KommunalskattVarbergs kommun har, bortsett från skatteväxlingar, haftoförändrad kommunal utdebitering med 20,53 % sedan1990. Medeltalet för riket är 20,74 %. Varbergs skattesatsär bland de lägsta i Halland och Västra Götalands län.Skattekraften i Varberg är 96,1 % av genomsnittet förriket år 2009, som är det senast kända året. Varberg harsedan 2008 haft en snabbare ökning av skatteunderlagetper invånare, jämfört med riket i övrigt. Kommunens lågaskattesats är en styrka för det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet.Risk och kontrollLikviditetEtt mått som mäter kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditeten.Kassalikviditeten har ökat från 91 % 2009 till111 % år 2010. 100 % kan anses som ett minimivärde,eftersom de kortfristiga skulderna då täcks av likvida medeloch kortfristiga fordringar.Balanslikviditeten är ett mått som mäter kommunenskortsiktiga finansiella handlingsutrymme. Omsättningstillgångarsätts i relation till kortfristiga skulder. Även balanslikviditetenhar ökat, från 110 % 2009 till 129 % år 2010.I samband med bedömningen av likviditeten bör nämnasatt kommunen har outnyttjade checkräkningskrediter på100 mnkr, vilket höjer båda likviditetsmåtten med ca 20 procentenheter.Finansiella nettotillgångarI måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångarpå balansräkningen, som kommunen beräknas ellerkan omsätta på tio års sikt. Måttet speglar den tidsrymdsom ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten.Kommunens finansiella nettotillgångar 2010 var 348 mnkr,vilket är 164 mnkr mer än föregående år. Orsaken är atttillgångarna har ökat betydligt mer än skulderna, bl.a. därföratt resultatet har varit starkt. Kommunens finansiellahandlingsutrymme har stärkts.BorgensåtagandeBorgensåtaganden är viktiga när en kommun granskas urett riskperspektiv. Stora borgensåtaganden kan innebära enfinansiell risk.Kommunens borgensåtaganden har kraftigt minskat genombildandet av internbanken, där kommunen från 2010övertog lånen från de kommunala bolagen. Borgensåtagandetpå 500 mnkr till Varbergs Stadshus AB kvarstår dock,eftersom detta lån inte ingår i internbanken. Risken är dockoförändrad för kommunen eftersom man står som låntagaremen har motsvarande fordran på det ägda bolaget. Eftersomde kommunala bolagen är lönsamma så innebär intedetta någon finansiell risk.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 5 3

Finansiell analysFinansiell profil Varbergs kommun 2007Genomsnittligtresultat – 3 årKontrollSkattefin. avinvesteringarResultatföre extraord.posterKassalikviditetBudgetföljsamhetLång sikt,kapacitet54321Kort sikt,beredskapSkattesatsSoliditetRiskFinansiellanettotillgångarNågra slutsatserDen finansiella profilen för 2009 ser svagare ut jämförtmed 2007 och 2008, men då bör man vid jämförelsen tamed att 2009 års resultat belastades med en frivillig pensionsmedelsavsättningpå 31 mnkr vilket gör att resultatetegentligen var starkare.Kommunen har en mycket stark ekonomi som förstärksytterligare av de kommunala bolagens goda ekonomi ochstora tillgångsvärden.Varbergs kommun uppfyller målet om god ekonomiskhushållning för 2010. Kommunen har både en god ekonomioch en god verksamhet till medborgarna vilket är måletmed den goda ekonomiska hushållningen.Finansiell profil Varbergs kommun 2008Genomsnittligtresultat – 3 årKontrollSkattefin. avinvesteringarLång sikt,kapacitet54321SkattesatsSoliditetRiskMagnus Widén,ekonomichefResultatföre extraord.posterKassalikviditetBudgetföljsamhetKort sikt,beredskapFinansiellanettotillgångarFinansiell profil Varbergs kommun 2009Genomsnittligtresultat – 3 årKontrollSkattefin. avinvesteringarLång sikt,kapacitet54321SkattesatsSoliditetRiskResultatföre extraord.posterFinansiellanettotillgångarKassalikviditetBudgetföljsamhetKort sikt,beredskapDiagrammen har skalan 1–5. Poängskalan är relativ.Fördelningen av poängen följer en normalfördelningskurva,där de fem starkaste får en 5:a, de tio därefteren 4:a, de 22 i mitten en 3:a, sedan får tio en 2:a ochde fem svagaste en 1:a.54 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Sportfiske lockar många besökare. Gästhamnen och Getteröbåtarna ärandra inslag i hamnmiljön, som uppskattas av både turister och bofasta.Finansiella nyckeltal2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Nettokostnader/invånare, tkr 29,4 31,1 32,8 33,2 34,2 35,4 36,8 38,4 39,2 39,2Förändring av nettokostnader, % 6,3 5,7 6,1 2,2 3,6 4,4 3,9 5,4 2,1 1,0Förändring av skatter och statsbidrag, % 6,3 6,6 3,8 2,1 5,3 5,4 4,2 5,2 0,9 5,7Finansnetto, mnkr 0,8 –1,9 –5,2 –6,9 –7,2 –3,3 12,9 9,2 7,3 7,6Andel av skatter och generella statsbidrag, % 0,1 –0,1 –0,3 –0,4 –0,1 –0,2 0,6 0,4 0,3 0,3Resultat exkl. avskrivn. och extraord. post, mnkr 95,2 114,4 77,2 86,9 125,6 151,4 182,0 185,9 122,1 232,8Andel av skatter och generella statsbidrag, % 6,0 6,7 4,5 4,8 6,5 7,4 8,5 8,2 5,3 9,6Förändring av eget kapital , mnkr 45,4 59,8 22,2 19,1 612,1 76,9 101,1 98,5 43,1 151,4Andel av skatter och generella statsbidrag, % 2,9 3,5 1,2 1,1 31,7 3,8 4,7 4,3 1,9 6,3Omsättningstillgångar, tkr/inv 4,6 3,9 2,1 2,7 3,1 3,3 4,8 6,0 10,5 11,4Anläggningstillgångar, tkr/inv 24,4 27,8 31,2 32,3 44,8 48,1 49,3 51,4 42,2 64,9Skulder, tkr/inv 10,7 12,5 13,8 15,3 17,3 19,8 19,6 21,3 13,6 35,8Eget kapital, tkr/inv 18,3 19,3 19,6 19,8 30,6 31,7 33,1 34,5 34,8 37,0Soliditet, % 63 61 59 56 64 61 61 60 60,5 45,8Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pensioner, % 21 20 19 18 36 28 25 25 25 22Investeringarnas finansieringEgenfinansiering, % 100 47 33 58 59 68 100 100 100 100Försäljning av anläggningstillgångar, % 0 17 1 8 9 8 0 0 0 0Långfristig upplåning, % 0 36 66 34 32 24 0 0 0 0E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 5 5

Definitioner och begreppAnläggningstillgångEn tillgång som är avsedd att stadigvarande användas ellerinnehas i verksamheten.AnsvarsförbindelseEtt möjligt åtagande som härrör från inträffade händelseroch vars förekomst kommer att bekräftas endast av att eneller flera osäkra framtida händelser, som inte ligger inomkommunens kontroll, inträffar eller uteblir.AvskrivningarAvskrivningen är en planmässig värdeminskning av kommunensanläggningstillgångar och inventarier. Avskrivningstidenslängd beror på tillgångens beräknade ekonomiskalivslängd.AvsättningMed avsättning menas förpliktelser som är hänförliga tillredovisningsåret och som på balansdagen är säkra eller sannolikatill sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunktdå de ska infrias.BalanskravLagstadgat krav om att kommunens intäkter skall överstigakostnaderna.BalansräkningBalansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid åretsslut och visar hur kommunen har använt sitt kapital (tillgångssidan)och hur kapitalet har anskaffats (skuldsidan).DriftredovisningDriftredovisningen omfattar kostnader och intäkter för åretslöpande verksamhet.Eget kapitalDet egna kapitalet är skillnaden mellan kommunens tillgångaroch skulder inklusive avsättningar.ExploateringsredovisningExploateringsredovisningen omfattar de utgifter och inkomstersom hör samman med iordningställandet av mark förbostads- eller industriändamål.FinansnettoFinansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader.InvesteringsredovisningInvesteringsredovisningen omfattar utgifter och eventuellainkomster för investeringar i anläggningar, byggnader, markoch inventarier.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen skall visa kommunens in- och utbetalningarunder en period. Betalningarna hänförs till löpandeverksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet.Uppdelningen av kassaflödet i tre kategorier gerinformation för bedömning av respektive kassaflödes betydelseför kommunens finansiella ställning och likviditetssituation.LikviditetKassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskappå kort sikt.NettokostnadNettokostnaden utgörs av kostnader minskade med intäkter.Nettokostnaden finansieras med skattemedel.OmsättningstillgångEn tillgång som på kort tid kan omsättas till likvida medeloch som inte är avsedd för stadigvarande bruk.PeriodiseringFördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperioddär de uppstår/uppstått.ResultaträkningResultaträkningen visar årets kostnader och intäkter. Resultaträkningenvisar också hur kommunens egna kapital har förändratsunder året. Det egna kapitalets förändring framgårockså vid en jämförelse mellan årets och föregående års egnakapital.RörelsekapitalRörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångaroch kortfristiga skulder vid en viss tidpunkt. Rörelsekapitaletvisar kommunens kortsiktiga finansiella styrka.Siffror och sorterI årsredovisningen används en del olika benämningar påtal och enheter. När det gäller pengar är det i första handmnkr och tkr. Mnkr står för miljon kronor och tkr för tusenkronor. 1 mnkr =1000 000 kr och 1 tkr =1000 kr. På någotställe förekommer mdkr, som står för miljard kronor. 1 miljardkronor = 1 000 000 000 kr. Procent är hundradel. Detgäller att hålla tungan rätt i mun när man beskriver ökningar(eller minskningar). Om något ökar från 2 till 3 % såstår det att det ökar med en procentenhet. I absoluta tal ärökningen 50 %. När det gäller ytmått kan både hektar ochkvadratmeter förekomma. 1 ha = 10 000 m 2 . Vattenförbrukningenmäts i kubikmeter 1 m 3 = 1 000 liter. Viktangivelserförekommer i ton och tusen ton. Tusen ton =1 miljon kilo.SkatteunderlagSkatteunderlaget utgörs av samtliga kommuninvånares beskattningsbarainkomster. Kapitalinkomster ingår inte i detkommunala skatteunderlaget. Inte heller ingår inkomsterfrån juridiska personer. Skatteunderlaget dividerat med antaletinvånare ger det jämförelsetal som kallas skattekraft.Denna jämförs ofta med riksgenomsnittet och mäts som enprocentandel.SoliditetDet egna kapitalets andel av det totala kapitalet. Soliditetenvisar kommunens långsiktiga betalningsförmåga.Årets resultatÅrets resultat motsvarar förändringen av årets och föregåendeårs egna kapital. Se även Resultaträkning.56 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

RedovisningsprinciperKommunens redovisning följer Lagen om kommunalredovisning. Kommunen tillämpar i huvudsak de rekommendationersom ges av Rådet för Kommunal Redovisning.Vissa avvikelser från rekommendationerna hargjorts. Avvikelser återfinns under rubriken ”Gjorda avvikelserfrån Rådet för Kommunal Redovisning rekommenderaderedovisningsprinciper”.Kommunens redovisning har varit öppen för externa transaktionertill och med den 30 december 2010.Kommunens anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärdetminskat med investeringsbidrag och avskrivningar.Eventuella inkomster och investeringsbidrag periodiserasfrån och med redovisningsåret 2010.För kommunens samtliga anläggningstillgångar användslinjär avskrivning vid beräkning av kapitalkostnaderna.Använda avskrivningstider:FörvaltningsfastigheterHyresfastigheterGator och parkerFriluftsanläggningarAnläggningar för kommunikationerBilar, maskiner och inventarierDatorer20–40 år20–50 år20–33 år10–20 år20–50 år5–12 år3–5 årKommunens leasingavtal som främst avser bilar och datorerär operationell. Detta innebär att det gäller såväl finansieringsom service.Från och med verksamhetsåret 2002 beräknas en semesterlöneavsättningi personalsystemet. Semesterlöneavsättningenbelastar den aktuella verksamheten när lönen bokförsoch tillgodogör samtidigt semesterlöneskulden. Uttagenoch inrapporterad semester, inklusive personalomkostnadspålägg,belastar semesterlöneskulden.Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen. Dettainnebär att den pension som intjänats till och med verksamhetsåret1997 behandlas som en ansvarsförbindelse inomlinjen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som enkortfristig skuld i balansräkningen. Den under ett år intjänadepensionsförmånen utbetalas under nästkommande årtill de anställdas individuellt valda pensionsförvaltare.Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser blandannat garanti- och efterlevandepension. Såväl kostnadsom avsättning har belastats med löneskatt på 24,26 %.Utbetalningen av pensionsförmåner intjänade före år 1998redovisas som en kostnad i resultaträkningen.Vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna för2010 har den av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,framtagna decemberprognosen använts.Exploateringsverksamhetens inkomster och utgifteravslutas från och med redovisningsåret 2010 efter tankegång-Många företag sysslar med mekanisk tillverkning. Manovi iTorpa har utvecklats till ett mångsidigt teknikföretag.arna i idéskriften ”Redovisning av Kommunal Markexploatering”från Rådet för Kommunal Redovisning.Gjorda avvikelser från Rådet för Kommunal Redovisningrekommenderade redovisningsprinciperNästkommande års amortering för upptagna lån räknasinte som kortfristig skuld. Avsteget är gjort då den övervägandedelen av kommunens upptagna lån saknar amorteringsplaner.Aktivering görs vid anskaffningsvärden som för inventarieröverstiger 100 tkr samt för fastigheter och anläggningar somöverstiger 500 tkr. Tillgångens varaktighet skall dessutomuppgå till minst 5 år, men för datorutrustning minst 3 år.Avskrivning påbörjas året efter det en investering gjorts.Undantag görs dock för transportcentralens fordon ochmaskiner, hamnanläggningar och vissa stora fastighetsprojektdär avskrivningarna påbörjas under anskaffningsrespektivefärdigställandeår. Avvikelsen görs då vi inte anseratt ökningen av kvaliteten på redovisningen står i rimligproportion till den erforderliga arbetsinsatsen.Räntekostnader ingår, vid de tillfällen en objektspecificeradupplåning gjorts, i anskaffningsvärdet.Periodisering av timlöner görs inte, då beloppen mellanåren varierar marginellt. I januari år 2006 utbetalades timlönersom avsåg december 2005 om 4,9 mnkr, i januari2007 utbetalades 4,9 mnkr avseende december 2006 och ijanuari 2008 utbetalades timlöner för december 2007 på4,4 mkr. Januari 2009 var de utbetalade timlönerna fördecember 2008 4,9 mnkr och de i januari 2010 utbetaladetimlönerna för december 2009 uppgick till 3,8 mnkr ochjanuari 2011 uppgick de utbetalade timlönerna för december2010 till 4,1 mnkr.En extra pensionsmedelsavsättning har gjorts med 58mnkr för att minska framtida pensionskostnader enligt dens.k. ansvarsförbindelsen – se not 24.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 5 7

ResultaträkningMnkr 2006 2007 2008 2009 2010Verksamhetens externa intäkter, not 1 445,8 454,9 476,1 397,8 497,1Verksamhetens externa kostnader, not 2 –2 333,4 –2 438,1 –2 564,2 –2 561,9 –2 679,4Upplösning infrastrukturell statlig investering, not 3 –11,6 –11,6Avskrivningar, not 4 –74,5 –80,9 –87,4 –76,0 –81,4Verksamhetens nettokostnad –1 962,1 –2 064,1 –2 175,5 –2 251,7 –2 275,3Skatteintäkter, not 5 1 652,0 1 754,0 1 878,2 1 901,8 1 977,1Generella statsbidrag och utjämningsbidrag, not 6 390,3 398,3 386,6 387,2 442,0Ränteintäkter m. m. 14,9 37,5 43,8 25,1 42,4Räntekostnader –18,2 –24,6 –34,6 –16,3 –34,8Resultat före extraordinära kostnader och intäkter 76,9 101,1 98,5 46,1 151,4Årets resultat, not 7, 8, 9 76,9 101,1 98,5 46,1 151,4KassaflödesanalysMnkr 2006 2007 2008 2009 2010DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 76,9 101,1 98,5 46,1 151,4Avskrivningar 74,5 80,9 87,4 76,0 81,4Justeringspost, not 10 21,4 –63,0 –10,0 167,3 59,3I Verksamhetsnetto 172,8 119,0 175,9 289,4 292,1INVESTERINGARAnskaffning materiella tillgångar –222,5 –156,2 –129,1 –117,9 –144,2Anskaffning finansiella tillgångar –3,5 –27,9 –0,1Försäljning materiella tillgångar, not 11 4,0 1,2 3,0 184,9 4,2Investeringsbidrag 14,5 14,1 22,2 3,9 1,0Aktieägartillskott –9,5 –17,4 –26,0Avyttring aktier och andelar 3,0 2,0II Investeringsnetto –213,5 –158,3 –133,4 46,0 –137,1FINANSIERINGUtlåning:Ökning pensionsmedel –48,4 –44,2 –16,0 –34,5 –49,2Minskning pensionsmedel 23,7 26,8 23,4 40,2 28,9Ökning långfristiga fordringar –50,0 –0,4 –107,6 –185,9 –1 368,4Minskning långfristiga fordringar 0,6 0,7 0,3 506,7 124,1Upplåning:Ökning långfristiga lån 516,3 120,0 770,0 50,0 1 798,8Minskning långfristiga lån –388,0 –74,3 –650,0 –506,0 –601,9III Finansieringsnetto 54,2 28,6 20,1 –129,5 –67,7FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL ( I + II + III) 13,5 –10,7 62,6 205,9 87,3Specifikation av rörelsekapitalets förändringFörråd 0,2 –0,2 –0,9 0,9 0,3Exploateringsområden –10,7 27,0 66,9 7,6 –9,0Kortfristiga fordringar 9,4 81,9 –67,2 19,2 10,6Likvida medel 13,5 –10,7 62,6 205,9 87,3Kortfristiga skulder –4,7 –31,8 11,3 –140,6 7,5Rörelsekapitalets förändring 7,7 66,2 72,7 93,0 96,758 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

