Regionalt skyddsombud - LO

Denna skrift är framtagen av RSO-gruppen som är tillsatt av LOs Miljöocharbetslivsutskott (MOA) och där följande förbund är representerade:Christina Järnstedt, LO, gruppens ordförandeJörgen Eriksson, Svenska ByggnadsarbetareförbundetGöran Söderlund, Svenska ElektrikerförbundetTorbjörn Jonsson, Fastighetsanställdas FörbundGunilla Ericsson, GS, Facket för Skogs-, Trä- och Grafisk branschMartine Syrjänen Stålberg, Handelsanställdas förbundChaker Nassar, Hotell och Restaurang FacketBo Andersson, Industrifacket MetallPeter Larsson, Svenska KommunalarbetareförbundetAnja Westberg, Svenska KommunalarbetareförbundetLena Jonasson, Svenska KommunalarbetareförbundetThomas Henriksson, LivsmedelsarbetareförbundetKalle Källman, Svenska MusikerförbundetPeter Sjöstrand, Svenska MålareförbundetThomas Brännström, SEKO – Facket för Service och KommunikationMartin Miljeteig, Svenska TransportarbetareförbundetMarkus Pettersson, Svenska Transportarbetareförbundet© Landsorganisationen i Sverige 2011Textbearbetning: Madeleine RandquistFoto: Lars Forsstedt (om inget annat anges)Grafisk form: LOOriginal: MacGunnar – Information & MediaTryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2011isbn 978-91-566-2730-9lo 11.11 1 000

InnehållFörord 6RSO – ett fackligt uppdrag 9Vad är ett regionalt skyddsombud? 9Skyddsombud – ett fackligt uppdrag 10RSO och andra skyddsombud – likheter/skillnader 11Varför har vi regionala skyddsombud? 11Fokus på de mindre företagen 14Olika utformning av RSO-uppdraget 16RSO i den fackliga organisationen 19Arbetsmiljön integrerad i övrig facklig verksamhet 19Det fackliga laget 19Mål för RSO-verksamheten 20Planering av RSO-verksamheten 21Det formella förfarandet när RSO utses 22Utbildning 234 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

8 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

RSO – ett fackligt uppdragAtt vara regionalt skyddsombud, RSO, är att inneha ett fackligtuppdrag. Uppdraget styrs av 6 kapitlet i arbetsmiljölagen ochrespektive förbunds arbetsordning. RSO har samma befogenhetersom de lokala skyddsombuden. Förutom att bedriva regelrättskyddsombudsarbete omfattar uppdraget att RSO skafungera som stöd för lokala skyddsombud inom sitt kollektivavtalsområde.Vad är ett regionalt skyddsombud?Ett regionalt skyddsombud, RSO, är ett skyddsombud som utsesav den lokala fackliga arbetstagarorganisation att verka påflera arbetsställen inom ett visst område, ofta geografiskt avgränsat.Rätten att utse RSO regleras i arbetsmiljölagen, 6 kap2 § 3 stycket.Skyddsombud har funnit i Sverige sedan 1912 och regionalaskyddsombud sedan 1949. Du kan läsa mer om RSO-uppdragetshistoria på sidorna 14–15.RSO-verksamheten i siffrorSammanlagt finns det cirka 1 100 regionala skyddsombudinom LO-förbunden. Utöver dessa finns regionala skyddsombudäven inom en del av TCOs och SACOs förbund.RSO-verksamheten finansieras till viss del av statligt bidragsom fördelas via Arbetsmiljöverket. Förbunden måste dock tillskjutamedel själva för att klara av att bedriva verksamheten.RSO – ett fackligt uppdrag | 9

Arbetsmiljölagen, 6 kapitlet 2 §2 § På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundetsysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett ellerflera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombud skautses även på ett annat arbetsställe, om arbetsförhållandenakräver det. För skyddsombud bör ersättare utses.Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisationsom är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållandetill arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation,utses skyddsombud av arbetstagarna.För ett arbetsställe där sådan skyddskommitté som avsesi 8 § inte har tillsatts får en lokal avdelning inom ett förbundeller en med sådan avdelning jämförlig sammanslutning avarbetstagare utse ett skyddsombud utanför kretsen av arbetstagarnapå arbetsstället (regionalt skyddsombud). Rätten attutse ett regionalt skyddsombud gäller endast om avdelningeneller sammanslutningen har någon medlem på arbetsstället.Bestämmelser om hur skyddsombud på fartyg ska utsesfinns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870).Skyddsombud – ett fackligt uppdragAtt vara skyddsombud inom ett LO-förbund är att inneha ettfackligt uppdrag. Skyddsombudet är de anställdas fackliga representanti arbetsmiljöfrågor och utses av sitt förbund/region/avdelning – inte av arbetsgivaren.Skyddsombudet har en lagstadgad rätt att agera i arbetsmiljöfrågor.Dessa rättigheter finns uppräknade bland annati arbetsmiljölagens kapitel 6. Skyddsombudet omfattas ävenav förtroendemannalagen.10 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Det som skiljer uppdraget som skyddsombud från andrafackliga uppdrag är att skyddsombudet företräder alla anställdapå arbetsstället och inte bara medlemmar. Den fackligaorganisationen förhandlar visserligen bara för medlemmarnamen skyddsombudet verkar utifrån arbetsmiljölagen och dessföreskrifter – som omfattar alla arbetstagare på arbetsstället.RSO och andra skyddsombud – likheter/skillnaderAlla skyddsombud som är utsedda av den lokala fackliga organisationenhar samma ställning som facklig representantoch samma lagstadgade rättigheter när det gäller att agera iarbetsmiljöfrågor. De skillnader som finns mellan RSO ochandra skyddsombud gäller formalia:Skyddsombud(lokalt skyddsombud)Utses av den lokala fackligaarbetstagarorganisationen.Utses att verka inom sittskyddsområde på sitt egetarbetsställe. Har dock inte rättatt företräda anställda hosexempelvis entreprenörer somarbetar på samma arbetsställe.Regionalt skyddsombud(RSO)Utses av den lokala fackligaarbetstagarorganisationen.Utses att verka på ett visstskyddsområde som identifierasgenom branschtillhörigheteller avtalsområde och somoftast även avgränsas geografiskt.Varför har vi regionala skyddsombud?Svaret på rubrikens fråga kan tyckas självklart: För att säkerställaatt fackligt skyddsarbete kan bedrivas även på små arbetsställenutan eget skyddsombud eller skyddskommitté. Allaarbetstagare har rätt till säkra, trygga och utvecklande arbeten.RSO – ett fackligt uppdrag | 11

