Elåret 2012 - Svensk energi

ELÅRET 2012 | Året som gickinnehåll elåret 20125Året som gick15Elmarknaden21Sveriges totala energitillförsel22Elanvändningen25Elproduktion38Miljö – ekonomisk kris geråterverkningar på miljöochklimatpolitiska styrmedel44Skatter, avgifter och elcertifikat(år 2013)49Elnät4

Året som gick | ELÅRET 2012Elåret 2012 gav trippelrekord:”Utnyttja den starka kraftbalansen!”Total elproduktion, vindkraft och export slog rekord med god marginalunder år 2012. Vattenkraften var mycket nära ett nytt rekord– näst högsta noteringen genom tiderna.Den goda tillgången på vattenkraft, förbättrad tillgänglighet ikärnkraften och internationell lågkonjunktur gav låga spotpriser påel. Utvecklingen visar dessutom tydligt hur mycket temperaturenbetyder för det svenska och nordiska elpriset. Det genomsnittligasystempriset på Nord Pool Spot uppgick till drygt 27 öre/kWh,en minskning med en tredjedel jämfört med år 2011 och nästanen halvering jämfört med år 2010.Svensk Energis vd Kjell Jansson sammanfattadeelåret 2012 med att den starkakraftbalansen måste utnyttjas:– Det är mycket glädjande att vi nuhar en så god elbalans både i Sverige ochi Norden. Det är uppenbart att vår godabalans av el med låga koldioxidutsläppockså bör komma andra länder till del.Men detta kräver fler ledningar till våragrannländer. Behovet av fler elförbindelserär därför en prioriterad fråga förSvensk Energi under de kommande åren.Hög elproduktionVattenkraften nådde cirka 78 TWh iårsproduktion, jämfört med dryga 65som är medelvärdet. Vindkraften slogpå nytt produktionsrekord, över 7 TWh(6 TWh året före). Kärnkraftens tillgänglighetförbättrades och produktionen stegtill dryga 61 TWh (58). Varmare väderoch lägre elpriser pressade tillbaka övrigvärmekraft (främst kraftvärme) till nivån15,5 TWh (16,8).Den totala årsproduktionen i Sverigeblev därmed cirka 162 TWh vilket ärnytt rekord, att jämföra med 157 TWhår 2001. Vattenkraften ligger bakom denstora produktionen. Som jämförelse var år2001 också ett vattenkraftrikt år med nära79 TWh. De riktigt vattenrika åren återkommeri medeltal med 15–20 års intervall.Den totala elanvändningen i landetblev drygt 142 TWh (140 året före) – enökning med 1,5 procent. Det är dock enlåg nivå, som främst beror på det mildarevädret under hösten och en viss konjunkturavmattninginom industrin det sistahalvåret.2011 års nettoexport på 7 TWh frånSverige ökade till nästan 20 TWh år2012, vilket också är nytt rekord. Dettidigare rekordet var från år 1998 med10 TWh. Den starka svenska kraftbalansenbidrog till att Norden som helhet blevnettoexportör med 14 TWh, jämfört med5 TWh nettoimport år 2011.Vattenkraftens svängningar är stora. Ibörjan av år 2011 var magasinen på mycketlåg nivå och tillrinningarna hade varit lågaunder hösten och vintern 2010/2011, entabell 1elstatistik för år 2012, TwhTillförsel2011TWh2012*TWhÄndringfrån 2011Vattenkraft 66,7 78,0 16,9 %Vindkraft 6,1 7,2 18,0 %Kärnkraft 58,0 61,4 5,9 %Övrig värmekraft 16,8 15,5 -7,7 %Elproduktion totalt 147,5 162,0 9,8 %Netto import/export** -7,2 -19,6Elanvändning inom landet 140,3 142,4 1,5 %Temperaturkorrigerad elanvändning 143,5 143,4 0 %* Preliminär uppgift Svensk Energi** Negativa värden är lika med exportKälla: Svensk Energi och SCB5

Året som gick | ELÅRET 2012underhåll i de reaktorer som bolagenplanerar att driva längre än 40 år. När desvenska kärnkraftverken byggdes, beräknadesdrifttiden till cirka 40 år. År 2012var kärnkraftverken mellan 27 och 40 årgamla, och bolagen har meddelat att devill driva kärnkraftverken i minst 50 år.När det gäller kärnkraftsolyckan iJapan arbetade SSM med att ta fram ennationell handlingsplan för ytterligaresäkerhetshöjande åtgärder som kraftbolagenbehöver genomföra.Resultaten av stresstesterna i desvenska kärnkraftverken presenterades imitten av maj 2012. Stresstesterna studeradevad som inträffar vid ännu merosannolika händelser än vad anläggningarnaär byggda för att klara. Det kangälla större jordbävningar eller kraftigareöversvämningar än vad man tidigareräknat med. I stresstesterna har anläggningarnateoretiskt stressats till dengrad att strömförsörjning eller kylninghelt slutat fungera. Testerna undersökteockså hur haveriberedskapen fungerarnär flera reaktorer slås ut samtidigt ochomgivningarna runt kärnkraftverkenförstörts.Samtliga EU:s kärnkraftsländer genomfördestresstesterna. I slutet av året lämnadesnationella handlingsplaner tillENSREG (European Nuclear SafetyRegulators Group). I den svenska handlingsplanenbeskrivs de åtgärder somkärnkraftverken ska genomföra på enövergripande nivå. Ett exempel på åtgärderi handlingsplanen är att kärnkraftverkenska införa ett oberoende systemför att pumpa in vatten till reaktortanken.Enligt den nationella handlingsplanen skakärnkraftverken senast den 31 december2013 redovisa för Strålsäkerhetsmyndighetenhur en sådan lösning kan se ut.Frågan om nuvarande svenska reaktorerslivslängd uppmärksammades islutet av juli. Vattenfall ansökte då omtillstånd hos SSM om att bygga en ellertvå reaktorer som ersättare för dagenskärnkraft. Syftet var att tvinga fram etttydligare regelverk kring framtida kärnkraftsbyggeni Sverige. Svensk Energikommenterade detta som starten på denviktiga processen med att trygga behovetav baskraft i Sverige från slutet av 2020-talet, när dagens reaktorer av åldersskälbedöms börja tas ur drift.Första hela året medelområden i SverigeDen 1 november år 2011 delades Sverigein i fyra elområden av Svenska Kraftnät.År 2012 blev därmed första helaåret med olika elpriser inom Sverige.Elkunder i södra Sverige upplevde attprisskillnaderna var orättvisa när elområdenainfördes och indelningen fickdärför kritik. Kritiken kom främst frånpolitiker och från företagare som uppleverorättvisor i att boende och företag isödra Sverige får betala för det elunderskottsom råder där.Regeringen gav Energimarknadsinspektionen,Ei, i uppdrag att analyseraelområdesindelningen. Ei konstateradebland annat i sin rapport i maj 2012:• Tydliga strukturella prisskillnader påelbörsen råder mellan norra och södraSverige.• Prisutvecklingen på slutkundsmarknadenför konsumenter skiljer sigmellan de olika elområdena.• Konkurrensförutsättningarna pågrossistmarknaden har blivit klartförbättrade. Konkurrensen på slutkundsmarknadenär oförändrad.• Nya förutsättningar för finansiellriskoptimering har lett till ytterligareökningar av priserna på elavtal tillkonsumenter och företag i elområde 4(Malmö).• Elområdesindelningen har lett till enbättre fungerande börshandel för elmen innebär negativa ekonomiskakonsekvenser för kunderna i södraSverige.• Elområdena består under överskådligframtid men effekterna kommertroligtvis att lindras.I oktober anordnade näringsdepartementetett remissmöte om Ei:s rapport.Majoriteten av aktörerna på elmarknadenansåg att det fanns åtgärder som kan ochbör vidtas för att minska de prisområdesskillnadersom periodvis funnits mellanelområde 3 (Stockholm) och 4 (Malmö).Flera av de åtgärder som fördes framkrävde fördjupad utredning. I novemberfick därför Björn Hagman regeringensuppdrag att analysera åtgärder för attreducera prisskillnaderna.Efter att ha analyserat utvecklingen7

ELÅRET 2012 | Året som gickunder det första året, och med hjälp avsimuleringar, föreslog Björn Hagman att:• Svenska Kraftnät bör garantera en överföringskapacitetpå minst 4 000 MWmellan elområde 3 (Stockholm) och4 (Malmö) i södra Sverige.• Svenska Kraftnät uppdrar somförsöksverksamhet åt Nasdaq/OMXCommodities att auktionera ut CfDkontrakt(Contract for Differences)enligt en uppgjord plan.• Modellen med flera budområden inomett elspotområde inte bör införas.• Svenska Kraftnät ska publicera enveckorapport med information omaktuella överföringskapaciteter.Svensk Energi välkomnade utredarensförslag, men menar att garanterad kapacitetinte återspeglar knappheten på överföringskapacitetpå ett korrekt sätt. Därförär det, enligt Svensk Energi, att föredraatt Svenska Kraftnät ökar likviditetenpå den finansiella marknaden genom attauktionera ut CfD-kontrakt.Svenska Kraftnät sammanställdeelpriserna under året i en rapport tillnäringsdepartementet. Elområdena 4(Malmö) och 3 (Stockholm) hade ettgemensamt spotpris under 89 procentav timmarna år 2012. Prisskillnadernavar i genomsnitt 1,7 öre/kWh. Elområde2 (Sundsvall) och 4 (Malmö) hadegemensamt pris under 85 procent avtimmarna år 2012. Den genomsnittligaprisskillnaden var här 2,1 öre/kWh.De största prisskillnaderna som månadssnittuppstod i juni. Skillnaden var7,2 öre/kWh mellan elområde 4 (Malmö)och 3 (Stockholm) och 8,0 öre/kWh mellanelområde 4 (Malmö) och 2 (Sundsvall).Protesterna mot elområden pågickunder hela året. Värnamo Elnät gav advokatfirmanA1 uppdraget att undersökahuruvida införandet av elområden varfelaktigt. Om förfarandet sorterar under”civilrättslig reglering”, får det, enligtregeringsformen, endast ske genom lagsom fattas av riksdagen. Någon sådan lagstiftades aldrig eftersom Svenska Kraftnätbedömer att införandet av elområden ärett ”administrativ beslut”, som inte krävernågon lagändring.Kammarrätten slog i en dom i januari2013 fast att Svenska Kraftnäts beslut attdela in Sverige i fyra elområden går attöverklaga. Värnamo Elnät hade klagatpå att indelningen påverkade bolagetskostnader. Bolaget fick först nej i förvaltningsrätten,som ansåg att Svenska Kraftnätsindelning inte hade sådan inverkanpå bolaget att det var ett överklagbartbeslut. Kammarrätten beslutade dockannorlunda och målet hamnade åter i förvaltningsrätten.Timmätta elavtal – ny utredningom nettodebiteringEn rad åtgärder genomfördes under åretför att utveckla elmarknaden. I en lagrådsremissföreslog regeringen i februari blandannat att aktiva elkonsumenter skulle gesmöjlighet att få timvis mätning, om de såönskar. Avsikten var att förbättra elkonsumenternasmöjlighet till att ingå nyaformer av avtal som förutsätter att elförbrukningentimmäts, utan att kundernafår någon merkostnad för mätningen.Svensk Energi menade att regeringensbedömning – att stora delar av detbefintliga mätsystemet skulle klara avtimmätning redan idag – inte stämmer.Dessutom överstiger merkostnaderna föratt åstadkomma reformen vida det somangavs i regeringens underlag. En störrehänsyn borde dessutom tas till införandetav en nordisk slutkundsmarknad och dekrav som utifrån ett gemensamt nordisktperspektiv ställs på elmätningen, menadeSvensk Energi.Riksdagen antog regeringens proposition”Timmätning för aktiva elkonsumenter”i mitten av juni, med innebördenatt en kund med avtal som kräver timmätningska kunna få det utan extrakostnad. Svensk Energi ställde sig bakominriktningen att kunder ska få tillgång tillmer detaljerad information om sin elanvändning.Målet borde vara att ge kundendirekt tillgång till mätvärden för att självkunna besluta vilken leverantör som skaerbjuda så kallade smarta tjänster ochenergieffektiviserande åtgärder i hemmet.Svensk Energi hänvisade i sammanhangettill ett samarbete med EL (elmaterielleverantörerna)kallat ”Proaktivt forum förelmätning”. Arbetet där syftar till att skapaen standardiserad och kostnadseffektivmätplattform som via dator eller smartphoneger enkel tillgång till mätvärden förden kund som vill ha smarta tjänster.8

Året som gick | ELÅRET 2012Den nya lagen trädde i kraft den1 oktober. Elkunden har därmed möjlighetatt ingå ett timbaserat elavtal med ettelhandelsföretag. Det innebär att elprisetvarierar mer än månadsvis, till exempelfrån timme till timme eller att elprisetär olika på dagen och på natten. Eftertvå månader hade drygt 1 000 svenskakunder bytt till timbaserade avtal. Detvar enligt Svensk Energi förväntat medtanke på att avtalstypen är ny. Branschenssträvan är dock att öka intresset.Svensk Energi påminde i detta sammanhangoch under året i övrigt omegenproducerad el i hemmen. En kartläggningav Svensk Energi i slutet avnovember 2012 visade att ungefär 850anläggningar fanns i Sverige. 70 procentav dessa var solcellsbaserade, medan 17procent var små vattendrivna enheter och13 procent små vindkraftverk. Den sammanlagdaeffekten var cirka 5 450 kW.Elbranschen jobbar tillsammans medsina kunder för att kunna kvitta kundensegen elproduktion mot elanvändningen.På så sätt skulle det bli merlönsamt för den som vill göra sin egenel. När det gäller just kvittning av elpåtalade Svensk Energi behovet av enändring i lagen.Frågan har tidigare utretts och dåstupat på komplicerad skattelagstiftning.I maj 2012 tillsatte regeringen en offentligutredning (SOU), ”Nettodebitering avel och skattskyldighet för energiskatt påel”. Utredaren ska ta fram lagförslag förett system med nettodebitering som ävenomfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt.Med nettodebitering avseshär ett system där den förnybara el somprivatpersoner eller företag produceraroch tillför elnätet kvittas mot annan elsom de tar emot från elnätet. Utredarenska även analysera och lämna förslag omvem som bör vara skattskyldig för el.Syftet med utredningen är främstatt stärka elkonsumenternas ställning påelmarknaden genom att underlätta förenskilda att leverera sin egenproduceradeförnybara el till nätet. Utredningenska vara klar i juni 2013. Svensk Energivälkomnade utredningen och pekade påen undersökning som visar att hela 70procent av Sveriges elnätsföretag skulleerbjuda nettodebitering om inte lageninnebar ekonomiska hinder.Utvecklad elmarknad –elcertifikat, avtalsvillkor,ursprungsmärkningSedan den 1 januari 2012 har Sverige ochNorge en gemensam elcertifikatsmarknad.Det innebär att handel med elcertifikatkan ske över landsgränserna. Målet för dengemensamma marknaden är att öka denförnybara elproduktionen med 26,4 TWhmellan åren 2012 och 2020. Det motsvararcirka 10 procent av elproduktionen i debåda länderna.De grundläggande principerna ärgemensamma för de båda länderna mendet finns vissa skillnader, till exempel:• I Sverige är även torv berättigat tillelcertifikat.• Bioandel i blandat avfall ger elcertifikati Norge.• Anläggningar som tas i drift i Sverigeefter år 2020 får elcertifikat, men intei Norge.• Vissa mindre skillnader i undantagsreglerför elintensiv industri.• Möjlighet till tilldelning efter omfattandeombyggnad finns i Sverige,men inte i Norge.9

ELÅRET 2012 | Året som gickSvensk Energi och Konsumentverket komi början av året överens om nya allmännaavtalsvillkor som började tillämpas frånden 1 april 2012. Det gäller avtalsvillkorför försäljning av el till konsument (EL2012 K), för anslutning och överföringav el till konsument (NÄT 2012 K), ochsärskilda villkor för försäljning av el frånanvisat elhandelsföretag till konsument.För att kunna tillämpa de nya villkorenkrävs att konsumenterna underrättats omändringarna tre månader i förväg, genomett särskilt meddelande. Villkoren förnäringsidkare (N) respektive högspänning(H) har också reviderats.Svensk Energis vägledning för ursprungsmärkningav el uppdaterades förallra sista gången under året, och uppdragetär nu slutfört. Den 1 januari 2013 träddeEnergimarknadsinspektionens (Ei:s) nyaföreskrift och allmänna råd EIFS 2011:4 ikraft. Föreskriften och de allmänna rådentydliggör ellagens bestämmelse om ursprungsmärkningav el för elhandelsföretagenoch Ei ges befogenheter att utöva tillsynpå föreskriften. Dessutom ansvarar Ei förberäkning och publicering av den så kalladeresidualmixen och dess miljöpåverkan.Nytt energieffektiviseringsdirektivpå EU-nivåEfter intensiva förhandlingar mellan EU:sministerråd, EU-parlamentet och EUkommissionenantogs det nya energieffektiviseringsdirektivetslutligen i juni 2012.För svenskt vidkommande innebär detnya direktivet troligen inte några radikalaförändringar för den förda svenska politikenför energieffektivisering. Direktivettäcker i stort sett alla sektorer utom transportsektorn.Samtidigt är inte allt nyabestämmelser och i stora delar har Sverigeredan regler som motsvarar det som krävsi direktivet, till exempel att elfakturor skabaseras på faktisk elanvändning.Det som varit EU-parlamentets krav,att länderna skulle sätta bindande målför ”primärenergibesparing” (tillfördenergi), blev istället en uppmaning attsätta nationella mål för energieffektivisering.EU-parlamentets förslag hadeinneburit enormt stora konsekvenser försvensk industri och konsumenterna. Nukan Sverige med all sannolikhet behållasitt nationella mål om minskad energiintensitetpå 20 procent till år 2020.Den andra stora frågan för energiföretagenvar förslaget om att införa såkallade vita certifikat – ett kvotpliktssystemför energibesparing. Detta är idirektivet en möjlighet och medlemsländernatillåts att använda alternativastyrmedel för att nå en genomsnittligårlig besparing på 1,5 procent i slutanvändarledet.Svensk Energi anser att vitacertifikat inte behövs.Svenska regler och styrmedel skafinnas på plats senast i juni år 2014.Det pågår ett intensivt analysarbetepå näringsdepartementet i nära samarbetemed Energimarknadinspektionen,Energimyndigheten och Boverket. SvenskEnergi sätter ett stort hopp till att energitjänsterkan utvecklas, där även energiföretagenska kunna hjälpa kunder påmarknaden med energieffektivisering.Handeln med utsläppsrätteri förändringEU-kommissionen tog i slutet av år2012 steg för att åtgärda den växandeobalansen mellan utbud och efterfråganpå utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem,EU ETS. En snabbåtgärd som föreslogs är att senare-10

Året som gick | ELÅRET 2012lägga auktioneringen av 900 miljonerutsläppsrätter från perioden 2013–2015 till år 2019 och 2020, så kalladback-loading. Anledningen till överskottetav utsläppsrätter är bland annatden ekonomiska krisen men även andrastyrmedel, till exempel stöd till förnybarenergi som inte går i takt med utsläppshandeln.Industrier har minskat sinautsläpp mer än förväntat, vilket har letttill en mindre efterfrågan på utsläppsrätter.Förslaget från EU-kommissionenär under diskussion.Steg två i EU-kommissionens åtgärdsplanär att vidta strukturella åtgärder iutsläppshandelssystemet. EU-kommissionenvill starta en diskussion om vilkadessa åtgärder bör vara för att bland annatråda bot på den växande obalansen mellanutbud och efterfrågan av utsläppsrätter. Ien rapport i slutet av år 2012 specificeradekommissionen sex olika tänkbara alternativför det andra steget i EU-kommissionensåtgärdsplan:• Ett alternativ är att höja EU:s klimatambitionfrån minus 20 procent tillminus 30 procent.• Ett annat alternativ är att undandraett antal utsläppsrätter från marknadenunder perioden 2013–2020, enså kallad ”set-aside”.• Ett tredje alternativ är en tidig revidering(före år 2020) av den linjärareduktionsfaktorn på 1,74 procent,som styr hur mycket utsläppstaket isystemet ska minska varje år.• En fjärde option är att begränsatillgången till krediter från så kalladeCDM-projekt.• Ett femte alternativ är att utvidgasystemet till andra sektorer för att ökaefterfrågan i systemet.• En sista option är olika prishanteringsmekanismer,såsom ett prisgolveller en flexibilitetsmekanism påutbudssidan.Transparens ochinformationshanteringför europeisk marknadMarknadsplatsernas roll och utveckling ärviktig för utformningen av en europeiskelmarknad. En fråga gäller regelverketkring transparens och informationshanteringför den fysiska och finansiella elhan-delsverksamheten. I slutet av år 2011trädde ett energispecifikt regelverk,”Regulation on Energy Market Integrityand Transparency (REMIT)” i kraft.Syftet var att förhindra marknadsmissbrukoch användning av insiderinformationvid handel med råkraftsprodukter.Regelverket innebär bland annat:• Förbud mot användning av insiderinformationoch försök till marknadsmanipulation.Här innefattasråvaruhandeln, det vill säga de fysiskaoch finansiella kontrakt och derivatsom hanterar försörjning, produktionoch leverans av gas och el i EU.• ACER (Agency for the Cooperationof Energy Regulators) har en nyckelrollsom ansvarig myndighet föratt övervaka alla transaktioner ochansvara för informationsdatabasen.Energimarknadsinspektionen övervakarde svenska energimarknadernaoch samarbetar med ACER och våragrannländers tillsynsmyndigheter,för att förhindra marknadsmissbrukoch verka för effektiva energimarknader.I finanskrisens spår har EU arbetat framett nytt regelverk för att minska riskernai handel med derivatkontrakt som skerutanför reglerade marknader. Dessutomför att skärpa kraven på de reglerademarknadernas (börsernas) hantering avsäkerheter.Förordningen trädde i kraft i augusti2012 och innebär bland annat att ickefinansiella (icke tillståndspliktig hosFinansinspektionen) motparters OTCderivathandel måste överstiga vissa tröskelvärdenför att hamna under clearingkrav,samt att enbart icke finansiella motparterges möjlighet att fortsatt användabankgarantier som säkerhet. Villkoren föranvändning av bankgarantier är så passstränga att de i praktiken blir svårt elleroerhört kostsamt att använda bankgarantiersom säkerhet. Dock har handel medråvaruderivat fått en treårig frist innanvillkoren börjar gälla.Framework Guidelines & NetworkCodes startade på allvarBakom begreppet Framework Guidelines& Network Codes, ibland kallat11

