Ett riskfyllt arbete - DiVA Portal

Ett riskfyllt arbeteSjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällandeindivider med ett riskbruk av alkoholKia AnderssonGemma TurleySjuksköterskeprogrammet 180 hpOmvårdnad – Vetenskapligt arbete 61-90 hpHt 2010Sektionen för hälsa och samhälleBox 823301 18 Halmstad

A risky businessThe nurses’ health promotion work with regards toindividuals with a hazardous use of alcoholKia AnderssonGemma TurleyNursing Programme 180 ECTS creditsNursing Thesis, 15 ECTS credits (61-90 ECTS credits)Autumn 2010School of Social and Health SciencesP.O. Box 823SE- 301 18 Halmstad

TitelFörfattare:Sektion:Handledare:Examinator:Ett riskfyllt arbete - Sjuksköterskans hälsofrämjande arbetegällande individer med ett riskbruk av alkoholKia Andersson, Gemma TurleySektionen för hälsa och samhälleHögskolan i HalmstadBox 823301 18 HalmstadJörgen Öijervall, Universitetsadjunkt; fil.kand.Henrika Jormfeldt, Universitetslektor; fil.dr.Tid: Höstterminen 2010Sidantal: 18Nyckelord:Sammanfattning:Alkohol, Hälsopromotion, Kort intervention, Riskbruk,Screening.Riskbruk av alkohol är ett stort problem i dagens samhälle.Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäckaoch behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet.Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta tillsjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visarforskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta områdemåste utvecklas och att det finns många faktorer som kanpåverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorersom påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbetegällande individer med ett riskbruk av alkohol. Arbetetutfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapligaartiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodadesför att finna påverkande faktorer. De mest återkommandefaktorerna som framkom delades in i fyra kategorier. Dessavar sjuksköterskans uppfattning om sin roll, utbildning ochkunskap gällande riskbruk av alkohol, organisationens rolloch motivationens betydelse samt sjuksköterskans känsloroch attityder inför individer med riskbruk av alkohol.Osäkerhet vad det gäller tillvägagångssättet av kortainterventioner och dess effektivitet beskrevs avsjuksköterskor i flertalet studier. Rädsla för att utlösanegativa reaktioner hos patienten samt den högaarbetsbelastningen har visat sig vara stora barriärer tillutförandet av korta interventioner. Tydliggörandet avsjuksköterskans roll samt mer utbildning inom ämnetbehövs för att öka aktiviteten inom området. Vidareforskning bör fokusera på sjukhusmiljö och fler kvalitativastudier behövs för att få en djupare förståelse försvårigheterna att implementera korta interventioner.

InnehållsförteckningInledning 1Bakgrund 1Grader av alkoholproblem 1Bakomliggande teorier till den ökande alkoholkonsumtionen 2Fysiologiska, psykiska och sociala effekter av alkohol 3Behandling 4Sjuksköterskans roll i det hälsofrämjande arbetet 5Problemformulering 6Syfte 6Metodbeskrivning 6Datainsamling 6Databearbetning 8Resultat 8Sjuksköterskans uppfattning om sin roll 8Utbildning och kunskap gällande riskbruk av alkohol 9Organisationens roll och motivationens betydelse 11Känslor och attityder inför individer med riskbruk av alkohol 12Diskussion 13Metoddiskussion 13Resultatdiskussion 14Konklusion 17Implikation 18ReferenserBilagorBilaga I Sökhistorik (Tabell 2)Bilaga II Artikelöversikt (Tabell 3)

