Insikt nr 3, 2008 (pdf 4,0 MB) - Falu Kommun

falun.se /Insikt 3/2008Gemensam motionöver blockgränsernaStavgång, gympass, vattengympaoch hälsoteori stårpå programmet för de sjupolitiker och tjänstemän somhörsammat Malin Jonssonsinbjudan till inspirationskurs.Socialdemokrater,moderater, centerpartister,falupartister – alla har överblockgränsen enat sig föratt vara goda förebilder förkommunens personal när detgäller hälsa och livsstil.– Vi bjöd in 30 personer i ledandeställning till en inspirationskurs under12 veckor, berättar Malin Jonsson påTrafik och Fritidsförvaltningen. Sjustycken har ställt upp på sex veckorsteori och sex veckors praktiskaövningar. Vi besöker anläggningaroch olika aktörer i kommunen för attse vilka verksamheter som förekommer.Deltagarna har en viktig roll somförebilder med en egen frisk livsstil.Full fart i ”maskinrummet” – fr v Catharina Hjortzberg-Nordlund, Britt Källström, Maria Gehlin och Lars Nordström.– Jag har sett en stor entusiasm hosdem som är med. Avsikten är blandannat att de skaffar mer kunskap närman ska fatta beslut i folkhälsofrågor,menar Malin vidare. Det är viktigtatt beslutsfattare ställer sig frågan vadman kan göra för att få de anställdaatt bli friskare och ställa resurser tillförfogande.Kursdeltagare är kommunalrådet DanWesterberg (c), oppositionsrådet JonnyGahnshag, ordföranden i omvårdnadsnämndenCatharina Hjortzberg-Nordlund,ordföranden i skolstyrelsen MariaGehlin, trafik- och fritidschef HelenLott, ordföranden i Dalarnas idrottsförbundoch Lars Nordström, ordförande iSISU Idrottsutbildarna Dalarna.Text: Tomas Wahlqvist– Det är viktigt attledande politikeroch tjänstemänföregår med gottexempel, sägerfritidskonsulent MalinJonsson, som tagitinitiativ till och lederinspirationskursen.Ny omgång av populär ledarutvecklingpet, kommunikation, feedback ochteamutveckling. Ett annat viktigtavsnitt handlar om metoder ocharbetssätt som bidrar till förändringoch utveckling, berättar Lena Öhmanpå personalkontoret.Om någon chef, av okänd anledning,inte nåtts av informationenLedarutvecklingsprogrammetsom startades 2004 för att gekommunens chefer en gemensamvärdegrund och syn på ledarskapgår vidare.I augusti är det 20 personer som ärrelativt färska i sina chefsroller somgår den sex dagar långa utbildningen.I oktober följer ytterligare 20 chefer ideras spår.– Detta är en utbildning allachefer i kommunen ska genomgå.Och helst ska dom göra det ganskakort efter att dom tillträtt. Utbildningenbaseras på vår ledarpolicy ochberör bland annat det egna ledarskaomden nya utbildningsomgångenkan han eller hon kontakta personalkontoretoch undersöka om detännu finns platser kvar i augusti elleroktober.– Att alla chefer går utbildningenleder till en gemensam syn på ledarskapetöver hela kommunen och överförvaltningsgränserna. Under utbildningenblandas personal från olikaförvaltningar och nivåer. Dom somtidigare gått utbildningen har varitväldigt nöjda med den, konstaterarLena.Text: Håkan Edvardsson3

falun.se /Insikt 3/2008Fakta/POSOM FalunÄr Falu kommuns krisgrupp.POSOM står för Psykiskt OchSocialt OMhändertagande.POSOM skall göra insatser i syfteatt förebygga psykisk ohälsa förmänniskor som upplevt olyckoreller katastrofer när samhälletsresurser är otillräckliga.Ledningsgruppen består av representanterfrån räddningstjänsten,polisen, landstinget, kyrkan, kommunensskolförvaltning, socialförvaltningoch IT/Organisation.Lyder formellt under Kommunstyrelsensom 2007 gav mandat tillkommundirektör Torkel Birgerssonatt uforma verksamheten enligtSocialstyrelsens råd.ska till sjukhus, växlar man över tillandra i samhället efter något dygn.– För att det ska fungera är dethelt avgörande att bland annat skolanoch socialtjänsten är med redan frånbörjan. Eleverna ska ju tillbaka dit.Och de människor som förlorat allti en brand kan behöva hjälp medboende och ekonomi ett tag. Så domsom jobbar på kommunen är jätteviktigai det här jobbet, menar Erikhans.Bra formEnligt Erikhans har arbetet med PO-SOM, som utformas enligt socialstyrelsensallmänna råd 1991:2, funniten mycket effektiv form i Falun.Ledningsgruppens medlemmar frånpolisen, socialtjänsten, räddningstjänsten,skolförvaltningen, kyrkanoch landstinget är på rätt nivå i sinarespektive organisationer, har beslutsmandatoch resurser i ryggen.