ELÅRET 2012 | Året som gickGrid Codes, finns ett nytt regelverksom ska bidra till att nå EU:s mål omen gemensam europeisk marknad förel. Detta angavs av EU-kommissionenförsta gången år 2009, inom det så kalladetredje inre marknadspaketet. Syftet äratt via regelverket kunna förverkliga deneuropeiska inre marknaden för el. Mednya EU-gemensamma regler ska alla medlemsländerfå bestämmelser som ser till attverksamheterna inom produktion, distributionoch elhandel formas för detta.Reglerna ska också utformas för att klarade stora utmaningarna som handlar omatt kunna ta hand om all tillkommandeförnybar elproduktion.En viktig förutsättning för en gemensammarknad är att bibehålla driftsäkerheteni systemet i detta nya läge. Allaelnätsföretag, elhandelsföretag och ägareav produktionsanläggningar påverkas avdet nya regelverket, även kunderna får enroll i sammanhanget.Förutom inom EU-kommissionensker arbetet i två europeiska organ. Detgäller ENTSO-E, samarbetsorganisationför Svenska Kraftnät och övriga Europasägare av transmissionsnät. Det gäller ocksåACER, den övergripande organisationenför Energimarknadsinspektionen och dessmotsvarande reglermyndigheter i övrigamedlemsstater. EU-kommissionen hargett uppdraget till dessa båda att ta framregelverket. ACER tar fram riktlinjernaoch anger ramarna, sedan är det ENTSO-E:s uppgift att utforma detaljerna, alltsåsjälva regelverket som sedan blir lag, efterbeslut i kommissionen.Regelverket ska tas fram huvudsakligenunder åren 2012–2014. Arbetet harpåbörjats och i februari 2012 kom denförsta koden ut på remiss. Det gäller denså kallade generatorkoden som i förstahand berör produktionsanläggningaröver 800 Watt men också elnätsföretag.Fler koder följde under året, blandannat koder för elhandelns funktion,systemdrift och driftsäkerhet, uttagslaster(kunder), samt elnät. Svensk Energi samordnaderemisshanteringen och svaradeockså för gemensam hantering inom densvenska branschen och inom organisationenNordenergi. Svensk Energi harvarit aktivt också inom det europeiskapåverkansarbetet bland annat genomEurelctric och GEODE.Förhandsreglering avelnätsavgifter införd –tidstariffer på förslagFrån och med år 2012 regleras elnätsavgifternai förväg genom att Energimarknadsinspektionen(Ei) beslutar omen intäktsram för varje elnätsföretagför fyra år i taget. Intäktsramen räknasfram enligt Ei:s schablonmodell som tarhänsyn till företagens kapitalkostnader,löpande opåverkbara och påverkbarakostnader och kvalitet. En kalkylränta(wacc) räknas fram av Ei för hela fyraårsperioden.Den 31 oktober 2011 fattade Eibeslut om de intäktsramar som ska gällaför Sveriges elnätsföretag för åren 2012till 2015. Majoriteten av Sveriges elnätsföretagfick då besked om lägre intäktsramarän de begärt. Företagens ansöktabelopp uppgick till totalt 183 miljarderkronor för fyraårsperioden 2012–2015.Ei:s beslut begränsade intäktsramarna till150 miljarder kronor för alla företag sammanlagt.I början av år 2012 hade 86 företagbeslutat att överklaga Ei:s beslut. Överklaganskedde till största del via det juridiskabranschombud som Svensk Energi anlitade,medan fem företag valde att överklagaenskilt. Elnätsföretagen lämnade imaj 2012 in sina inlagor till förvaltningsrätten.Ei lämnade in sina inlagor, överelnätsföretagens överklagande av intäkterna,till rätten i oktober. Ei vidhöll sininställning avseende övergångsregleringoch wacc, men medgav några förändringari sin metod. Bland annat ersättsopåverkbara kostnader fullt ut.Nättarifferna uppmärksammades ävenav andra skäl. I början av januari 2013föreslog Ei att krav ska ställas på elnätsföretagenatt nättarifferna ska utformasså att de bidrar till ett effektivt utnyttjandeav kapaciteten i elnäten. På uppdragav regeringen hade Ei utrett reglerom utformning av elnätstariffer för attunderlätta introduktionen av förnybarelproduktion, elektrifiering av transportsektornoch energieffektiviseringar hosslutkonsumenter. Ei ansåg att det är effektivti ett samhällsperspektiv med tidsdifferentieradenättariffer med avgifterför uttagen effekt eller energi. Ei föreslogatt de nya reglerna ska införas om treår för att elnätsföretagen ska få en möj-12

ELÅRET 2012 | Året som gickbetalar uppräknas med index. År 2013ger det för hushållen en ökning med0,3 öre/kWh i södra Sverige och0,2 öre/kWh i norra Sverige. Med deindexbaserade höjningarna får de flestasvenskar en energiskatt på el som uppgårtill 29,3 öre/kWh. I norra Sverige blirskatten 19,4 öre/kWh. Moms med 25procent tillkommer.Ladda Sverige –branschförtroendet uppUnder år 2012 pågick arbetet inomelbranschens projekt ladda Sverige somhandlar om att profilera elen som produkt.En rapport togs fram om svenskarnassyn på el och klimat som enviktig byggsten i arbetet. Svensk Energiarbetade med intern förankring inombranschen av Ladda Sveriges budskapdär synen på el ska gå från ”dyr ochmiljöbov till prisvärd och hjälte”. Projektetska under år 2013 bygga vidarepå arbeten som redan gjorts, såsom denstora visionsstudien av Kairos Future ochSvensk Energis 2050-scenarier.Branschens årliga opinionsmätningsom publicerades i oktober visade påtydliga rörelser åt det positiva hållet. Destabilt låga elpriserna var givetvis ett skältill fler positiva elkunder. Det fanns dockett viktigt trendbrott; för första gångenpå tio år tog allt fler aktivt ställning förelbranschen än tidigare. Branschen upplevdesockså av fler än någonsin tidigaresom starkt miljötänkande – en flerårigtrend. Svensk Energi hoppas att arbetetinom projektet Ladda Sverige kan bidratill ytterligare ökning av svenskarnas förtroendeför elbranschen.lampor till AfrikaDen svenska elbranschen inledde underåret ett samarbete med organisationenGIVEWATTS med målet att skänka solenergilamportill fattiga delar av Afrika.Lampor med solceller delas där ut viaskolor och kliniker, och roterar runt såatt fler får glädje av dem. Förutom att deger ljus så kan de som har lamporna laddabatterier till mobiltelefoner. Det är somatt bygga ett elsystem underifrån utifrånmänniskors behov, utan stora kraftverkoch stora nät. En behovsstyrd elektrifieringmed uthållig och miljöriktig teknik.Svensk Energi uppmanade de svenskaTack, din solenergilampa ger ovärderlig kunskap!”Tänd där – släck här”.”Nu tändas tusen solelljus”.elföretagen att skänka solenergilamporsåväl till Earth Hour under devisen ”tänddär – släck här” och till jul under parollen”Nu tändas tusen solelljus”. Underåret samlades på detta sätt 1 000 lamporin. Lamporna påverkar cirka 5 000 människorshälsa direkt, eftersom de ersättereldning av fotogen och ved inomhus.Tusen elevers studiemiljö och studieresultatförbättras. Lika många hushållsekonomi förbättras väsentligt eftersomfotogen utgör en stor del av utgifterna.Samarbetet löper vidare under år 2013då ännu fler lampor ska doneras, blandannat till Earth Hour.14

elmarknaden | ELÅRET 2012tydlig påverkan på terminspriset, medan kopplingen till spotprisetvarierar. Detta beror främst på tillrinningen och tillgångentill magasin i vattenkraften. Under perioder med högtillrinning finns exempelvis inte alltid möjlighet att spara påvattnet, utan producenterna blir tvungna att producera ellerspilla vatten, vilket får en direkt påverkan på spotpriset.SJUNKANDE PRISER PÅ UTSLÄPPSRÄTTERHandel med utsläppsrätter är en av de så kallade flexiblamekanismer som definieras i Kyotoprotokollet. Syftet medhandeln är att länder och företag ska få möjlighet att väljamellan att genomföra utsläppsminskande åtgärder i det egnalandet/företaget eller att köpa utsläppsrätter som då genererarutsläppsminskningar någon annanstans. På så sätt kan deminst kostsamma åtgärderna genomföras först så att dentotala kostnaden för att uppfylla Kyotoprotokollet blir så lågsom möjligt.Handelssystemets första fas löpte under perioden 2005–2007 och den andra handelsperioden omfattade perioden2008–2012. Endast utsläpp av koldioxid ingick i handelssystemetunder den första handelsperioden. Från och med2008 inkluderades lustgas i några medlemsländer. Flygverksamhethar inkluderats i systemet sedan den 1 januari 2012,men i november 2012 lämnade EU-kommissionen ett förslagom att flygningar mellan EU och länder utanför EU inte skabehöva överlämna utsläppsrätter för år 2012, medan flygningarmellan flygplatser inom EU inte påverkades av förslaget.Från och med 1 januari 2013 inkluderas även produktionav organiska baskemikalier, icke-järnmetaller och aluminiumtillverkning.Utsläppen av växthusgaser begränsasav ett förbestämt utsläppstak vilket ska minska linjärt med1,74 procent av den genomsnittliga årliga tilldelningen2008–2012, för att år 2020 vara 21 procent lägre än utsläppeni systemet år 2005.För handelsperioden 2008–2012 gällde att minst 90 procentav utsläppsrätterna skulle fördelas gratis till de berördaanläggningarna, medan medlemsländerna kunde välja att tillexempel auktionera ut den resterande andelen. För handelsperioden2013–2020 kommer andelen utsläppsrätter somauktioneras ut att öka och reglerna för gratis tilldelning har förändrats.Gratis tilldelning kommer att ske utifrån EU-gemensamma,förhandsbestämda riktmärken. I första hand kommerproduktriktmärken, som har tagits fram för 52 produkter, attanvändas. I de fall där detta inte är tillämpbart används riktmärkenför värmeproduktion eller bränsleanvändning. Ingengratis tilldelning av utsläppsrätter ska ges för elproduktion.Efterdyningarna till finanskrisen har varit en starkt bidragandefaktor till att det i början av 2012 fanns ett överskott på955 miljoner utsläppsrätter i systemet. Under år 2012 har utbudetökat ytterligare, bland annat då europeiska investeringsbankensålt utsläppsrätter för att finansiera forskningsprojekt ochatt auktioneringen av utsläppsrätter för period tre påbörjatsunder hösten år 2012. Överskottet har medfört sjunkandepriser under året. Som högst var priset 9,5 euro i februari mensjönk till 6,2 euro under november. Under år 2011 varieradepriset mellan 7 och 17 euro per ton (se diagram 5).De låga priserna har inneburit stora diskussioner inom EUom att vidta åtgärder för att långsiktigt stärka utsläppsrättsmarknadengenom att ändra auktioneringskalendern eller tabort utsläppsrätter (så kallad back loading respektive set-aside).Diskussionerna i sig har varit bland de mest betydande prispåverkandefaktorerna under året.17

ELÅRET 2012 | elmarknadenBeroende på den stora andelen fossilbaserad kraft i Tysklandfinns en stark koppling mellan det tyska spotpriset ochpriset på utsläppsrätter. I diagram 6 redovisas skillnadenmellan de nordiska och tyska spot- respektive terminspriserna,samt priset på utsläppsrätter. I takt med sjunkandepriser på utsläppsrätter, minskar också skillnaden i spotprismellan Nord Pool Spot och EEX.Den stora tillgången på vattenkraft i Norden medför generelltsett ett lägre pris jämfört med i Tyskland. Differensenskulle kunna uppskattas till prisskillnaden mellan terminskontraktenpå respektive börs, vilken i februari 2013 uppgick till5 öre/kWh för låglast och 16 öre/kWh för höglast för helåret2013.ELOMRÅDEN PÅ NORD POOL SPOTSystempriset på Nord Pool Spot utgör prisreferens för denfinansiella elmarknaden och är ett pris som är beräknat för heladet nordiska börsområdet utifrån ett antagande om obegränsadöverföringskapacitet. Det finns dock fysiska begränsningar ialla elnät, varför det finns tillfällen där överföringskapaciteteninte är tillräcklig för att uppfylla marknadens önskemål omhandel mellan olika områden.För att hantera överföringsbegränsningar delas det nordiskabörsområdet in i olika så kallade elområden. Historiskt harSverige och Finland utgjort egna områden, medan Danmarkvarit delat i två och i Norge har antalet områden varierat mellantvå och fem. Om överföringskapaciteten inte är tillräcklig föratt uppnå samma pris i hela börsområdet beräknas separataområdespriser. Flera elområden kan bilda ett gemensamt prisområde,men även utgöra separata sådana. Genom åren harSverige ytterst sällan utgjort ett eget prisområde. Under år2010 var Sverige till exempel ett separat prisområde endast enav årets totalt 8 760 timmar.Tabell 2 visar områdespriser sedan omregleringen år 1996.Prisskillnaderna mellan de olika områdena är i första handberoende på vilken produktionskapacitet som finns i respektiveområde. Skillnader i pris uppstår i synnerhet vid större variationeri tillgången till vattenkraft, vilket även återspeglas i systempriset.Ovanligt låg eller hög tillrinning ökar också frekvensenför uppkomsten av olika prisområden. Under år med god tillrinningkommer priset att vara lägst i Norge och därefter i Sverige,medan det omvända gäller i perioder med sämre tillrinning.I november år 2011 delades Sverige in i fyra elområden(se diagram 7). Införandet sammanföll med sjunkande temperaturer,samt att alla reaktorer i Ringhals stod stilla, vilket medfördeatt prisskillnaderna inledningsvis var relativt stora, menprisskillnaderna mellan de olika områdena var dock relativtsmå under året. Alla områden i Sverige hade gemensamt prisunder 83 procent av tiden. Luleå och Sundsvall hade sammapris 98 procent av timmarna, medan motsvarande siffra förMalmö och Stockholm var 89 procent. I genomsnitt uppgickprisskillnaden mellan Malmö och Stockholm till 1,7 öre/kWh.Störst prisskillnader uppkom i samband med köldperiodenunder första halvan av februari. Som störst var timprisskillnadenmellan norra och södra Sverige 114 öre/kWh, medan denstörsta skillnaden mellan Malmö och Stockholm uppgick till82 öre/kWh. Flest prisskillnader uppkom dock under juni ochjuli i samband med planerat underhållsarbete i överföringskapacitetenoch tidvis uppstod dygnsvisa prisskillnader på nästan19 öre/kWh mellan de olika svenska områdena.Priset var det samma i Malmö och Köpenhamn under 68procent av årets timmar. Den genomsnittliga prisskillnadenDiagram 5Pris på utsläppsrätter på Nasdaq OMX CommoditiesDiagram 6Pris på utsläppsrätter samt prisdifferenser mellanNorden och TysklandKälla: Nord Pool SpotKälla: Nord Pool Spot, EEX18

elmarknaden | ELÅRET 2012uppgick till 2,9 öre/kWh. De största skillnaderna uppstodunder julhelgen och uppgick till drygt 200 öre/kWh i sambandmed att hög vindkraftsproduktion och låg efterfrågan gavnegativa priser i de danska elområdena.KUNDERNAS RÖRLIGHET PÅ ELMARKNADEN ÖKADESedan april år 2004 sammanställer SCB statistik månadsvisbland annat över kundernas byten av elhandelsföretag, och hurkunderna är fördelade mellan olika avtalstyper. Detta framgårav diagram 8 och 9.Möjligheten att byta elhandelsföretag är beroende av tidigaretecknade avtal, vilket innebär att inte alla kunder har möjlighetatt göra ett byte under året. Det är därför svårt att dra någraegentliga slutsatser då tidsserien över byten är relativt kort.Antalet byten under året minskade marginellt jämfört medår 2011. I genomsnitt uppgick antalet byten under år 2012till knappt 42 700 per månad, varav hushållskunder drygt37 800, vilket kan jämföras med ett genomsnitt sedan starten på38 900 respektive 33 600. Räknat i volym uppgick genomsnittetunder år 2012 till knappt 800 GWh per månad totalt,varav cirka 340 GWh avser hushållskunder. För hela periodenär motsvarande genomsnitt 1 000 respektive 320 GWh.Under år 2012 har andelen kunder med tillsvidareavtal,alltså kunder som inte gjort ett aktivt val, fortsatt att minskaoch uppgick i januari 2013 till 18,5 procent. Samtidigt måstedet dock hållas för sannolikt att en del av dessa medvetet integjort något val. Floran av avtalsformer har efterhand vuxit ochde nyare formerna passar inte in i den historiska mallen, tillexempel avtal med kombinationer av fasta och rörliga priser.Sedan januari 2008 redovisar SCB bland annat dessa i kategorin”Övriga”.KONSUMENTPRISET PÅ ELKonsumentpriset på el varierar mellan olika kundkategorier,mellan stad och landsbygd och mellan länderna i Norden.Det beror på varierande distributionskostnader, skillnader ibeskattning, subventioner, statliga regleringar och elmarknadensstruktur.Hushållens elpris kan principiellt sägas bestå av tre komponenter:• Ett elhandelspris för el, den del av elräkningen som påverkasgenom konkurrens.• En elnätsavgift, priset för nättjänst, alltså överföring av el.• Skatter och avgifter, alltså elskatt, moms och avgifter tillmyndigheter.Exemplet i diagram 10 visar elprisutvecklingen (villa medelvärme) för avtalsformen ”rörligt pris”, en av många avtalsformer.En iakttagelse är att år 1970 gick knappt 7 procentav konsumentens pris till staten i skatt. I januari år 2013utgjorde elskatt, moms och elcertifikat 45 procent av konsumentpriset.Stora svängningar i elpriset medför att andelarnavarierar därefter. Det bör noteras att pålagor i producentledetockså utgör en del av elhandelspriset, till exempel kostnadernaför utsläppsrätter.Tabell 2Genomsnittliga områdespriser på Nord Pool spot,öre/kWhDiagram 7timvisa områdespriser i sverigeOslo Stockholm* Finland Jylland Själland System2012 25,80 33,79 31,91 31,64 32,71 27,222011 41,75 43,08 44,42 43,26 44,59 42,342010 51,74 54,25 54,07 44,26 54,36 50,592009 35,90 39,28 39,24 38,28 42,26 37,222008 37,85 49,15 49,05 54,14 54,50 43,122007 23,82 28,01 27,78 29,98 30,55 25,852006 45,56 44,53 44,95 40,89 44,93 44,972005 27,05 27,64 28,36 34,63 31,43 27,242004 26,83 25,62 25,25 26,28 25,87 26,392003 33,87 33,29 32,22 30,74 33,58 33,482002 24,27 25,23 24,92 23,28 26,12 24,592001 21,30 21,09 21,07 21,92 21,73 21,362000 10,21 12,04 12,58 13,86 10,791999 11,52 11,94 12,00 11,841998 12,21 12,04 12,26 12,261997 14,86 14,37 14,591996 26,61 26,00 26,30* I och med införandet av elområden i Sverige ändrades definitionen på område Stockholmfrån och med 2011-11-01.Källa: Nord Pool SpotKälla: Nord Pool Spot19

ELÅRET 2012 | elmarknadenDiagram 8Antal byten mellan elhandelsföretag per årKälla: SCBDiagram 9Kunders rörlighet januari 2001–2013Diagram 10Elprisets uppdelning för villakunder med elvärmeoch avtal om rörligt pris, löpande priser, januarirespektive årKälla: SCBKälla: STEM och SCB20

sveriges totala energitillförsel | ELÅRET 2012Sveriges totala energitillförselEnergitillförselnSveriges energibehov täcks dels av importerad energi – främstolja, kol, naturgas och kärnbränsle – dels av inhemsk energii form av vattenkraft, ved och torv samt restprodukter iskogsindustrin (bark och lutar). Energitillförselns utvecklingefter 1973 visas i diagram 11. Mellan 1973 och 2012 har defossila bränslenas andel av energitillförseln sjunkit från drygt75 till 27 procent, vilket möjliggjorts av en samtidig ökningav kärnkraften från 1 till 34 procent. Vid normal tillgängligheti kärnkraften, och med pågående uppgraderingar, uppgår andelentill knappt 40 procent. Den totala energitillförseln iSverige år 2012 uppgick preliminärt till 590 TWh, att jämföramed 569 TWh året före. 1 Den ökade energitillförseln kanfrämst tillskrivas hög produktion i såväl vatten- som kärnkraften,där det senare också medför ökade omvandlingsförluster. 1EnergianvändningenEn fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster i samhället harhistoriskt medfört att efterfrågan på energi ökar. I diagram 12visas tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten(kWh/BNP-krona). Tidigare har den svenska statistiken interäknat in omvandlingsförlusterna i kärnkraftverken. Numeratillämpas det internationellt vanliga beräkningssättet som utgårfrån bränslets energiinnehåll. Det kan konstateras att energianvändningenberäknad enligt den äldre svenska beräkningsmetodensjunkit sedan 1973, medan det är först efter mittenav 1990-talet som användningen börjat falla räknat enligt deninternationella metoden. Den måttliga ekonomiska utveck-lingen i Sverige under år 2012 kan till större delen förklaras avfortsatt svagt konjunkturläge globalt sett, vilket påverkar densvenska varuexporten och därmed även utvecklingen i industrin.Lägre aktivitet i industrin medförde minskad tillförselav fossila bränslen, men även hög produktion i vatten- ochkärnkraft bidrog till detta. Den tillförda energin i relation tillBNP ökade år 2012, framförallt beroende på högre kärnkraftproduktionoch därmed större omvandlingsförluster.I absoluta tal har energianvändningen hos slutanvändarnavarit relativt konstant sedan år 1973. Samtidigt har användningeni förhållande till BNP-utvecklingen minskat med drygt40 procent enligt den internationella beräkningsmodellen. Omman bortser från omvandlingsförlusterna i kärnkraftverket motsvarardetta en energieffektivisering på nästan 60 procent. Dettaberor dels på att användningen av de förädlade energiformernael och fjärrvärme ökat, dels på att användningen effektiviserats.Oljans andel av energianvändningen har sjunkit markant inomindustri och bostäder, service med mera, medan oljeberoendet ärfortsatt stort i transportsektorn.Enligt den preliminära statistiken från SCB uppgick den slutligaenergianvändningen till 392 TWh år 2012, vilket är sammasom år 2011. Elanvändningen ökade med knappt 1 procentoch fjärrvärmeanvändningen med 7 procent. Användningen avoljeprodukter minskade med 6 procent medan gasprodukternaökade med 9 procent. Kolanvändningen minskade med 12 procentmedan användningen av biobränslen och torv med meraökade med 6 procent.1Här bortses från nettoimport av el, bunkring för utrikes sjöfart samtanvändning för icke energiändamål.Diagram 11total energitillförsel i sverige 1973–2012Diagram 12total tillförd energi i relation till bnp 1973–2012(1995-års priser)Källa: SCBKälla: SCB21

