Handledning LRA telegrafikurs

HandledningLRA telegrafikursSM5JAB1 december 2003

Innehåll1 Inledning 31.1 Telegrafi är inte ”punkter och streck” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.2 Kursen går med full hastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.3 Man måste släpa efter vid mottagning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61.4 Hur skriver du karl. . . ? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61.5 Kursupplägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71.6 Vilka tecken ingår? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71.7 Koncentration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81.8 Använd tiden! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Tips vid inlärningen 92.1 Sändning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102.2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11I Appendix 122

1 InledningDen mänskliga hjärnan är fantastisk. Förmågan att lära sig de mest egendomliga sakerär unik och omvittnad. Förmågan att utestänga störningar märker vi dagligen när vikan upprätthålla samtal i störiga miljöer. Det kan gälla att prata med en kamrat raktöver lunchbordet såväl som på en överbefolkad buss i stadstrafik. Hjärnan kan koncentrerasig på en talande och till stor del helt bortse från annat störande prat och andraförekommande ljud. I det stora hela kan man konstatera att hjärnan är ett ypperligtinstrument för att leta upp svaga signaler i en brusig omgivning, bortse från — ävenstarka — störningar och tolka dessa signaler till igenkännlighet. Svaga signaler ur en radioshögtalare är ofta blandade med, och kanske dränkta i, både atmosfäriska störningaroch störningar från andra sändare. Trots detta kan vi ofta med lite övning extraheratillräckligt mycket för att förstå vad som sägs, eller i detta fall telegraferas.Precis dessa egenskaper hos hjärnan utgör basen för att telegrafi fortfarande efter närahundra år med tekniska framsteg är svårslaget då det gäller att överföra information.Telegrafi är här för att stanna hur egendomligt det än kan låta. Även när det inte längreför amatörradio kommer att krävas avlagt telegrafiprov för att använda kortvågsbandenkommer telegrafin att finnas kvar om inte annat för att det är en en oöverträffad signaleringsmetod.Det finns helt enkelt inget bättre och enklare sätt att kommunicera medlåg effekt över stora avstånd än det morsetelegrafin erbjuder. 1 Kunskaper i telegrafi bliraldrig föråldrade.Men hur lär man sig morsetelegrafi då? Telegrafi brukar anses krångligt och och ärberyktat tidsödande att lära sig. Det visar sig att så inte är fallet. Med en effektivinlärningsmetod är telegrafinlärning en process som inte behöver ta mer än några veckorsträning i anspråk! Det finns faktiskt exempel på personer som lärt sig telegrafimottagningpå så kort tid. Även om dessa personer kanske är speciellt lämpade för telegrafi och/ellerspeciellt hängivna i sin träning handlar det i allmänhet inte om mer än några månadersträning för gemene man, dvs för sådana som dig och mig.Om du funderar på att lära sig telegrafi har du antagligen lyssnat på ”oldtimers” somhävdar att det tar bortåt ett år eller mer för att lära sig. Tro inte på dom! Det är möjligtatt det tog så lång tid för dom, då, men det behöver det inte göra om man tränar meden effektiv metod, och en så effektiv metod finns!1 Vissa mätningar anger att telegrafi har ett ”effektövertag” på 13dB jämfört med telefoni (SSB). Förett visst kommunikationsavstånd krävs alltså 20 gånger mer effekt för telefoni än telegrafi.3