– Vi kan snabbt färdas på de”motorvägar” i samhället där detfinns resurser för information, kommunikation,omhändertagande ochannat vi behöver för att uppfylla vårtuppdrag. Om vi direkt efter en olyckaeller katastrof kan erbjuda drabbadeoch oroliga stöd och hjälp lindrardet förhoppningsvis deras lidande påkort och lång sikt. Det är bättre fördom och minskar trycket på samhälletsresurser över tid, konstaterarErikhans som just nu arbetar med attstärka POSOM: s kontakter med fleraktörer i samhället. För att skapa denberedskap som krävs för att stödjaoch hjälpa när det som inte får händahänder och samhällets ordinarieresurser inte räcker till.Text: Håkan EdvardssonKommunfastighetersatsar på servicePersonalen vid Kommunfastigheters kundtjänst svarar på dina fastighetsfrågor.Från vänster: Håkan Norman, Heléne Allanson, Åsa Lindström och Tor Svensson.Läcker vattenkranen på toaletten? Går proppen i personalrummet?Krånglar värmen eller ventilationen? Har ni beslutatatt satsa på ett nytt staket mot personalparkeringen?Dags för andra lokaler?Nu förstärker Kommunfastigheter sin service till alla sombehöver hjälp med service, underhåll eller lokalbyte.Fastighetschef Olle Wiking geren kort bakgrund till satsningensom gör ärendehanteringeneffektivare för Kommunfastigheterspersonal och alla som söker derastjänster. Till saken hör också att detvarje vecka kommer in mellan 80och 110 samtal till Kommunfastighetersfelanmälan.– Vi har skapat nya rutiner ochanvänder ett nytt system för kunnata in alla uppgifter om ett ärendedirekt vid den första kontakten. Dåkan vi också snabbare ge besked omdet är ett ärende som hör till oss, omdet är skötsel som ingår i hyran elleren insats som kommer att läggasovanpå hyran eller faktureras separat,berättar Olle.I vardagenDen som ringer till kundtjänstenkommer att prata med Heléne Allanson,Håkan Norman eller TorSvensson. Går man in på kontoret påÖlandsgatan, huset bakom polishuset,för att hämta nycklar eller lösa någotpå plats träffar man Åsa Lindström.Kan dessa fyra, mot förmodan, intelösa frågan vet de vem som kan det.– Vårt jobb blir enklare. Om någonringer från exempelvis en skola eller ettäldreboende och frågar vad som händemed deras anmälan om en rinnandetoalettstol eller en trasig spis kan vimycket enkelt titta vad som hänt medderas ärende, säger Heléne och Håkanoch fortsätter:– Vi får en bättre överblick. Vi kansamla ihop reparationer som exempelviskräver en rörmokare tills vi har uppdragsom räcker för en hel arbetsdag, i ställetför att vi skickar honom hit och dit överkommunen på korta uppdrag.Prova påEtt led i Kommunfastigheters nyaarbetssätt är att all deras personal någongång skall jobba en förmiddag i kundtjänsten.Först ur är driftteknikerna,vars arbetsordrar föds när kundernaringer kundtjänsten.– Tidigare kunde personalen påexempelvis en skola hugga tag i entekniker eller driftstekniker och be att fånågot gjort, eller så fanns olika systemFakta/KundtjänstKommunfastigheterFel i lägenhet/lokal som ägs ochförvaltas av kommunen anmäls på023/832 30, kl 8–16 på vardagar.Berätta vilken fastighet det gäller,vilken lokal/vilket rumsnummer,namn och telefonnummer till digsamt specifik felorsak.Den som vill göra felanmälan påwebben anmäler intresse tillkommunfastigheter@falun.se.Akutfall, med fara för person elleregendom, anmäls på 023/132 25på kvällar och helger.Även övriga frågor, exempelvisgällande nycklar och hyror, besvarasav kundtjänsten på 023/832 30.med lappar och anslagstavlor och såvidare. Det kanske fungerade när varjeskola hade en eller flera egna vaktmästarepå plats. Men våra tekniker har ansvarför flera olika platser. Och då måsteresurserna samordnas och prioriteras föratt räcka till, berättar Heléne.Till detta kan tilläggas att en delskolor och andra större fastigheteräven idag har egna verksamhetsvaktmästaresom bland annat servarkopieringsmaskiner, flyttar möbleroch gör mindre reparationer. De ärdå anställda av skolan och ingår intei Kommunfastigheters organisation.Ny tjänstEtt led i Kommunfastigheters nyaservice är möjligheten att skriva in sittärende direkt via Insidan. Man uppgerdå samma uppgifter som om manskulle ha ringt och kan sedan följa sittärende tills det är avgjort. Hosjöskolanhör till de skolor som använder sig avden tjänsten. Där har man utsett enhandfull personer som gör felanmälanvia webben för skolans räkning.– Alla ärenden som kommer in tilloss hör inte till vårt bord eller så harden som kontaktat oss inte behörighetatt beställa den aktuella tjänsten. Meddet nya systemet kan vi berätta det i etttidigt skede, på telefon eller via webben.Det skapar en rimlig förväntan på vadvi kan göra, konstaterar Olle Wiking.Text: Håkan Edvardsson7

