GILLET 2013 GILLET 2013 - Carlstads-Gillet

GILLET2013Tidskrift för Carlstads-GilletÅrgång 22 Nr 26Gillet 2013 | 1

Innehåll 2013GilletTidskrift för Carlstads-GilletNummer 26/årgång 22/2013Ansvarig utgivareMonica ElghAdressuppgifterCarlstads-Gilletc/o Karlstads kommunGamla Wermlandsbanken651 84 Karlstad054-15 84 09carlstads-gillet@telia.comwww.carlstads-gillet.s.seBesöksadress:Tingvallagatan 13KontaktpersonErik Hellberg, skrivareGökärtsgatan 12653 45 Karlstad070-672 44 60RedaktionRedaktör: Marie Aakre0706-18 77 03Layout och redigering:Erik Bonde070-230 51 06TryckKnappen i 550 exemplar4–91913 flyttaderegementet tillKarlstadPer Berggrén10–12 14–16Det sociala livet Värmland visarpå Trossnäs blev succé 1947Marie AakreMarie Aakre17–19 20–25Minnen från Han byggdeLorensbergEdsgatans gårdJenny MoströmKarl Axel Hjerdt31–33Karlstad visarsig mot VänernNu börjar man märka att Karlstadär en stad mitt i ett deltaland.De nya bostäderna liggeralla vid vattnet och har sjöutsikt.Inger BerggrénHändelser i Karlstad urNWT för 100 år sedan 26Höstgillet34Det tog drygt tio år att färdigställa Vågmästaren.Vårgillet35Så blev boken omdomkyrkan till 39Carlstads-Gillets rådDiverseÅlderman: Monica ElghVice ålderman: Karl-Axel HjerdtSkrivare: Erik HellbergSkattmästare: Lennart HellqvistArkivarie: VakantMunskänk: Margareta WidstrandBisittare:Marie AakreRobert WarholmAnna HedstrandEva LejrinCharlie SkoghällValdelegerade:Bo Wallin,sammankallandeTorbjörn JoghedLena SewallBidrag till tidningen Gillet2014 mottages tacksamtfram till 31 mars 2014.Höstgillet 2013 går avstapeln den 14 november.2 | Gillet 2013

åldermannen har ordet2013 – ett jubileumsårDet känns bra att ännu engång kunna presentera ettvälfyllt nummer av Gillet,Marie Aakre och Erik Bondehar arbetat hårt med såväl eget materialsom insända bidrag från våramedlemmar. Karl-Axel Hjerdt låteross stifta bekantskap med landshövdingenJohan Didrik af Wingård ochSteffens minne. Varför heter det så?En artikel handlar om Per Berggrénsoch Harry Nybergs vackra domkyrkobok.Per Jan Wållgren, under tio årCarlstads-Gillets ålderman och initiativtagaretill boken, gick bort i februarioch vi saknar honom mycket.2013 är för många att jubileumsår.Stadsträdgården har med anledningav sitt 150-årsjubileum gjorts mycketvacker. 1913 flyttade gamla Trossnästill Kasernhöjden. Det kommer attuppmärksammas där med en minnestavlaav Carlstads-Gillemodell.De 175 år gamla slussportarna ikanalen har ersatts av nya, som invigdessamma helg som Brigadmuseetöppnades för allmänheten.Det finns mycket att glädjas åt ivår vackra stad, som nu i sommartidprytts med härliga blomsterarrangemangi parker och på gator och torg.Jag vill tillönska alla Carlstads-Gillets medlemmar en varm, soligoch skön sommar!MonicaElghkort från redaktörernaÄntligen! Den som väntarpå något gott väntar aldrig förlänge, heter det ju som bekant.Och här är den så till sist –Carlstads-Gillets tidskrift anno2013.Den ser kanske inte ut riktigtsom ni är vana vid, men denär som alltid fullmatad medintressanta artiklar – och medmassor av gamla bilder frånTrossnäs som vi scannade infrån Mikael Blomquists unikavykortssamling.Trevlig läsning – och sommar– önskar vi er!Marie och ErikVi ger dig inga rådinnan vi känner dig.Nordea Bank Sverige AB (publ)Boka ett möte med oss på nordea.se/sparande eller ring 020-82 82 80.Gör det möjligtGillet 2013 | 3

I år är det 100 år sedan Värmlands4 | Gillet 2013

Efter 79 år på Trossnäs flyttade Värmlands regemente tillKasernhöjden i Karlstad i januari 1913. 1994 lämnadeVärmlands regemente de ståtliga kasernerna som sedandess byggts om till vackra lägenheter.regemente flyttade till KarlstadGillet 2013 | 5

Från militärt kanslihus till vandrarhem. Precis som kasernerna och övriga byggnader på gamla I2-området har byggnaderna fått nyaanvändningsområden.Foto: Erik Bondemed Värmlands regemente, de blå.tesplatserna och soldattorpen mistesin betydelse. Värmlands inskrivningsområdeskapades i stället för det gamlabeprövade roteringsväsendet. Enhelt ny tid hade inletts för det svenskaförsvaret och Värmlands regemente.Det nya försvaret ställde helt andrakrav än tidigare på övningsplatserna.Den långa utbildningstiden krävde ordentligaförläggningsutrymmen ävenvintertid och den nya tiden medfördebehov av bättre kommunikationer föratt underlätta mobilisering. Dessutomhade det fast anställda befälet störrebehov av skolor och andra samhällsfunktionerän vad som hade varit fallettidigare.Flytten till KarlstadÅr 1906 fattades beslutet att Karlstadskulle bli Värmlands regementesnya förläggningsplats. Den sista storahändelsen på Trossnäs ägde rum den11 juni 1912 då man i närvaro av HansMajestät, hertigen av Värmland, GustafV, firade att 100 år förflutit sedanNärke-Värmlands regemente delades.Två alternativ till placering av kasernernaförelåg när regementet skulleflytta till Karlstad, norr om Norra fältetoch på Sandbäckshöjden. Det senarealternativet valdes och arbetenaigångsattes 1908, kostnadsberäknadetill 2 328 000 kronor.I denna summa ingick utöver detre kasernerna och kanslihuset ocksåuppförandet av ett tjugotal övrigabyggnader i olika storlekar samt attflytta officersmässen från Trossnäsoch att omändra den till mäss för underofficerarnaoch marketenteri förde värnpliktiga. Officerana fick sinLilla riksvapnetfrån kanslihuset.u Den 31 augusti firas hundraårsminnetav flytten från Trossnäs påKasernhöjden i Karlstad.Gillet 2013 | 7

”Vid denna prickendär nere somjag gjort bor jag påandra våningen”.Ett vykort från enokänd soldat.mäss i kanslihuset. Dessutom skulleen skjutbana anläggas vid Sannasamt nödiga markarbeten utförasoch stängsel, belysning, avlopp medmera iordningställas inom sammakostnadsram.När anläggningskostnaderna slutligensummerades visade det sig att notanslutade på 2 341 915 kronor och8 öre, alltså en felräkning på endast13 915 kronor och 8 öre.Vinterskolorna hade ryckt in tillTrossnäs på hösten 1912 och eftersomregementet i Karlstad till storadelar var klart för inflyttning redan ijanuari 1913 blev dessa de första gästernai den nya kasernanläggningen.Lördagen den 11 januari skedde avmarschfrån Trossnäs. Klockan 12.30mötte regementschefen, överste Uggla,tillsammans med beridna officerareoch musikkåren den marscherandetruppen vid Våxnäs.Kasernerna färdiga 1913Den 12 september 1913 ägde denförsta inryckningen rum till regementsövningar.Då var kasernernai allt väsentligt färdiga. Genomöverste Ugglas företrädare som regementschef,överste Nordensvansförsorg, förevigades Trossnäsepokenav konstnären Olof W Nilsson i en muralmålningi före detta stabschefensrum och två stora tavlor med motivfrån det gamla övningsfältet.Dessa och sex målningar av knektari olika skeden av regementets historiautförda av P Fr C Hellström sattesupp i kanslihuset den 31 oktober1912. Regementschefen fick den gamlaärevördiga Sandbäckens herrgårdsom tjänstebostad.Den svenska armén utvecklades under1800-talet och 1900-talets börjantill ett modernt och väl fungerandeförsvar, mer effektivt än vad mångaandra länder i Europa kunde visa uppvid den här tiden.Lärdomar från andra krig utnyttjadesför att åstadkomma fältmässigaövningar och ny materiel anskaffadesefter hand. Vid första världskrigets utbrott1914 var Sverige väl rustat föratt möta en eventuell fiende.Lyckligtvis behövde inte svenskatrupper delta i kriget och vid krigs-8 | Gillet 2013

