12.07.2015 Views

Tomtar på grönbete - Läs en bok

Tomtar på grönbete - Läs en bok

Tomtar på grönbete - Läs en bok

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Tomtar</strong>på grönbeteC-J Charp<strong>en</strong>tier ©God JulönskarLäs <strong>en</strong> <strong>bok</strong>


Någon gång i mitt<strong>en</strong> på 1800-talet började mästerDornheim i Gräf<strong>en</strong>roda nära Erfurt i östra Tyskland atttillverka djurhuvud<strong>en</strong> i terrakotta, något som då var <strong>en</strong>växande tr<strong>en</strong>d i tyska trädgårdar. Dornheim hade fleraanställda och på 1870-talet födde lär-pojkarna Heissneroch Griebel <strong>en</strong> idé, lämnade mäster och öppnade eget,–möjligtvis inspirerade av <strong>en</strong> kera-miker i dag<strong>en</strong>s polskastad Drawno.Idén till de nya verksamheterna var hantverksmässigtserietillverkade trädgårdstomtar.Nu var trädgårdstomt<strong>en</strong> i sig ing<strong>en</strong> innovation, ty dylika,fast av st<strong>en</strong>, hade funnits sedan s<strong>en</strong>t 1600-tal i förnämabarockträdgårdar. Skulpterade efter Jacques Callotsbilder av mytiska och antropomorfa varelser. M<strong>en</strong> dåhandlade det hela tid<strong>en</strong> om <strong>en</strong>staka och unika skulpturersom kittlade <strong>en</strong> dåtida överklass.Dessutom fanns <strong>en</strong> annan bakgrund i de underjordiskaväs<strong>en</strong> som kallades kobolder och som vanligtvislevde i gruvor; så ock i Sverige.


Här i Gräf<strong>en</strong>roda i Thüring<strong>en</strong> föddes d<strong>en</strong> modernaserietillverkade trädgårdstomt<strong>en</strong>. Lägg märke tillfasad<strong>en</strong>, liksom åtskilliga hus klädd med fjällpanel avskiffer.


värld<strong>en</strong>s första och förmodlig<strong>en</strong> <strong>en</strong>da kommunistkontrolleradeträdgårdstomtefabrik, och dessutom id<strong>en</strong> heliga kapitalistiska valutans namn! De flestakunderna fanns nämlig<strong>en</strong> i Västeuropa.Och Griebel lever i högsta grad vidare, har nylig<strong>en</strong>kompletterat med tomtemuseum.Här kunde histori<strong>en</strong> om trädgårdstomt<strong>en</strong> som ekonomiskmotor sluta m<strong>en</strong> histori<strong>en</strong> skriver som alltid vidare,–i Pol<strong>en</strong>. Ty med Berlinmur<strong>en</strong>s fall 1989 drabbades deforna satellitstaterna hårt av ekono-miska bakslag.Strukturomvandling<strong>en</strong> var total, fabriker lades ner, ochd<strong>en</strong> tidigare nästan helt okända arbetslöshet<strong>en</strong> blev <strong>en</strong>galopperande realitet. M<strong>en</strong> det fanns <strong>en</strong> räddare inöd<strong>en</strong>,– om än temporär: trädgårdstomt<strong>en</strong>.I d<strong>en</strong> västpolska stad<strong>en</strong> Nowa Sól med fyrtiotus<strong>en</strong>invånare förlorade åttatus<strong>en</strong> arbetare jobb<strong>en</strong>, och häruppstod omkring 1991 på kort tid fyrtio tomte-fabriker;av vilka <strong>en</strong> handfull alltjämt är i drift. Och i d<strong>en</strong> dubbeltså stora tjeckiska stad<strong>en</strong> Ústi nad Labem, medförnämlig keramisk produktion under 1800-talet, skedd<strong>en</strong>ågot liknande. Enkannerlig<strong>en</strong> för export till väst.M<strong>en</strong> hantverket är inte detsamma, ty nu har gips ochbilliga material ersatt d<strong>en</strong> klassiska terrakottan.Dessutom har sortim<strong>en</strong>tet vuxit inom d<strong>en</strong> obsc<strong>en</strong>asektor som givit tomtarna såväl ståfräs som pekande