RSOs övergripande uppgifter– Aktivera arbetstagare och arbetsgivare för att få igånglokalt arbetsmiljöarbete på arbetsstället.– Verka för att arbetsgivaren bedriver ett systematisktarbetsmiljöarbete utifrån sitt ansvar och sina skyldigheterenligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen ochArbetsmiljöverkets föreskrifter (till exempel bedöma riskeroch dokumentera dessa, upprätta handlingsplaner samtvidta åtgärder och följa upp dem).– Bedriva regelrätt skyddsverksamhet inom sitt skyddsområde.– Verka för att det utses lokala skyddsombud.– Stödja lokala skyddsombud så att de får erforderlig arbetsmiljöutbildningoch tid för sitt uppdrag.– Återföra kunskaper och erfarenheter från arbetsplatsernatill sitt förbund/region/avdelning, inklusive rapportera nyarisker och trender i arbetsmiljön.ombud på de små arbetsställena är likartade som de var närRSO tillkom.RSO-uppdraget idag innehåller flera delar (se faktarutan)och blir alltmer omfattande. Den tekniska utvecklingen bidrartill att det ständigt tillkommer nya arbetsmiljöproblemoch därmed arbetsuppgifter för RSO. Dessutom har förändringarpå arbetsmarknaden såsom slimmade arbetsorganisationer,fler tidsbegränsade anställningar, en större förekomstav bemanningsföretag, utländska företag med mera lett till enstörre arbetsbelastning för RSO. Även neddragningar på Arbetsmiljöverketpåverkar givetvis RSO-verksamheten.RSO – ett fackligt uppdrag | 13

Några nedslag i RSO-uppdragets historia2012 har Sverige haft skyddsombudi hundra år. Möjligheten för de lagen moderniserades. Bland annatinnan den dåvarande arbetarskydds-fackliga organisationerna att utse togs tillståndskravet bort och systemetmed regionala skyddsombudregionala skyddsombud kom dockförst 1949 och i form av en specialvariantsom främst skulle gälla den. Lagen, som sedan den börjadeutvidgades till hela arbetsmarkna-på små och rörliga arbetsplatser, gälla 1978 heter arbetsmiljölagen,främst inom byggnads- och skogsarbete.Samtidigt infördes bestäm-men bestämmelserna om RSO-verk-har ändrats flera gånger sedan dessmelsen i lagen att skyddsombud får samheten har legat kvar i stort settutses på arbetsställen med minst oförändrade.fem anställda och att skyddskommittéska inrättas på företag med ar fick RSOs två huvuduppgifter: AttI och med 1970-talets lagändring-mer än 50 anställda.bevaka att arbetsgivaren uppfyllersina skyldigheter och att ”sökaEn viktig begränsning som hämmadeutvecklingen av RSO-uppdragetunder de första dryga tjugo åren det lokala skyddsarbetet. I förarbe-vinna arbetstagarnas medverkan” ivar att Arbetarskyddsstyrelsens tillståndbehövdes. Dessutom hade hölls också vikten av att RSO ”aktitenatill 1974 års lagstiftning fram-arbetsgivaren i praktiken möjlighet verar det lokala skyddsarbetet”.att motsätta sig att regionalt skyddsombudutsågs.lagändringar i kraft. Även efter dessa1991 trädde ganska omfattandeDet dröjde ända fram till 1974 kvarstod aktiveringen av det lokalaFokus på de mindre företagenDen regionala skyddsombudsverksamheten är en viktig resursför arbetsmiljöarbetet på mindre arbetsställen, för bådeanställda och arbetsgivare.I uppdraget ingår att besöka arbetsstället, informera om14 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

