12.07.2015 Views

Nummer 2-2008 - Posten Åland

Nummer 2-2008 - Posten Åland

Nummer 2-2008 - Posten Åland

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

NR 2 <strong>2008</strong> SVENSKAEN ERFARENFRIMÄRKSDEBUTANTwww.posten.ax


Se framåt och i backspegelnI skrivande stund är det en vecka kvar till midsommar, sommarenshöjdpunkt på Åland. För mig gäller det dock att tänka framåt itiden. Då du läser det här är det höst och snart dags att inleda ettnytt, spännande frimärksår. För att få allt att hänga ihop gäller detatt ha god framförhållning med tidsramar för planering av frimärkensom kanske kommer ut om fem eller tio år. Samtidigt måsteman notera vad som händer här och nu. Och inte att glömma, sei backspegeln. Allt detta gör att arbetet med frimärken är så fascinerande,det gäller att vara lyhörd för vad samlarna tycker. Och detviktigaste av allt, att ha bra medarbetare som gör detta möjligt.Anita HäggblomAFFÄRSOMRÅDESCHEFPOSTEN ÅLAND FRIMÄRKENMEDARBETAREJag skriver texterna tillkundmagasinet.KATJA RIKBERGPR & information”Jag jobbar som informatör ochskriver texterna till kundmagasinet,foldrar och annat marknadsföringsmaterial.Dessutom ärjag medlem i Frimärksgruppen,där vi planerar och tar fram allafrimärken. Jag ansvarar ocksåför innehållet och uppdateringarnapå hemsidan och förkontakterna med pressen.”GUNILLA HÄGGBLOMKundtjänst, tyska”Jag jobbar med kundservicepå tyska och engelska. Utöverdet översätter jag vårt magasinoch annat informationsmaterialtill tyska. Det omväxlande arbetetär det bästa med mitt jobb ochdet är stimulerande att kunnahjälpa kunder i många olikaländer.”Det omväxlande arbetet ärdet bästa med mitt jobb.


POSTEN ÅLANDFRIMÄRKENPB 100AX-22101 MARIEHAMNÅLAND, FinlandTELEFONFrån Finland: 018 636 639Beställningar från Finland:0203-40020Från utlandet: +358 18 636 639Telefontid: mån–fre 9.00–16.00FAXFrån Finland: 018 636 608Från utlandet: +358 18 636 608INTERNETwww.posten.axNordenfrimärken:www.topoftheworld.nuE-POSTfrimarken@posten.axBESÖKSADRESSMariehamns postkontor,Nygatan 6, Ma rie hamnREDAKTIONAnita HäggblomKatja RikbergHeidemarie ErikssonBjörn WennströmCecilia MattssonTEXTKatja RikbergLAYOUTCecilia MattssonPRODUKTION<strong>Posten</strong> ÅlandÅlandstryckerietOMSLAGSBILDLucas ErikssonVi reserverar oss för ändringar iinformationen.2•<strong>2008</strong>InnehållSe framåt och i backspegeln 2Medarbetare 2Nya juldekorationer 4Samlarbil 19 4En ängel runt halsen 5Krönika: Håkan Axelsson 5Besök Top of the World 6Kronprinsessan på frimärke 6Julfrimärkesportot <strong>2008</strong> 7Tävlingsvinnare 7Frimärken flyttar 7Biografverksamheten 100 år 7Daniel vill väcka känslor 8Remmare enligt det ryska systemet 14Mångsidiga författare 16Märken med klassiska julmotiv 21Minna 22Ny gräns, ny tid 26Förstadagskuvert <strong>2008</strong> 30Utställningskort <strong>2008</strong> 31Specialstämplar <strong>2008</strong> 32Besök hos konstnären Juha 33Tävling 34Kalender 358 • Åland harhaft elektricitet i100 år 2009. Ettminiatyrark medett vindkraftverkutkommer ijanuari.14 • 2009 ärdet dags för enny serie medfrankeringsetiketter.Temat ärRemmare.16 • Nästa årsfrimärkshäfteheter Åländskaförfattare. Detutkommer i mars.26 • FrimärketNy gräns, ny tiduppmärksammaratt det har gått200 år sedanhändelserna 1809.


4 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENNYHETERNya juldekorationerLagom till julen kommer den fjärde förpackningenmed juldekorationer från <strong>Posten</strong> Åland.Konstnären för juldekorationerna är redan känd för<strong>Posten</strong>s abonnenter. Det är Marianne Häggblom,som även gjorde fjolårets dekorationer och åretsjulmärken. Henne kan du läsa mera om på sidan21. Förpackningen är designad av Linda Karlsson.ÄVEN ETT FRIMÄRKEFörpackningen innehåller fyra olika snöflingor,tillverkade i mässing och täckta med 24 karatsguld. Samtliga dekorationer är försedda med ettguldsnöre och i förpackningen finns också <strong>2008</strong> årsjulfrimärke av Eva-Jo Hancock.FRÅN NOVEMBERFörpackningen med juldekorationer kostar 21 €.Den finns tillgänglig från och med början av november.Samlarbil nr 19Samlarbil nr 19 utkommer i november. Denhär gången är det en svart och gul Chevrolet.Bilen är av årsmodellen 1939 och på sidan finnsfrimärket OS i Beijing, som utkom 9 maj. På bilensmotorhuv finns också konstnären Juha Pykäläinensbild av en spjutkastare, som även fanns på frimärksarketför utgåvan.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 5KRÖNIKADet kittlar attfå nya frimärkenHÅKAN AXELSSONLandskapsarkivarie och medlem i <strong>Posten</strong>s FrimärksrådEn ängel runt halsenLagom till julen utkommer ett smycke medängel motiv, specialgjort för <strong>Posten</strong> Åland.Ängeln är 2 centimeter hög och har ett huvud avåländsk granit och en kropp av silver. Med smycketföljer en halskedja som är 45 centimeter lång.Halsbandet levereras i en present ask och kostar21,90 €. Beställ änglasmycket redan idag så har dudet hos dig i god tid innan du ska börja fundera påjulklapparna!UPPLAGAN ÄR 6500Chevroleten är i skalan 1:45 och upplagan är denhär gången 6500 exemplar. Priset på samlar bil nr 19är 14,70 € och den skickas till dig som abonnerarpå samlarbilar i december. Du som ännu inte samlarpå <strong>Posten</strong>s miniatyrbilar kan när som helst öppnaett abonnemang genom att kontakta <strong>Posten</strong> ÅlandFrimärken.– JAHA, OCH HUR VILL DU HA stämpeln,frågade damen på andra sidan disken. Honhade träffat andra samlare förut och förstått attvi alla vill ha det på olika sätt. Mitt på, i nederkant,bara-lite-i-hörnet – det finns alla smaker.MIN SAMLING BÖRJADE med Ålands förstafrimärke. ”Kul att vara med från början”, tänktejag och kompletterade samlandet av Sverigeoch Finland med Åland. Sen har det rullat på.SAMLAT HAR JAG GJORT sedan 12 årsåldernmed några ordentliga avbrott för andraintressen. Inriktningen har förändrats medtiden men de tre landssamlingarna ligger somen stabil botten. Med tiden har det blivit merbegagnade frimärken, försändelser och exempelpå <strong>Posten</strong>s olika tjänster. Den åländskautgivningen är inte större än att man hinnermed att betrakta varje märke för sig, läsa pålite i informationsmaterialet och kanske göraen utflykt för att se motivet i verkligheten. Attutgivningen varierar och moderniseras är barabra. Trekantiga, grusade och hologramförseddamärken livar upp mitt album.SOM JAG SER DET är det alltid lika kul att sevad nytt som kommer. Som liten var det att slåi atlasen och leta i lexikonet för att förstå vadmotiven var eller varifrån de kom. Det finnsmycket att lära av Ålands frimärken. Fortfarandekittlar det att få nya märken och samtidigt lärasig nya saker.JAG BRUKAR DÅ OCH DÅ ta en tur till någraav <strong>Posten</strong>s kontor för att stämpla lite märkenoch skicka lite försändelser. Det är kanske likamycket ett svepskäl för en tur runt i landskapet.Att slumpen gav mig möjlighet att flytta tillÅland för att jobba här – har det med samlandetatt göra eller inte? Ingen vet.– MITT PÅ TACK, sa jag, och där satt stämpeln.