Officersstugor, manskapsbaracker,kokhus, beklädnadsbodar, tvätthus,stall, musikpaviljong, marketenterier,sjukhus, salubodar, soldathem,underofficersmäss, chefspaviljong,officerspaviljong... I samhället somväxte fram kring de militära exercisfälteni Trossnäs från 1834, fanns sommest ett hundratal byggnader.– De första decennierna arrenderades markendär övningarna hölls, men i början av 1860-taletförvärvades området av regementet och detvar framför allt efter det som byggandet togfart.Det berättar Jan Bondesson som i yrkeslivetbland annat tjänstgjorde inom fortifikationsförvaltningen.I dag är han en eldsjäl inomNors hembygdsförening, som vårdar och förvaltarall historia kring det gamla Trossnässom militärförläggning.Det finns bara ett fåtal kvar av byggnadernaute på Trossnäs från den tiden. I en av demkommer Nors hembygdsförening den 21 juliatt inviga en utställning samt en vandringsledpå två kilometer i omgivningarna, som nu återär i privat ägo.Livligt sällskapslivSkriftliga källor och bilddokumentation vittnarom att det fördes ett livligt sällskapslivpå Trossnäs vid sidan om de militära förpliktelserna.Här förvaltas den värmländska gästfrihetenoch de ärorika traditionerna, skriverNWT när kung Gustaf V besöker Trossnäs isamband med att Värmlands regemente firar100-årsjubileum den 11 juni 1912. Platsen liknarnärmast en villastad med sina blomsterplanteringaroch lummiga lindar, beskrivertidningen.Med denna högtidlighet tog Värmlands regementeockså avsked av Trossnäs som för-I denna byggnad har det alltid myllrat av liv och rörelse. Från officersmäss på Trossnäs, härannat som underofficersmäss, marketenteri och biosalong. Idag huserar GundegabalettenDet socialaläggningsplats. Kung Gustaf V hämtades iautomobil vid Edsvalla station av Värmlandsregementes chef överste Uggla.Inför besöket skriver NWT: ”Tvänne äreportarmed kunglig krona och namnskiffer harrests över den väg konungen har att passera inpå lägerområdet, vilket dessutom är prytt medflaggor och girlanger.”På eftermiddagen åker kungen vidare föratt besöka andra värmländska orter. Men jubileumsfestligheternaslutade inte där:”Regementsfesten fortsätter så med sam-Kokhuset på Trossnäs.10 | Gillet 2013

1. Electronically. You may submit your comments electronically tohttp://www.regulations.gov. Follow the instructions for "Comment or Submission" or "MoreSearch Options" to find the information collection document(s) accepting comments.2. By regular mail. You may mail written comments to the following address:CMS, Office of Strategic Operations and Regulatory AffairsDivision of Regulations DevelopmentAttention: Document Identifier (______)Room C4-26-057500 Security BoulevardBaltimore, Maryland 21244-1850.11

Mikael Blomquist samlar på vykort från Karlstad med omnejd och har runt 75bilder från gamla Trossnäs övningsfält.Foto: Erik BondeEn storsamlare av TrossnäsbilderSannolikt är det landets största samlingmed vykort från gamla Trossnäs hanhar i sin ägo, Mikael Blomquist. Det börjademed frimärken när han var i sjuårsåldern.Samlandet utökades med trycktakort och fotografier – i synnerhet medmotiv från Karlstad och trakterna kringNor och Grums, där han har familjerötter.På så sätt hamnade fokus per automatik påkort som speglar livet kring Trossnäs militäraövningsområde. En stor del har han hittat vianätet där han håller ständig koll.– Jag har nog samlat på mig i stort sett allakort med förlagsbeteckningar vid det här laget,runt 75 stycken, men så kan det naturligtvisfinnas många privattagna bilder somman inte känner till, säger Mikael Blomquist,som bor i Karlstad och till vardags jobbar meddatorer.På en del kort finns både fotografens ochförlagens namn, på andra bara något av dem.– Ida Johansson står det på flera av korten.u Se fler bilder ut Mikael Blomquists samling påwww.wimedarbetare.nu/blomquist/vykort/nor.Hon hade en fotofilial i Trossnäs, huvudateljénlåg i Vålberg, berättar han.Julie Asker och Karl Nyström är andra fotografnamnsom återkommer på vykorten. Endel av dem gavs ut av Hjalmar Peterssons bokhandeli Karlstad.– Trossnäs hade en egen poststation. Till attbörja med var den bara igång under exercisperioderna,men senare blev den permanent.Marie AakreFaktau Några händelserpå Trossnäs somdokumenterats påvykorten är...... Svensk-NorskaSkyttefesten den 13augusti 1904.... Baron AugustCederströmsuppvisningsflygningarsom ägderum här den 22augusti 1911. Hanvar den förstesvensken som fickflygcertifikat.... En kombineradminnes- och avskedsfestsom höllsden 11 juni 1912,sista sommaren påTrossnäs, då även100-årsminnet avatt Värmland fickett självständigtregemente firades.Hedersgäst varkung Gustaf V.Gillet 2013 | 13

”Värmland visar vårt försvar” tillsammansmed kronprinsessan Louise. Bådavisade ett mycket stort intresse för utställningen.”H.K.H. Kronprinsessan,som kom efteråt och ”oanmäld” visadeett förbluffande artilleristiskt kunnandeoavsett det gällde ljudmätremsor,splitterverkan eller A9:s lokaliteter.” Detskriver signaturen J. Hedberg i tidskriftenBergslagsartilleristen.Brittisk förebildMed andra världskriget på bara ett parårs avstånd, fanns minnet av kriget iSveriges närhet fortfarande starkt i detallmänna medvetandet. Samtidigt stoddet svenska samhället på språngbrädantill 1950-talets högkonjunktur. Det varen tid av stark framtidstro.”Beredskapshemligheter på försvarsutställningen”,lyder rubriken på ettklipp från NWT den 1 juli 1947. Ett parsidor i albumet handlar om ”Sjukvård ifält” och Fo 52. Frivilliga försvaret, medRöda korset, skytterörelsen, hemvärnet,Blå stjärnan och lottorna finns med idokumentationen liksom civilförsvaretoch kungliga flottan.Beträffande utställningens upplägghade man hämtat idéer och inspirationfrån en industri- och hantverksutställningsom hållits i London 1946, ”Britaincan make it”. Montrarna var grupperaderunt Stadsträdgårdens ståtliga ekallé. Icentrum för musik, dans och underhållningunder utställningstiden, den19 juni till 10 augusti, stod den stora,fina trärestaurangen, som tolv år senareskulle brinna ner till grunden.Just i år är Stadsträdgården aktuellsom 150-årsjubilar. Om den fortsattasommaren kommer att bjuda på sammarekordvärme som 1947, vet vi inteännu. Men ekarna står kvar och sommarmånadernaär späckade med jubileumsvandringaroch olika evenemangsom Karlstads kommun håller i. Så ävendenna sommar finns förutsättningar förStadsträdgården att bli en mötesplats utöverdet vanliga för Karlstadsborna.Marie AakreSkiss över utställningsområdet där försvarsutställningen är markerad.Musikkåren underhåller. Bild från Mikael Blomquists digra vykortssamling.Skytteföreningarna siktadein sig på nya förmågor.Kronprinsen och landshövding A. Westling vidFotoanstaltens utställning.16 | Gillet 2013

På trappen till Skärninga.Faster Signes50-årskalas 1964,från vänster sitterJosef, Judit, Hilmer,Martin, Kerstin, Lisa,Edith, Berit, Gunvoroch Signe.Bröderna Larssonpå LorensbergMin morfar Martin Larsson föddes1912 i Gustav Adolfs socken. Han föddessom nummer nio i en syskonskara av tio.I slutet av 20-talet flyttade han tillKarlstad. Då bodde redan hans farbrorJanne Persson, som var järnvägsarbetarepå NKLJ-banan, i sitt egenbyggda huspå Lorensbergsgatan 4.Även morfars äldste bror Emil var järnvägarepå NKLJ och bodde i huset hanbyggt på Lorensbergsgatan 1 (idag 1a).Brodern Hilmer byggde huset Lorensbergsgatan3 och började arbeta somåkare.Några år senare, i mitten av 30-talet,hade syskonens föräldrar gått bort ochdå kom även brodern Josef flyttandes tillLorensberg.Gillet 2013 | 17