arbetsmiljöfrågor samt driva på och bevaka att arbetsgivarenuppfyller sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningenoch föreskrifterna.En viktig del av RSO-uppdraget är att aktivera det lokalaskyddsarbetet, bland annat genom att lokalt skyddsombud utarbetsmiljöarbetetsom en huvuduppgiftför RSO, medan uppgiftenatt ”söka vinna de anställdas medverkan”ströks. Det antas ha berottpå att det systematiska arbetsmiljöarbetet(då under namnet Internkontroll)infördes i lagen och att dettaarbete förutsätter att arbetsmiljöfrågornaintegreras i linjeorganisationen,det vill säga i arbetsställetsdagliga verksamhet.1996 utkom rapporten ”De regionalaskyddsombudens verksamhet”(Arbetslivsrapport 1996:22). I rapportenanalyserades utfallet av 1991års lagändringar. Citatet nedan urdenna rapport är en bra beskrivningav RSOs vardag även idag:Olika undersökningar ger i stort sammabild av vad de regionala skyddsombudenfaktiskt gör. Ombudensöker utse, utbilda och stödja lokalaskyddsombud och även i övrigt främjainternt arbetsmiljöarbete i småföretagen.Vad de regionala ombudenmest gör är emellertid att själva övervakaarbetsmiljön och verka för attbrister åtgärdas. (…) Med än mer träningoch stöd i den svåra aktiveringsuppgiftenkan de regionala skyddsombudenkanske få lokala skyddsombudutsedda och verksamma i någotfler småföretag. Dock saknas det förutsättningarför att de ska kunnaväsentligt minska sin egen övervakningav småföretagens arbetsmiljöer.Med i snitt fyra anställda per företagförblir det mycket svårt att rekryteraskyddsombud och än svårare försådana att verka självständigt i förhållandetill cheferna. Samtidigt harde senare små resurser att utvecklaen god internkontroll.RSO – ett fackligt uppdrag | 15

ses bland medlemmarna på arbetsstället. Fördelen med att haett ”eget” skyddsombud är ju att hon eller han finns på platsjust på det aktuella arbetsstället.Att vara skyddsombud på ett mindre företag är dock inte alltidlätt. Därför ingår det i RSO-uppdraget att fungera som stödoch bollplank för de lokala skyddsombuden. Det kan handlaom att vara mentor för nyvalda skyddsombud och att rent allmäntfinnas till hands för att ge information, besvara frågoroch komma med tips och råd.RSO kan också behöva bistå ett skyddsombud rent konkreti komplicerade situationer. Problem som uppstår i arbetsmiljöfrågorska givetvis i första hand lösas mellan parterna på detberörda arbetsstället. Om det inte lyckas ska RSO via sitt förbund/region/avdelninghjälpa till med att driva ärendet vidare.Olika utformning av RSO-uppdragetRSO-uppdraget är ett fackligt förtroendemannauppdrag somman innehar på hel- eller deltid eller efter det behov som respektiveförbund har. Det innebär att tiden för uppdraget varierar.Alla LO-förbund har dessutom egna arbetsordningarför RSO-verksamheten. Det som står i LOs förbundsgemensammahandledning för RSO behöver med andra ord kompletterasmed respektive förbunds arbetsordning.Redovisningen av tid och verksamhet i uppdraget är mycketviktig och den utgår från LOs och förbundens gemensamtframtagna mallar. Dessa utgår från de återrapporteringskravsom statsmakterna ställer på LO och förbunden för det erhållnastatsbidraget.Om RSO-uppdraget kombineras med ett annat fackligtuppdrag eller anställning måste RSO-verksamheten och desskostnader ovillkorligen redovisas åtskild från annan tid ochandra kostnader. Hur RSO-verksamheten ska redovisas från16 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

den lokala nivån, det vill säga förbund/region/avdelning, tillförbundskontoret behandlas i respektive förbunds arbetsordningeller i direktiv från förbundskontoret till region/avdelning.RSO – ett fackligt uppdrag | 17

18 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

RSO i den fackligaorganisationenRSO spelar en nyckelroll i det fackliga arbetsmiljöarbetet, inteminst för att säkerställa att alla medlemmar – oavsett branschoch arbetsställets storlek – har rätt till en facklig företrädaresom bevakar, driver på och följer upp att arbetsgivaren uppfyllersina skyldigheter enligt lag och föreskrifter. Arbetsmiljöarbetetär dock ett lagarbete, där hela den fackliga organisationenssamlade styrka, kunskaper och resurser ska utnyttjas.Arbetsmiljön integrerad i övrig facklig verksamhetFörutsättningen för att arbetsgivaren ska kunna bedriva ettsystematiskt arbetsmiljöarbete enligt gällande lag och föreskrifterär att arbetsmiljöfrågorna tas in i linjeorganisationenoch integreras i den dagliga verksamheten.Motsvarande integrering måste göras inom den fackliga organisationen,för att säkerställa att facket håller jämna stegmed arbetsgivarna.Det innebär att hela den fackliga organisationen i förbundet/regionen/avdelningenska vara involverad i planering ochuppföljning av RSO-verksamheten.För att RSO ska få det stöd de behöver och de fackliga kravenkunna drivas effektivt måste dessutom samtliga ombudsmänoch andra fackliga företrädare med förhandlingsmandatfå utbildning i arbetsmiljöfrågor.Det fackliga lagetFör att RSO ska kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa möjligasätt behöver hon/han tryggheten i att veta att det finns stödRSO i den fackliga organisationen | 19