6 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENNYHETERBesök Top of the WorldVisste du att alla nordiska postverk har en gemensam sidapå internet, där du bland annat kan skriva i gästbokenoch läsa om alla Norden-utgåvor?Sidan hittar du på www.topoftheworld.nu och där kan du läsa omfrimärksnyheter från alla nordiska postverk. Dessutom presenterasfakta om varje land/område.LÄS GÄSTBOKENDu kan också skriva i gästboken och läsa andra samlares frågor ochkommentarer. I samband med varje ny Norden-utgåva presenterasgrundlig information om varje motiv. Informationstexterna finnsfrämst på engelska men också på de respektive postverkens språk.www.topoftheworld.nuKronprinsessan på frimärke1 KLASSI mitten av maj gjorde den svenska kronprinsessan Victoria sitt förstaofficiella besök på Åland. <strong>Posten</strong> Åland ville givetvis uppmärksammahenne på de åländska frimärkena och fick då möjligheten att överräckaett set med egna frimärken med kronprisessan som motiv.Frimärkena var tillverkade med hjälp av tjänsten Mina frimärken ochupplagan var 24 frimärken. Kronprinsessan fick också en frimärksårsboksamt postkort, så hon kunde skicka egna hälsningar från Åland.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 7NYHETERJulfrimärkesportot <strong>2008</strong>I förra numret av Ålandsposten Frimärken kundedu läsa om årets julfrimärke. Portot för frimärket ärJulpost 08 vilket i år innebär att det kostar 0,55 €.Frimärket kan användas för att skicka julhälsningar tillÅland, Finland och Sverige för det reducerade prisetunder en begränsadtid i november ochdecember.TävlingsvinnareI förra numret av Ålandsposten Frimärken fanns det entävling och av alla inkomna svar har följande vinnaredragits:Kirsti Kulokoski, Palonurmi, FinlandFrancois Vandevyer, Gent, BelgienPetra Mannerström, Emkarby, ÅlandBo Björck, Billesholm, SverigeRagnvald Hansen, Oslo, NorgePriserna har skickats hem på posten.De rätta svaren var:1. Kjell Andersén2. Veteranbilar på Åland3. Anni Wikberg4. 10 november5. 1959Frimärken flyttarI början av 2009 flyttas hela frimärksavdelningensverksamhet från lokalerna i centralaMariehamn till nybyggda delar av postterminaleni Sviby i Jomala. I och med flyttenfinns <strong>Posten</strong>s samtliga avdelningar, förutompostkontoren, på ett och samma ställe. Helapersonalen på Frimärken ser fram emot attefter flytten till mera ändamålsenliga lokalerkunna betjäna sina kunder ännu bättre ocheffektivare. Under flyttiden i januari 2009 kandet dock förekomma vissa störningar i telefonoche-postkontakten med Frimärken och vi berer ha överseende med detta.Biografverksamheten 100 årDen 6 april utkommer ett frimärke med temat Biografverksamheten 100 år.Konstnär är Jonas Wilén och frimärket uppmärksammar att det 2009 har funnitsbiografverksamheten i 100 år på Åland. Frimärket skickas ut i abonnemangsleverans1 och du kan läsa mera om frimärket i Ålandsposten Frimärken 1-2009.


8 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENELEKTRICITETEN 100 ÅR


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 9DANIELVILL VÄCKA KÄNSLORDaniel Eriksson är en ny bekantskap för Ålandssamlarna.Han är tidningsfotografen som vill väcka känslor och sommed sina mångsidiga bilder också oftast lyckas. För <strong>Posten</strong>Åland har han fotograferat motiven för två frimärksutgåvorsom utkommer 2009.I 20 år har Daniel Eriksson jobbat som fotograf på Tidningen Åland.– Jag hamnade på fotografjobbet mest av en slump. Efter studentenfanns det ett ledigt jobb på tidningen och det tog jag.Intresset för fotografi hade kommit redan på högstadiet.– Det var släkten och brorsan som fick mig intresserad, det var litehäftigt med kameror.HAR VALT RÄTT YRKEDaniel har inte ångrat att han valde fotografyrket.– Jag tycker om kontakten med människor, det personliga.Jag har definitivt valt rätt yrke!Det bästa med fotograferandet är enligtDaniel att få göra betraktaren nöjd.


10 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENDANIEL ERIKSSONDet finns 22 vindkraftverk på Åland. På bilden ser vi vindkraftverken på Lilla och Stora båtskär utanför Mariehamn.– Jag vill väcka känslor, det kanvara både glädje och förargelse, mendet ska vara något annorlunda, någotsom sticker ut. En bild får inte varaslätstruken.LÄTTARE ATT MANIPULERAUnder Daniels fotografkarriär harmycket förändrats.– Digitaliseringen har ju kommitunder min tid. Och somtidnings fotograf märker jag tydligtav förändringen i informationsflödet.Samtidigt måste man idagvara försiktigare när man bedömertrovärdigheten i bilder. Nu kan manlättare manipulera en bild. Visst gickdet också förr, men det var inte likaenkelt.FÖRSTA FRIMÄRKETMiniatyrarket Elektriciteten 100 år är Daniels första frimärke, senarenästa år utkommer ett Öspelsfrimärke som Daniel också står bakom.– En av de få saker som jag inte har gjort som fotograf på Ålandär att ta fram ett frimärksmotiv.Att utforma miniatyrarket var delvis en utmaning.– Det gällde att få med både det historiska i att elen har funnitspå Åland 100 år och den del som handlar om att bevara polarregionernaoch glaciärerna. Jag funderade länge och konstateradeatt jag ville göra ett grafiskt miniatyrark. Effekterna med präglingoch Metal FX förstärker bilden ytterligare.SAMLAR INTE FRIMÄRKENDaniel har inte något önskemotiv för ett frimärke.– Men som tidningsmänniska skulle det vara roligt att se frimärkensom avbildar historiska händelser, baserat på bilder tagna förr.Någon frimärkssamlare är Daniel inte, han säger sig inte hellersamla på någonting annat.– Men jag har svårt att kasta saker, så alla är väl samlare på sitt sätt.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 11Jag funderade länge och kom fram till attjag ville göra ett grafiskt miniatyrark.EN NY TRYCKPRESS1 januari 2009 har det funnits elektricitet på Åland i 100 år ochdet var naturligtvis staden Mariehamn som var först med det. Detvar Tidningen Ålands grundare Julius Sundblom som var initiativtagareefter att ha skaffat en toppmodern snällpress till tryckeriethösten 1908. Pressen drevs med elström och därför måste ettelverk installeras. Sundblom lyckades övertala stadsfullmäktigeatt godkänna ett kontrakt som innebar att hans elverk skulle försestaden med elektrisk belysning från 1 januari 1909. Bolaget AbMariehamns Elektricitetsverk grundades, men eftersom priset varså högt för den elström som producerades var det få stadsbor somvar beredda att satsa pengar i ”denna nymodighet”.DYRT MED ELEfterhand blev de resterande delarna av Åland elektrifierade mendet tog sin tid. En orsak till att det gick långsamt var att oljelampanhade gjort sitt intåg på landsbygden och blivit så populär att detansågs onödigt med annan belysning. Dessutom kostade det att draelektricitet till byarna. Det var faktiskt först i slutet av 1970-taletsom de mest avlägsna skärgårdsöarna hade kopplats till elnätet.UTVECKLANDE VINDKRAFTIdag finns det 22 vindkraftverk på Åland och vindkraft är den energiformsom ständigt utvecklas på det tidvis vindpinade Åland. Ålandligger i framkant när det gäller utvecklingen av vindkraft i Finlandoch eftersom vindkraft är ett klimatvänligt alternativ är planen att enstor del av landskapets elanskaffning ska komma från vindkraften.28 POSTVERK MEDVERKARMiniatyrarket Elektriciteten 100 år ingår i samutgivningsserienPreserve the Polar Regions and Glaciers. I samutgivningen deltar28 postverk från hela världen (antalet är preliminärt och kan öka.DANIEL ERIKSSONFotografen Daniel Eriksson(f. 1968) är född och uppvuxenpå Åland. Han tog studentenoch började därefter jobba somfotograf på Tidningen Åland.Intresset för fotografi fick hanredan i tonåren och jobbaderedan då extra på TidningenÅland. Daniel jobbar även somfrilansare och har gett ut ett antalfotoböcker, bland annat om denåländska sjöfågeljakten. 2009ger <strong>Posten</strong> Åland ut två frimärkenav Daniel Eriksson.