På väg mot Skärninga, banvallen i förgrunden.Foto: Jenny MoströmEfter att varit inneboende hos sina bröderbyggde morfar i slutet av 30-talet tvåfamiljshusetÖstra Rosendal 12, dit han flyttade närhan gift sig med min mormor Gunvor. Idag heteradressen Lorensbergsgatan 15.Josef och hans fru Judit köpte lantgårdenÖstra Rosendal 3 alldeles norr om KroppkärrsIP, strax öster om banvallen. Där hade de tvåkor, en häst, en gris, och höns. De födde ocksåupp kycklingar.Gården hade även ett annat namn, Bergskärninga,vilket ofta istället blev helt enkelt Skärninga.Dit kom grannarna för att köpa mjölkoch ägg. Judit och Josef hade träffat varandranär Josef jobbat i skogen och Judit var kokerskai skogsarbetarbarackerna.Vid sidan av lantbruket och snickeriarbeten,fortsatte Josef att arbeta i skogen efter flyttentill Karlstad.Även morfar var skogs- och sågverksarbetare.När han arbetade i skogen och virket skulleköras fram till vägen, lånade han en av hästarnavid Ruds gård.Det blev stor uppståndelse på gatan när hankom från skogen med hästen. När hästbjällrornahördes, sprang min mamma och hennessyskon och mötte upp morfar. Då fick de åkamed till stallet på Ruds gård.Flyttade till BäckelidMin mamma, Berit Moström, var fem år närmormor och morfar bestämde sig för att lämnaLorensberg för att driva lanthandeln i Bäckelidi Nyeds kommun. Hon beskriver Lorensbergså här:Gunvor och Martin Larsson med sina barn på Lorensbergsgatan 15 år 1947.”Det blev stor uppståndelse när”För mig är Lorensbergsgatan 15 mitt barndomshemfastän jag bara var fem år när vi flyttadedärifrån. All kontakt med mina släktingarunder uppväxten gjorde att vi fick en mycketnära relation både till människorna och området.Farbror Josef och faster Judit fungeradesom farföräldrar till mig och mina syskon, vitillbringade många skollov hos dem.”På 1960-talet såldes Skärninga till kommunenför att ge plats åt Kroppkärrs IP.Hade Judit och Josef inte gått med på att18 | Gillet 2013

Skärninga. Påbilden syns Josefoch Judit meden grannpojk påbesök.Ett nybyggt Östra Rosendal 12, idag Lorensbergsgatan 15.Berit Moström visar runt på platsen där Skärninga låg.morfar kom från skogen med hästen”sälja gården, hotade kommunen med expropriation.För en symbolisk summa fick Juditoch Josef bo kvar på Skärninga. Det gjordede fram till 1982 då de flyttade till Hagaborgsservicehus.Judit gick bort samma år. Det var även åretjag föddes, så jag har inga egna minnen avmammas faster Judit, Josef däremot brukadejag och mormor ofta besöka när jag var liten.Han gick bort 1988.Samma år de flyttade från Skärninga, brän-des huset ner som övningsobjekt av brandkåren,men än idag kan man se var huset ståttoch var syrenbersån gav svalka under hetasommardagar.Och när man står där, är det heller inte särskiltsvårt att föreställa sig ljudet av hästbjällrorsom närmar sig och se morfar komma körandesur skogen.Jenny MoströmI Stadsdelsboken –Karlstads 39 stadsdelar,finns en episod återberättadom Josef Larssonnär han skötte snöplogningeni området.Gillet 2013 | 19

20 | Gillet 2013Berättelser om och avofficeren, landshövdingen och statsrådetJohan Didrikaf Wingård1778–1854

Johan Didrik af Wingård köpte och under ett 30-tal år, fram till1851, lät han tillsammans med den engelske lantbruksingenjörenGeorge Stephens bygga upp Edsgatans Gård till en mönstergård.Vid 65 års ålder och efter en 50-årig ämbetstjänsti Sverige avtackades Johan af Wingårdi december 1843 av Hans Maj:t Carl XIV Johan,med beviljan om avsked från sina högaämbeten som Finansminister och KonsultativtStatsråd.Efter några år av ”pensionärstillvaro” medväxelvis boende i Stockholm och på Edsgatanformulerade han följande tankar somockså blev inledande ord till hans memoarer,skrivna under åren1846–1850:”Politik, människor och ting ha nästan blifvitmig likgiltiga; men, varande nu mera utanannan sysselsättning än läsning och någonlanthushållning, ännu med friskt minne af detförflutna och med vanan att, under ett oftastkontemplativt lif, med pennan i hand, antecknavad mig faller in, är jag sinnad, som tidsfördrif,lefva mitt liv om igen på papperet, fördomsfrittoch uppriktigt, till måhända någonnytta eller upplysning för yngre vänner ochsamtida”.Skrev tolv häftenMemoarerna skrevs i tolv häften, samlade i tvåbokvolymer på cirka 1500 sidor. Wingård döptesina memoarer till ”Minnen af händelser ochförhållanden under en lång lifstid”.När Wingård ”lever om sitt liv på papperet”blir det hans livsvandring över tiden med växlingmellan berättande om händelser av militäroch politisk natur, om skillnader och värderingarav de europeiska nationalkaraktärerhan mött, om person-presentationer från sinfamilj och släkt, om tjänstefolk, generaler,marskalkar och kungar, om sina egna tankarom religiositet och om frimureriska tankar ochvärden , om sitt besjälade intresse och arbetemed lanthushållningens och utbildningens utvecklingpå det ”stora planet” och tillämpningarpå det kära Edsgatan.Från den stora berättade textmassan har jagefter genomläsning gjort ett antal ”nedslag”.Det är min förhoppning att det ger en bild avdet upplevda skeendet och av den människaEn gång KFUK:s semesterhemi grannskapet.som ser och delger detsamma. Jag hoppas ocksåatt det kan kan ge mersmak till fortsatt fördjupningi ämnet men också förmerad vetskapom trakten när man vandrar vägarna vid Edsgatanoch längs sjön Alstern.Fadern var hovpredikantWingårds berättelser inleds med tidiga barnaårmed föräldrar och syskon i Stockholm där,fadern Johan, var hovpredikant. Vid sommarboendepå Drottningholm berättar han omhändelser när han som lekkamrat hade, denunge kronprinsen Gustaf Adolf (blivande kungGustaf IV Adolf). Familjen Wingård flyttade tillGöteborg 1780 när fadern tillträdde biskopsämbeteti Göteborgs stift.Livet med föräldrar och syskon tecknar Johanömsint och respektfullt . Han återkommerofta med minnesbilder av de rättesnören hanfick från hemmet och bar med sig genom livet.Det kristna budskapet var fast förankrat. Dennågra år yngre brodern Carl-Fredrik gick studievägenoch kom med tiden att avlösa fadernpå biskopsstolen. Han blev senare Sveriges Ärkebiskop,var mycket politiskt aktiv och fruktadmen också beundrad för stor duglighet.Efter några års Uppsalastudier slog han inpå den militära banan.Det händelserika året1809, när Gustaf IV Adolf avsattes, hade J.avancerat till t.f. chef för artilleristaben och1813, under Svenska fälttåget i Tyskland, varhan överstelöjtnant och adj. hos artilleribefälhavaren.Händelserna i Tyskland där Napoleonsmarskalk Bernadotte visade stor duglighetfår omfattande utrymme i berättandet.Dramatiskt avsättandeWingård berättar också hur han tjänstgjordei armén när kung Gustaf IVAdolf som regentoch militär misslyckades i det drama som utspeladesig i norra Europa. Detta ledde framtill det historiska och dramatiska avsättandetnär general Adlercreutz med åtföljande kollegorgick in på slottet och hindrade kungenfrån att brådstörtat fly till syd-Sverige, medGillet 2013 | 21