ELÅRET 2012 | elanvändningenElanvändningenDen totala elanvändningen inklusive överföringsförluster ochstora elpannor i industri och värmeverk uppgick preliminärttill 142,4 TWh år 2012, att jämföra med 140,3 TWh år 2011.Sverige har relativt mycket elvärme, drygt 30 TWh totalt,varav två tredjedelar är beroende av temperaturen utomhus.Vid en jämförelse mellan olika år måste därför hänsyn tas tilltemperaturvariationer mellan åren. Den temperaturkorrigeradeelanvändningen uppgick år 2012 preliminärt till 143,3TWh, vilket kan jämföras med 143,5 år 2011.Elanvändningens utveckling är starkt beroende av tillväxteni samhället. I diagram 13 visas utvecklingen från år 1970.Fram till och med år 1986 ökade elanvändningen snabbare änbruttonationalprodukten, BNP. Åren 1974 till 1986 beroddedetta till stor del på ökad elvärmeanvändning. Sedan år 1993har dock elanvändningen ökat i långsammare takt än BNP.ELANVÄNDNINGEN I INDUSTRINAv diagram 14 framgår att elanvändningen inom industrinökade kraftigt mellan åren 1982 och 1989, vilket förklaras aven långvarig högkonjunktur. Devalveringen år 1982 gav denelintensiva basindustrin, främst massa- och pappersindustrin,goda förutsättningar att expandera. Under lågkonjunkturenoch strukturomvandlingen i början på 1990-talet sjönk sedanelanvändningen. Vid halvårsskiftet 1993 inträffade en vändningfram till och med år 2000. De tre följande åren minskade industrinselanvändning, dels beroende på en långsammare ekonomiskutveckling, dels som en följd av högre elpriser. Därefter harelanvändningen i industrin ökat i måttlig takt fram till finanskrisenandra halvåret 2008. Efter en viss återhämtning underåren 2010 och 2011 har användningen åter minskat något.I diagram 15 illustreras hur industrins specifika elanvändning,uttryckt som kWh per krona förädlingsvärde, har utvecklatssedan år 1970. Sedan år 1993 har industrins elanvändningi förhållande till förädlingsvärdet minskat kraftigt. Det beror påden heterogena industristrukturen i Sverige, där ett fåtal branscherstår för en stor del av elanvändningen, se tabell 3. Från år1993 har tillväxten i varuproduktionen varit störst i framförallt verkstadsindustrin. Produktionsvärdet i verkstadsindustrinhar under perioden mer än fördubblats medan dess elanvändningökat med mindre än tio procent. I den energiintensivaindustrin har produktionen ökat med knappt 50 procent, samtidigtsom elanvändningen ökat med nästan 20 procent.ELANVÄNDNINGEN INOM SERVICE,VÄRMEVERK, SAMFÄRDSEL Med MeraElanvändningen i servicenäringarna (bland annat kontor,skolor, affärer, sjukhus) steg kraftigt under 1980-talet. Det varfrämst belysning, ventilation, kontorsutrustning samt extrakomfortelvärme som ökade. Denna ökning berodde på enkraftig standardhöjning vid renovering, ombyggnad ochnybyggnation av servicenäringarnas lokaler samt på det starktökande antalet apparater, till exempel datorer. Under slutet påDiagram 13Elanvändningen som funktion av BNP-krona1970–2012 (1995 års priser)Diagram 14Elanvändningen fördelad på olika användare1970–2012Källa: SCBKälla: SCB22

elanvändningen | ELÅRET 20121980-talet var tillskottet av nya byggnader betydande. Underlågkonjunkturen i början av 1990-talet byggdes få nya hus,vilket tillsammans med effektivare apparater medfört att elanvändningen,exklusive stora elpannor, avstannat på nivån 33till 34 TWh per år.Merparten av lokalsektorns byggnader värms med fjärrvärme.Elvärme som huvudsaklig uppvärmningsform användstill cirka 9 procent av byggnadsytan. Eftersom el ofta ocksåanvänds som komplement till andra uppvärmningsformer,svarar elvärmen för cirka 20 procent av den totala uppvärmningsenergin.I kategorin Service ingår också tekniska servicetjänster, tillexempel fjärrvärmeverk, vattenverk, gatu- och vägbelysningsamt järnvägar. Även för dessa var tillväxten betydande under1980-talet. Då tillkom till exempel de stora värmepumparna ifjärrvärmeverken som år 2000 använde drygt 2 TWh el. Högreelpriser har bidragit till att den årliga användningen inomdenna sektor sedan år 2003 ligger under 0,5 TWh.ELANVÄNDNINGEN I BOSTÄDERBostadssektorn omfattar småhus, jordbruk, flerbostadshus ochfritidshus. El till jordbruksdriften hänförs till service. Elanvändning,exklusive elvärme har haft en jämn ökningstaktsedan 1960-talet, med undantag för oljekrisen 1973/74, ochen sparkampanj under 1980/81 då ökningen tillfälligt bröts.Användningen av hushålls- och driftel i flerbostadshus harökat stadigt. Detta beror dels på att antalet bostäder ökat, delspå ökad apparatstandard. Ökningstakten har dock minskat desenaste åren. Det är idag i huvudsak i samband med renoveringav äldre flerbostadshus och det faktum att hushållen skaffar flerapparater – till exempel diskmaskiner, frysskåp eller hemdatorer– som elanvändningen ökar. För alla bostadstyper gäller dockatt byte av äldre apparater, till exempel kylskåp och tvättmaskiner,till modernare och energisnålare motverkar ökningen.Diagram 16 visar hur hushållselen fördelas.Elvärme svarar för 30 procent av uppvärmningsenergin ibostadssektorn, framförallt i småhusen. Under perioden 1965till 1980 byggdes ett stort antal småhus med direktverkandeelvärme. Efter år 1980 har flertalet nybyggda småhus försettsmed vattenburen elvärme. För att minska oljeberoendet efterden andra oljekrisen i början av 1980-talet konverterades ettmycket stort antal småhus från oljepanna till elpanna underåren 1982 till 1986. De senaste åren har antalet värmepumparökat kraftigt, vilket minskat behovet av inköpt energi för uppvärmningoch varmvatten i bostäderna.Det naturliga valet vid nybyggnad och konvertering i flerbostadshushar varit fjärrvärme där sådan funnits tillgänglig.Utanför fjärrvärmeområdena har dock elvärme installerats,främst vid nybygge. Elvärme som komplement till andra uppvärmningsformerär också mycket vanligt, cirka 4 procent avbyggnadsytan i flerbostadshus är i huvudsak eluppvärmd.I tabell 4 redovisas antalet abonnemang och genomsnittligelanvändning för olika kategorier inom bostadssektorn. Itabellen saknas bostäder inom jordbruk, skogsbruk o dylikt,då elanvändningen för boende inte går att särskilja från denbedrivna verksamheten.Diagram 15industrins elanvändning i förhållande till förädlingsvärdet1970–2012 (1991 års priser)Diagram 16relativ fördelning av hushållsel(undersökning år 2007)Källa: SCBKälla: Energimyndigheten23

ELÅRET 2012 | elanvändningenTabell 3industrins elanvändning fördelad på branscher åren 2000–2012, TWh2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012prel.Gruvor 2,6 2,6 2,5 2,7 2,8 2,4 3,2 3,3 3,5Livsmedelsindustri 3,0 2,4 2,4 2,6 2,5 2,4 2,5 2,5 2,5Textil- och beklädnadsindustri 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2Trävaruindustri 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 2,1 2,1 2,0 1,9Massa- och pappersindustri, grafisk industri 24,1 24,2 24,5 24,6 24,2 22,6 23,0 22,9 21,5Kemisk industri 7,6 7,6 7,4 7,3 7,1 6,6 7,1 6,8 7,1Jord- och stenvaruindustri 1,2 1,1 1,1 1,1 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0Järn-, stål- och metallverk 8,2 8,5 8,4 8,4 8,0 6,0 7,4 8,0 7,4Verkstadsindustri 7,5 6,9 7,4 7,0 6,9 5,4 5,7 5,8 6,0Småindustri, hantverk och övrigt 1,0 1,0 1,5 1,8 1,5 2,1 1,4 1,4 1,4SUMMA, inkl avkopplingsbara elpannor 57,8 56,7 57,7 57,9 56,6 50,7 53,4 53,9 52,5Källa: SCBTabell 4Antalet abonnemang och genomsnittlig elanvändning i bostäder år 2011 (vid årets slut)Antal abonnemang GWh* MWh/abSmåhus med användning > 10 MWh 1 143 218 19 435 17,0Småhus med användning högst 10 MWh 755 123 4 531 6,0Flerbostadshus, direktleverans med användning > 5 MWh 186 521 1 679 9,0Flerbostadshus, direktleverans med användning högst 5 MWh 1 992 461 3 985 2,0Flerbostadshus, kollektivleveranser 8 340 581 69,6Fritidsbostäder 499 763 2 999 6,0Totalt, bostäder enligt ovan 4 706 886 39 734 8,4Andel av totalt antal abonnemang 89,4% 31,0% 34,7%Totalt antal abonnemang 5 265 155 128 230 24,4* 1 GWh = 1/1000 TWhKälla: SCB24

elproduktion | ELÅRET 2012ElproduktionElproduktionen i Sverige domineras av koldioxidfri vattenkraftoch kärnkraft. Vindkraftverk har byggts i accelererande taktde senaste åren och el från vindkraft uppgår idag till dryga 4procent av den totala elproduktionen. Utbyggnadstakten förkraftvärme är kanske inte lika stor i procent räknat som vindkraftenmen räknat som producerad energi blir förändringenstörre. Kraftvärme med biobränslen hade andelen 7 procent avtotal produktion och den fossilbaserade elen hade en andel påcirka 3 procent år 2012.Den sammanlagda elproduktionen inom landet uppgickår 2012 till 162,0 TWh (147,5 året före), en ökning meddrygt 10 procent jämfört med föregående år. Ett nytt årshögstavärde för elproduktion i Sverige. Sveriges elproduktionåren 1950–2012 fördelad på kraftslag visas i diagram 17.Den nordiska elmarknaden och elutbyten mellan grannländernaär en förutsättning för Sveriges elförsörjning.Sammansättningen av svensk elproduktion skiljer sig frånden i grannländerna, som också de har olika elproduktionsförutsättningarsinsemellan, se diagram 18. Norden harlänge samarbetat genom att utnyttja ländernas olika produktionsmöjligheter.Vid goda vattenkraftsår kan Finlandoch Danmark tack vare import av vattenkraftsel minska sinkondenskraftsproduktion och omvänt bidra med kondenskraftunder torrår, när vattenkraften inte ger lika mycket. Påsenare år är även Tyskland lika delaktigt i dessa flöden i bäggeriktningar. Ökad vindkraftsproduktion har ökat behovet avmer kortsiktig reglering av kraftbalansen, vilket leder till merutbyten mellan länderna som kan vända riktning flera gångerper dygn.Sverige beslutade under 1960-talet att utveckla kärnteknikenoch genom detta vägval kunde fossilbaserad (kol, olja)kondenskraft fasas ur systemet. Kärnkraft och kraftvärmetillsammans med stora delar av vattenkraften är idag baskrafti den svenska elförsörjningen. Vattenkraften har förutom baskraftfunktionenockså en annan viktig roll som reglerkraft.Med reglerbar vattenkraft menas att lagra vatten i magasinför att vid senare tillfälle, när behovet av kraft är större, tappaav magasinen. Reglerbarheten i vattenkraften är olika vidolika tidpunkter på året. När till exempel tillrinningarna ärstora i systemet är möjligheterna små att reglera vattenkraften.Största reglerbarheten uppstår normalt under vintertidnär tillrinningarna är lägre, vilket ger större möjlighet attbestämma tappningsnivå. Reglerbarheten begränsas också avhur snabbt man behöver förändra produktionen från en dagtill en annan, då vattnets flödestider i de långdragna svenskavattendragen måste beaktas.Kraftslagen har olika karaktär och fungerar egentligen bästi kombination med varandra. I diagram 19 visas respektivekraftslags procentuella fördelning av total installerad effektoch producerad el. Fördelningen mellan de olika kraftslagenliksom total kapacitet påverkar kraftsystemets stabilitet ochförmåga att leverera rätt mängd el i varje given tidpunkt.Hur fördelningen ser ut är egentligen beroende av varje landseller regions förutsättningar. Andra viktiga parametrar sompåverkar utformningen av kraftsystemet är elnätets utformning,styrning av elanvändning och i framtiden även andraenergilager som kompletterar vattenkraftens egenskaper.Vindkraft, solkraft och kärnkraft är byggda för att få utså mycket energi som möjligt, men de skiljer sig mycket åt.Kärnkraften körs normalt alltid i fullastdrift medan vindkraftDiagram 17total eLtillförsel i sverige 1950–2012Diagram 18normaliserad elproduktionsmix i nordenKälla: Svensk EnergiKälla: Svensk Energi25

ELÅRET 2012 | elproduktionoch solkraft har mycket få timmar med fulleffekt, utan producerarel i hela registret från i princip noll till 100 procent.På våra breddgrader producerar solkraften dessutom mest påsommarhalvåret och dagtid, medan vindkraften lika gärnakan producera som mest på natten. Vindkraften har den godaegenskapen att elproduktionen är större på vinterhalvåretnär elanvändningen är större. Ett annat utmärkande drag förvindkraften är att den inte har en stabil effektnivå utan nästanalltid kräver någon slags motreglering (stoppa, starta, öka ellerminska i effekt) genom något annat kraftslag eller framtidenssmarta energitjänster som anpassar elanvändning till rådandetillgång på el. Detta är i sig ingen nyhet då elanvändningockså varierar timme för timme och med större effektsteg.Det är dock enklare att prognostisera varierad elanvändningpå kort och lång sikt.Kraftvärmen har också den goda egenskapen att produceranär elbehovet är högre. Elproduktionen är styrd avvärmebehov men vissa frihetsgrader finns, att minska och ökadå värmebehovet har inre tröghet. Kondenskraft och gasturbineranvänds mest som reservanläggningar vid störning ochtillfälliga effekttoppar. En stor fördel med dessa anläggningarär att de oberoende kan vara i drift så länge det finns bränsletillgängligt.Vattenkraften har ungefär lika stor effekt- och energiandelvilket är resultat av tidigare behov av bas- och reglerkraft. Iett kraftsystem med större behov av effektkapacitet så hademånga anläggningar varit utbyggda med fler eller större aggregatoch utnyttjningstiden hade varit lägre. Skillnaden mellanolika vattenkraftverk kan vara stor beroende på var i ettvattendrag de befinner sig. Nära källflöden och stora magasinhar kraftverket kanske 3 000 timmar/år med fullastkörning,medan en annan station nära utflödet till havet kan ha 6 000fullasttimmar. Den svenska vattenkraften är till stora delar ettenergidimensionerat system, alltså en optimering där man försökerhantera merparten av normalt tillflöde. I Sverige finnscirka 16 000 MW installerad vattenkrafteffekt som kan varieramellan 2 500–13 700 MW i drifteffekt. Normalt är variationen6 –7 000 MW inom ett vardagsdygn.Sverige och många grannländer är på väg att öka mängdenvind- och solkraft – intermittent kraft som behöver motregleras.Genom elspothandel (dygnet före) tas ett första stegdå tillgång och efterfrågan sätter priser som leder till åtgärderatt öka eller minska i annan elproduktion än vindkraften.Nästa steg är reglerkraftmarknaden (inom driftdygnet). Därhanteras prognosmissar för elproduktion och elanvändningsamt andra störningar. Inom landet har vi under stora delarav året möjlighet att motreglera med vattenkraft. Hur mycketvind- och solkraft som kan hanteras av vattenkraften är inte lättatt bedöma då många parametrar måste beaktas. Detta gällertill exempel vindkraftens variation i amplitud och hastighetfrån ena timmen till den andra, vindkraftsöverskott från andraländer, elanvändningsnivå och tillrinningsnivå i vattendragen.VÄDRET STYR ELPRODUKTIONENVädret har stor betydelse för Sveriges elförsörjning. Temperaturenpåverkar elanvändningen, framför allt när det gäller uppvärmningenav bostäder och andra lokaler.Nederbördens storlek, och därmed tillrinningen till vattenmagasinoch vattenkraftstationer, är avgörande för vattenkraftsproduktionen.Med ökad mängd vindkraft får även vindensvariationer större betydelse. Det finns en viss korrelationmellan nederbördsmängder och hur mycket det blåser.År 2012 blev det tionde året i följd med varmare väder ännormalt (1961–1990), cirka 0,5 grad. Det var också ett av denederbördsrikaste åren de senaste dryga 100 åren. Flera väderstationersom är spridda över landet slog rekord. Det var enbartmars som kunde anses vara övervägande torr, i övrigt innehöllår 2012 ovanligt många nederbördsdygn.Diagram 19Fördelning av installerad effekt och årsenergi förolika kraftslag år 2012Diagram 20tillrinningens variation i förhållande tillmedelvärdet för åren 1960–2012Källa: Svensk EnergiKälla: Svensk Energi26

elproduktion | ELÅRET 2012TILLRINNING OCH MAGASINTillrinningen för år 2012 blev 76,6 TWh (ej spillkorrigerad),och låg därmed över medelvärdet för de senaste 53 åren.Årstillrinningens variation i förhållande till medelvärdet förperioden 1960–2012 visas i diagram 20.Tillrinningens variation under år 2012 visas i diagram 21.Det grå fältet visar tillrinningen med en sannolikhetsgrad påmellan 10 och 90 procent. Det är 10 procents sannolikhet atttillrinningen blir större än den övre gränsen och 90 procentssannolikhet att den blir större än den undre gränsen för detgrå fältet. Den svarta kurvan anger normalårstillrinningen (50procents sannolikhet) och den blå kurvan visar årets verkligatillrinning veckovis.Som framgår av diagram 21 var tillrinningen under vinternöver det normala. En mycket tidig vårflod kom av sig föratt något senare, vid mer normal tid, fullföljas med en volymnågot större än normalt. Liksom år 2011 var perioden eftervårfloden till slutet av året nederbördsrik och tillrinningarnablev mycket över median.Fyllnadsgraden för landets samlade reglermagasin framgårav diagram 22. Den var vid årets början 75 procent, vilketär cirka 12 procent över medelvärdet för jämförelseperioden1960–2011. Till skillnad mot år 2011 då magasinsnivån varunder medel med mycket låga nivåer före vårfloden, så blev år2012 tvärtom och magasinet vände vid en ovanligt hög nivå.Fortsättningen av året gick i samma spår och fyllnadsgradenhöll sig över medelvärdet hela tiden.Vårfloden startar inte samtidigt i hela landet, se diagram 23som visar fyllnadsgrad per elområde. Därför kan de samlademagasinen inte tömmas under vårflodstid, då det samtidigtfinns magasin som antingen är på väg att fyllas eller tömmas.Vid årsskiftet 2012/2013 var den totala fyllnadsgraden förlandet dryga 67 procent, vilket är några procent högre änmedelvärdet.Diagram 21tillrinningsvariation i de kraftproducerande älvarnaKälla: Svensk EnergiDiagram 22regleringsmagasinens fyllnadsgradTabell 5VattenkraftsproduktionFördelning på älvar år 2012, TWhÄlvProduktion nettoLule älv 16,4 (12,9)Skellefte älv 5,5 (3,9)Ume älv 9,4 (8,0)Ångermanälven 9,0 (7,5)Faxälven 4,5 (4,2)Indalsälven 11,5 (10,0)Ljungan 2,3 (2,1)Ljusnan 4,1 (4,1)Dalälven 5,8 (4,8)Klarälven 2,0 (1,7)Göta älv 1,9 (1,7)Övriga älvar 5,6 (5,8)Total produktion 78,0 (66,7)(2011 års värden inom parentes)Källa: Svensk EnergiKälla: Svensk EnergiDiagram 23regleringsmagasinens fyllnadsgrad, år 2012Källa: Svensk Energi27

ELÅRET 2012 | elproduktionSammanfattningsvis kan vattenåret 2012 rubriceras som ettovanligt gott år med stora tillrinningar under hela året och enrekordartad vattenkraftsproduktion.INVESTERINGAR I ELPRODUKTIONInvesteringar i elproduktion och andra delar av energibranschensinfrastruktur är nästan alltid mycket långsiktiga, uppemot 50 år. Det vanliga är dessutom att dessa investeringarkräver mycket kapital. I diagram 24 visas energibranschensbruttoinvesteringar i löpande priser från och med år 1985.Underlaget kommer från SCB (statistiska centralbyrån) ochfångar de investeringar som energiföretagen gör men inte deaktörer som klassas som till exempel fastighetsbolag, som investerari vindkraft. Investering som till exempel skogsindustringör som påverkar elproduktionen finns inte heller med i investeringsbeloppen.Tendensen är att energibranschen har ökat sina investeringarde senaste åren. Svensk Energi gjorde en egen investeringsenkätår 2008 som visade på en total investeringsvolympå 300 miljarder kronor fram till år 2018 under förutsättningatt vindkraften fortsätter att byggas ut till nivån cirka 17 TWhår 2020. Vindkraften står för cirka en tredjedel av den totalavolymen.Investeringar består av olika delar:• Modernisering av kraftverk.• Helt nya kraftverk.• Modernisering av transmissions-, region- ochdistributionsnät.• Anläggningar för värmeproduktion och distribution av värme.Elnäten är en förutsättning för att elproduktion i slutänden skakunna nå elkunden. Idag med en mer internationell elmarknadblir behovet av flera förbindelser större. Samtidigt ger detandra möjligheter att hantera olika kraftbalanssituationer somtill exempel torrår och våtår. Med en större andel vindkraft,solkraft och annan varierande elproduktion ökar också trycketpå att elkraften ska kunna flyta i elnäten i många riktningar,både geografiskt och mellan spänningsnivåer. De senaste blirmer och mer aktuellt då mycket av den tillkommande förnybaraelproduktionen ansluts på lägre spänning än transmissionsnätet.MODERNISERING AV KRAFTSTATIONERVattenkraftsproduktionen i landet blev under året 78,0 TWh(66,7 år 2011), vilket är 17 procent högre än året före och stårför den näst högsta produktionen i historien. Vattenkraftensvarade under året för 48 procent av den totala elproduktioneni Sverige.Vattenkraftens produktion, fördelad på landets huvudälvar,framgår av tabell 5. De fyra största älvarna – Luleälven, Umeälven,Ångermanälven inklusive Faxälven, samt Indalsälven –svarade tillsammans för 65 procent av vattenkraftsproduktionen.Den vattenvolym som maximalt kan lagras, om regleringsmagasinenutnyttjas till fullo, motsvarade vid slutet av år 2012energimängden 33,7 TWh – i stort sett oförändrat jämfört medTabell 6Vattenkraft, installerad effekt den 31 decemberEffekt, MWVattendrag 2010 2011 2012Övre Norrland 7 138 7 138 7 138Lule älv 4 196 4 196 4 196Pite älv 50 50 50Skellefte älv 1 016 1 016 1 016Rickleån 10 10 10Ume älv utom Vindelälven 1 765 1 765 1 765Öreälven 6 6 6Gideälv 70 70 70Moälven 6 6 6Nätraån 12 12 12Smååar 8 8 8Mellersta och nedre Norrland 6 125,7 6 127,7 6 127Ångermanälven inkl Faxälven 2 578 2 589 2 590Indalsälven 2 107 2 095 2 095Ljungan 601 603 603Delångersån 19 19 19Ljusnan 817 817 817Smååar 4 4 4Gästrikland, Dalarna och1 294 1 294 1 301MälarlandskapenGavleån 24 24 24Dalälven 1 149 1 149 1 155Eskiltunaån 9 9 9Arbogaån 35 35 35Hedströmmen 7 7 7Kolbäcksån 57 57 58Nyköpingsån 6 6 6Smååar 8 8 8Sydöstra Sverige 416 415 415Vättern-Motala ström 163 163 163Emån 23 23 23Alsterån 7 7 7Ronnebyån 14 14 14Mörrumsån 21 21 21Helgeån 33 32 32Lagan 134 134 134Smååar 22 22 22Västsverige 1 226 1 222 1 221Nissan 55 55 55Ätran 68 64 64Viskan 28 28 28Upperudsälven 25 25 25Byälven 72 72 72Norsälven 126 126 126Klarälven 388 388 388Gullspångsälven 128 128 127Tidan 8 8 8Göta älv 303 303 303Smååar 27 27 26Hela riket 16 200 16 197 16 203Källa: Svensk Energi28

elproduktion | ELÅRET 2012Tabell 7Vindkraftsparker år 2012Installerad effekt MWelAnläggning Ägare 2012 TotaltLillgrund Vattenfall AB 110Jädraås Jädraås Vindkraft AB +102 102Havsnäs Havsnäs Vindkraft AB 95Sjisjka Sjisjka Vind AB +78 78Åmliden Åmliden Vindkraft AB 52Töftedal 1-24 Flera 48Gabrielsberget syd Gabrielsberget Syd Vind AB 46Tolvmanstegen Flera +22 44Ytterberg Vindkraft i Ytterberg AB 44Stor Rotliden Vattenfall AB 40Trattberget Vindin AB +39 39Bodön 1-14 Bodön Vindkraftpark 35Gabrielsberget nord Gabrielsberget Nord Vind AB +35 35Näsudden Brattön Vind AB 33Bliekevare Vind Bliekevare Vind AB 32Gässlingegrund Flera 30Hedbodberget Vind Flera 30Storrun Storrun Vindkraft AB 30Uljabuouda Skellefteå Kraft AB 30Diagram 25vindkraftens installerade effekt i MW de senaste elva årenÖvriga ej namngivna +570 2 791Tagna ur drift (malpåse, skrotade eller sålda)i.uSumma +846 3 745i.u = ingen uppgiftKälla: Energimyndigheten, Svensk EnergiKälla: Svensk EnergiDiagram 24energibranschens bruttoinvesteringar löpande priserDiagram 26månadsvis genomsnittlig elproduktion de senaste tioåren i relation till elanvändningsprofilen över åretKälla: SCBKälla: Svensk EnergiTabell 8Kärnkraftverkens energitillgänglighet och produktionNetto- Energitillgänglighet ProduktionSumma prod.från idrifttagningeffekt 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 t o m 2012Block MW I drift % % % % % % TWh TWh TWh TWh TWh TWh TWhBarsebäck 1 (600) 1975 92,7Barsebäck 2 (600) 1977 107,6Forsmark 1 984 1980 81,3 81,4 90,1 93,8 79,2 88,4 7,0 7,0 7,6 8,0 6,8 7,6 220,3Forsmark 2 996 1981 85,7 79,7 64,1 38,5 93,9 85,7 7,5 6,9 5,5 3,3 8,1 7,5 210,1Forsmark 3 1 170 1985 88,2 69,7 86,1 81,4 85,4 93,1 9,0 7,1 8,8 8,3 8,7 9,5 235,2Oskarshamn 1 473 1972 64,1 88,3 70,5 79,0 73,3 0,0 2,6 3,5 2,8 3,2 3,0 0,0 99,1Oskarshamn 2 638 1974 77,7 88,7 77,9 92,0 76,6 72,4 4,0 4,5 3,9 5,0 4,2 4,0 152,3Oskarshamn 3 1 400 1985 89,5 71,4 15,2 32,0 70,3 70,0 8,8 7,1 1,7 3,8 8,3 8,4 217,3Ringhals 1 854 1976 81,4 62,0 17,4 48,7 81,6 72,5 6,0 4,5 1,3 3,6 6,0 5,5 173,2Ringhals 2 865 1975 85,0 79,6 39,1 80,3 24,9 48,5 6,4 5,7 2,8 5,6 1,7 3,6 185,2Ringhals 3 1 048 1981 66,7 88,5 91,3 83,7 79,3 91,2 6,0 7,6 8,1 7,6 7,1 8,3 195,2Ringhals 4 934 1983 90,8 91,0 92,8 89,3 50,1 85,2 7,2 7,3 7,5 7,2 4,1 7,0 186,39 363 83,3 79,0 64,0 70,1 72,0 75,2 64,3 61,3 50,0 55,6 58,0 61,4 2 074,7Källa: OKG, Ringhalsgruppen, Forsmarks Kraftgrupp29

