2007-1 - SVENSKA SLAGRUTEFÖRBUNDET - NR. 45

2007-1 - SVENSKA SLAGRUTEFÖRBUNDET - NR. 45

STYRELYRELSENVICE ORDFÖRANDEAgne OlaussonSkummedal 140453 92 LysekilTel. 0523 - 66 25 92E-mail: agne@olauson.euORDFÖRANDEEva Svensson Ansvarig utgivareStockholmsvägen 158187 32 TäbyTel. 08 - 758 55 90E-mail: ordforande@slagruta.orgSEKRETERAREBo-Magnus DahlbergSkogstorpsvägen 7141 43 Huddinge08 - 711 20 34E-mail: bo-magnus.dahlberg@telia.comKASSÖRKerstin BrantrydLjungaskog 195286 91 ÖrkelljungaTel. 070 - 587 61 08E-mail: kmib0712@hotmail.comLEDAMOTAnita Elmerfeldt MedlemsregisterFurustigen 20523 32 UlricehamnTel. 0321 – 144 25E-mail: anita.elmerfeldt@swipnet.seLEDAMOTRolf Kjellström MaterialförvaltareLandsnoravägen 96192 55 SollentunaTel. 08 – 35 82 10E-mail: kjellstrom.rolf@telia.comLEDAMOTRolf Heinemann Red. för tidningenFörsta Tvärgatan 21702 31 ÖrebroTel. 019 – 24 07 96E-mail: rolf.heinemann@telia.comSUPPLEANTERRegina SiuvattiGarpgårdsvägen 27776 98 GarpenbergTel. 0225 - 206 22E-mail: aquajorinda@bredband.netKristoffer Eriksson Red. för hemsidanVästerled 104 B811 50 SandvikenTel. 026-27 40 08E-mail: eriksson.kristoffer@gmail.comSTYRELSEMÖTENKarl-Erik Johansson(sammankallande)Ekängen614 92 SöderköpingTel. 0121 - 210 63Birgit Thunqvistc/o Melin Bjerges Slite620 11 HavdhemTel. 0498 - 48 50 66Nästa möte:Hör av dig i god tid, så är detlättare att svara på dina frågoreller att behandla något ärende.För adressändringar kontakta Anita Elmerfeldt.För år 2007 gäller:Medlemsavgiften:220:- Kr/årÅrsavgiften halveras fr.o.m. 1. juliUngdomar tom 20 år: 80:- Kr/årFamiljemedlem (utan tidning): 140:- Kr/årPrenumeration:Medlemsmatrikel:i samband medKonvent 17 maj 2007Annonser och bidrag till nästa tidning skallvara redaktören tillhanda senast den 4 maj 2007EGONS FONDFÖRVALTAREKerstin BrantrydLjunga skog 195286 91 ÖrkelljungaTel. 070 - 587 61 08Lars Carlsson (Suppleant)Box 322701 46 ÖrebroTel. 019 - 32 00 80220:- Kr / 4 Nr.30:- Kr.Svenska SlagruteförbundetsPlusgiro 47 28 95 – 2Bankgiro 5879 - 1757HEMSIDA: http://www.slagruta.orgS L A G R U T A N Sid 2Nr. 45 2007-1

I detta nummer:SidaPublicerade författare i SLAGRUTAN ansvararsjälva för innehållet i sina artiklar. Re-daktören förbehåller sig rätten att korta ochredigera insänt material.Bidrag till tidningen och tips, som är värdaatt bevakas, mottages tacksamt. Vid insäntmaterial anges tydligt om det skall återsän-das.Den här upplagan trycks i 1000 exemplarRedaktörens rader:I förra numret redovisade vi tävlingsbilderna frånfototävlingen och vi blev väldigt glada över allabidrag som hade skickats in till redaktionen.Jag lovade ju att återkomma med fler bilder - bildersom inte hade erhållit något pris.När jag sökte bland flera inskick gick jag även tillbakai äldre CD-skivor och upptäckte då en bildsom verkligen hade förtjänat första priset - om denhade varit inskickad som tävlingsbidrag!Titta nu en gång till på bilden på framsidan. Jagvill betona att den bilden inte har bearbetats pånågot vis och se hur fotografen har lyckats attfånga ett elementarväsen som en mycket gladGun Westerberg har fått kontakt med.Bilden togs av Lars Carlsson på Konventet förraåret i Garpenberg.Som tur är har det inte skett någon större olyckaför fotografen råkar vara samma som vann fototävlingen.Snälla ni, fortsätt och fotografera även den kommandesäsongen - och titta noga på era foton föratt ha dom i beredskap till nästa fototävling somvi planerar att genomföra under nästa år.Ett tips till alla - ta många kort, speciellt när du haren digitalkamera och kasta det som inte blev brai ”papperskorgen”. Glöm inte att notera vilka personersom finns med på kortet !!er redaktörStyrelsen 2Redaktörens rader 3Innehåll 3Ordföranden har ordet 4Tranås-Posten skriver om 5uppallade stenar 6Ekornavallen 7ur boken GAIA 8med karta för kartpendling 9Inbjudan till Konvent medårsmöte 10Jordenergier i Norrland 11Tepaus i Uddevalla 11Talmystiken hos J.S.Bach 12- talen 4 tom 12 13Mobilen ger visst tumör i hjärnan 1415Våra medlemmar berättar 16Våra medlemmar berättar 17Måntider för år 2007 17Nybörjarrutan - enhandsrutan 18Annons 19En god bok 19Bilder från medlemmar på 20resaRolf HeinemannS L A G R U T A N Sid 3Nr. 45 2007-1