Edsgatans stilfullamangårdsbyggnadlär ursprungligt havarit envånings,men i något skedebyggts på med envåning. Utblickenöver Alsternsvatten och uddarär praktfull.Foto: Bill Ivarssonförhoppning om att där få lojalitet och stödfrån södra armén och ledaren, generalen Toll.1810 gifter sig Johan med 17-åriga FredrikaBjörnberg en av döttrarna till den ”stormrike”grosshandlaren i Göteborg, kommerserådetNiklas Björnberg. (Björnberg skattade 1810 merpengar till svenska staten är vad Malmö stadgjorde. Han ägde också under en tid ett antaljärnbruk i Värmland bland annat Munkfors ochBjörkefors. Det slutade för Björnberg som förmånga, under omvälvande tider, med konkurs ).Johans och Fredrikas äktenskap upplöstes1821. Fredrika boende i Stockholm, fick restenav livet genom Johans omsorg, en livsvarigförsörjning.Processen med att utnämna en ny tronföljare,och valet, som blev den dansk-norske prinsenChristian August/Carl August skildras.Adoptionen av honom till Carl XIII:s kronprinsfick ett tragiskt slut när han föll av hästen vidRevinge Hed och avled. Vid hans begravningi Stockholm med procession genom stadenuppstod det upplopp när Riksmarskalk Axelvon Fersen i täten för begravningståget överföllsoch mördades av pöbeln.Uppdrag i ”Norgefrågan”I spåren efter den politiska oro som följdenämner W. det överraskande initiativ som baronen,löjtnant Otto Mörner tog då han utanfullmakt i ärendet, reste till Frankrike med måletatt få marskalk Bernadotte att ”kandidera”till att bli Sveriges kronprins.Turerna i denna process blev många ochWingård som väl kände till Bernadotte fick numed tiden som militär tjäna honom bl.a. underfälttåget i Tyskland 1813 och med uppdrag iden känsliga ”Norgefrågan”.Wingårds uppskattade insatser, i detta senareuppdrag, blev grund till att han, efter förordav general Adlercreutz, 1814 utsågs till vicelandshövding i Värmland och sedan landshövdingfrån 1815 till 1840. Ett landshövdingeämbetelängre än någon annan haft i länet! Sam-22 | Gillet 2013

Gamla vägräcken skyddar fortfarande vid en bäckpassage.Man säger, att Gudsfruktanär vishetens begynnelsesamt början och slutet af hvarjemenniskas vigtigaste angelägenhethär i världen; och man har ovedersägligenrätt häruti. Men man sägeräfven, att hvar och en har sin egenenskilda uppfattning af religionenssanningar, och man saknar icke helleranledningar dertill att så förhåller sig;ty människan vill i allmänhet så gernagå genvägar, då den rätta angifnavägen blir för tung, och gör sig derföreett religiöst sammandrag af hvadman gillar af vår Christna tro, ellersnarare – en liten i fickformat uttänkt,beqvämligare husbehofs moraltro, attrådfråga när besinningen påkommer,vid inträffade fall eller händelser.Huruvida den alltid svarat till detafsedda ändamålet, lemnas hvar ochen, försedd med en sådan sjelfgjordtro, att bedöma. Mig som också, frånbörjan af mitt inträde i verldsbullret,varit bland dem, hvilka för vighetensskull försett sig med något dylikt, harEtt milstensröse är raserat menvittnar om att det en gång varen länsväg. Med vägvisare tillSt. Rud och Färjestad.det aldrig velat lyckas att finna någonsann tillfredsställelse af den. Nej ! attgå i de tyngre spåren, angifna uti minafäders tro, har gifvit den, utan undantag.Ingen människa lefver dessutomuteslutande för sig själv; och hon kanmed hopp om framgång hvarkenfinna själslugn eller jordisk förkofran,såsom afsöndrad från samhället ellerandra människor, såvida man rigtigtgör sig reda för sin bestämmelse här ivärlden. Nej! Man lefver för egen ochandras upplysning – och den, ju högredess bättre – samt menniskors understödjande.Det kommer endast derpåan, huruvida man rätt och anspåkslöstuppfattat sättet att härvid gå tillvägaoch gagna; ty ingen sjelfklok ockraremed sanningar, eller hvad han trott sigförvärfat på vetandets väg, lyckas mer,än att lysa för någon kort tid och fästauppmärksamheten inom en inskränktkrets af beundrare eller missleddaanhängare.”Johan Didrik af Wingård om sin trovid Edsgatan för ett 40-tal barn från trakten.En av denna skolas grundidéer var växelundervisningdär äldre elever hjälpte och stödde deyngre i studierna.Stephens återvände tidvis till sitt hemland.Åren 1831–32 sände han därifrån frön ochplantor av lärkträd till W. Här finns ”födelse-åren”till det stora och spridda lärkbeståndetvid Edsgatan med några jätteträd kvarlängs gamla landsvägen.På Edsgatan gjordes tidiga försök med attutfodra djurbesättningen med jäst hackelsefoder,motsvarighet till nuvarande ensilage, ochW. annonserar i Wermlands Tidning 1837 efterlantbrukare som kan ha erfarenhet av dennautfodringsmetod. Samtal fördes, skriver han,med Assessor Roman på Rotnäs Gård. W. germånga lovord till sitt tjänstefolk men skriveratt nymodigheter, som den nämnda, ”har mansvårt att ta till sig, men gör så gott man kan”.Fäst vid sina hästarW. berättar ”besjälat” om sina hästar.Varmtfästade var ägare och gårdsfolk vid hästarnaoch särskilt omtalad är vallacken ” Polle” , somgjorde tjänst i 23 år på Edsgatan . Denne slutadesitt liv 32-årig, när åldern tagit ut sin rätt.Efter en begravning i Karlstad berättar W. att”Polle fick anspänd för en kärra, forsla någonav de sörjande med ben som icke kunde uthärdastrapagen i sanden – ty det är djup sandigväg mellan min egendom och staden, hvilketalla mina dragare också ständigt fått erfaraoch det är mer än en halfmil mellan staden ochEdsgatan”.Wingård fick under sin Landshövdingetiduppleva att George Stephens under sjöresa1837 förolyckats när fartyget han reste medled skeppsbrott på Holländska kusten.Stephens bortgång blev det bråda slutet påen pionjärgärning i samhället utöver det vanliga.Wingård tillskrev 1847 myndigheternaför att få hemmanet Skrymterud, tillhörigtEdsgatan, ändrat till Stephens minne. Dennaframställan bejakades med följande text ”tillhågkomst af numera aflidna Engelska agronomenStephens, på vars inrådan Herr f.d.Stats.R. först skall hava inköpt detta hemmanoch som, iföljd af de råd han i öfrigt meddelat,borde tillräknas egentlige förtjänsten afden odling hemmanet vunnit och dess försättandei sådant skick att der kunnat inrättas en24 | Gillet 2013