12 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENDefinitivt antal deltagare meddelas i nästa nummer av ÅlandspostenFrimärken). De deltagande postverken är: Australien, Belgien,Bulgarien, Kanada, Chile, Kroatien, Tjeckien, Ecuador, Estland,Färöarna, Finland, Frankrike, Grönland, Ungern, Island, Indien,Kazakstan, Lettland, Litauen, Nya Zeeland, Norge, Peru, Rumänien,Slovenien, Sydafrika, Schweiz, Uruguay och Åland.I samutgivningen deltar28 postverk från hela världen.ISKRISTALL SOM SYMBOLDet är postverken i Finland och Chile som är initiativtagare tillsamutgivningen som vill uppmärksamma världen på hur viktigtdet är att bevara polarregionerna och glaciärerna. På samtligaminiatyrark i samutgivningen finns den speciella symbolen församarbetet, en iskristall. Miniatyrarken kommer inte att finnastillgängliga i en gemensam förpackning utan kan köpas från varjepostverk.Källor: ”Från åttio transformatorbolag till ett elandelslag” av Ann-Gerd Steinby,Tidningen Åland 18.5.<strong>2008</strong>.DANIEL ERIKSSONFotografen Daniel Eriksson vill inte ta slätstrukna bilder. I den åländska naturen hittar han många spännande fotomotiv.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 13Förstadagsstämpeln föreställer ettsnurrande vindkraftverk. Stämpelär gjord av Anni Wikberg på<strong>Posten</strong>s marknadsavdelning.249 • ELEKTRICITETEN 100 ÅRUTGIVNINGSDATUM22.1.2009Miniatyrarket avbildar ett vindkraftverk med en blixt i bakgrunden. Dessutomfinns symbolen för samutgivningen, en iskristall, i övre vänstra hörnet. Vindkraftverketär präglat medan resten av miniatyrarket är försett med Metal FX.FOTOGRAFDaniel ErikssonUPPLAGA120 000 miniatyrarkVALÖR2,00 €PRIS FDC (EJ SIGNERAT)2,55 €MINIATYRARKETS STORLEK120 x 80 mmPERFORERING13 per 2 cmPAPPER105 g/m²TRYCKMETOD4-färgsoffset + Metal FX+ präglingTRYCKERIThe Lowe Martin GroupPå förstadagskuvertet ser viett vindkraftverk, fotograferatunderifrån. Även på baksidansyns vindkraftverk.


14 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENREMMARE,RYSKA SYSTEMETUTGIVNINGSDATUM2.2.2009FORMGIVNINGAllan PalmerSERIENS VALÖRER0,65; 0,75; 0,80; 0,90 €SERIENS PRIS3,10 €PRIS FDC (EJ SIGNERAT)3,65 €STORLEK40,00 x 30,34 mmPAPPERFluorescens, 105 g/m²TRYCKMETOD5-färgsoffsetTRYCKERIPost DanmarkPå förstadagsstämpeln ser vien västremmare.ALLAN PALMERDen åländske konstnären AllanPalmer (f. 1955) har tidigare gjort19 frimärken för <strong>Posten</strong> Åland.Allan jobbar som skeppare ochkonstnär och driver det egnaföretaget ”A. Palmer Sailing Ab”.Han anordnar främst charterseglingarmed skonertenNordboen. Under sommaren<strong>2008</strong> fungerade han också sombefälhavare på den nybyggda,svenska briggen Tre Kronor.Förutom den marina verksamhetenägnar han sig åt illustrationsarbeten,layout, teckning,målning och skulptur.På förstadagskuvertet finns en kompass samt remmare enligt det ryskasystemet. Korgarna fanns på remmarna för att man också skulle se dem isämre väder.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 15Remmare enligt det ryska systemet2009 är det dags för en helt ny serie med frankeringsetiketter. Det nya temat ärRemmare och den treåriga serien inleds med remmare enligt det gamla, ryska systemet.Konstnär för alla tre frankeringsetiketter är AllanPalmer. Han har tidigare anlitats som konstnär för<strong>Posten</strong> Åland, senast år 2000 med frimärksutgåvan”Hlödver den långe”.VISAR FARLIGA GRUNDEn remmare (även kallad prick) är ett sjömärke somfungerar som navigeringshjälp till sjöss. Traditionellthar det varit viktigast att märka ut inseglingslederoch farliga grund. Idag används remmare främst föratt utmärka själva farlederna.LOTSARNA ANSVARADE FÖR REMMAREFram till 1600-talet var det de kustbelägna socknarnasom hade ansvar för att remmarna hölls i skick.Därefter tog lotsstationerna över ansvaret, tillsammansmed bönderna längs kuststräckorna. Varje vår,innan sjöfarten hade kommit igång, såg man överoch reparerade remmare. Ända fram till 1960-talettillverkades stängerna av granstammar och korgarnaav pärtor (träspån) av kvistfri gran. Idag är det Sjöfartsverketsom ansvarar för alla sjömärken.KORGAR VISADE VÄGENEnligt det ryska systemet låg grynnan på östra sidanav en ostremmare, på norra sidan av en nordremmareoch så vidare. Remmarna hade också korgar påtoppen, så man lätt kunde se dem även i sämre väder.Korgarna är olika placerade, beroende på hurdanremmare det är. Dessa kan man se på förstadagskuvertetför utgåvan.ALLA LÄNDER HADE OLIKA SYSTEMFinland fick sjömärken enligt det ryska systemet1895. På den tiden hade nästan varje land sitt egetsystem för att märka ut farleder. Finland behöll detryska systemet fram till 1980-talet, då man gicköver till ett annat system, som fungerar helt tvärtemotdet ryska systemet. De nuvarande systemen,kardinalsystemet och lateralsystemet avbildas, påkommande års frankeringsetiketter.Källor: ”Ur Ålands forntid”av Reinhold Hausen, Hans Joelsson,Ålands museum och www.apalmersailing.aland.fi.