BalansräkningMnkr 2006 2007 2008 2009 2010TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar, not 12, 13 6,5Mark, fastigheter och anläggningar, not 14, 15, 16 1 646,8 1 709,8 1 728,9 1 583,1 1 651,9Inventarier, not 17, 18 74,4 72,3 71,9 74,3 68,0Aktier och andelar, not 19 239,0 256,3 285,8 284,7 282,9Pensionsmedel, not 20 96,5 114,0 106,5 100,9 121,2Långfristiga fordringar, not 21 613,4 613,1 720,3 399,5 1 643,7Summa anläggningstillgångar 2 670,1 2 765,5 2 913,4 2 449,0 3 767,7Bidrag till statlig infrastruktur, not 22 278,4 266,8Förråd 3,2 3,0 2,2 3,0 3,3Exploateringsområden 24,1 91,0 98,6 89,6Kortfristiga fordringar, not 23 87,5 169,4 102,1 121,3 131,9Likvida medel 93,6 82,9 145,6 351,5 438,8Summa omsättningstillgångar 184,3 279,4 340,9 574,4 663,6SUMMA TILLGÅNGAR 2 854,4 3 044,9 3 254,3 3 301,8 4 698,1EGET KAPITAL OCH SKULDERIngående eget kapital 1 678,4 1 755,3 1 856,4 1 954,9 1 999,5Direktbokning mot eget kapital –1,5Årets förändring 76,9 101,1 98,5 46,1 151,4Summa eget kapital 1 755,3 1 856,4 1 954,9 1 999,5 2 150,9Avsättningar, not 24 76,5 91,1 93,4 411,6 467,2Långfristiga lån 648,2 693,9 813,9 357,9 1 554,8Villkorat aktieägartillskott 10,7 10,7 10,7 10,7 10,7Summa långfristiga skulder 658,9 704,6 824,6 368,6 1 565,5Kortfristiga skulder, not 25 217,2 244,1 213,5 348,6 337,9Kortfristiga skulder, exploateringsområden 2,9Semesterlöneskuld, not 26 102,1 106,9 118,4 122,0 121,7Upplupen pensionskostnad 41,5 41,8 49,5 51,5 54,9Summa kortfristiga skulder 363,7 392,8 381,4 522,1 514,5SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 854,4 3 044,9 3 254,3 3 301,8 4 698,1Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse 950,8 1 111,8 1 132,2 1 167,8 1 132,5Pensionsförpliktelse till anställd enligt visstidsförordnandeeller till politiker 13,7 9,1Borgensåtaganden, not 27 1 210,6 1 319,6 1 245,5 1 736,1 591,4E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 5 9

NoterNot 1 Verksamhetens externa intäkterMnkr 2008 2009 2010Intäkter enligt driftredovisning 1 1 539,7 1 452,4 1 540,9Interna intäkter –1 063,6 –1 054,6 –1 043,8Verksamhetens externa intäkter 2 476,1 397,8 497,11) varav statsbidrag 103,8 90,4 104,92) Verksamhetens externa intäkterFörsäljning anläggningstillgångar 0,8 0,2 0,5Avgifter och ersättningar 278,4 172,4 133,0Hyror och arrenden 57,6 61,4 44,8Bidrag 103,2 115,7 79,9Försäkringsersättningar m. m. 1,7 1,8 132,0Försäljning verksamhet och entreprenader 31,0 45,5 1,4Jämförelsestörande poster 3 62,9Finansiella intäkter 1,1 0,8 41,9Övriga intäkter 2,3 0,7Verksamhetens externa intäkter 476,1 397,8 497,13) Försäljningen av Kv Lorensberg/Kanngjutaren har medfört en realisationsvinstpå 45,5 mnkr. I posten ingår också intäkter på 14,1 mnkrsom avser avslutning av ett antal exploateringsområden.Not 2 Verksamhetens externa kostnaderMnkr 2008 2009 2010Kostnader enligt driftredovisning 3 749,3 3 728,1 3 822,1Avskrivning –76,0 –81,4Kalkylerad internränta 1 –72,0 –56,9Kalkylerade kapitalkostnader –170,0Kalkylerad personalomkostnad 2 –461,9 –457,0 –457,7Personalförsäkringar 383,5 342,9 348,9Pensionskostnader 3 117,4 119,0 118,6Pensionsavsättning 3 31,0 38,4Uppräkning semesterlöneskuld 9,5 12,1 2,8Övriga interna kostnader –1 063,6 –1 054,6 –1 043,8Verksamhetens externa kostnader 4 2 564,2 2 573,5 2 691,01) Internräntan var 3,5 % under 2010. Under perioden 2000–2009 harinternräntan uppgått till 5,0 %.2) Använda personalomkostnadspålägg %:Hel- och deltidsanställda enligtkommunala avtal 41,8 40,8 40,8Förtroendevalda och arvodesanställda 36,2 36,2 38,3Anställda enligt beredskapsavtal 41,8 40,8 40,83) PensionskostnaderÅrets nyintjänade pensioner 52,9 51,7 53,1Utbetalade pensioner och försäkringar 41,5 42,5 41,9Löneskatt 23,0 24,8 23,6Förändrad avsättning 31,0 38,44) Varav kostnader avseendeArbetskraft 1 440,5 1 465,9 1 474,3Varor 141,2 136,9 138,8Tjänster 733,7 868,7 855,6Bidrag 86,4 97,9 97,5Not 3 Upplösning statlig infrastrukturell investeringUpplösningen avser den av kommunfullmäktige 2009 beslutade medfinansieringenav tunnel under Varberg på Västkustbanan. Medfinansieringsbeloppetsom uppgår till 290 mnkr kommer att lösas uppunder 25 år. Upplösningskostnaden har särredovisats.Not 4 AvskrivningarAvskrivningarna under år 2010 är 7,4 mnkr högre än vad som budgeterats.Barn- och utbildningsförvaltningens nedskrivning av friskoleinventariermedförde ökade avskrivningar på 1,5 mnkr. Under åretigångsatta förvaltningsfastigheter har bidragit med ett underskott på2,5 mnkr jämfört med budgeterade avskrivningar.Not 5 SkatteintäkterMnkr 2008 2009 2010Preliminära skatteintäkter 1 888,3 1 968,7 1 949,5Definitiv slutavräkning 27,7 –11,5 1,4Preliminär slutavräkning –37,8 –55,4 26,2Summa skatteintäkter 1 878,2 1 901,8 1 977,1Not 6 Generella statsbidrag och utjämningsbidragMnkr 2008 2009 2010Inkomstutjämning 416,4 429,0 394,2Statsbidrag, maxtaxa 18,1 18,1 18,2Kostnadsutjämning –57,5 –76,0 –82,9LSS-utjämning –38,4 –41,7 –47,1Regleringsavgift/-bidrag –25,7 –27,7 14,7Fastighetsavgift 73,7 85,5 89,1Konjunkturstöd 55,8Summa 386,6 387,2 442,0Not 7 Årets resultatResultaträkning jämförd med budgetMnkr Redovisning Budget AvvikelseVerksamhetens nettokostnad –2 275,3 –2 372,6 97,3Skatteintäkter 1 977,1 1 937,5 39,6Stats- och utjämningsbidrag 442,0 458,3 –16,3Finansnetto 7,6 6,0 1,6Årets resultat 151,4 29,2 122,2Not 8 Årets resultatAvstämning mot kommunallagens balanskravMnkr 2008 2009 2010Årets resultat enligt resultaträkning 98,5 46,1 151,4Avgår realisationsvinster –2,3 –0,3 –60,3Resultat exklusive realisationsvinst 96,2 45,8 91,160 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Not 9 Årets resultatDriftredovisning 2010Mnkr Intäkter Kostn. NettoVerksamhet 1 540,9 3 822,1 –2 281,2Finansiering 3 043,0 610,4 2 432,6Totalt 4 583,9 4 432,5 151,4Not 10 JusteringsposterJusteringsposten består av två delar, ej rörelsekapitalpåverkande kostnaderoch intäkter samt en justeringspost för rörelsekapitalets förändring:Mnkr 2008 2009 2010Ej rörelsekapitalpåverkande poster 2010:Upplösning av medfinansiering tunnel 11,6 11,6Förändringar avsättningar m. m. 0,1 42,8 57,0Ej rörelsekapitalpåverkande poster 0,1 54,4 68,6Justeringspost för rörelsekapitaletsförändring 2010:Förråd 0,8 –0,9 –0,2Exploateringsområden –66,8 –7,6 9,0Kortfristiga fordringar 67,3 –19,2 –10,6Kortfristiga skulder –11,4 140,6 –7,5Justeringspost rörelsekapital –10,1 112,9 –9,3Justeringsposter –10,0 167,3 59,3Not 11 Försäljning av materiella anläggningstillgångarUnder år 2009 överläts kommunens VA- och renhållningsanläggningarpå Varberg Vatten AB.Not 12 Immateriella anläggningstillgångarAvser Microsofts programlicenser.Not 13 Immateriella tillgångars ackumulerade värdenMnkr 2009 2010Ingående balans 6,5Utgifter 4,7Avskrivning –0,3 –0,7Justering 2,1 –5,8Utgående balans 6,5 0,0Under 2009 flyttades licensavgifter avseende Microsofts program fråninventarier till immateriella anläggningstillgångar. Under 2010 resultatfördeslicensavgifterna.Not 14 Mark, fastigheter och anläggningarMnkr 2008 2009 2010Mark 4,2 3,3 3,7Förvaltningsfastigheter 1 167,9 1 198,7 1 264,4Hyresfastigheter 18,2 15,7 14,6Gator, parker och friluftsanläggningar 117,1 132,0 137,0Anläggningar för kommunikationer 238,6 233,4 232,2VA-anläggningar 182,9Summa 1 728,9 1 583,1 1 651,9Not 15 Avstämning mark, fastigheteroch anläggningarMnkr 2008 2009 2010Redovisat värde vid årets början 1 709,7 1 728,9 1 583,1Investeringar, netto 92,6 105,4 134,5Avyttrat –2,2 –188,5 –2,4Överföring 2,4Avskrivningar –73,4 –62,7 –65,7Uppskrivning 2,2Redovisat värde vid årets slut 1 728,9 1 583,1 1 651,9Not 16 Ackumulerade värden för mark, verksamhetsfastigheter, gatoroch vägar samt anläggningar för kommunikationer 31 december 2010Mnkr Mark Verksamhets- Affärs- Gator, Anläggn.fastigheter fastigheter parker för kommum.m.nikationerAckumulerade investeringar 20,9 1 569,8 53,3 214,4 277,5Ackumulerade avskrivningar –1,3 –369,8 –35,8 –89,7 –58,1Ackumulerade justeringar –16,2 –1,2 –1,8 7,1 14,0Ingående balans 3,4 1 198,8 15,7 131,8 233,4Årets utgifter 2,8 117,7 0,3 11,6 2,4Årets inkomster –2,4 –0,1Årets avskrivningar –0,1 –52,4 –1,4 –6,3 –5,6Årets justeringar 0,4 2,0Utgående balans 3,7 1 264,4 14,6 137,1 232,2E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 6 1

NoterNot 17 Avstämning inventarierMnkr 2008 2009 2010Redovisat värde vid årets början 72,3 71,9 74,3Investeringar, netto 13,3 17,3 9,0Avyttrat –0,4 –0,1Överföring –0,4Avskrivningar –13,7 –12,7 –13,5Uppskrivning 0,4 0,1Nedskrivning –1,4Omklassificering –2,2Redovisat värde vid årets slut 71,9 74,3 68,0Not 18 Ackumulerade värden för inventarier31 december 2010Mnkr 2008 2009 2010Ackumulerade investeringar 161,6 173,1 179,5Ackumulerade avskrivningar –94,0 –105,9 –110,4Ackumulerade justeringar 4,7 4,7 5,2Ingående balans 72,3 71,9 74,3Årets utgifter 23,3 17,3 9,2Årets inkomster –10,0 –0,2 –0,3Årets avskrivningar –13,7 –12,8 –13,5Årets justeringar –1,9 –1,7Utgående balans 71,9 74,3 68,0Not 19 Aktier och andelarMnkr 2008 2009 2010AktierVarbergs Stadshus AB, 100 % 216,8 216,8 216,8Varbergs Stadshus AB, aktieägartillskott 52,8 52,8 52,8Varberg Vatten AB, 100% 0,1 2,0Vatten och Miljö i Väst AB, 50% 3,0Hallands Länstrafik AB 10,9 10,9 10,9Region Halland 0,1AndelarKommuninvest Ekonomisk Förening 1,7 1,7 1,8Övriga andelar 0,5 0,5 0,5Summa aktier och andelar 285,8 284,7 282,9Not 20 Förvaltning av pensionsmedelMnkr 2008 2009 2010Avsättningar inklusive löneskatt 76,1 107,1 165,2Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt 1 132,2 1 181,5 1 132,5Totala pensionsförpliktelser 1 208,3 1 288,6 1 297,7Finansiella placeringar avsedda att finansieraframtida pensionsutbetalningar:Bokfört värde 106,5 100,9 121,2Marknadsvärde vid förfall 127,2 125,5 122,4Not 21 Långfristiga fordringarMnkr 2008 2009 2010Kommuninvest Ekonomisk Förening 6,4VA-lån 1,1 0,5 49,7Varbergs Bostads AB 38,6 38,6 721,1Varberg Energi AB 180,0 180,0 373,5Varbergs Fastighets AB 325,0Varbergs Stadshus AB 500,0Varberg Vatten AB 179,8 167,6Övrig utlåning 0,6 0,6 0,4Summa långfristiga fordringar 720,3 399,5 1 643,7Not 22 Bidrag till statlig infrastrukturBidraget avser kommunens andel av den beslutade järnvägstunneln.Not 23 Kortfristiga fordringarMnkr 2008 2009 2010Fakturafordringar 28,0 38,0 39,2Fordringar staten 14,2 5,4 26,4Momsavräkning 14,0 19,7 21,4Interimsfordringar 1 13,7 24,0 25,8Fordringar kommunala bolag 8,7 8,6 8,6Diverse kortfristiga fordringar 23,5 25,6 10,5Summa kortfristiga fordringar 102,1 121,3 131,91) InterimsfordringarAmortering utlämnade lån 0,2 6,1Inkomstrester 1,6 5,3 4,5Utgiftsförskott 1,6 6,9 7,2Periodisering leverantörsreskontra 10,5 11,6 8,0Totalt 13,7 24,0 25,8Not 24 AvsättningarMnkr 2008 2009 2010PensionsavsättningIngående balans 76,1 76,1 107,1Avsättning 31,0 58,1Utgående balans 76,1 107,1 165,2Den pensionsavsättning som redovisas enligt blandmodellen uppgårtill 54,9 mnkr inklusive löneskatt. Årets extraavsättning på 58,1 mnkrgörs för att möta den utbetalningstopp som kommer att inträffainom tio år.Avsättning för återställande av deponierIngående balans 12,8 15,0 8,6Avsättning 2,2 8,6Uttag –15,0 –8,6Utgående balans 15,0 8,6 0,062 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

forts Not 24 AvsättningarMnkr 2008 2009 2010Avsättning parkeringsplatserIngående balans 2,2 2,2 5,9Avsättning 3,7UttagUtgående balans 2,2 5,9 5,9Avsättning järnvägstunnelIngående balans 290,0Avsättning 290,0 6,0Utgående balans 290,0 296,0Summa avsättningar 93,4 411,6 467,2Not 25 Kortfristiga skulderMnkr 2008 2009 2010Leverantörsskulder 70,4 78,3 83,6Arbetsgivaravgifter och skatter 44,5 121,8 84,1Deponerade medel 2,1 2,2 0,9Interimsskulder 1 34,9 84,3 111,3Övriga kortfristiga skulder 61,6 62,0 58,0Summa kortfristiga skulder 213,5 348,6 337,91) InterimsskulderInkomstförskott 2 7,2 6,7 9,0Utgiftsrester 21,3 16,8 94,0Upplupen ränta 6,4 4,9 8,3Konjunkturstöd 55,9Summa interimsskulder 34,9 84,3 111,32) Förutbetalade intäkter somregleras inom ett årHamnen, arrenden 1,7 1,7 1,0Barn- och utbildningsförv., projektbidrag 4,3 5,0 5,3Gatuförvaltning, ersättning 0,1 0,7Campus, utbildning 1,7Övrigt 1,1 0,3Summa förutbetalade intäkter 7,2 6,7 9,0Not 26 SemesterlöneskuldenAv skulden den 31 december 2010 avser 85,5 mnkr semester och 24,8mnkr ferielöneskuld till lärare. Skulden för uppehållslön och inarbetadtid uppgick till 11,3 mnkr.Not 27 Fördelning av borgensförbindelserMnkr 2008 2009 2010Egnahem och bostadsrätter 4,2 1,5 1,1Riksbyggen (avser förhyrda gruppbostäder) 33,0 32,9 32,7Varbergs Bostad AB 760,3 740,0 1,6Varbergs Fastighets AB 275,0 275,0Varberg Energi AB 127,5 127,5Varbergs Stadshus AB 500,0 500,0Hallandstrafiken AB 30,0 24,4 23,7Övriga borgensåtaganden 15,5 34,9 32,2Summa borgensförbindelser 1 245,5 1 736,1 591,4Stenindustrin har långa anor i Varberg. På Granitbolaget formasstenmaterialet till gravstenar, bruksföremål och andra vackra saker.Varbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsomför egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarandeoch framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåttlikalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk föreninghar ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaretmellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande avovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaretfördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektivemedlemskommuner lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållandetill storleken på medlemskommunernas respektive insatskapitali Kommuninvest ekonomisk förening.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Varbergs kommunsansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noterasatt per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totalaförpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelsernauppgick till 1 428 831 187 kronor och andelen av de totala tillgångarnauppgick till 1 392 612 942 kronor.Varbergs kommun har i februari 2004 ingått en solidarisk borgensåsom för egen skuld för Hallandstrafiken AB:s lån upp till 260 mnkr.Vid årsskiftet 2010 uppgick lånen till 189,8 mnkr varav kommunensåtagande är begränsat till 12,5 % enligt underavtal.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 6 3