1 InledningDärför använder den här kursen en erkäånt effektiv metod och försöker samtidigt undvikanågra vanliga fel. I huvudsak baserar sig metoden på att telegrafi inte är något man lärsig på samma sätt som man lär sig många andra saker. Av central vikt är att man inte skamemorera tecknen, för att sedan använda tankekraft att identifiera dem. 2 När man hörett telegrafitecken ska man tvärtom träna sig att skriva ner tecknet utan att det passerarhjärnan för identifiering. Det handlar om att bygga upp reflexer, inte tankemönster.Om någon kastar en boll åt dig så agerar armarna snabbt och fångar den, nästan heltoberoende av hjärnan. För inte tänkte du ”Hmm, han kastar en boll nu. Hur ska jagfånga den? Höger eller vänster hand. . . Tror det blir höger. . . osv”? Utan rätt vad detvar flög handen ut och fångade den. Enkelt. Precis lika enkelt är telegrafi: Hör du ett”da-di-da” så ska handen skriva ett ”K”, hör du ett ”di-da-di” skriver den ett ”R” osv.Att träning ger färdighet gäller naturligtvis även här, men det som ska tränas är intetelegrafitecknen i sig utan reflexen som är ett resultat av ljudbilden. Det kanske kan varaavslappnande att veta att det inte handlar om något intelligenstest, bara om att tränareflexer. Vissa av oss är bättre på att träna reflexer, andra sämre 3 , men vi vet att reflexergår att träna in — och det ganska fort.Nu, när vi förstått kursens grundprincip, ska vi fastslå tre viktiga postulat som vi skallhålla oss till kursen igenom. Vi ska — från början — koncentrera oss på det effektivasättet att ta emot telegrafi och dessutom undvika några vanliga nybörjarfel:• Telegrafi är inte ”punkter och streck”.• Kursen går från början på full hastighet.• Man måste släpa efter vid mottagningen.Dessa punkter beskrivs i tur och ordning nedan.1.1 Telegrafi är inte ”punkter och streck”Vi har väl alla sneglat över en tabell över morsetecken där tecknen representeras av streckoch punkter? Glöm den tabellen nu! Omedelbart! Morsetecken är inte punkter ochstreck! De är ljudindivider som ska tränas in att motsvara en viss reflex i skrivhanden.I denna kurs kommer inget morsetecken att skrivas med punkter och streck, det kommeristället skrivas som exempelvis da-didi-da-di, för det är så det låter, och det är det somär det viktiga. Hur det låter. Luras inte att skriva om tecknen med hjälp av punkter ochstreck! Lyssna istället på hur de låter. Det här skulle jag antagligen kunna upprepa helasidan ner för det är så viktigt och så centralt för kursen. Men jag hoppas att du tror påmig redan nu. Alltså: Inga ”punkter och streck”!2 Faktum är att det till och med är störande att kunna morsetecknen som ”punkter och streck” när mantränar enligt den här metoden.3 Jag måste nog erkänna att jag tillhör den senare kategorin. . .4

1 InledningAv denna anledning är det väsentligt att alltid skriva ned tecknen vid mottagning.Bland det viktigaste vid träningen är att inte höra tecknet, översätta det till ”punkteroch streck” och sedan skriva ner det. Tecknet ska höras och sedan omedelbart resulterai reflexen att handen skriver tecknet.Det finns exempel på telegrafister som lätt läser tidningen samtidigt som de tar emottelegrafi. Vi måste hela tiden sträva mot en sådan frikoppling av morsemottagningen.Det kräver mycket träning och antagligen kommer vi inte dithän under kursens gång,men försök i varje fall att frikoppla mottagningen så mycket som går. Speciellt viktigtär att inte läsa den text man just tagit emot. 4 Man får då genast förutfattade meningarom vad nästa tecken ska bli och blir störd i mottagningen. För att inte lockas att läsabestår de flesta texterna i kursen av rent nonsens. Även om man skulle läsa kommerman inte att kunna förutse nästa tecken och man tränas i att inte förvänta sig någotspeciellt tecken.1.2 Kursen går med full hastighetDet krav som numera ställs för godkänt telegrafiprov är 25-takt, dvs mottagning av25 tecken per minut. Det är oändligt långsamt! Det finns ingen vettig människa somsänder telegrafi så långsamt. Precis som det är väldigt svårt att hålla balansen om manförsöker gå mycket långsamt är det svårt att ta emot morse så långsamt — även om detgår att ta emot.För oss är 25-takt ännu värre — det en helt förstörande hastighet att lära sig telegrafii. Tecknen kommer med en sådan hastighet att man luras se tecknen som ”punkter ochstreck” och det är det gott om tid att använda hjärnkraft att tänka ut vilket tecken detvar och sedan bestämma sig att skriva det. Även om detta angreppssätt fungerar vid25-takt och vi med träning kan lära hjärnan att snabba upp sig kommer detta sätt attbryta ihop någonstans vid 45–55-takt. Detta är en känd ”platå” där hjärnan plötsligtinte är snabb nog att behandla informationen. 5 För att kunna ta emot telegrafi med enhastighet som överstiger dessa 45–55 tecken per minut måste vi träna reflexer (Var harvi hört det förut. . . ) och varför inte träna dessa från början? 25-takt har man i alla fallingen användning av.Den här kursen går därför i 75-takt av tre väsentliga skäl:• Det är lättare att lära sig telegrafitecknen som ett sammanhängande mönster änlösa långsamma teckendelar. Man måste träna reflexer från början och undvikersamtidigt platån vid 45–55-takt.• För att kunna läsa telegrafi i högre takt är det helt nödvändigt att känna tecknensom den ljudbild de ger och inte som en radda korta och långa toner.4 Det kan underlätta att övertäcka det man just tagit emot med en papperslapp så att man inte sertecknen.5 Fråga någon som lärt sig telegrafi långsamt och sedan försökt snabba upp sig så får du höra!5