16 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENMångsidiga författareÅland har många erkända och duktiga författare. I mars utkommerett frimärkshäfte där tre åländska författare uppmärksammas och detär Juha Pykäläinen som är konstnären bakom frimärkena.Vintern <strong>2008</strong> anordnade <strong>Posten</strong> Åland en omröstningpå Åland. Målet med omröstningen var att utse vilkenåländsk författare som skulle göra de redan utseddaförfattarna Anni Blomqvist och Ulla-Lena Lundbergsällskap i frimärkshäftet. Omröstningen pågick underfebruari och väckte stor uppmärksamhet. Det var nuupp till ålänningarna att rösta på sin favoritförfattare.STORT INTRESSE FÖR TÄVLINGENI lokaltidningarna gick debatten het huruvida enomröstning var ett korrekt sätt att utse den tredjeförfattaren på eller inte. Men intresset var rekordstortmed åländska mått mätt, totalt röstade 999personer. Av dessa ville 475 personer se ValdemarNyman på det tredje frimärket, och så blir det!Juha Pykäläinen anlitades som konstnär och hanhar valt att avbilda författarnas porträtt, men ocksåmotiv från deras respektive böcker. Anni Blomqvisthar skrivit om en skärdgårdskvinnas liv i böckernaom Stormskärs Maja och där har Juha funnit inspiration.Valdemar Nymans lyrikbok ”Kom Videla– kom Vadela” och hans samlade citat i ”Jag är enstenskärva …” är kopplingen till korna på ängen.Ulla-Lena Lundbergs tredelade svit om segelsjöfartsyns på det tredje frimärket.UTGIVNINGENFrimärkshäftet utkommer lördagen den 21 mars2009. Då arrangeras de årliga Litteraturdagarna iMariehamns stadsbibliotek. På Litteraturdagarnasamlas författare och personer med litterärt intresse,både från Åland och från kringregionerna, kring ettgemensamt tema. Temat för den sjuttonde upplaganav Litteraturdagarna är Kropp.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 17På häftespärmen avbildas detre författarnas autografer.250 • ÅLÄNDSKA FÖRFATTAREUTGIVNINGSDATUM21.3.2009Förstadagsstämpelnföreställer en öppenbok.KONSTNÄRJuha PykäläinenUPPLAGA95 000 häftenVALÖR9 x Europa (9 x 0,80 €)PRIS FDC2,95 €FRIMÄRKENAS STORLEK53, 57 x 24 mmHÄFTETS STORLEK53,57 x 176 mmPERFORERING13 per 2 cmPAPPER98 g/m²TRYCKMETOD4-färgsoffsetTRYCKERI<strong>Posten</strong> SverigeJUHA PYKÄLÄINENKonstnären Juha Pykäläinen ärfödd 1953 i Tammerfors i Finlandmen bor nu i Sund på Åland.Han är en mångsidig konstnärsom jobbar i många olika teknikersåsom akvarell, gouacheoch olja. Han har även gjortskulpturer, etsningar och grafik.För <strong>Posten</strong> Åland har han hittillsgjort 13 frimärken samt mångaandra filatelistiska produkter.Även på förstadagskuvertet ser vi författarnas autografer.


18 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN’’ Stormen viner runt knutarna. Var det stormen som väckte henne månntro?Men hon borde ha vant sig vid stormen, den som har rasat i fl era dagar utanringaste andhämtning.”ANNI BLOMQVISTutdrag ur boken Stormskärs MajaMICKO KOSKINENANNI BLOMQVISTI Anni Blomqvists föräldrarhem fanns inte många böcker. Honföddes som det första av tio barn och i det lilla skärgårdshemmanetpå Simskäla, som hör till Vårdö, hade man bara råd att skaffa deviktigaste böckerna – katekesen, psalmboken och postillan. Iställetför att läsa böcker berättade man historier för varandra och det vardär Anni Blomqvist fick material till sina kommande romaner.ANNI BLOMQVISTFörfattaren Anni Blomqvist(1909–1990) föddes och levde påskärgårdsön Simskäla, nordostom fasta Åland. Hon gifte sigsom 26-åring och fick två barn.Familjen försörjde sig på fraktsegling,småbruk och laxfiske.Hon debuterade som författare1966 med boken ”I stormensspår”. Boken kom till som ettresultat av sorgen efter atthennes man och ena son hadeförolyckats på havet. Debutromanenföljdes av ytterligarenio romaner som utkom 1967till 1983. Dessutom gav Anni utflera självbiografiska böcker ochmånga av hennes verk översattesockså till finska. Anni Blomqvistdog i juni 1990. Hennes hem påSimkäla är numera museum ochförfattarhem.FEM BÖCKER OM LIVET PÅ STORMSKÄRETAnni deltog under större delen av sitt liv aktivt i samhällsdebattenoch skrev många insändare i Tidningen Åland. Hon ordnadekurser och difterivaccineringar och såg till att få elektricitet tillSimskäla på 1950- och 60-talet. Hennes debutroman ”I stormensspår” (1966) kom till som en väg ut ur sorgen efter att ha förloratsin man och ena son i en olycka 1961. Anni skrev ofta sittandesvid vedlåren i köket, ”innan den riktiga arbetsdagen började”.Efter den första boken ägnade hon sig åt skrivandet på heltid,delvis på grund av att hennes astma gjorde det omöjligt att ha kvardjuren. 1968 kom boken ”Vägen till Stormskäret”, som var denförsta av fem böcker som handlade om Stormskärs Maja.LÄMNADE INTE SIMSKÄLADen första boken om Stormskäret väckte viss uppmärksamhet mendet stora intresset för Stormskärs Maja kom med filmen om Majapå 1970-talet. Turister och journalister började vallfärda till författarinnanpå Simskäla. Anni lämnade aldrig sitt Simskäla, utom försjukhusvistelser. Ville man träffa henne fick man komma dit, ochdet gjorde bland annat de finska presidenterna Urho Kekkonen ochMauno Koivisto. Anni Blomvist dog 1990, hemma på Simskäla.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 19STEFAN ÖHBERGVALDEMAR NYMAN’’ Ett blanksvart koöga är en renare livsens brunnän vilket som helst förkromat avgasningsrör.Vi har vuxit upp med kon och mår inte bra avatt byta ut kospenen med dess varma mjölkstrålemot plastslangar med syntetiska besprutningsmedel”VALDEMAR NYMANutdrag ur Sanct Olof 1971VALDEMAR NYMANValdemar Nyman debuterade relativt sent, som 40-åring, medboken ”Som tusen liljor” (1944). Valdemar hämtade motiv ochinspiration från den åländska naturen och kulturen och många avpersonerna i boken är hämtade ur åländska bytraditioner, även omde exakta dragen är fiktiva. Många av hans böcker driver också enreligiös diskussion och ibland förde han fram impopulära åsikterom kyrkliga digniteter.Författaren Valdemar Nyman(1904–1998) föddes i Österbotteni Finland och flyttade till Åland1935. Han jobbade somkyrkoherde och därefter somlandsprost i St Mikaels kyrkai Finström. Valdemar Nymandebuterade som författare 1944med boken ”Som tusen liljor”,som skildrar 1800-talets Åland.Valdemar Nyman skrev sammanlagt7 romaner, flera lyrikböckeroch många faktaböcker omÅland. I ”På åländska vägartill lands och till sjöss” berättarValdemar Nyman om sin resalängs den åländska naturen därhan tar upp kulturhistoria ochnatur vetenskap i förening med enstark hembygdskänsla.HISTORISKA ROMANER OCH LYRIKBÖCKERValdemar Nyman skrev historiska romaner och till de störstaframgångarna räknas ”Broder Kilian” (1974), som handlar omen katolsk munk på Kökar på 1400-talet och dennes troskamp.Valdemar Nyman har också skrivit ett antal lyrikböcker samtmånga åländska guideböcker om natur och kultur. Han har ävengett ut en brevväxling mellan författaren Anni Blomqvist ochhennes vänninna Hildegaard Ostarhild.