ORDFÖRANDEN HAR ORDETVilken vinter det varit! Eller vi kanske inteens ska kalla det vinter! Har då aldrig varitmed om att slippa skotta snö! När mina barn var små för 20år sedan så byggde de alltid kojor i de uppskottadesnövallarna. Likadant gjorde jag som barn. Det var storaoch höga kojor. Och nu har vi inte ens behövtskotta!Från slagrutesynpunkt så kan vi ju trots allt seen fördel, vi kan vara ute och mäta även påvintern, eftersom stenar och annat knappt doltsav snön, i alla fall inte här i Mellansverige, framtill i slutet av februari.slagrutekunskap det finns utspritt över Sverige! Så mångaintressanta personer som delar med sig av sin kunskap ocherfarenheter. Har du aldrig varit med så rekommenderar jagdet starkt! Det är lätt att få nya vänner här!Bilden är hämtad ur SLAGRUTAN 1991-2En tanke slog mig… Är det någon som fiskat iCurrykors? Jag menar borrat hål i isen där ochprovat pimpla för att se om det finns fisk ikorspunkten eller kastat med kastspö där. Blandannat katter och harar tycker ju om att vistas iCurrykors, för deras aura minskar där så de inte”syns” för sina byten och fiender. Har någonundersökt om fiskar gömmer sig, dvs. står påsådana ställen? Vore roligt att höra om någongjort det. Eller är det så att en del fiskarter liksomhundar, hästar och kor inte vill vistas på sådanaplatser? Hör av er och berätta! Kanske gäddanföredrar att osynlig stå där och lura…Våren närmar sig i snabb takt, det syns verkligenhur dagarna blir längre och längre, så det dröjer trots alltinte så lång tid till vår underbara sommar. Snart har vimöjlighet att träffas på Flämslätt igen dit årsmötet är förlagt,som alltid under Kristi Himmelfärdshelgen. Många av våramedlemmar tyckte mycket om den gården när vi var där förtvå år sedan och det finns även många intressanta energierdär. Det är så roligt att få träffas några gånger om året ochfå utbyta erfarenheter. Ju fler gånger man är med, ju flermänniskor lär man känna. Det är fantastiskt hur mycketValberedningenönskar era förslag i god tid för att kunna genomföraett bra arbete. Har du synpunkter och önskemål, såprata med någon av ledamöterna:Benny Karlsson 0325 - 760 14Britt-Marie Lundgren 0325 - 61 11 27Irene Djärv 018 - 38 40 13I år är det 25 år sedan Svenska Slagruteförbundet bildades!Det kommer vi naturligtvis att uppmärksamma under året.Lite visare efter förra årets tabbe från min sida, då jag glömdeatt i förväg pendla på om det var meningen att jag skullesluta som ordförande för förbundet, vilket jag själv troddemen det sen inte blev så, så har jag nu pendlat i förväg.Så nu till årsmötet är det dags för mig att avsluta mittengagemang som ordförande. I år svarar pendeln att det ärrätt att göra så. Det har varit en spännande och givande tidmed mycket att göra. I likhet med trenden i de flestaföreningar så har Svenska Slagruteförbundet tappat imedlemsantal under de sista tio åren. I styrelsen har vi nudärför arbetat fram material och detaljerade planer på hurvi ska kunna marknadsföra oss bättre och därmed kunnaöka medlemsantalet igen. Men att genomföra det jobbet fårnästa ordförande ta tag i.Eftersom det snart är årsmöte så vill jag redan nu tacka allaer som inte kommer på mötet för den tid som varit och förall positiv uppmuntran jag fått från er!Eva SvenssonS L A G R U T A N Sid 4Nr. 45 2007-1

skriver den 2006-10-25Uppallat flyttblock återupptäckt iSunhultsbrunnMed 85-årige Bengt Sunbringsom vägvisare återupptäcktesförra veckan ett ca 40 tonsuppallat flyttblock belägetmellan väg 32 och GamlaKungsvägen en kilometer söderom Sunhultsbrunn. Bo Westling,expert på sådana härflyttblock, fanns med vid självaundersökningen, somutmynnade i att det måste haplacerats dit av människor förmycket länge sedan.Bo Westling och Bengt Sunbring vid det stora uppalladeflyttblocket, som består av ungefär 16 kubikmeter grågranitoch väger omkring 40 ton och som ligger väl gömt mellan träden.Flyttblocket, som består av ungefär 16 kubikmeter röd grov granit och väger omkring 40 ton. Det ligger välgömt mellan träden på Lars Hermanssons skogsmark och har fallit i glömska, men kallades för länge sedan”Store Sten”. Inom Frinnaryds Hembygdsförening har man sedan en tid diskuterat ifall det skulle kunna bli enlokal turistattraktion och om man skulle snitsla en gångväg till detta uppallade flyttblock.Alla kriterier stämdeVäl på plats kunde Bo Westling konstatera, med hjälpav pekare (en sorts slagruta), att det uppalladeflyttblocket låg på ett så kallat Currykryss och attflera Hartmankryss fanns där. Dessutom på envattenåder, som alla upplagda flyttblock.Med pekarna tog han ut kraftlinjernas riktningar ochavstämde dessa med en kompass. Det exakta lägettogs ut med en satellitstyrd GPS-koordinator somvisade 6422513/1447077 i rikets nät av x- och y-koordinatorer. Det stämde väl med kartan och de sistasiffrorna visar avvikelser i meter.Kvartsen skapar energilinjernaGraniten innehåller kvarts och får genom sin uppallningen så liten anliggningsyta som möjligt mot det hårdaunderlaget. Härvid koncentreras trycket. Som en följdav detta uppstår en piezoelektrisk effekt i dekvartskristaller, som till ca 30 procent finns i den grovagranit, som är den bergart som stenblockenhuvudsakligen består av och detta skapar kraftlinjerna.Att våra förfäder skulle ha fysikaliskakunskaper om elektriska spänningar är inte troligt.Men att de däremot kände till verkningarna av deuppbyggda megalitsystemen kan det inte råda någottvivel om.Inget slut på kraftlinjernaDom här kraftlinjerna går i raka stråk ungefär någradecimeter över markytan och efter några hundra meterfinns flera uppallade stenar med jämna mellanrum.Oftast är de enklare och mycket mindre i halv-S L A G R U T A N Sid 5Nr. 45 2007-1

Uppallat flyttblock återupptäcktÄlgjägarna känner inte till dessa energilinjerDe uppallade stenblocken skapar energilinjer som utstrålaråt fyra riktade håll. Dessa förstärks av energin frånkorspunkter i de två rutnät (Curry respektive Hartmann),som omger vår planet. Det har visat sig att villebråd följerdessa linjer och förr grävde man fångstgropar underlinjerna eller stod på pass för att lägga ned villebråd.Ofta träffar man på älgjägarnas skjutpass och älgtorn påeller invid ett uppallat stenblock.Även om man idag inte känner till de riktade energilinjernavet man av gammal vana att här ska man stå på passeftersom det är här förbi som djuren passerar!Just nu jobbar Bo Westling med ett projekt att kartläggaalla uppallade stenar i Bälaryds socken.Han berättar också att aboriginerna i Australien användedessa kraftlinjer för att hitta och orientera sig ute inaturen. Då kommer vi in på Bo Westlings trumfkort: Detfanns ingen inlandsis i Australien, som placerade ut dessauppallade flyttblock. Inte heller i Afrika där det finnslikadana. Den som vill veta mera kan läsa boken ”Deflyttade flyttblocken”, som han gav ut1995.Text och foto: Bevan BerthelsenHan har siktet inställt på uppallade stenarTranåsbon Bo Westling har de senaste 20 årenägnat stort intresse för de märkliga klippblockensom finns i hela Sverige. Han har kartlagt de unikastenarna och titulerar sig (till viss del på kul) förGeoarkeologisk Megaliturforkare. Mega står förstor och lit är är lika med sten. Under hösten harBo Westling upptäckt nya klippblock och därmedutvidgat sitt omfattande register.En ny som fått namnet Gunnarstenen. Bo Westlingär här framme på bergstoppen efter en längrevandring och klättring i ännu så länge svårtillgängligterräng. (Foto: Gunnar Lundquist)Gunnarstenen kan bli ett nyttturistmålS L A G R U T A N Sid 6Nr. 45 2007-1