Från EdsgatansGård syns Majuddenmed DoktorsparetClarholmssommarställe somgeneröst skänktestill sjuksköterskornavid Karlstadslasarett.Foto: Bill IvarssonHvad mossodligar, stenkullarsuppbrytning, stenmurars läggande,med mera kostat mig, utom en mängd andraförbättringsförsök, åkerjordens fyrfaldigaförmering och årliga putsning samt nästanalla husens nybyggnad, vill jag icke här talaom, såsom hörande till historien af min – ochkanske mången annans – förbättringshugoch derunder ofta förekommande misstag:svåra att sedermera afbryta, då någon visscirkulation, eller brukningssätt blifvit grundlagd.Jag roade mig imedlertid härmed, sålänge jag vistades i orten, och sväljde tåligtförtreten, då ett kostbart försök misslyckades,men vann därigenom efterhand en, somjag sagt , dyrbar erfarenhet och slutligenden stora tillfredsställelsen att – efter ettnära trettioårigt arbete, samt efter attundertiden i jorden och byggnader hafvenedsänkt ett icke obetydligt, föga mot egendomenshemmantal , svarande kapital, likasåstort, om ej större än inköpspriset – äntligense min egendom i komplett skick, lemnandemig, så länge jag fanns på stället, en ganskavacker afkastning, till och med utöfver minadjerfvaste förhoppningar, då jag beräknar ipenningar de naturaprestationer, egendomengaf mig och mitt hushåll.”Wingård om sin tid medgårdens uppbyggnadfast skola, beroende i framtiden af hemmanetsafkastning”.Kammarkolligii utslag 5/8 1847.Skolförsöket avslutadesDen fasta skola som provades en tid skulle enligten utredning och fastställd plan bli etableradoch fortsätta också sedan Wingård 1851sålt Edsgatan till agronom P.M. Kollander iHushållningssällskapet, men då framställningeninte fick det sökta statliga stödet avslutadesskolförsöket på Gården.Wingård nämner mer än en gång i sina ”Minnen”att han och brodern, Carl Fredrik, tidigthade placerat Stenen för deras gemensammasista viloplats på Tölö kyrkogård i norra Halland,där föräldrarna vilade. Carl Fredrik avled1851 och Johan Didrik 1854.Edsgatans gård kom senare att ägas ochdrivas av andra godsägare. Två generationerOlsson/ Helmer från tidigt 1900-tal och framt.o.m. 1980 talet. Huvuddelen av gårdens jordoch skog såldes av Sten Helmer till Karlstadskommun och efter Sten Helmers bortgång1982 såldes den vackra mangårdsbyggnadenoch ekonomibyggnader till privatpersoner.Karl Axel HjerdtKällförteckningu Minnen av händelseroch förhållanden under enlång livstid, Johan Didrik afWingårdu Värmlands LänsHushållningssällskap,Jubileumsbok 1802–1953,Nils Vilh. TorpeSkrivet om JohanDidrik af Wingårdu Carlstads historia före1865. C.E. Nygren, 1914u Svenskt biografisktHandlexikon. H. Hofberg,1906u Wermländska Sällskapeti Stockholm 150 år, 1966Gillet 2013 | 25

karlstad för 100 år sedan ”Vår stad har föryngrats under den snart flydda sommaren.” Så summerar Nya Wermlands-Tidningeni september det omfattande nydaningsarbete som genomförts i Karlstad under sommarhalvåret1913. Återkommande nyhetsrapportering under året handlade om de pågående flyttbestyren kringVärmlands regemente från Trossnäs till sin nya plats på Kasernhöjden i Karlstad. Den 11 janauri var detformella flyttdatumet, men avvecklings- och installationsarbetet fortgick hela året och längre än så.I NWT 1913VinterNyutkommen stati-1 stik i början av 1913visade att folkmängdeni Karlstads stadsförsamlingunder 1912ökat med 1.905 ochnu uppgick till 17.802invånare. I Karlstadslandsförsamling låg invånarantaletpå 1.314,vilket var en minskningmed 68 personer.2I början av januariutnämndes kaptenenvid Värmlandsregemente G.R Geijertill adjutant hos konungen.3Den 7 januari fylldebiskopen i Karlstadsstift sedan 1907, J.A.Eklund, 50 år.4På förmiddagen den7 januari inträffadeen eldsvåda på Norrstrandi handlandenNilsson speceriaffär,huset n:r 1 Hagaborg.Vid brandkårensankomst till platsenhärjade elden bådei handelsboden ochlagerutrymmen. Lyckligtviskunde eldensläckas efter cirka20 minuters förlopp.Båda lokalerna fickomfattande skadormedan övre våningenklarade sig bra. Husetägdes av fabrikör AxelSvensson.5Den 10 januarifirades 50-årsdagenav Karlstads stadsfullmäktigesförstasammanträde, då dennya kommunalförordningenav år 1862trädde i kraft.6Vid ett extra sammanträdepå Stadshotelletden 13 januarifattade Karlstadssegelsällskap, underingenjören Gustaf Nygrensordförandeskap,beslut om inköp avny utflottningsbåt tillen kostnad av 1.883kronor. En 30 kvadratmetersskärgårdskryssare,ritad av ingenjörE Salander.7Fonden för en CarlIX-staty i Karlstad,enligt stadsarkitektCrispins förslag,uppgick i januaritill 48.000 kronor.Omkring 9.000 kronorfattades nu innanprojektet kunde realiseras.8Beckasinen, det nyaapoteket i Karlstad,skulle installeras iCentralpalatset (hrSwenséns hus) vidHagatorget i de lokalersom för närvarandeinrymde Hilda Åsbergspappershandel. Detnya hyreskontraktethade undertecknatsoch var på tio år.9I början av februaribevistades Karlstadav den bekanta firmanÅhlén & Holm i Insjön,som åkte land och rikerunt och gjorde reklamför sin affär. I Karlstadskedde det genomfilmförevisning i Hagaordenshus.10 KarlstadsfotografenKarl Nyströmutnämndes i februaritill kunglig hovfotograf.Förslaget till ny11 stadsplan förstadsdelen Viken ochBerget i Karlstad, medundantag för kvarteretAspen, Linden, Eken,Granen, Stenen ochHöjder, tillstyrktes avkunglig befallningshavare.Arméns kasern-antog bland nio in-12byggnadsnämndkomna anbud på uppförandetoch inredandetav ett sjukhus förKungliga Värmlandsregemente i Karlstad,ett av byggmästareC.V. Modin, Östersund,angivet anbud på63.750 kronor.VÅRDen sista mars13öppnade sjöfartenpå Karlstad, dåbogserbåten Ove forceradeisen i inloppet tillstaden. På middageninkom motorseglarenThalia med sockerlastfrån Lidköping tillBröderna Löfberg.14 Kuplettsångarenoch vissångarenErnst Rolf uppträdde imars på Grand hotellscafé.15 Kassören iföreningen”Soldaternas Vänner iVärmland”, grosshandlareLöfberg i Karlstad,fick mottaga en gåvapå 1.000 kronor frånUddeholms Aktiebolagsåsom bidrag till detplanerade soldathemmetinvid regementsplatseni Karlstad.Den 7 april16utbröd en brandi stadsdelen Viken,vilken kunnat fåödesdigra följder. Treuthus som fattat eldstod i ljusan låga närbrandkåren kom tillplatsen, men eftertio minuters intensivtsläckningsarbetevar den värsta faranundanröjd. Slangarnadrogs från vattenposternapå Vikengatan.Den 8 april17uppstod tillbudtill eldsvåda i kioskenvid järnvägsstationen.Elden var docksläckt när brandkårenanlände. Man troddeatt pojkar kastatbrinnande tändstickoreller cigaretter blandbrännbara ämnen.Ett kartongkort i18litet fickformat,upptagande ankommandeoch avgåendetåg vid Karlstads centraloch östra stationutgavs av HjalmarPetersson & C:nis bokhandel.Styrelsen för19Karlstads föreläsningsanstaltutreddepå uppdrag av stadsfullmäktigefrågan omett Stadsbibliotek iKarlstad. Nu bestämdesdet att detta skulleinrättas i nedre botteni komministergården.20 Drätselkammarentillstyrkteett förslagsanslagpå 300 kronor till enbrunn för spillvattenvid avloppsledningeninom Östra och VästraViken.26 | Gillet 2013

Arkeolog Johnny Rönngren (överst till vänster) berättade för intresserade Karlstadsbor om fynden som Arkeologgruppen gjort underutgrävningarna av kvarteret Tingvallastaden. Alltifrån Stora Herrgårdsgatan och gamla husgrunder från tiden före stadsbranden 1865till benpipor och keramikskärvor från flydda tider.Foto: Marie Aakre28 | Gillet 2013

Stora Herrgårdsgatan– ett år senareNorra kyrkogatan/Herrgårdsgatani maj 2012: I kvarteretTingvallastaden, norr om Domkyrkan,pågår arkeologiskautgrävningar inför den andraetappen av Peabs bostadsbyggandei området.När Arkeologgruppen AB satte spaden ijorden förra våren, var det med en ganskaklar bild av vad som väntade. Dettaeftersom man ett år tidigare grävt i kulturlagreni den sydvästra delen av kvartereti samband med att första byggnadsetappenskulle ta sin början.Då, våren 2011, påträffades resterav en smedja, som kan ha tillhört deverkstadsbyggnader som hade kopplingtill Karl IX:s kungsgård, som mantror låg där Tingvallagymnasiet liggeri dag. Kopparmynt från drottningKristinas tid, 1600-talskeramik och envackert arbetad kniv är något av detandra man hittade.Inför utgrävningarna 2012 kändeman till att det på en av tomterna idetta område skulle ha bedrivits krogverksamhet.Att Byhls krog, (namnetefter tomtens ägare), enligt gammalKarlstadshistoria, inte hade det bästarykte, är kanske preskriberat nu. Menplatsen där den låg fann arkeologerna,liksom ett par husgrunder till från1700-talet.Imponerade stort gjorde den fintoch prydlig stensatta Stora Herrgårdsgatansom arkeologerna blottlagt ischaktet. Denna gata, som deladekvarteret fram till den stora branden1865, finns med på den äldsta Karlstadskartanfrån 1646.Ett nytt modernt bostadsområde är nu på plats efter att arkeologerna gjort sitt.Foto: Erik BondeNär utgrävningarna visades för allmänhetenunder två kvällar förra vårenströmmade Karlstadsborna dit ihundratal. Intresset var långt störreän arkeologerna, som berättade kunnigtoch entusiasmerande, hade förväntatsig.Tre huskroppar med sammanlagt74 bostadsrätter, Tingvalla 1 ochTingvalla 2, har nu uppförts i det historiskakvarteret.Marie AakreNybygget sett från andra hållet.Gillet 2013 | 29