20 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN’’Så det gick bra för er?” ropar jag tillbaka.”Jo du!” svarar Carl Gustaf. ”Tog du med dig en skyffel?”Han låtsas att han har rummet fullt med pengar. Mendet är andra tider nu än när Erik Petter kom hem medbehållningen i ullsäcken. Nu är det mera sällan skepparenser pengarna som han seglar in.ULLA-LENA LUNDBERGutdrag ur boken LeoULLA MONTANULLA-LENA LUNDBERGFörfattaren Ulla-Lena Lundbergföddes på Kökar 1947. Honväxte upp i Svenskfinland mentillbringade alla sina somrarpå Kökar. Sedan länge leverhon som fri författare i Borgå iFinland. Lundberg debuteradesom femtonåring 1962 med denlilla diktsamlingen Utgångspunkt(1962). Hennes produktionomfattar radiodramatik, noveller,romaner och dokumentärböcker.Viktiga titlar ur den senare produktionenär, förutom sjötrilogin,Sibirien. Ett självporträtt medvingar (1993), Regn (1997) ochMarsipansoldaten (2001). Ulla-Lena Lundbergs böcker är oftaprisbelönta, t.ex. med Runebergspriseti Finland (1998) ochSvenska Akademins Finlandspris(1994). Böcker av henne är översattatill finska, danska, tyska,holländska och ryska.ULLA-LENA LUNDBERGUlla-Lena Lundberg är fortfarande aktiv författare. Hennes mångsidigaförfattarskap spänner över många genrer och ämnesområden,men Åland återkommer som ett bärande tema. Bäst känd är honför sin så kallade sjötrilogi, Leo, Stora världen och Allt man kanönska sig (1989–1995). Här skildras den åländska allmogeseglationen,högsjöseglationen och dagens färjetrafik. ”Det är där ute påvattnet som det avgörs hur vi ska leva på land”, sägs det i Leo.GENOMBROTT 1976Författaren härstammar själv från Granboda i Lemland, den bydär mycket av handlingen i sjötrilogin utspelar sig. Kökar, där honär född, har haft en avgörande betydelse för hennes författarskap.Sitt egentliga genombrott fick hon 1976 med dokumentärbokenKökar, som skildrar skärgårdskommunen genom dess människor.De följdes senare av två romaner med Kökarmotiv, Kungens Anna(1982) och Ingens Anna (1984).MOTIV FRÅN USA OCH SIBIRIENKökar bildar en klangbotten för Ulla-Lena Lundbergs helaproduktion, även om den unga författaren strax styrde ut motstora världen efter den tidiga debuten med den lilla diktsamlingenUtgångspunkt (1962). Under sin karriär har hon skrivit böckermed motiv från USA, Japan, Afrika och Sibirien.Källor: Mariehamns stadsbibliotek; www.mhbibl.ax och http://sv.wikipedia.org.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 21Märken medklassiska julmotivDet är Marianne Häggblom som är konstnär för åretsjulmärken. På dem ser vi motiv som förknippas medjulen: en jultomte, julröda tulpaner, en domherre och enängel. Dessutom finns det hologram på varje julmärke!Varje år går medel från försäljningen av <strong>Posten</strong>s julmärken tillvälgörande ändamål. Årets bidragsmottagare är Stall Joy ochMariehamns räddningsverk.JULMÄRKEN <strong>2008</strong>UTGIVNINGSDATUM9.10.<strong>2008</strong>KONSTNÄRMarianne HäggblomUPPLAGA14 000 ark à 20 självhäftandemärkenPRIS3,50 €MÄRKENAS STORLEK23 x 26 mmARKENS STORLEK146 x 210 mmPAPPER110 g/m²TRYCKMETOD4-färgsoffset + hologramTRYCKERIKeab PaperMOTTAGAREStall Joy anordnar ridterapi på den egna gården i Hammarland.Stall Joy vill använda julmärkesmedlen för att införskaffa enhandikapp anpassad vagn, så att även rullstolsburna personer kandelta i ridterapin. Mariehamns räddningsverk vill införskaffa enflytspark för julmärkesmedlen. Flytsparken är utvecklad av ettåländskt företag och är en isbåt som används för säkra turer på isoch på vatten. Med hjälp av den kan Mariehamns räddningsverkförbättra sina operativa räddningsinsatser.LOTTERI OCKSÅ I ÅRPå baksidan av varje julmärkesark finns ett lottnummer. Den 12januari 2009 dras vinnarna av många fina priser, bland annat ettresepresentkort på 1000 €, två helgpaket på hotell Havsviddeni Geta på Åland och fem digitalkameror. Vinnarna presenteras ide åländska lokaltidningarna, på www.posten.ax samt i <strong>Posten</strong>sbeställningsbroschyr nr 1-2009. På <strong>Posten</strong>s hemsida kan du läsamera om lotteriet.MARIANNE HÄGGBLOMMarianne är född 1951 ocharbetar som grafisk formgivare.I grunden är hon dekoratör ochhar en påbyggnadsutbildninginom grafisk form. Förutomformgivningen, som är likamycket ett intresse som ett arbete,är Marianne intresserad av konst,speciellt ikonmåleri, som hongärna skulle ägna mera tid åt.Marianne har, förutom åretsjulmärken, formgett juldekorationernaför 2007 och <strong>2008</strong>.


22 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENminnaEN ÅLÄNDSK KLÄDDESIGNER I BÖRJAN AV SIN KARRIÄRÅrets utställningskort är gjorda av den åländska kläddesignernMinna Palmqvist. Uppdraget var spännande och inspirerande förMinna och hon vill gärna fortsätta sitt samarbete med <strong>Posten</strong> Åland.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 23Jag önskar att jag hade målat Åländskbondbrud. Den är fantastisk!Minna Palmqvist är född och uppvuxen i Jomala på Åland. Efterstudenten flyttade hon till Åbo i Finland för att studera vid YrkeshögskolanSydväst och tog där en kandidatexamen som formgivarei beklädnad 2004.– Efter det tog jag ett sabbatsår och jobbade som elevassistentoch gjorde samtidigt små beställningsjobb. Men planen var helatiden att jag skulle studera vidare.Året efter började hon på Konstfack i Sveriges huvudstad Stockholmoch tog där en magisterexamen i textil 2007.VILL FÅ BÄTTRE SYSTEM OCH FLYTVåren <strong>2008</strong> jobbade Minna som designassistent hos kläddesignernFilippa K i Stockholm.– Det var väldigt lärorikt och nyttigt att jobba som designassistent.Men tvärtemot vad många tror så är det inget glamouröstjobb. Det var mycket dataarbete, kontroll av prover och kontaktertill fabriker. Men att göra den typen av jobb är nödvändigtför att få förståelse för hur branschen fungerar.Den resterande delen av <strong>2008</strong> har Minna fått möjligheten attägna sig åt sin egen design på heltid. Hon har fått ett arbetsstipendiumfrån Ålands Kulturdelegation.– Det gav mig möjlighet att fortsätta jobba med mitt magisterprojekt.Målet är att jag ska få ett bättre system och flyt i mitt