ELÅRET 2012 | elproduktionår 2011. Elproduktionsförmågan under ett normalår i landetsvattenkraftstationer är 65,5 TWh, baserad på beräkningar medunderlag för tillrinningarna åren 1960–2010.Eldsforsen kraftverk i Västerdalälven har genomgått en storreinvestering där befintligt kraftverk från 1935 har ersatts medett nytt kraftverk med en fördubbling av kapaciteten. I övrigthar inga större vattenkraftstationer tillkommit under året.Däremot pågår omfattande reinvesteringsprogram i befintligavattenkraftstationer.Vid årets slut var den installerade effekten i landets vattenkraftsstationercirka 16 200 MW. Många mindre kraftverkhar tillkommit under året. I tabell 6 finns mer detaljeradinformation över den installerade effekten i vattenkraften pervattendrag.INSTALLATIONSREKORD FÖR VINDKRAFTENVindkraftverkens bidrag till elproduktionen under år 2012 var7,2 TWh, vilket är cirka 18 procent mer än föregående år, och4,4 procent av landets elproduktion under året. År 2012 tillkomdrygt 350 nya vindkraftverk och vid slutet av året fannsdrygt 2 400 vindkraftverk i landet med en effekt större än50 kW vardera. Nettotillskottet under år 2012 blev cirka850 MW och vid slutet av år 2012 fanns cirka 3 750 MWi installerad vindkraftseffekt. Vindkraften har de senaste årenbyggts ut med cirka tio procent per år men ökade betydligtmer det senaste året. I tabell 7 finns de större vindkraftsparkernamed uppgift om förändringar under år 2012.I diagram 25 visas de senaste årens utveckling.Medelvärdet för elproduktion från vindkraft varje månadunder åren 2003 till och med år 2012 visar hur väl vindkraftsproduktionenmatchar elanvändningens profil under året,se diagram 26. Elproduktionen blir lite högre i slutet av åreteftersom alla nytillkommande verk under året då räknas in iproduktionen.I en framtid med ökad vindkraftsproduktion krävs ettstörre samspel med andra kraftslag och elutbyten med grannländer.Det är framförallt i det korta perspektivet (timmar, upptill några dygn) som vindkraften behöver samplaneras medannan elproduktion, där vattenkraften får en nyckelroll.KÄRNKRAFT – ETT ÅR MED BÄTTRE TILLGÄNGLIGHETKärnkraftsproduktionen i Sverige blev under året 61,4 TWh(58,0 TWh året före). Tabell 8 visar kärnkraftverkens energitillgänglighetoch produktion för åren 2007–2012 samt totalproduktion per reaktor från idrifttagningen.Medelvärdet av energitillgängligheten under året för detio svenska reaktorerna blev lågt, 75,2 procent, men högreän de senaste åren. Om Oskarshamn 1 undantas från beräkningenså ökar tillgängligheten till cirka 79 procent, Oskarshamn1 var bara i drift några dygn under år 2012. Tendensenär på väg åt rätt håll och när merparten av moderniseringsarbetenaär avklarade, förväntas tillgängligheten ytterligare ökatill nivån över 80 procent som tidigare var det normala. Detkan jämföras med 75 procent som är ett genomsnittsvärde förvärldens kärnkraftverk av motsvarande typer. Vid årets börjanvar den installerade kärnkraftseffekten i landet 9 363 MWoch vid årets slut oförändrat.BARSEBÄCKUnder de kommande åren kommer Barsebäck att vara i servicedrift,det vill säga i ett läge där ägarna förvaltar anläggningenpå säkraste sätt, fram till dess att man kan riva den. Enligt plankan rivningen tidigast starta runt år 2020.FORSMARKUnder år 2012 producerade Forsmark totalt 24,6 TWh el. Detär det bästa produktionsresultatet för kärnkraftverket sedan år2005. Forsmark nådde sitt mål – en säker produktion.Diagram 27installerad effekt i kraftvärmesystem i fjärrvärmen (till vänster), resp. i industriellt mottryck under åren 2002–2012Källa: Svensk Energi30

elproduktion | ELÅRET 2012Forsmarks tre reaktorer hade en säker och stabil drift underåret och samtliga tre reaktorer producerade över plan.Forsmarks energitillgänglighet uppgick till 89,3 procent.Energitillgänglighet är ett mått som beskriver hur mycket elsom faktiskt producerades vid kärnkraftverket under ett år iförhållande till den mängd el som maximalt hade kunnat produceras.Planerade avställningar och produktionsstörningarpåverkar energitillgängligheten och produktionsresultatetnegativt.En viktig anledning till att Forsmark återigen tar en brainternationell position är att det strategiska arbetet med moderniseringaroch livstidsförlängningar av reaktorerna nu börjar geett positivt resultat.Produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk motsvarar ensjättedel av Sveriges årliga elanvändning.Produktion 2012, (TWh)Forsmark 1: 7,6 TWhForsmark 2: 7,5 TWhForsmark 3: 9,5 TWhTotal produktion samtliga reaktorer: 24,6 TWhOSKARSHAMNOKG levererade 12,4 TWh vilket är cirka åtta procent av dentotala svenska elproduktionen år 2012. Det är en något lägreandel än normalt och noterades trots att Oskarshamn 3 (O3)successivt under året kunnat börja producera vid den nya maximalaeffekten efter genomförd uppgradering.Målsättningen för året låg dock på en något högre nivå. Vidtre tillfällen stoppades driften tillfälligt för att åtgärda ett antalventiler samt en mindre bränsleskada. Dessutom förlängdesden årliga revisionsavställningen med tre veckor på grund avatt en av företagets underleverantörer togs ut i strejk.O2 hade, sånär som under december, ett gott produk-Tabell 9kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmenät år 2012Anläggning Ägare Installerad effekt MWelFilborna Öresundskraft Produktion AB +20Mältan Affärsverken i Karlskrona +14Vetlanda Vetlanda Energi & Teknik +7Energiknuten Landskrona Energi AB +8Tagna ur drift (reducerade, malpåse, skrotade eller sålda) -35Summa +14Tabell 10Källa: Svensk Energikraftvärmeanläggningar i industriprocess år 2012Anläggning Ägare Installerad effekt MWelIggesund Holmen +75Bomhus Bomhus Energi AB +80Övriga ej namngivna förändringar +0Tagna ur drift (malpåse, skrotade eller sålda) +0Summa +155Tabell 11kondensanläggningar år 2012Källa: Svensk EnergiAnläggning Ägare Installerad Bränsleeffekt MWelKarskärsverket G4 BillerudKorsnäs -125 OljaSumma -125Källa: Svensk EnergiDiagram 28elproduktion fördelad på bränslen i kraftvärmesystem i fjärrvärmen, resp. i industriellt mottryck under åren 2002–2012Källa: Svensk Energi31

ELÅRET 2012 | elproduktionTabell 12 AInstallerad effekt i landets kraftstationer, MWTabell 12 B2011-12-31 2012-12-31Vattenkraft 16 197 16 203Vindkraft 2 899 3 745Kärnkraft 9 363 9 363Solkraft 16 24Övrig värmekraft 7 988 8 018- kraftvärme, industri 1 240 1 375- kraftvärme, fjärrvärme 3 551 3 571- kondens 1 623 1 498- gasturbiner med mera 1 574 1 574Totalt 36 463 37 353Tillskott +1 072 +1 055Bortfall -329 -170Installerad effekt i landets kraftstationer, fördelad påbränslen, MW2011-12-31 2012-12-31Kärnkraft 9 363 9 363Fossil kraft 4 793 4 636Förnybar kraft 22 307 23 354- vattenkraft 16 197 16 203- avfall 325 346- biobränslen 2 870 3 036- solkraft 16 24- vindkraft 2 899 3 745Totalt 36 463 37 353Tillskott +1 072 +1 055Bortfall -329 -170Tabell 12 CInstallerad effekt per elområdeper den 1 jan 2013, MWelLuleå Sundsvall StockholmSE1 SE2 SE3Källa: Svensk EnergiKälla: Svensk EnergiMalmöSE4SverigeSEVattenkraft 5 255 8 014 2 593 341 16 203Kärnkraft 9 363 9 363Vindkraft 363 665 1 563 1 154 3 745Övrig kraftvärme 282 579 4 306 2 846 8 013Kraftvärme,fjärrvärmesystem 160 263 2 219 929 3 571Kraftvärme, industrin 122 316 602 335 1 375Kondenskraft 493 1 005 1 498Gasturbiner 992 577 1 569Solkraft i.u i.u i.u i.u 24Övrigt 1 1 1 2 5Hela riket 5 900 9 258 17 825 4 341 37 353Källa: Svensk EnergiTabell 13Medlemsföretagens krafttillgångar i Sverige, MW,1 januari 2013FöretagsnamnVattenkraftKärnkraftVindkraftÖvrigvärmekraftSolkraftSummaVattenfall AB 7 947 4 687 241 928 0 13 803E.ON Sverige AB 1 781 2 774 115 2 051 0 6 721Fortum Power and Heat AB 3 108 1 787 30 945 0 5 870Statkraft Sverige AB 1 261 0 0 1 0 1 262Skellefteå Kraft AB 655 62 87 77 0 881Mälarenergi AB 57 0 0 513 0 570Göteborg Energi AB 0 0 35 286 0 321Jämtkraft AB 213 0 53 46 0 312Holmen Energi AB 253 0 0 0 0 253Tekniska Verken i Linköping AB 93 0 0 156 0 249Umeå Energi AB 153 0 23 57 0 233Öresundskraft AB 0 0 0 141 0 141Arise Elnät AB 0 0 139 0 0 139Karlstads Energi AB 24 53 0 34 0 111Söderenergi AB 0 0 0 99 0 99Wallenstam NaturEnergi AB 0 0 96 0 0 96LuleKraft AB 0 0 0 90 0 90Sundsvall Elnät AB 0 0 0 74 0 74Övik Energi AB 0 0 0 52 0 52Växjö Energi AB 1 0 0 50 0 51Sollefteåforsens AB 49 0 0 0 0 49Borås Elnät AB 12 0 0 34 0 46Eskilstuna Energi & Miljö AB 0 0 0 42 0 42Jönköping Energi Nät AB 20 0 0 20 0 40Gävle Energi AB 15 0 0 23 0 38Övriga medlemskoncerner 159 0 65 263 0 487Summa 15 801 9 363 884 5 982 0 32 030ICKE MEDLEMSFÖRETAGSvenska Kraftnät 0 0 0 640 0 640BillerudKorsnäs 0 0 0 313 0 313Södra Cell 0 0 0 235 0 235Stora Enso 0 0 0 150 0 150Holmen 0 0 0 145 0 145SCA 0 0 0 97 0 97Övriga 402 0 2 861 486 24 4 015Totalt Sverige 16 203 9 363 3 745 8 018 24 37 353Källa: Svensk Energii.u = ingen uppgift32

elproduktion | ELÅRET 2012tionsår 2012 med få driftstörningar. De årliga underhållsarbetenakunde till och med genomföras på kortare tid än planeratoch totalleveransen uppgick till nästan 4 TWh. Den uteblivnadriften i slutet av året berodde på en översyn av reservkraftaggregatenpå O2, något som var villkor för Strålsäkerhetsmyndighetensdispens för produktionen fram till nästa sommar.Merparten av de uteblivna leveranserna från OKG underår 2012 var dock avhängiga en otillfredsställande situation vidO1. Upprepade problem med turbinvibrationer, reservkraftaggregatensstartmotorer samt defekter i matarvattensystemetinnebar att anläggningen endast var i drift i sammanlagt enknapp vecka.Produktion 2012, (TWh)O1: 0,03 TWhO2: 4,0 TWhO3: 8,4 TWhTotal produktion samtliga reaktorer: 12,4 TWhRINGHALSRinghals producerade totalt 24,4 TWh och stod för 15 procentav den svenska elproduktionen år 2012. Under året haromfattande revisioner och fortsatt säkerhetsutveckling stått ifokus. Det bästa driftåret hittills för Ringhals var år 2004 somgav över 28 TWh, vilket är den högsta elproduktionen sedananläggningarna startade år 1975.Det var ett lugnt år utan oförutsedda händelser, vare sigunder drift eller revision. Ringhals 3 gjorde sitt bästa år någonsinmed en produktion på drygt 8,3 TWh och en tillgänglighetpå drygt 91 procent. Ringhals 2 producerade mindre el änett normalt år, då anläggningen varit avställd bland annat förbrandsanering och transformatorbyte.Produktion 2012, TWhR1: 5,5R2: 3,6R3: 8,3R4: 7,0Total produktion samtliga reaktorer: 24,4 TWhBRÄNSLEBASERAD ELPRODUKTION minskade NÅGOTFossila bränslen är olja, kol och naturgas. Även torv brukarräknas som fossilt bränsle, men har fått en särställning i Sverige.Till biobränslen räknas skogsbränslen, energiskog, ettårigagrödor, jordbruksavfall samt returlutar (en biprodukt sombildas när träflis kokas till pappersmassa i cellulosaindustrin).Att elda med biobränslen har den miljömässiga fördelen attväxterna binder lika mycket koldioxid när de lever och växersom de senare avger vid förbränning. Förutsatt att den balansenråder, bidrar inte biobränslena till växthuseffekten.År 2012 uppgick elproduktionen i övrig värmekraft (fossilabränslen och biobränslen) till 15,5 TWh (16,8 året före),motsvarande knappa 9 procent av den totala elproduktioneni Sverige. Av detta producerades 8,7 TWh (9,6) i kraftvärmeanläggningari fjärrvärmesystem och 6,2 TWh (6,4) i industriellkraftvärme (mottryck).Diagram 27 och 28 visar installerad effekt och produktionuppdelade på bränslen som har utnyttjats i kraftvärmeverk ifjärrvärmesystem respektive vid mottrycksproduktion i industrin.Den installerade effekten (diagram 27) är som huvudregelbestämd av vilket det huvudsakliga bränslet är i anläggningen.Energistatistiken kan vara något missvisande beroende påhur bränslet delas upp mellan el- och värmeproduktion. Föreelcertifikatens införande hamnade en större del av de fossilabränslena på elkraftsproduktion. Med andra ord blir trendernaförstärkta av att statistikuppgiftslämnare har fått andra styrmedelatt ta hänsyn till.I kondenskraftverk och gasturbiner, som enbart levererar el,producerades 0,6 TWh (0,8) år 2012.Några nya kraftvärmeanläggningar tillkom år 2012. Tre avdessa har ägare som inte tidigare har haft elproduktion. Reduktionenav installerad effekt, som framgår i diagram 27, kan beropå att befintliga anläggningar antingen har annat bränsle ändet ursprungliga eller att de har lagts i malpåse. Tabell 9 visarvilka tillskott och andra förändringar som ägde rum under året.Några anläggningar är under byggnad och väntas komma i driftunder år 2013, exempelvis Tranås (6 MWel), Brista 2 i Sigtuna(20 MWel) och Torsvik 2 i Jönköping (30 MWel), Hedenverketi Karlstad (30 MWel), Värnamo (3,6 MWel), Sandvik 3 iVäxjö (39 MWel), de sista fyra färdiga under år 2014.Inom svensk skogsindustri har de tidigare omfattandeinvesteringarna i nya turbiner och generatorer minskat.Bomhus Energi AB har byggt ett nytt kraftvärmeverk som gerfjärrvärme till Gävle och samtidigt processånga till Billerud-Korsnäs pappersbruk (80MWel). I Holmens anläggning i Iggesundtillkom en turbin och generator (75 MWel), se tabell 10.Tabell 11 visar förändringar i kondensanläggningar under året.INSTALLERAD EFFEKTDen installerade effekten i landets alla kraftstationer var vidslutet av året 37 353 MW (exklusive reservdieslar i sjukhus ochvattenverk med mera), fördelad på de olika kraftslagen enligttabell 12A, eller fördelad på bränslen enligt tabell 12B. Den totaltinstallerade effekten fördelas på vattenkraft 43 procent, vindkraft10 procent, kärnkraft 25 procent och övrig värmekraft 22 procent.Installerad effekt per elområde visas i tabell 12C.Tabell 12B, som visar bränslen, blir en aning missvisande eftersomhuvudbränslet noteras för hela effekten, medan det i verklighetenanvänds flera olika bränslen samtidigt i många anläggningar.All installerad vattenkraftseffekt kan inte utnyttjas samtidigt,på grund av hydrologiska begränsningar med mera.Den fysiska kapaciteten för elöverföring från Norrland tillMellan- och Sydsverige kan också under vissa delar av året varabegränsad. Viss effekt måste dessutom reserveras för att reglerafrekvensen på elnätet och för att kunna klara störningar.För att trygga effektbehovet i varje ögonblick och undvikabrist måste alltid reservkraft finnas, minst motsvarande effekteni landets största aggregat. Utlandsförbindelserna gör attgrannländerna snabbt kan hjälpa varandra vid störningar.Av tabell 13 framgår också hur den installerade effekten ilandets kraftstationer är fördelad på medlemsföretagen i SvenskEnergi och övriga företag.33

ELÅRET 2012 | elproduktionTabell 14De största elproducenterna i Sverige – produktion i Sverige 2000–2012, TWh2000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Vattenfall 69,3 70,3 70,4 63,8 64,4 66,0 58,7 61,5 59,9 71,4Fortum, Sverige 27,8 24,5 24,0 27,1 26,0 27,9 25,1 26,7 28,9 29,9Birka Energi 21,4Stockholm EnergiGullspång KraftStora Kraft 6,4E.ON 30,4 30,9 33,9 30,0 31,9 29,8 22,3 27,7 27,4 27,2Sydkraft 27,2 28,5Graninge 3,2 2,4Statkraft Sverige 1,2 1,3 1,3 5,3 5,4 5,5 6,4Skellefteå Kraft 2,9 3,4 3,1 3,1 3,4 3,3 3,3 3,2 3,4 4,0Summa 130,4 129,1 131,4 125,2 127,0 128,3 114,7 124,5 125,1 138,9Andel av total 91,9% 90,1% 88,3% 89,2% 87,6% 87,9% 85,8% 85,9% 84,8% 85,7%Total produktion 141,9 143,3 148,8 140,4 145,0 146,0 133,7 145,0 147,5 162,0Produktion helägd, delägd med avdrag till minoritetsägare samt avdrag och tillskott för ersättningskraft.Källa: Svensk EnergiTabell 15De största elproducenterna i Sverige – produktion i Norden 2000–20122000 2002 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Vattenfall 70,6 70,9 68,3 72,7 73,5 67,0 70,3 66,8 76,6Fortum 46,5 50,7 51,8 49,3 49,9 46,2 48,5 39,7 49,2Statkraft – 26,2 38,6 35,8 41,9 42,0 45,0 47,0 47,4E.ON 30,9 34,0 30,1 32,4 30,2 22,6 28,1 28,8 28,6Skellefteå Kraft 3,5 3,5 3,5 3,9 3,8 4,1 3,6 3,8 4,2Summa 151,5 185,3 192,3 194,1 199,3 181,9 195,5 186,1 206,0Andel av total 39,6% 48,9% 50,8% 48,8% 50,1% 49,3% 51,0% 49,2% 50,7%Total produktion 383,5 382,8 379,2 383,9 397,3 397,5 368,8 383,1 378,6 406,4Produktion helägd, delägd med avdrag till minoritetsägare samt avdrag och tillskott för ersättningskraft.Källa: Svensk EnergiTabell 16Elbalans åren 2007–2012, TWh Netto, enligt SCB2007 2008 2009 2010 2011 2012*Produktion inom landet 145,0 146,0 133,7 144,9 147,5 162,0Vattenkraft 65,6 68,6 65,3 66,8 66,7 78,0Vindkraft 1,4 2,0 2,5 3,5 6,1 7,2Kärnkraft 64,3 61,3 50,0 55,6 58,0 61,4Övrig värmekraft 13,7 14,1 15,9 19,1 16,8 15,5Kraftvärme industri 6,1 6,2 5,9 6,2 6,4 6,2Kraftvärme fjärrvärme 7,1 7,2 9,3 12,4 9,6 8,7Kondens 0,5 0,7 0,7 0,5 0,8 0,6Gasturbin, diesel med mera 0,03 0,02 0,02 0,03 0,01 0,01Pumpkraft -0,03 -0,03 -0,03 -0,02 -0,05 -0,03Elanvändning inom landet 146,3 144,0 138,4 147,0 140,3 142,4Nätförluster 10,7 10,5 10,2 10,7 9,7 11,0El från grannländerna 18,5 15,6 16,4 17,6 14,8 13,1El till grannländerna (-) -17,2 -17,6 -11,7 -15,6 -22,0 -32,7Netto utbyte med grannländer ** 1,3 -2,0 4,7 2,1 -7,2 -19,6* Preliminär uppgift Svensk Energi, **Negativa värden är lika med exportKälla: Svensk Energi och SCB34

elproduktion | ELÅRET 2012FÖRNYBAR ELPRODUKTIONDiagram 29 visar att andelen förnybar elproduktion i form avvatten, vind, solkraft samt värmekraft med biobränslen (blåstapel) är klart över 50 procent i Sverige. Andelen koldioxidfrielproduktion blir 97 procent om kärnkraften läggs till. Då återstårbara 3 procent som utnyttjar fossilbränsle eller annat bränsleinom svensk elproduktion. Dessa procent är svåra att reducera,då bränslet främst används i gasturbiner, kondenskraftverk ochsom stödbränsle vid uppstart av kraftvärmeanläggningar. Debåda förstnämnda tillhör kategorin störnings- och effektreserv.ELPRODUCENTERNATotalt äger svenska staten cirka 39 procent av den installeradeelproduktionskapaciteten, utländska ägare cirka 39 procent,kommuner cirka 12 procent och övriga cirka 10 procent,se diagram 30. Diagram 31 visar att den tidigare trenden attdet utländska ägandet ökat har brutits och att det snarare ärkommunalt och övrigt ägande som ökar.Förvärv och samgåenden har successivt minskat antaletstörre elproducenter de senaste 20 åren. Elproduktionen hargenom denna strukturrationalisering blivit starkt koncentrerad.De fem största elföretagen i Norden, med elproduktioni Sverige, svarade år 2012 för cirka 139 TWh eller 85,7 procentav Sveriges totala elproduktion.I de produktionssiffror som anges i tabell 14 är minoritetsandelarinte inräknade och arrenderad elproduktion medräknadendast hos det företag som disponerar produktionen. Tabell 15visar samma företag i ett nordiskt perspektiv. Deras andel av dentotala nordiska elproduktionen blir då 50,7 procent.I diagram 32 visas de fem största elproducenterna verksammai Sverige och deras totala produktion i Norden år 2012.ELBALANSENElbalansen vecka för vecka under åren 2010 till 2012 redovisasi diagram 33 och 34. Produktionen är uppdelad på vattenkraft,vindkraft, kärnkraft och övrig värmekraft. Utvecklingen sedanår 2007 framgår av tabell 16.Diagram 33 visar hur elproduktionen fördelas över de senastetre åren för att täcka behovet inom landet och hur Sveriges elutbytenetto med grannländerna varierat under året. Differensenmellan användningen och summa elproduktion visar nettoflödetav el till Sverige (när elanvändningen är större än den sammanlagdaproduktionen) respektive nettoflödet av el från Sverige (närden sammanlagda produktionen är större än elanvändningen).Vattenkraft utnyttjas förhållandevis jämnt under åretgenom att vattenmagasinen fylls på under våren och sommarenoch den i magasinen lagrade energin utnyttjas under vinternfram till nästa vårflod. Revisionsavställningarna vid kärnkraftverkenförläggs till sommaren då elanvändningen är låg. Övrigvärmekraft utgörs nästan helt av kraftvärme, med huvuddelenav produktionen under vintern då fjärrvärmebehovet är stort.Totalt år 2012 svarade vattenkraften för 48 procent av elproduktionen,vindkraften för cirka 4,4 procent, kärnkraften för 38procent och övrig värmekraft för knappa 10 procent.Diagram 34 visar hur elproduktionen fördelades över åretför att täcka behovet på den nordiska elmarknaden. Den störstaDiagram 29utvecklingen av förnybar elproduktion åren 2006–2012Källa: Svensk EnergiDiagram 30ägande av elproduktion, värden för år 2012Källa: Svensk EnergiDiagram 31ändring i ägande av elproduktion åren 1996–2011Källa: Svensk Energi35