och hjälp att hämta hos den fackliga organisationen. Det gällergivetvis även andra skyddsombud.Den del av den fackliga organisationen som RSO är knutentill (förbundet/regionen/avdelningen) ska ha:––Någon som är ansvarig för RSO-verksamheten.––Arbetsordning som även innefattar rutiner för introduktion,utbildning och fortlöpande stöd till RSO i uppdraget.––Strategier och handlingsplaner för RSO-verksamheten.En samordnad facklig strategi för RSO-verksamheten är viktig.Hela den ”fackliga verktygslådan” måste kunna användas omdet uppstår problem. RSO ska inte lämnas ensam, utan heladen fackliga organisationens samlade styrka, kunskaper ochresurser – till exempel vad avser förhandlingar – ska utnyttjas.Läs också mer i kapitlet ”Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningenagera om/när …” längre fram i denna skrift.Till stödet för RSO-verksamheten hör också att det ska finnasen organisation och rutiner för krishantering. I sitt fackligauppdrag kan RSO bli utsatt för trakasserier, hot och våldeller hamna i andra krissituationer (till exempel vid en dödsolyckapå en arbetsplats). Det ska finnas en namngiven personbåde på lokal och central nivå som är ansvarig för krishanteringoch som vid behov kan förmedla kontakt till rättexpertresurs.Se respektive förbunds arbetsordning!Mål för RSO-verksamhetenPå förbundsnivån måste det finnas övergripande mål för RSOverksamheten.Förbundets årliga uppföljning och verksamhetsplaneringav arbetsmiljöarbetet ska dessutom brytas nedper region/avdelning. Genom målstyrning kan verksamhetenbli effektiv och ändamålsenlig.20 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Det behövs både kortsiktiga och långsiktiga mål samt kvantitativaoch kvalitativa mål. Målen preciseras i verksamhetsplanen.Givetvis ska i planeringen ingå att verksamheten sedanska följas upp.Planering av RSO-verksamhetenFörbundet/regionen/avdelningen har ansvar för hela RSOverksamheten.Detta innefattar både övergripande planeringoch den kartläggning och ”omvärldsanalys” som ska ligga tillgrund för den löpande planeringen och uppföljningen på regionen/avdelningenav RSO-verksamheten. Förbundets/regionens/avdelningensansvar omfattar även de redovisningskravsom statsmakterna ställer på LO och förbunden för erhållnastatsbidrag.Övergripande planering––Visioner och mål för RSO-verksamheten.––Rutiner och arbetsordning med mätbara mål – kvantitetoch kvalitet – på arbetsplatsbesök och uppföljning, kontaktermed myndigheter och så vidare.––Genomförandeplan – prioritering, resurser, tider under året.––Analys, utvärdering och redovisning av verksamheten. Tillbakablick– vad var bra, vad var mindre bra, resurser, avsatttid och medel.––RSOs egen utbildning och utbildningsplan.––Gemensamma och/eller tvärfackliga arbetsmiljösatsningarmellan förbunden och LO-distrikten i länen/regionerna –samordning, samverkan, analys, avrapportering.Kartläggning och analys––Antal arbetsställen, anställda och arbetsgivare som berörs?––Hur är den geografiska spridningen av arbetsställena?RSO i den fackliga organisationen | 21

att vara RSO. Ansvaret för underrättelsen ligger på respektiveförbund/region/avdelning.Introduktion av RSO i uppdragetRSO har rätt till en fullvärdig introduktion och funktionsutbildningfrån förbundet/regionen/avdelningen. Dessutombehövs fortsatt stöd så att nytillkomna RSO kan komma in isitt nya uppdrag så snabbt som möjligt.Förbundets/regionens/avdelningens arbetsordning skainnehålla en introduktionsplan med uppföljning för nya RSO.Planen ska bland annat innehålla rutiner för information omersättning för förlorad arbetsförtjänst, arbetsvillkor, övriga ersättningaroch försäkringsskydd samt utbildningsplan medmera.I samband med att ett RSO rekryteras och utses ska förbund/region/avdelningnoga gå igenom utbildningsbehov ochlägga upp en utbildningsplan som uppdateras årligen.UtbildningUtbildning för RSO ska bestå av grundutbildning och fortlöpandevidareutbildning i arbetsmiljöfrågor, inklusive branschspecifikafrågor. Dessutom ska RSO ha facklig utbildning förrollen som fackligt förtroendevald.ArbetsmiljöutbildningArbetsmiljöfrågorna blir hela tiden mer komplexa i de små ochmedelstora företagen. Därför behöver RSO, förutom funktionsutbildning,även kontinuerlig vidareutbildning som avserden/de aktuella branscherna. Utbildning och erfarenhetsutbyte– till exempel tvärfackligt – är också viktigt för att RSOska stärkas i sin roll som fackligt förtroendevald och få möjlighetatt bygga ut sitt nätverk.RSO i den fackliga organisationen | 23

Dessutom samlar respektive förbund/region/avdelning årligensina regionala skyddsombud för en kombinerad uppföljningoch verksamhetsplanering där även nya branschspecifikaarbetsmiljöfrågor tas upp.Utbildning i arbetsmiljöfrågor måste vara både bred ochdjup och vid varje tidpunkt anpassad till förhållandena i arbetslivet.Dels återkommer de klassiska arbetsmiljöproblemeni nya skepnader, dels finns även andra arbetsmiljöfrågor somexempelvis arbetsorganisation, psykosocial arbetsmiljö, diskriminering.Dessutom har tillkommit svårigheter att bedrivaRSO-verksamhet på grund av outsourcing, entreprenader,upphandling och inhyrning av både inhemsk och utländskarbetskraft.Kvinnor och män utsätts för olika slags risker och skador.All arbetsmiljöutbildning, både på grund- och vidareutbildningsnivå,måste spegla både kvinnors och mäns arbetsvillkor.Utbildningen behöver även omfatta övriga diskrimineringsgrunderkopplat till arbetsmiljölagen.Facklig utbildningArbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del i den ordinariefackliga verksamheten. Därför behöver RSO, utöver kunskaperinom arbetsmiljöområdet, också utbildning för sin rollsom fackligt förtroendevald. Denna ordnas antingen inomdet egna förbundet/regionen/avdelningen eller som en tvärfackligutbildning regionalt eller centralt.Utbildningen syftar till att knyta ihop det fackliga uppdragetsom RSO med den övriga fackliga verksamheten.24 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