1 Inledning• Slutligen: Denna takt är en högst respektabel trafikhastighet. Om du vill användamorsetelegrafi som kommunikationsmedel är denna takt utmärkt. Den är tillräckligtsnabb för att överföra meddelanden med och samtidigt tillräckligt långsam föratt inte påverkas av störningar så lätt.Med denna överinlärning kommer dessutom licensprovets 6 25-takt inte att utgöra någotsom helst problem.1.3 Man måste släpa efter vid mottagningEtt av de viktigaste knepen, alla kategorier, är att lära sig att släpa efter vid mottagningen.Med eftersläpning menas att inte omedelbart skriva ner det senast mottagnatecknet — även om man skulle kunna det. Morsetecknen är olika långa och tar därmedolika lång tid att sända. Trots detta underlättar det om man lär sig att skriva i en jämntakt. Man måste arbeta in ett mentalt ”gummiband” mellan örat och handen. Vid högrehastigheter kan detta gummiband vara flera tecken långt 7 men i vårt fall räcker det attvänta med att skriva ner det mottagna tecknet tills man just börjar höra nästa tecken.Det kan kännas lite bakvänt att inte skriva ner tecknet omedelbart, men man får enlugnare mottagning om handen tillåts skriva i en jämn takt trots att örat tar emot enmer ojämn. Det gör också att man kan skriva med jämnare muskelrörelser och därmedinte tröttar ut skrivhanden. 81.4 Hur skriver du karl. . . ?Genom åren är det ofta militär telegrafiträning som danat telegrafister. Även mångacivila telegrafikurser har sitt ursprung ur de militära kurserna. I dessa är det vanligt attvarje mottaget tecken ska utformas på ett speciellt sätt enligt ett textningssystem därbokstäverna är framtagna för att vara snabba att skriva och samtidigt tydliga.I den ursprungliga miljön är det förstås viktigt att alla snabbt ska kunna tyda tecknenäven om de är slarvigt nedtecknade. För vår del är inte detta något argument längre.Skriver du tydligt nu? Fortsätt isåfall med det och använd samma textning vid mottagningav telegrafi. Om din handstil är svårläslig kan det dock kanske vara idé att redan frånbörjan vänja dig vid att använda den traditionella bokstavsutformningen, men annarsskulle jag inte bry mig om att förändra handstilen. Telegrafin är det väsentliga.Om du skriver skrivstil normalt är det är definitivt inget fel att fortsätta med det.Tvärtom faktiskt. Framförallt vid högre telegraferingshastigheter kommer du att tjäna6 F.n. (2003) verkar det som att telegrafikunskaper kommer att strykas som kunskapskrav för cept1-licens.7 Vid högre hastigheter behövs ett längre ”gummiband”. 3–4 tecken behövs för 125-takt.8 Det är inte ovanligt att man får rätt mycket mjölksyra i handen efter en stund. Ta detta som ett teckenpå att du inte skriver jämnt och avslappnat!6

1 Inledningpå att använda skrivstil. Det är helt enkelt så mycket snabbare att skriva skrivstil än atttexta. Vid 100-takt är skrivstil avslappnande att använda och vid högre hastigheter ärdet omöjligt eller i varje fall mycket svårt/stressigt att texta i samma takt som tecknenflödar in.1.5 KursuppläggVi måste vara överens om att det är värt att göra själva inlärningen så okompliceradsom möjligt. Det är precis det den här kursen försöker göra. Kursen är dessutom upplagdför att försöka lösa problement med olika elevers varierande inlärningstakt och samtidigtkunna hålla en kursplan med regelbundna träffar.Varje lektion presenterar två tecken. Dessa tecken sänds först var för sig i ett antal fyrgrupperoch sedan ytterligare i blandade fyrgrupper. Det är här vi skall lära oss kännaigen tecknet och verkligen höra hur det låter. Beroende på omständigheterna kan dettaförsta pass behöva köras flera gånger.Härefter inleds mängdträningsmomentet: Lektionens tecken blandas med de tecken sominlärts hittills i något som med lite god vilja kan kallas ord. ”Ord”-längden kan varieramellan 1 och cirka 10 tecken. Verkliga ord är av olika längd så här vänjer vi oss viddetta från början. Det är viktigt att inte avbryta denna mängdträning för tidigt. Se tillatt korrekt kunna ta emot över 90% av tecknen under ett mängdträningspass. Varjelyssningspass omfattar ungefär fem minuter.Det finns inget färdigt facit över mängdträningstexten. Ta emot noggrant, stryk underde tecken du är osäker på och fortsätt omedelbart. Du skapar på så sätt efter hand etteget facit. Allt för att få dig att deltaga aktivt i inlärningen.Det är olyckligt att stöpa alla elever i samma form, då kommer vissa att tycka attdet går för snabbt fram medan andra tycker att det går för långsamt. Den användamodellen ger en hel del frihet i den egna träningen, men tillåter samtidigt ett antallektionspass. Lektionspassen tjänar dubbla syften: Dels används de förstås till att lyssnapå nya tecken och träna dessa, men de ska också vara motivationshöjande och tjäna somen samlingspunkt där inte minst de olika inlärningsaspekterna kan diskuteras.1.6 Vilka tecken ingår?Vi vill främst lära oss hela alfabetet och siffrorna. Några skiljetecken (punkt, komma,frågetecken osv) ingår också. Det handlar om sammanlagt 48 tecken. Alla ingåendetecken återges i appendix.7