ELÅRET 2012 | elproduktionDiagram 32de fem största elproducenterna i sverige och derastotala produktion i norden år 2012Diagram 33Källa: Svensk Energielproduktion och elanvändning i sverige under åren2010–2012, Twh/veckaKälla: Svensk EnergiDiagram 34elproduktion och elanvändning i norden under åren2010–2012, Twh/veckaskillnaden i produktionsmixen jämfört med den svenska mixenär den stora andelen övrig värmekraft och förhållandevis mervindkraft i Norden.Den högsta elanvändningen per timme år 2012 inträffade2012-12-13 mellan kl 16 och 17 och uppgick till cirka26 200 MWh/h. Det kan jämföras med det högsta värdet åretföre på 26 000 MWh/h.Den vägda dygnsmedeltemperaturen i landet var 2012-12-13,-9,0 o C, vilket är 8,0 grader kallare än normalt. Elanvändningensdygnsprofil för 2012-12-13 framgår av diagram 35. Som en jämförelsepresenteras två typdygn, för vinter och sommar.Elanvändningen på vardagarna har i allmänhet två effekttoppar,en på morgonen vid 8-tiden och en på eftermiddagen vid17-tiden. På grund av elvärmen får temperaturen stor inverkan påelanvändningen i Sverige. Elanvändningen under en vintervardagär dubbelt så stor som under en lördag eller söndag på sommaren.Den ökning av elanvändningen, som en varm sommar betyder– genom större användning av fläktar och kylaggregat, ökad bevattningmed mera – är ännu så länge obetydlig jämfört med vad enkall vintermånad medför i ökad elanvändning för uppvärmning.ELUTBYTENEfter avregleringen av den svenska elmarknaden år 1996 redovisasde svenska elutbytena med grannländerna som fysikaliska(uppmätta) värden per land. Denna redovisning innebär attsumman av nettoutbytet per timme och utbytespunkt redovisas.Svenska Kraftnät svarar för redovisningen.Figur 1 visar det svenska stamnätet med överföringskapaciteteri MW mot respektive grannland. Eftersom det kanfinnas begränsningar i det anslutande nätet kan kapaciteternaför utlandsförbindelserna variera i storlek beroende på i vilkenriktning elkraften går. Bilden är schematisk, i verkligheten harSverige ett flertal förbindelser med respektive land.År 2012 minskade elflödet till Sverige från grannländernatill 13,1 TWh (14,8 året före). Elflödet från Sverige ökade till32,7 TWh (22,0 året före), vilket resulterade i ett nettoutflödepå 19,6 TWh (nettoutflöde 7,2 året före), se tabell 17.Nettoutflödet var rekordartat, aldrig tidigare har det flödatut så mycket under ett år, den tidigare högsta noteringen var10 TWh. Elflödena för år 2012 visar att Sverige hade ettvarierat in- och utflöde under året, se vidare diagram 36.I figur 2 visas det svenska stamnätet inplacerat i det nordiskatransmissionsnätet. Med denna utvidgning ökar också antalgrannländer, med förbindelser till Ryssland, Estland och under år2009 även Nederländerna. Förbindelsen med Ryssland har varitoch är idag enkelriktad med export till det nordiska området.Beroende på hur den ryska elmarknaden utvecklar sig är det docktänkbart att elkraften kan gå i bägge riktningarna i framtiden. Desenaste året har variationen i utbyten med Ryssland varit påtagligt.Inom Norden hade inte bara Sverige produktionsrekord utanäven Norge hade en mycket bra vattenkraftsproduktion. Denrekordartade vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge pressadetillbaka övrig värmekraftproduktion främst i Finland ochDanmark. Utbytet mellan Norden och andra länder resulteradei ett nettoutflöde på cirka 14 TWh, se tabell 18.Källa: Nord Pool36

elproduktion | ELÅRET 2012Tabell 17Årsvärde för Sveriges utbyten med olika länder år 2012TWh Till Sverige Från SverigeDanmark 1,6 (2,8) 9,1 (5,3)Finland 0,4 (4,0) 14,7 (6,1)Norge 10,7 (7,1) 3,2 (7,0)Polen 0,1 (0,3) 2,7 (1,5)Tyskland 0,3 (0,6) 2,9 (2,1)Summa 13,1 (14,8) 32,7 (22,0)(2011 års värden inom parentes).Källa: Svenska KraftnätTabell 18Årsvärde för Nordens elutbyten med olika länder år 2012TWh+ Till/ – Från NordenEstland -1,1 (1,2)Nederländerna -5,6 (-2,1)Polen -2,5 (-1,2)Ryssland 4,5 (10,8)Tyskland -9,4 (-3,8)Summa -14,1 (4,9)(2011 års värden inom parentes).Källa: Nord PoolDiagram 35profil över elförbrukning för dygn med högsta elförbrukningår 2012 resp. typdygn vinter och sommarDiagram 36nettoflöde av el per grannland till och från sverigeår 2012, GWh/veckaKälla: Svenska Kraftnät och Svensk EnergiKälla: Svenska KraftnätFigur 1överföringskapacitet mellan sverige ochgrannländerna, MwFigur 2överföringskapacitet mellan norden ochgrannländerna, MwKälla: Svenska KraftnätKälla: Svenska Kraftnät37

ELÅRET 2012 | miljöMiljö – ekonomisk kris geråterverkningar på miljöochklimatpolitiska styrmedelDen ekonomiska krisen dominerade diskussionen framföralltinom EU under år 2012. Krisen fick kraftiga återverkningarpå EU:s flaggskepp i klimatpolitiken – utsläppshandeln. Ettstort överskott av utsläppsrätter har byggts upp i takt med denminskade efterfrågan och priserna har successivt sjunkit. Dettafick slutligen EU-kommissionen att lägga fram ett förslag omatt skjuta på auktioneringen av utsläppsrätter tidsmässigt.EU-kommissionen tog också fram ett diskussionsunderlag omframtida reformering av utsläppshandelssystemet där alltifrånsänkning av taket i utsläppshandelssystemet, och vidgning avsystemet till fler sektorer, till prisgolv och pristak diskuterades.På hemmaplan arbetade myndigheter och miljödepartementmed en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp avväxthusgaser år 2050. I slutet av året tog Naturvårdsverketfram sitt förslag. Naturvårdsverkets slutsats är att regeringensvision är möjlig att uppnå men det är stora omställningari samhället som måste till och det är framförallt inomindustrin och transportsektorn som förändringar måste ske.Elens roll som möjliggörare i omställningen belyses till vissdel i förslaget.Under år 2012 arbetade regeringen och Naturvårdsverketoch en statlig utredning fram förslag till genomförande avindustriutsläppsdirektivet. Den stora frågan gäller om det ärmöjligt att uppfylla de tidsmässiga krav som finns i direktivetmed individuell tillståndsprövning eller om generella föreskriftermåste till. Regeringen har valt att gå på det senare.Eftersom direktivet kan medföra mer frekventa omprövningarav verksamheter än i dagsläget är det viktigt, enligt SvenskEnergi, att myndigheter rustas för detta och att det tidsbegränsadeundantaget för fjärrvärmeanläggningar utnyttjas.Huruvida biobränslen är klimatneutrala och hållbaraeller inte ifrågasätts alltmer inom Europa. De vetenskapligadebatterna gav inga tydliga svar och biobränsleeldande ländersåsom Sverige väntar med spänning på ett förslag från EUkommissionenom hållbarhetskriterier för fast biomassa.Vattenkraftens miljöfrågor fortsatte att vara ett hett debattämnei Sverige samtidigt som många miljöförbättrande åtgärderpågår runtom i landets vattenkraftsstationer. Regeringentillsatte en utredning om vattenverksamheter. Utredningenska föreslå ändringar i lagstiftningen som ska säkerställa attTabell 19utsläpp till luft från sveriges elproduktion år 2011EmissionerTotala utsläppfrån elproduktion (ton)Utsläpp per kWhproducerad elAndel av totala utsläppi Sverige [%]Kväveoxider (NOx) 4 870 0,03 g 3,3Svaveldioxid (SO 2) 2 523 0,02 g 8,5Koldioxid (CO 2)* 3 187 591 21,6 g 6,5Koloxid (CO) 15 142 0,10 g 2,7Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) 1 206 0,01 g 0,7Metan (CH 4) 1 577 0,01 g 0,03Partiklar (PM 10) 2 286 0,02 g 5,7Lustgas (N 2O) 471 3 mg 0,01Ammoniak (NH 3) 132 1,0 mg 0,3Bly (Pb) 1,0 6 µg 0,01Kvicksilver (Hg) 0,03 0,2 µg 0,005*fossila koldioxidutsläppKälla: SCB och Naturvårdsverket38

miljö | ELÅRET 2012alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överensstämmelsemed de miljökrav som ställs i miljöbalken ochEU-rättslig reglering. Samtidigt eftersträvas en väl fungerandemarkavvattning och en fortsatt hög regler- och produktionskapaciteti den svenska vattenkraftproduktionen. Utredningenska lämna sitt underlag till regeringen den 31 maj 2014. Denparlamentariska miljömålsberedningen fick ett uppdrag att tafram en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik.Beredningen ska redovisa sitt uppdrag den 9 juni 2014.ELENS MILJÖFRÅGORAll utvinning, omvandling och användning av energi påverkarmiljön. Från förbränning av bränslen släpps bland annat koldioxid,svaveldioxid och kväveoxid ut. Men även kraftslag sominte har någon förbränning, som vattenkraft och vindkraft,påverkar miljön i närområdet. Exempelvis förändrar vindkraftverklängs kusten landskapsbilden och vattenkraftverkenorsakar ändrade och oregelbundna vattenflöden som påverkarden biologiska mångfalden, floran i strandzonen, samt fiskarsvandringsmöjligheter.Miljöarbete har alltid varit en naturlig del av elbranschensansvarstagande, men sker idag under mer strukturerade formerän tidigare. I princip alla företag inom elbranschen är certifieradeenligt miljöledningsstandarden ISO 14 001, vilket gör attmiljöfrågorna tas om hand systematiskt för att minska påverkanpå miljön. Elproduktionen i Sverige har låg miljöpåverkanav emissioner, då den allra största andelen elproduktionkommer från kärnkraft och vattenkraft, som inte har någraförbränningsrelaterade utsläpp.I tabell 19 visas utvecklingen av några förbränningsrelateradeutsläpp från elproduktion. Beräkningen av utsläppenutgår från elproduktionsdata per bränsle som sedan med hjälpav genomsnittliga verkningsgrader i anläggningarna räknas omtill total tillförd mängd bränsle i anläggningarna. Därefter applicerasemissionsfaktorer på bränslemängderna för att få framtotala utsläpp.FÖRSURNING OCH SVAVELDIOXIDFörsurning räknas till de mer regionala miljöproblemen ochnedfall av svavel är den främsta orsaken till försurning avsvenska marker och vattendrag. De skandinaviska jordarna harsämre förmåga att hantera försurning och därför uppmärksammadesförsurningen tidigt i Sverige. Svaveldioxid är en gränsöverskridandeluftförorening och cirka 90 procent av nedfallet iSverige kommer från Centraleuropa och Storbritannien.Utsläppen av svaveldioxid i Sverige har minskat drastisktfrån den högsta nivån år 1970, som var 925 000 ton. År 2011var utsläppen i Sverige knappt 30 000 ton. Av svavelutsläppenkommer cirka 70 procent från förbränning av olja ochkol. De fåtal svenska el- och värmeproducerande anläggningarsom fortfarande använder kol eller olja, har installerat avsvavlingsanläggningareller använder idag lågsvavlig olja. Många avdessa används dessutom primärt för topplast när effektbehovetär stort. Utsläppen av svaveldioxid från elproduktion i Sverigeuppgick år 2011 till 2 523 ton, vilket är ungefär 8,5 procent avsvaveldioxidutsläppen i Sverige (tabell 19).ÖVERGÖDNING OCH KVÄVEOXIDERKvävenedfall över mark leder i första hand till att kväveälskandeväxter gynnas och att exempelvis blåbär och lingon trängsundan. I Sverige orsakar kvävenedfallet än så länge mycket småläckage till vattendragen. Kväveoxider är en gränsöverskridande39

ELÅRET 2012 | miljöluftförorening och endast cirka 17 procent av nedfallet harinhemskt ursprung.Utsläppen av kväveoxider leder också till att marknära ozonbildas. Denna form av ozon orsakar dels skador på träd ochgrödor för några miljarder kronor per år, dels hälsoproblem.De ozonhalter som finns i Sverige har till stor del utländskhärkomst genom kväveoxidnedfall från Tyskland, Storbritannienoch Polen. Det krävs därför internationellt samarbete föratt komma till rätta med övergödningsproblemen. Här spelarluftvårdskonventionen och olika direktiv inom EU en stor roll,bland annat det nyligen antagna IED-direktivet (IndustrialEmissions Directive) och det pågående arbetet med att se överdet så kallade ”takdirektivet”.Kväveoxidutsläppen i Sverige har minskat på senare år,men det har visat sig vara svårare att minska dessa än att minskasvavelutsläppen. År 2011 var de totala svenska kväveoxidutsläppen145 500 ton. Av utsläppen härstammar merpartenfrån trafiken – främst person- och lastbilar – men ocksåarbetsmaskiner och fartyg. De flesta el- och värmeproduktionsanläggningarhar installerat reningsanläggningar förkväveoxid. Utsläppen av kväveoxider från elproduktion iSverige uppgick år 2011 till 4 870 ton, det vill säga 3,3 procentav Sveriges totala utsläpp (tabell 19). I diagram 37 visashur utsläppen av NOx och SO 2har utvecklats under 2000-talet. Uppgången av NOx-utsläpp under senare år berorpå ökad elproduktion från kraftvärmeanläggningar. Underår 2010 ökade produktionen i förbränningsanläggningarextra mycket på grund av en kall vinter och driftproblem ikärnkraftverken, medan samma extrema situation inte råddeunder år 2011 vilket minskade utsläppen. Utvecklingen avelproduktionen i kraftvärmeverk redovisas i diagram 38.KLIMATPÅVERKAN OCH VÄXTHUSGASEREn del gaser i jordens atmosfär har en förmåga att släppaigenom solens strålar och samtidigt absorbera den värmestrålningsom jorden avger. Denna så kallade växthuseffekt är ettnaturligt fenomen. Tack vare den är jordens medeltemperaturplus 15 grader och inte minus 18 grader, vilket vore fallet omvärmen inte kunde stanna kvar i atmosfären.De ökade mänskliga utsläppen av växthusgaser leder docktill en förändring av atmosfärens kemiska sammansättning sompåverkar dess strålningsbalans.Det finns både naturliga och naturfrämmande växthusgaser,som alla har olika stark påverkan på klimatet. Uppmärksamhetenhar framförallt riktats mot koldioxid eftersom haltenkoldioxid i atmosfären har ökat kraftigt. Före industrialiseringenvar koldioxidhalten i atmosfären cirka 280 ppm (partsper million = 1 miljondel). Sedan dess har den stigit till cirka390 ppm. Förbränning av fossila bränslen som olja, gas och kolsamt avskogning är de huvudsakliga orsakerna till att koldioxidhalteni atmosfären ökar.Sverige har relativt sett låga utsläpp av växthusgaser, 61,5Mton år 2011 (Megaton = miljoner ton) CO 2-ekvivalenter (klimatpåverkandegaser omräknade till CO 2), medan utsläppen ibörjan av 1970-talet var över 100 Mton per år. Skillnaden förklarasfrämst i att el från kärnkraft minskat oljeanvändningendrastiskt. Sverige har, med sina cirka 5 ton koldioxidekvivalenterper capita och år, låga utsläpp i jämförelse med andra industriländer.Genomsnittet i OECD är cirka 10 ton per capita och år.Klimatfrågan är global och måste lösas på den nivån. Desvenska utsläppen av koldioxidekvivalenter är 0,2 procent avde årliga utsläppen i världen. År 1992 undertecknades ramkonventionenom klimatförändringar som sedan ledde fram tillDiagram 37utsläpp till luft från elproduktion av nox och soxår 2000–2011 i ton/årDiagram 38elproduktion i Kraftvärmeanläggningar, TWhKälla: SCB, Naturvårdsverket, Svensk EnergiKälla: Svensk Energi40

miljö | ELÅRET 2012Kyotoprotokollet år 1997. Kyotoprotokollets åtagandeperiodlöpte mellan åren 2008 och 2012. Enligt Kyotoprotokolletskulle industriländerna minska sina utsläpp med drygt 5 procentjämfört med 1990 års nivåer. Sverige har sedan år 1990minskat sina utsläpp med 16 procent.EU enades i slutet av år 2008 om nya mål för klimatpolitiken.Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procentmellan åren 1990 och 2020. I de sektorer som inte omfattasav EU:s utsläppshandel ska utsläppen minska med 10 procentmellan åren 2005 och 2020 i hela EU och i Sverige ska motsvarandeutsläpp minska med 17 procent. Riksdagen har satt uppett nationellt mål att utsläppen i den icke-handlande sektorn(främst transporter, jordbruk, bostäder och lokaler) ska minskamed 40 procent mellan åren 1990 och 2020. I de sektorer somomfattas av EU:s utsläppshandel ska utsläppen minska med 21procent mellan åren 2005 och 2020. I det fall ett nytt internationelltklimatavtal sluts kommer EU:s mål till år 2020 attskärpas så att utsläppen ska minska med 30 procent.Av de svenska koldioxidutsläppen kom ungefär 3,2 miljonerton från elproduktion år 2011. Detta motsvarar cirka6,5 procent av de totala utsläppen av koldioxid (tabell 19).Utsläppen varierar kraftigt med väderlek och tillrinning ivattenmagasinen. Koldioxidutsläppen ökade kraftigt år 2010till stor del som en följd av den kalla vintern och den besvärligadriftsituationen i kärnkraftverken, för att år 2011 återigenminska (se diagram 39).Även utsläpp av metan och lustgas förekommer från elproduktion.Utsläppen av metan från elproduktion svarade år2011 för cirka 0,03 procent av Sveriges totala utsläpp och avlustgas för cirka 0,01 procent.Utöver de växthusgaser som släpps ut vid produktion avel uppkommer utsläpp av växthusgasen SF6 vid läckage frånelnätsanläggningar. År 2011 var den totala mängden SF6 ielnätsanläggningar drygt 104 159 kg. Läckaget från dessaberäknades år 2011 till 327 kg eller ca 0,31 procent av dentotala användningen (se diagram 40).ÖVRIGA LUFTUTSLÄPP FRÅN ELPRODUKTIONVid förbränning av bränsle för elproduktion uppkommer ivarierande grad – beroende på bränsle – utsläpp av koloxid,flyktiga organiska ämnen, partiklar, ammoniak, bly och kvicksilver.Koloxid och flyktiga organiska ämnen bildas vid ofullständigförbränning och ger negativ hälsopåverkan hos människor.Partikelutsläpp är beroende av bränslets askinnehåll, samtförbrännings- och reningstekniken i anläggningen. Partiklar harbetydande hälsoeffekter vid inandning.Ammoniak släpps ut som en följd av att ammoniak tillsättsvid användning av viss reningsteknik för att rena processen frånandra typer av utsläpp. Den ammoniak som släpps ut har intereagerat med det ämne, till exempel NOx, som ska renas.Tungmetaller släpps ut eftersom bränslena innehåller olikagrad av tungmetaller. Utsläppen från elproduktion är emellertidsmå (se tabell 19).VATTENKRAFTENS MILJÖFRÅGORVattenkraften har historiskt spelat en mycket stor roll förutvecklingen av Sveriges välfärd och svarar idag för nästanhälften av den svenska elproduktionen under normalårsförhållanden.Vattenkraften blir utöver sin viktiga funktion som basochreglerkraft allt viktigare som momentan effektreserv ochför att stabilisera frekvensen i hela elsystemet.Diagram 39utsläpp till luft från elproduktion av CO 2år 2000–2011Diagram 40sf6-läckage (procent av total användning inomproduktions- och elnätsverksamheten)Källa: SCB, Naturvårdsverket, Svensk EnergiKälla: Svensk Energi41