falun.se /Insikt 3/2008Vikarieförmedlinginförs i höstUnder hösten startar Vikarieförmedlingeni Falu Kommun.Den blir ett redskap för attstyra rätt kompetens till rättplats vid rätt tidpunkt samtfå högre kvalitet i våra tjänsteroch personalförsörjning.Det handlar om att minska antaletarbetstimmar för timvikarieroch i stället sätta in ordinariepersonal som vid ett givet tillfälle kanvara disponibel för andra arbetsuppgifter.Timvikarierna är viktiga och skafinnas men de ska bli färre och breddasi sin kompetens.Stimulerande möjlighet att bytaarbetsplatsAtt via Vikareförmedlingen byta arbetsplatsunder kortare tid kan vara enunik möjlighet och stimulans för denenskilde att utvecklas, både yrkesmässigtoch personligt. Det kan till ochmed vara hälsofrämjande.Disponibel personal och personal somgår på årsarbetstidsavtal ”hyrs ut” avrespektive förvaltning och förmedlas viaVikarieförmedlingen till den förvaltning/enhetsom behöver förstärkning.Personal som ställer upp som vikarierkommer att premieras, åtminstonegenom individuell lönesättning.Timanställda lägger in i systemet detider man kan arbeta och slipper bliuppringda ”i onödan”. Genom TimePool skickas förfrågan ut per SMSoch svar lämnas på samma sätt, vilketinnebär bättre service och bemötandemot den timanställde.Omvårdnad och Soc. defrämsta vinnarnaDe stora vinnarna med Vikarieförmedlingenär omvårdnads- ochsocialförvaltningarna. Resultatet blirbland annat effektivare bemanningsplanering,mindre övertid, kvalitet ivikarieanvändningen, mindre administrationoch ett optimalt utnyttjandeav IT-systemen.Vikarieförmedlingen blir endel av personalkontoretVikarieförmedlingen blir rent praktiskten del av personalkontoret med lokaleroch utrustning. Förmedlingen får enchef och en ”styrelse” samt cirka fyramedarbetare som ska serva ungefär150 enheter med interna och timanställdavikarier. Alla timvikarier kommeri fortsättningen att anställas avVikarieförmedlingen i samverkan medexpertrekryterare på förvaltningarna.Så här tycker Kommunal– Kommunal sektion 10 anser attVikarieförmedlingen på sikt kommeratt skapa både bättre arbetsförhållandenoch höja statusen på kommunalarnasyrkesgrupper, säger Ulrika Belin, sektionensordförande. Vi ser väldigt positivtpå att det blir ordning och reda för allavikarier som annars anses vara ”somkatten” – finnas men inte synas. Det äräven väldigt positivt ur arbetsmiljösynpunktför våra tillsvidareanställda medlemmarute på hus, avdelningar mm,då de slipper ”stjäla” tid från brukarnaför att ringa in vikarier.Mer informationInformation om Vikarieförmedlingenkommer du längre fram att hitta påkommunens intranät - Insidan. Du ärockså välkommen att kontakta personalchefInger Klangebo, tfn 821 25,eller projektmedarbetarna JohannaAx, tfn 839 08 och Eva Bergström,tfn 826 37.Vi kommer också att skriva mer omVikarieförmedlingen i kommandenummer av Insikt.Text: Tomas WahlqvistProjektet Vikarieförmedlingensstyrgrupp och projektgruppStyrgrupp: personalchef IngerKlangebo, omvårdnadschef TommyQvarfordth, socialchef Inga-LillFrank samt IT-organisationschefJan E Fors.Projektgrupp: Carina Andersson,omvårdnadsförvaltningen, SonjaStenvall, socialförvaltningen,Lena Hansols, socialförvaltningen,Carl Sjölin, omvårdnadsförvaltningen,Mats Carlsson-Frost,socialförvaltningen, Jenny Axelsson,IT-organisation, Johanna Ax,personalkontoret, Eva Bergström,personalkontoret och Jan-ErikAndrén, skolkontoret.Projektledare: Per Eriksson,ekonomikontoret.Hela DalarnaFör att inspirera till ökatcyklande har nu fleraDalakommuner antagitutmaningen “Hela Dalarnacyklar”. Visionen är att vårregion skall vara ledande iSverige när det gäller utvecklingav ökad och säkercykeltrafik.Cyklingens positiva effekter ärnågot som man sedan längetagit fasta på i flera kommuneri Dalarna. Med ett miljö- ochhälsotänkande i botten har kommunerna,på lokal nivå, haft olika slagsåterkommande cykelaktiviteter.Under en lång tid har det funnits enönskan att göra något gemensamtför hela länet. För att det skulle blimöjligt bildades en referensgrupp.Där finns fyra kommuner representerade:Borlänge, Falun, Hedemoraoch Mora. De som sitter i gruppenhar alla jobbat med den här typenav frågor i respektive kommun. Tankenär att arbeta med cykelfrågor urett brett och långsiktigt perspektiv.En satsning är sommarens kampanj,som är uppkallad efter projektet8

falun.se /Insikt 3/2008Premin Björk ledde yogan. Intresset var stort och ett extra pass fick läggas in.Många upplevderörelseglädjeStavgången leddes av Meta Svedberg som tryckte på vikten av att det ska vara enavspänd gång när man går med stavarDen 22 maj gick Falu Kommunsårliga aktivitetsdag av stapeln.För tredje året i rad var manvid Lilltorpet, men nytt för i år var attFriluftsdagen bytt namn tillUpplevelsedagen.– Att byta namn till Upplevelsedagvar ett önskemål från friskvårdsinspiratörerna,berättar Åsa Bruhn som var dagenssamordnare. I år har fokus legat på fysiskaktivitet med anknytning till kommunenstemaår “rörelseglädje i vardagen“.– För att fler ska kunna delta har vifrån i år också ett för- och ett eftermiddagspass,tillägger Åsa.Dagen erbjöd olika prova påaktiviteter som till exempel cubansk salsa,yoga och boxercise. Den allmänna uppfattningenvar att det var mycket roligtoch inspirerande.Malin Berg och Ulrika Hellmo, kommunrehab kämpar i en av femkampens grenar.Till höger i bild Camilla Roos, femkampsfunktionär.Eva Edman och Britt-Marie Mattson anländer från Hosjöskolan. Yoga och boxercise lockar.10