För några år sedan inrättade d<strong>en</strong> tomteskapandefamilj<strong>en</strong> Griebel ett trädgårdstomtemuseum i <strong>en</strong> delav sin fastighet


fingrar och sado-masochistiska attribut. Och idag kanman äv<strong>en</strong> få Elvis och Påv<strong>en</strong> i tomt<strong>en</strong>s skepnad.Och äv<strong>en</strong> här finns sanna skrönor som när driftigapolska och tjeckiska <strong>en</strong>trepr<strong>en</strong>örer inledde <strong>en</strong> storskaligtomtesmuggling till Belgi<strong>en</strong>.Det lär visst rymmas åttatus<strong>en</strong> tomtar i <strong>en</strong> långtradare,och d<strong>en</strong>na klandestina hantering bortom alla skatteroch avgifter fick d<strong>en</strong> belgiska polis<strong>en</strong> att jagatomtesmugglare under ett par år!Påv<strong>en</strong> gjorde förrest<strong>en</strong> tomteskandal häromåret, närhan fick besök av <strong>en</strong> trädgårdsför<strong>en</strong>ing från Hannovermedförandes <strong>en</strong> meterhög plasttomte som D<strong>en</strong> HeligeFadern glatt välsignade.Detta upprörde d<strong>en</strong> tyska gayrörels<strong>en</strong> högelig<strong>en</strong>, sedanpåv<strong>en</strong> kort innan avskedat <strong>en</strong> tysk präst för attd<strong>en</strong>ne välsignat ett homosexuellt par.För aktivisterna var påv<strong>en</strong>s agerande solklart:plastgubbar kan välsignas m<strong>en</strong> inte människor somälskar varandra. Och i Berlin demonstrerades dethögljutt för ett halvår sedan.Konst<strong>en</strong> fick också tomtefrossa för ett par år sedan då<strong>en</strong> professor i Nürnberg ställde ut <strong>en</strong> Hitler-hälsandetomte på ett galleri.


Veckorna före andra världskrigets utbrott hedradeborgarna i Wilth<strong>en</strong> sin beskyddare Martin Pumphutmed <strong>en</strong> grällt bemålad träskulptur, som s<strong>en</strong>are till ochmed vann kommunistboss<strong>en</strong> Walter Ulbrichts gillande.M<strong>en</strong> väder och vind satte sina spår, och 1956 lät DDRmyndigheternahelr<strong>en</strong>overa stad<strong>en</strong>s skyddsande.Varefter han årlig<strong>en</strong> plockas in för översyn(Foto: C-J Charp<strong>en</strong>tier)


Är<strong>en</strong>det gick till domstol, och professorn frikändes.Varefter han lät tillverka hundrafemtio Hitlertomtar avplast, och installerade dem som Dans med Djävul<strong>en</strong>nära Münch<strong>en</strong>.Längst ned i Tyskland sydöstligaste hörn mot gräns<strong>en</strong>till Tjecki<strong>en</strong> ligger Wilth<strong>en</strong>, känd sedan mer än hundraår för sina sprit- och tågfabriker.Här tillverkar numera Bombardier de rälsburna ekipagesom trafikerar Sverige.D<strong>en</strong>na stad och dess näringar beskyddas av trädgårdstomt<strong>en</strong>tillika mjölnar<strong>en</strong> och kobold<strong>en</strong> MartinPumphut.M<strong>en</strong> trots all magisk kraft som ryms under Pumphutsbredbrättade hatt klarar tåg<strong>en</strong> ändå inte d<strong>en</strong>sv<strong>en</strong>ska snön.Själv smuttar jag <strong>en</strong> skummande svart dryck somheter Dvärgbrygd.. Vad som pryder etikett<strong>en</strong> behöverjag knappast berätta. M<strong>en</strong> han ligger lojt rusig tvärsöver butelj<strong>en</strong>.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!