EKORNAVALLEN - ETT FORNTIDA KRAFTCENTRUM ?för att underlätta besöket på Ekornavallen återger vi här Ulla och John Hamiltonsartikel ur boken GAIA - Våra Fäders Jord.En karta över området ger Dig dessutom möjligheten att prova din pendel redaninnan Du kommer att besöka området. Kanske Du kan utöka kunskapen om denna tidigare kultplatsmed nya upptäckter.Svinen betade ollon i ekskogen på slutt-ningen motHornborgaån. Svartborstiga or-nar med plirande ögon ochskarpa, krökta, gulvita betar. Suggor rotade bland löv ochförna efter ollon och maskar. Eller diades av sina skrikande,randiga griskultingar.Grymtande av välbehag och mätta efter kalaset på årets rikaollonskörd, sträckte de ut sig i gropar, som de bökat upp medsina långa trynen.Höstsolen lyste ännu varm över ängen. De väldiga, uråldrigaekarnas skrovliga stammar kastade svarta skuggor. Lövenpå de knotiga grenarna glänste frodigt mörkgröna.I hundratals år hade Ekornavallen varit betesmark för svin.Så länge man kunde min-nas, var ekskogen Hornborgafolketsallmän-ning. Här hade människor levat i tusentals år. Ändasedan de första jägarna följde den vikande inlandsisen hitupp för 9000 år se-dan, gav markerna, som vimlade avvillebråd, de fiskrika sjöarna och den bördiga jorden uppehälleåt våra förfäder.Här levde de och dog, generation efter generation. Påängssluttningen bredvid ekskogen begravde de sina döda igånggrifter och rösen. Dyrkade sina gudar eller jordenskrafter vid domarringar och bautastenar.Stenålder, bronsålder och järnålder, alla har de lämnatminnesmärken efter sig i form av dessa stensättningar och”jätteugnar”. Där enbuskar och ljung en gång härskade,vand-rar nu nyfikna turister omkring bland betande får.Girommen under vårt besök 2005Var dessa gånggrifter bara avsedda som gravar? Varförsläpades väldiga stenar sam-man just till denna plats? Tjänadeverkligen stenringarna som säten för bistra domare med tåligabakar? Dansade kultberusade ungdomar runt bautastenarnai månljusa nätter?Eller fyllde dessa megaliter en gång and-ra ändamål? VarEkornavallen ett kraftcen-trum, liknande det i Brakelund, somvi tidigare provat (se vår bok Jordpuls). Vi bes-löt att ta redapå det!I mitten på augusti sinar turistströmmen. Besvikna efterbortregnade semesterveckor drar folk på sig sina arbetskläderoch sätter igång att jobba. Drömmen om soldränktabadstränder, susande björkbackar och röda torpstugor bleven mardröm med grå moln, drypande regn och blöta kläder ien kvalmig husvagn.Vi, som är pensionärer, kan njuta av var-je årstid. Upplevasol och regn som det faller sig. Nu, när vi inte behöver ängslasför att jorden skall föda oss, ser vi allt ur ett nytt perspektiv.Borta är ollonsvinen. Borta är ekarna. Borta är turisterna.Över Ekornavallen vilar en atmosfär av urålder och hedenmystik. Det kände jag redan, då jag som femåring besökteplatsen tillsammans med mina för-äldrar.Vi upplever samma gåtfulla stämning idag, 60 år senare, närvi vandrar ut på ängen med de stora, grå stenarna. Fårenbetar av det frodiga gräset. Sensommarens blommor dröjersig kvar mellan stenarna. Blåklocka, gula fibblor, rölleka ochkärringtand. Gräs-stjämblommans vita, sirliga blommorkläng-er bland tuvorna. Gräsnejlikor lyser som små rubiner idet gröna. Några ormvråkar seglar på spända vingar överbackkrönet, burna av termiken. Svalfamiljema sveperkvittrande fram, lågt ner över ängen. Ska det bli regn igen?På en förstorad skiss av Ekornavallen, gjord av K.E.Sahlström år 1931, har vi märkt upp fornminnena medbokstäver, för att lät-tare kunna hitta dem.Vi börjar med kantstenarna m och n. De är nästan tvåmeter höga. En positiv stråle passerar dem i 290 grader uppmot det stora stenröset.Stenringen vid f och röset e verkar inte särskilt intressanta.Det gör däremot den tre meter höga bautastenen a. Härströmmar na-turpulsen i 12 grader in. Flera strålar utgår frånden: mot stenringen d, mot Girommen, över röset l, till densydligaste gånggriften z. Ytterligare en stråle passerarbautastenen n till gånggriften x. Runt själva bautastenen finnsliksom en ”avbränd” ring. Någon undra-de, om det kundehärröra sig från en UFO, som landat för tankning? Men vifann vid närmare undersökning, att det bara var en helt vanligsvampring!Girommen, som enligt äldre författare, betyder jätteugnen,är en av de ståtligaste gånggrifterna här i trakten. Kanskevar den, liksom övriga gånggrifter i området, en gång täcktS L A G R U T A N Sid 7Nr. 45 2007-1