RSO i den fackliga organisationen | 25

26 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningenagera om/när …I detta kapitel har vi samlat exempel på några svåra situationersom ett RSO kan ställas inför i sitt uppdrag. Det går givetvisinte att räkna upp alla knepiga fall, men erfarenheten visaratt de uppräknade situationerna hör till de vanligaste. LO-TCORättsskydd har medverkat i utformningen av svaren.Fackets mål när det gäller arbetsmiljön är att inga ska behövautsättas för ohälsa i arbetet. De verkliga experterna på denaktuella arbetsplatsen och arbetsförhållandena finns bland deanställda. En av RSOs viktigaste uppgifter är att aktivera detlokala skyddsarbetet, bland annat genom att lokalt skyddsombudutses bland medlemmarna på arbetsstället.Men innan skyddsombud finns, och även efter – om ett lokaltskyddsombud behöver hjälp och stöd – ska RSO bedrivafackligt arbetsmiljöarbete på de små och medelstora företageninom sitt skyddsområde.Om medlemmarna och/eller facket bedömer att arbetet är farligtVad händer om en risk för allvarlig skada upptäcks mitt underpågående arbete? Det kan vara antingen en eller flera medlemmareller skyddsombudet som upptäcker risken. Lagstiftarenhar bedömt att skyddsfrågorna är så viktiga, att arbetsmiljölagenhar företräde när det handlar om omedelbar och allvarligfara för liv och hälsa.Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 27

Hur långt sträcker sig arbetsskyldigheten?Huvudregeln är att en anställd är skyldig att utföra det arbetesom arbetsgivaren beordrar henne eller honom att utföra. Menom arbetsuppgiften strider mot lag och goda seder eller innebärfara för liv eller hälsa, så har den anställda rätt att vägraatt utföra arbetsuppgiften utan att riskera påföljd.Arbetsmiljölagen, 3 kapitlet 4 §, 2a stycketOm arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar ochallvarlig fara för liv eller hälsa, skall han snarast underrättaarbetsgivaren eller skyddsombud. Arbetstagaren är fri frånersättningsskyldighet för skada som uppstår till följd av atthan underlåter att utföra arbetet i avvaktan på besked om detskall fortsätta.28 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

I 3 kap 4 § arbetsmiljölagen står att en anställd har rätt attavbryta sitt arbete för att kontakta skyddsombud eller företrädareför arbetsgivaren i situationer när hon eller han anseratt det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.Denna rätt gäller oavsett om arbetet leder till fara för denanställda själv eller för någon annan.Normalt sett ska man vända sig till arbetsledaren först ochsedan till skyddsombudet, om man inte kommer överens medarbetsledaren. Kontakter med arbetsgivarens företrädare ellerskyddsombud ska ske så fort som möjligt. Till grund för bedömningenom det föreligger rätt för den anställda att upphöramed arbetet ska läggas arbetstagarens egen uppfattning – ochdet gäller även om den senare skulle visa sig vara felaktig. Föratt den anställda som avbryter arbetet ska ha rätt till lön krävs:––att den anställda, med hänsyn till omständigheterna, hargjort en försvarlig bedömning av sin arbetsskyldighet i detaktuella fallet och––att hon eller han bara avbryter arbetet för att kontakta arbetsledningeneller skyddsombudet.Arbetsdomstolens avgörande 1979 nr 164Tvisten gällde 56 arbetstagare som en dag mellan klockan07.00 och 07.30 hade vägrat arbeta med ett lim som de troddevar farligt. Arbetsdomstolen konstaterade att det inte hadeförelegat någon omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarnashälsa. Eftersom de varken kontaktat skyddsombudeteller arbetsledningen fann Arbetsdomstolen att lön inte skullebetalas under stoppet.Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 29

Skyddsombudets stoppningsrättBåde medlemmarna och facket, genom skyddsombudet, harmöjligheten att ”dra i varningsklockan” för att förebygga allvarligaarbetsolyckor eller arbetsrelaterad ohälsa. Medlemmenkan vägra att utföra ett arbete som hon eller han betraktar somfarligt och skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet.Ett skyddsombud har rätt att stoppa arbetet i följande situationer:––Vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.––Ensamarbete kan stoppas när det är påkallat från skyddssynpunkt.––Vid överträdelse av förbud från en tillsynsmyndighet.Observera att skyddsombudets stoppningsrätt gäller oavsettom det finns något kollektivavtal eller inte. Om skyddsombudetstoppar arbetet övertar hon eller han arbetsgivarensarbetsledningsrätt.Viktigt att tänka på vid ett skyddsombudsstoppDet finns inga formella krav på hur ett skyddsombud ska uttryckaett skyddsombudsstopp. Det viktiga är att det är tydligtför både de anställda och för arbetsgivaren att skyddsombudethar stoppat arbetet enligt 6 kap 7 § arbetsmiljölagen.30 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Mallar finnsLO-förbunden har tagit fram mallar för skyddsombudsstoppenligt 6 kap 7 § arbetsmiljölagen och begäran om åtgärd enligt6 kap 6 a § arbetsmiljölagen. Mallarna finns hos förbundenoch även i en pdf-fil på www.lo.se under fliken Material (väljArbetsmiljö och skrolla nedåt till 2007/05/21).Arbetsmiljölagen, 6 kapitlet 7 §Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagaresliv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnåsgenom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren, kanskyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktanpå ställningstagande av Arbetsmiljöverket.Om det är påkallat från skyddssynpunkt och rättelse integenast kan uppnås genom att skyddsombudet vänder sig tillarbetsgivaren kan skyddsombudet i avvaktan på Arbetsmiljöverketsställningstagande avbryta arbete som en arbetstagareutför ensam.Överträds en tillsynsmyndighets förbud, som har vunnitlaga kraft eller som på grund av förordnande enligt 9 kap. 5 §ska gälla omedelbart, kan skyddsombudet avbryta sådantarbete som avses med förbudet.Ett skyddsombuds åtgärder enligt första–tredje styckenafår även avse arbete som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarensverksamhet.För skada till följd av någon åtgärd som avses i denna paragrafär ett skyddsombud fritt från ersättningsskyldighet.Bestämmelser om rätten för ett skyddsombud att avbrytaarbete på fartyg och om verkan av en sådan åtgärd finns i fartygssäkerhetslagen(2003:364). Lag (2009:870).Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 31