1 Inledning1.7 KoncentrationVissa bokstäver är lättare att lära sig än andra, somliga blandar man lätt ihop. Vilkatecken det handlar om varierar från person till person. Det är viktigt att koncentrera sigunder respektive lyssningspass. Slölyssna inte med pennan i hand. Skriv alltid samtidigtsom du tränar. Det är kopplingen mellan öra och hand som vi ska träna upp. Att lyssnautan penna är inte meningslöst men det ställer högre krav på koncentration, och detär inte säkert att du kan skriva ner tecknen bara för att du korrekt kan ta emot dem ihuvudet. Med mer erfarenhet kommer du att automatiskt kunna ta emot kortare styckeni huvudet direkt, men där är vi inte än.1.8 Använd tiden!Det är viktigt att inte traggla onödigt mycket med vissa tecken, om de redan sitter därde ska. Kan du tecknen tillräckligt bra, gå då vidare med ytterligare en grundlektion.Kan du inte tecknen tillräckligt bra, försök då inte tvångsinlära ytterligare tecken. Attforcera inlärning är aldrig bra. Stanna istället kvar på den uppnådda platån och tränamängdinlärning tills du känner dig trygg med de tecken du lärt dig hittills. Överinlärningär däremot av godo. Det är aldrig fel att göra om tidigare lektioner.Var och en bestämmer själv när nästa lektion ska tas — ingen annan. Lektionsinnehålletär sådant att det inte ska krävas en övermänsklig arbetsinsats för att hänga med. Menåtminstone minst en halvtimme i veckan bör användas för enskild träning. Ju mer destobättre förstås, du är själv ansvarig för att mängdträningen skall lyckas. Märker du attatt du fastnat måste du på egen hand träna vidare så att du är i takt med övriga vidnästa sammankomst.Se till att ta tillvara all möjlig tid till att träna något lektionspass eller bara lyssnatill telegrafitecknen. Mycket tid som inte kan användas till något annat kan faktisktanvändas till att träna telegrafi: Varför inte ta med freestylen på bussen eller lyssnapå lektionerna i bilen på morgonen med repetition senare på kvällen? 9 All träning ärviktig och om det dessutom finns möjlighet till repetition är förutsättningarna för effektivinlärning perfekta.Ingen tid är för kort för att träna. Även med korta träningspass kommer man att göraframsteg efter ett tag. Lyssningspassen är inte längre än fem minuter för att man skakunna koncentrera sig på själva mottagningen. När du blivit van vid hur tecknen låterkan du säkert koncentrera dig under längre lyssningspass, men för att inte överbelastahjärnan har det visat sig att det faktiskt räcker med fem minuter långa träningspass.Bäst är förstås daglig repetition men det kan vara svårt att ta sig en kvart eller halvtimmeom dagen för att träna telegrafi — speciellt så om omgivningen tvingas lyssna samtidigt.9 Vid brist på papper kan man till exempel ”skriva” med pekfingret på knäet.8