EKORNAVALLENS L A G R U T A N Sid 8Nr. 45 2007-1

EKORNAVALLENav en jordhög. Nu ligger den blottad och bar. De väldiga, gråsandstenshällarna inger djup vördnad för de människor, somen gång reste dem i en avlägsen forntid.Fem strålar korsar den i olika riktningar. De bildar en stjärnaav kraft, starkare än nå-gon annan stenskapelse här på vallen.Möjli-gen kan triangeln vid t tävla med den i styr-ka. Enenergipuls tangerar dess baslinje, me-dan en ”naturlig” 212:apasserar genom triangeln och riktas söderut i dess spets motden rombiska bautastenen w.Ulla, som känner sig trött efter allt mätande, sätter sig på ettav de stora blocken i spetsen. Medan hennes pendel spinnermedsols i vida cirklar, mäter jag, hur hennes aura stadigt växertill l - 2 - 3 - 4 -10 meter. Då stannar pendeln upp och efterett ögonblick börjar den rotera motsols. Ett tecken på, attUlla är fulladdad.”Oj, vad jag känner mej pigg igen!” ut-brister hon med ettskratt. ”Ska inte du också ha en dos?”Det pirrar i hela kroppen, när jag sitter på stenen. Den germig jordenergier, som pulserar genom triangeln. Det kan intevara inbillning, när jag efter en stund reser mig upp, pigg ochstärkt. Fylld av jordens egen kraft.Sakta promenerar vi upp mot det stora roset på backkrönet.Just som vi kommer fram, skuttar en hare upp framför våraföt-ter. Han far iväg bort mot Sätuna i länga hopp. Men hanär inte mera skrämd än att han gör halt längst uppe vidstenmuren. Sät-ter sig på bakbenen och lyssnar med sinalån-ga öron. Än är det inte jakttid! Men snart gäller det atthålla sig undan för stövare och bössa!Härifrån är det en fin utsikt mot det blå-nande Billinge-berget.Solen bryter igenom molndiset och kastar strålknippen överEkomavallen. Precis som på en målning av Stonehenge, somvi såg i London.I dalen nedanför flyter Hornborgaån eller ”Slafsan”, som denockså kallas. En gång var den bredare och tjänstgjorde somförbin-delseled för trakten. Nu på sommaren är den bara enbred bäck. Men om vårarna sväller den upp och översvämmarmadema nere vid Hornborgasjön.Hemma igen ritar vi in de olika pulslinjema och lägger utkompassriktning för var och en. Positiva och negativa korsarvarandra i ett spännande mönster. Antagligen byter de polaritetvar 58:e minut, åtminstone de flesta.En del platser korsas av flera linjer. Kanske stod där engång en sten? Omkring 1890 uppodlades betesmarken ochmånga fomlämningar utplånades då. En del övertäcktes medsten, som plöjts upp. Fornminnena låg sedan som små öar iåkrarna, dolda av växan-de grödor. Nu har de återställts sågott det går. Mycket av deras forna karaktär finns kvar.Med gul färg har vi utmärkt de ställen, där flera strålar korsas.Kanske var det här de stod, de bortplockade stenarna. Hurmäk-tigt måste inte detta fält ha tett sig, när det stod där i sinfulla glans! Fyllt av de krafter, som bronsåldersfolketbehärskade.Energipulser och strålar styrdes ut mot traktens talrikastenringar, skeppssättningar, gånggrifter och gravhögar. Ettbatteri, som genererade strömmar av kraft miltals bort.Kult, religion eller ingenjörskonst?Girommen efter fotot i Ullaoch John Hamiltons boknågon gång i början på 1990taletS L A G R U T A N Sid 9Nr. 45 2007-1

Ur programmet:Kurser:INBJUDAN OCH KALLELSESVENSKA SLAGRGRUTEFÖRBUTEFÖRBUNDETSUNDETSKONVENT 2007Arrangera egna informationsdagarArbeta med en annorlunda slagruta - H3-antennenKartpendlingNaturväsenLaylinjerPLATS:FLÄMSLÄTTS STIFTS-OCH KURSGÅRDTID:17. TOM 20. MAJVackert belägen bland sjöar, ängar ochmjuka kullar.Ca. 20 km från Skara och 25 km frånSkövde25 ÅRS JUBILEUMSLAGRUTEFÖRBUNDETBILDADES1982Föreläsningar: Hälso Lasse HomeopatKloka gubben Boken StenarvOlle Westerberg Livets blomma, Merkaba och nya pyramidformerMajvor Stigengren AyurvedaDan Matsson TillbakablickOBS!Utflykt till Holmestads kyrkadetaljerat och slutgiltigt programÖvrigt: Medlemmarnas egna inläggkommer hem i din brevlådaTipspromenad med stationerBesök på EkornavallenTrumresaKallelse till årsmötetLördagen 19 majkl. 16.00S L A G R U T A N Sid 10Nr. 45 2007-1

Jordenergier i Norrland.Jag var i februari i Älvdalen iNorrbotten och berättade omJordenergier och Biodling för ettfyrtiotal biodlare längst upp iSverige. Det var snöigt och kallt,- 24°, så vi skulle naturligtvis varainne. Jag hade dukat, kollatenergierna inomhus och var välförberedd. Efter en halvtimmasföredrag kom vi till de praktiskaövningarna. Helt plötsligt hadehalva gänget försvunnit så det vargott om plats inne. Men, varthade dom tagit vägen? Jag kikadeut. Där gick dom i kylan. Medpekare, ruta och markeringspinnar.Snacka om tuffa norrlänningar.Det var i alla fall vackertmed solen och den vita snön. Jag var naturligtvis tvungen att ta några kort på friskusarna.Agne OlaussonTepausIbland bör vi kanske ta en tepaus ochen stunds social samvaro. Här har Jonas,Agne och Ullaträffats påa l t e r n a -tivkaféet ochbokhandeln Yerbai Uddevalla.Det är precis sådet bör se ut påett alternativkaféellerk u l t u r -bokhandel.Kanske inte attdet sitter 3Foto: Berryrutgängare ochsamtalar om pendelns förträfflighet utan att tidskriften som hänger främst ärSlagrutans senaste nummer. Hur ser det ut på Ditt kafé/bokhandel? Saknas Slagrutanoch Du anser att den bör finnas? Hör av Dig till redaktören. (se sidan 2).S L A G R U T A N Sid 11Nr. 45 2007-1