Styrelsernas och nämndernas ekonomiFoto: Bertil KarlssonMålmedvetet arbete ger resultat.Bröderna Bengtssons lantbruk iOlofstorp, Valinge, producerade2009 mest mjölk per ko.Driftredovisningen för samtliga styrelser och nämnder visaren total nettokostnad på 2 281 mnkr, jämfört med 2 276 mnkrår 2009. För år 2010 redovisas ett överskott, jämfört medbudget på 91,4 mnkr.En realisationsvinst vid försäljning av mark i kvarterenKanngjutaren och Lorensberg svarar för hälften av dettaöverskott. Socialnämnden redovisar ett budgetöverskott på22,6 mnkr som till stor del beror på att planerad verksamhetinte kunnat startas.Servicenämnden har däremot ett betydande budgetunderskott,som främst förklaras av högre IT- och fastighetskostnader,samt en högre kostnadsnivå än vad den överenskomnaprisnivån för kost- och städtjänster medger.Driftredovisning Utfall Utfall Budget Budgetav-Tkr 2009 2010 2010 vikelse 2010Kommunfullmäktige,val, revision, överförmyndarnämnd –6 293 –6 719 –6 487 –233Kommunstyrelse –178 965 –131 075 –198 073 66 998Servicenämnd 17 –27 839 –15 290 –12 549Byggnadsnämnd –9 719 –8 265 –9 425 1 160Kultur- och fritidsnämnd –93 824 –95 568 –94 967 –601Gatunämnd –60 148 –68 243 –67 184 –1 059Barn- och utbildningsnämnd –1 086 730 –1 096 619 –1 104 997 8 378Socialnämnd –797 672 –801 283 –823 911 22 628Hamnstyrelse 4 132 2 992 0 2 992Miljö- och räddningsnämnd –46 468 –48 562 –52 281 3 719Totalt verksamheternas nettokostnader –2 275 672 –2 281 182 –2 372 615 91 434KommunfullmäktigeTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 0 826Kostnader 6 487 7 545Nettokostnad 6 487 6 719Nettokostnaden för kommunfullmäktige, revision och överförmyndarnämnd,samt höstens allmänna val uppgick till 6,7mnkr. Fullmäktige och överförmyndarnämnden redovisarmindre budgetöverskott, medan revisionen har ett budgetunderskottpå 0,3 mnkr, som förklaras av ökade granskningskostnader.Under året har en kommunövergripande utredningom överförmyndarverksamheten i länet påbörjats.Söndagen den 19 september genomfördes allmänna val.Kommunen är indelad i 36 valdistrikt, varav 13 ligger inomVarbergs tätort. Galleria Trädgården och Peder Skrivaresskola tillkom som nya röstlokaler för förtidsröster. Valdeltagandetuppgick till 84,5 %, vilket är en påtaglig ökningjämfört med valet 2006, då 81,9 % av de röstberättigadedeltog. Kostnaden för valet blev 1,3 mnkr, vilket är nästan0,5 mnkr högre än för EU-valet 2009. Nettokostnaden förvalet översteg budget med 0,1 mnkr, då kostnaderna förförtidsröstningen i Galleria Trädgården ej budgeterats.64 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

KommunstyrelseTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 59 483 144 173Kostnader 257 556 275 249Nettokostnad 198 073 131 075För kommunstyrelsens totala verksamhet redovisas en nettokostnadom 131,1 mnkr, vilket ger ett budgetöverskott på67,0 mnkr. Försäljning av mark i kvarteren Kanngjutarenoch Lorensberg har bidragit till ett budgetöverskott förexploateringsverksamheten med 46 mnkr. Kommunstyrelsenhar därutöver följande större avvikelser, i förhållande tillbudgeten:• Personalförvaltningen redovisar ett budgetöverskott på1,8 mnkr. Det beror dels på att tjänster varit vakanta ochett sparsamt utnyttjande av konsulter, dels på att mångautbildningsinsatser kunnat genomföras med egen personal.Dessutom har många hälsofrämjande insatser inom projektet”Sundare Liv” ännu inte genomförts.• Centrum för Livslångt Lärande, CLL, visar ett budgetöverskottmed 4,0 mnkr. Det förklaras av fler deltagare igrundläggande och gymnasial vuxenutbildning, Skolverketssatsning på yrkesvuxenutbildning och utbetalt stöd till EUprojektsamt det omfattande utbudet av högre utbildning.• Den allmänna markreserven uppvisar ett budgetöverskottpå 6,4 mnkr, vilket i huvudsak förklaras av retroaktivt inbetaldaarrenden i Apelviken för perioden 2006–2010.• Nettokostnaden för kollektivtrafiken uppgick till 28,8 mnkrvilket innebär ett budgetöverskott med 4,5 mnkr. Av dettaresultat svarar den allmänna kollektivtrafiken för 2,2 mnkr,varav 2 mnkr är en återbetalning från Hallandstrafiken.Antalet färdtjänstresor har minskat, vilket medfört ett budgetöverskottför den särskilda kollektivtrafiken med 2,3mnkr, varav 0,6 mnkr avser från Hallandstrafiken återbetaldaadministrationskostnader för 2009.• Ett ej budgeterat driftbidrag med 4,4 mnkr har lämnatstill Varberg Vatten AB, för att täcka 2009 års underskott iavfallsverksamheten.• Avsättningen för medfinansieringen av Banverkets utbyggnadav dubbelspår i tunnel under Varberg har indexuppräknatsoch en årlig upplösning har gjorts med 11,6 mnkr.Detta ger ett överskott mot budget med 2,4 mnkr.Utvecklings- och förbättringsarbeteSamarbetet med Marknad Varberg har utvecklats för atttydliggöra Varberg som varumärke, identitet som kommunoch besöksdestination. Ett personalförsörjningsprojekt harstartats för att säkra kommunens möjligheter att rekryterany personal och behålla redan anställda.Nämndsorganisationskommittén har sett över beslutsorganisationen,inför den nya mandatperioden. Detta fördeäven med sig ett förändringsarbete med avseende på förvaltningsorganisationen.Kommunen deltar i ett landsbygdsutvecklingsprojektinom Kattegatt-Skagerakprogrammet. Projektet syftar tillutveckling i de deltagande orterna och allmän metodutveckling.Projekt inom Leader pågår. Leader är en del avEU:s och det nationella Landsbygdsprogrammet (2007–2013) som syftar till ekonomisk, social och ekologisk hållbarutveckling på landsbygden.Uppdraget till Varbergs Turism och Näringslivsföreninghar setts över och förlängts med delvis nya uppgifter tillMarknad Varberg. Kommunen deltar i flera internationellaprojekt för att utveckla egen verksamhet. Ett förslag till nyinternationell policy har tagits fram.Utvecklingen av kommunens kvalitetsarbete fortgår, bl.a.med hjälp av utvärderingsverktyget Kommunkompassen.Varbergs kommun deltar även i projektet KommunensKvalitet i Korthet, som syftar till att beskriva kommunensresultat och kvalitet ur ett medborgarperspektiv.Det interna informationsarbetet, genom intranätet Vinden,fortsätter att utvecklas. Ett nytt ärendehanteringssystemhar upphandlats och införs 2011.En uppgradering av kommunens hemsida www.varberg.sehar genomförts, med bl.a. möjlighet att välja språk. En statistikfunktionhar lagts in, för att förbättra uppföljningen.En förstudie för att utveckla fler e-tjänster, som förutsätterinloggning med e-id, har påbörjats.Länets kommuner, Landstinget Halland och RegionHalland samverkar för att realisera strategin om e-hälsa ilänet. Målet är att öka säkerheten för patienter och vårdtagare,samt förbättra informationsunderlaget för berördpersonal.Kommunhälsan har kvalitetscertifierats enligt svenskstandard för företagshälsovård och ISO 9001:2008.Arbetssituationen för anställda inom IS/IT-området hargranskats ur flera aspekter. Plattformar och säkerhetsmodellerhar förnyats. Tillgången till och kvaliteten på datorerhar setts över. Olika gruppers systemanvändning har kartlagtsoch flera projekt har startats för att förenkla användarsituationen.Arbetsmarknadsenheten arbetar med att utveckla enmodell för att samordna alla kommunens arbetsmarknadsinsatser.CLL har arbetat med att utveckla den interna psykosocialaarbetsmiljön, för att nå en högre kvalitet i CLL:sorganisation och externa kontakter.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 6 5

Styrelsernas och nämndernas ekonomiEffektmål Kommunstyrelse25 % av deltagarna, som ingår i arbetsmarknadsenhetensgrunduppdrag, ska ha ett arbete/reguljär utbildning efteravslutad insats.75 % av de flyktingar som slutar sin introduktionstid på2 år skall vara självförsörjande.Skapa fortsatta förutsättningar för och information om enutökad yrkesutbildning med förstärkt regionalt upptagningsområde.Fortsätta utvecklingen mot ett centrum för yrkeshögskola(KY-utbildningar) genom att i egen regi eller tillsammansmed andra utbildningsarrangörer komplettera utbudet avkvalificerade yrkeshögskoleutbildningar vid CampusVarberg.Säkerställa utveckling och fortsatt närvaro av flertalet av deprogramutbildningar som pågår vid Campus Varberg.Säkerställa genomförande av minst två projekt som möjliggörstörre uppfyllelse av utvecklings- och motorfunktionengenom Alexandersoninstitutet. Prioriterade för 2010 är denfortsatta utvecklingen av Alexandersoninstitutets strukturfondsprojektsamt Energi- och Miljöcentrum (EMC).Samtliga samhällsviktiga verksamheter i kommunen skallha genomfört risk- och sårbarhetsanalyser senast 2010.Antalet skador under kommunens självrisk skall minskajämfört med föregående år.Samordna och effektivisera finansförvaltningen för kommunenoch de kommunägda bolagen.Kommunen ska erbjuda de anställda goda arbetsvillkor ochen arbetsmiljö som främjar en god hälsa, minskar sjukfrånvaronoch som bidrar till att öka medarbetarnas känsla avatt vara stolta över och trivas med sitt arbete; Förvaltningenfortsätter att utveckla arbetet med rehabiliteringsinsatseroch förebyggande hälsoarbete och bidrar därmed till attsjukfrånvaron i kommunen minskar.++++++++++Måluppfyllelse och analysAv ca 500 deltagare, har 125 personer gått vidare till arbeteeller utbildning, vilket innebär 25 %.Totalt har elva personer avslutat introduktionstiden underåret och alla har uppnått egen försörjning genom arbeteeller utbildning.Fler elever än någonsin tidigare har kunnat erbjudas yrkesvuxenutbildning.Medarbetare och samarbetspartners harunder året påbörjat deltagande i europeiska utvecklingsprojekti syfte att höja kvaliteten på yrkesutbildningen. Samverkanhar utvecklats och det regionala upptagningsområdethar ökat i omfattning.Ett flertal nya yrkeshögskoleutbildningar har startat ochleverantörer av dessa har upphandlats.Inledande kontakter har tagits med andra aktörer i syfteatt förstärka och komplettera utbudet.Den högre utbildningen i Sverige och de lärocenter somCampus Varberg samarbetar med har fått minskade uppdragoch resurser. Trots detta behåller Campus Varbergbefintliga samarbeten och försöker utveckla dem, varförsamtliga tidigare utbildningar har kunnat erbjudas ävenunder år 2010.Ett flertal projekt har blivit beviljade under år 2010 vilket imycket hög grad bidrar till fortsatt utveckling av Alexandersoninstitutet.Utöver strukturfondsprojektet och Energi-& Miljöcentrum stöds även CRED, Creative DestinationHalland. CRED riktar sig till företag inom de kreativanäringarna inkluderande upplevelseindustrin. Ett stort antalföretag och organisationer berörs av satsningarna vid Alexandersoninstitutet.De samhällsviktiga verksamheterna har arbetat med riskochsårbarhetsanalyser och har med något undantag lämnatin en risk- och sårbarhetsrapport.Antalet skador under kommunens självrisk, på fem basbelopp,var färre än föregående år, 90 skador jämfört med 149år 2009 och 179 år 2008. Trenden är att antalet skadorminskar. Under 2010 inträffade ingen skada över kommunenssjälvrisk.En finansekonom har anställts för införandet av en internbankenligt den av fullmäktige beslutade finanspolicyn frånnovember 2009. Samtliga lån har förts över från dotterbolageni Varbergs Stadshuskoncernen till kommunen. Internbankenger möjlighet till en effektiv och rationell finanshanteringför hela kommunkoncernen utifrån beslutaderiskmandat.Personalavdelningen har avsatt extra resurser för att stödjachefer och medarbetare i rehabiliteringsarbetet, både inomsocialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.Kommunhälsan har utökat sina insatser för tidig rehabiliteringoch ansökt om, samt erhållit, statligt stöd för särskildainsatser. Under projekttiden har kommunhälsan utökat sinverksamhet med en sjuksköterska.66 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Effektmål KommunstyrelseMåluppfyllelse och analysUtveckla och effektivisera samhällsbyggnadsprocessen.Sörja för god markberedskap vad gäller bostäder och verksamheter.Bevaka miljöaspekterna i samhällsplaneringen.++Kommunhälsan har gett stöd till chefer och medarbetarevid risk- och konsekvensbedömningar, psykosociala miljöronderoch ergonomisk utformning av arbetsplatser samt iform av samtalsstöd och teamutveckling. Personalvårdsronderhar genomförts på arbetsplatserna.Kommunhälsan har under året arrangerat olika hälsofrämjandeutbildningsinsatser, t.ex. om sömn, kost, rökavvänjningoch stresshantering.Aktiviteter inom hälsosatsningen ”Sundare Liv” har fåttfortsatt stöd. Totalt har 135 arbetsplatser beviljats bidragmed ca 1,9 mnkr för olika insatser.Kommunens första gemensamma medarbetarenkät genomfördesi början av året. Resultaten har analyserats påvarje arbetsplats av de enskilda arbetsgrupperna och olikainsatser har genomförts.En effekt av medarbetarenkätens resultat har varit enkommungemensam satsning på kunskaper om stress ochstresshantering.En översyn av samhällsbyggnadsprocessen har genomförts,för att uppnå bättre samverkan över förvaltningsgränsernaoch ett effektivare arbetsflöde. Två gemensamma workshops/seminarierhar hållits och en åtgärdsplan för en effektivareprocess har sammanställts. Målet är att lämna förslagentill politiskt beslut under våren 2011. Behovet av enstrategisk plan, som redovisar etappmål för att nå målen iden nya översiktsplanen, kommer att ingå i förslaget. Behovetav bättre samordning av ledning och styrning, harunder året åtgärdats genom bildandet av en strategisk samhällsplaneringsgrupp.Kommunfullmäktige godkände i juni 2010 den nya översiktsplanen,med inriktningar och avvägningar för en hållbarmark- och naturresursanvändning. I översiktsplanenredovisas en tänkt utveckling fram till år 2030, möjlighettill ca 7 000 nya bostäder och mark för etablering av verksamheter.Under 2010 har byggnation påbörjats på tomter i fleratätortslägen, och erbjudande om tomter för etablering avverksamheter i kv. Nedregården 4 har gått ut till intressenter.Ett program för Holmagärde ger möjlighet till etableringav verksamheter under kommande år.Planeringskontoret för en löpande dialog med markägareom förvärv av mark.Kommunernas rätt att förköpa fastigheter, som bjuds uttill försäljning, togs bort i maj 2010. Detta påverkar kommunensmöjlighet att förvärva fastigheter. Nya rutiner förmark- och fastighetsförvärv kommer därför att tas fram.Miljöaspekterna i samhällsplaneringen bevakas i samrådmellan planeringskontoret och stadsbyggnadskontoret,främst genom kommunekologen. Samråd sker i frågor omexploatering, detaljplanering, bygglov, förhandsbesked ochstrandskydd.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 6 7

Styrelsernas och nämndernas ekonomiServicenämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 495 373 529 944Kostnader 510 662 557 783Nettokostnad 15 289 27 839Servicenämndens totala kostnader uppgår till 557,8 mnkr.Nettokostnaden är 27,8 mnkr, vilket innebär ett budgetunderskottmed 12,5 mnkr. För år 2009 redovisades ettbudgetöverskott på 15,6 mnkr.Förvaltningens centrala administration uppvisar ett budgetöverskottpå 1,1 mnkr. Utvecklingsarbetet inom ITservicenhar kostat mer än beräknat. Sättet att debitera ITtjänsterhar dessutom inte fullt ut täckt kostnaderna förMicrosoftlicenser m.m. För servicefunktionerna redovisasett budgetunderskott på totalt 6,0 mnkr.Kost- och städavdelningen redovisar ett underskott med4,2 mnkr, vilket främst beror på att en ny prissättningsmodellinte tagit hänsyn till hela personalkostnaden. Fastighetsavdelningenhar haft kraftigt ökade kostnader för snöröjningoch skador, p.g.a. stora snömängder och läckage,vilket ger ett underskott på 3,4 mnkr.Serviceförvaltningens uppgift är att till konkurrenskraftigavillkor tillhandahålla de tjänster som kommunens förvaltningaroch bolag efterfrågar. Verksamheten omfattar repro,telefonväxel, distributionscentral med inköpsservice samtpost och bud, transportavdelning, IT-avdelning, kost & städsamt fastighetsavdelning.Verksamhet 2010Kommunen har bytt telefonioperatör som lett till sänktasamtalskostnader. Arbetet med att öka andelen elektroniskabeställningar till och fakturor från leverantörer fortsätter.Volymen för repro- och kopieringstjänster minskar, vilketleder till fortsatta anpassningar av bemanning och utrustning.Inför valet 2010 kom fler besökare till informationstorget,vilket krävde förstärkt bemanning.Arbetet med ett nytt livsmedelsavtal har pågått underåret. Sedan 2009 tillämpas en gemensam matsedel för allatillagningskök, vilket gör det möjligt att avropa en hög volymlivsmedel vid ett tillfälle och nå ett lägre pris. Livsmedelskostnadenhar därigenom sänkts med 0,3 mnkr underåret. Även om elevantalet i grundskolan minskat, så harandelen ätande ökat med två procentenheter till 96 % avsamtliga elever. Arbetet med att minska svinn och användningav kemiska produkter inom kost- och städavdelningenhar påbörjats och kopplas till miljömålet att minska koldioxidutsläppen.Inom IT-service har användarsupporten förbättrats samtidigtsom arbetet inletts med att modernisera IT-miljönbåde för användarna och på servrarna. Kommunen hyr platsi Varberg Energis nybyggda, miljöklassade serverhall. Näralla elever, från skolår 6 och i gymnasieskolan får egen dator,fördubblas antalet datorer i datanätet till omkring 8 000.Detta ställer nya krav på nätverket, med planerade åtgärdersom startar under 2011.Upphandlingsavdelningen har arbetat fram en ny upphandlingsstrategiför Varbergs kommun och dess bolagsamt förslag till en kommungemensam organisation förelektronisk beställning. Distributionscentralen har gjort hanteringenav sitt varulager effektivare, samtidigt som transport-och distributionstjänsterna anpassas till en minskandevolym.Fastighetsavdelningen har dels skött löpande fastighetsdriftoch underhållsåtgärder, dels tvingats lägga mycket arbetepå sjöröjning och för att reparera skador, orsakade avde stora snömängderna i början och slutet av året. Läckagekrävde t.ex. omläggning av tak på Håstensskolan ochStadshus A. Arbetet med energieffektivisering, radonmätningoch att åtgärda enkelt avhjälpta hinder för god tillgänglighet,har fortgått under året. Påskbergsvallen, Håstensidrottsplats, Karlbergs förskola och del av Furubergsskolanhar konverterats till fjärrvärme.Skärpt konkurrenslagstiftning och ändringar i lagen omoffentlig upphandling påverkar åkeriverksamhetens möjligheteratt utföra uppdrag för kommunens bolag. Transportcentralenhar därför påbörjat ett arbete för att avveckla storadelar av verksamheten för att möta dessa förändringar.Utvecklings- och förbättringsarbeteFör att modernisera IT-miljön har omfattande tekniskainsatser genomförts. Microsoft Kommundesign, MSKD,som ska bli grunden för ett effektivt processarbete inomkommunen och förutsättningen för framtida, mer omfattandee-tjänster, håller på att införas. De flesta servrar äruppdaterade och inom de administrativa förvaltningarnahar en övergång till operativsystemet Windows 7 påbörjats.Fastighetsavdelningen har utvecklat olika system för bl.a.förebyggande underhåll, felanmälan och nyckelhantering,riskanalys och energistatistik samt datoriserad övervakningav styr- och reglersystem.Nyckeltal2008 2009 2010FastighetsförvaltningFörvaltad yta, tusen m 2Ägda 278,1 278,2 280,3Inhyrda lokaler 45,6 45,4 41,9IT-serviceAntal PC i nätverk 3 762 3 877 4 717InköpsserviceFörsäljning, mnkr 19 17 1568 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