falun.se /Insikt 3/2008Vad har du helst idin picknick korg?Anita Halvarsson,personalkontoret.– En god sallad. Gärna en liten grillså att jag kan grilla kött. Bröd, frukt.Lite vin.Mats-Ove Lundström,kommunfastigheter.– Något gott att dricka, vin.Bröd och sallad.Stjärnor på boulebanan var Lena Daniels, Gunnel Skoglund och MargarethaWallner från sektion LSS. De leddes av Grycksbo-Sågmyra boulesällskap.Kerstin Sköld från familjerådgivningen gillar boxercise och passar på att slå påsin chef Leif Jonsson.Eva Andersson,personalkontoret.– Något gott att grilla, kyckling ellerkorv. Tilltugg och sallad.Britta Olevik,kulturförvaltningen biblioteket.– Hembakt bröd, god sallad, fruktoch en god flaska vin. Kaffe ochchoklad.Från Runns skoldistrikt kom från vänster: Britt Hedberg, Britta Udd och Anneli Nidalen.Alla tre var överens om att hittills hade salsan varit mest den inspirerande aktiviteten.Bengt Gustavsson,kommunfastigheter.– En rutig duk! Gott vin, gott brödoch en god sallad.Sven Eriksson,kommunfastigheter.– Smörgås och kaffe.11

falun.se /Insikt 3/2008Förlust ipremiärenBakre raden fr vänster: Mattias Edbäck, Duane Bird Bear Jr, Tomas Oredsson(lagkapten), Daniel Larsson, Hussien Mir Ahmadi.Främre raden fr. vänster: Anna Larsson, Jörgen Olsson och Patric ThuressonKommunkamraterna är FaluKommuns representanter iKorpens fotbollsturnering isommar. Första matchen mot GloriaCalcio slutade med förlust med 3–1.Lagledare Tomas Oredsson säger såhär om premiären:– Vi började matchen lite nervöstoch skakigt men till andra halvlekkom vi ut som ett nytt lag. Dågjorde vi en riktigt bra match medbud på fler mål. Alla jobbade riktigtstarkt. Dessutom hade vi en hejaklacksom vi tackar för stödet ochhoppas våra supportrar hejar på ossäven i fortsättningen.Truppen som ser riktigt starkut domineras av personal frånsocialförvaltningen:Tomas Oredsson, socialsekreteraremissbruksenheten, lagledareJörgen Olsson, socialsekreteraremissbruksenhetenMathias Edbäck, KorttidshemmetSvärdsjögatanAnna Larsson, socialsekreterareFörsörjningssektionenDuane Bird Bear Jr, BuboMattias Kokkonen, BuboCecilia Hast, BuboPatric Thuresson, familjebehandlareBarn och familjMikael Svensson, LotsgruppenDaniel Blomqvist, LotsgruppenKrister Andersson, ServicebostadenEngelbrektRoza Güclu-Hedin, kontaktpersoner,vuxensektionenDaniel Larsson, integrationshandläggareAIKHussien Mir Ahmadi, jobbar somkontaktpersonBesim Kutlovci, KivnäbbensgruppbostadText Tomas WahlqvistHär är alla barnFörskolan Duvan är en förskola för barn som är i behovav särskilt stöd. Här arbetar personal med specialpedagogkompetens,i nära samarbete med barnens föräldrar.Duvan öppnade 1976 och harsedan dess varit en deltidsomsorgför barn i behov avsärskilt stöd. Förskolan har också varitett komplement till den ordinariebarnomsorgen. Men från och medaugusti 2008 kommer Duvan attkunna erbjuda heltidsomsorg för barnmellan 3 och 6 år, vilket är helt nytt.Barnen som kommer till Duvan12

falun.se /Insikt 3/2008lika olikaUlla-Britt Kers och Mariann Prosell arbetar på Förskolan Duvan som är en förskola för barn i behov av särskilt stöd.har olika behov. Gemensamt är attde behöver vara i en mindre gruppför att få möjlighet att växa somindivider. På Duvan vill man ge barnenmöjlighet att via leken utforskavärlden. Målet är att lägga grundentill en god självkänsla.Gruppen består av högst åtta barnvilket gör det möjligt för personalenatt ha en ständig dialog med barn ochföräldrar. Det gör att verksamhetenhela tiden kan anpassas efter varjebarns enskilda behov.Dagen är mycket strukturerad ochindelad i korta arbetspass. Barnen delasupp i grupper beroende på vilka behovsom styr. Man vill fokusera på det somvarje barn är bra på och väver in detsom är svårt. På så sätt stärks självkänslanoch barnen rustas för framtiden.– Det är en mycket utmanadeoch inspirerande miljö att arbeta i,berättar rektor och specialpedagogEva Westman-Korsgren. Man arbetari arbetslag och barnen fördelas utifrånpersonalens olika kompetensområden.Till och med förskoleklassåretfår man vara på Duvan. När det ärdags att börja i en ordinarie skolklassär övergången genomarbetad ochska kännas trygg för såväl barn somföräldrar och skolpersonal.Föräldrar från hela kommunenkan ansöka till förskolan Duvanvia Gunilla Lindström på telefon023-834 15 eller för mer information,ringa direkt till Duvan påtelefon 023-876 61.Text: Suzanne Hegert13