I den akuta stoppsituationen kan det hända att skyddsombudetinte hinner mer än att muntligt informera de personersom finns omkring platsen om stoppet och kanske sätta uppen handskriven skylt. Omedelbart efter det att stoppet är lagt,ska skyddsombudet delge arbetsgivaren stoppet skriftligt ochta ett kvitto på detta. Delgivningskvitto ska tas för att undvikaframtida tvister. Om arbetsledningen inte håller med om attarbetet ska avbrytas, måste den vända sig till Arbetsmiljöverket.Tills Arbetsmiljöverket kommit till arbetsplatsen, gällerskyddsombudets uppfattning. Därefter tar myndigheten över.Arbetsdomstolens avgörande 2000 nr 92 och2002 nr 98Arbetsdomstolen uttalade i dessa mål att ”… ett skyddsombudbör formulera och uttrycka sig på ett sådant sätt att det interåder någon som helst tvekan om vad som menas med åtgärdenoch att således ett visst arbete har stoppats i avvaktan påArbetsmiljöverkets ställningstagande.”32 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Om det blir tvist med arbetsgivaren om vad som är ett farligt arbeteOm arbetsgivaren inte håller med om att ett visst arbete ärfarligt, kan det uppkomma en tvist mellan facket och arbetsgivarenom arbetsskyldigheten. I vissa skeden har den fackligaorganisationen det så kallade tolkningsföreträdet enligtmedbestämmandelagen.Medbestämmandelagen, 34 §Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlemsarbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationensmening till dess tvisten har slutligt prövats.Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerligaskäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinderav första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans meningi tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådanskyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvistenär oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse dettaeller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmedjämförligt hinder möter.Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivarenomedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten ickelösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol.Genom bestämmelsen i 34 § medbestämmandelagen harfacket fått tolkningsföreträde i tvister om arbetsskyldighet.Det förutsätter dock att facket tydligt har åberopat sin rätttill tolkningsföreträde. Om det enligt arbetsgivarens uppfattningföreligger synnerliga skäl, kan hon eller han kräva att arbetetutförs ändå.Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 33

––När arbetsgivarens inställning i tvisten är felaktig och honeller han inser eller borde inse det.––Om det skulle strida mot lag eller goda seder att utföra arbetet.––Om det skulle leda till fara för liv eller hälsa att utföra arbetet.Om en arbetstagare felaktigt hävdar att något av dessa skälföreligger och vägrar utföra arbetet kan hon eller han bli skadeståndsskyldig.Om den fackliga organisationen skulle stödjauppfattningen övergår skadeståndsansvaret på den fackligaorganisationen.Måste RSO avisera sitt besök i förväg?Normalt sett behöver RSO inte anmäla ett besök i förväg, mendet hör givetvis till god ton att man gör det. Det finns dockingen regel som gör förhandsanmälan obligatorisk. Ibland kanett akut läge uppkomma som gör att det inte går att boka inett besök i förväg. Om detta sker är det dock viktigt att RSOpå plats tar direkt kontakt med berörd arbetsgivare/arbetsledarepå arbetsstället och talar om att man är där och redogörför sitt ärende.Se även respektive förbunds arbetsordning där det framgårhur förbundet anser att besök ska aviseras.Måste RSO kunna legitimera sig?Den som har utsetts som RSO ska enligt 6 kapitlet 14 § arbetsmiljölagenoch 10 § arbetsmiljöförordningen underrätta varjearbetsgivare om att hon/han är utsedd. Se även respektiveförbunds arbetsordning där det framgår hur denna underrättelseska ombesörjas.Därefter behöver RSO därefter inte legitimera sig varje gång34 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

som RSO. Det ska räcka, om så krävs, att RSO på vanligt sättkan legitimera att hon eller han är den fysiska person som äranmäld en gång till arbetsgivaren. Om förbundet har en RSOlegitimationär det viktigt att den bara används vid RSO-uppdrag– inte när man är ute i andra fackliga uppdrag.Om arbetsgivaren nekar RSO tillträdeArbetsgivaren hänvisar till att kollektivavtal saknasArbetsgivaren kan inte åberopa att kollektivavtal inte gällerpå arbetsstället som skäl att vägra släppa in RSO. RSOs tillträdesrättförutsätter nämligen inte att kollektivavtal gällerpå arbetsstället.Om en arbetsgivare trots detta inte släpper in RSO, har arbetsgivarenhindrat RSO i uppdraget. RSO ska i så fall kontaktaombudsman på förbund/region/avdelning som då kanåberopa 6 kapitlet 10 och 11 §§ arbetsmiljölagen.Enligt 6 kap 10 § arbetsmiljölagen får skyddsombudet intehindras att fullgöra sina arbetsuppgifter. En arbetsgivare sompå något sätt hindrar skyddsombud i hennes eller hans verksamhetbryter mot arbetsmiljölagen och blir därmed skadeståndsskyldig.Även enligt 3 § förtroendemannalagen gäller att en fackligförtroendeman, exempelvis ett RSO, inte får hindras att fullgörasitt uppdrag. En arbetsgivare som hindrar ett skyddsombudi hennes eller hans verksamhet kan med andra ord bliskadeståndsskyldig även enligt denna lag.Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 35