InledningHög alkoholkonsumtion är ett stort problem i dagens samhälle. Det rapporteras att cirkaen och en halv miljon svenskar konsumerar mer alkohol än de gränser somrekommenderas (Holmqvist, 2009). Alkoholkonsumtion kan delas in i olika grader ochinnebär allt ifrån att ha ett måttligt eller ett riskabelt bruk där individen kan klara av sinadagliga aktiviteter, till att individen utvecklar ett missbruk eller ett beroende som taröver det dagliga livet (Johansson & Wirbing, 2005). År 2006 beräknades denungefärliga summan på vad alkoholkonsumtion kostar det svenska samhället till 158miljarder kronor (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN], 2010).Ur ett internationellt perspektiv rapporteras det att ”alkohol är den femte störstariskfaktorn bakom den globala sjukdomsbördan, efter undernäring, oskyddat sex, högtblodtryck och rökning” Socialstyrelsen (2009, s. 323). Även World Health Organization[WHO] (2007) belyser problemet internationellt och konstaterar att år 2007 avled helatvå och en halv miljoner människor runt om i världen till följd av alkoholkonsumtion.År 2004 startades regeringsuppdraget Riskbruksprojektet, där målet var att personaleninom hälso- och sjukvården mer rutinmässigt skulle börja ställa frågor angåendepatienternas alkoholvanor (Statens folkhälsoinstitut [FHI], 2010). Det är ett samarbetemellan Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och SvenskaBarnmorskeförbundet. I ett av Sveriges elva folkhälsomål ingår det att minskakonsumtionen av alkohol (FHI, 2003). Søgaard-Nilsen (2009) belyser att allamedborgare i Sverige med alkoholproblem har rätt till en kostnadsfri behandling. Dockrapporterar Forsberg (2003, citerad av Forsberg & Magolius, 2006) att troligtvis endast10-30% av dessa individer självmant söker hjälp. En annan aspekt är att en stor andelindivider med ett riskbruk av alkohol oftast inte har några synliga tecken och därför kande vara svåra att upptäcka och hjälpa (Johansson & Wirbing, 2005).Behandling av riskbruk av alkohol sker enligt Naidoo och Wills (2007) inom en mängdolika instanser eftersom hela samhället berörs. Sjuksköterskan befinner sig dock i ettutmärkt läge för att tidigt identifiera skadligt bruk av alkohol, informera om demedföljande riskerna och behandlingsmetoderna samt att sätta in åtgärder för attförebygga missbruk och alkoholrelaterade skador. Svensk sjuksköterskeförening [SSF](2010) poängterar att sjuksköterskor ska våga fråga och informera patienter om alkoholsamt uppmuntra till livsstilsförändringar.BakgrundGrader av alkoholproblemDe flesta individer med alkoholproblem som hälso- och sjukvårdspersonal möter ivården är riskbrukare av alkohol (Johansson & Wirbing, 2005). Idag har vi enligt Nilsen(2010, citerad av FHI, 2010) vetskapen att ett alkoholproblem kan ses i olika grader, såhar fallet inte alltid varit. Förr ansågs patienterna antingen vara beroende av alkoholeller inte. Graderna som det talas om i dagens samhälle är riskbruk-, missbruk- ochberoende av alkohol (Johansson & Wirbing, 2005). I den första graden, riskbruk, är1