TALMYSTIKEN HOS J.S.BACHmats åbergMats Åberg är diplomorganist samt lektor i orgelmetodik och solistiskt orgelspel vid KungligaMusikhögskolan. Han ar dessutom en ofta anlitad föreläsare i ämnen som rörbarockmusikens uppförandepraxis.Red.: Detta är fortsättningen på artikeln i förra numretoch omfattar resterande talen 4 t.o.m. 12.TALET 4 är jordens tal.Om triangeln är en symbol för oändligheten, är kvadraten ensymbol för begränsning och för-gänglighet. Talen 1-3 omfattardet himmelska väldet, talet 4 är jordens tal. Vi har 4 årstider,4 väderstreck, 4 tider på dagen, 4 tempera-ment, korsets 4armar, som omfamnar världen, 4 evangelister.I koralförspelet ”Wir glauben all” är det fyra ackompanjemangsstämmoroch en solostämma: Jordens 4 stämmorbekänner den ende Guden.6 Franska sviter, 6 Engelska sviter.6 är också Venus tal. Venus är Morgonstjärnan. Buxtehudebygger upp hela sin koralfantasi ”Wie schön leuchtet derMorgenstern” på 6-takt:TALET 7 är korsets tal.7 är 3+4, där 3=Gud, 4 =jorden och 7=Gudpå jorden, i korset. Det kan illustreras som iskissen härintill. Jesu sju ord på korset. Bachillustrerar detta i Orgelbüchlein med 7 oktavsprångi pedalen.TALET 5 är människans tal.5 är summan av 1 och 4, summan av Gud och världen.Människan är Guds avbild på jorden. Vi har 5 fingrar, 5 tår, 5sin-nen, 5 Kristi sår och 5 Moseböcker.I turbakören ”Wir dürfen niemand töten” urJohannespassionen är det hela tiden 5 kromatiska steg uppåt.5:e budet säger: Du skall icke dräpa.7 är talet för det kompletta: 7 dagar i veckan, 7 toner i skalan.Luther säger att 7 är ett härligt tal, ”eine herrliche Zahl”.Luthers koral Christ lag in Todesbanden har 7verser, med 7rader i varje vers. Vi har också den sjuarmade ljusstaken,menorah, som symboliserar de sju skapelsedagarna.TALET 8 reser sig över talet 7.TALET 6 är Skapelsens tal,talet för fullbordat arbete.Gud skapade i 6 dagar, sedan var arbetet klart. Det är därförtonsättarna gav ut sina verk 6 och 6. Hos Bach är det särskilttydligt: vi har 6 Brandenburgkonserter 6 violinsonater,6 triosonater för orgel, 6 cembalopartitor, 6 Schüblerkoraler,Nu kommer något nytt. Något nytt, som börjar på andra sidankor-set.8 är uppståndelsetalet. Efter veckans 7 dagar kommer den8:e, Påskdagen.c-d-e-f-g-a-h-c. ”Machet die Harmonie ganz komplett.”Slutligen vill jag säga något sammanfattande om deföljande talen.S L A G R U T A N Sid 12Nr. 45 2007-1

TALMYSTIKEN HOS J.S.BACHTALET 9 Kristi dödsstundvar den nionde timmen. 3x3 - alltings fullbordan.TALET 10 Lag och kristenhet:10 Guds bud, 10 jungfrur. I koralen ”Dies sind die heil’genzehn Gebot” är det 10 G-n i första takten och 10temain-satser i hela stycket.KABBALISTIKVad jag inte fördjupar mig i här är kabbalistiken. Där harvarje bokstav ett tal enligt följande: A=1, B=2, C=3, D=4,E=5, F=6, G=7, H=8, I,J=9, K=10, L=11, M=12,N=13, O=I4, P=15, Q=16, R=17, S=18, T=19, U,V=20, W=21, X=22, Y=23, Z=24Då blirB + A + C + H = 14B x A x C x H = 48J. S. BACH = 41TALET 11 är ett mänskligt tal.Ett tal för underlägsenhet och ofullkomlighet. I kören Herr,bin ich’s? i Matteuspassionen ställs den frågan 11 ggr. Dentolfte lärjungen behövde ju inte fråga – han visste.TALET 12 är talet för skapelse, fullföljande, evighet:Dessa tre tal, 14, 48 och 41 återkommer ofta i Bachsmusik. Många forskare har ägnat sitt liv åt att räkna takteroch toner och kommit fram till de mest häpnadsväckanderesultat, till exempel att Bach skulle ha förutsagt sin egendödsdag, 28/7 1750. För mig framstår det som otroligt.Men är det en slump att nyårskoralen ”Das alte Jahrvergangen ist” har 12 takter och 365 toner (egentligen355 toner + 10 ornament)? Eller att det i takt 14 avkoralen ”Nun komm, der Heiden Heiland” (BWV 659)finns ett B-A-C-H i retrograd i pedalstämman?Min egen uppfattning är, att det absolut ligger något iBachs kabbalistik. Sammanträffandena är för många föratt det skall vara rena tillfälligheter. Säkert finns i Bachsmusik oändligt mycken symbolik som vi ännu inteupptäckt, utan som är ett slags hemlig kod mellan Bachoch hans Gud. Den intressanta frågan för oss måste vara:påverkar Bachs symbolspråk vårt sätt att spela? Gör deninte det, kan vi glömma hela saken.Som avslutning ett exempel på hur Bach signerar sitt verk.Liksom en målare, när han är färdig med sin tavla, sättersitt namn på den, signerar Bach i sista takten koralförspelet”Komm, heiliger Geist” med tonerna B-A-C-H.12 timmar på dagen, 12 månader på året och 12 toner iskalan.12 är kyrkans tal. 12 apostlar, på vilka kyrkan är byggd.Många kyrkor är uppbyggda på 12 pelare, som det står iSv. Ps. 369.Mats ÅbergS L A G R U T A N Sid 13Nr. 45 2007-1