24 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENMinna har fått ett arbetsstipendium som ger henne möjlighet att fram till slutet av <strong>2008</strong> jobba med sinaegna projekt på heltid. Under den tiden hoppas hon kunna knyta till sig personer och agenter som underlättarhennes arbete i framtiden.Det var spännande att få en specifik uppgift.Ämnet var förutbestämt men ändå relativt fritt.arbete. Jag vill kunna knyta kontaktertill mig så jag inte behöver göra alltsjälv. Att få ha en egen agent vorehärligt!SAMLADE BAKGRUNDSINFORMATIONAtt bli tilldelad uppdraget att göraårets utställningskort var förvånandemen roligt för Minna.– Det var spännande att få en specifikuppgift. Ämnet var förutbestämtmen ändå relativt fritt.För att ta reda på bakgrundsinformation om olika postuniformeranvände sig Minna av internet.– Jag googlade mycket, ibland var det svårt att hitta rätt pågrund av att internetsidorna var på olika språk. Men jag slogupp vissa nyckelord, till exempel ”post”, det hjälpte mig mycket.Dessutom hade Postmuseum i Stockholm mycket bildmaterial.Resultatet blev en samling kort med postkläder från vitt skildatidsepoker.– De gamla dräkterna och uniformerna försökte jag avbilda påett modernt sätt. Kombinationen med de nyare, regntåliga ochfärggranna postkläderna gjorde att det blev en bra helhet.HAR INTE RITAT PÅ NÅGRA ÅRMinna ritar och skissar inte så mycket till vardags.– Jag har målat tidigare, men inte på några år nu. Jag ritar barameditativt och för att komma ihåg vad jag har tänkt. Uppdragetfrån <strong>Posten</strong> gjorde mig först nervös, jag trodde att min hand inte


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 25Minnas examensarbete på Konstfackheter ”Intimately Social” ochhär visar hon upp en väst från denkollektionen.Jag vill själv vara en samlare,men lyckas inte riktigt.kunde göra modebilder eftersom det hade gått två år sedan jagritade aktivt. Men så småningom kom jag in i det igen.VILL VARA EN SAMLAREMinna samlar inte på frimärken eller andra filateliprodukter.– Men jag älskar att folk samlar på saker. Det är den maniskaupprepningen som ger en lyckokänsla. Jag vill själv vara en samlaremen lyckas inte riktigt.Minna har påbörjat många samlingar, men har ännu inte kommitså långt.– Jag har börjat samla på Eiffeltorn i miniatyr och snöglober.Men jag har bara två-tre stycken av varje. Om det inte skulle finnasekonomiska begränsningar och utrymmesbrist skulle jag samla påprovdockor!BONDBRUDEN ÄR FANTASTISKMinna skulle gärna vilja göra andra produkter för <strong>Posten</strong> Ålandoch är även öppen för att bli frimärkskonstnär i framtiden. Någotdrömmotiv har hon inte.– Men jag önskar att jag hade målat Åländsk bondbrud. Det ären fantastisk tavla!MINNA PALMQVISTKläddesignern Minna Palmqvist(f. 1980) är utbildad vidbeklädnadslinjen vid YrkeshögskolanSydväst i Åbo och haren magister examen i textil frånKonstfack i Stockholm. Undersommaren och hösten <strong>2008</strong> harett arbetsstipendium från ÅlandsKulturdelegation gett hennemöjlighet att ägna sig åt sin designpå heltid. Utställningskorten och-frimärkena är Minnas förstajobb för <strong>Posten</strong> Åland.


26 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN252 • NY GRÄNS, NY TIDTexten på stämpelbilden är inspirerad avde inristade siffrorna på gränspålen.UTGIVNINGSDATUM22.1.2009FORMGIVNINGCecilia MattssonUPPLAGA200 000VALÖREuropa (0,80 €)PRIS FDC (EJ SIGNERAT)1,35 €FRIMÄRKETS STORLEK35 x 35 mmARKETS STORLEK2 x 15 märkenPERFORERING14,25 per 2 cmPAPPER104 g/m²TRYCKMETOD4-färgsoffset + foliering +präglingTRYCKERISouthern Colour PrintROBERT JANSSONFrimärket är fyrkantigt men placeras ”på kant”, 45 grader, på förstadagskuvertet.På kuvertet ser vi en gammal karta samt Rysslands och Sverigesflaggor. Texten på baksidan kommer från fredsfördraget i Fredrikshamn 1809.CECILIA MATTSSONCecilia Mattsson (f. 1970) jobbarsom grafisk formgivare på <strong>Posten</strong>Ålands marknadsavdelning, därhon bland annat ansvarar förfrimärksproduktionen. Cecilia haralltid varit intresserad av text ochform och hon är utbildad inomgrafisk formgivning och reklamvid RMI Berghs och EkenäsHandelsinstitut samt till dekoratörvid Vasa Handelsläroverk. Honhar även gått konstlinjen vidKaris folkhögskola. Cecilia hartidigare jobbat på reklambyrå,tryckeri och i fotoaffär.BILD ARKPå frimärket ser vi en gränspåle som ursprungligen stod i Ålands hav. Gränspålenär präglad på frimärket. Dessutom är en yta av frimärket folierad medsilver. På frimärksarket återkommer gränspålen samt en gammal karta.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 27Ny gräns, ny tidHändelserna för 200 år sedan gjorde att Åland blev en del avdet ryska imperiet och 22 januari ger <strong>Posten</strong> ut ett frimärkesom uppmärksammar händelserna på Åland 1808 och 1809.1807 träffades två av Europas mäktigaste män i stadenTilsit i Preussen. Det var Napoleon av Frankrikeoch Alexander av Ryssland och de beslutade då hurkontinenten skulle delas upp. Den svenska kungenGustav IV Adolf, som vid den här tiden ocksåregerade över Finland och Åland, uppmanades avRyssland och Frankrike att gå med i en blockad motStorbritannien. Kungen vägrade och därmed fickden ryska tsaren fria händer att anfalla Svea rike.MISSNÖJE HOS ÅLÄNNINGARNADen 29 mars 1808 kom ryska soldater över isen tillBrändö i Ålands östra skärgård. Men på grund avden islossning som väntades fick de 50 soldaternaorder om att återgå till Åboland. I samma vevaplanerade tsar Alexander att anfalla Sveriges fastlandvia Åland, tack vare öarnas strategiska placering.Den ryska styrkan fick åter order om att besättaÅland och snart steg 840 man i land på Åland, medhuvudfäste på Kumlinge. Landstigningen ledde tillstort missnöje hos ålänningarna och istället för attlyda ryssarnas order gick den åländska allmogen tillanfall. Allmogehärden på 450 frivilliga anlände tillKumlinge 10 maj 1808 och lyckades tvinga ryssarnatill kapitulation och de tillfångatog cirka 500 man.EN HÅRD VINTEREfter att de ryska trupperna försvunnit börjadefältbefästningar byggas för kanoner och ett åländsktlantvärn organiserades. Gustav IV Adolf beslöti juni att själv ta ledningen över operationen isödra Finland, med Åland som bas. Men efter fleraanfallsförsök, följda av motgångar, övergav kungentankarna på fortsatta expeditioner österut och