ELÅRET 2012 | miljöVattenkraften skonar miljön från utsläpp av bland annatförsurande ämnen och dithörande konsekvenser för mark ochvatten samt klimatpåverkande ämnen. Samtidigt innebar dentidiga utbyggnaden av vattenkraften en påverkan på biotoperoch arter, lokalt och regionalt. Störst allmänt intresse har i dettasammanhang riktats mot fisk och fiskefrågor.År 2000 inleddes ett forskningsprogram, finansierat avvattenkraftsföretagen och staten, med syfte att ge underlag tillmiljöförbättringar i de utbyggda vattendragen. Under år 2010presenterades slutresultatet från etapp 3 av detta forskningsprojekt– ”Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader inu reglerade vatten”. Programmet är nu avslutat och planeringav ett nytt forskningsprogram pågår, Kraft och LIV i vatten.Programmet är tänkt som ett samarbetsprojekt mellan kraftföretagoch myndigheter i en gemensam strävan mot mer kraftoch liv i våra vatten. Programmet kommer att utarbeta metoderoch analysverktyg och öka kunskapen om effekter av miljöförbättrandeåtgärder i vattenkraftsanläggningar.Miljöinsatser som innebär förändrade flödesvillkor kan ledatill ekonomiska, juridiska, tekniska och andra miljömässigafrågeställningar både för berörda företag och för samhället. Detär således fråga om en balansgång mellan olika aspekter. Sådanainsatser kräver djupgående analyser innan de genomförs ochska följas av omfattande utvärderingar.De nationella miljömålen, EU:s ramdirektiv för vatten, densvenska vattenförvaltningen samt frågor om biologisk mångfald,betyder mycket i arbetet med vattenkraftens miljöfrågor ibefintliga och nya anläggningar.KÄRNKRAFTENS MILJÖFRÅGORElproduktion med kärnkraft ger, till skillnad från fossilabränslen, i princip inga utsläpp till luften. Samtidigt innebärutnyttjande av kärnkraft ett ansvarstagande för det användaradioaktiva kärnbränslet som måste förvaras avskilt från denomgivande miljön under mycket lång tid. Säkerhetstänkandeti kärnkraftverk är mycket viktigt eftersom haverier, transportolyckor,med mera skulle kunna få stora konsekvenser.Kärnkraftens miljöfrågor kan delas upp i:BränsleförsörjningBrytning, konvertering och anrikning av uran till svenskt reaktorbränslesker i huvudsak utomlands. Tillverkning av bränsleelementsker i en bränslefabrik. I Sverige finns en fabrik förtillverkning av bränsle i Västerås.Uranet till de svenska reaktorerna köps från urangruvföretagpå världsmarknaden i bland annat Australien och Kanada.Anrikningstjänsterna till det svenska reaktorbränslet köpspå världsmarknaden i första hand från Frankrike, Hollandoch Storbritannien. I Sverige förbrukas cirka 2 000 ton uranårligen. Detta medför givetvis långväga transporter som gerupphov till utsläpp som påverkar vårt klimat. Urangruvornager, liksom annan gruvbrytning, lokala miljöeffekter ocharbetsmiljöproblem. En urangruva måste ha en väl dimensioneradventilation. Den maximalt tillåtna radonhalten i gruvornaligger på samma nivå som i svenska bostäder. I allamoderna gruvor har man satsat på omfattande skyddför den yttre miljön och arbetsmiljön i enlighet med denormer som utarbetas av myndigheter.DriftDe radioaktiva utsläppen vid reaktordrift till omgivningen somförekommer är mycket små och noggrant övervakade. Enligttillsynsmyndigheterna bör dessa inte vara större än att de ger enstråldos på max 0,1 mSv (millisievert). Den allvarliga olyckan iFukushima, med förhöjd strålning och mycket stora utsläpp tillluft och hav som följd, fick också återverkningar på den svenskakärnkraften i och med att alla EU-länder ålades att göra ensamlad risk- och säkerhetsbedömning av sina kärnkraftverk,så kallade stresstester. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, granskadekärnkraftsindustrins analyser och lämnade en svenskrapport till EU vid årsskiftet 2011/2012.I rapporten konstaterade SSM att de svenska kärnkraftverkenär robusta och tåliga mot de flesta extrema händelser, menvissa händelser kräver förbättringsåtgärder. Kärnkraftverken ärinte fullt ut dimensionerade för att hantera ett olycksscenario därflera reaktorer slås ut samtidigt, eller för situationer med långtutdragna händelseförlopp. EU-kommissionen presenterade sinsamlade bedömning under året och i denna listas en rad åtgärdersom bör vidtas i samtliga europeiska kärnkraftverk. Forsmark 1och 2 pekas också ut som reaktorer som inte klarar mer än entimmes totalt elavbrott.Koldioxidutsläppen från kärnkraften ur ett livscykelperspektivuppgår till cirka 3 gram per kWh. Motsvarande siffrorför kolkraft är 800 gram koldioxid per kWh. Vatten- och vindkraftsläpper ut mellan 5 och 10 gram per kWh i ett livscykelperspektiv.De svenska kärnkraftverken är så kallade kondenskraftverk.Varmvattensutsläpp (spillvärme) sker vid driften. Detta påverkarnågra kvadratkilometer stora områden utanför utsläppspunkten.Det är möjligt att nyttiggöra spillvärmen i till exempel ett fjärrvärmesystem.Detta har diskuterats i samband med utbyggnadenav kärnkraften i Finland och tidigare även i Sverige.AvfallVåra svenska kärnkraftverk producerar elektricitet, men ocksåradioaktivt avfall. Om de tio reaktorer som fortfarande är i driftanvänds i 50 till 60 år så kommer hela det svenska kärnavfalletatt ha en volym som motsvarar drygt en tredjedel av idrottsarenanGloben i Stockholm. Använt kärnbränsle måste slutförvarasoch avskiljas från den omgivande miljön i uppemot100 000 år. Under de första 30 till 40 åren mellanlagras bränslet.Då minskar radioaktiviteten till någon procent av den somfanns direkt efter drift. Mellanlagring av använt kärnbränslesker i Oskarshamn sedan år 1985.Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att byggaett slutförvar som isolerar bränslet under lång tid, 100 000 år.Slutförvaret ska placeras på cirka 450 meters djup i det svenskaurberget, som är mycket stabilt och har funnits i mer än enmiljard år. Det enda som kan transportera radioaktiva ämnenfrån förvaret är grundvattnet. Flera barriärer förhindrar dockdetta. Det första är en kopparkapsel där det radioaktiva ämnet42

miljö | ELÅRET 2012från regeringen. Runt år 2019 förväntas bygget av kärnbränsleförvaretkunna starta, så att de första kapslarna kan deponerasomkring år 2027.Även om kärnbränsleförvaret byggs i Forsmark ska ett närasamarbete med Oskarshamn utvecklas, bland annat med denplanerade inkapslingsanläggningen som byggs vid mellanlagret.Dessutom har ett samarbetsavtal slutits med satsningarpå bland annat infrastruktur och näringslivsutveckling i debåda kommunerna.VINDKRAFTENS MILJÖFRÅGORVindkraften ger inte upphov till några utsläpp till naturenunder driften. Den lämnar inget miljöfarligt avfall efter sig ochmarken är lätt att återställa. Vindkraftens miljöfrågor handlarmest om förväntade negativa effekter på landskapsbilden, detvill säga estetiska aspekter som är svåra att bedöma objektivt.Likaså har bullerstörningar och visuella effekter uppmärksammats.Bland tänkbara negativa ekologiska effekter har främstnämnts skador och störningar på fiskars lek- och uppväxtområden,kollisionsrisker för fåglar och fladdermöss med mera.Forskning visar att få människor störs av ljudet från vindkraftverk,vindkraftverk kastar inga ljusreflexer, kollisionsrisken förfåglar är liten och inga negativa effekter för fiskar har uppmärksammats.Snarare finns vissa positiva effekter för fisk.förvaras. Det andra är bentonitlera som skyddar kapseln motkorrosionsangrepp och bergrörelser. Den tredje barriären ärurberget som fungerar som ett filter och håller det användabränslet avskilt från människa och miljö.Valet av plats för kärnbränsleförvaret, där använt kärnbränslefrån de svenska kärnkraftverken ska slutförvaras,stod mellan Forsmark i Östhammars kommun och Laxemari Oskarshamns kommun. SKB har under flera år genomförtomfattande platsundersökningar, med borrningar, analyseroch cirka 600 vetenskapliga rapporter på var och en av de tvåorterna. Alla kända faktorer har analyserats, utvärderats ochjämförts.SKB:s styrelse tog i juni 2009 ett enigt beslut om att föreslåatt kärnbränsleförvaret ska förläggas till uppländska Östhammarskommun, granne med kärnkraftverket i Forsmark. I mars2011 inlämnades en ansökan om tillstånd för att bygga detta.Tidigast efter tre år beräknas SKB kunna få ett slutligt tillståndMILJÖFRÅGOR I ELDISTRIBUTIONENOckså distributionen av el påverkar vår miljö. Kablar, ledningaroch ställverk består av metaller som bryts i gruvor ochger upphov till miljöpåverkan.Elnäten avger så kallad elektromagnetisk strålning, mennivåerna klingar snabbt av utåt från kraftledningen. Avskärmningarsätts upp och placering av ledningarna sker så att exponeringbegränsas.Trästolpar impregneras med olika medel för att skyddafrån röta och insektsangrepp. Det gäller till exempel kreosotsamt saltinblandningar med krom, koppar och arsenik,vilka är mycket giftiga. Frågan om förbud av användning avkreosot har diskuterats under en längre tid. År 2011 gav EUkommissionenklartecken till fortsatt användning av kreosotåtminstone till och med våren 2018. Men för att efter år 2013få använda kreosot i stolpar med användarklass 4, måste kreosotanvändarnakunna visa att lakningen från stolparna är på enacceptabel nivå.I ställverk och strömbrytare används växthusgasen SF6 somisolergas. Denna växthusgas har en mycket hög global uppvärmningsfaktormen i dagsläget finns inga alternativ. SvenskEnergi följer utvecklingen i branschen vad gäller användningav gasen samt läckaget vid hanteringen. Läckaget har successivtminskat de senaste tio åren. Återvinning av gas ur uttjäntaprodukter sker också. Forskning pågår för att finna alternativagaser med samma prestanda men mindre miljöpåverkan.Nya kraftledningar leder till nya ingrepp i naturen vilket kanpåverka den biologiska mångfalden negativt. Befintliga kraftledningsgatorhar samtidigt visat sig vara en fristad för vissa arteroch insatser görs för artinventering och skötsel av dessa.43

ELÅRET 2012 | skatter, avgifter och elcertifikat (år 2013)Skatter, avgifter och elcertifikat (år 2013)ELFÖRSÖRJNINGENS TOTALABELASTNING AV SKATTER OCH AVGIFTERI elförsörjningen tas skatter och avgifter ut på ett flertal sättoch hårdare än för andra delar av det svenska näringslivet.Beräknade skatter och avgifter för år 2013 speciella för elförsörjningenvisas i tabell 20 (exklusive moms). Energiskatter ochkoldioxidskatt justeras varje år med index, uppräkning ellernedräkning, beroende på inflation eller deflation.Inklusive moms beräknas det totala skatte- och avgiftsuttagetfrån elsektorn uppgå till drygt 42 miljarder kronor år 2013.Till detta kommer de energi- och klimatpolitiska styrmedlenmed utsläppsrätter och elcertifikat, som också är en del avelpriset.höjd FASTIGHETSSKATTAlla slag av elproduktionsanläggningar belastas med en generellindustriell fastighetsskatt. Fastighetsskatten på vattenkraftverkhöjdes från och med år 2011 med 0,6 procent från 2,2 procenttill 2,8 procent av taxeringsvärdet på fastigheten (byggnad +mark, lag om statlig fastighetsskatt (1984:1052)). Från år 2013höjs taxeringsvärdena på vattenkraft ytterligare, vilket höjerskatten till rekordnivån cirka 8,9 öre/kWh. Detta är ett resultatav en översyn av taxeringsvärdena som Skatteverket gjort.Skatteintäkterna för fastighetsskatten på vattenkraft ökar från4 miljarder per år till 6 miljarder kronor per år. För kärnkraftenhöjs taxeringsvärdena med cirka 100 procent från år 2013. Förkraftvärme höjs taxeringsvärdena med cirka 75 procent. Förkraftvärme ska även värdet av elcertifikaten räknas in.KÄRNKRAFTEl producerad i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984 ochvar från början en produktionsskatt. Under år 2000 omformadesden till en effektskatt. Det innebär att skatten baseras påreaktorernas termiska effekt. Skatten är således oberoende avhur mycket el som produceras. Effektskatten uppgår från den1 januari 2008 till 12 648 kr/MW och månad, vilket motsvarari genomsnitt cirka 5,5 öre/kWh. Om en reaktor varit urdrift under en sammanhängande period av mer än 90 dygn,får avdrag göras med 415 kr/MW för det antal kalenderdygnsom överstiger 90. Under år 2013 väntas effektskatten inbringa4,271 miljarder kronor till statskassan.För kärnkraftsproducerad el tas också ut en avgift på 0,3öre/kWh enligt den så kallade Studsvikslagen, för att täckakostnader för Studsviks tidigare verksamhet.För att finansiera framtida kostnader för slutförvar avanvänt kärnbränsle och rivning av kärnkraftverken uttas enTabell 20Skatteuttag från elsektorn år 2013 (prognos)Tabell 21generell skatt på bränsle år 2013*EnergiskattMiljoner krFastighetsskatt vattenkraft 6 000Fastighetsskatt kärnkraft 300Fastighetsskatt kraftvärme 150Kärnkraftsskatt och Studsviksavgift 4 500Avgifter för myndigheters finansiering, kärnkraftsproducenter 300Elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift 300Skatt på fossila bränslen 100Energiskatt på el 20 000Summa 31 650Källa: Svensk EnergiKoldioxidskattEldningsolja ** 8,3 öre/kWhbränsle 817 kr/m 3 31,2 öre/kWhbränsle 3 093 kr/m 3Råtallolja *** 3 910 kr/m 3Kol 8,3 öre/kWhbränsle 621 kr/ton 35,9 öre/kWhbränsle 2 691 kr/tonNaturgas 8,3 öre/kWhbränsle 903 kr/1000m 3 21,4 öre/kWhbränsle 2 316 kr/1000m 3* Undantag för elproduktion och nedsättningar för den handlande sektorn, se avsnitt ”Skatt i elproduktion med fossila bränslen”.** Eldningsolja som försetts med märk- och färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350 o C.*** Råtallolja använd för energiändamål beskattas med en särskild energiskatt som motsvarar den sammanlagda energi- och koldioxidskatt som tas ut på lågbeskattadeldningsolja, det vill säga 817 + 3 093 = 3 910 kr/m 3 .Källa: Svensk Energi44

skatter, avgifter och elcertifikat (år 2013) | ELÅRET 2012avgift som är individuell för varje kärnkraftsanläggning. Dessaavgifter motsvarar för Forsmark 2,1 öre/kWh, Oskarshamn2,0 öre/kWh och Ringhals cirka 2,4 öre/kWh. Som ett vägtgenomsnitt för svensk kärnkraft blir det 2,2 öre/kWh från den1 januari år 2013. För Barsebäck är avgiften 842 miljoner kr/år.För 2013 prognostiseras avgifterna inbringa 1,239 miljarderkronor till kärnavfallsfonden. Dessutom måste reaktorinnehavarnaställa säkerheter till staten – individuella för varjeverk – på sammanlagt ca 19,3 miljarder kronor för perioden2012–2014.Kärnkraftsföretagen betalar också avgifter för finansieringav Strålsäkerhetsmyndigheten. Beloppet uppgår till cirka 300miljoner kr/år.SKATTESATSER VID ANVÄNDNINGAV FOSSILA BRÄNSLENEnhetlig energiskatt med meraDen 1 januari 2011 infördes en enhetlig generell energiskattpå alla fossila bränslen om ca 8 öre/kWh. Förändringen medfördeen kraftig höjning av energiskatten på naturgas. Nivånmotsvarar energiskatten på olja 797 kr/m 3 , prisnivå år 2011.För industrin, kraftvärmen med flera som ingår i EU:s handelssystemmed utsläppsrätter ska nivån utgöra 30 procent av dengenerella energiskatten.För råtallolja ska nivån för anläggningar som ingår i handelssystemetutgöra 30 procent av den generella delen av energiskattenpå olja, det vill säga 30 procent av 817 kr/m 3 .Skatt i elproduktion med fossila bränslenEnligt lagen om skatt på energi utgår ingen skatt (det vill sägaavdrag får göras) på bränsle som använts för framställning avskattepliktig el. Vid fossilbränsleeldad kondenskraftsproduktionhänförs emellertid schablonmässigt 5 procent av elproduktionentill obeskattad intern elanvändning, varför 5 procent avtillfört bränsle beskattas. Vid fossilbränsleeldad kraftvärmeproduktionhänförs 1,5 procent av bränslet för elproduktion tillintern användning och beskattas.Skattesatserna för energi och koldioxid har anpassats tillindex enligt prop. 2012/13:1 och SFS 2012:700. Höjningen är4,76 procent. I tabell 21 visas de skattesatser som tillämpas vidanvändning av fossila bränslen för år 2013.Full koldioxidskatt uppgår från den 1 januari 2013 till cirka110 öre/kg koldioxid. Biobränslen och torv beskattas inte.SvavelskattSvavelskatt utgår med 30 kr/kg svavel på utsläpp av svaveldioxidvid förbränning av fasta fossila bränslen och torv. Förflytande bränslen är skatten 27 kr/kubikmeter för varje tiondelsviktprocent svavel i bränslet överstigande 0,05 procent. Omsvavelinnehållet överstiger 0,05 procent men inte 0,2 procent,sker en avrundning till 0,2 procent.KväveoxidavgiftKväveoxidavgift utgår med 50 kr/kg kväveoxider (räknat somNO 2) vid användning av pannor och gasturbiner med en nyttiggjordenergileverans som är större än 25 GWh/år. Merparten45

ELÅRET 2012 | skatter, avgifter och elcertifikat (år 2013)av inbetalda avgifter återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportiontill deras andel av den nyttiggjorda energin.KRAFTVÄRMEBESKATTNINGGränsen för att få skatteavdrag i ett kraftvärmeverk sätts frånden 1 januari 2011 vid en elverkningsgrad om minst 15 procent,enligt proposition ”Vissa punktskattefrågor med anledningav budgetpropositionen 2010” (prop. 2009/10:41). Vidsamtidig användning av flera bränslen får vid beskattning inteturordningen mellan bränslena längre väljas fritt, utan i ställethar regler om proportionering införts.För industrin, kraftvärmen med flera som ingår i EU:shandelssystem med utsläppsrätter utgör energiskatten 30 procentav den generella nivån enligt tabell 21.För kraftvärme utanför EU:s handelssystem blev nedsättningenav koldioxidskatten 70 procent av den generella nivånfrån den 1 januari 2011. För ren värmeproduktion blev nedsättningenav koldioxidskatten 6 procent. För värmelevaransertill tillverkningsprocessen i industriell verksamhet finns möjlighetatt via återbetalning erhålla ytterligare 70 procent koldioxidskattebefrielse.Särbeskattning av kraftvärmen slopadAvdragsreglerna har inte varit desamma i kraftvärmen som förtillverkningsindustrin, inklusive industriella så kallade mottrycksanläggningar.Den industri som är med i EU:s handelssystemmed utsläppsrätter har helt avdrag av koldioxidskattensedan den 1 januari 2011. Övrig kraftvärme har betalat koldioxidskattmotsvarande 7 procent av den generella koldioxidskattenivån.Riksdagen beslutade i statsbudgeten för år 2013att koldioxidskatten slopas för kraftvärmeanläggningar inomEU:s system för handel med utsläppsrätter. Koldioxidskattenslopas även för bränslen som används i kraftvärme- eller fjärrvärmeanläggningarför framställning av värme som levererastill industriverksamheter inom handelssystemet. Ändringarnaträdde i kraft den 1 januari 2013.VINDKRAFTDen som yrkesmässigt levererar el som framställts i Sverige i etthavsbaserat vindkraftverk har tidigare fått göra ett avdrag för endel av energiskatten på el. Avdraget uppgick till 12 öre/kWh år2009 och avdragsrätten upphörde den 1 januari 2010.Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den framställs iSverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigtlevererar elektrisk kraft (LSE 11 kap. 2 §).till skeppet är minst 380 volt. Genom att använda landströmundviks luftföroreningar från förbränning av bunkerbränsle förproduktion av el ombord på fartyg i hamn. Härigenom förbättrasden lokala luftkvaliteten i hamnstäderna. Genom användningav el från den nordiska elmarknaden leder detta äventill minskade koldioxidutsläpp. Skattesänkningen är beslutad(2011/384/EU) av Europeiska Unionens Råd den 20 juni2011 i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG. Beslutetär tidsbegränsat och gäller till den 25 juni 2014.Vid användning av el utgår energiskatt enligt följande från1 januari 2013 efter indexjustering (SFS 2012:700):1. 0,5 öre/kWh för el som används i industriell verksamhet, itillverkningsprocessen eller i yrkesmässig växthusodling.2. 0,5 öre/kWh för landström till fartyg inom sjöfarten,bruttodräktighet min 400, min 380 Volt.3. 19,4 öre/kWh för annan el än som avses under 1) och somanvänds i vissa kommuner i norra Sverige.4. 29,3 öre/kWh för el som används i övriga fall.Energiskattens utveckling framgår av diagram 41. Jämfört medår 2012 innebär indexomräkningen att skattesatserna på el förår 2013 höjs för hushåll och servicenäringen med 0,3 öre/kWhi södra Sverige och 0,2 öre/kWh i norra Sverige. Den tidigarereduceringen för el som används inom el-, gas-, värme- ellervattenförsörjning togs bort från och med den 1 januari 2006.Beskattning infördes på elhandelsföretagens egenanvändningav el. Samtidigt slopades också de förhöjda energiskatterna påel, som under vinterhalvåret används i större elpannor. Anledningentill förändringarna är att EU:s energiskattedirektiv intelängre tillåter särregler i dessa fall. För jordbruks-, skogs- ochvattenbruksnäringarna medges återbetalning av energiskatt förskillnaden mellan det betalda skattebeloppet och ett beloppDiagram 41elskattens (energiskatten på el) utveckling sedanår 1951*KONSUMTIONSSKATTER PÅ ELFör år 2013 justeras skatten på el med index. Omräkning medkonsumentprisindex baseras på den faktiska förändringen iindex under perioden juni 2009 – juni 2012 tillämpat på skattesatsernaför år 2010. Index har ökat med 4,76 procent underperioden.Från den 1 januari 2012 sänktes skatten för elektrisk kraftsom förbrukas i skepp som används för sjöfart och som har enså kallad bruttodräktighet om minst 400, när skeppet liggeri hamn och spänningen på den elektriska kraft som överförsKälla: SCB och Energimyndigheten46

skatter, avgifter och elcertifikat (år 2013) | ELÅRET 2012beräknat efter skattesatsen 0,5 öre/kWh. Återbetalning medgesför den del av skillnaden som överstiger 500 kronor per år. Omersättningen överstiger 500 kr för ett kalenderår medges återbetalningmed hela beloppet.En lag om program för energieffektivisering (PFE) träddei kraft den 1 januari 2005. Lagen innebär att energiintensivaföretag som använder el i tillverkningsprocessen ges möjlighettill skattebefrielse genom att delta i ett femårigt programför energieffektivisering. Programmet kommer emellertid attupphöra inom några år då en prövning av EU-kommissionenfunnit att programmet står i strid med EU:s statstödsriktlinjer.Från 1 januari 2013 kan inga nya företag komma in i programmet.För närvarande pågår analys och diskussion om PFE iny utformning som kan komma att ersätta nuvarande program.Elkunderna betalar även avgifter för vissa myndighetersfinansiering. Sammanlagt betalar en högspänningskund 3 577kronor och en lågspänningskund 54 kronor i elsäkerhets-, nätövervaknings-och beredskapsavgifter år 2013. Därav finansierarlågspänningsabonnenten Elsäkerhetsverket med 6 kronor,Energimarknadsinspektionen med 3 kronor och 45 kronor skatäcka kostnader för åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen(1977:288). För högspänningsabonnenter är motsvarandebelopp 500, 600 respektive 2 477 kronor.Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda förutsättningarnaför och ta fram lagförslag om införandet av ettsystem med nettodebitering av el inklusive kvittning av energiskattoch mervärdesskatt. Utredaren ska också analysera ochlämna förslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskattpå el. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013.ElcertifikatÅr 2003 infördes ett elcertifikatssystem, ett nytt stödsystem föratt öka användningen av förnybar el. Systemet ersatte tidigarestödsystem för förnybar elproduktion.Målet med elcertifikatssystemet var från början att ökaden årliga elproduktionen från förnybara energikällor med 17TWh år 2016 jämfört med 2002 års nivå.Grundprincipen för systemet är att producenter av förnybarel får ett elcertifikat av staten för varje MWh som producerats.Samtidigt har elhandelsföretagen en skyldighet att införskaffaen viss mängd elcertifikat i förhållande till sin försäljning ochanvändning av el, så kallad kvotplikt. Genom försäljningen avelcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkternafrån elförsäljningen. Därigenom ökar de förnybara energikällornasmöjlighet att konkurrera med icke förnybara. Deenergikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft,viss vattenkraft, biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergisamt torv i kraftvärmeverk.År 2012 var kvotplikten 0,179 eller 17,9 procent. År 2011var den genomsnittliga elcertifikatskostnaden för elkonsumenterna4,42 öre/kWh, exklusive moms och transaktionskostnader.UndantagFrikraft är avtal mellan fastighetsägare och elproducent där denförra upplåter fallrätt i utbyte mot elkraft från elproducenten.Frikraft, samt el som används som hjälpkraft vid elproduktion,är undantagen kvotplikt. Även förlustel som krävs för att upprätthållaelnätets funktion är undantagen kvotplikt.Elintensiva företag är undantagna kvotplikt för el somanvänds i tillverkningsprocesser, medan övrig elanvändning iföretaget är kvotpliktig.Elintensiv industri definieras från den 1 januari 2009 somett företag där det bedrivs och under de senaste tre åren harbedrivits industriell tillverkning i en process i vilken det använtsi genomsnitt minst 190 MWh el för varje miljon kronor avförädlingsvärdet av den elintensiva industrins produktion, ellerbedrivs ny verksamhet med industriell tillverkning i en processi vilken det använts i genomsnitt minst 190 MWh el för varje47