Foto: MIKAEL GUSTAVSENFORSKARE SLÅR LARMNy studie bekräftar att mobiltelefoner ökar risken för hjärntumörer.http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,988427,00.htmlMobilen ger visst tumör i hjärnanFör några dagar sedan publicerades i den vetenskapligatidningen International Journal of Cancer en studie omrisken för elakartad hjärntumör (gliom)för personer som använder mobiltelefon.Denna så kallade Interphone-studie ledsav WHO-organet IARC. Den nu publiceradedelen gjordes i Sverige, Norge,Finland, Danmark och delar av England.Resultatet baseras på utfrågning omanvändning av mobiltelefon bland 1 521patienter med hjärntumör, vilket var 60procent av samtliga diagnostiseradeunder tiden september 2000 till februari2004. Som jämförelsegrupp användes3 301 personer, men det var endast 50procent av dem som tillfrågades somdeltog. Eftersom studien inte har presenteratsi svenska medier och det ärviktiga fynd vill vi i det följande någotkommentera dessa.Överlag fann man inget samband mellanmobiltelefoner och elakartad hjärntumör.I stället såg man en statistiskt minskadrisk med 22 procent. Författarna har svårt att förklaradetta fynd, men anger att det sannolikt beror på brister imetodiken, till exempel att kontroll-personer somanvänder mobiltelefon tenderade att delta i undersökningenoftare än de som inte hade mobiltelefon. Andrabrister i studien var att man visste vilka som hadehjärntumör i samband med intervju och att dessa till ochVi återger här en artikel från AFTONBLADETDepersonersomförringarrisker medanvändningavmobiltelefontar på sigett stortansvar.med gjordes av nyligen opererade patienter på sjukhus,dvs. sämsta tänkbara sjukdoms-tillstånd. Iblandintervjuade man närmaste anhörig till en patient.Tittar man däremot på tumörer på samma sida av huvudetsom telefon användes fann man trots dessa bristerintressant nog en statistiskt säkerställd ökad risk på 39procent för hjärntumör efter 10 års användning avmobiltelefon.Risken ökade signifikant med antal år från förstaanvändning. Däremot såg man vare sig minskad eller ökadrisk för hjärntumör på motsatt sida som man använtmobilen. För varje 100 timmars användning av mobilökade risken signifikant med 0,6 procent. Även här fannsett signifikant samband med tumörensläge i förhållande till vilket öra mananvänt för samtal. På grund av metodologiskabrister i studien, vilket den”skyddande” effekten för hjärntumör idet totala materialet tyder på, kan denverkliga risken efter 10 års användningvara högre än 39 procent.Vi kunde redan 1999 visa i en studieett misstänkt samband mellan mobiltelefonioch hjärntumör på samma sidasom mobilen använts. Det var en relativtliten studie som efterföljdes av tvåstörre publicerade från 2002 och framåt.Totalt ingick i våra senare studier 1 254patienter med godartad hjärntumör, 905med elakartad hjärntumör och 2 162kontroll-personer. Svarsfrekvensen varcirka 90 procent vilket är en stor styrkai våra studier jämfört med endast 50-60 procent svarsfrekvens i Interphonestudien.Vi publicerade sammanfattningen av de tvåstudierna år 2006. Vi fann klart ökad risk för elakartadehjärntumörer efter 10 års mobilanvändning, mest uttalatpå samma sida som mobilen använts. Risken ökade med2,5 procent för varje 100 timmars användning.Vi fann även ett samband med godartad tumör påS L A G R U T A N Sid 14Nr. 45 2007-1

Mobilen ger visst tumör i hjärnanhörselnerven (acusticusneurinom). Även dess fynd harbekräftats i en del av den WHO-ledda Interphonestudiensom publicerades förra året. Den högsta riskensågs efter 10 års mobilanvändning. Även trådlösabordstelefoner (DECT) ökar risken för hjärntumörer ivåra studier. Tyvärr har Interphone-studien missat att tamed denna fråga, vilket är en brist i studien och bidrar tillatt underskatta den verkliga risken. De trådlösatelefonerna har ingen reglerfunktion för effekten utan haralltid vid samtal samma höga uteffekt. Den ligger i sammastorleksordning, eller till och med ibland högre än vadeffekten är från mobiltelefonerna. Dessutom är den tidman talar i telefonen betydligt längre för trådlös telefonän för mobilen.Våra tidigare resultat har ifrågasatts av mobiltelefonindustrin,men Andra har sett mer allvarligt på våraresultat, exempelvis i den engelska så kallade Stewartrapporten.Statens Strålskyddsinstitut (SSI) rekommenderarpå sin hemsida användning av handsfree för attminska strålningen till hjärnan. Det finns nu resultat fråntvå olika forskargrupper, som visar på statistisktsäkerställt samband mellan mobilanvändning och bådetumör på hörselnerven och elakartad hjärntumör. Dessafynd kan inte längre viftas bort som beroende på slumpen.De personer som förringar risker med användning avmobiltelefon tar på sig ett stort ansvar. Det finns mångahistoriska exempel som visar att det tar 10-tals år förcancerutveckling. Så är fallet när det gäller till exempeltobak och asbest.Barn och ungdomar är dessutom särskilt känsligaför cancerframkallande ämnen. Vi såg en större riskför hjärntumör om mobilen börjat användas före 20års ålder. Nästan 100 procent av alla tonåringaranvänder mobiltelefon och få använder hands-free.År 2004 diagnostiserades 1 239 personer medhjärntumör i Sverige. Resultaten i publicerade studiervisar att bara några 10-tal av dessa kan ha orsakats avmobiltelefoni, något som inte syns i cancerstatistiken ännu,utan vi får vänta ytterligare 10-20 år. Livstidsrisken förhjärntumör är cirka 0,01 procent. En fördubblad risk ärfortfarande en låg risk för individen men betydelsefull förfolkhälsan.Ny forskarrapport:Risken att drabbas ökar med 39 procentDagens debattörerLennart HardellProfessor,överläkareOnkologiska klinikenUniversitetssjukhuset,Örebro.Kjell Hansson MildforskareArbetslivsinstitutet,Umeå.Sambandet mellan hjärntumörer och mobiler visar påen cancerframkallande potential hos mikrovågor. Dettagör att forskningsfältet måste vidgas till all mikrovågsteknik,inklusive strålning från basstationer. Förutomcancereffekter måste även andra sjukdomar, både akutaoch kroniska, undersökas. Sverige är i skriande behovav ett nationellt forskningsprogram inom detta område,något som flera andra länder redan har. Ett nationelltforskningsinstitut fristående från industrin, bör inrättas föratt säkerställa framtida oberoende forskning om hälsoeffekterav elektromagnetiska fält inklusive mikrovågor.S L A G R U T A N Sid 15Nr. 45 2007-1