Arbetsmiljölagen, 6 kapitlet 10 och 11 §§10 § Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter.Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utförarbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare interåder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldigatt låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning somombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag.Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämradearbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdragetupphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållandenoch anställningsvillkor, vilka överensstämmermed eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ejhade haft uppdraget. Lag (1994:579).11 § Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot 10 §, skall hanersätta uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad månskada har uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheterav annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyntill skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt,kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldighetenfördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn tillomständigheterna.36 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Förtroendemannalagen, 3 §En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman attfullgöra sitt uppdrag.Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannensegen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldigatt låta förtroendemannen få tillträde och vara verksam i denomfattning som behövs för uppdraget. Verksamheten får dockinte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång.Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokaleller annat utrymme på den egna arbetsplatsen som fordrasför det fackliga uppdrag som utförs där. Lag (1990:1039).Om arbetsgivaren avvisar inbokat RSO-besökDet kan inträffa att RSO besöket är inbokat på förhand ocharbetsgivaren plötsligt säger att ”det fungerar inte idag, du fårkomma tillbaka någon annan gång”. Händer detta ständigteller om arbetsgivaren inte har avbokat besöket ska RSO i såfall kontakta ombudsman på förbundet/regionen/avdelningensom då kan åberopa 6 kapitlet 10 § arbetsmiljölagen (se lagtexteni ruta på sidan 36).Se förbundets arbetsordning beträffande hur aviseringaroch inbokningar ska hanteras i RSO-verksamheten.Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 37

Om den som har råkat ut för en arbetsplatsolycka eller ett allvarligttillbud inte är medlemUr skyddssynpunkt, för att fackets arbete ska bidra till attskapa en säker arbetsplats, spelar det inte någon roll om densom råkar ut för en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbudär medlem eller inte. RSO är inte bara skyddsombud för ”sina”medlemmar utan för alla arbetstagare på arbetsplatsen. Därförär det viktigt att alla allvarliga arbetsplatsolyckor utredsordentligt – oavsett om den som skadas är––medlem i samma fackliga organisation som skyddsombudet––medlem i annan facklig organisation––anställd på ett bemanningsföretag eller hos en underentreprenör––innehavare av F-skattsedel––eller något annat.Erfarenheterna från ett inträffat olycksfall eller allvarligt tillbudär ju något som ska föras tillbaka in till det systematiskaarbetsmiljöarbetet för att förebygga att någon annan råkarilla ut.38 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Vad gäller för RSO om det finns skyddskommitté påarbets stället?Finns det en skyddskommitté på företaget, så gäller det somstår i 6 kap 8 och 9 §§ arbetsmiljölagen om hur en skyddskommittétillsätts och vilka arbetsuppgifter som den har. Därmedlöses samverkansfrågorna på ett naturligt sätt.På arbetsställen med skyddskommitté har RSO normaltinte tillträde.Arbetsmiljölagen, 6 kapitlet 8 §8 § Vid ett arbetsställe, där minst femtio arbetstagare regelbundetsysselsätts, ska det finnas en skyddskommitté, sammansattav företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna.En skyddskommitté ska tillsättas även vid arbetsställen medmindre antal arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna.Företrädare för de anställda utses bland arbetstagarna aven lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bundenav kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns detingen sådan organisation utses företrädare av arbetstagarna.Vid ett arbetsställe där det finns studerandeskyddsombudska även två av dessa ingå i skyddskommittén. Studerandeskyddsombudenbestämmer själva vilka av dem som ska ingåi skyddskommittén.Bestämmelser om hur en skyddskommitté på fartyg ska till -sättas finns i fartygssäkerhetslagen (2003:364). Lag (2009:870).Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 39