På fritidsbåtar monteras räcken, stegar och andra tillbehör. NylandersRostfria i Tvååker tillverkar ett brett sortiment av rostfria båttillbehör.Effektmål ServicenämndUpphandling Utveckla förfrågningsunderlag på ett sätt såstimulans till bred konkurrens ges, samt stödja olika facknämndervid upphandling.Växel Servicenivån skall hålla en hög nivå med korta svarstider.80 %, av till växeln inkommande samtal, skall få svarinom 15 sekunder.Kost och städavdelning Tillhandahålla näringsriktig kostoch rena lokaler som hjälper till att skapa förutsättningarför en bra studiemiljö.Minst 15 % av de totala livsmedelsinköpen ska vara ekologiskasenast 2010 och där det är möjligt, öka inköpen avnärproducerade livsmedel.+_+Måluppfyllelse och analysFörfrågningsunderlag utformas så att små, medelstora ochlokala företag har möjlighet att lämna anbud. Fyra anbudkommer i genomsnitt in per upphandling, som serviceförvaltningengenomför.Av totalt 326 733 samtal till telefonist, har 258 233 besvaratsinom 15 sekunder, vilket är 79 %.Städverksamheten har överenskommelser med barn- ochutbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningensamt socialförvaltningen, där städfrekvens för lokalernaframgår.Samtliga recept, som används för tillagning till skolorna,förskolorna samt i den verksamhet inom socialförvaltningendär serviceförvaltningen ansvarar för kostverksamhet, är näringsberäknadeenligt livsmedelsverkets rekommendationer.15,3 % av serviceförvaltningens livsmedelsinköp var ekologiskaunder 2010. Varugrupper där de största ekologiskainköpen återfinns är fisk, frukt, kött och mejeriprodukter.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 6 9

Styrelsernas och nämndernas ekonomiByggnadsnämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 14 020 17 377Kostnader 23 445 25 642Nettokostnad 9 425 8 265För byggnadsnämnden redovisas en nettokostnad på 8,3 mnkr,vilket innebär ett budgetöverskott på 1,2 mnkr. Det förklarasav fortsatt hög byggverksamhet, vilket ökat intäkterna menockså medfört delvis ökade personalkostnader.bygglovsverksamheten, enligt Lean-modellen, införs frånjanuari 2011.Genomförda kundenkäter visar att servicenivå och kvalitetinom bygglovs- och lantmäteriverksamheten är god. Ingetbeviljat bygglov har gått nämnden emot, men ett beslut i ettstrandskyddsärende har upphävts. Ingen detaljplan har upphävts.En medarbetarenkät visar på god trivsel och högt engagemang.Utvecklings- och förbättringsarbeteEtt arbete för att förbättra och effektivisera arbetsprocessernainom samhällsbyggnadsområdet pågår och nya rutiner förEffektmål ByggnadsnämndBygglovs- och tillsynsverksamheten ska ge förutsättning fören god gestaltning, långsiktigt hållbart och ändamålsenligtbyggande, med handläggning av bygglov på delegationinom 6 veckor, med nämndbeslut inom 10 veckor, och svarpå bygganmälan inom 3 veckor.Översikts- och detaljplaner ska främja en god samhällsutvecklingoch en långsiktigt hållbar livsmiljö med hänsyn tillenskildas och det allmännas intressen. En ordinär detaljplanehandläggningbör efter godkänt program ta högst 15månader. Enkelt planförfarande bör från beslut om upprättandeta högst 7 månader.Inom lantmäteriområdet ska tjänster med god kvalitet tillhandahållasmed leveranstider i normalfallet för nybyggnadskartorinom högst 3 veckor, utsättning i samband medbygglov inom 1 vecka och lantmäteriförrättning inom 6 månader.__Måluppfyllelse och analysTidsmålet är uppfyllt för ca 70 % av ärendena.Ärendemängden har minskat något, men ärendenas komplexitethar ökat. Viss omfördelning av arbetsuppgifter ochöversyn av arbetsprocesser har skett.Tidsmålet är uppfyllt till 70 % för detaljplaner med normaltplanförfarande och till 75 % för detaljplaner med enkeltplanförfarande, i ärenden där kontoret kunnat påverka tidsåtgången.Utredningar av teknisk karaktär har ofta förlängt handläggningstiden.För nybyggnadskartor har tidsmålet kunnat nås i 70 % avärendena. Det har varit en betydligt högre volym än prognostiserat.Utsättningar: 100 % måluppfyllelse.För lantmäteriförrättningar har tidsmålet kunnat nås i65 % av ärendena. Det har varit något längre leveranstiderpå grund av mer komplicerade förrättningar och höjd kvalitet.Foto: Cycleurope Sverige ABCykelramarna målas fleragånger, innan de fått rätt finish.På Cycleurope monteras tusentalsdesignade cyklar, där en delhar varumärket Monark.70 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Kultur- och fritidsnämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 15 750 25 157Kostnader 110 717 120 725Nettokostnad 94 967 95 568Nettokostnaden för kultur- och fritidsnämndens verksamhetuppgår till 95,6 mnkr, vilket innebär ett överskridandemed 0,6 mnkr. Nämnden respektive kultur- och fritidskontorethar ett budgetöverskott på 0,6 respektive 0,3 mnkr.Även kulturskolan och biblioteksverksamheten uppvisarbudgetöverskott på 0,2 respektive 0,4 mnkr. Däremot överskredsnettokostnaderna för anläggningar, p.g.a. ökadeenergikostnader och nödvändiga arbeten på Sjöaremossensisbana. Stödet till föreningar och anläggningar uppvisar ettbudgetunderskott på 1,5 mnkr, främst beroende på att ettlån till Varbergs Basket fått lösas in.Utvecklings- och förbättringsarbetePå biblioteken har de administrativa rutinerna kring reservationav böcker m.m., betalning av olika avgifter och kravutvecklats. En biblioteksblogg har startats, för att erbjudaen virtuell arena för möten med medborgarna. Personal harutbildats i kund- och situationsanpassat bemötande ochaktionsforskning.Effektmål Kultur- och fritidsnämndIdrotts- och fritidsanläggningar Utredningen rörandebidrags- och subventioneringsformerna, som startades 2008i syfte att förbättra och modernisera föreningsstödet,underställs kommunfullmäktige för ställningstagande ochbeslut under hösten 2010.Stödet till ungdomsföreningar får en hög prioritering.Ungdomsverksamhet Minst 90 % av besökarna på ungdomsgårdarnaskall vara nöjda med verksamheten.Öka ungdomars inflytande i kommunen.Funktionshinder 90 % av deltagarna skall vara nöjda medutbudet och servicen.Kulturskola Undervisningen på Kulturskolan anpassas tillelevens behov, motivation och förmåga, utifrån principen”varje barn har särskilda behov”.__+++Måluppfyllelse och analysKultur- och fritidsnämnden har föreslagit fullmäktige attförlänga tiden för bidragsutredningen enligt intentionernai effektmålet.Beslut om extra ungdomspott togs, men har ej verkställts.Beräknas bli verkställt under 2011. Avsikten är att det skavara lätt för ungdomar att söka ur en pott och att de skakunna få snabba besked.I enkätundersökning på ungdomsgårdarna har ungdomarnafått svara på frågan ”hur nöjda de är med ungdomsgårdensverksamhet” på en skala från 1–5. 93,4 % anger 3–5på skalan och 86,4 % svarar 4 eller 5, på skalan, för hurnöjda de är med verksamheten.En ungdomspanel har startats, där ungdomar mellan 15och 25 år har möten med en grupp ur Kultur- och fritidsnämnden.Ungdomar kan även komma med åsikter ochförslag på nystartade www.ungvarberg.se.I en enkät om vad deltagarna tyckte om fritidsprogrammet,med svarsalternativen ”Roligt”, ”Sådär” och ”Tråkigt, svarade65 % ”Roligt” och 28 % ”Sådär. 93 % kan anses vara nöjdamed verksamheten. Enkäten mätte enbart hur nöjda de var,som har varit med på någon av aktiviteterna i fritidsprogrammetde två senaste åren. Det går därför inte säga hurnöjda medborgarna är med servicen eller övriga utbudet.Kulturskolan arbetar med uppföljning av varje elevs utvecklingför att anpassa undervisningen till respektive elevs särskildabehov. I ”Svänggänget” deltar barn och ungdomarmed olika inlärningssvårigheter. Eleverna lär sig att spelaefter färger istället för noter, med hjälp av dissimilismetoden.Kulturskolan erbjuder fördjupningskurser, Ad Astra(sikta mot stjärnorna), utökad gruppundervisning, musikteorioch längre lektionstid för att tillgodose elever sombehöver större utmaningar för att utveckla sina färdigheter.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 7 1

Styrelsernas och nämndernas ekonomiGatunämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 42 029 62 226Kostnader 109 213 130 469Nettokostnad 67 184 68 243Nettokostnaden för gatunämndens verksamhet uppgår till68,2 mnkr, vilket ger ett budgetunderskott på 1,1 mnkr.Året inleddes och avslutades med mycket snö och kyla. Gatuförvaltningenskostnader för vinterväghållning, inklusivebidrag till vägföreningar, blev hela 12,2 mnkr. Trots attnämnden beviljades ett tilläggsanslag på 8 mnkr, redovisasett budgetunderskott för snöröjning och halkbekämpningmed 0,9 mnkr.Intäkterna för uthyrning av allmän plats blev 0,6 mnkrlägre än budgeterat. Det förklaras av minskad uthyrning avgatumark, lägre intäkter från torghandeln och att ingastörre konserter arrangerats vid fästningen. Efter besiktningsanmärkningarhar ett sliperbyte skett på industrispåret,vilket medfört ett budgetunderskott med 0,3 mnkr.Däremot har intäkterna från parkeringsövervakningen gettett budgetöverskott på 0,3 mnkr, p.g.a. att färre trafikanterföljer parkeringsbestämmelserna.Utvecklings- och förbättringsarbeteHögtrycksnatriumlampor, med 50 eller 75 W effekt, harersatt 125 W kvicksilverlampor, vilket minskar energiförbrukningen.Nya typer av energieffektiva lampor och armaturerför gatubelysning testas. I Träslöv och på Karlberggenomförs byte till induktionslampor. LED-armaturer harmonterats längs den nybyggda gång- och cykelvägen mellanAlmers skola och Brearedsvägen. Därigenom sänkseffekten ner till 25 W per lampa.Effektmål GatunämndMåluppfyllelse och analysTrafiksäkerhet I trafiknätsanalysen för Varbergs stad konstaterasatt i princip samtliga bostadsområden bör vara lågfartsområden,till exempel 30-områden. Önskemål frånboende är mycket tydliga. Sänkt hastighet för samtliga fordonskategoriermed fysiska hinder i villa- och hyreshusområden.1–2 lågfartsområden genomförs i centralortenunder 2010.Upprätta god kvalitet på förvaltningens verksamheterTrots lägre budgetram för 2010 och med en ökning avvolymen inom en mängd olika verksamheter, till exempelgatubelysning, parkytor, gator och gång- och cykelvägar hargatunämnden som målsättning att behålla en god kvalitet,och i möjligaste mån undvika att allmänheten drabbas.+Gatunämnden beslutade att en eventuell utbyggnad till lågfartsområdepå Karlberg ska utredas. Vid årets sista sammanträdebeslutade gatunämnden att införa 30 km/tim iVarbergs innerstad från och med årsskiftet.Den goda kvaliteten på verksamheterna har behållits. Dettabekräftas av 2010 års kundenkät från SKL. Dock kan konstaterasatt den stränga vintern krävde tillägg i budget.I en tillväxtkommunutförs omfattande entreprenadarbeten.TångabergsSchakt har fordonoch maskiner för attlasta och flytta massorav berg, grus och jord.72 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Barn- och utbildningsnämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 91 077 114 105Kostnader 1 198 074 1 210 724Nettokostnad 1 106 997 1 096 619Nettokostnaden för nämndens totala verksamhet uppgår till1 097 mnkr, vilket är en ökning med 10 mnkr i förhållandetill 2009. Resultatet är ett överskott jämfört med driftbudgetenpå 8,4 mnkr.Barn- och utbildningsnämnden visar ett budgetöverskottpå 1,5 mnkr. En satsning på elevdatorer har genomförts,vilket medfört att barn- och utbildningskansliet redovisarett budgetunderskott på 3,6 mnkr.Förskoleverksamheten redovisar ett budgetöverskott på2,4 mnkr. Det beror främst på att behovet av insatser förbarn med särskilda behov blivit mindre. Grundskolan medskolbarnomsorgen visar ett budgetöverskott med 7,8 mnkr.Särskoleverksamheten visar ett budgetöverskott på 2,7mnkr. Den elevintegrerade verksamheten har kostat 1 mnkrmindre än budgeterat. Dessutom ingår ett tidigare överskottfrån en rikskonferens i resultatet.Gymnasieskolan redovisar ett budgetunderskott med 7,0mnkr. Detta beror dels på svårigheter att tillräckligt snabbtanpassa verksamheten till en mindre budgetram, dels påminskat elevantal. Dessutom har de interkommunala kostnadernaöverskridits med 6,7 mnkr vilket beror på att flerelever gått i friskolor eller andra kommuner. Dessutom harpriset på dessa platser ökat.Vuxenutbildningen med yrkesvägledning visar ett budgetöverskottpå 0,5 mnkr. Fler elever än den av kommunstyrelsengaranterade volymen har tagits emot, vilket ökatersättningen från arbetsmarknadsenheten.För skolskjutsverksamheten redovisas ett budgetöverskottmed 2,9 mnkr. De minskade kostnaderna beror dels på kvarvarandeeffekter av Hallandstrafikens omlagda betalningsrutiner,dels på färre elever inom särskolan och färre taxiresorvid växelvis boende.Utvecklings- och förbättringsarbeteFör att öka tillgängligheten och förbättra kommunikationenmellan skola, elever och föräldrar, har en ny verktygsplattfromfrån InfoMentor införts. Plattformen ska bl.a.användas för närvarorapportering, schema och individuellautvecklingsplaner. Alla pedagoger använder fr.o.m. höstterminen2010 denna databas för sina skriftliga omdömen.För att höja behöriga och yrkesverksamma lärares kompetens,har ett femtiotal pedagoger deltagit i Lärarlyftet.Fortbildning har skett inom följande områden; svenska, läsochskrivinlärning, matematik, svenska som andra språk,teknik, företagsamt lärande, barn med funktionshinder,engelska, specialpedagogik, digital bildhantering, yrkesdidaktisktforsknings- och utvecklingsarbete, ateljerista, fordonstekniksamt samhällsorienterande ämnen.Effektmål Barn- och utbildningsnämndMåluppfyllelse och analysBarn och elever lär sig merResultat i nationella prov ska över tid förbättras jämförtmed föregående provtillfälle i samma grupp elever. Resultatenska även ligga i nivå med rikets genomsnitt.Genomsnittligt meritvärde ska förbättras jämfört med föregåendeår.+Nationella ämnesprov skolår 9Andel elever som uppnått målen, %:År Svenska Matematik Engelska2008 97,5 85,6 96,22009 96,8 88,5 96,32010 95,3 86,7 96,6Riket 2010 94,9 82,5 95,8Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 i Varbergvisar att andel elever som uppnått målen i Svenska ochMatematik har minskat. Samtidigt har andel elever somuppnått målen i Engelska ökat.Varberg Pojkar Flickor Totalt2008 195,1 215,4 204,62009 198,3 221,7 209,82010 200,6 221,6 210,2Riket Pojkar Flickor Totalt2008 196,8 218,8 207,52009 198,9 220,6 209,62010 197,9 220,1 208,8I Varberg ökade det genomsnittliga meritvärdet för elevernaårskurs 9 våren 2010 för 3:e året i rad. Framför allt är detpojkarna som har ett högre meritvärde jämfört med 2009.Flickornas meritvärde sjunker med 0,1 vilket är marginellförändring. Jämfört med riket (samtliga skolor med kommunensom huvudman) ligger Varberg på ett högre genomsnittligtmeritvärde för både pojkar och flickor.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 7 3