Våra medlemmar berättarDet spökar på mackenDet var rubriken på en artikel i Aftonbladet lördagen den 3 feb 2007.Jag blev uppringd av Aftonbladet på fredagseftermiddagenmed frågan om jag ville följa med till Häverödali Hallstavik där man sedan två år haft problem medfjärrlåsen till bilar som inte fungerar på bensinstationenBilisten.Vi kom dit rätt sent på dagen så det var helt mörkt. Vikörde in på macken och jag kände direkt att här var detstarka krafter som verkade. Auran på oss försvann ochman trycktes ner i skorna. Vi provade billåset och detvar helt riktigt, det fungerade inte, varken låsning ellerupplåsning. Fram med pekarna och konstaterade att detvar ett mycket starkt elektromagnetiskt fält koncentreratrunt macken. Prov med kompassen visade en avvikelsepå ca 15 grader inom området. Det skulle kunna förklaravarför inte låset fungerade. Kraftiga jordströmmaruppmättes, ett par kraftiga virvelfält, en åttalinjers leylinjegick genom macken mm. Det var lite kallt omfingrarna så det hela fick bli lite summariskt. Det kom inflera kunder medan vi var där och alla fick prova sinabillås, samtliga misslyckades.Vi träffade mackfolket som berättade att det funnits enEFS-kyrka på andra sidan gatan, som för två år sedansålts och gjorts om till bostadshus. Det var då bekymrenbörjade. Leylinjen gick genom ”kyrkan”. Man berättadeockså att en tidigare ägare tagit sitt liv på macken för 40år sedan. Jag tänkte genast att det kanske var han somspökade.Med pekarnas hjälp letade jag upp den osaliga andensom stod inom mackområdet. Jag bad honom vänligt attflytta till ett ljusare område där han skulle må bättre. Detlustiga är att efteråt fungerade billåsen och den kraftigaelektromagnetiska strålningen var borta och våra aurorvar normala. Det här måste undersökas ytterligare. Närdet blir lite lämpligare väder åker vi dit igen för mernoggranna mätningar.Sollentuna 2007Rolf KjellströmIakttagelse vid hällristningLäste i senaste numret av Slagrutan om att ni varit ute ochmätt i fornlämningar. Det var intressant. I somras gjorde jagoch några vänner också en iakttagelse.Det var i Backa i Bohuslän. Vi mätte lite vid hällsristningen.(Inte just där alla turister stannar och tittar, utan en bit längrebort, nära vägen.) Förutom skepp och vagnar fanns en linjei hällen. Den var inte exakt så jämn som vanliga sprickor iberget. Den kunde vara huggen!Vi mätte och fann att där fanns det en Currylinje. Sedanfann vi två Currylinjer till på var sin sida om den förstalinjen.Vi var tre som mätte och alla kom fram till samma resultat.Pekare, pendel och pendelspröt användes.Med vänlig hälsningSusanne KihlströmDet är Agne Olauson som har hittat följandenotiserVad väger själen?Eftersom vi, vad det säges, har en själ, så måste den juväga något tänkte en läkare i Massashusets i början av1900-talet. Han satte döendes sängar på våg så att hankunde avläsa patientens vikt omedelbart före och efteratt själen lämnat kroppen. Han kom fram till att själenväger 21 gram = med vikten av en stortå.Är rutgängares själar tyngre eller lättare än genomsnittsbefolkningen?Ett gott rådTrefaldighetskällor finns det ju en och annan. Harvi funnit att den rinner upp i kryss av både CurryochHartmannlinjer, samt rinner norrut då är dentill särskild nytta för oss. Vi kan spegla oss i denoch skölja munnen i vattnet och tala om för källanallt ont vi gjort. Det kommer då att flyta medvattnet till asatrons helvete Nifel, som ligger i norr,och vi har blivit renade.S L A G R U T A N Sid 16Nr. 45 2007-1

Våra medlemmar berättarJAG PLACERADE MIN SÄNG......BIODLING OCH JORDENERGIER.Sedan jag publicerade en artikel om biodling och jordenergieri Bitidningen 2002 har jag hållit många informationer för biodlareom jordenergier och för rutgängare om biodling. Jagvet att jag fått några rutgängare att skaffa bin men hur detgått för biodlarna att leta jordenergier vet jag inte.Har Du som rutgängare blivit engagerad av någon biodlareså vill jag gärna veta det.Bina, liksom myrorna, trivs i Currykryss. De kan påverkasäven av andra jordenergier (jordstrålning). Jag har inte settmycket i Bitidningen eller Slagrutan om detta varför jag berDig, som har placerat bin med hänsyn till jordenergierna attmeddela mig resultaten. Detsamma om Du hjälpt någon biodlare.Om vi är tillräckligt många som har erfarenheter, braeller dåliga, så kan vi sammanställa uppgifterna, till nytta förandra biodlare och kanske för forskningen.Frågor som kan vara intressanta att få svar på: Hur är vårutvecklingen?Påverkas samhällenas storlek? Är det skillnadpå vinterdödlighet? Hur mycket större blir honungsskördeni Currykryssen? Är drottningen produktiv längre?Flyger bina tidigare/senare på dagen och året? Påverkasfridsamheten?Jag har fått postiva svar från några biodlare men jag måsteju, för att kunna få jämförelser, få svar från Dig som harbisamhällen både på Currykryss, på Currylinje och fria frånjordenergier.Sist men inte minst: Kan Du märka några skillnader påvarroangrepp? Tänk om vi har sådan tur att varroan integillar Curry. Varrolan är en parasit på bina som gör att ettbisamhälle kan dö.Artikeln kan Du finna här:http://www.oww.se/sotenas//jordenergier.htmlSkriv eller ringAgne OlaussonJag är prenumerant på ”Slagrutan” och vill bidraga med notisenhär nedan. Jag upplevde currykryssets inverkan under tiden1-3 dec.2006.Jag har bytt bostad och såg genast var min säng skulle stå.Så blev det, men under tre nätter sov jag dåligt. Då tog jagfram mina pekare - hur kunde jag glömma dessa innan jagplacerat sängen. Dom gav utslag direkt, jag låg i ett currykryss!Nu fanns bara ett att göra, flytta sängen.Det blev en omedelbarhandling och nu sover jag ordentligt. Men efter dom tre oroligaaätAerna har jag fått tillbaka mina restless legs. Dom har jagkänt av för 10-12 år sedan och nu igen. Detta efter att ha legati ett currykryss. Då botade jag mina rastlösa ben med ennaggad brödkavel som jag har kvar. Nu fick den återigen rullaunder mina fötter.Min undran är nu, kan en latent åkomma väckas till liv av ettcurrykryss? Jag tror det kan vara så! Vetenskapen vet ingetom restless legs och nästan ingenting om jordstrålning. Påtiden att något görs.Olov G.Nilsson, SundbornFULLMÅNETIDERÅR 2007Onsdag, 3. Januar kl. 14:57:24Fredag, 2. Februari kl. 06:45:18Söndag, 4. Mars kl. 00:17:06 [*]Måndag, 2. April kl. 19:15:00Onsdag, 2. Maj kl. 12:09:24Fredag, 1. Juni kl. 03:03:36Lördag, 30. Juni kl. 15:48:42Måndag, 30. Juli kl. 02:47:42Tisdag, 28. Augusti kl. 12:35:06Onsdag, 26. September kl. 21:45:06Fredag, 26. Oktober kl. 06:51:30Lördag, 24. November kl. 15:29:48Måndag, 24. December kl. 02:15:36(*) månförmörkelse under nattenS L A G R U T A N Sid 17Nr. 45 2007-1