ELÅRET 2012 | skatter, avgifter och elcertifikat (år 2013)miljon kronor av förädlingsvärdet av den elintensiva industrinsproduktion, eller bedrivs verksamhet för vilken avdrag får görasför skatt på elektrisk kraft enligt 11 kap 9 § 2, 3 eller 5 enligtlagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).Förlängning av elcertifikatssystemetoch nytt målDen 10 mars 2010 presenterade regeringen en proposition omett vidareutvecklat elcertifikatssystem. Elcertifikatssystemetförlängs till utgången av år 2035. Det nya målet för produktionenav förnybar el innebär en ökning med 25 TWh till år2020 jämfört med 2002 års nivå. Kvotplikten ska beräknasenligt nya kvoter som gäller från och med år 2013. Lagändringarnaträdde i kraft den 1 juli 2010. Hittills bedöms systemet haframbringat cirka 13 TWh förnybar el.Elcertifikatsmarknad med NorgeDen 7 september 2009 träffade energiminister Maud Olofssonsin norske kollega Terje Riis-Johansen och kom överens omatt etablera en gemensam elcertifikatsmarknad den 1 januari2012. Marknaden ska vara teknikneutral. Norge skulle sikta påatt anta ett lika ambitiöst åtagande som Sverige. Överföringsförbindelsersom redan överenskommits mellan de nordiskaTSO:erna ska genomföras så snart som möjligt.Den 8 december 2010 befästes den gemensamma elcertifikatsmarknadengenom att de båda ministrarna skrev underett gemensamt protokoll. Ambitionsnivån i det gemensammasystemet är att 26,4 TWh ny förnybar elproduktion ska byggasut mellan 1 januari 2012 och 2020. Maud Olofsson och dennorske olje- och energiministern Ola Borten Moe undertecknadeden 29 juni 2011 ett bindande avtal om en gemensamsvensk-norsk elcertifikatsmarknad.Den 1 januari 2012 började det norsk-svenska elcertifikatssystemetatt gälla. Detta är det första exemplet i EU på användningav de så kallade samarbetsmekanismerna i enlighet medEU:s direktiv om förnybar energi.År 2015 ska en kontrollstation äga rum inom ramen förelcertifikatsystemet. Energimyndigheten och dess norska motsvarighet,NVE, har fått ett uppdrag att ta fram underlag införkontrollstationen. Här avses eventuellt behov av justeringar avkvotkurvan, och analys av risken för att målet till år 2020 inteuppnås etcetera. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast14 februari 2014.förändrade certifikatsvillkor för VattenkraftEnergimyndigheten föreslog under år 2010 vissa förändringarför vattenkraftens elcertifikatsberättigande. Enbart tillkommandevattenkraftsproduktion – på ett ställe där vattenkraftsverksamhettidigare bedrivits – kan få elcertifikat enligtförslaget.gärder i det egna landet/företaget eller att köpa utsläppsrättersom då ger utsläppsminskningar någon annanstans. På så sättska de minst kostsamma åtgärderna genomföras först, så attden totala kostnaden för att uppfylla Kyotoprotokollet blir sålåg som möjligt.Den första handelsperioden löpte mellan åren 2005 och2007 och benämndes försöksperiod. Den andra handelsperiodenpågick år 2008 till 2012 i överensstämmelse med Kyotoprotokolletsåtagandeperiod.I dagsläget omfattas el- och värmeproduktion samt energiintensivindustri av systemet. Från och med år 2012 ingår ävenflygoperatörerna i handelssystemet.I december 2008 kom EU-parlamentet och ministerrådetöverens om ett reviderat regelverk för handelsperioden år2013 till år 2020. Ett totalt tak har beslutats som motsvarar 21procents minskning av utsläppen mellan åren 2005 och 2020.Vidare kommer auktionering att användas som tilldelningsmetodi kraftsektorn, med vissa undantag, till skillnad frångratis tilldelning som hittills gällt. Under 2013 beräknas auktioneringav utsläppsrätter till kraftsektorn inbringa 1,239miljarder kronor till svenska staten. För industrin ska utsläppsrätternainitialt delas ut gratis men en successiv övergång tillauktionering ska ske.Under år 2010 beslutade EU-kommissionen om ettregelverk för auktioneringen av utsläppsrätter och inledde enupphandling av en EU-gemensam auktioneringsplattform.EU-kommissionen har också beslutat om regler för gratistilldelning av utsläppsrätter, vilken baseras på ett antal produktriktmärken.EU-kommissionen har vidare beslutat attförbjuda användning av krediter från specifika CDM-projekt(Clean Development Mechanism) som destruerar industrigasernaHFC-23 och N 2O (lustgas) inom produktion avadipinsyra (adipic acid) i EU:s utsläppshandelssystem.Under år 2011 sjönk priset på europeiska utsläppsrättermed cirka 45 procent jämfört med år 2010. I januari 2011låg priset strax över 14 euro per ton för att sedan minska till7 euro per ton i mitten av december. Under år 2012 fortsattepriset att sjunka. Som högst var priset 9,5 euro i februari mensjönk till 6,2 euro under november. Lågkonjunkturen är enstarkt bidragande orsak till de låga priserna. Det låga priset harväckt diskussioner om att något måste göras för att hålla uppepriset på utsläppsrätterna. EU-kommissionen lade under sommaren2012 fram ett förslag till att förskjuta utauktioneringenav utsläppsrätter framåt i tiden. Förslaget är fortfarande underdiskussion. I slutet av året lade EU-kommissionen fram ettdiskussionspapper om andra åtgärder som skulle kunna vidtasi utsläppshandelssystemet, såsom justering av taket i utsläppshandelssystemet,undandragande av ett antal utsläppsrätterfrån marknaden, breddning av systemet till fler sektorer, olikaformer av prishanteringsmekanismer med mera.UtsläppshandelnEU:s system för handel med utsläppsrätter startade den1 januari 2005. Syftet med handeln är att länder och företag ska fåmöjlighet att välja mellan att genomföra utsläppsminskande åt-48

elnät | ELÅRET 2012ElnätDet svenska elnätet kan delas in i tre nivåer – lokala elnät, regionala elnät och stamnät.De flesta elanvändare är anslutna till ett lokalt elnät, som i sin tur är anslutet till ett regionalt elnät.De regionala elnäten är anslutna till stamnätet. Det finns ungefär 160 lokala elnätsföretag i Sverige.Storleken på dessa företags elnät varierar mycket. Det minsta företaget har ungefär 3 km ledning,medan det största har mer än 115 000 km.De lokala elnäten brukar delas upp i lågspänning (400/230 V)och högspänning (oftast 10–20 kV). Den totala ledningslängdenför lågspänningsnäten i Sverige är drygt 306 000 km. Avdetta är 70 000 km luftledning och 236 000 km jordkabel. Detlokala högspänningsnätet, även kallat mellanspänningsnätet,består av 90 000 km luftledning och 103 000 km jordkabel.Till lågspänningsnätet är 5,3 miljoner elanvändare anslutnaoch till högspänningsnäten 6 500. Regionnätet ägs till stordel av tre företag. Ledningslängden är cirka 30 000 km.Det svenska stamnätet ägs av affärsverket Svenska Kraftnätoch består huvudsakligen av ledningar med en spänning på400 kV och 220 kV. Stamnätets totala ledningslängd är cirka15 000 km. Totalt omfattar det svenska elnätet 543 000 km,varav 339 000 km är jordkabel. Om det gick att sträcka ut detsvenska elnätet i en enda lång ledning skulle den räcka mer äntretton varv runt jorden (källa: Energimarknadsinspektionen,Svenska Kraftnät).Leveranssäkerheten i det svenska elnätet ligger i genomsnittpå 99,98 procent, se diagram 42.DRIFTHÄNDELSESTATISTIK (DARWIN)Statistiken omfattar de 105 elnätsföretag som har bidragit medkomplett material som täcker hela år 2011 (siffror från år 2012finns ännu inte, se tabell 22). Dessa elnätsföretag representerar93 procent av Sveriges 5,3 miljoner elkunder och det är en relativtjämn fördelning mellan tätortsnät och landsbygdsnät.År 2011 var ett besvärligt år med många svåra oväder (därstormen Dagmar var värst) och den totala leveranssäkerhetenvar 99,96 procent. Det är dock tydligt att den stora satsningenpå vädersäkring av elnäten har gett resultat eftersom de områdendär vädersäkringen var klar hade få störningar jämförtmed närliggande områden.ELBEREDSKAPDen 1 juli 2012 kom en ny elberedskapslag där bland annatSvenska Kraftnät, SvK fick ett tydligare mandat när det gällerrisk- och sårbarhetsanalyser, RSA. De som omfattas av lagen,det vill säga elproducenter, elhandelsföretag och elnätsföretag,ska dels upprätta en RSA avseende säkerheten i den egna verksamheten,dels lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten(SvK) ska kunna upprätta en nationell RSAinom elsektorn. Under år 2013 kommer detta att förtydligas inya föreskrifter. Dessutom ska den RSA (enligt Ellagen) somEnergimarknadsinspektionen, Ei, idag begär in integreras så attonödigt dubbelarbete undviks.År 2012 slutlevererades en andra mobil transformatorstation(Skalman) som är optimerad för att kunna ersätta en utslagen130 kV-station i södra Sverige. Den kompletterar den befintligastationen (Bamse) som är optimerad för norra Sverige.För att effektivisera arbetet inom Elsamverkansorganisationenhar en ny version av samverkanssystemet Susie introducerats.Nya Susie innehåller många nya funktioner och avsiktenär att det ska bli ett användbart verktyg i både vardag och kris.TILLSYNEN AV 2011 ÅRS TARIFFEREnergimarknadsinspektionen, Ei, har valt ut 28 lokalnätsföretagför vidare tillsyn av intäkterna år 2011. Fortsatt tillsynsker även av samtliga regionnätföretags intäkter. Ei avseratt göra en samlad bedömning av resultaten för åren 2008till 2011 för de elnätsföretag som meddelats om fortsatt tillsyn.Ei avser att avvakta hur utfallet av överklagandena avintäktsramarna för åren 2012–2015 blir innan denna samladebedömning görs. Orsaken är att Ei för åren 2010 och2011 använt samma metod som använts för intäktsramarna2012–2015.PROAKTIVT FORUM och smarta elmätareArbetet med att producera den svenska branschrekommendationenför smarta elmätare slutfördes under sommarmånadernaoch mottogs väl av branschen. Under sommaren besökteSvensk Energi EU-kommissionen som ansvarar för SmartGrids för att diskutera det svenska initiativet. De var mycketintresserade och förvånade över att ingen svensk modell presenteratstidigare, eftersom Sverige ligger mycket långt framnär det gäller energimätning.Då direktivet M441 pekar ut standardiseringen som lösningenför smart metering är det viktigt att det svenska initiativetligger i linje med europeisk standard. Nästa steg är därför attförsöka etablera den svenska visionen som europeisk standard.Utgångspunkten är att elanvändare och tjänsteleverantörer skaha information kring energianvändningen tillgänglig nära realtid.Först när detta är en realitet finns förutsättningarna för enbred implementering av enkla och kostnadseffektiva lösningarför laststyrning och efterfrågeflexibilitet.49

ELÅRET 2012 | elnätTabell 22De mest intressanta nyckeltalen för driftstörningar i lokalnät som varat i över 3 minuter för år 20112011 INDEX: SAIFI SAIDI CAIDI ASAIEget nätAvbrottsfrekvensantal/årKundavbrottstidmin/årKundavbrottstidmin/årTillgänglighet%Totalt antalavbrottTotalt antalkundavbrott24 kV 0,50 60,24 120,13 99,99 6 650 2 425 97312 kV 0,89 114,35 129,02 99,98 18 180 4 288 191

VD har ordetVd har ordet................... 2Ladda Sverige................ 3God sed försäljning......... 4Utsläppshandel............... 5Europeisk elmarknad....... 6EU-arbetet...................... 7Nordisk marknad............ 8Elnätsregleringen............ 9Energikompetens........... 10Branschrekrytering........ 11Verksamheten20 12

VD har ordetEn ny världsordning växer framEn ny världsordning växer snabbt fram på energiområdet. Jakten efter skiffergas pågårmed kraft världen runt. Samtidigt kommer de förnybara kraftslagen alltmer. Helhetssynenär viktigare än någonsin.Redan har det hänt mycket i Nordamerika – menmotsvarande sker världen runt. Inte minst i Kina. Detta harredan lett till lägre kolpriser eftersom gas används i stället förkol. För oss som bransch, som satt klimatarbetet i fokus, kännsdet oroande eftersom klimataspekten kan få stryka på fotenunder överskådlig tid. Klimataspekten har mer kommit i skymundan.Inte minst har finanskrisen högre politisk aktualitet.Vår bransch sitter på ett vinnande koncept – med el gör viallt möjligt. Inte minst bygger vi det hållbara samhället. Medel gör vi det önskade möjligt. El transporterar energi från enlång rad olika energikällor. Som vanliga medborgare har vi förhoppningarknutna till den fortsatta spännande utvecklingen avsolkraften. På sikt är solkraft ett viktigt fundament i ett energisystemsom är förnybart och uthålligt.Dock måste vi hela tiden stå med bägge fötterna på jordenoch inte rusa i väg åt olika håll. Vi måste alltid ha ett kraftsystem ibalans. Då krävs det en basproduktion – idag vattenkraft och kärnkraft– som kan parera den väderberoende kraften. Det krävs helatiden en helhetssyn så att elsystemet i varje läge är i balans. Det finnsmånga glädjande tecken på senare tid kring solkraftens utveckling –den blir nu allt mer konkurrenskraftig. Men minst lika viktigt är attvi tryggar en långsiktig utveckling av basproduktionen. Allt annatvore att leka rysk roulette eller ett slags strutspolitik.Vi väntar fortfarande på en trovärdig energipolitisk linjesom tar tag i de långsiktiga försörjningsfrågorna. Med vad skakärnkraften ersättas om 15 till 20 år, då de nuvarande reaktorernamåste ersättas? Är det nybyggda ersättande reaktorer? Ellerär det rysk gas som av tvingande skäl blir lösningen? Riksdagsvaleti september 2014 blir onekligen viktigt, om vi ska lyckasfå samling kring en vettig energipolitik i Sverige – helst med såbred politisk bas som möjligt.På Europanivå ser vi också ett omfattande nytt regelverksom håller på att växa fram; Framework Guidelines & NetworkCodes. Detta har sin grund i förverkligandet av en fri inreenergimarknad med fritt flöde över gränserna. Och utgångspunktenär att tillkommande ny väderberoende kraftproduktion– främst från vind och sol – ska ges företräde i elnäten.Det byggs upp ett annorlunda produktionssystem där mer kraftansluts på lägre spänningsnivåer än tidigare. Gamla etableradesanningar får minskad giltighet. De nya reglerna – som omfattaralla led i energibranschen, till och med hushållskunderna –skapas för att kunna omhänderta ny förnybar produktion utanatt äventyra balansen i elnäten. Effekterna blir också en helt nysituation när det gäller kostnadskalkylerna för större kraftverk,både befintliga och nya. Vissa undrar om det över huvud tagetkan byggas nya stora kraftverk av ekonomiska skäl – körtidernaför baskraften blir för korta.Efter ett par vintrar med turbulens på marknaden – svaghydrologisk balans och problem med kärnkraften – har vi påsenare tid sett mer normala förhållanden. Kärnkraften harden senaste vintern presterat på hög nivå. Sverige och Nordenkommer att ha en stark kraftbalans åtminstone under återstodenav 2010-talet. Därför är det angeläget att tiden utnyttjastill att diskutera de långsiktigt viktiga frågorna med helheten icentrum.Utvecklingen på elnätsområdet är också viktigt och spännande.Världen runt pågår ett formidabelt race kring ”smartaelnät”. Den nya förhandsregleringens etapp 1 – åren 2012 till2015 – har tyvärr fastnat i nya juridiska tvister. Elnätsföretagenär viktiga aktörer i den fortsatta utvecklingen både kring smartaelnät och skapandet av ett uthålligt energisystem. Jag hoppasinnerligt att vi får en konstruktiv lösning utan att behöva sittafast i juridiska tvister många år framåt.Energibranschen måste förhålla sig till den nya situationen.Utvecklingen globalt kring skiffergas påverkar oss. Detsammagäller nya regelverk inom EU. För att kunna påverka,och bli lyssnad på, måste branschen företrädas av en stark röst.Svensk Energi har byggt upp en effektiv bevaknings- och påverkansprocessinom EU. Utöver vår egen bemanning på plats,har vi inom kansliet sex-sju medarbetare som mer eller mindrearbetar med EU-frågorna på heltid.Svensk Energi är en tung och viktig röst i det löpande debattochnyhetsflödet. Det är i samarbete – med bred uppslutninginom föreningen – som vi har bäst möjlighet att komma fram.Jag upplever en ökad insikt om detta bland medlemsföretagen.Det har inte minst min vd-dialog under det gångna året visat.Ladda Sverige har kommit igång bra och har funnit formernaför sitt arbete. Det handlar om att få branschen attkommunicera på ett nytt sätt gentemot kunderna. Genom attskapa en god ”image” förel och elbranschen, fårvi nya vänner och medgemensam kraft förmedlarvi värdet och viktenav tillgången på el. LaddaSverige är en viktig motorinternt i branschen. Kanvi få fler medarbetare attkänna stolthet över sittarbete är det värt mycket.kjell jansson,vd, svensk energi2 SVENSK ENERGI | VERKSAMHETEN 2012

ladda sverige”Ladda Sverige” –all förändring börjar inifrånAtt all förändring börjar inifrån är en sanning som i hög gradgäller även för energibranschen. Med erfarenheterna av den kritiksom fördes fram under åren 2010–2011 och det låga förtroendeför branschen som då blev så tydligt beslutades om en satsningsom fick namnet Ladda Sverige.Målet är att de flesta elanvändare iSverige på några års sikt ska känna till attelen i Sverige produceras på ett klimatvänligtsätt och att el är en bra lösningför många av samhällets behov. LaddaSverige är inte traditionell branschgemensamkampanj, istället ligger fokus på attfå medlemsföretagen att utveckla sitt sättatt prata om el och elens betydelse för etthållbart samhälle.År 2012 handlade mycket om attlansera Ladda Sverige. ProjektledareMalin Thorsén berättar att runt hälftenav medlemsföretagen i Svensk Energihar deltagit i de regionala träffar somgenomfördes under hösten. Dessutomhar flera användbara verktyg arbetatsfram för branschens företag:– För att få en färsk bild av hur dengenomsnittlige elkunden resonerade ochvilka frågor som var i fokus tog vi framen rapport. Den baserades på 3 000 personerssyn på el, elanvändning och dessklimatpåverkan. Under året tog vi framytterligare material, bland annat baseratpå goda exempel från medlemsföretagen.Under det första året inriktade sigprojektet framförallt mot dem som jobbarmed kommunikation, marknadsföringoch inom kundtjänst hos medlemmarna.Mottagandet har varit över förväntan,samtidigt som det finns utmaningar. Dethandlar inte bara om att byta ord, ävenom ord är viktiga, det är en omställningi synsätt.– När vi börjar prata om smart elanvändningistället för att spara el så öppnarvi upp för helt andra samtal där värdet av elframgår mycket tydligare, berättar Malin.Även om attitydförändringar tar tid såär en kommunikation som tydligare syftartill att etablera goda kundrelationer ochskapa större förståelse och kunskap omelanvändning egentligen naturlig då detär positivt för alla parter. Här fungerarLadda Sverige som en motor för branschensförändringsarbete. Det är en resasom bara är påbörjad.– Med el gör vi allt möjligt. Det ärnågot vi ska vara stolta över och prata om,avslutar Malin Thorsén.VERKSAMHETEN 2012 | SVENSK ENERGI 3

God sed försäljningSvensk Energi och Konsumentverketöverens om god sed för uppsökande försäljningDe branschgemensamma riktlinjersom anger vilken informationsom bör framkomma tillkonsumenterna vid uppsökandeförsäljning av el upphöjdes tillgod sed den 1 mars 2012.Detta genom en överenskommelsemed Konsumentverket.Ett viktigt steg menar CatherineLillo som är ansvarig för fråganom uppsökande försäljning påSvensk Energi.© Corbis– Målet med riktlinjerna äratt tillhandahålla ett enkelt och tydligtverktyg som uppmuntrar aktörerna attfölja en god informationsnivå. På så visskapas förutsättningar för elföretagen attvara tydliga och ärliga i sin försäljningså att kunden känner trygghet i sitt köp.Branschgemensamma riktlinjer behöverdock inte alls tillämpas av aktörer som inteär medlemmar i branschorganisationen.Men i och med överenskommelsen medKonsumentverket så upphöjs riktlinjernatill god sed vilket i praktiken betyder attde gäller för alla, berättar Catherine Lillo.Upprätthållande av en god etik ärstarkt kopplat till förtroendefrågan förbranschen och överenskommelsen markeradeslutet på ett arbete som påbörjadesredan år 2010. Samtidigt finns det enkvarvarande frustration över oseriösahandlare, säger Catherine, som ocksåberättar att hon utöver medlemmarnaofta har kontakt med representanter förkonsumenterna och Energimarknadsinspektionen.Många röster har höjts för någonform av certifiering av elhandelsföretagenssäljaktiviteter. Svensk Energi hardärför påbörjat ett arbete med att utredaeventuell utformning och kostnader fören certifiering. I detta arbete kommerbranschen att ta hjälp av en expertgruppmed representanter för medlemmarna,säljföretagens branschföreningar och konsumenter.Ett område som Svensk Energi bevakarär frågan om fullmakter. Det finnsriktlinjer framtagna men det är viktig hurdenna växande fråga kommer att hanterasi och med den nordiska slutkundsmarknaden.Från Svensk Energis sida finnsfrågan med då det inte minst för elnätsföretagenblir en allt större administrativfråga att hantera fullmaktsbytena.– Svensk Energi och medlemmarnavill få bort de oseriösa handlarna eftersomde många gånger sätter kunderna ien besvärlig situation. Det här gör ocksåatt de underminerar förtroendet för branschen,avslutar Catherine Lillo.4 SVENSK ENERGI | VERKSAMHETEN 2012