Styrelsernas och nämndernas ekonomiEffektmål Barn- och utbildningsnämndenAndelen grundskoleelever som är behöriga till nationelltprogram på gymnasiet ska öka.Andelen elever med avgångsbetyg i gymnasiet ska öka frånföregående år.I förskolor och skolor ska 80 % av barn, elever och studerandeuppleva att de har ett reellt inflytande över sitt lärande.Barn och elevers fysiska och psykiska hälsa ska förbättrasI förskolor, skolor och skolbarnsomsorgen ska alla barn, eleveroch studerande uppleva att de har en trygg miljö.Andelen barn och elever som känner sig mobbade skaminska jämfört med föregående års mätning.Andelen elever som missbrukar alkohol, tobak, narkotikaeller andra droger ska minska från föregående års mätning.Antalet förskolor och skolor som arbetar med hållbarutveckling enligt förordningen SKOLFS 2005:2 (numeraSKOLFS 2009:19) ska öka.Ökad valfrihet för familjerna Andelen förskolor ochskolor med profilering ska öka.En majoritet av föräldrarna ska vara nöjda med informationenkring valet av förskola och skola.Andelen enskilda förskolor och friskolor, såväl på grundskolansom på gymnasiet, ska öka jämfört med föregående år.+_????___ ?Måluppfyllelse och analysAndel behöriga till gymnasieskolan, %År Varberg Riket2008 88,3 % 89,6 %2009 90,2 % 88,8 %2010 90,4 % 88,2 %I Varberg har andelen behöriga till gymnasieskolan ökat desenaste åren. Statistiken visar att Varberg har haft en positivutveckling på detta område jämfört med riket i övrigt därandel behöriga till gymnasieskolan har minskat.Elever med avgångsbetyg, %År Varberg Riket2006 97 % 89 %2007 92 % 89 %2008 92 % 89 %2009 92 % 91 %2010 92 % 87 %Andelen elever med avgångsbetyg i gymnasiet är oförändradsedan 2007. Jämfört med riket har dock Varberg enhögre andel med avgångsbetyg i gymnasiet. Genomsnittetför riket sjönk mellan 2009 och 2010 medan andel i Varbergförblev oförändrad.För detta effektmål finns ingen tillförlitlig data. Därmedgår det inte att bedöma om effektmålet uppnåtts.För detta effektmål finns ingen tillförlitlig data. Därmedgår det inte att bedöma om effektmålet uppnåtts.För detta effektmål finns ingen tillförlitlig data. Därmedgår det inte att bedöma om effektmålet uppnåtts.För detta effektmål finns ingen tillförlitlig data. Därmedgår det inte att bedöma om effektmålet uppnåtts.Ingen förskola eller skola har fått utmärkelsen ”Skola förhållbar utveckling”.Ingen förskola eller skola har tillkommit det gångna året.För detta effektmål finns ingen tillförlitlig data. Därmedgår det inte att bedöma om effektmålet uppnåtts.Under året har ingen ny enskild förskola eller skola startat.Däremot har det startat enskild pedagogisk omsorgsverksamheti form av familjedaghem.74 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

SocialnämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 527 799 603 755Kostnader 1 351 710 1 405 038Nettokostnad 823 911 801 283Nettokostnaden för den sociala verksamheten uppgick till801,3 mnkr, vilket innebär ett överskott i förhållande tillbudgeten med 22,6 mnkr. Två planerade boenden har intekunnat startas, beroende dels på överklaganden och olöstaplanfrågor, dels på förändrade behov. Detta förklarar omkring15 mnkr av budgetöverskottet.Kostnaderna för handikappomsorgen, enligt LSS, visarett budgetunderskott på 2,3 mnkr. Antalet personer medinsatser har ökat, samtidigt som nettokostnaden för insatserper person minskat.Nettokostnaden för äldreomsorgen har ökat marginellt,jämfört med 2009, men verksamheten redovisar ett budgetunderskottpå 8,0 mnkr. Antalet hemtjänsttimmar har ökatmed 9 %. En väsentlig orsak är att sjukvården skriver utpatienter betydligt tidigare än förut och därmed ökar antaletpersoner som behöver mycket hemtjänst. Underskottethar dock kunnat begränsas genom rationaliseringar och anpassningav den egna utförarorganisationens kostnadsnivå.Institutionsvården av såväl barn och ungdomar, som missbrukandevuxna har ökat. Målet att hitta bra lösningar påhemmaplan, och därmed minska kostnaderna, har inte kunnatuppnås. Nettokostnaden för köpta tjänster, främst externvård, har ökat med 6 mnkr och verksamheten visar ettbudgetunderskott med 22,2 mnkr för 2010. En genomgångav hela missbruksvården, inklusive öppenvårdsinsatserna,påbörjades i slutet av året.Socialförvaltningens kansli visar ett budgetöverskott med3,5 mnkr, vilket bl.a. förklaras av administrativ rationaliseringoch att tjänster varit vakanta. Kostnaderna för försörjningsstödblev 1,5 mnkr högre än budget, vilket främst förklarasav en kärvare arbetsmarknad och att människor utförsäkratsav Försäkringskassan.Utvecklings- och förbättringsarbeteInom socialnämndens ansvarsområde har flera brukarundersökningargenomförts. För äldreomsorgen har socialstyrelsensanalysmodell Nöjd-Kund-Index, NKI, använts ochinom handikappomsorgen har en ny form av enkätverktygprövats. Resultaten av dessa kartläggningar har analyseratsoch ligger till grund för direkta åtgärder och verksamhetsutveckling.Ett flertal utvecklings- och förbättringsarbeten har pågått,t.ex. anläggande av Sinnenas trädgård, psykiatriskrehabilitering och utveckling av informationsteknik förökad delaktighet. Inom äldreomsorgen har ett projekt om”Etik och bemötande” pågått, med hjälp av statliga stimulansmedel.Alla enhetschefer inom äldreomsorgen har fåtthandledning för att skapa goda samtal och ett bättre bemötandeav omsorgstagare och patienter. Projekt för att öka deäldres sociala gemenskap och deras sociala nätverk har ocksåbedrivits, för att de gamla ska känna högre livskvalitet.Gamla möbler blirsom nya på CeciliasTapetserar Ateljé.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 7 5

Styrelsernas och nämndernas ekonomiEffektmål SocialnämndSocialnämndens effektmål nr 1–4 är uppföljda och utvärderadeinom äldreomsorg (hemtjänst och särskilt boende)utifrån analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI).Kunderna sätter betyg utifrån nöjdhet, som omvandlastill en skala från 0 till 100. Resultat under 40 räknas sominte godkänd, nöjd går vid 55 och 75 eller högre kan tolkassom mycket nöjd.Samma undersökning har genomförts 2008 och 2009.Socialnämnden har satt som mål att mätetalet 2010 skaligga över föregående års resultat.UtvärderingResultatet för 2010 avser helheten inom särskilt boende ochhemtjänsten. I resultaten ingår både externa och interna utföraretillsammans.I analysen 2010 framkommer att kunderna inom äldreomsorgengenerellt sett är mycket nöjda med omsorgsinsatsernafrån hemtjänst respektive i särskilt boende. Det harskett en ökning av nöjdheten inom de flesta områden.Det område som förra året bedömdes vara prioriterat attarbetas mer med, inom båda verksamheterna, var den socialasamvaron och aktiviteter. I syfte att utveckla dessa områdenhar det pågått projekt under 2010. Arbetet har drivitsmed hjälp av statliga stimulansmedel. Projekten ska blandannat bidra till att äldre får en ökad möjlighet till socialgemenskap, möjlighet att utöka sitt sociala nätverk ochuppleva en ökad livskvalitet. Vid årets mätning framkommeratt nöjdheten inom detta område ökat, vilket tyder påatt projekten gett resultat.Inom individ- och familjeomsorgen har under året mätningarav kundnöjdhet påbörjats, med en metod kalladKompassen. För 2010 kan resultat för försörjningsstöd presenteras.För godkänt resultat enligt denna modell ska ettindex på 70 uppnås. För väl godkänt krävs indexnivå 80.Inom handikappomsorgen prövades förra året en ny formav enkätverktyg, för att presentera och förtydliga frågeställningarför personer som har svårt att ta till sig frågor ställdaenbart med text. Testomgången visade på goda resultat; metodenmöjliggjorde ökad delaktighet från brukarnas sida.Med anledning av detta utvidgades användarområdet 2010till att omfatta hyresgäster inom LSS-boenden. Arbetet harännu inte slutförts, men resultatet ska ligga till grund för denutvärdering som förvaltningen ska göra i början av 2011.Förvaltningen ska även fortsätta att utveckla arbetet medatt följa upp nämndens mål på bästa vis, så att alla målgrupper/enskildaska kunna ge sin syn på verksamheternaoavsett funktionshinder eller andra svårigheter.Effektmål SocialnämndMåluppfyllelse och analysÄldreomsorg Alla skall tycka att de får ett gott bemötandei kontakter med vår personal.Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man behövernär det rör vår verksamhet. Mätetal 90 %.+Hemtjänst Mätetalet för måluppfyllelse 2010 är enligtNKI 85 av 100. Resultatet kan tolkas som att kunderna ärmycket nöjda vad gäller bemötandet de får av omsorgspersonalen.Jämfört med 2009 (84) har värdet ökat med enenhet.Särskilt boende Mätetalet för måluppfyllelse 2010 är enligtNKI 81 av 100. Detta kan likt hemtjänsten tolkas enligtmodellen som att kunderna är mycket nöjda vad gällerdet bemötande de får av omsorgspersonal. I jämförelse med2009 (81) är värdet dock oförändrat.Hemtjänst Mätetalet för måluppfyllelse 2010 är enligtNKI 73 av 100. Detta innebär att kunderna är nöjda pågränsen till mycket nöjda. Jämfört med 2009 (72) så harvärdet ökat med en enhet.Särskilt boende Mätetalet för måluppfyllelse 2010 är enligtNKI 79 av 100. Detta innebär att kunderna anser sigmycket nöjda. Jämfört med 2009 (72) så har värdet ökatmed sju enheter.76 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Effektmål SocialnämndMåluppfyllelse och analysÄldreomsorg . . .Alla skall vara nöjda med de insatser man får hjälp med.Hemtjänst Mätetalet för måluppfyllelse 2010 är enligtNKI 80 av 100. Detta innebär att kunderna är mycket nöjda.Jämfört med 2009 (80) är värdet dock oförändrat och måletär därmed inte uppnått.Särskilt boende Mätetalet för måluppfyllelse 2010 gällandesärskilt boende mäts med två olika tal. Det ena mätetaletvisar NKI 81 av 100 (hjälpens/omvårdnadens omfattning).Detta innebär att kunderna är mycket nöjda. Jämfört med2009 (75) har värdet ökat med sex enheter. Målet är därmeduppnått.Det andra mätetalet visar NKI 83 av 100 (boendemiljö).Detta innebär att kunderna anser sig vara mycket nöjda.Jämfört med 2009 (81) har värdet ökat med två enheter.Alla med beslut/insats om bistånd skall tycka att de harmöjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.Handikappomsorg Alla skall tycka att de får ett gott bemötandei kontakter med vår personal. Mätetal 80 %.Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man behövernär det rör vår verksamhet.Alla skall vara nöjda med de insatser man får hjälp med.Alla med beslut/insats om bistånd skall tycka att de harmöjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.Mätetal 80 %.Individ- och familjeomsorg Alla skall tycka att de får ettgott bemötande i kontakter med vår personal.Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man behövernär det rör vår verksamhet.Alla skall vara nöjda med de insatser man får hjälp med.Mätetal 60 %.Alla med beslut/insats om bistånd skall tycka att de harmöjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.Mätetal 80 %.Försörjningsstöd Genomströmningen av ett ärende rörandeförsörjningsstöd skall inte överstiga 3 månader.Missbruk Personer som gått 12-stegsprogram skall 12månader efter avslutad behandling inte ha kontakt medmissbruksenheten på grund av aktivt missbruk. Mätetal:Målet skall uppnås till 80 %.Barn och ungdom Antalet institutionsplaceringar rörandebarn och ungdom skall minska med 5 per år, på så sätt attkostnaden minskar med fem gånger nuvarande snittkostnad.????++++___Hemtjänst Mätetalet för måluppfyllelse 2010 är enligtNKI 73 av 100. Detta innebär att kunden är nöjd på gränsentill mycket nöjd med sin möjlighet att påverka insatserna.Jämfört med 2009 (73) är värdet dock oförändrat och måletär därmed inte uppnått.Särskilt boende Mätetalet för måluppfyllelse 2010 ärenligt NKI 70 av 100. Detta innebär att kunden är nöjdmed sin möjlighet att påverka. Jämfört med 2009 (68) harvärdet ökat med två enheter.Resultatet av Pict-O-Stat-undersökning som ska användasför brukare med funktionshinder är ännu inte sammanställt.Resultatet av Pict-O-Stat-undersökning som ska användasför brukare med funktionshinder är ännu inte sammanställt.Resultatet av Pict-O-Stat-undersökning som ska användasför brukare med funktionshinder är ännu inte sammanställt.Resultatet av Pict-O-Stat-undersökning som ska användasför brukare med funktionshinder är ännu inte sammanställt.Resultat i Kompassen: 84. Nivån ligger alltså över väl godkänt.Resultat i Kompassen: 90. Nivån ligger alltså över väl godkänt.Resultat i Kompassen: 84. Nivån ligger alltså över väl godkänt.Resultat i Kompassen: 83. Nivån ligger alltså över väl godkänt.Vid en mätning januari till och med november är tiden5,02 månader.Under 2010 var andelen som inte haft någon sådan kontakt77 %. Detta är en förbättring från föregående år med 12procentenheter.Antalet placerade barn/unga har under året minskat från 18i januari, till 13 i november men kostnaden för periodenjanuari till november har stigit från 20,7 mnkr år 2009 till23 mnkr år 2010.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 7 7

Styrelsernas och nämndernas ekonomiHamnstyrelseTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 22 447 29 849Kostnader 22 447 26 858Nettokostnad 0 –2 992Omsättningen i hamnverksamheten var i stort sett oförändradoch uppgick till 29,8 mnkr. Hamnstyrelsen redovisar ettöverskott med 3,0 mnkr, jämfört med 4,1 mnkr för 2009.Hamnens andel av eget kapital uppgår till 13 mnkr, inklusiveårets resultat.Fartygsavgifterna var under årets tio första månader delägsta på tio år, men under november och december kom enuppgång i och med att oljehanteringen kom igång. Kostnaderför miljöprocessen för hamnutvidgningen och femårsbesiktningav bogserbåten medförde engångskostnader, omvardera 0,8 mnkr. I slutet av året konstaterades också storafuktskador på Tullhuset, vilket kan orsaka avsevärda kostnaderunder 2011. För hamnen i Träslövsläge redovisas ettnollresultat, medan innerhamnen med småbåtshamn visarett överskott på 0,2 mnkr.Utvecklings- och förbättringsarbeteHamnstyrelsen har effektiviserat fastighetsunderhållet,genom att ta över verksamhet från Terminal West, som nuköper tjänster från förvaltningen.Effektmål HamnstyrelseVarbergs handelshamn är ett attraktivt val i transportkedjanför svenskt näringsliv.Varbergs innerhamn är ett självklart val för båtturism påvästkusten.+Måluppfyllelse och analysMedan många hamnar sviktat under lågkonjunkturen harVarbergs hamn upprätthållit godsmängderna tack vare denryggrad, som sågade trävaror, pappersmassa och färjegodsutgör med tillsammans 3/4 av omsättningen. Varbergs hamnhar ett gott rykte för effektiv hantering på kajerna.Antalet betalda gästnätter minskade med 10 %. Servicen igästhamnen kommer att organiseras om, för att förbättramottagandet och inte missa några avgifter. Gästhamnenklassas som en av de bästa på västkusten och har blå flagg.Det är kapacitetsbrist vissa veckor.Yrkesfisket har genomgåtten drastisk förändring.I Träslövslägeshamn är det mest havskräftorsom landas.78 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Miljö- och räddningsnämndTkr Budget 2010 Utfall 2010Intäkter 11 807 13 520Kostnader 64 088 62 083Nettokostnad 52 281 48 562Nämnden redovisar ett budgetöverskott med 3,7 mnkr.Miljö- och hälsoskyddskontorets del av överskottet är 1,3mnkr, vilket förklaras av lägre personalkostnader då flerahandläggare varit föräldralediga. Räddningstjänsten har ettbudgetöverskott med 2,5 mnkr, som förklaras av felbudgeteradesemesterlöner samt att en brandingenjörstjänst varitvakant. Nämnden uppvisar ett budgetunderskott medknappt 0,1 mnkr.Utvecklings- och förbättringsarbeteAll personal vid miljö- och hälsoskyddskontoret har deltagiti kurser för att utveckla bemötandet.Inom RäddSamHalland har stabs- och ledningssystemenutvecklats. Stabsmetoden har även införts för kommunenskrisledning. Ett nytt kvalitetssystem har arbetats fram förden operativa övningsverksamheten.En god måltid plockas samman för att vara helt färdig att värmaoch äta.Effektmål Miljö- och hälsoskyddskontoretEn komplett ansökan/anmälan skall handläggas inom 5veckor och om nämndsbeslut krävs inom 10 veckor.Att tillsynsplanens mål om operativ tillsyn och prognoserför löpande ärenden uppfylls.++Måluppfyllelse och analysEn anmälan/ansökan handläggs inom fem veckor och inomtio veckor när det krävs nämndsbeslut.Kontoret uppnådde som helhet tillsynsplanens mål om operativtillsyn och uppfyllde prognoserna för löpande ärenden.Effektmål RäddningstjänstenMedborgarna skall genom ökad kunskap och handlingsberedskapbidra till färre olyckor och minskade konsekvenserav olyckor.10 000 personer skall under 2010 få utbildning/informationom brandskydd i hemmet.Bränder i bostäder skall följas upp med mervärdesinsats ocholycksuppföljning. Fördjupad utredning skall genomförasnär drabbade personer tillhör "sårbara grupper".+Måluppfyllelse och analys10 544 personer har fått ökad kunskap om brandskydd ihemmet genom utbildning, information, bostadsbesök ochriktade kampanjbesök.Under 2010 har det inträffat 24 bränder i bostäder. Löpandeolycksuppföljning har gjorts för dessa bränder och dokumenteratsi räddningstjänstens verksamhetssystem. Ingenfördjupad utredning har genomförts. Omfattande mervärdesinsatshar genomförts vid ett tillfälle.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 7 9