Bergslagens Artillerimusikkår marscherade längs Sandbäcksgatan, eskorterad av fordon från Brigadmuseet.Foto: Marie AakreBrigadmuseet invigdesi strålande solskenHertigen av Värmland, prins Carl Philip,klippte till och museet var invigt.Foto: Alfred AakreI ett strålande försommarväderinvigdes Sveriges Brigadmuseumlördagen den 1 juni.Hedersgäst och bandklippare varhertigen av Värmland, prins CarlPhilip.Ramade in den högtidliga invigningengjorde Bergslagens Artillerimusikkår,som inlett med en konsert påStora torget och därefter marcheratförbi Residenset, över Klarabron ochlängs Sandbäcksgatan till det nyainfanteribrigadmuseet.Militära larvfordon och soppkökfanns uppställda på gårdsplanen ochförstärkte känslan av all militärhistoriasom stod i fokus denna dag. Invigningstalarnastod i kö, var och en föratt ge sin reflektion kring värdet av ettbrigadmuseum.Bengt Alsterlind inledde ceremoninmed att hälsa alla välkomna och konstateradeatt Karlstadssolen verkligenvisade sig från sin allra bästa sida dennadag.Andra talare var landshövding KennethJohansson och kommunalrådetPer-Samuel Nisser. Brigadmuseets chefBjörn Tomtlund, som också var I2: sistechef, drog ett urval av de beslutsprocessersom ligger till grund för tillkomstenav Sveriges Brigadmuseum.”En lång och brokig resa som börjadeför 13 år sedan”, konstaterade han.På plats var också Carl Zarmén somär chef för Sveriges MilitärhistoriskaArv (SMHA), ett rikstäckande nätverkför militära museer och föreningar.Han framhöll bland annat vikten avatt kunskapen om vår militära historiaförs vidare till nya generationsled.”Det är med stor glädje jag invigerSveriges infanteribrigadmuseum.Stort grattis och lycka till!”Med de orden förklarade prins CarlPhilip museet öppnat.Ett besök i det nya, fantastiskt finamuseet med basutställningen ”Sverigei skuggan av Kalla kriget”, rekommenderasvarmt!Marie Aakre30 | Gillet 2013

Nu har Karlstadfått ett verkligthöghus. Om husetär vackert eller intekan väl diskuteras.Det är i alla fall ritatav den kände arkitektenWingård.Foto: Per BerggrénEtt nytt Karlstadväxer fram Vi upplever nu att Karlstad hållerpå att förändras radikalt: snart ärbebyggelsen i Kv. Vågmästaren heltfärdig, Bryggudden med sitt höghushåller på att tas i bruk och de flytande bostäderna i Mariebergsvikenblev inflyttningsklara under våren 2013. Karlstad visar sig mot Vänern!Gillet 2013 | 31

Karlstads flytandehus ligger i Mariebergsvikenoch ärbostadsbyggnadermed relativt småoch kompaktalägenheter.Hyran är däremotinte liten! 14–15tusen kronor för entvårumslägenhet!Foto: Per Berggrén”Med ny syn på betydelsen av vattenkontakt, menär det numera möjligt att uppföra hus vid och tillMan kan alltid, vid varje tidsperiod,påstå att nu händer det något ochnu byggs den nya staden, men det ärnu, genom de nya bostadsområdena,som man märker att Karlstad är enstad mitt i ett deltaland. De nya bostädernaligger alla vid vattnet och harsjöutsikt.Visserligen ligger det gamla Karlstadvid Klarälven, men när man stårvid Stora torget har man endast ytterstlite kontakt med vattnet och älven,därför upplever man kanske inteKarlstad som en sjöstad.Under tidigare perioder har manvarit ”rädd” för vattnet och alla typerav bebyggelse är utförda med ett ordentligtrespektavstånd till sjöar ochvattendrag. Med ny syn på betydelsenav vattenkontakt, men också med nyabyggmetoder, är det numera möjligtatt uppföra hus vid och till och medi vattnet.Örsholmen får väntaSom jag i tidigare nummer av tidskriftenpåpekat, är det många som tyckeratt man borde ha byggt bostäderpå industriområdena vid Örsholmen.Tyvärr gick det inte att uppföra tungabyggnader på denna mark vid det tillfällenär den togs i bruk. Hela områdetär utfyllt och skall konsolideras (liggatill sig för att kunna belastas) innanman kan bygga så tunga byggnadersom bostadshus innebär.Nu har man bebyggt området medlätta industribyggnader och det ärsvårt, att än så länge, riva dem, så etttag till kommer Örsholmen att vara industriområde.Men den som lever fårse!Det gamla Karlstad vid Klarälvenhar stor historisk betydelse och skallbevaras på sina villkor. De byggnader,32 | Gillet 2013

Efter över tjugo år har nu den ”brända tomten” vidStora torget bebyggts. Byggnaden underordnar sigbebyggelsen runt torget, men har ändå sin egenmoderna karaktär.också med nya byggmetoder,och med i vattnet.”En del av stadens historia finns i området runtgamla hamnen. Bostaden för vågmästaren, det villsäga den person som hade hand om järnvågen ihamnen, är nu exteriört renoverad. Huset liggervid de nybyggda husen i kv Vågmästaren. Gilletagerade för att just detta hus skulle vara kvar. Äveni kommunens detaljplan hade byggnaden särskildaskyddsbestämmelser.som byggs till här, skall anpassas tillden befintliga bebyggelsens skala i såvälstorlek som material.Brända tomtenDet är glädjande att den brända tomteni sydöstra hörnet av Stora torgetnu äntligen är bebyggd. Det är ett bostadshusmed bottenvåning för affärslokaler,som nu har fyllt igen dettomma hålet som funnits i över tjugoår.Det nya Karlstad uppfattar jag somdet som ligger vid Vänern ute i deltalandet(vi har även äldre och nyarebebyggelse i ytterområdena, men demtar jag inte hänsyn till nu). Det är här,som de stora strukturerna tidigt anladesgenom till exempel oljecisterner,stora lagerutrymmen för hamnändamåloch lastkranarna för hamnen.Delar av gamla Karlstad finns ävenhär och vittnar om Karlstad som enhamnstad för utförsel av bland annatjärn.Inre hamnenNu kommer delar av hamnverksamhetenatt flyttas ut mot en djuphamnoch därmed blir de inre delarna avhamnen möjliga att exploatera för annatändamål.Vissa delar är redan utnyttjadeoch de allra första hamnområdenaär numera trevliga och uppskattadebostads- butiks- restaurang- ochströvområden.Det är nu och här man skall passapå att än en gång anlägga de storastrukturernas byggnader: höga husoch hus med stor volym – det Karlstadsom visar sig mot Vänern blir detnya Karlstad!Inger BerggrénGillet 2013 | 33