Arbetsmiljölagen, 6 kapitlet 9 §9 § Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetetpå arbetsstället samt följa arbetets genomförande.Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddetmot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställandearbetsmiljöförhållanden. En skyddskommitté på fartyg skallvidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skallha enligt beslut eller föreskrifter. I skyddskommittén skallbehandlas frågor om1 företagshälsovård,2 handlingsplaner enligt 3 kap. 2 a §,3 planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser,arbetsmetoder och av arbetsorganisation,4 planering av användning av ämnen som kan föranledaohälsa eller olycksfall,5 upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,6 arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten påarbetsstället. Lag (2003:365).40 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Om RSO råkar ut för trakasserier, hot eller våldFlera olika lagar och i vissa fall kollektivavtal kan användasom RSO eller annat skyddsombud utsätts för trakasserier, hotoch våld från arbetsgivare, arbetstagare och andra på arbetsplatsen.Det är viktigt att alla sådana händelser kommer tillden fackliga organisationens kännedom så att organisationenkan vidta åtgärder.Respektive förbunds arbetsordning innehåller anvisningarför hur man ska göra om man som RSO utsätts för trakasserier,hot eller våld.Ett skyddsombud får enligt 6 kap 10 § arbetsmiljölagen (textenfinns på sidan 36 i detta kapitel) inte hindras att fullgörasina arbetsuppgifter. Syftet med bestämmelsen är att skyddaskyddsombudet mot olika former av trakasserier och intrångi uppdraget från såväl arbetsgivaren som övriga arbetstagare.Även arbetsrättsliga lagar som förtroendemannalagen ochmedbestämmandelagen kan bli aktuella för den fackliga organisationenatt åberopa.Det kan vidare förekomma att det finns bestämmelser i förbundenskollektivavtal hur arbetstagarna – inklusive deras representanter,till exempel RSO – och arbetsgivaren ska uppträdamot varandra. Om dessa uppträdanderegler inte följs, så kandet vara ett kollektivavtalsbrott. Förbundet kan i så fall påkallatvisteförhandling med krav på skadestånd till förbund ochskyddsombud för kollektivavtalsbrott. Om parterna inte löserfrågan i förhandlingar kan talan väckas i Arbetsdomstolen.Även Brottsbalken har ett antal bestämmelser som kankomma ifråga. För att nämna några exempel kan nämnas misshandeloch vållande till kroppsskada (3 kapitlet), olaga hot ochofredande (4 kapitlet), förtal och förolämpning (5 kapitlet).Till skillnad mot de arbetsrättsliga lagarna så hanteras frågorom brott enligt brottsbalken av polis och åklagare. Skydds-Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 41

ombudet kan enskilt eller tillsammans med förbundet anmälahändelsen till dessa för vidare hantering. Åklagaren beslutarom åtal ska väckas. Om åtal väcks kan skyddsombudet fåskadestånd. Det finns även en möjlighet att väcka enskilt åtalför förtal.Trakasserier, hot eller våld är allvarliga lagbrott– 6 kapitlet 10 § arbetsmiljölagen (texten finns på sidan 36 idetta kapitel)– 3 § förtroendemannalagen (texten finns på sidan 37 i dettakapitel)– 7–9 §§ medbestämmandelagen– 3–5 kapitlet brottsbalkenFrågan om tolk om de anställda inte talar svenskaArbetstagare som på grund av språksvårigheter inte kan mottaoch tillägna sig information och instruktioner om risker i arbetsmiljönkan utgöra en säkerhetsrisk för sig själv och andrapå arbetsplatsen. Enligt 3 kapitlet 2 a och 3 §§ AML har arbetsgivarenlångtgående skyldigheter ifråga om information ochinstruktioner om riskerna och måste själv se till att informationenoch instruktionerna kan förstås av anställda som intekan svenska språket.42 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Arbetsmiljölagen, 3 kapitlet 2 a och 3 §§2 a § Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrolleraverksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljönuppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Hanskall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna iverksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta.Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras.Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräverdokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplanerskall därvid upprättas.Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhetfinns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassningsochrehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgiftersom enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) omallmän försäkring vilar på honom. Lag (2003:365).3 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedomom de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och attarbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundnamed arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagarenhar den utbildning som behövs och vet vad han har attiaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall setill att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktionerfår tillträde till områden där det finns en påtaglig risk förohälsa eller olycksfall.Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandenaeller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarenssärskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggningoch anordnande skall beaktas att människors förutsättningaratt utföra arbetsuppgifter är olika. Lag (2002:585).Hur kan RSO och förbundet/regionen/avdelningen agera om/när… | 43

Om det regionala skyddsombudet ska klara sina uppgifter isamverkansarbetet och i det systematiska arbetsmiljöarbetetmåste de liksom arbetsgivaren kunna göra sig förstådda i förhållandetill dem som inte förstår svenska språket.Om det uppstår problem ska RSO vända sig till ombudsmanpå förbundet/regionen/avdelningen. Se även om det stårnågot om tolkfrågan i förbundets arbetsordning.Arbetsmiljöansvaret vid entreprenaderSituationen är att det finns medlemmar på ett företag som ärunderentreprenör åt huvudentreprenörsföretaget som dockinte har några anställda. Huvudentreprenörsföretaget har arbetsmiljöansvaretoch vill inte släppa in RSO på arbetsplatsen.Det regionala skyddsombudet samma rätt som ett lokaltskyddsombud. I 6 kapitlet 10 § arbetsmiljölagen anges (somcitatet på sidan 36 också visar) att ”Om ett skyddsombud företräderen arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställeöver vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivaresom råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudetfå tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för attfullgöra sitt uppdrag”.Ett RSO har alltså tillträdesrätt.44 | R egionalt skyddsombuD – en handledning från LO och LO-förbunden

Regionalt skyddsombud– en handledning från LO och LO-förbundenEtt regionalt skyddsombud, RSO, är ett skyddsombud som utsesav den lokala fackliga arbetstagarorganisation att verka påflera arbetsställen inom ett visst område, ofta geografisktavgränsat. RSO är en viktig resurs för att skapa ett aktivtarbetsmiljöarbete i små och medelstora företag och bevakaatt arbetsgivaren uppfyller sitt lagstadgade ansvar.Denna skrift innehåller LOs och LO-förbundens gemensammahandledning för regionala skyddsombud. Därutövergäller instruktioner och rutiner i respektive förbundsarbetsordning.Skriften behandlar RSO-uppdraget ur flera olika aspekteroch innehåller även ett avsnitt om svåra situationer som ettRSO kan ställas inför i sitt uppdrag. LO-TCO Rättsskyddhar medverkat i utformningen av råden.www.lo.seisbn 978-91-566-2730-9