InvesteringsredovisningTkr Utfall Budget Utfall Budget-2009 2010 2010 avvikelseKommunstyrelse –4 300 –4 500 –1 766 –2 734Servicenämnd –14 086 –23 918 –9 280 –14 638Kultur- och fritidsnämnd –33 269 –93 163 –20 355 –72 808Gatunämnd –10 810 –24 070 –14 643 –9 427Barn- och utbildningsnämnd –40 145 –29 137 –91 948 62 811Socialnämnd –1 063 –4 353 –873 –3 480Hamnstyrelse –226 –24 683 0 –24 683Miljö- och räddningsnämnd –8 065 –2 575 –154 –2 421TOTALT NETTOINVESTERINGAR –111 965 –206 399 –139 019 –67 380Kommunen har under 2010 genomfört investeringar för 139mnkr. I summan ingår ett övertagande av ett antal förskolorfrån Varbergs Fastighetsbolag för cirka 76 mnkr. Årets egentligainvesteringar, utöver detta övertagande, uppgår till endast63 mnkr av budgeterade 206 mnkr. Genomförandet av fleraprojekt har fördröjts till följd av överklaganden. Investeringsvolymenär den lägsta sedan år 1998.Satsningar på kultur och fritidDe största investeringarna har under året skett inom kulturochfritidsförvaltningens verksamhetsområde. Ombyggnadav biblioteket till kulturhuset Komedianten har påbörjatsmed utgifter under 2010 på 12 mnkr. Det är en investeringpå totalt cirka 75 mnkr. Dessutom har en ombyggnad avVeddige ishall, för 6,6 mnkr, färdigställts.Breareds nya idrottshall har blivit färdig under året. Ettutrednings- och förprojekteringsarbete har också påbörjatsför både en ny ungdomsgård och en ny ishall på Håsten.Nya förskolor, idrottshall och ombyggnadInom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområdehar ytterligare två förskolor färdigställts, en i Stråvalla och eni Bläshammar. Investeringen uppgår till totalt 12 mnkr under2010. På Väröbackaskolan har nybyggnation av en idrottshallpåbörjats med en beräknad totalutgift på 20 mnkr. Dessutomhar gymnasieskolans ombyggnader avslutats under året. Kommunenhar också övertagit ägandet av ett antal förskolor förtotalt 76 mnkr.Engelska parken, trafikförbättringar ochfärre hinderGatunämnden har fortsatt sina satsningar på utbyggnad avgång- och cykelvägar samt trafikförbättrande åtgärder ochför att få bort enkelt avhjälpta hinder. Arbetet i Engelskaparken, med att glesa ut och plantera nytt samt skapa enattraktiv miljö, har slutförts.Energi, lokaler, maskiner och ITServicenämnden har genomfört investeringar för totalt 9 mnkr.Drygt 2,5 mnkr av detta belopp har gått till konvertering avvärmesystem, främst till fjärrvärme, men även till värmepumpar,pelletsuppvärmning m.m. Investeringar i lokalanpassningarav olika slag har gjorts för ytterligare cirka 2,5 mnkr.Dessutom har investeringar skett i arbetsmaskiner och fordonmed ca 1,7 mnkr och inom IT-området med ca 1 mnkr.Bild: SträngbetongByggelement i betong bildarstomme i många byggnader.Strängbetong tillverkarbetongelement i Veddigesedan 1958.80 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Betapedagog i Skällinge har utvecklat mångafantastiska läromedel.Plantskolorna ger många impulser till människor med ”grönafingrar”. Höråsens Plantskola erbjuder ett rikt växtsortiment.Analyser på laboratorier ger både bättre produkter och effektivaretillverkning. På Södra Cell fortgår utvecklingen ständigt.Bild: Södra Timber VäröFoto: Södra Cell VäröDe många mindre butikerna icentrum ökar valfriheten ochbidrar med en speciell charm.I ett utvecklat kretslopp utnyttjas råvaran till fullo. Södra Timberhar utvecklat sin såganläggning och barken blir energi.E KO N OMISK R E D OV I S N I N G 8 1

ExploateringsredovisningIngående Inkomster Utgifter Netto Justering/ UtgåendeTkr balans 2010 2010 2010 avslutning balansBostadsområdenLorensberg/Kanngjutaren –578 67 584 –4 674 62 910 –45 532 16 800Breared –5 118 5 738 –3 788 1 950 –3 168Tvååker, Stenen –485 0 –1 306 –1 306 –1 792Tvååker, Järnvägsgatan 161 2 –52 –50 111Trönningenäs, inre delen –1 185 0 –1 399 –1 399 120 –2 464Göingegården –26 234 0 –2 241 –2 241 1 400 –27 075Övriga exploateringsområden –14 570 4 817 –4 577 240 –310 –14 640Totalt bostadsområden –48 009 78 141 –18 038 60 103 –44 322 –32 228IndustrimarkKvarteret Hajen 2 353 123 –2 764 –2 641 –288Nedregården, etapp 4 –13 179 15 179 –12 286 2 892 –441 –10 728Holmagärde –33 290 0 –2 011 –2 011 3 000 –32 302Jonstaka, handel 8 496 0 –8 235 –8 235 261Veddige, Disseflat –6 022 0 –161 –161 –6 183Övriga exploateringsområden –7 038 4 475 –1 750 2 725 –669 –4 981Totalt industrimark –48 681 19 777 –27 208 –7 431 1 890 –54 222Reglering bostadsområden 2 359 –2 359 0Reglering industrimark –21 21 0Exploateringsverksamhet pågående arbeten –4 269 1 184 –3 085TOTALT EXPLOATERINGSVERKSAMHET –98 621 97 917 –45 246 52 672 –43 586 –89 536Tillgången på mark för bostads- och industriändamål är enväsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling.Under året har investeringar i markarbeten gjorts för bostadsändamålmed 18 mnkr och för verksamhetsändamålmed 27 mnkr. Dessutom har kommunen sålt tomtmark förcirka 98 mnkr.Kvarteren Kanngjutaren och Lorensberg samtpå BrearedFörsäljningen av mark för bostäder i kvarteren Kanngjutarenoch Lorensberg uppgår till ett värde av nästan 68 mnkr.Byggnationen i kvarteret Lorensberg påbörjades samtidigtsom kvarteret Kanngjutaren höll på att färdigställas.På Breared har en detaljplan för flerbostadshus blivit klar.Köpeavtal har tecknats med Bovieran om byggnation av48 nya bostadsrätter och mark har sålts för nästan 6 mnkr.Efterfrågad industrimarkNäringslivet har haft en fortsatt positiv utveckling, vilketmedför stor efterfrågan på industrimark i bra lägen. Nedregårdenetapp 4 är klar och försäljning av tomtmark harpåbörjats. Trions AB var ett av de första företagen att etablerasig där.Totalt har mark för verksamheter sålts för 15 mnkr inomområdet Nedregården etapp 4. Detta är det område därkommunen gjort de största investeringarna i gator m. m.och utgiften uppgår till cirka 15 mnkr.Jonstaka – nytt handelsområdeEtt nytt område för handel har färdigställts vid Jonstaka, istadens södra del. Först att etablera sig var Coop Forum,som öppnade sitt nya varuhus i juni. Kommunens utgifterför exploateringen vid Jonstaka uppgår till drygt 8 mnkr.Avslutad exploateringResultatet för exploateringsverksamheten påverkas av att19 områden har avslutats och anses färdigexploaterade.Realisationsvinsten för kvarteren Kannjutaren och Lorensbergär den största enskilda posten, som påverkat kommunensresultat med nästan 46 mnkr.82 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Externa inkomster och utgifterMnkr 2006 2007 2008 2009 2010InkomsterAvgifter VA, renhållning, parkering och hamn 135,9 137,4 143,3 22,7 22,2Avgifter för social omsorg 65,6 63,0 66,2 70,0 70,9Övriga avgifter och hyror 148,0 160,3 185,7 200,5 227,2Statsbidrag 120,0 91,2 112,8 110,7 126,4Övriga driftbidrag inklusive utjämning 348,0 382,4 369,2 369,6 425,2Övriga inkomster 75,3 59,8 53,6 62,2 192,8Skatter 1 652,0 1 754,1 1 878,2 1 901,8 1 977,1Räntor, räntebidrag 16,4 38,3 44,9 25,9 51,6Summa inkomster 2 561,1 2 686,6 2 853,8 2 763,4 3 093,4UtgifterLöner, pensioner och avgifter 1 488,6 1 543,4 1 613,5 1 610,1 1 617,2Övriga personalkostnader 25,7 28,8 31,0 27,1 26,0Fastigheter, inventarier m.m. 16,7 12,2 53,7 17,3 87,5Material 150,6 152,6 161,3 145,1 146,3Tjänster 813,5 820,3 849,8 860,0 931,3Bidrag inklusive vårdnadsbidrag 93,6 86,4 86,4 97,9 97,5Räntor 18,3 24,8 34,7 16,4 43,4Summa utgifter 2 607,0 2 668,5 2 830,2 2 773,9 2 949,2Externa inkomster och utgifter omfattar, förutom kostnaderoch intäkter för den löpande verksamheten, även utgifteroch inkomster för investeringar och exploateringsåtgärder.Det är ett sätt att mäta kommunens totala årsomsättningsom 2010 ökade med 175 mnkr till 2 949 mnkr. Ökningenberor främst på att kommunen tagit över förskolor som VarbergsFastighets AB byggt tidigare, för ca 76 mnkr.Under 2010 har andelen personalkostnader minskat från59,0 % till 55,7 % av de totala utgifterna. Kostnaderna förlöner, pensioner m.m. har ökat med 6 mnkr och uppgicktill 1 643 mnkr. Den totala sysselsättningen har minskat,jämfört med 2005, med motsvarande 129 heltidstjänster.Externa entreprenörer gör merFör material, inventarier och anläggningar har andelen ökatfrån 5,9 % till 7,9 % av de totala utgifterna. I denna gruppligger utgifterna för ovan nämnda förskolor. Övriga kostnadsslagsandelar har förändrats marginellt jämfört med2009 och ligger relativt konstant över tiden.Jämfört med 2005 har andelen köpta tjänster ökat från31 % till nästan 33 %. Kommunen anlitar i allt större gradexterna entreprenörer för att utföra kommunala tjänster.Skatteintäkternas andel minskarSkatteintäkternas andel har återgått till en normal nivå ochutgör 63,9 % av intäkterna. Totalt har skatterna ökat med4 %, vilket motsvarar 75 mnkr.Övriga intäkter har ökat sin andel med 5 procentenheter.I posten övriga intäkter ligger utjämningsbidrag, realisationsvinster,konjunktursstöd m.m.Externa inkomster 2010, fördelning i %Externa utgifter 2010, fördelning i %21,61,53,34,110,463,931,67,955,7Skatter Avgifter Statsbidrag Övr. inkomsterPersonalBidragMaterial, inventarier, anläggningarRäntorTjänsterE KO N OMISK R E D OV I S N I N G 8 3

Kommunens revisorerRevisorernas uppgift är enligt kommunallagen, att i denomfattning som följer av god revisionssed, granska all denverksamhet som bedrivs inom styrelser och nämnder. Revisorernaskall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligtoch från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt,om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll somgörs inom nämnderna är tillräcklig.Granskningar 2010Förutom obligatoriska granskningar av delårsrapport ochårsredovisning, har kommunens revisorer låtit göra en omfattandegranskning av Kultur- och fritidsnämnden. Andragranskningar som gjorts har avsett styrning och kontroll avgatuunderhåll samt kontroll av inköp inom Varbergs FastighetsAB.RevisionsberättelseTillsammans med övriga hallandskommuner och LandstingetHalland har kommunens revisorer låtit granska länsgemensammaprojekt.UppföljningRevisorerna har låtit göra uppföljningar på tidigare granskningaravseende kontanthantering inom såväl Barn- ochutbildningsnämnden som Socialnämnden. Uppföljandegranskningar har även gjorts avseende individintegreradeelever i särskolan och kommunens folkhälsoarbete.Ökade granskningskostnaderPå grund av ökade granskningskostnader har kommunensrevisorer anhållit om disponering av 200 tkr av kvarvarandefondmedel, vilket beviljats av fullmäktige 2010.Varbergs kommun 2011–04-06RevisorernaKommunfullmäktigei Varbergs kommunRevisionsberättelse år 2010Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet under år 2010. Vår granskning harutförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunensrevisionsreglemente. De sakkunnigas rapport avseende granskning av årsredovisningen ochlekmannarevisorernas granskningsrapporter avseende de kommunala bolagen finns bilagdarevisionsberättelsen. Övriga rapporter som de sakkunniga har färdigställt under revisionsårethar fortlöpande översänts till fullmäktiges presidium. En kortare redogörelse för genomfördagranskningar bifogas revisionsberättelsen.Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för denekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen samtom rättvisande räkenskaper föreligger.Vi bedömer att:• årsredovisningen – med undantag av extra pensionsavsättning – i allt väsentligt uppfyllerkraven enligt den kommunala redovisningslagen• resultatet är förenligt med kommunens finansiella mål för år 2010• redovisningen, när det gäller verksamhetsmålen, har förbättrats de två senaste åren. Vi förordaratt en sammanfattande bedömning avseende måluppfyllelsen per målområde tillförs.För att kunna bedöma om god ekonomisk hushållning föreligger ur ett verksamhetsmässigtperspektiv anser vi att jämförelser över längre tid behövs.Vi tillstyrker att• Kommunstyrelsen, kommunens nämnder samt att de enskilda förtroendevalda i dessa organoch i gemensamma nämnder beviljas ansvarsfrihet• kommunens årsredovisning godkänns.Rune Andersson Gösta Gustafsson Ingela AxelssonLeif Fredriksson Jaana Grundberg Göran HenrikssonRalph Jirander Ingvar Jakobsson Karin Torebring-Metall84 E KO N OMISK R E D OV I S N I N G

Sammanställd redovisningDe kommunala bolagen har till uppgift att erbjuda serviceoch tjänster till invånarna. Bolagen har tillkommit för atttillgodose kommunala behov och utgör därför en del av denkommunala organisationen.Varbergs StadshuskoncernenVarbergs kommunVarbergs Stadshus ABTerminal West AB Varbergs Bostads AB Varberg Energi AB Varberg Event AB Varbergs Fastighets AB Varberg Vatten ABTerminal Westlogistics ABVarberg EnergimarknadABVatten och Miljöi Väst AB, 50%VarbergVatten ABSAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G 8 5

Varbergs Stadshus ABFoto: Derome ABminskade med 0,6 mnkr, trots en ökad lånevolym. Dettaförklaras av den lägre räntenivån under 2010.Koncernbidrag till moderbolaget Varbergs Stadshus ABhar lämnats från Varberg Energi AB med 10 mnkr, frånTerminal West AB med 1 mnkr och från Varbergs FastighetsAB med 5,5 mnkr. Varberg Event AB har erhållitkoncernbidrag med 7,1 mnkr vilket avser hyresbidrag förkommunens verksamhet i Sparbankshallen. Dessutom föreslåsVarbergs Bostads AB lämna utdelning med 274 tkr,vilket ej är medräknat i resultatet för moderbolaget VarbergsStadshus AB.Balansomslutningen i koncernen har ökat med 396 mnkr.Ökningen beror huvudsakligen på att Varberg Vatten AB:sbalansräkning på 285,3 mnkr ingår i årets bokslut, vilketden inte gjorde föregående år. Soliditeten har minskat med0,7 % till 13,5 %, vilket beror på att Varberg Vatten AB harett lågt eget kapital.Resultat, Varbergs StadshuskoncernenFöretag bygger för framtiden. Deromegruppen erbjudereffektiva lösningar för fortsatt utveckling.De kommunala bolagen har till uppgift att erbjuda serviceoch tjänster till invånarna. Bolagen har tillkommit för atttillgodose kommunala behov och utgör därför en del av denkommunala organisationen. År 2005 bildades VarbergsStadshus AB där Varberg Energi AB, Varbergs BostadsAB, Varbergs Fastighets AB, Terminal West AB och VarbergEvent AB ingår. För Terminal West AB pågår ettnamnbyte till Varbergs Hamn AB.I slutet av 2010 sålde kommunen aktierna i Varberg VattenAB till Varbergs Stadshus AB. Varberg Vatten AB ingår därmedi Varbergs Stadshuskoncernen som ett helägt bolag.FinansieringÄndrade skatteregler fr. o. m. 2009 gjorde att bolagets internarevers på 500 mnkr ersattes av ett externt lån 2009 påsamma belopp, för vilket Varbergs kommun tecknade borgen.För 2009 har bolaget kostnadsfört ränta för den internareversen och gjort ett s.k. öppet yrkande i deklarationenför inkomståret 2009. Senast erhållna beslut i februari 2011indikerar att Skatteverket inte kommer att godkänna ränteavdraget.Bolaget har ännu inte bestämt om Skatteverketsbeslut ska överklagas.Varbergs Stadshus AB erlägger en borgensavgift på 0,5 %av det externa lånet till kommunen. Dotterbolagen till VarbergsStadshus AB finansierar sedan andra halvåret 2010samtliga sina lån via kommunens internbank och kommunenlånar upp motsvarande belopp på den externa marknaden.Mnkr 2008 2009 2010Intäkter 801,5 838,8 916,3Kostnader –584,6 –620,0 –683,9Avskrivningar –119,8 –127,8 –129,1Rörelseresultat 97,1 91,0 103,4Finansnetto –76,5 –55,8 –55,2Resultat efter finansiella poster 20,6 35,2 48,2Balansomslutning 2 768,7 2 774,8 3 170,9Soliditet % 13,5 14,2 13,5Investeringar 296,7 178,5 328,9Antal anställda, medeltal 274 276 280Resultat, Varbergs Stadshus ABMnkr 2008 2009 2010Kostnader –0,5 –0,5 –1,1Koncernposter 43,2 12,1 9,4Rörelseresultat 42,7 11,6 8,3Finansnetto –32,2 –10,1 –8,3Resultat efter finansiella poster 10,5 1,5 0,0Balansomslutning 741,5 739,7 736,0Soliditet % 30,0 30,1 29,6Investeringar 0,0 0,0 2,0Antal anställda, medeltal - - -Resultat och ställningRörelseresultatet för Varbergs Stadshuskoncernen är 103,4mnkr. Det är en förbättring jämfört med 2009 års rörelseresultat,som var 91,0 mnkr. De finansiella nettokostnaderna86 SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G