falun.se /Insikt 3/2008877 77 – ditt stödnär datorn krånglar– Hjälp, datorn har hängt sig!– Åh nej, nu kan jag inte skrivaut och jag som har så bråttom!– Varför kommer jag inte åtInternet nu då?Ja, du som jobbar vid en datorkänner nog igen dig. Och avnågon anledning strular detnär det är som minst lägligt. Då ärdet Helpdesk 877 77 på telefon somgäller. Du får prata med en erfarentekniker som kan logga in sig på dindator och få koll på problemet ellerpå annat sätt hjälpa dig.Bakom 877 77 finns en organisationuppbyggd för att hjälpa dig så snabbtsom möjligt. Närmast ansvarigaär Jenny Axelsson och Ann-MarieGustavsson. Ann-Marie är den somnärmast ansvarar för bemanningenoch ser till att arbetet flyter på. Tolvpersoner jobbar i Helpdesk, en deloftare än andra. Alla har gått kurs ihur man bemöter kunder.törernas supportfunktioner när dethandlar om svårare fel, säger JennyAxelsson. Vid serverfel har vi handlatupp nödvändig kompetens.Teknikern som svarar i telefon”plockar” samtalen själv. Denne seralltså hur lång kön är och kan kallapå förstärkning vid stora toppar.Därmed hinner man planera jobbet,logga problemen och göra uppföljningar,vilket successivt ger bättrekvalitet på den service man ger.Förbered dig innan du ringerAnn-Marie Gustavsson ber oss somringer att beskriva problemet så nogasom möjligt.– Vi behöver bland annat datornsstöldnummer, skrivarens namn, denuppringandes telefonnummer medmera för att ge hjälpen så snabbtsom möjligt. Det behöver vi ocksåför de webbformulär som vi arbetarmed. Gå in på Insidan och läs merom Helpdesk.– De flesta samtalen kommer påmorgonen och en topp brukar detockså vara efter fikatiden, konstaterarAnn-Marie. Lugnast är detpå fredagseftermiddagarna. Underperioden 1 januari – 31 april komdet in drygt 4200 samtal.Helpdesk ett sätt att utnyttjateknikenIT-organisationschef Jan E Forsger också ett bredare perspektiv påHelpdesk-funktionen.– Vår Helpdesk är ett sätt att hämtahem fördelarna i den teknik somfinns, säger Janne Fors. Inom såvälprivat som offentlig sektor skulle mankunna ha bättre produktivitetsökninggenom att ta vara på teknikfaktorn.Konceptet Helpdesk utnyttjartelefonsystem och datorsystem för attfölja processen. Vi kan mäta anropoch anpassa bemanningen efter det.– Helpdesk hos oss bemannas avmånga personer. Det är nyttigtatt möta kunden och det ger brapersonkännedom. Samtidigt vill vilåta kunden medverka så att vi får enlärandeprocess.– Vi vill utöka Helpdesk-konceptetäven till löneadministrationen, GISoch den kommande Vikarieförmedlingenoch kanske även andra servicefunktioner,framhåller Jan Fors.Text: Tomas WahlqvistKlarar tre av fyra problem direkt– Vi har ett rullande schema medarbetspass på max 4,5 timme. Underhögtryck är det fler som svarar,berättar Jenny Axelsson. Vi har engrundkompetens för att klara ut deflesta problemen – 75 procent avfrågorna klarar vi per telefon. Vissastörre saker, t ex vid problem medprintservrar, filservrar och Internetförbindelserkräver mer jobb ochtar lite längre tid, konstaterar Jenny.Vid hårdvarufel kan vi också behövaskicka ut en tekniker för att på platsrätta till felaktigheter.Insidan kan ha svaret– Glöm inte att gå in på Insidanoch titta för där finns en funktion”Frågor och svar” där man kan hittanyttig information och kanske självlösa sitt problem, påminner JennyAxelsson.– Sedan har vi själva en backupgenom att vi kan kontakta leveran-Jenny Axelsson och Ann-Marie Gustavsson med ansvar för Helpdesk kan konstatera att Roger Davidsson har läget under kontroll vidtelefon och dataskärmar.14

falun.se /Insikt 3/2008Det nya registret kommer att innehålla lokaler från fem kommuner och information om närliggande service som restauranger, kommunikationer och annan service.Lättare hittarätt företagslokalFalun och de andra kommunerna i MittDalarna har utvecklat sin service till företagare somsöker lämpliga lokaler eller industrimark i Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika eller Säter.– Vi gör det enklare för den företagare som besöker våra hemsidor att hitta det han eller honsöker i vår region, konstaterar Björn Carlborg vid Falu Kommuns näringslivskontor.De fem kommunerna har sedantidigare varsitt register därbesökaren enkelt kan sökaefter en lämplig lokal för exempelviskontorsverksamhet, måleri, verkstadsarbeteeller lagerhållning. Registretuppdateras av fastighetsägarna sompå detta sätt, via kommunernashemsidor, får en gratis kanal föratt presentera sina lokaler för olikaintressenter.– Det är en uppskattad servicesom vi vet att många använder sig av.Nu utvecklas den ytterligare på tvåpunkter: Med ett klick kan man sökaefter lokal i alla kommuner i MittDalarna,några kommuner eller enbart enkommun. Det blir också möjligt attse var lokalalternativen finns direkt påen karta, konstaterar Björn Carlborgsom regelbundet är i kontakt medföretagare som söker lokaler.GemensamtNytt i sammanhanget är också att detnya söksystemet finns på MittDalarnashemsida, förutom på kommunernas.Dessutom innehåller detnya söksystemet mer än informationom aktuell lokal. Det blir utförligareinformation om vilken typ avområde lokalen finns i, om det finnslunchrestauranger i närheten, vilkakommunikationer och annan servicesom erbjuds. Och så vidare.