höstgilletDe fyra nya Gillesmedlemmarna, från vänster, Gunilla WesterlindEricsson, Monika Sandberg, Mady Molander och Erik Bonde.Skrivaren Erik Hellberg visar upp Hertig Karl-glaset som BengtNordlöw donerade till Carlstad-Gillet. Foto: Bill IvarssonPer Berggrén och Harry Nyberg presenterade domkyrkoboken.Mikael Lundström avtackades efter sex år som arkivarie.Ett gille i bokpresentationernas teckenPrecis i skarven mellan höstoch vinter, den 29 november,sammanstrålade omkring 130Gillesmedlemmar i Gamla Wermlandsbankeni Karlstad för attnärvara vid 2012 års Höstgille.Efter att åldermannen Monica Elghhälsat välkommen, lät hon kalla in denya medlemmarna. Tre damer och enherre denna gång, som invigdes enligtsedvanlig ceremoni.Rådsberättelsen föredrogs av skrivarenErik Hellberg. Rådet, som sammanträffatsju gånger under året,beviljades ansvarsfrihet. Mikael Lundström,vars mandatperiod gått ut,hade meddelat att han inte ställdeupp för omval och avtackades för sexförtjänstfulla år med blommor somöverräcktes av Monica Elgh. Övrigarådsmedlemmar vars mandatperiodgått ut omvaldes liksom räkenskapsgranskareoch valdelegerade.Gillesbrodern Bengt Nordlöw, bosatti Kalmar, berättade historien kring detglas, ett så kallat Hertig Karl-glas frånLindshammars glasbruk, som han nyligendonerat till Carlstads-Gillet.Per Berggrén och Harry Nyberg presenteradeboken om Karlstads domkyrkasom blev klar under året ochsom utgör nummer 40 i Carlstads-Gilletsegen skriftserie. Gunnar Lundkvistberättade om sin nya bok ”Carlstadi eld och lågor”, som fått nummer41 i Gillets skriftserie.Kvällen avrundades med en godhöstsupé i trivsam anda.Marie Aakre34 | Gillet 2013

VÅRGILLETPå Vårgillet fick Carlstads-Gillet sju nya medlemmar, från vänster: Kerstin Alfraeus-Lindgren, Jan Arnell, Carin Bergström, Björn Gustavsson,Emelie Nilsson, Lill Nilsson och Hans Palm.Foto: Göran EngströmFrån Kungliga slottet tillgamla WermlandsbankenEtt hundratal Gillesmedlemmar mötteupp när Vårgillet av årgång 2013 arrangeradesi Gamla Wermlandsbanken iKarlstad fredagen den 26 april. Temperaturenhöll sig på rätt sida om nollandenna kväll, vilket inte hört till vanligheternadenna osedvanligt kalla ochsegdragna vår.Mingel med förfriskningar inledde kvällen.Sedan åldermannen Monica Elgh hälsat Gillesmedlemmarnavälkomna och riktat en särskildhälsning till Leif Alte, som var den endahedersgillesmedlemmen som närvarade dennagång, var det dags för de nya Gillesmedlemmarnaatt göra entré. Efter traditionsenlig invigningsceremonihade Carlstads-Gillets medlemsantalökat med sju medlemmar, däriblandCarin Bergström, som lite senare återkom somföredragshållare.Skattmästaren Lennart Hellqvist uppdateradede församlade medlemmarna angåendedet ekonomiska läget i Gillet, som i grundenär stabilt. En höjning av medlemsavgiften harGillet 2013 | 35

Carin Bergströmhöll ett kåserandeföredrag på temat”Från Alstersvik tillKungliga slottet”.Hon växte upp iKlara i Karlstad ochflyttade i unga årtill Stockholm.Foto: GöranEngström”Tänk Ekmans konditori och husen runt Storatorget i adventstider när man gick och tittadei skyltfönstren.”dock diskuterats. Rådets förslag omen oförändrad medlemsavgift (225kronor) beslutades av Vårgillet. Förhoppningenär att annonsintäkteri stället ska hjälpa till att täcka kostnadernaför föreningsskriften Gillet.MedborgarförslagKjell Fredriksson gick upp i talarstolenoch berättade om det medborgarförslagsom han lämnat till Karlstadskommun, att det borde skrivas enbok om Karlstads moderna historia.(På sidan 39 återges medborgarförslageti sin helhet). Kjell Fredriksson,som har ett förflutet som kulturchefi Karlstads kommun, efterlyser ocksåböcker och skrifter på teman som exempelvisKarlstads arkitekturhistoria,Stensborgs handelsträdgård och teater-och revylivet i Karlstad.Skrivaren Erik Hellberg informeradeom att en grupp medlemmar representeratCarlstads-Gillet på Karlstadsdagenpå Värmlands museumden 13 april. Även om endast ett parav skrifterna som fanns till försäljningpå Gillets bord fann köpare, finns detett stort värde i att vara på plats, synasutåt och utbyta ideer med andramänniskor och föreningar i sådanahär sammanhang, påpekade han.Då ingen nappade på att ta till ordaunder övriga punkter, förklarade åldermannenmötet avslutat.Spännande livshistoriaDärpå hälsades överintendenten CarinBergström välkommen fram till mikrofonen.”Från Alstersvik till Kungligaslottet”, var ämnet för hennes föredrag.Med värme och humor berättadehon sin spännande livshistoria,alltifrån uppväxttidens Klarakvarter iKarlstad till sin sista tjänstgöring somöverintendent vid Husgerådskammaren,vilket innebär övergripande ansvarför vården av omkring 250 00036 | Gillet 2013

föremål som ingår i de kungliga samlingarnavid sammanlagt tio slott, inklusiveBernadottebiblioteket.Vägen till Kungliga slottet gick ocksåvia föräldrarnas sommarställe iAlstersvik.– Dit flyttade vi ut på sommarenmed dunder och brak, pelargonier, symaskinoch allt annat som skulle med,berättade hon och skrattade.Från de här åren minns hon blandannat roddturer på sjön Alstern, ålfiskeoch närheten till Gustaf Frödingslitterära miljöer. Så småningom skaffadefamiljen sommarstuga på Hammaröi stället.Åkte raggarbil i ”Ränna”Carin Bergström är född 1942 ochhennes far var den välkände KarlstadsjuvelerarenErik Viktor Johansson,som hade butik på Järnvägsgatan.Via flickskola och, enligt egen utsago,en del vilt raggarbilsåkande i ”Ränna”hemma i Karlstad, och med studenteni bagaget, hamnade hon som ungi Stockholm.Bildade familj, utbildade sig till ämneslärarei engelska och tyska och ficktjänst på högstadiet i Täby. I 40-årsåldernvidareutbildade hon sig genomatt läsa till historia som ämne medmålsättning att få en lektorstjänst pågymnasiet, men halkade i stället in påen forskarutbildning inom historia.Carin Bergström disputerade 1991 påen avhandling om lantprästens roll i1700-talets agrara samhälle.Den fortsatta lärarkarriären gick istöpet då hon i stället erbjöds befattningensom första antikvarie vid Riksantikvarieämbetetsavdelning för kulturmiljöer,där hon bland annat fickjobba med att förmedla specialkunskapertill arkeologer, arkitekter ochkulturgeografer.Chef på SkoklosterMellan 1998 och 2007 tjänstgjorde CarinBergström som chef för Skoklostersslott. Därefter, vid 65 års ålder,skulle hon gå i pension var det tänkt.I stället blev hon överintendent förKungliga Husgerådskammaren medtio konservarier under sig, rekryteradav dåvarande riksmarskalken IngemarEliasson. Samlingarna vid de kungligaslotten är statlig egendom, men deförvaltas av kungen.Husgerådskammaren sorterar underKungliga Hovstaterna och arbetsområdenaspänner över ett brett fält,alltifrån konseljluncher, representationsmiddagar,utställningar ochmöbleringar.– Ja, allt måste förstås vara snyggtoch fräscht, konstaterade Carin.Eftersom giftermålet mellan kronprinsessanVictoria och prins Danielägde rum under Carin Bergströms tidsom överintendent vid Husgerådskammaren,föll det också på henneslott att hålla i huvudansvaret för möbleringenav Haga slott innan kronprin-Vice åldermannen Karl Axel Hjert, åldermannen Monica Elgh och skrivaren Erik Hellberghöll i mötesförhandlingarna.sessparet skulle flytta in där. VilketCarin beskrev som något av det roligastehon varit med om.Birgitta Ekberg och Eva Lejrin såg till attmedlemmarna fick en namnetikett vidankomsten till Gamla Wermlandsbanken.Skriver böckerMen i höstas gick hon i pension, påriktigt denna gång.– I dag skriver jag böcker, berättadeCarin Bergström, som har tre barn ochelva barnbarn.Fast det har hon gjort tidigare också.Bland annat som redaktör ochmedförfattare till ”Skokloster slottunder 350 år” och ensam författaretill ”Stina Piper: Grevinna i 1700-taletsSverige” och ”Självständig prinsessa,Sophia Albertina 1753–1829”.Trots att Carin Bergström haft sinarbetsplats på Kungliga slottet ochhaft förmånen att få jobba med kulturhistoriaav unikt slag, har barndomensKarlstad fortfarande en storplats i hennes hjärta.– Tänk Ekmans konditori och husenrunt Stora torget i adventstidernär man gick och tittade i skyltfönstren,mindes Carin drömmande,och uttryckte samtidigt hur gladhon var över att ha blivit medlem iCarlstads-Gillet.En läcker vårsupé med stekt gösfilésom huvudrätt avrundade kvällen ochintogs under gemytlig samvaro.Marie AakreGillet 2013 | 37