Terminal West ABResultat, Terminal West ABMnkr 2008 2009 2010Intäkter 87,9 80,4 86,2Kostnader –78,0 –69,6 –76,2Avskrivningar –8,9 –9,1 –8,2Rörelseresultat 1,0 1,7 1,8Finansnetto –1,5 –0,7 –0,8Resultat efter finansiella poster –0,5 1,0 1,0Balansomslutning 99,6 91,7 87,7Soliditet % 38,0 41,5 42,3Färjeförbindelsen med Grenå bidrar till kortare resväg ocheffektivare godstransporter.Terminal West tillhandahåller hamn-, stuveri- och logistiktjänster.Den totala godsmängden som bolaget hanterat överkaj uppgår till 1,2 miljoner ton, vilket är en ökning med14 % jämfört med år 2009.Stabil bas i skogenSkogsprodukter fortsätter att vara basen i godshanteringen,som främst omfattar sågade trävaror, pappersmassa, massavedoch sågtimmer. Under året har avtal tecknats med StoraEnso om lagring och säckning av pellets.En aktiv marknadsbearbetning pågår för att öka godsvolyminom bioenergiområdet. Varberg har bevarat sin positionsom Sveriges främsta hamn för hantering av sågade trävaror.Svag utvecklingMängden sågade trävaror föll med 15 %, även om bolagetkunde behålla sin marknadsandel på de två viktigaste marknadernaIrland och Storbritannien.Förhoppningarna om en ökad hantering av flytande bulkvarorkunde inte infrias, då Almer Oil haft problem med deInvesteringar 10,1 4,8 1,0Antal anställda, medeltal 75 67 66tillstånd som krävs. Verksamheten bedöms komma igång iplanerad omfattning under 2011. Hanteringen av metallskrotuteblev nästan helt.Trendbrott under andra halvåretKonjunkturavmattningen under 2009 fortsatte in på det nyaåret. Det skulle dröja fram till i juni 2010, innan marknadenbörjade återhämta sig. Under andra halvåret följde en kraftigökning av godsvolymerna och då främst för massaved ochpappersmassa.Den starka volymtillväxten under andra halvåret gjorde attden totala godsvolymen överträffade godsmängden föregåendeår med hela 14 %. Totalt hanterades 1 179 000 ton, vilketär en ökning med 146 000 ton, jämfört med 2009.EkonomiIntäkterna uppgick till 86 mnkr, jämfört med 80 mnkr för2009. Resultatet efter finansiella poster är en vinst med1 mnkr. För 2009 redovisades en vinst med samma belopp.Hanterat gods 2010 fördelat på godstyper i %Tusen ton22502000Godsomsättning i hamnen275 11750150012504621000750500SkogsprodukterFlytande bulkContainerSkrotBulkÖvrigt2500-99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 ÅrHandelshamnenFärjanSAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G 8 7

Varbergs Bostads ABVarbergs Bostads AB är Varbergs största bostadsföretagmed 5 141 hyreslägenheter och 161 affärs- och kontorslokaler.Fastighetsbeståndet omfattar 85 fastigheter fördelatpå Varbergs tätort, Bua, Väröbacka, Veddige, Träslövslägeoch Tvååker.Främja bostadsförsörjning och en socialbostadspolitikBolaget har, enligt ägardirektiven, till uppgift att främjabostadsförsörjningen i kommunen och att vara kommunensfrämsta instrument för en social bostadspolitik. Verksamhetenska bedrivas utifrån affärsmässiga och långsiktigt hållbaraprinciper. Miljöaspekterna av bolagets verksamhet skabeaktas, kvaliteten för de boende främjas och det bostadssocialaansvaret tydliggöras.Hög efterfrågan och lång väntetidEfterfrågan på bostäder är fortsatt mycket hög. Väntetidenför att få en lägenhet centralt i Varberg eller nära kusten äri regel över fem år. För övriga lägenheter är väntetiden kortaremen understiger sällan två till tre år. Hyreslediga lägenheterförmedlas via bolagets uthyrningsservice, BoButiken.Det övervägande antalet lägenheter fördelas efter hurlång tid den sökande stått i bostadskön. En del lägenheterförmedlas med social förtur, efter samråd med socialförvaltningen.För personer som har fast anställning i Varbergskommun och mer än 10 mil till sin bostad, finns en arbetsmarknadsförtur.582 uthyrda lägenheter, men låg rörlighetUnder år 2010 hyrdes 582 lägenheter ut. 127 av dessa gälldeomflyttning bland befintliga hyresgäster medan 27 var förturer.Jämfört med 2009 är detta en minskning med totalt93 lägenheter, vilket tyder på att rörligheten på hyresmarknadenhar minskat ytterligare.Fler lägenheter och ökad tillgänglighetMånga söker lägenheter, samtidigt som en åldrande befolkninghar behov av bostäder lämpade för människor medrörelsehinder. Att anpassa befintliga äldre hus är dyrt ochkräver ofta stora ingrepp i byggnaderna. Ungefär hälften avbolagets lägenheter har hiss eller ligger i markplan.Sedan 2007, då 156 lägenheter på Söderhöjd i Varbergoch 21 lägenheter i Tvååker färdigställdes, har endast 18lägenheter skapats och då genom ombyggnad av Storegårdeni Tvååker. Hösten 2010 började 20 lägenheter attbyggas i kvarteret Ljungpiparen på Egnahemsgatan.Nybyggnation och fler planerTvå punkthus på Sörsedammsområdet med totalt 44 lägenheteroch två trevåningshus på Lilla Drottninggatan medsammanlagt 33 lägenheter planeras. Bolaget har även presenteratett förslag till nybyggnation på Håstens Torg, medbutiksyta och restaurang i bottenplanet samt ytterligare fyravåningar, med upp till 38 mindre lägenheter.Varbergs Bostads AB har också presenterat flera projekt,Resultat, Varbergs Bostads ABMnkr 2008 2009 2010Intäkter 303,3 313,0 317,1Kostnader –221,9 –224,5 –235,4Avskrivningar –42,6 –42,1 –43,2Rörelseresultat 38,8 46,4 38,5Finansnetto –14,2 –27,4 –29,7Resultat efter finansiella poster 24,6 19,0 8,8Balansomslutning 1 353,5 1 346,2 1 297,2Soliditet % 32,4 33,7 35,4Investeringar 43,5 61,6 19,3Antal anställda, medeltal 104 109 109för att kunna bygga fler bostäder, med bl.a. 64 lägenheterpå Brunnsberg, 52 lägenheter i kvarteret Falkenbäck, ytterligaretvå punkthus med 44 lägenheter på Sörsedammsområdet,38 lägenheter i Bua samt lägenheter i Kungsäteroch Sibbarp.Hållbar utvecklingBolaget driver ett aktivt miljöarbete för att bidra till ett kretsloppsanpassatsamhälle, samtidigt som hyresgästerna erbjudsen sund och trivsam boendemiljö. Varbergs BostadsAB har minskat energiförbrukningen till 128 kWh per kvadratmeteroch år, jämfört med 170 kWh år 1996. Fossilabränslen och direktverkande el har successivt fasats ut ochersatts av fjärrvärme. Källsortering och lokal komposteringär andra exempel på åtgärder för att minska miljöpåverkan.Nöjda hyresgästerHyresgästerna är fortsatt positivt inställda till VarbergsBostads AB. I årets kundenkät fick bolaget Nöjd-Kund-Indexet 4,2 på en femgradig skala. I HyresgästföreningenRegion Västra Sveriges kundundersökning fick bolaget ettNöjd-Förvaltnings-Kvalité-Index på 74, på en hundragradigskala, vilket placerade Varbergs Bostads AB på andraplats bland de allmännyttiga bolagen.Låg hyresnivå motverkar nyproduktionVarbergs Bostads AB har en hyresnivå som ligger cirka 12 %under genomsnittet i Sverige och cirka 10 procent lägre ängenomsnittet i Halland. Denna låga hyresnivå bidrar tillhöga index i kundundersökningarna, men gör också attbolaget inte når upp till ägarens resultatkrav. Eftersomnyproduktion ger upphov till nästan dubbelt så höga hyror,som Varbergs Bostads AB:s genomsnittshyra, kan det dessutomvara svårt att hyra ut nybyggda lägenheter, vilket i sintur begränsar möjligheten till nyproduktion.EkonomiBolagets omsättning har ökat till 317 mnkr, jämfört med313 mnkr för 2009. Resultatet efter finansiella poster uppgårtill 8,8 mnkr, jämfört med 19,0 mnkr 2009. Soliditeten88 SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G

har ökat till 35,4 %, jämfört med 33,7 år 2009. Årets investeringaruppgår till 19 mnkr. Det genomsnittliga resultatetde senaste fem åren uppgår till 16,6 mnkr. Såväl årets resultatsom resultatet över tiden ligger således klart under ägarenskrav på minst 25 mnkr per år, medan soliditetsmålethållits sedan år 2004.Utsikter för 2011Resultatet för 2011 är beroende av om bolaget i hyresförhandlingarnakan få kompensation för den allmänna kostnadsutvecklingenoch ett tillägg för att minska skillnaden ihyresnivåer gentemot jämförbara bostadsbolag.Den nya lagen för kommunala bostadsaktiebolag somgäller från 1 januari 2011 förtydligar definitionen av bolagenoch ställer nya krav på hur verksamheten bedrivs. Såledesska ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakligauppgift vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastighetermed hyresrätter och främja bostadsförsörjningen i kommunen.Bolaget ska driva verksamheten enligt affärsmässigaprinciper med normala avkastningskrav. Även principernaför hyressättningen förändras så att de allmännyttiga kommunalabostadsföretagen inte längre ska vara normerandeför alla hyror. Istället ska kollektivt förhandlade hyror varanormerande oavsett avtalspartner. En skyddsregel införssom ska dämpa effekten av kraftiga hyreshöjningar i de fallhyran tidigare varit för låg i förhållande till bruksvärdet.Varberg EnergikoncernenVarberg Energi AB och dotterbolaget Varberg EnergimarknadAB bedriver verksamhet inom områdena elnät, elhandel,elproduktion, naturgas, fjärrvärme, bredband och kabeltvsamt energi- och entreprenadtjänster. Investeringar iutbyggda fjärrvärme- och fibernät har fortsatt med fler anslutnastadsdelar och bostadsområden. Fem nya vindkraftverkhar byggts i Gummaråsen, av vilka bolaget äger 4 verk,varav ett halvt verk överlåts till Varberg Vind i mars 2011.Onormalt kall vinterElförsäljningen har ökat kraftigt p.g.a. hög elkonsumtion ijanuari-mars samt i november och december. Försäljningenuppgick till hela 353 GWh, jämfört med 321 GWh åretinnan. Ökningen beror huvudsakligen på den kalla vintern.Året inleddes med sträng kyla i stora delar av landet samtidigtsom många kärnkraftreaktorer stod stilla, vilket medfördeextremt höga elpriser. Under årets sex sista veckor slogkylan återigen till och orsakade hög elkonsumtion. Samtidigtvar två av tio reaktorer ur drift och det medförde importav dyr, fossilt producerad el, med påföljande höga elpriserpå den nordiska elmarknaden.Högsta spotpriset sedan avreglering av elmarknadenElpriset på spotmarknaden steg till 54,25 öre/kWh, vilketär det högsta medelspotpriset sedan elmarknaden avreglerades1996. Detta medförde att omsättningen i bolagets elhandelvisserligen steg kraftigt, med 43 %, men samtidigtökade kostnaderna för inköpt el, med hela 48 %. Elhandelsverksamhetenkunde därför inte nå uppsatta budgetmål.Mer egen elproduktionVattenföringen i bolagets vattenkraftanläggningar var lågunder första kvartalet, men blev väldigt stor under sensommarenoch hösten. För helåret innebar detta en betydandeelproduktion och i kombination med höga elpriser kundebudgetmålen överträffas.Vädret har även påverkat vindkraften. Året inleddes medsvaga vindar under första kvartalet därefter följde starkarevindar, samtidigt som elpriset steg. I december togs dessutomde nya vindkraftverken i Gummaråsen i drift. Denegna elproduktionen kommer därmed att öka, från 50 till74 GWh under 2011, och den motsvarar då 22 % av bolagetselhandel.Fler vindkraftverkFörprojektering av nya vindkraftparker pågår i samarbetemed bl.a. Varbergsortens Elkraft och Deromegruppen.Målet för 2011 är att få myndighetstillstånd för sex nyavindkraftverk i Västra Derome där bolaget äger 1,5 verk.FjärrvärmeFjärrvärmeförsäljningen i det centrala nätet och de fyra närvärmenätenhar ökat till hela 175,5 GWh jämfört med138,5 GWh året före. I de fyra närvärmeanläggningarna iTvååker, Träslövsläge, Bua och Veddige har 15 GWh värmesålts. Försäljningsökningen beror helt och hållet på denkalla vintern. Fjärrvärmenätet har byggts ut med ytterligare11 km till totalt 129 km.Resultatet för fjärrvärmeverksamheten blev bättre än budgeterat,vilket beror på högre efterfrågan och att Södra Cellinte haft några längre oplanerade stopp.Ny fjärrvärmeanläggning i hamnenUnder 2010 har arbetet med förprojektering och myndighetstillståndpågått, för etablering av en ny fjärrvärmeanläggningi hamnen. Nya biobränslepannor ska säkerställafjärrvärmeproduktionen vintertid och vara reserv för SödraCell vid planerade eller oplanerade stopp. Förutom de tvånya fliseldade pannorna flyttas två reservpannor till den nyaanläggningen. Dessutom kommer en ackumulatortank förvärmelagring att byggas för att bättre klara dygnsvariationernai efterfrågan vintertid och därigenom minska produktionenmed dyr naturgas. Den nya anläggningen beräknaskunna tas i drift sent 2012.SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G 8 9

Varberg EnergikoncernenGod tillgänglighet i elnätetTillgängligheten i bolagets eldistributionsnät har varit god,med få störningar under året. På grund av den kalla vinternså ökade volymen till hela 378,5 GWh, jämfört med 348,3GWh året före, varför resultatet har blivit bättre än budget.Investeringarna för att byta ut luftledningar mot markkabelhar fortsatt. Under hösten färdigställdes den nya markförlagdaelkabeln på 22 km för vindkraftparken i Gummaråsen.Det medförde en anslutningsintäkt ett halvår tidigareän beräknat.Net@seaside växerIT-verksamheten har fortsatt att utvecklas. Net@seaside harökat från 8 700 till 9 200 anslutningar. Det är främst internettjänster,men även TV och telefoni som efterfrågas.KabelTV-nätet kommer planenligt att fasas ut fram till nästaårsskifte. Årets goda resultat har gjort det möjligt att tidigareläggaslutavskrivningen av kabelTV-nätet.Omfattande entreprenadverksamhetUnder 2010 var anslutning av vindkraftparken på Gummaråsendet största genomförda projektet.Arbetet med att ersätta luftledningar i högspänningsnätetmed jordkabel i Tvååkersområdet har slutförts på sträckanHenriksgård – Englarp – Korndal och kommer under 2011att fortsätta i Björkängsområdet samt till fritidsområdet vidStegasjön.Utbyggnad av det centrala nätet för el, fjärrvärme, bredbandoch belysning har fortsatt på Göingegården, Brearedsområdet,kvarteren Kanngjutaren – Lorensberg och handelsområdetvid COOP Jonstaka. Det nya industriområdetHolmagärde – Nedregården har byggts ut under året, mednaturgas i stället för fjärrvärme.Utbyggnad av fjärrvärme och bredband har utförts påKarlbergsområdet, Blomgränd, Kyrkogatan, Södra vägen,Prästgatan, Krabbes väg, Peder Skrivares väg och Liedbergsväg. Dessutom har Bläshammar förskola och Bockstensskolananslutits.Resultat, Varberg EnergikoncernenMnkr 2008 2009 2010Intäkter 390,7 381,6 459,8Kostnader –294,0 –288,8 –344,6Avskrivningar –50,3 –56,8 –57,7Rörelseresultat 46,4 36,0 57,5Finansnetto –12,5 –11,5 –11,6Resultat efter finansiella poster 34,0 24,5 46,0Balansomslutning 889,7 913,5 1 056,3Soliditet % 39,3 37,9 36,1Investeringar 169,0 98,5 194,0Antal anställda, medeltal 92 95 94Större entreprenader under 2010 är ombyggnad av fjärrvärmeför Varbergs Bostads AB inom kvarteret Smålandsamt ombyggnad av gas, fjärrvärme och slamledningar förVIVAB på Getteröverket.Utbyggnad av bredband utanför bolagets distributionsområdehar gjorts på Trönningenäs inre. Anslutning av bostadsrättföreningaroch tillkommande kunder sker löpande.EkonomiOmsättningen i Varberg Energikoncernen uppgick till 460mnkr, vilket är en ökning med 78 mnkr jämfört med 2009.Ökningen beror på hög energikonsumtion och höga elpriser.Resultatet efter finansiella poster blev 46 mnkr, jämfört med25 mnkr för 2009. Resultatökningen beror på utbyggnad avegen elproduktion samt ökad värmeförsäljning, utan någralängre oplanerade avbrott under den kalla vintern.Varberg Energimarknad har fått minskade marginaler förden egna elhandeln, orsakat av betydligt högre kostnadernär elkonsumtionen ökade kraftigt under den kalla vintern.Investeringarna på koncernnivå uppgick till 194 mnkr,varav 134 mnkr i nya vindkraftturbiner. Stora investeringarhar också gjorts i fjärrvärme, elnät och IT. Under 2009gjordes investeringar för 99 mnkr.GWh40035030025020015010050Energileveranser 2000–2010Omsättning och resultatOmsättning, mnkr500Resultat, mnkr5040040300302002010010000 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 ÅrElhandel Gashandel Fjärrvärme0-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10Omsättning Resultat (högerskala)090 SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G