– För att bli ännu attraktivaresom orter och som region behöver visamarbeta. Vi vill alla att en etableringska hamna hos oss eller inom regionen,i stället för i en annan del av landet.Genom att presentera de lokaler vitillsammans kan erbjuda på det härSök lokalerEtt exempel:På www.falun.seVälj För dig som är.Välj Företagare.Välj Lokaler och mark – register.Välj lokaltyp och sök.sättet stärker vi varje kommuns och regionenskonkurrenskraft när det gällerlokalutbudet, menar Björn Carlborg.Färdigt?Det nya systemet är på plats och ifunktion från och med 28 maj 2008.Funktionen för att söka lokaler ärklar. Inom kort kommer också möjlighetenatt söka mark upp.– Det ska vara så användarvänligtdet bara går. Av erfarenhet vet viockså att sådana här system ständigtförbättras, så även om allt gått uppidag kommer vårt utvecklingsarbetemed tjänsten att fortsätta. För fråganom rätt lokaler är mycket viktigt i ettföretags lokaliseringsbeslut. Där skavi göra allt vi kan, avslutar Carlborg.Text: Håkan Edvardsson15

falun.se /Insikt 3/2008VIVA efter brandenVIVA är en jämställd arbetsplats med fyra kvinnor och fyra män. Här är hela styrkan samlad framför entrén på Trotzgatan 37A. Fr v: GöranSahlin, Inger Schröder, Ulla-Karin Lundh, Mikael Sjölund, Ingrid Norberg, Krister Forsström, Christina Ljungberg och Inge Stenberg.Viktig dokumentation ochutrustning gick upp i rök.VIVA:s verksamhet drabbadessvårt av branden i Egnellskahuset den1 augusti förra året – VIVAsom är kommunens enhet förrådgivning och behandling ialkohol- och drogfrågor.Efter ett antal mellanlandningari bland annat skattehuset ochnu senast i stadshuset tillsammansmed socialförvaltningen harVIVA fått en fast tillvaro i hörnetTrotzgatan-Magasinsgatan medadress Trotzgatan 37A.– Det gick åt mycket tid för attåterskapa material, konstaterarenhetschefen Krister Forsström.Men det har ändå gått bra. Våraklienter har haft god förståelse försituationen. Så nu har vi fått en bralösning, säger Krister Forsströmvidare.– Vi är nu åtskilda från socialförvaltningendär man har stängdadörrar och många människor irörelse. Nu har vi en bas för enskildrådgivning i lugn, harmonisk miljö.Dessutom har vi lokaler för samtal igrupper och eftervård – för kvinnorpå Stigaregatan och för män på Åsgatan.Det är viktigt att dela upp detså eftersom det handlar om trygghetoch tillit.Man arbetar inte bara med denberoende personen utan även meddennes anhöriga. Ofta är det enanhörig som tar kontakt först medVIVA för att alkohol- eller drogsituationblivit ohållbar. Man tillämpartidsbeställning med fasta telefontider.Även andra vänder sig till VIVA förkonsultation, t ex läkare. Dessa kanockså hänvisa patienter till VIVA.Hur ser då behandlingsresultaten ut?– Vi har gjort utvärderingar sedan1996, säger Krister Forsström. Vi göruppföljningar för varje klient efter ett åroch ofta efter ytterligare ett år. De sammanställdaresultaten gör att vi kan sepositiva effekter på vår behandling.Text: Tomas Wahlqvist16

falun.se /Insikt 3/2008Attityd 2008– ett verktyg för Varpan– Mitt mål är att utvecklarektorerna i deras ledarroll.Jag kan använda Attityd2008 för att utveckla detledarskapet. För det här ärinte en betygssättning påchefer, det är ett underlagsom ger oss möjligheter attvidareutveckla chefsrolleroch ledarskap.Det säger Thomas Olsson,chef för Skoldistrikt Varpan,som nu använder enkätsvarensom underlag i sitt utvecklingsarbetetillsammansmed rektorerna.Attityd 2008 landade i rätttid på Olssons skrivbord ikontorslokalerna ovanförStora Kopparbergs kyrka. SkoldistriktVarpan var i avslutningsfasenav en kompetensutvecklingssatsningmed namnet ”Rektor som coach förökad måluppfyllelse” när den storaenkätundersökningen kom. Blandannat ville man komma bakom ochbortom standarduttrycket ”Rektorska vara en god pedagogisk ledare.”Till hjälp i det arbetet fannsbland andra Bengt Eriksson, då påHögskolan nu chef för SkoldistriktBjursås.– Tillsammans kom vi långt närdet gäller att definiera rektors roll ochmedvetandegöra vilken enorm komplexitetdet ligger i en rektors jobb. Enav rektorerna konstaterade att jobbetinnebär att man är ansvarig för allt frånasfalten på personalparkeringen tillRepro nu inya lokalerNu är Reprofunktionen igång isina nya lokaler med ingångfrån Rådhusgården. Man harbara flyttat till de utrymmen sompost/vaktmästeri hade tidigare. Nu harRepro fått större ytor, bättre ventilationmed mera.Inom skoldistrikt Varpan skapas nuindividuella handlingsplaner för varjerektor, delvis grundade på resultatet iAttityd 2008. Ansvarig för detta arbeteär Thomas Olsson, chef för skoldistriktVarpan.kvaliteten på kemiundervisningen. Detsades halvt på skämt, men i principstämmer det. Och när ansvaret är såstort gäller det att prioritera och specificerabland de viktiga målen, och detlyckades vi bra med, berättar Thomas.Nästa stegNär ”Rektor som…” var på väg ihamn började Thomas Olsson ochhans rektorer överväga nästa steg iutvecklingen mot ett bättre ledarskap.För en ännu högre måluppfyllelseinom existerande ramar. Gruppenkom överens om att ta steget ner tillindividnivå.