NYBÖRJARRUTANRolf HeinemannViktENHANDSRUTANStåltrådOberoende av, om man använder slagruta, pekare, pendeleller enhandsruta, är alltid verktygets reaktion ett svar frånditt undermedvetna på en konkret fråga.Ställer man frågan: ”Finns här en vattenåder?” uppstår deten reaktion, d.v.s. rutan svarar med ett ja eller nej, förutsattatt du har, innan frågan ställs, tittat på teckningarna här tillhöger.Önskar man för ett ”ja-tecken” en medsols rörelse och förett ”nej-tecken” en motsols rörelse, så erhåller man ocksådessa tecken på en ställt fråga.Var och en kan personligen ”överenskomma” med sittverktyg att visa flera eller annorlunda tecken.Följande beskrivning ger dig en fullt brukbarenhandsruta/pendel:Köpta produkter har vanligtvis ett mera perfekt utseende.De behöver inte vara tillverkat av guld, silver eller mässing.Enhandsrutan består av tre delar:1. ett handtag av olika form och material2. en ståltråd, längd mellan 30 till 50 cm3. en vikt vid toppen.Som handtag använder du en rund trästav, ca 20mm idiameter, längden ca 15 cm. I mitten på en sida borrar duett hål 0,8mm ca 20 mm djupt.Ståltråden (pianotråd) köper du i en affär som säljermodellflygplan. Trådens diameter skall vara 1mm och desslängd till att börja med 50 cm. Se till att du erhåller en riktadståltråd, inte en som ligger på rulle. Nu trycker du ståltrådeni hålet som du borrade i handtaget, gärna något djupare änvad du borrade.På andra änden av tråden sätter du en vikt, gärna som jagbrukar göra ett suddgummi.Denna vikt skall vara så avpassad att rutan svänger i ettlugnt tempo upp och ner.Flyttar du vikten närmare handtaget kommer rörelsen att blisnabbare, då får du kanske minska vikten för att det återigenskall kännas ”skönt”.Handtaghöger - vänster = nejmotsols = nejupp - ner = jamedsols = jaHåll rutan normalt rakt (horisontellt) framåt när du ställerdin fråga, använder du den som en pendel, så håller du denrakt neråt.Gör nu experimentet med ettäpple.Fråga: ”Är detta äpple bra förmin hälsa?Vad får du för svar???Lycka till nu med ditt nya verktyg – en enhandsruta – som du också kan använda som en vanlig pendel, hur man gör detkan du läsa i SLAGRUTAN nr. 31.S L A G R U T A N Sid 18Nr. 45 2007-1

ANNONSNedan angivna personer ansvarar själva för kunskap och utförande!VI UTBILDAR OCH INFORMERARAgne Olausson Lysekil 0523-66 25 92, agne@olauson.eu. Biodling och JordenergierNybörjarkurserSlagrutan Tvärs Örebro 019 - 24 07 96 KurserFöredragSvante Lindström Uddevalla 0522 - 721 88Benny Karlsson Tranemo 0325 - 760 14 KurserFöredragVI UNDERSÖKER DITT HEM OCH DIN HÄLSARolf Kjellström Stockholm 08 - 35 82 10 Benny Karlsson Tranemo 0325 - 760 14Bernth Lindfors Njurunda 060 - 315 24 Bernth Lindfors Njurunda 060 - 315 24Rolf Heinemann Örebro 019 - 24 07 96Peter Westergård Fagersta 0223 - 109 22Aldo Olsson Lönsboda 0479 - 510 26Enar Rådberg Degerfors 0586 - 418 32Svante Lindström Uddevalla 0522 - 721 88EN GOD BOKMED EN FANTASTISKT ARBETSUPPGIFTÄntligen någonting för Slagruteförbundets medlemmar, nämligen författarinnan Lynn Mc Taggert har kommit utmed en ny bok”The Intention Experiment” ISBN: 978-0-00-719458-2En stor del av vetenskapliga undersökningar har visat att direkta tankar kan ge effekt till allt från den enklaste maskinen tillmest komplicerade levande varelser.The intention experiment ska testa om den här effekten blir starkare, när fler människor tänker samma tankar vid sammatidpunkt.Tusentals människor världen över ska vara med om någonting, som skall vara den största studien i historien om ande övermaterien.Syftet är filantropiskt:att hela sår, hjälpa barn med brist på uppmärksamhet eller patienter med Alzheimer’s sjukdom, motverka globaluppvärmning och nedsmutsning.Allt vad du skall göra är att sända goda positiva tankar den 24 mars kl. 16.00Kan det vara så att bara en god tanke är allt som behövs för att ändra hela världen?Titta gärna på www.theintentionexperiment.comS L A G R U T A N Sid 19Nr. 45 2007-1

Pyramiderfinns många,världen runt.Under en vecka påTeneriffa så måste jagnaturligtvis besökapyramiderna i GuimarText och foto: Agne OlaussonHällkista på Nöteberg iLysekils kommun.Vetenskapen säger att det ären c:a 4.500 år gammal gravavsedd för någon mäktig itrakten. 2 mediala säger attdet är en 2.800 år gammalkommunikationscentral/förstärkare och i den har detaldrig funnits något dött.Flera rutgängare säger att i,till och från hällkistan finnsflera intressanta energier,fasta och pulserande,markbundna och gående fritti luften.Många frågor finns. Varifrånoch vart kommer/går allaenergier? Varför? Varför ären del intermittenta? Hänger de intill liggande shamanplatserna och healingplatserna ihop med dösen? Varför finns allaskålgropar på takblocket? Varifrån kommer energin som sprider ut sina färger i mönster över takblocket? Har den någonbetydelse idag?Stenen på LandsbegetBilden togs en tidig morgon på våren år 2006på Landsberget utanför Fagersta.Om du åker från Fagersta mot Västeråsväg 66 ca 1 mil, så hittar du Landsberget påhöger sida. Åk uppför en mindre väg till envändplats längst bort.Där går en markerad stig till Landsberget.Det är ca. 2 km att gå. Man når den uppalladestenen före Landsberget på vänster hand.hälsar Britt-Marie NordmanS L A G R U T A NSid 20Nr. 45 2007-1