12.07.2015 Views

Hospice Ethiopia - Stockholms sjukhem

Hospice Ethiopia - Stockholms sjukhem

Hospice Ethiopia - Stockholms sjukhem

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

En reflektion över Palliativ Hemsjukvård i AddisAbeba, EtiopienVi är tre sjuksköterskor som går specialistsjuksköterskeprogrammetmed inriktning mot palliativ vård vid ErstaSköndal Högskola. Under våren 2013 gavs oss möjlighet attgöra vår verksamhetsförlagda utbildning i Addis Abeba, Etiopien. Under fem veckor följdevi sjuksköterskornas arbete på <strong>Hospice</strong> <strong>Ethiopia</strong>, både ideras hemsjukvård och på deras mottagning vid BlackLion Hospital.Det är få patienter förunnat att få palliativ vård iEtiopien, sjukvårdstillgången är ojämlik ur fleraperspektiv. Tillgången styrs både av den privataekonomin samt av landets ekonomiska resurser. Den äribland också beroende av den enskildes geografiskaläge, på grund av att det exempelvis bara finns enstrålningsapparat i hela Etiopien, belägen i AddisAbeba. Dessutom undviker många etiopierläkarkontakt, främst med rädsla för att få en cancerdiagnos bekräftad. Avsaknad av kunskapleder ofta till skepsis mot skolmedicinen därför söker många patienter sig till naturläkarenär sjukdomssymtom visar sig. Cancer och dess behandling anses inom befolkningen ävenvara en enskild angelägenhet som innebär mer stigma än Hiv och Aids, vilket följaktligenleder till existentiell ensamhet och isolering för såväl patienten som för närstående.Eftersom anhöriga står för den basala omvårdnaden när den egna förmågan brister är detintressant att reflektera över om närståendes ”vilja” att vårda i Etiopien kan betraktas somen kulturbetingad skyldighet, då andra vårdalternativ inte är tillgängliga.Med inspiration av Dr. Anne Merriman - engelsk läkare och grundare av <strong>Hospice</strong> Uganda iKampala- startades <strong>Hospice</strong><strong>Ethiopia</strong> 2003 av sjuksköterskanTsigereda Yiswafossen. Idag finnsfem anställda sjuksköterskor medpalliativ utbildning på hospice. Tvåav dessa är även utbildade ”healthofficer”, vilket kan liknas viddistriktssköterskeutbildning medförskrivningsrätt. Det teamarbetesom beskrevs innefattade doktorer,


sjuksköterskor, administrativ personal och städare. I praktiken fanns varken läkare ellerparamedicinare knutna till <strong>Hospice</strong>, omvårdnadsansvaret vilade på sjuksköterskorna somockså diagnostiserade symtomen. Sjuksköterskans roll i Etiopien är såledesmultiprofessionell, med ansvar för minst tre olika professioners arbete. Från början fannsbåde inneliggande och hemsjukvårdspatienter på hospice, till följd av begränsad ekonomilades vårdplatserna ner och verksamheten flyttade. Hemsjukvården existerar numer inom ettmindre begränsat område i Addis Abeba, förhoppningen är att stabilisera patientantalet föratt sedan expandera. Hemsjukvården är avgiftsfri och erbjuder som standardomsorg ettbesök var tredje vecka, men kan anpassas efter situation och sjukdomsförlopp.En hemsjukvårdsdag i Addis Abeba innebar enresa från plåtskjul med jordstampade golv tilltrerumslägenheter i medelklassområden. Generelltgick hembesöken ut på att undervisa patienter ochdess anhöriga, oftast gällande läkemedlens effekteroch värdet av compliance men också sjukdomensprogress och påföljande symtom. Uppfattningenvar att besökstiden verkade obegränsad, sjuksköterskornas arbete styrdes varken av tid ellerklockslag utan av patientens eller närståendes behov. Stor hänsyn togs till patientensintegritet och värdighet, bland annat genomenskilda patientmöten där anhöriga ochgrannar hänvisades till vardagsrummetunder samtal och bedömning av patienten.Anhörigstöd erbjöds efter behov,sjuksköterskan kunde nås per telefon ochibland även genom besök hos familjer förrådgivande samtal. Journalföringen ipappersform kan jämföras med våradatoriserade dokumentationsprogram som ur palliativ vårdfilosofi beaktar människansbehov utifrån fysiska, psykiska, sociala och andliga/religiösa behov. Trots den enklautformningen kunde, liksom här i Sverige, bristande uppföljning och utvärdering noteras ide enskilda patientjournalerna. Se bedömningsformuläret nedan.De etiopiska sjuksköterskornas naturliga förhållning till andlig och existentiell omvårdnadär något vi bär med oss i mötet med våra patienter.


Charlotte Weiner, Pia Hakola och Katarina Hedman på Black LionUniversity (Tikur Anbessa) Hospital, Addis Abeba, mars 2013Föreningen Friends of <strong>Hospice</strong> <strong>Ethiopia</strong> .(fd. PHEALPS) ingår i ett Twinning projekt, HelpThe <strong>Hospice</strong>, vars syfte är att bidra med återkommande konkreta projekt genom bland annatkunskapsutbyten, ekonomiskt riktade insatser, utbildning och materiella resurser. Genomekonomiska bidrag kan den palliativa vården understödjas, exempelvis täcker 150 SEKkostnaden för mat och näringsstöd för en patient under 1 månad.Bankgiro: 842 - 9219


Bedömningsformulär

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!