– Då behövde vi ett verktyg ochdet fanns vissa idéer om hur vi skullegöra, men vi var inte helt klara. Närså Attityd 2008 kom såg vi snabbtatt den undersökningen kunde förseoss med det underlag vi behövde förnästa steg, säger Thomas och flaggarsamtidigt upp för en kontraproduktiveffekt av undersökningen.– Lika snabbt som man inserundersökningens fördelar inser manfaran med att hamna i en jämförelsemellan skolor och individer. En”betygshets” som inte gagnar någon.Därför håller vi stenhårt fokus påutveckling utifrån underlaget frånvarje skola, inte utifrån slutsatser avnågon form av jämförelse mellanskolorna.I vardagenThomas Olsson pratar nu med varoch en av sina 17 rektorer om utfalletkring deras ledarskap i Attityd2008. Sedan sätts 2–4 utvecklingsområdenpå pränt. Utvecklingsområdenaär en spegelvändningav utfallet i undersökningen. Ompersonalen exempelvis upplever attverksamhetens mål är oklara kanThomas Olsson och aktuell rektorgår vidare med frågan: Hur gör jagdet tydligt för personalen vad somförväntas av dem?– Utifrån det sätter vi sedankonkreta mål för rektor att arbetavidare med. Sedan får aktuell rektor,under våren 2009 i sambandmed medarbetarsamtalen, berättaför mig hur det fallit ut. Då reviderashandlingsplanen. Sedan gårvi vidare därifrån. Utan jämförelsemed något annat än hur man uppfylldedet egna målet. Med sikte påbättre och bättre måluppfyllelse.– Min förhoppning är att vi pådetta sätt stärker det processorienteradearbete kring ledarskap ochledarskapsutveckling som tidigarestartats i distriktet.Text: Håkan EdvardssonTaimiHermanssonfrånstadskansliethar justhämtatnytrycktahandlingarhos LeifEnglund.Bra attityd tillAttityd 2008Jan Malmberg, ekonomichef, harinformerat vid två av nätverksträffarnaför ledare/chefer inomFalu Kommun där utfallet av Attityd2008 presenterats. Vid ett tillfälletillsammans med näringslivschef HansAhlin och vid ett annat med miljöchefKristina Harsbo. Malmberg menar attde flesta ser undersökningen som ettbra verktyg att arbeta vidare med.– Vi börjar med att klargöra frågeställningaroch metod bakom enkäten.Vi resonerar också om svarsfrekvensoch andra frågor om systematiskkaraktär som ledarna har. Därefterpresenteras resultatet kommunövergripandeoch vi sätter oss i mindregrupper för att resonera vidare.På träffarna klargörs också attvarje chef systematiskt ska presenteraenkätresultaten i sin egen verksamhet,arbeta fram åtgärder tillsammans medpersonalen och redovisa vad som skagöras till personalkontoret. Allt i linjemed utfallet av Attityd 2008 ochkommunens övriga utvecklingsarbete.– Några har redan börjat. Vi påekonomi har haft en arbetsplatsträffdär vi diskuterat vårt resultat ochvad vi ska jobba vidare med. Blandannat ska vi öka tydligheten i hur, ochvarför, olika arbetsuppgifter fördelaspå ett visst sätt, säger Malmberg ochkonstaterar:– Jag, i min roll som förvaltningschef,ser Attityd 2008 som ettutvecklings- och förändringsverktygnära sammanlänkat med andrautvecklingsprocesser i kommunen,inte minst Styrmodellen. Min känslaär att fler och fler ser den helhetenoch dom möjligheter det öppnar föratt förbättra kommunens verksamheti sin helhet.Text: Håkan Edvardsson17

falun.se /Insikt 3/2008Konstklubbenpå vårutflyktMinst en gång per år arrangerarFalu Kommuns konstklubb en lördagsutflykt,så också i år. Lördagenden 17 maj lämnade 16 glada medlemmari kommuns konstklubbett snötungt Falun men humöretvar på topp. Första anhalt var Säterdär vi besökte silversmeden EvaWistedt (bild nedan) som berättadeom sitt silversmide, inköp gjordesbåde privat och till konstklubben.Därefter åkte vi vidare till ErikVargtand (bilden ovan), smeden påSvartkonst, som hade sin smedjastrax utanför Säter. Det blev mångaförtjusta utrop och även här gjordesinköp till klubben och privat.Nu var vi lagom hungriga och lunchenintogs på Dalahästen i Avesta.Färden gick vidare till Avesta Artdär vi fick en spännande guidadvisning i det gamla järnverketsom numera är en imponerandeutställningshall (bilden ovan tillhöger). Nöjda och fulla av intryckåtervände vi till Falun.För endast 30 kr per månad kandu också få uppleva spännandekonstnärsbesök och deltar dessutomi utlottningen av ett 50-talkonstverk varje år. Anmälan görstill Ann-Christin Rudholmtel 831 19 eller via e-post:ann-christin.rudholm@falun.se.Text: Ann-Christin RudholmKryssvinnare nr 2/08Den först öppnade rätta lösningen var inskickad Barbro Röllin i Sågmyra.Hon vinner därmed två biobiljetter. En biobiljett var gick till Eija Puikkonen,Falun, Susanna Dahl, Falun, Kjerstin Karlsson, Falun och Jan Dahlin,Borlänge.Grattis!18