Karlstad efter 1950– en oskriven historiaJag föreslår att Karlstads kommun tillsätter en kommitté med uppgiftatt ta fram en bok om Karlstads moderna historia och stimuleraforskningen och bokutgivningen om Karlstads historia i övrigt.Vi har mycket att lära av historien,även om historien aldrig upprepar sig.Att vara politiker eller anställd i enkommun är som att delta i ett jättestortstafettlopp. Politikernas insatserregleras i mandatperiodernas fyraårssträckor.Anställda tar sin stafettpinne,somliga kör en kort sträcka på någotår, andra kör en guldklockesträckaeller mer. Alla känner att de är medoch formar en stark intern kultur, detsom på managementspråk kallas att”samlas vid lägerelden”.För alla som bor i Karlstad är detvärdefullt för den personliga identitetenoch därmed livsvärdet att kännasin stads historia.Om vanliga KarlstadsborOm man vill läsa om Karlstads historia,vad finns det då för böcker? Vihar ju ett fyrabandsverk, som heter”Karlstads historia”. När det gäller tidenfram till ungefär 1950 kan vi varanöjda, även om stadens historia idagskulle skrivas mycket annorlunda.Men Karlstads historia efter 1950 äri allt väsentligt oskriven. Visserligentäcker del 4 tiden fram till 1984, menden är ganska kompendiemässig. Föräldre tider har vi också Nygrens historiai två delar.Vi saknar alltså en modern Karlstadshistoria,som börjar 1900 alternativt1918 alternativt 1945. En sådanskulle vara mentalitetshistoriskt inriktad,det vill säga redovisa hur vanligaKarlstadsbor levde och tänkte. Vidareskulle stadens tekniska och ekonomiskautveckling behandlas mycketmer ingående än vad som gjorts tidigare.Nu bör fokus mer riktas motdet civila samhället och mindre motstads- och kommunfullmäktige.Att ge ut en ny, modern Karlstadshistoriaär inget särintresse för historikerutan en självklar del av kommunenskulturverksamhet. Det är ingenstress utan arbetet får ta en tid detkräver.Många värdefulla böckerDet är alltså en bok som sammanfattarKarlstads historia. Vi har mångavärdefulla böcker, som tar upp delområden.Några exempel utan krav påfullständighet: Lars Wennbergs böckerom Haga, Magnussons bok om Karlstadskartor, Carldéns och Mossbergsskolhistoriker, Karlstads hembygdsföreningsstadsdelsböcker, KarlstadLevers kvartersböcker, Gunnar Lundkvistsböcker, bara för att nämnanågra.Jag vill särskilt lyfta fram boken TillHerrhagen kl.13.24, som handlar omsjukhuset i Herrhagsskolan hösten1945, då 300 kvinnor från koncentrationslägerfick sin första vård efterbefrielsen. Det var en märkligt bortglömddel av Karlstads historia, faständet faktiskt var ett exempel på attvärldshistorien kunde komma ävenhit till Karlstad.Erik Bengtson har i flera böckerskildrat olika perioder i Karlstads historiai en dokumentär romanform.Vi saknar idag en stadshistoriker typKjell Fredriksson talade om sitt medborgarförslagpå Vårgillet. Foto: Göran EngströmMats Ronge. Bengtson är väl den somnärmast skulle kallas stadshistorikeridag.Boken om SandgrundUnder de senaste månaderna hartvå intressanta böcker getts ut. HarryNyberg och Per Berggréns bok omKarlstads domkyrka och Karlstadskommuns kommunarkivs bok medanledning av att vi nu firar 150-årsjubileetav 1862 års kommunallagar.Boken heter Pionjärer, kravalleroch fattiga bönder. Berättelser omKarlstad med omnejd under 150 år.1863–2013.Senare i år kommer så den mycketuppmärksammade boken om Sandgrundshistoria av Gunvor Nyman ochAnita Stjernlöf-Lund.Visserligen finns det sedan någraår ett informellt nätverk ”Karlstads1900-talshistoria”. Vi har emellertidinga resurser att skriva Karlstads historia.Vi kan anordna föreläsningsdagar,så kallade Karlstadsdagar påVärmlands Museum. Andra städer/kommuner som Borås och Jönköpinghar under de senaste åren satsatbetydande belopp på att skriva sinhistoria.Kjell Fredriksson38 | Gillet 2013

Boken om domkyrkan– En viktig pusselbit till Karlstads historiaNär boken om Karlstads domkyrkapresenterades på Höstgillet i fjol, hadedet gått fem år sedan idén föddes.Höstgillet 2007 går till hävderna genom atthedersgillemedlemmen Per Jan Wållgren meddeladeatt han ville bidra till att framställaen omfattande dokumentation om Karlstadsdomkyrka. Bidraget skulle bestå av en störrepenningsumma och han önskade att förredomprosten Harry Nyberg skulle skriva textenoch att Carlstads-Gillets dåvarande åldermanPer Berggrén skulle fotografera.Förutom att det informationsmaterial somtagits fram om kyrkan tidigare endast fannsatt tillgå på antikvarisk väg var det dessutomotidsenligt och framställt utan dagens digitalamöjligheter med vackra färgbilder och en modernlayout.Efter fem års intensivt arbete kunde bokenlanseras den 12 november 2012. Ett femtiotalsärskilt inbjudna gäster med landshövdingKenneth Johansson, biskop Esbjörn Hagberg,domprost Staffan Kvassman och Carlstads-Gilletsålderman Monica Elgh i spetsenhade infunnit sig i domkyrkan, där en kort presentationom boken ägde rum av bokens tvåupphovsmän. Efter presentationen i kyrkanbjöds gästerna på kaffe och tårta iförsamlingssalen.I egenskap av fotograf har detvarit en fantastisk upplevelse attfå tillfälle att se och fotograferaföremål och miljöer som annarsnormalt inte är tillgängliga förallmänheten. Tack vare utomordentligtfint samarbete framför allt med kyrkansvaktmästare Henrik Hermansson och dentextilansvariga Lenah Östlund finns ett flertalav kyrkans klenoder representerade i boken.Tilläggas kan att Per Jan Wållgrens initiativvid höstgillet 2007 ledde till en bok på 216 sidormed 240 bilder, nästan alla nytagna i färg.Boken fick ett hedersomnämnande för sinformgivning och för sina vackra foton av FöreningenVärmlandslitteratur då man utsåg denvackraste Värmlandsboken 2012.Tack vara Harry Nybergs omfattande forskningutgör boken en viktig pusselbit till Karlstadshistoria. Den har dessutom en någotförkortad text på engelska. Fortfarande finnsnågra böcker i lager. Den som vill försäkra sigom en bok kan kontakta undertecknad.Per Berggrén1724 lades grundstenen tillKarlstads nya domkyrka påLagberget. Murmästare ChristianHaller anlitades för att ledaarbetet. Hans skråmärke sitter itaket i den södra korsarmen.Det lilla rummet överst i domkyrkans torn. Härifrån vakade tornväktarenöver staden och använde den långa käppen till att peka ut riktningenom det skulle börja brinna någonstans.Foto: Per BerggrénDen stensatta gångenmed kristna symbolerfrån Västra Kyrkogatantill kyrkporten. Stensättningenlades i sambandden stora renoveringen1916.Gillet 2013 | 39

BAvsändare:Carlstads-Gilletc/o Karlstads kommunGamla Wermlandsbanken651 84 KarlstadPråmkanalen den 1 juni 2013. Lagom till 175-årsjubileet byttes de gamla slussportarna ut mot nya fräscha.Foto: Marie Aakre40 | Gillet 2013