konsumtionen förenad med risk för försämrad fysisk- och psykisk hälsa. Dock utan attdet handlar om ett missbruk eller ett beroende. Alkoholen fyller här en viktig roll förindividen och risken föreligger att personen utvecklar skador, sjukdomar och sänktlivskvalitet på grund av sin alkoholkonsumtion (Johansson & Wirbing, 2005;Socialstyrelsen, 2010). I definitionen riskbruk ryms hela 15-20% av alla svenskar(Holmqvist, 2009). FHI (2010) har i sin definition tagit fasta på två aspekter, antingenmäts riskkonsumtion i standardglas per vecka eller vid ett tillfälle i månaden. Forsbergoch Magoulius (2006) skriver att ett standardglas motsvaras av 12 gram ren 100-procentig alkohol, vilket kan jämföras med 12 centiliter vin, 50 centiliter folköl eller 4centiliter starksprit. Ett riskbruk innebär med dessa mått mätt enligt Andréasson ochAllebeck (2005) 9 standardglas för kvinnor och motsvarande 14 standardglas för män iveckan. Det andra sättet att mäta ett alkoholriskbruk kännetecknas av ettintensivdrickande. Detta innebär fem standardglas för män vid minst ett tillfälle imånaden och fyra standardglas för kvinnor (ibid.).Vidare talas det om missbruk- och beroende av alkohol. WHO har sammanställtriktlinjer, International Statistical Classification of Diseases and Related HealthProblems - Tenth Revision [ICD-10], för att underlätta att kunna ställa diagnosenmissbruk av alkohol (Johansson & Wirbing, 2005). Detta befäster att ett missbruk avalkohol kännetecknas av psykisk-, fysisk- eller social skada under en månad eller vid ettflertal tillfällen under ett års tid (Søgaard-Nilsen, 2009). Begreppet missbruk beskrivs ilitteraturen som en skadlig alkoholkonsumtion utan ett beroende då beroende har medkroppslig tillvänjning och en tvångsmässig konsumtion att göra (Johansson & Wirbing,2005; Søgaard-Nilsen, 2009).Möjliga orsaker till den ökande alkoholkonsumtionenWillner (2005) skriver att svenskarna historiskt alltid har druckit mycket alkohol. Ibörjan på 1900-talet inleddes ett arbete med att minska svenskarnas alkoholkonsumtion.De statliga alkoholmonopolen introducerades, vinstintressen minskades ochransoneringskrav infördes i den svenska alkoholpolitiken. Dock vände trenden år 1955när en ny lag antogs där alla alkoholbegränsningar togs bort och därmed ökadealkoholkonsumtionen åter, trots att monopolen fanns kvar (ibid.). Efter att Sverige gickmed i Europeiska Unionen [EU] år 1995 har införsel av alkohol i landet blivit ett ännumer omfattande problem (Leifman, 2005). År 2004 fick Sverige samma regler somresten av Europa, alltså fri införsel av alkohol för privat bruk. Det har sedan mitten av1990-talet även blivit lättare för svenskarna att få tag på alkohol, bland annat genom attdet statligt ägda Systembolaget infört generösare öppettider, fler restauranger fickalkoholtillstånd samt ett bredare sortiment kom ut på marknaden (ibid.).Leifman (2005) tar upp en annan hypotes för den höga alkoholkonsumtionen, nämligenatt det har skett en stor ökning bland kvinnor som har ett riskbruk av alkohol även fastdet fortfarande är klart fler män som dricker. Enligt Wetterberg (2009) håller skillnadendock på att utjämnas. Traditionellt sett menar Willner (2005) att alkoholkonsumtionenhar varit förknippad med manlighetsidealen och att samhällets syn på kvinnor somöverkonsumerat alkohol inte varit tillåtande. Socialstyrelsen (2009) har dock belyst atten tredjedel av männen i 16-24 års ålder och en fjärdedel av kvinnorna i samma ålderhar ett riskbruk av alkohol. Leifman (2005) betonar att det skett en ökning hos de yngre2

medborgarna i samhället fram till 2000-talet som sedan har börjat plana ut. Wetterberg(2009) förklarar att även samhällets äldre individer konsumerar allt mer alkohol, dockskriver Socialstyrelsen (2009) att de riskabla alkoholvanorna är vanligast bland unga.Wetterberg (2009) belyser vidare det traditionella nordiska sättet att dricka alkohol somkännetecknas av rejäla alkoholmängder till helgen, det vill säga en intensivkonsumtion.En teori som tas upp som svar på frågan varför alkoholkonsumtionen ökat under senareår är att även vardagsdrickandet och vinkonsumtionen ökat.Søgaard-Nilsen (2009) tar upp att sociala påtryckningar från andra människor ochgrupper samt hur personer klarar av att hantera livshändelser kan vara orsaker till ettriskabelt alkoholbruk. Om en människa känner att alkohol behövs för att bli accepteradsocialt eller om kontrollen hotas, kan det också vara lätt att ta till alkohol. Alkoholenfungerar således som en copingstrategi. ”Coping inbegriper alla krafter elleransträngningar, såväl handlingar som kognitiva och emotionella strategier, som tas ianspråk av individen för att klara av, tolerera, reducera eller minimera yttre och inrekrav liksom konflikter mellan dessa båda” Lazarus och Launier (1978, citerad av Rydén& Stenström, 2008, s. 94). Rydén och Stenström (2008) skriver vidare att det idag finnsett stort behov av att minska nivån av känslor och graden av hot för att kunna hantera dehöga kraven som ställs på samhällets medborgare.Fysiologiska, psykiska och sociala effekter av alkoholAlkohol påverkar människan på flera olika sätt (Johansson & Wirbing, 2005). Eklund(2004) slår fast att redan vid en promille kommer en individ som inte är van vid alkoholatt känna berusning. Om alkoholkonsumtionen har blivit en vana höjs gränsen för närindividen blir berusad och risken för att avlida ökar. Andra negativa konsekvenser sombelyses av Socialstyrelsen (2009) till följd av riskbruk av alkohol kan delas upp i tregrupper. I den första ingår risken för olyckor och sociala problem av olika slag. I denandra gruppen ligger fokus på risken att bli beroende av alkohol. Den tredjeinriktningen tar upp alkoholens negativa inverkan på kroppen och att risken för att få ettflertal sjukdomar och besvär ökar. Vid ett riskbruk löper individen större risk att drabbasav olika cancerformer, hypertoni, stroke och alkoholinducerad pankreatit samtförsämrad leverfunktion, (Socialstyrelsen 2010; Søgaard-Nilsen, 2009).Hjärnan påverkas av alkohol på flera olika sätt (Søgaard-Nilsen, 2009). GABAreceptorer stimuleras av alkohol vilket ger symtom som sömnighet och svårigheter medkoordinationen. Becker och Nilsen (2007, citerad av Søgaard-Nilsen, 2009) belyserockså sambandet mellan alkohol och serotonin. Akut alkoholpåverkan ökarserotoninhalten i hjärnan vilket kan ge en antidepressiv effekt men på sikt kommerserotoninhalten att minska vilket leder till försämrad impulskontroll och depressivatendenser. Alkohol stimulerar också endorfiner som i sin tur stimulerardopaminfrisättningen vilket resulterar i rusets positiva känsla och suget efter mer.Långvarigt bruk minskar endorfinaktiviteten. På sikt kommer därför den som drickeralkohol behöva en större mängd för att få samma dopamineffekt (ibid.).I litteraturen belyses även vissa positiva effekter av en måttlig alkoholkonsumtion,framförallt hos äldre män (Andréasson, 2005). Måttligt alkoholintag kan skydda motsjukdomar i hjärtats kranskärl, sjukdomar i hjärnans kärl och typ-2 diabetes. Dock ses3