2 Tips vid inlärningenI huvudsak är det bara att börja med lektionspass 1 och köra därifrån. Det finns vissasaker som ständigt återkommer och som kanske kan vara bra att känna till under kursensgång:• Vissa tycker att det känns bättre att skriva tecknen på rutat papper än enbartlinjerat. Det är väl en smaksak men kan ge en viss trygghet att det ska in etttecken i varje ruta. Prova!• Om du missat ett tecken, skriv då ett ” ” i dess ställe och fortsätt omedelbartmed nästa tecken. Försök inte komma ihåg det förlorade tecknet för att skriva ditdet senare. Använd all koncentration till att ta emot nästa tecken.• Till en början är man så koncentrerad på mottagningen att man lätt störs av attraderna tar slut. Lägg då papperet på bredden istället för på höjden så kommerinte radbrytningarna så ofta.• Koncentrationen ökar om du använder hörlurar. Det är en viss skillnad att höraljudet uppstå praktiskt taget inuti huvudet än på någon meters håll. Med luraravskärmas man effektivt från andra ljud, man blir mindre störd av omgivningen— och man stör omgivningen mindre också!• De första lektionerna brukar gå helt som förväntat, tecknen sitter där dom ska ochman börjar bli van vid att det hela är rätt lätt. Därför blir man lätt lite besvikenefter cirka 10–12 bokstäver. Det är inte ovanligt att man just vid denna mängdtecken börjar få lite svårt att överskåda sin palett med bokstäver. Var inte oroligför det. Det är en effekt av att inlärningen gått raskt och att vi inte är vana vidatt hantera ”tutljud” på det här sättet. Om bara 90% av texterna blir korrekta såfortsätt, tecknen kommer att falla på plats snart. Om det känns väldigt svårt ochförvirrande just här så kanske några dagars uppehåll kan vara av godo. Men varförsiktig: Inte mer än knappt en vecka, sedan börjar man glömma istället och dåmåste vi börja om från början igen, nästan.• Uppehåll i träningen bör undvikas. Det är tydligt att ett uppehåll på cirka en veckakan tillåtas, blir det mer än så kommer du att glömma tecken och måste köra gamla9

2 Tips vid inlärningenlektionspass igen. Du kommer att märka att de första lektionernas tecken inte ärsvåra att komma ihåg medan de senare kommer att behöva en uppfräschning. 1• Vissa tecken verkar fastna betydligt bättre än andra. Du märker att kursens förstatecken sitter som gjutna medan de senare hänger mer löst. Tänk inte på det förmycket. Så länge ”90%-regeln” håller, så fortsätt att lära nya tecken. De gamlafastnar vad det lider och faktiskt kan det vara så att koncentrationen på nya teckengör att de gamla automatiskt sitter bättre.• Rätt vad det är kommer de långa tecknen ”.” (di-da-di-da-di-da) och ”0” (da-da-dada-da)in i kursen. Tecknen hittills har varit betydligt kortare och du har sannoliktutarbetat en lämplig rytm för dem. Det känns obehagligt att plötsligt ha så långatecken i den tidigare jämna strömmen. Tänk då på att det är en tanke bakomplaceringen och metoden för att eliminera problemet heter eftersläpning. Med dettidigare nämnda ”gummibandet” mellan örat och handen intränat känns inte tecknenså långa. Det gäller att vänta ut varje tecken innan pennan börjar skriva. Detär en viktigt del av mottagningsfärdigheten.• Om man bortser från ”minikaoset” vid 10–12 tecken kommer det visa sig att denövriga inlärningen är i huvudsak lineär, dvs kursens 24 lektioner kommer att varaavslutade på ungefär 4 gånger den tid det tog att arbeta sig fram till dessa förstatecken. Då alla lektionerna är avklarade måste man träna för att befästa säkerheteni mottagningen och också att ta emot klartext. Men eftersom alla förekommandetecken redan är inlärda kommer detta inte ta lika lång tid.• Om du använder kursen på egen hand och inte styrs av lektionsträffar kan du meddaglig träning gör stora framsteg också. Kom ihåg att uppehåll i träningen på merän en vecka inverkar negativt.2.1 SändningNär ungefär 2/3 av kursen är genomgången är tiden mogen för sändningsträning. Detvisar sig att god mottagningsförmåga inte automatiskt också betyder att man sänderbra. Det finns flera orsaker till detta varav den mest tydliga är att vi hittills tränat ”frånljud till tecken” inte tvärtom.En tydlig sändning är A och O för att kunna kommunicera med morse. Sänder duorytmiskt eller har helt fel avstånd mellan teckendelarna så kan du vara säker på att du1 I det här sammanhanget kan man undra hur mycket morse måste repeteras för att man inte skaglömma det helt och hållet? Erfarenheten visar att, bara man en gång lärt sig det hela ordentligt,sitter kunskapen där i flera år åtminstone. Eftersom du kommer att märka att morse är ett effektivtkommunikationsmedel via radio ges det säkert tillfälle till åtskilliga kontakter per år och det räckerför att hålla morsen vid liv. Sannolikheten är dessutom stor att du efter ett års kontakter höjt bådesäkerheten och takten i mottagningen (90–100-takt är inte ovanligt).10