Foto: Linders FyrverkerierFyrverkerier ger feststämningoch uppmärksamhet.Linders Fyrverkeri skaparspektakulära upplevelser.Varberg Event ABSparbankshallen byggdes 2004 för att ge skolan och föreningslivettillgång till ändamålsenliga lokaler, samtidigt sominvånarna och näringslivet skulle erbjudas både större arrangemangsåsom idrott och konserter samt tillgång till störrekonferensutrymmen, fest- och mässlokaler.Varberg Event AB bildades för att sköta verksamheteni Sparbankshallen. Bolaget har i uppdrag att medverka ikommunens, medborgarnas och näringslivets utveckling,genom att saluföra Varbergs kommun som evenemangsochmässort.Varberg Event AB ska tillhandahålla lokaler och konceptsamt i egenskap av arrangör genomföra för kommunen,medborgarna och näringslivet attraktiva arrangemang. Förutomde arrangemang som skapas genom Varberg EventAB eller andra arrangörer används Sparbankshallen dagligenav skolan och idrottsföreningar.Fyra affärsområden med minskande verksamhetInom Varberg Event finns de fyra affärsområdena Konferens/Kongress,Mässa, Nöje och Sport. Bolaget hyr även utmöbler m.m., servar kommunen med vaktmästartjänsteroch hyr ut lokaler m.m. till Eventrestaurangen.Effekterna av en försämrad konjunktur har visat sig genomfärre och mindre påkostade konferenser och kongresser.Omsättningen inom affärsområdet har gått ned ytterligareunder 2010. Även affärsområdet Nöjen har påverkatsav lågkonjunkturen och omsättningen sjönk marginellt, med4% jämfört med 2009.Attraktiva mässorEn helt ny egenproducerad Sportfiskemässa har lanseratsoch affärsområdet Mässa har i stort samma omsättning som2009. Seniormässan har utökats med företag inom friskvård,resor, möbler m. m., vilket ökade publikantalet medca 50 %.Årets BoMarknad som är det absolut viktigaste av bolagetsarrangemang slog väl ut och drog lite mer publik änåret innan. På ett nöjdkundindex har årets BoMarknad 5,7Resultat, Varberg Event ABMnkr 2008 2009 2010Intäkter 14,9 16,6 16,5Kostnader –15,5 –16,4 –16,4Avskrivningar –0,3 –0,2 –0,2Rörelseresultat –0,9 0,0 –0,1Finansnetto 0,0 0,0 0,0Resultat efter finansiella poster –0,9 0,0 –0,1Balansomslutning 7,0 11,0 5,9Soliditet % 21,0 14,0 23,9Investeringar 0,4 0,1 0,1Antal anställda, medeltal 7 6,5 6av 7 möjliga i bedömning från utställare och 5,1 av besökare,vilket är bra betyg.Elitseriematcher i innebandySportverksamhetens omsättning har minskat med 40 %, vilketfrämst beror på att Warbergs Innebandyklubb har flyttatsin sommarverksamhet till Sparbanken Wictory Center.En stor del av omsättningen kommer från intäkter i sambandmed elitseriematcher i innebandy. I övrigt har idrottsföreningarnasbokade träningstider minskat med cirka 50%,vilket i sig inte har någon större påverkan på ekonomin.EkonomiDriftkostnaden för all verksamhet, skola, idrott och arrangemangi Sparbanks- och Nöjeshallen uppgår till totalt17,1 mnkr och den totala intäkten är 9,3 mnkr. Efter erhålletkoncernbidrag redovisar bolaget ett nollresultat. Vid enjämförelse mellan verksamheten i Sparbankshallen ochmotsvarande arenor i Halmstad och Falkenberg, vilka drivsi förvaltningsform, kan konstateras att Varberg har en kostnadseffektivverksamhet.SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G 9 1

Varbergs Fastighets ABFastighetsbolaget har under året varit involverat i flera projektåt kommunen. Det mest påtagliga är om- och tillbyggnadav biblioteket till kulturhuset Komedianten. Byggnadsarbetenastartade i september, då biblioteksverksamhetenflyttats över till Gamlebyskolan. Det nya huset skall stå klartför inflyttning i november 2011.En ombyggnad har genomförts av Veddige ishall och uppförandetav en idrottshall i Väröbacka har startats. Utrednings-och projekteringsarbeten har pågått för is- och simhallsamt ungdomsgård på Håstensområdet.Apelvikstrand och parkeringsdäckAv fastighetsbolagets egna projekt har de 16 parhusen, somkallas Apelvikstrand, färdigställts under våren. Bolaget harockså övertagit ett parkeringsdäck med 60 platser i kvarteretKanngjutaren, som stod färdigt i juni. I kvarteret Lorensbergkommer fastighetsbolaget också att äga två parkeringsdäckmed 474 platser. Hälften av dessa skall varabyggda till juni 2011.Ny hamnkiosk, fler hotellrumDen gamla hamnkiosken ska ersättas med en mer tilltalandebyggnad. Här pågår byggnadsarbetena fram till april2011. I slutet av året flyttade Skatteverket ut från kvarteretLäkaren och då kunde arbetet med ombyggnaden till 60hotellrum påbörjas.16 förskolor till kommunenVid årsskiftet överläts 16 förskolor till kommunen för 75,7mnkr. Varbergs Fastighets AB ägde byggnaderna och kommunenvar markägare.Resultat, Varbergs Fastighets ABMnkr 2008 2009 2010Intäkter 65,3 122,2 107,0Kostnader –35,0 –89,9 –74,7Avskrivningar –17,7 –19,5 –18,4Rörelseresultat 12,6 12,8 13,9Finansnetto –16,2 –6,1 –4,9Resultat efter finansiella poster –3,6 6,8 9,0Balansomslutning 434,7 431,6 457,4Soliditet % 11,8 12,0 11,8Investeringar 73,4 17,8 52,1Antal anställda, medeltal 2 5 5Byggnation åt kommunen 67,0 51,0EkonomiResultatet för 2010 före bokslutsdispositioner och skatt blev9 mnkr, vilket är en ökning med 2,2 mnkr från 2009. Avdetta kommer 1 mnkr från minskade avskrivningar och 1,2mnkr från finansnettot.Investeringarna blev 52 mnkr, jämfört med 18 mnkr2009. Byggnationen som utförts åt kommunen minskadetill 51 mnkr, jämfört med 67 mnkr 2009. Värdet av anläggningstillgångarnaminskade från 418 mnkr till 375 mnkr,p.g.a. försäljningen av förskolorna.Foto: SträngbetongParkeringshuset Briggen består av byggelement från Strängbetong i Veddige.92 SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G

Varberg Vatten ABFoto: Taiga ABResultat, Varberg Vatten ABMnkr 2009 2010Intäkter 129,7 127,4Kostnader –114,9 –102,9Avskrivningar –10,1 –11,8Rörelseresultat 4,7 12,7Finansnetto –9,1 –8,3Resultat efter finansiella poster –4,4 4,4Balansomslutning 247,9 285,3Soliditet % Neg 0,7Investeringar 46,4 62,0Antal anställda, medeltal - -VA-nätet har byggts ut i flera nya områden, däriblandGöingegården, Nedregården, Holmagärde och Jonstaka.Dubblering av vattenledningen till Ringhals kommer attske för att minska risken för avbrott i vattenförsörjningen.Finansiering görs via avgifter från Ringhals.Under en ovanligt stor del av året har det varit tjäle, vilketpåverkat hur mycket arbete som kunnat genomföras. Antaletvattenläckor har varit färre än tidigare år.Funktionella yrkeskläder för krävande miljöer kommer frånTaiga AB. Produkterna testas under extrema förhållanden,för att nå bästa kvalitet.Bolaget äger sedan 2009 vatten- och avloppsanläggningarnasamt återvinningscentralerna i Varbergs kommun. VarbergVatten AB är huvudman för den allmänna vatten- ochavloppsverksamheten samt svarar för den kommunala renhållningen.VA-verksamhetenFasaden på filterbyggnaden vid Kvarnagårdens vattenverkhar renoverats. Vattenverket behöver på sikt kompletterasmed ytterligare en mikrobiologisk barriär och därför harbl.a. en provkörning av ett membranfilter påbörjats. Etapptvå av reservvattenledningen från Ragnhilds källa har avslutats,och upphandling av den tredje och sista etappen harpåbörjats.Provpumpning i Sibbarp har gett ett vatten av både godkvalitet och kvantitet, med goda förutsättningar för ett nyttvattenverk. Detta kräver tillstånd för vattenuttag och inrättandeav skyddsområde. Kommunfullmäktige har fattat beslutom utbyggnad av kommunalt VA i Stämmet vilket skafinansieras genom särtaxa.Vid Getteröverket pågår ombyggnad för en ökad gasproduktion.Renovering av pumpstationer pågår enligt plan.Sanering av ledningsnätet fortsätter, främst i anslutning tillfjärrvärmeutbyggnaden.AvfallsverksamhetenEn ny återvinningscentral har öppnats i Veddige, som ersättningför den central som fick rivas när riksväg 41 byggdesom.Planering för en ny mottagnings- och omlastningsstationhar påbörjats. Anläggningen på Östra Hamnvägen är uttjänt.En ny station är en av förutsättningarna för upphandlingav ny entreprenad för den fastighetsnära avfallsinsamlingen.Återvinningscentralen i KarlGustav kommer att ersättasmed en mobil återvinning. Återställning av Bösarpsdeponinhar påbörjats genom att massor transporteras dit. En ny ledninghar beslutats för lakvatten från Bösarp till Tofta pumpstationoch därifrån till Getteröverket.En ny avfallsplan har tagits fram, gemensamt med Falkenberg.EkonomiResultatet är ett överskott med 4 mnkr, efter finansiella poster.Investeringarna uppgick till 62 mnkr.VA-verksamheten ger ett överskott på 9,6 mnkr, som redovisassom en skuld till VA-kollektivet. Resultatet förklaras avökade intäkter från anläggningsavgifter, försenade underhållsarbetenoch lägre räntekostnader.Avfallsverksamheten ger ett överskott på 0,6 mnkr. Lägreintäkter från fastighetsrenhållningen har kompenserats avgoda skrotpriser. Ett driftbidrag från Varbergs kommun på4,4 mnkr har tillförts för att täcka 2009 års underskott.SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G 9 3

Resultaträkning sammanställd redovisningMnkr 2009 2010 2009 2010Kommun Kommun Sammanst Sammanstredovisning redovisningVerksamhetens intäkter 397,8 497,1 1 249,5 1 426,8Verksamhetens kostnader –2 561,9 –2 679,4 –3 179,2 –3 351,2Upplösning bidrag infrastrukturell investering –11,6 –11,6 –11,6 –11,6Avskrivningar, not 1 –76,0 –81,4 –214,3 –222,8Verksamhetens nettokostnad –2 251,7 –2 275,3 –2 155,6 –2 158,8Skatteintäkter, not 2 1 901,8 1 977,1 1 901,8 1 977,0Generella statsbidrag m. m., not 3 387,2 442,0 387,2 442,0Ränteintäkter m. m. 25,1 42,4 1,6 6,1Räntekostnader –16,3 –34,8 –67,0 –62,0Resultat före extraordinära poster 46,1 151,4 68,0 204,3Extraordinära intäkterAktuell skatt –8,5 –6,6Förändring uppskjuten skatt –0,5 –6,6Årets resultat 46,1 151,4 59,0 191,1Kassaflödesanalys sammanställd redovisningMnkr 2009 2010 2009 2010Kommun Kommun Sammanst Sammanstredovisning redovisningÅrets resultat 46,1 151,4 59,0 191,1Avskrivningar inkl. upplösning infrastr. investering 76,0 93,0 214,3 234,4Justeringspost 141,3 47,7 129,8 73,7Nettoinvesteringar, not 4 72,0 –137,2 –336,6 –388,7Förändring långfristiga fordringar 326,5 –1 264,5 –5,4 –46,1Förändring långfristiga skulder –456,0 1 196,9 106,9 –9,3Förändring likvida medel 205,9 87,3 168,0 55,194 SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G

Balansräkning sammanställd redovisningMnkr 2009 2010 2009 2010Kommun Kommun Sammanst Sammanstredovisning redovisningTILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar, not 5 6,5 6,5Mark, byggnader och anläggningar, not 6 1 583,1 1 652,0 3 475,2 3 476,3Maskiner och inventarier, not 7 74,3 67,9 968,7 1 135,9Aktier och andelar 284,7 282,9 14,3 21,3Långfristiga fordringar 399,5 1 643,7 12,7 58,8Pensionsmedel 100,9 121,2 100,9 121,2Summa anläggningstillgångar 2 449,0 3 767,7 4 578,3 4 813,5Bidrag statlig infrastruktur 278,4 266,8 278,4 266,8OmsättningstillgångarFörråd 3,0 3,3 12,2 11,8Exploateringsområden 98,7 89,6 98,6 89,6Kortfristiga fordringar 121,3 131,9 202,7 203,0Kortfristiga placeringar 20,2 10,2Likvida medel 351,4 438,8 401,8 456,9Summa omsättningstillgångar 574,4 663,6 735,5 771,5SUMMA TILLGÅNGAR 3 301,8 4 698,1 5 592,2 5 851,8EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital, not 8 1 999,5 2 150,9 2 119,5 2 310,0Avsättningar, not 9 411,6 467,1 549,9 620,1Långfristiga skulder, not 10 368,6 1 565,5 2 153,3 2 144,0Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 70,4 85,7 148,3 118,4Övriga kortfristiga skulder 451,7 428,9 621,2 659,3Summa kortfristiga skulder 522,1 514,6 769,5 777,7SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 301,8 4 698,1 5 592,2 5 851,8Borgensåtaganden 1 736,1 591,4 93,6 95,5SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G 9 5

Noter sammanställd redovisningNot 1 AvskrivningarFöretagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunensavskrivningsprinciper.Not 2 SkatteintäkterBeloppet avser kommunalskatt.Not 3 Generella statsbidragBeloppet avser kommunens generella stats- och utjämningsbidrag.Not 4 NettoinvesteringarSammanställningen visar investeringar och försäljningar föreeliminering av koncerninterna poster.Mnkr 2009 2010InvesteringsutgifterVarbergs kommun 119,8 144,3Varbergs Stadshus AB, koncern 180,3 266,9Varberg Vatten AB 228,8 62,0Summa investeringsutgifter 528,9 473,2Försäljningsinkomster anläggningstillgångarVarbergs kommun 191,8 7,2Varbergs Stadshus AB, koncern 0,5 77,3Summa försäljning anläggningstillgångar 192,3 84,5Nettoinvesteringar 336,6 388,7Not 5 Immateriella anläggningstillgångarAvser licensavgifter som resultatfördes under år 2010.Not 6 Mark, byggnader och anläggningarMnkr 2009 2010Varbergs kommun 1 583,1 1 651,9Varbergs Stadshus AB, koncern 1 817,8 1 824,4Varberg Vatten AB 74,3Summa 3 475,2 3 476,3Not 7 Maskiner och inventarierMnkr 2009 2010Varbergs kommun 74,3 68,0Varbergs Stadshus AB, koncern 747,0 1 067,9Varberg Vatten AB 144,8Vatten och Miljö i Väst AB 2,6Summa 968,7 1 135,9Not 8 Eget kapitalMnkr 2009 2010En beställning av reservdelar plockas samman på AdCenterscentrallager.Not 9 AvsättningarMnkr 2009 2010Varbergs kommun 411,6 467,2Varbergs Stadshus AB, koncern 9,3 31,6Varberg Vatten AB 14,4Avsättning för skatter 114,6 121,3Summa 549,9 620,1Not 10 Långfristiga skulderMnkr 2009 2010Varbergs kommun 368,6 1 565,5Varbergs Stadshus AB, koncern 1 779,0 578,5Varberg Vatten AB 5,7Summa 2 153,3 2 144,0Koncerninterna långfristiga skulder är eliminerade.Ingående Eget kapital 2 060,2 2 119,7Justering av ingående Eget kapital –1,9 –0,8Årets resultat 58,9 191,1Nyemission 1,9Skatteffekt koncernbidrag 0,6Summa 2 119,7 2 310,096 SAMMANSTÄ L L D R E D OV I S N I N G

Kommunens organisationKommunfullmäktigeKommunens revisorerVarbergs Stadshus ABKommunstyrelseKommunstyrelsens förvaltningar*Terminal West ABBarn- och utbildningsnämndBarn- och utbildningsförvaltningVarbergs Bostads ABByggnadsnämndStadsbyggnadskontorVarberg Energi ABGatunämndGaturförvaltningVarberg Event ABHamnstyrelseHamnförvaltningVarbergs Fastighets ABKultur- och fritidsnämndKultur- och fritidsförvaltningVarberg Vatten ABVatten och Miljö iVäst AB, 50%Miljö- och räddningsnämndServicenämndMiljö- och hälsoskyddskontorRäddningstjänstServiceförvaltningSocialnämndSocialförvaltningValnämndÖverförmyndarnämndÖverförmyndarexpedition*Kommunstyrelsens förvaltningar:StabEkonomikontorPersonalförvaltningPlaneringskontor

Årets Tillväxtkommun 2010Varbergs kommun har arbetat strategiskt föratt utvecklas till en attraktiv kommun att bo,besöka och verka i. Historisk bakgrund ochframtida utveckling förenas genom kurortstraditionen,ett expansivt näringsliv och ettväxande Campus Varberg. Många engagerademänniskor runt om i kommunen utvecklarverksamheter, inte minst inom besöksnäringen.Varberg utsågs av ARENA för Tillväxt ochSWECO EuroFutures till Årets tillväxtkommun2010. I motiveringen till priset framhållskommunens förmåga att själv skapa förutsättningarför tillväxt.Marknad Varberg har skapat en aktiv mötesplatsmellan privata och offentliga beslutsfattaresom gemensamt verkar för Varbergsframtid, med ett gott företagsklimat.Näringslivet i kommunen kännetecknas avmånga företag, både större och mindre, inomett stort antal branscher. Här finns traditionelltillverkningsindustri, handel, hantverkareoch service, distribution och företag som erbjuderupplevelser och rekreation. Forskningoch utveckling, design och nytänkande utmärkermånga företag. Näringslivet är engagerati människors utveckling och bygger förframtiden.Bilderna i årsredovisningen visar exempelfrån olika företags verksamheter, runt om ikommunen. En del bilder skildrar service ochtillverkning, andra speglar människors arbete.I en tillväxtkommun är förändring lika naturlig,som satsningar för fortsatt utveckling.Foto: Södra Cell VäröFoto: Mats EdmanEkonomikontoret 432 80 VarbergTelefon 0340-880 00Ekonomichef Magnus Widénmagnus.widen@varberg.sewww.varberg.se