inga positiva hälsoeffekter hos de yngre i befolkningen (ibid.). Totalt sett dominerardock de negativa effekterna av alkohol starkt. FASS (2010) fastslår att alkohol endasthar små positiva effekter på hälsan och att det inte finns någon medicinsk anledning attrekommendera alkoholintag för att främja hälsa.BehandlingDet finns flera olika screeningsmetoder för att upptäcka riskbruk av alkohol hos enindivid. Screening definieras som ”metoder att inom en stor grupp undersökningsobjektsålla fram enskilda enheter med en sökt speciell egenskap. Inom hälso- och sjukvårdavses en riktad hälsoundersökning”, (Nationalencyklopedin, u.å., i.s.). Alcohol UseDisorders Identification Test [AUDIT], är en screeningsmetod som utvecklades avWHO under 1980-talet och var banbrytande eftersom det inriktade sig mot individermed ett riskbruk av alkohol (Aasland, Nygaard, & Nilsen, 2010). Wetterberg (2009)beskriver metoden CAGE som är en annan enkel screeningsmodell som består av fyrafrågor som har till syfte att identifiera riskbruk av alkohol. Screening av patienter inomhälso- och sjukvården bidrar till en reducerad alkoholkonsumtion.En typ av behandling som kan ges till individer med ett riskbruk av alkohol enligtJohansson och Wirbing (2005) är korta interventioner eller kort rådgivning. Kortainterventioner utvecklades av WHO under 1980-talet och syftet enligt Socialstyrelsen(2010) är att individen ska minska sin alkoholkonsumtion, vilket leder till en förbättradhälsa och minskad risk för sjukdomar. Korta interventioner kan vara svåra att definieraeftersom de kan innebära ”allt från en enkel fråga om en patients alkoholkonsumtion tillmer ingående samtal och uppföljningar”, Nilsen (2010, citerad av FHI, 2010, s 13).Enligt Socialstyrelsen (2010) bör en kort intervention inte överstiga tio minuter ochingen speciell uppföljning bör ske. Rådgivning utan uppföljning har nämligen visat sigvara lika effektiv och mer kostnadseffektiv än rådgivning med uppföljning. Däremotkan råden kompletteras med skriftlig information innehållande samband mellan alkoholoch ohälsa, vägledning för hur alkoholkonsumtionen kan minskas samt gränser förriskbruk (Dahl & Thakker-Damström, 1998). En kort intervention ska enligt Miller ochSanchez (1994, citerad av Johansson & Wirbing, 2005) innehålla sex olika kriterier.Dessa kan sammanfattas med ordet FRAMES och en svensk översättning har gjorts tillMERASÅ. I den svenska modellen står M för meny av alternativa förändringsstrategier,E för empati, R för råd vad gäller förändring, A för det egna ansvaret, S för självtilltro iförändringsarbetet och Å för återkoppling (ibid.).När sjuksköterskan ger en kort intervention är det av vikt att känna till vad situationenbör präglas av (Johansson & Wirbing, 2005). Naidoo och Wills (2007) beskriver attmånga sjuksköterskor anser den goda relationen till patienten samtkommunikationsmöjligheterna den för med sig, som viktiga komponenter ihälsopromotion. Mötet med individer som har ett riskbruk av alkohol bör präglas avpositiva attityder till förändring, bekräftelse av individens ansträngningar samt hänsyntill individens samtliga behov och resurser oavsett hälsoproblemets bakomliggandeorsak (Bandura, 1982; Johansson & Wirbing, 2005; Skärsäter, 2009). Johansson ochWirbing (2005) lyfter även fram aspekten empati vilket innebär att ta reda på hurindividen tänker och känner genom att sätta sig in i och få en ökad förståelse förindividens perspektiv samt de verbala och ickeverbala budskapen. På detta vis kan4