2 Tips vid inlärningengår miste om många kontakter. Du kan också vara säker på att du hörs bättre genomstörningar om du sänder ”rent” dvs utan personliga egenheter i nycklingen.Vi kan nu så många tecken att vi kan träna sändning varhelst vi ser en text — inte allatecken kanske, men tillräckligt många för att det ska vara meningsfullt att börja sändningsträningen.Första steget är att koppla ett tecken till ett ljud. Se till att göra det såofta du kan. Övningstext finns överallt: bokryggar, vägskyltar,. . . Det finns alltid någrabokstäver på bilarnas registreringsskyltar som du kan öva på. Ljuda tecknen antingengenom att säga de ”da” eller ”di” som krävs eller nynna ljuden för dig själv. Efter etttag sitter denna omvända koppling säkert. På samma sätt som att mottagningen är enreflex ska sändningen vara det också.Med en telegrafinyckel och en summer kan nästa moment sändningsträningen övas. Detgäller att nyckla de olika teckendelarna exakt som de låter på lektionerna. Nöj dig intemed mindre än att det låter exakt likadant! Ett sätt kan vara att sända samtidigt medlektionspassen en text som du tidigare tagit emot. Om man sänder lite för snabbt pånågot tecken eller gör för långa ”di” eller ”da” avslöjas det omedelbart. Vanliga fel äratt ett ”ditt” är för kort, att avståndet mellan teckendelarna inom ett tecken är för kort,och att avståndet mellan tecknen är för långt. Har du möjlighet låt någon kunnig personlyssna på din sändning också, det är alltid svårt att vara tillräckligt självkritisk.Har du möjlighet skall du använda stereohörlurar och koppla in ditt eget ljud i enakanalen och övningstexterna i den andra. Med denna uppkoppling kan du träna sk styrdsändning. Varje felaktig teckendel du sänder märks mycket tydligt då ljuden blir olikai hörluren. Även garvade telegrafister brukar bli förvånade över att de, trots all övning,inte sänder så ”rent” de borde.2.2 SammanfattningAlltså:• Inga ”punkter och streck”!• Träna regelbundet!• Även korta träningspass är nyttiga!• Lyssna på tecknen!• Skriv alltid och släpa efter!• Du kan! Det är ingen magi — det handlar om att träna upp reflexer.11

Del IAppendix12

Telegrafitecknen i kursen, sorterade efter lektionspass.Lektionspass Tecknet. . . Bokstaveras. . . Och låter som. . .1 K Kalle da-di-daM Martin da-da2 R Rudolf di-da-diS Sigurd di-di-di3 U Urban di-di-daA Adam di-da4 P Petter di-da-da-diT Tore da5 L Ludvig di-da-di-diO Olov da-da-da6 W William di-da-daI Ivar di-di7 . Punkt di-da-di-da-di-daN Niklas da-di8 J Johan di-da-da-daE Erik di9 F Filip di-di-da-di0 Nolla da-da-da-da-da10 Y Yngve da-da-di-daV Viktor di-di-di-da11 , Komma da-da-di-di-da-daG Gustav da-da-di12 5 Femma di-di-di-di-di/ Bråkstreck da-di-di-da-di13 Q Qvintus da-da-di-da9 Nia da-da-da-da-di14 Z Zäta da-da-di-diH Helge di-di-di-di15 3 Trea di-di-di-da-da8 Åtta da-da-da-di-di16 B Bertil da-di-di-di? Frågetecken di-di-da-da-di-di17 4 Fyra di-di-di-di-da2 Tvåa di-di-da-da-da18 7 Sju da-da-di-di-diC Caesar da-di-da-di19 1 Ett di-da-da-da-daD David da-di-di20 6 Sexa da-di-di-di-diX Xerxes da-di-di-da21 Å Åke di-da-da-di-daÄ Ärlig di-da-di-da22 Ö Östen da-da-da-di√Väntadi-da-di-di-di23 — Bindestreck da-di-di-di-di-da= Åtskillnad da-di-di-di-da24 + Slut di-da-di-da-di˜ Lystring da-di-da-di-da13