HÄsSTPOäJKENBoteme<strong>del</strong> mot tristesHästpojkens första album är redan ett av årets mest omtalade. Inte minst då männen somgömmer sig bakom det underliga bandnamnet heter <strong>Mar</strong>tin <strong>El</strong>isson och PopLars – en duo somskildrar vardagen med osminkad poetisk frenesi. <strong>Groove</strong>s Sanna Posti Sjöman har storyn.den längsta medlemmen i Hästpojkensband, basisten Joel Alme, ligger raklångpå golvet med överkroppen under ettbord. Den lilla logen är bara aningen bredareän vad basisten är lång. Han vickarlite på ena foten.– Åh herregud, vad bra det är.Joel Alme syftar på Shout Out Louds,som inleder P3-Guldgalan våningenunder. Musiken hörs både svagt genomgolvet och via den lilla monitorn somstår mitt i rummet. Den ena ordinarieHästpojken, Lars Malmros fixar lite medsin outfit medan den andra, <strong>Mar</strong>tin <strong>El</strong>isson,efterlyser öl. Det blir inget med det,får han veta. När någon erbjuder sig attspringa och köpa ett sexpack folköl tackarhan nej och ger bandkompisarna ettförslag.– Direkt efter spelningen drar vi påefterfest hem till mig, okej?en vecka tidigare sitter <strong>Mar</strong>tin ochPopLars på Le Petit Café vid Järntorget iGöteborg. Mellan kaffeklunkarna tjafsarde på skoj om vem som är mest förkyld.Senare ska de även gå en rond om televisionensbety<strong>del</strong>se i människans liv ochom huruvida Hästpojken egentligen ärsvennemusik eller inte.Sina få meningsskiljaktigheter tilltrots, verkar Hästpojkarna vara somgjorda för att samarbeta. När den enabörjar sväva ut i obegripligheter fiskarden andra tillbaka sin kamrat, och <strong>Mar</strong>tinsgalghumor (exempelvis påståendetom att världens minsta hästras faktiskthar världens största vagina) lockar oftaskratt ur PopLars. Ett beteendemönstersom skvallrar om mer än flyktig bekantskap.För trots att Hästpojken är ett nyttband, har PopLars och <strong>Mar</strong>tin känt varandrai flera år och tanken kring samarbetethar funnits där ända sedan PopLarsproducerade Bad Cash Quartets MidnightPrayer som kom ut 2003. Redandå spelade de in lite idéer, men det skulledröja ytterligare tre år innan Hästpojkenföddes.2006 bodde Lars fortfarande i Stockholmoch led av tristess, samtidigt som<strong>Mar</strong>tin, som hade lämnat Bad CashQuartet, funderade på att lägga ner musikenhelt.– Jag ringde <strong>Mar</strong>tin och frågade omhan hade några låtar, och så fort jag fickdom kände jag direkt att det är precis såhär det ska låta. Sedan träffades vi i minstudio, och på tio dagar dunkade vi inalla låtar vi bara kunde komma på. Merpartenav skivan, sju av låtarna, är egentligengjorda redan då.men historien om Hästpojken hade kunnatsluta där. Efter studiosessionen ladesbandet ner. Ända tills i somras, då Larsbestämde sig för att lägga ut de inspela<strong>del</strong>åtarna på Myspace, vilket ledde till attlåtarna fick ett eget liv och Hästpojkenen turné som förband för Sahara <strong>Hot</strong>nightsoch ett skivkontrakt.– Jag visste inte ens vad Myspace var,börjar <strong>Mar</strong>tin.Sen ångrar han sig.– <strong>El</strong>ler jo, jag hade hört talas om HelloSaferide och att man hittar pojkvänneroch vänner där, och då tänkte jag att jagkanske skulle kunna träffa en flickvän påMyspace, säger han, utan att verka menadet, och fortsätter med att berätta omdebutskivan Caligula.– Det hela gick väldigt naturligt, vilketjag inte är van vid sedan innan. Jag ärvan vid att det är ganska mycket födslovärkar,att man mår dåligt. Och i börjanvar jag väldigt osäker på om det var bra,det vi gjorde, men nu när man sitter medskivan i handen är jag jättenöjd.<strong>Mar</strong>tins berättelse får mig att frågaom bloggen, där han bland annat skriverom Hitlers bödlar, om sina vår- och vinterminnen,och att han på maniskt manerhar lyssnat igenom Caligula hundratalsgånger i jakt på fel. Han blir aningen dysternär ämnet tas upp.– Den där jävla bloggen, den är ettkapitel för sig. Man letar inte efter fel,det finns bara ett behov att lyssna-lyssnalyssna.Man hänger ju upp sitt liv på denhär lilla plastbiten under en period ochdå frågar man sig om det fortfarandekänns bra. Det i sig kan bli ett manisktbeteende, men det är inte så att man letarfel.Lars håller med. Han menar att derastidigare erfarenhet i musikbranschen hartvå sidor.– När man har gjort ett antal plattorså blir man lite petig. Man vet hur folklyssnar på musik. Man hackar och petaroch jag tror att en av anledningarna tillatt vi till en början la ner bandet efterde här tio dagarna, var att vi inte hadereflekterat över vad fan det var vi gjordeegentligen. Vi hade bara i ren feberfrossagjort tio låtar och det gick lite fort.<strong>Mar</strong>tin fortsätter där Lars slutar. För<strong>del</strong>arvägs mot nack<strong>del</strong>ar. Det dras parallellermellan Bad Cash Quartet, BroderDaniel och Hästpojken.