falun.se /Insikt 3/2008InsiktskryssetInsiktskryss nr 3/08Förstapristagaren belönas som sig bör med två biobiljetter med defyra andrapristagarna får varsin biobiljett. Lycka till med lösningen!Skicka in till Falu Kommun, Informationsavdelningen, 791 83 Falun.Senast den 6 september vill vi ha lösningarna till redaktionen.Namn.......................................................................................Utdelningsadress........................................................................Postadress.................................................................................19

Profilen | Jonas BoströmJonas jobb är en bra fritid– Det bästa med jobbet är friheten,frihet under ansvar. Det sämsta ärnär våra begränsade resurser ochföreningarnas ideella krafter måstegå till reparationer efter vandaler.Det säger Jonas Boström, anläggningsansvarigvid Trafik- och fritidsförvaltningen,som bland annat hardet övergripandet ansvaret för 21badplatser i kommunen.Det är säsong för klassresor och skolutflykter.På badplatsen i Stångtjärn ärfem tält uppslagna. Bredvid står cyklaroch EU-mopeder. Nere vid strandkanten liggeren ny brygga, beställd av anläggningsansvarigeBoström från Grycksbo som tidigare var fritidsledareoch elevassistent vid Grycksbo skola.– En av mina arbetsuppgifter är inköp avexempelvis bryggor och gungor till de badplatserkommunen sköter. Men budgeten tillåterinte mycket nytt och definitivt inte nytt på fleraplatser samtidigt. Men så är det för alla. Vi fårprioritera, försöka vara rättvisa och göra detbästa av det vi har, säger Jonas och fortsätter:– De flesta som ringer in och ber om en nyomklädningshytt till deras bad, bättre beläggningpå elljusspåret i sin ort, tätare uppkörningav skidspåren hos dom och så vidare förståratt många andra tycker sig ha lika stora behov.Ibland ser dom det bara från sin synvinkel.Då kan jag få förklara hur det hänger ihop ochhänvisa dom uppåt i organisationen om domvill ha någon extra satsning.Roligt jobbRedan när tjänsten som anläggningsansvarigdök upp för två år sedan kände Jonas Boströmatt det var ett jobb för honom. Här fanns entjänst där han kunde kombinera sitt storaintresse för idrott, stödja föreningarna i derasarbete med idrottsplatser, bad och spåranläggningar,träffa mycket folk, lära sig nya saker ochsamtidigt dra nytta av det goda kontaktnät hanfått som idrottsman. Bland annat med en 22:aplats för Grycksbo IF i orienterarnas stortävlingTiomila och bra resultat på DM, SM och andratävlingar.– Trots att mina förväntningar var så högahar dom faktiskt överträffats. Jag längtar tilljobbet och kan plötsligt upptäcka att semesternbara är några veckor bort. I motsats till alldelesför många andra som går och räknar nerdagarna och veckorna till semestern. Jag trivsverkligen fruktansvärt bra på jobbet och medmina arbetskompisar.Att samordna renovering och städning vid kommunensbadplatser är en av Jonas Boströms många arbetsuppgifter.Han är också spindeln i nätet när det gällerkommunens kontakter och avtal med föreningar somsköter badplatser, fotbollsplaner, skidspår med mera.IdrottarI takt med att familjen utökas blir Jonas egnalöppass kortare, men intensivare. Vardagsmotionensäkras genom de dagliga cykelturerna tilloch från jobbet, så länge vädret tillåter. Och tillsommaren väntar femdagars i Sälen.– Jag tror det är en stor fördel att jag självtränar en del och kan springa, eller åka skidor,utmed ett motionsspår som någon upptäckt någotfel med. Med tiden kommer man också runttill i stort sett alla platser. Skulle jag någon gångbehöva hjälp med en ”specialfråga” exempelvisvar en viss rastplats utmed kanotleden mellanBalungsstrand och Roxnäs finns kan jag alltidringa min företrädare, Jan-Erik Bengtshed så lärjag mig det av honom. Det är väldigt smidigt.Text: Håkan EdvardssonFakta/Jonas BoströmYrke: Anläggningsansvarig trafik och fritid.”Spindeln i nätet” när det gäller kommunensoch föreningarnas skötsel av 21 badplatser,tiotals fotbollsplaner och elljusspår,Källviksbacken, Kvarnberget och alla andrafritidsanläggningar utom Lugnet.Ålder: 35.Bor: Villa i Grycksbo.Familj: Fru och tre barn.Ser på TV: Sport, gärna hockey,”helt Leksandstokig”.Läser: Länge sedan det blev en bok.Mest lokaltidningen och Sport-Expressen.Fritiden: Familjen, sommarstugan vidSvabensverk, jakt, idrott.Äter helst: God köttbit och hustrunsrotfruktsgratäng, ”är bortskämd medhennes matlagning”.Dricker helst. Till maten ovanför: En öleller en kall Cola.