28 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN”Hans Maj:t Konungen af Swerigeafstår oåterkalleligen och för altid …de Åländske Öarne.”återvände till Sverige i mitten av oktober 1808. De kvarvarandesvenska soldaterna, cirka 6 000 man, inkvarterades i allmogensgårdar runt om på Åland. Vintern blev dock hård och tusentalssoldater drabbades av feberepidemi och avled.Ovan: Gustav IV Adolf, Napoleon avFrankrike och Alexander av Ryssland.Nedan: Kung Gustav IV Adolf ombord påkungajakten Amadis.J. HÄGG.SVENSKARNA RETIRERADESamma vinter fanns Rysslands överbefälhavare von Knorring med20 000 man i Åbo på finska fastlandet. Hans order var att ta överÅland från svenskarna, för att sedan ta sig vidare till det svenskafastlandet. Från Sveriges sida anlände befälhavare von Döbeln med7 200 man till Åland. Den 13 mars 1809 avsattes Gustav IV Adolfgenom en oblodig statskupp, vilket kunde ha lett till fredsförhandlingaroch ett avslut på kriget. Men ovetande om detta sattesig ryssarna samtidigt i rörelse mot Åland. 19 400 ryska soldaterträngde sig fram i fem anfallsriktningar. Det svenska försvaretinledde reträtt och 17 mars flydde de över isen mot Grisslehamnpå svenska sidan. I början av sommaren fanns en styrka på mer än10 000 ryska soldater på Åland och svenskarnas möjligheter tillmotanfall var nu borta. Åland var definitivt under rysk kontroll.FREDSFÖRDRAG I FREDRIKSHAMNFredsförhandlingarna inleddes i augusti och fredsfördraget undertecknadesden 17 september 1809 i Fredrikshamn. I fördragetsartikel IV bekräftas Rysslands kontroll över Åland: ”Hans Maj:tKonungen af Swerige afstår oåterkalleligen och för altid … de ÅländskeÖarne.”AVGÖRANDE FÖR UTVECKLINGENAnslutningen till det ryska imperiet blev avgörande för Ålandsfortsatta utveckling. På 1830-talet påbörjades byggandet av


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 29AUG. MALMSTRÖM.I mars 1809 närmade sig 19 400 ryska soldater Åland i fem olika anfallsriktiningar. Det svenska försvaret inledde reträtt och 17mars flydde de över isen från Eckerö på Åland mot Grisslehamn på svenska sidan. Svenskarna hade förlorat och Åland var nuunder rysk kontroll. Bilden föreställer svenskarnas återtåg över isen.fästningen i Bomarsund (fästningen uppmärksammades av <strong>Posten</strong>Åland bland annat i ett jubileumshäfte från 2004). Vid fredsförhandlingarnai Paris 1856 blev Åland demilitariserat och 1861grundades staden Mariehamn. Första världskriget blev inledningenpå Ålandsrörelsen, som i sin tur ledde fram till dagens självstyrelse.EN GRÄNSPÅLE PÅ FRIMÄRKEFrimärksmotivet visar en gränspåle som 1810 blev placerad påön Flötjan i Ålands hav, där den nya gränsen mellan Sverige ochRyssland gick. Gränspålen i trä finns nu i Ålands museum och ärett av få föremål som berättar om Ålands och Finlands avskiljandefrån Sverige.Anslutningen till det ryskaimperiet blev avgörande förÅlands fortsatta utveckling.MERA INFORMATION PÅ INTERNETHändelserna för 200 år sedan uppmärkammas på många sätt bådei Sverige, på Åland och på finska fastlandet. Om alla evenemang,men även om krigets bakgrund, kan man läsa på www.1809.fi ochwww.markesaret1809.se.EN GEMENSAM FÖRPACKNINGÄven Finland och Sverige ger ut frimärken för att uppmärksammamärkesåret 1809. Finlands miniatyrark med fyra frimärken utkommersamma dag som det åländska frimärket, 22 januari, medanSverige har utgivning 26 mars. För att understryka den gemensammahistorien som Finland, Sverige och Åland har, kommer enförpackning att ges ut tillsammans.UTKOMMER 26 MARSFörpackningen innehåller ettminiatyrark med fyra frimärken frånFinland, ett frimärke från Åland ochtvå frimärken från Sverige. Dessutomfinns korta texter på finska, svenskaoch engelska om händelserna 1809.Förpackningen utkommer 26 mars.Den presenteras närmare i ÅlandspostenFrimärken 1-2009.Källa: Ålands museums utställning ”Vi blefvoryssar”, sommaren <strong>2008</strong>.


30 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENFörstadagskuvert <strong>2008</strong>Helsakskort,Pom, Koka, Tycke,9.5.<strong>2008</strong>Norden – Drottningkleven,27.3.<strong>2008</strong>OS i Beijing <strong>2008</strong>,9.5.<strong>2008</strong>Julen <strong>2008</strong>, 9.10.<strong>2008</strong>Bondros (frankeringsetikett), 27.3.<strong>2008</strong>Europa – Brevskrivandet,9.5.<strong>2008</strong>Fyrar, 6.6.<strong>2008</strong>Mina frimärken– Ridsport, 9.10.<strong>2008</strong>Fiskar, 1.2.<strong>2008</strong>Naturmiljöer,Mariehamn, 15.4.<strong>2008</strong>Åländsk bondbrud,15.8.<strong>2008</strong>Naturmiljöer,Lumparland, 15.4.<strong>2008</strong>Mitt Åland, MarcusGrönholm, 26.7.<strong>2008</strong>Nu kan du köpa årets förpackning med åländskaförstadagskuvert. Förutom samtliga årets frimärkeningår årets serie med frankeringsetiketter medbondros samt årets helsaker av Lotta Jansdotter.Årets FDC-förpackning finns tillgänglig från ochmed den 9 oktober och kostar 30,50 €.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 31Utställningskort <strong>2008</strong>WIPA, Wien, 18–21.9.<strong>2008</strong>Nordia, Stavanger, 23–26.10.<strong>2008</strong>Frimærkeforum, Fredericia,7–9.11.<strong>2008</strong>Kesfila, Jyväskylä, 28–30.3.<strong>2008</strong>Int. Briefmarkenmesse, Essen,8–10.5.<strong>2008</strong>Int. Briefmarken Börse, Berlin,10–12.10.<strong>2008</strong>Frimärksmässa, Helsingfors,25–26.10.<strong>2008</strong>Turun Kevät, Åbo, 1–2.3.<strong>2008</strong>Frimynt, Helsingborg, 12.4.<strong>2008</strong>Frimärkets dag, Stockholm,27.9.<strong>2008</strong>Int. Briefmarkenbörse, Sindelfingen,24–26.10.<strong>2008</strong>Stamp Passion, Hertogenbosch,11–13.4.<strong>2008</strong>Förpackningen med utställningskort från <strong>2008</strong>finns till salu från och med 9 november. Temat förårets utställningskort är postkläder och konstnär ärMinna Palmqvist.Utställningskorten är frankerade med specielltframtagna utställningsfrimärken och stämplademed en utställningsstämpel. Årets förpackningkostar 22,20 €. Du kan även köpa alla åretsutställnings frimärken i en förpackning. Deninnehåller 12 häften och kostar 67,20 €.