UtsläppshandelSvensk Energi förordar klimatmålframför flera motstridiga målDet europeiska handelssystemet med utsläppsrätter hade ettmycket turbulent år. Priserna på utsläppsrätterna var helt enkeltför låga. Svensk Energi stödjer handelssystemet och menar attett klimatmål är tillräckligt, utan särskilda förnybarhetsmål ellerenergieffektiviseringsmål.Handelssystemet för utsläppsrätter,EU-ETS, var under år 2012föremål för intensiva politiska diskussioner,framförallt föranlett av de lågapriserna. I slutet av året kom ett diskussionsunderlagfrån Kommissionen medolika förslag; att senarelägga tillförseln avutsläppsrätter till slutet av handelsperioden,ändra utsläppstaket med mera. Detlandade slutligen i ett förslag om senareläggning,så kallad backloading. I processenfram till ett beslut i parlamentet fickförslaget i april 2013 dock inte tillräckligtstöd för att tas upp för prövning.– Från Svensk Energis sida stödjer viförslaget att som ett första steg senareläggaett antal utsläppsrätter, men dessa utsläppsrätterborde istället dras bort permanent,berättar Cecilia Kellberg som arbetar medfrågan hos Svensk Energi. Orsaken tilldetta är att om målen för år 2020 och år2050 ska hänga ihop så behövs en snabbareminskning av utsläppstaket. Ceciliabedömer att den här frågan kommer attfortsätta att diskuteras även om förslagetom backloading inte vann stöd.År 2013 börjar den nya handelsperiodeninom EU-ETS och en nyhet äratt avfallseldad kraftvärme nu ingår. Fleramedlemsföretag har varit engagerade iarbetet med riktlinjer och metodik för hurutsläppen ska beräknas. En fråga som äruppe för prövning är att rena biobränsleanläggningarinte längre ska omfattasav systemet. Regeringen driver fortsattfrågan gentemot Kommissionen somväntas ge besked under år 2013. Orsakentill regeringens position i frågan är att dendel av produktionen som utgörs av värmetilldelas gratis utsläppsrätter.Cecilia Kellberg berättar att det finnsmånga olika uppfattningar om vad somhänder efter år 2020 på EU-nivå och denkontrollstation som finns också för elcertifikatår 2015. Svensk Energi har uppfattningenatt det inte bör vara några nya målför vare sig förnybart eller energieffektiviseringefter år 2020. Cecilia Kellberg:– Jag är bekymrad över att vi jobbarmed olika mål som snarast motverkar varandra.Svensk Energi har en tydlig linjeatt bara jobba med ett klimat-(utsläpps-)mål i kombination med att fasa ur stödsystemen.Särskilda förnybarhetsmål ellerenergieffektiviseringsmål behövs inte.Även om exempelvis energieffektiviseringsmålkan framstå som attraktiva såmotverkar de en väl fungerande utsläppsrättshandel.Det här är frågor som jag förutserbli stora under år 2013.År 2012 var också det första året förden gemensamma svensk-norska marknadenför elcertifikat. I stort har förberedelsernaflutit på som de ska. Cecilia Kellbergkonstaterar att det först är vid annulleringstillfällena(nästa sker i mars 2013) som detgår att dra några egentliga slutsatser om hurstarten för den gemensamma marknadenför elcertifikat med Norge blev.VERKSAMHETEN 2012 | SVENSK ENERGI 5

Europeisk elmarknadEn gemensam europeiskelmarknad blir verklighetEtt nytt heltäckande regelverk håller på att tas fram som en del avdet så kallade Tredje Energipaketet. Det ska bidra till en gemensameuropeisk marknad för el. De politiska målen om stor andelförnybar produktion med bibehållen driftsäkerhet ska också kunnanås, allt utan att tappa kundfokus. Huvuddelen av regelverket,kallat Framework Guidelines och Network Codes, ska vara klartoch beslutat på EU-nivå före år 2015.Johan Lundqvist är ansvarig påSvensk Energi för arbetet med det nyaregelverket. Han berättar att branschen igrunden är positiv till en mer öppen ochflexibel elmarknad:– Det pågår stora förändringar av deteuropeiska kraftsystemet som i vissa delarinte sker på marknadsmässiga grunder.Arbetet med regelverket bygger dock påatt den gemensamma marknaden är enförutsättning för att EU ska nå de energiochklimatpolitiska målen. Det är meddetta perspektiv som det nya regelverketska betraktas.De första delarna av regelverket beräknasträda i kraft mellan sista kvartalet år2013 och första kvartalet år 2014; marknadskodenCACM (Capacity Allocationand Congestion Management), därefterRfG (Requirements for Generators), samtDCC (Demand Connection). De följs avett antal ytterligare regelverk, eller kodersom de benämns, inom huvudområdenamarknad, nätteknik respektive drift. Tilldetta kommer fler regelverk som berörfrågor som tredjepartstillträde, energieffektiviseringi elnät med mera. Parallelltmed arbetet på EU-nivå startade även detnationella arbetet under år 2012. Johanberättar att det främst handlar om påverkansarbete,remissyttranden och branschinformation:– Förutom att kunderna får en aktivareroll och att elhandelsföretagen därmedpåverkas, så påverkas elnätsföretagen ochalla ägare av nya produktionsanläggningarockså av det nya regelverket. Det kanockså bli så att befintlig produktion kaninnefattas, berättar Johan och pekar på attdetta är något som gäller alla företag, storasom små. Han fortsätter:– Vi har verkligen gjort skillnad iarbetet så här långt. Något som är lättatt glömma bort är att de flesta ländernainom EU inte har ”riktiga” väl fungeradeelmarknader idag. Erfarenheterna av dennordiska gemensamma elmarknad som vihar haft de senaste dryga femton åren ärvärdefulla.Även om det är Kommissionen somfattar beslut om respektive regelverk så tasde nya regelverken fram av dels ACER därde nationella tillsynsmyndigheterna ingår,dels av ENTSO-E som är samarbetsorganisationenför stamnätsägarna. FrånSverige deltar Energimarknadsinspektionenrespektive Svenska Kraftnät. SvenskEnergi är med på flera sätt, i ENTSO-E:sreferensgrupper och har år 2012 ävenvarit aktiva i påverkansarbetet genomEurelectric och GEODE.Det arbete som pågår är att integreranationella elmarknader med varandra ochsamtidigt skapa ett regelverk som i praktikenbetyder att småskalig väderberoendeproduktion har företräde före storskaligproduktion och först därefter traditionellbaskraft. Den kraftiga utbyggnad sompågår i flera länder innebär att vi kan ståinför en situation där baskraftens driftstimmarminskar påtagligt.Detta behöver diskuteras parallelltmed regelverket, säger Johan som hoppasatt fler medlemsföretag engagerar sig ocharbetar med frågan år 2013. Det finns ettstort behov av detta.6 SVENSK ENERGI | VERKSAMHETEN 2012

eu-arbetet”Kundperspektivetkommer alltmer i EU-arbetet”Det rör på sig i Bryssel och Svensk Energi finns på plats. Det riktigtroliga är att medlemsföretagen inom Svensk Energi har börjat höraav sig. Det gäller att informera sig tidigt för att kunna ta rätt beslut iviktiga frågor snabbast möjligt.Joakim Bogdanoff har varit SvenskEnergis man på plats i Bryssel under helaår 2012. Det har varit en hel del elhandelsrelateradefrågor under året. Det storaregelverket Framework Guidelines ochNetwork Codes har också varit rejält ifokus. Joakim berättar:– Det är klart att den frågan har varitden absolut viktigaste. Här tycker vi att vibidragit väldigt mycket, inte minst genomsamtalen med ENTSO-E (de europeiskastamnätsoperatörernas samarbetsorgan).Svensk Energi arbetar aktivt på flera fronteroch i flera konstellationer för att påverkaarbetet i rätt riktning. Bland annat är föreningenaktiv i ENTSO-E:s arbetsgrupperdär nätföreskrifterna arbetas fram.Bland viktiga framsteg under åretpoängterar Joakim Bogdanoff att EUäven har börjat prata kundperspektiv,till exempel kring smart grids. Det haruppmärksammats bland Svensk Energismedlemmar, vars arbeten på kundområdeti flera fall visats upp i Bryssel. SvenskEnergi har fått ta emot en palett av godaexempel från medlemmarna som hjälpttill att lätta upp klimatet i riktning motmer ramlagstiftning snarare än detaljreglering.Detta har också bidragit till en brasamtalston med Kommissionen.– Medlemmarna har generellt blivitmycket bättre på att höra av sig spontant.Dessutom läses den blogg som vi skriverhärifrån i allt större omfattning. Det är avstörsta vikt att medlemsföretagen informerarsig själva om beslutsprocessen, så att dekan ta beslutsmässig höjd inför vad somkomma skall, säger Joakim Bogdanoff.Och arbetet fortgår i Bryssel. 80 procentav all lagstiftning på energiområdet kommerfrån Bryssel, för 10 till 15 år sedan komnästen ingenting den vägen. Joakim Bogdanofftrycker åter igen på medlemmarnas viktigaroll i Bryssel-arbetet och att medlemmarnahar en bra relation/dialog med sinalokala politiska företrädare på hemmaplan.Fler regleringar är att vänta, nu också medsikte på tiden efter år 2020 som är måldatumför mycket av dagens EU-jobb.– Nu blickar vi också bortåt år 2030.Kan vi fortsätta att med våra medlemmarshjälp visa goda exempel från hemmaplanhär när det gäller kundmakt och smartgrids som ger både samhällsnytta ochkundnytta så får det stor effekt på EU:slångsiktiga arbete. Vi har bara sett toppenpå isberget än när det kommer till regleringar,säger Joakim Bogdanoff.VERKSAMHETEN 2012 | SVENSK ENERGI 7

Nordisk marknad”Alla gör inte vågen för nordisk slutkundsmarknad– men förändringar kommer år 2015”Nordisk slutkundsmarknad rycker allt närmare. Före sommaren år 2013 ska flertalet av pågåendeutredningar vara färdiga. Därmed väntas NordREG (Energimarknadsinspektionen och dess nordiskakollegor) komma med sina rekommendationer på en rad viktiga områden. Därefter är NordREG:s rollatt bevaka, så att rekommendationerna verkligen implementeras i respektive nordiskt land.Gunilla Stawström, som ansvararför frågan inom Svensk Energi, konstateraratt arbetet dragit ut på tiden mer änväntat:– Under det gångna året har arbetettuffat på inom NordREG:s ram. Och föresommaren får vi en efterlängtad överblicköver hur NordREG tänkt sig. Nästa stegblir mer av detaljutformning där branschenhar en viktig roll att spela. De nordiskaenergiministrarnas målsättning ärfortfarande någon form av harmoniseringav den nordiska slutkundsmarknaden tillår 2015. Men att det blir en hel del arbetekvar även efter år 2015 är helt klart.Gunilla Stawström har de senaste årenpå nära håll fått uppleva frågans sprängkrafti medlemsleden. Hon säger:– Hörnstenarna i arbetet är ju attelhandelsföretaget är kundens huvudsakligakontakt och obligatorisk samfaktureringska gälla. Detta är punkter som tidigtorsakade den branschinterna oenigheten.NordREG har inte ruckat på ambitionenoch inte heller den svenska regeringen.Beskedet från energiminister Anna-KarinHatt har varit tydligt, att det är detta somgäller. Gunilla Stawström fortsätter:– På senare tid har jag uppfattat attflertalet accepterat utvecklingen. Alla görinte vågen men inser att det är detta vi haratt vänta.Med tanke på opinionsläget inom medlemskretsenhar Svensk Energis roll varit attgilla läget och medverka i pågående arbeteför att på så vis bidra till en så klok lösningsom möjligt. Det är ju medlemsföretagensom har att hantera den kommande situationeni det dagliga arbetet. Svensk Energihar alltså inte varit drivande i principfrågornautan fokuserat på det praktiska arbetetutifrån medlemsföretagens intressen.Gunilla Stawström påminner om attEnergimarknadsinspektionen (Ei) underdet gångna året tagit egna initiativ – ochäven fått regeringsuppdrag – med bäringpå nordisk slutkundsmarknad. Risken äratt det tas nationella beslut som inte ärhelt i linje med de rekommendationersom är att vänta. Ei ska föreslå ändringari Ellagen redan i juni i år samtidigt somNordREG kommer med sina sista rekommendationer.Och, säger Gunilla, det varju NordREG:s rekommendationer somskulle ligga till grund för regelverket.Gunilla Stawström summerar:– Med tanke på de nationella initiativensom tas, inte bara i Sverige, är fråganhur långtgående den nordiska harmoniseringenegentligen blir. Danmark är dettydligaste exemplet, där man redan i juni2012 tog beslut om ändringar i danskaellagen. Dessutom har danskarna redansin datahubb i drift – deras system förhantering av information och mätvärden.Gunilla Stawström vågar inte spekulerakring när alla pusselbitar – om ochnär – slutligen är på plats:– Helt klart är att någon slags harmoniseringfinns på plats till år 2015. Detligger nära till hands att tro på samfaktureringoch att kunden då tar kontakt medelhandelsföretaget i flertalet frågor somrör elmarknaden.8 SVENSK ENERGI | VERKSAMHETEN 2012

elnätsregleringenFrågan om intäktsregleringen– en skillnad i synsätt?En viktig fråga för Svensk Energis medlemmar under året har varitprocessen kring införandet av den nya modellen för att finansieradrift, underhåll och investeringar i elnäten. Många företag har överklagatde intäktsramar som Energimarknadsinspektionen beslutat om.Anders Pettersson som arbetarmed frågan hos Svensk Energi berättar:– Branschen tycker att omläggningeni sig är angelägen. Den tidigare modellendär det skedde en skälighetsprövningi efterhand hade brister. Med den nyamodellen får kunderna stabilare avgifteroch vet på förhand att de betalar rimligapriser. Elnätsföretagen får tydligare ekonomiskaspelregler eftersom intäktsramarnaför kommande år blir kända.Energimarknadsinspektionen (Ei) sombestämmer intäktsramarna valde dock attkomplettera sin beräkningsmodell med enövergångsregel. Den innebär att intäktsramenför den första reglerperioden tillstor del baseras på elnätsföretagets historiskaintäkter för åren 2006–2009. Att ihög grad använda de historiska intäkternasom utgångspunkt för beräkning av framtidaintäkter ger problem, särskilt i områdenmed en expansiv utveckling.Intäkterna kommer inte att räcka tillför att täcka kostnaderna för det störreelnät som nu finns. Konsekvensen blevatt mer än hälften av elnätsföretagen haröverklagat besluten till förvaltningsrätten.Ett omfattande arbete har lagts nedpå att ta fram övertygande skrivelser somutvecklar elnätsföretagens ståndpunktertill domstolen. Arbetet har redan gettresultat.– Ei har omprövat sin ståndpunkt ivissa delar, exempelvis ingår de opåverkbarakostnaderna nu fullt ut i intäktsramenoch nyinvesteringar ger denersättning som är accepterad fullt ut.Det har också föranlett Svensk Energi attkomplettera överklagandena. Det sammagäller för E.ON och Fortum som valt attdriva egna rättsprocesser.Resultatet av förhandlingarna påverkaralla elnätsföretag, inte bara dennaperiod utan även nästa. Här ser branschenatt det finns ett uppenbart problem ochdet är att intäktsregleringen egentligenbara rymmer drift och underhåll avbefintligt nät samt finansieringen avdetta. Parallellt pågår ett intensivt arbeteför att koppla samman Europas energimarknaderoch arbeta fram gemensammaregelverk. Här förväntas ytterligare investeringarför företagen.– Att inte ta någon hänsyn till forskningoch utveckling och kommandesmarta nät, samtidigt som vi står infören kraftig förändring av energisystemetär svårbegripligt, säger Anders. Han sersamtidigt det som positivt att skillnadenmellan branschens synsätt och Ei:s nu harminskat med 8–9 miljarder kronor, detvill säga med nästan en tredjedel. AndersPetterson avslutar:– Jag hoppas att vi få ett snabbt avslutpå den rättsliga prövningen, den leder tillen osäkerhet som inte är bra för någonpart.VERKSAMHETEN 2012 | SVENSK ENERGI 9

energikompetensBranschens generationsskifte skapar storefterfrågan på kompetensutveckling”Nu är generationsskiftet i full gång!” säger Eva Elfgren, chef förenheten Kompetens & Förlag på Svensk Energi, ”det märks på efterfråganav utbildning och andra kompetensutvecklingstjänster”.Stort kurs- och konferensutbudUnder år 2012 har 276 kurser och konferenser genomförts med 5 183 deltagare.Knappt hälften av utbildningarna har genomförts lokalt och regionalt och resten iStockholm. 145 kurser genomfördes företagsinternt och 131 som öppna kurser.Nya krisutbildningarSedan drygt 10 år erbjuder vi i samarbete medSvenska Kraftnät och PTS utbildning i krishantering.År 2012 relanserades dessa utbildningar –nu som tvådagarsutbildningar i fyra steg. Målgruppär de som ingår i energiföretagens krisledningoch de som på annat sätt involveras närkrisen drabbar företaget.Elsäkerhet i praktikenUtbildningen ESA i praktiken somgenomförs på övningsanläggningarnai Åsbro och Vindeln fortsätter att varamycket uppskattade och efterfrågade.Utbildningarna genomförs både somöppna kurser och företagsinternt.Effekt – utveckla dina talangerAllt fler energiföretag inser vikten av attta greppet på kompetensen i företaget,inför pensionsavgångar, nyrekryteringaroch nysatsningar. Effekt är namnetpå ett verktyg och ett arbetssätt förbåde chefer och medarbetare somvill arbeta med strategisk kompetensutveckling.Effekt är framtaget avenergiföretag och det gör det lätt attkomma igång.År 2012 introducerades två nyamoduler i Effekt: Utvecklingsplan samtCertifikat och licenser. Arbetet medatt hålla reda på alla de lagstadgadeutbildningar och certifikat som finns förenergiföretagets medarbetare underlättasmed den nya certifikatsmodulen där varjemedarbetares uppgifter samlas. Dessutompåminns medarbetare och chef närdet är dags att förnya.Modulen Utvecklingsplan användsför att dokumentera planer, mål ochaktiviteter som chef och medarbetarekommer överens om under utvecklingssamtalet.Smidigare målstyrning och lättatt följa upp.BranschtidningarEtt bra sätt att hålla omvärldsbevakningenigång är att läsa branschtidningenERA. ERA kom ut med tio nummerunder år 2012. TS-kontrollerad upplagaför ERA år 2012 var 11 800 exemplaroch tidningen håller därmed ställningensom Nordens ledande elbranschtidning.Tidningen EL som når slutkundernakom ut med tre nummer och nåddeen årsupplaga på närmare en miljonexemplar.Kvalitetssäkrade utbildningarSvensk Energis utbildningsverksamhetär auktoriserad av Sveriges auktoriseradeutbildningsföretag (SAUF). Vi följerderas kriterier om mål och metod förlärande, rutiner för utvärdering, bokningsvillkor,nöjdkundåtagandeetcetera.10 SVENSK ENERGI | VERKSAMHETEN 2012

anschrekryteringUppdrag – säkra branschensbehov av nyrekryteringSvensk Energis senaste arbetsmarknadsanalys visar att branschenstår inför en stor rekryteringsutmaning de kommande åren. Närmare8 000 nya medarbetare med energi- och elkraftskompetensbehövs fram till år 2016, inte minst för att medelåldern i branschenär så hög men också för att efterfrågan på nya kompetenserökar allt eftersom ny teknik och nya arbetssätt introduceras.Sofia Blommé Sekund, ansvarigför branschrekryteringen på SvenskEnergi, konstaterar att 2012 varit ett årsom ur hennes perspektiv handlat mycketom att förvalta, utveckla och kompletterapågående projekt.– Men min bild är att det finns enpositiv trend i hur teknik och teknikutbildningi en bred bemärkelse diskuterasi samhället, en trend som förstärkts underår 2012, säger Sofia och pekar på att såvälSvensk Energi som våra medlemmar harmycket att bidra med.– Det vi som bransch står inför ärett långsiktigt behov och då behöver vijobba med alla aspekter. Arbetet med attförbättra branschens förtroende och ökakunskapen om vår betydelse för en hållbarutveckling är en del eftersom det ocksåleder till att våra medlemmar blir mer attraktivasom arbetsgivare. Parallellt är detviktigt att utveckla erbjudanden som gördet lättare för människor att byta till vårbransch, exempelvis genom det specialutveckladehögskoleingenjörsprogrammetvars andra årskull började under år 2012,berättar Sofia.Högskoleingenjörsprogrammet medelkraftsinriktning, eller HING som det idagligt tal kallas, är ett samarbete mellanSvensk Energi, tretton medlemsföretagmed produktionsintressen i norr samtMittuniversitetet, Umeå universitet ochLuleå tekniska universitet. Det finns enväldigt stor efterfrågan på just denna kompetenshos medlemsföretagen och genomatt skräddarsy en utbildning har personernarätt kompetens direkt efter examen.Sofia Blommé Sekund berättar attsöktrycket är stort med nästan två förstahandssökandeper plats. Utbildningensker på distans vilket ger såväl en stor geografisksom åldersmässig spridning. Dethar också visat sig att det är många medelektrikerbakgrund som vill karriärväxla,vilket är bra för vår bransch och för elektrikerbranschensom spår övertalighet.Insatser för att intressera en yngre målgruppgenomförs också. Svensk Energivalde under år 2012 att gå in som medarrangöri Future City, en rikstäckandetävling för åk 6–9 där skola och näringslivmöts och bygger framtidens stad. SåvälEnergimyndigheten som Sveriges Byggindustrieroch Trafikverket deltar också.Tävlingen avgjordes i april 2013 medViktor Rydbergs Samskola från Danderydsom vinnare.Sofia berättar att tävlingen syftar tillatt stimulera tankar och bygga upp kunskaperkring hållbarhet, stadsplaneringoch andra delar av samhällsbyggnad;– Jag ser det som ett intressant sätt attvisa på hur vi använder el idag och hur vikan använda el i morgon. Av de tävlingsbidragsom jag hittills sett så har det varitflera intressanta exempel på hur elevernatänkt utanför de traditionella ramarna.VERKSAMHETEN 2012 | SVENSK ENERGI 11

(per den 31 december 2012)StyrelseAnders Ericsson,Ordförande,JämtkraftAnders Olsson,1:e vice ordförande,E.ONAnna Karlsson,2:e vice ordförande,Kalmar EnergiPia Brül–Hjort,Göteborg Energi NätJoacim Cederwall,Gislaveds EnergiRegioncheferTomas Eriksson,Emmaboda ElnätMonica Granlund,Söderhamn NÄRAAnders Jonsson,Tekniska Verken iLinköpingAlfons Kubulenso,Sandviken EnergiHar avgått under året.Per Langer,Fortum Power & HeatMats Andersson,Region NordChristian Schwartz,Mölndal EnergiGöran Sörell,Sundsvall ElnätTorbjörn Wahlborg,VattenfallInger Abrahamson,SACO/SverigesIngenjörer, personalrepresentantSara Wannehed,Unionen, personalrepresentantAnnica Lindahl,Region MittKanslietsledningKjell Jansson,VdBosse Andersson,StabschefEva Elfgren,Kompetens & FörlagJohan Lundqvist,Region VästCatharina Götbrant,AdministrationKalle Karlsson,KommunikationChrister Larsson,EkonomiAnders Richert,Elnät, Handel &Försäljning av elKarima Björk,(tjänstledig)Paul Andersson,Region Syd

Svensk Energi – Swedenergy – AB101 53 Stockholm • Besöksadress: Olof Palmes Gata 31Tel: 08 – 677 25 00 • Fax: 08 – 677 25 06E-post: info@svenskenergi.se • Hemsida: www.svenskenergi.se