– Det är en för<strong>del</strong> att folk hajar till.Vi båda kommer ju från två väldigt braband. Det hade kanske varit svårare förRymdraket-<strong>Mar</strong>tin att hitta någon trovärdigheti det här bandet, säger <strong>Mar</strong>tin.Lars fortsätter.– Jag tycker att denna platta är detbästa vi har gjort hittills med några avvåra band. Vi har tagit tio steg bakåtegentligen. Inte jobbat så mycket på skivanutan mest satsat på energi och känsla.och poplars får visst medhåll, av Sverigesrecensentkår. I skrivande stund harrecensionerna av Caligula pendlat mellanatt vara bra till mycket bra.– Ärligt talat så får folk tycka vad fandom vill, detta är en klyscha men så ärdet, säger PopLars. Jag känner att denhär skivan blev så jävla bra så att vad änfolk säger så har dom bara fel.<strong>Mar</strong>tin avslöjar i samma veva att hanhar läst en av recensionerna.– Vi fick faktiskt det högsta betyget iKamratposten. Det var en elvaåring somrecenserade och det spelar ingen roll vadnågon tycker efter det. Barnen tycker omdet. Lars barn tycker om det.PopLars bekräftar.– Men det är också lite skrämmandenär en sexåring springer runt och sjunger”Jag vaknade en morgon och kände migtrött och lite full” och sen frågar ”Vad ärfull pappa, vad är full?”. Då brukar jagsvara att ”Det är sånt som <strong>Mar</strong>tin är helatiden”. ”Jag tycker om <strong>Mar</strong>tin” sägermin son då.caligula består av tolv spår och enligt<strong>Mar</strong>tin <strong>El</strong>isson ledde språkbytet från engelskatill svenska till att han vågade varalite allvarligare i texterna. Till en börjansatt han hemma och sjöng och testade,men han fick hålla rösten nere för att intestöra grannarna. När han sedan kom ini studion och kunde sjunga ordentligtupptäckte han att det inte lät så krystatsom han menar att det kan låta när manbyter språk.– Fast oftast byter man ju från svenskatill engelska för att tjäna mer pengar.Som Kent gjorde när dom sålde sin själ.Om dom nu hade en själ. Men ändå. Jagtyckte att det lät bra på svenska och jagläser mycket, så det finns ett helt hav attstjäla ifrån.Enligt <strong>Mar</strong>tin <strong>El</strong>isson finns det ävenandra för<strong>del</strong>ar med att skriva på svenska.– Man kan bryta mot de grammatiskareglerna på ett annat sätt, förstår jag entext så förstår någon annan den också.När jag frågar hur bandet skulle definierasin musik, berättar PopLars attde jämförts med gamla band som EbbaGrön och Noice. En beskrivning somhan <strong>del</strong>vis håller med om. Han menar attHästpojkens uttryck kan ha sitt ursprungi den massiva floden av ibland bra, menofta riktigt dålig musik som sköljer övermusikkonsumenten idag.– Hästpojken är nog till viss <strong>del</strong> enundermedveten reaktion mot annanmusik som man retar sig på. Jag kan föraktaband som uttrycker musik på fel sätteller av fel anledning. Man blir arg påriktigt när musik är dåligt.16 <strong>Groove</strong> 1 • 2008
sen annan sak som får folk att snacka,är <strong>Mar</strong>tins och PopLars val av bandnamn.På bloggar och i intervjuer florerarflera olika versioner till varför bandetheter som det heter. När jag ber omden sanna versionen, berättar <strong>Mar</strong>tinatt alla hittills har varit det, trots att dehar skilt sig.– Det är ju så med bandnamn attman aldrig vet vart dom kommer ifrån.Jag har sagt det som har legat mig varmastom hjärtat just den dagen. Mendet är nog så att namnet härstammarfrån ett band som hette Laxpojken, ochjag sa till Lars att vårt band ska hetaHästpojken. Lars sa, ”fan vad dåligt detnamnet är” och så blev det bara så.PopLars har en alternativ förklaringtill <strong>Mar</strong>tins ickeförklaring.– Man har ju alltid spelat i band somhar jävligt dåliga namn, det är ju bara sådet är, liksom. Det är ens lott i livet.Han berättar att det även är mångasom har missförstått vad som sjungs irefrängen på första singeln Shane Mac-Gowan.– Vissa tror att vi sjunger ”Tjejenmed cabben” medan andra har gissatpå ”Shake your oven”. Det finns hurmånga tolkningar som helst, det är heltfantastiskt!lorensbergsteatern i göteborg ärfullsatt och P3-Guldgalan har hunnitnästan halvvägs. Ridån går upp ochglödlamporna blinkar i takt till ShaneMacGowan. Hästpojken arbetar frenetiskt,vilket får mig att tänka på <strong>Mar</strong>tin<strong>El</strong>issons anekdot för att beskriva bandetsinnersta väsen.– Man kan jämföra det med att manser en snygg tjej och så vågar man integå fram till henne. Och så sitter manoch laddar och dricker en massa och senhelt plötslig så spricker allt, och så tarman henne på brösten. Lite så är Hästpojken.Sanna Posti SjömanMattias <strong>El</strong>gemarkwww.groove.se 17
Change language