32 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENSpecialstämplar <strong>2008</strong>3.5 Ålands Marthadistrikt6.6 Fyrar (maximikort)14.6 Postrodden6.7 Bondbröllopsmarknad9.8 Bomarsundsdagarna10.8 Spelmansstämmapå Kökar19.9 Eckerö Post- och tullhus180 år27.9 Getadraget9.10 Frimärkets dagVarje år uppmärksammas vissa evenemang påÅland med en specialstämpel. I slutet av åretutkommer en förpackning med alla specialstämplar.Förpackningen består av kuvert frankerade medåländska frimärken och stämplade med specialstämpeln.Förpackningen kostar i år 11,00 € ochfinns till försäljning från och med 9 oktober.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 33EVENEMANGJuha Pykäläinen är en mångsidig konstnär som jobbar i många olika tekniker.I sin ateljé i Strömbolstad i Sund har han dessutom en egen ramverkstad. På bildendemonstrerar Juha för intresserade besökare hur det går till att trycka grafik.De åländska samlarkundernatrivdes på besöket hos JuhaPykäläinen.En av Juhas skulpturer i utställningslokalen.Besök hos konstnären JuhaI maj ordnade <strong>Posten</strong> Åland ett besök hos konstnärenJuha Pykäläinen för de åländska samlarkunderna.Juha Pykäläinen har sin ateljé i anslutning till sin bostad i naturskönaStrömbolstad i Sund. Besökarna fick träffa Juha och höra honomberätta om sitt arbete som mångsidig konstnär. Under kvällen fannsdet också gott om tid för social samvaro och besöket avslutades medatt Juha signerade sina senast utkomna frimärksutgåvor.


34 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENTÄVLINGTävlingNu kan du delta i <strong>Posten</strong>s spännande tävling. Svaren på tävlingsfrågornahittar du i gamla nummer av Ålandsposten Frimärken eller i <strong>Posten</strong>sfrimärkskatalog. Bland alla som lämnar in rätt svar lottar vi ut tre exemplarav ”Ålands frimärken berättar 2004–2005”. Lycka till!1. Vilket år utkom samlarbilen av märket Morris1000 Van?2. Vad var temat för utställningskorten 1999?3. Vilken konstnär gjorde frimärket Gastronomi?4. Vilket datum utkom frimärket Spelmansmusik2003?5. Vilket djur fanns på samlarbladet som utkom2 februari 2004?Tävlingskupong1. ............................................................................................................................2. ............................................................................................................................3. ............................................................................................................................4. ............................................................................................................................5. ............................................................................................................................NAMN .....................................................................................................................ADRESS ...................................................................................................................POSTADRESS ............................................................................................................LAND ......................................................................................................................Skicka in kupongen till: <strong>Posten</strong> Åland Frimärken, PB 100, AX-22101 MARIEHAMN, ÅLAND, Finland innan den 30 januari 2009.Kupongen kan kopieras.


ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN • 35Utgivningar 2009KALENDER22 januari Elektriciteten 100 år(Preserve the Polar Regionsand Glaciers)Miniatyrark22 januari Ny gräns, ny tid 1 frimärke2 februari Remmare, Ryska systemet Frankeringsetikett21 mars Åländska författare Häfte med 9 frimärken, 3 olika motiv6 april Biografverksamheten 100 år 1 frimärke8 maj Europa – Astronomi 1 frimärke8 maj Dykning 1 frimärke8 maj Åland – ölandet 3 helsakskort1 juni Passagerarfärjor 2 frimärken1 juni Passagerarfärjor 2 maximikort27 juni Mina frimärken, Öspelen Självhäftande häfte med 8 frimärken, 1 motiv16 september Naturmiljöer från Åland,Saltvik och Föglö2 frimärken9 oktober Julen 2009 2 frimärken9 oktober Julen 2009 2 maximikort9 oktober JulmärkenLeveranser och stopptiderLEVERANS-NUMMERSTOPP FÖRABOÄNDRING LEVERANS INNEHÅLL1-2009 2 mars april Elektriciteten 100 år, Ny gräns, ny tid,frankeringsetikett, Åländska författare(häfte), Biografverksamheten 100 år2-2009 4 maj juni Europa, Dykning, helsaker, Passagerarfärjor,2 maximikort3-2009 7 september oktober Mina frimärken (självhäftande häfte),Naturmiljöer – Saltvik och Föglö, Julen,2 maximikort4-2009 26 oktober november Årssats, julmärken, förpackningar,juldekorationer, årsblad, Sepacförpackningm.mÖvriga abonnemangsleveranser (OBS! PRELIMINÄRA LEVERANSTIDER)PRODUKT LEVERANS PRODUKT LEVERANSMyntförpackning 2009 mars Ålands frimärken berättar <strong>2008</strong>–2009 novemberSamlarbil nr 20 april Konsttallrik nr 12 decemberFrimärksklocka nr 7 juni Samlarbil nr 21 decemberKonsttallrik nr 11juni


36 • ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKENKALENDERMässor 2009<strong>Posten</strong> Åland deltar i följande mässor under året. Uppgifterna är preliminära och kan komma attändras. Detta meddelas i så fall i kommande nummer av Ålandsposten Frimärken.NORRPHIL 2009 HONG KONG 2009 TAMFILA FRIMÆRKEFORUMTäby, Sverige,Hong Kong, Kina, Tammerfors, Finland, Fredericia, Danmark,27–29 mars14–17 maj9–11 oktobernovemberKEVÄT-ABOEX 2009 NORDIA 2009 ITALIA 2009Åbo, Finland,Hafnarfjördur, Island, Rom, Italien,4–5 april28–31 maj21–25 oktoberFRIMYNTHelsingborg, Sverige,18 aprilFRIMÄRKETS DAGStockholm, Sverige,26 septemberINT.BRIEFMARKENBÖRSESindelfingen, Tyskland,23–25 oktoberINT. BRIEFMARKENMESSE INT. BRIEFMARKENBÖRSE FRIMÄRKSMÄSSAEssen, Tyskland Berlin, Tyskland, Helsingfors, Finland,6–10 maj2–4 oktober24–25 oktoberPå samtliga mässor, förutom i Stockholm, finns ett utställningskort, ett utställningsfrimärke samten -stämpel. Temat för 2009 är lokala torg och konstnär är Anette Gustafsson. I nästa nummerav Ålandsposten Frimärken kan du läsa mera om både konstnären och utställningskorten samt-frimärkena.Specialstämplar 2009Följande evenemang har hittills beviljats specialstämplar under 2009:12.2 RÄDDA BARNEN 50 ÅR 27.6 NATWEST ISLAND GAMES 20092.3 ÅLANDS FRIMÄRKEN 25 ÅR 30.6 NATWEST ISLAND GAMES 20099.5 ÖSTERSJÖFONDEN 20 ÅR 4.7 NATWEST ISLAND GAMES 20091.6 PASSAGERARFÄRJOR (MAXIMIKORT) 9.10 JULEN 2009 (MAXIMIKORT)13.6 POSTRODDEN 9.10 FRIMÄRKETS DAGTillägg kan göras under året. Dessa meddelas i så fall i kommande nummer av magasinet samt påwww.posten.ax. På hemsidan kan du också se bilder av specialstämplarna.Helgstängt<strong>Posten</strong> Åland Frimärken håller stängt följande helgdagar:JULHELGEN NYÅRSDAGEN LÅNGFREDAGEN ANNANDAG PÅSK24–26 december <strong>2008</strong> 1 januari 2009 10 april 13 april

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!