sjuksköterskan erbjuda en bättre anpassad behandling och vård utifrån vad patienten harför behov. SSF (2010) lägger även tyngd på att sjuksköterskan visar respekt, uppträderprofessionellt samt förmedlar hopp för att styrka personens tro om att det är möjligt attgöra en förändring.Johansson och Wirbing (2005) beskriver att sättet på vilket frågorna om alkohol ställsunder den korta interventionen är avgörande för behandlingens framgång.Förändringsarbetet gynnas då sjuksköterskan använder sig av öppna frågor som inte kanbesvaras med några enstaka ord utan svaren måste utvecklas. Sjuksköterskan bör ocksåenligt SSF (2008) uppmuntra patienten till delaktighet samt bidra till empowerment såatt patienten själv kan definiera sina problem och behov samt identifiera egna resurserför att själv komma på lösningar. Søgaard-Nielsen (2009) förtydligar att det inte ärsjuksköterskans uppgift att försöka övertala individen till något utan att det är individensjälv som har ansvaret för att ta beslutet att göra en förändring. Det föreligger en risk attindividen känner sig kränkt och upplever situationen som hotande om sjuksköterskananvänder sig av argumenterande metoder eller har ett för kritiskt förhållningssätt näralkoholvanorna diskuteras (Johansson & Wirbing, 2005). Vad det gäller målet med denkorta interventionen behöver sjuksköterskan hjälpa patienten till att se skillnaden mellanvart de befinner sig i realiteten och vart de skulle vilja vara (ibid.). Detta för attmotivera individen att skapa uppnåbara mål som enligt Bandura (1982) kan underlättaförändringsarbetet.Sjuksköterskans roll i det hälsofrämjande arbetetI Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] står det att ”målet för hälso- och sjukvården är engod hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”, (Svenskförfattningssamling [SFS], 1982:763, § 2) och i § 2 C skrivs det mer specifikt att ”hälsoochsjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.” Lagen fastställer att en individsom söker vård skall informeras om hur sjukdom eller skador kan förebyggas.Socialstyrelsen (2005) lyfter fram att sjuksköterskan ska hålla sig uppdaterad på dennyaste forskningen, informationen och de metoder som finns tillgängliga för att kunnaerbjuda god evidensbaserade omvårdnad. Kontinuerlig utvärdering av den egnaprofessionella kompetensen, reflektion och dialog om rutiner bland medarbetare gynnarkunskapsinhämtning och utveckling.SSF (2008) betonar sjuksköterskans relation och samarbete med patienten, medarbetareoch andra yrkesgrupper i samhället. Detta i kombination med kliniska erfarenheter ochkunskaper gör att sjuksköterskan befinner sig i ett bra läge att identifiera riskfylldalivsstilar och uppmuntra hälsa hos individer. Skärsäter (2009) utvecklar attsjuksköterskan bör sträva efter att tillgodose individens behov samt ge individen stöd iatt använda sina egna resurser för att uppnå hälsa. Hälsa kan förstås som ”ett tillstånd avfullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro avsjukdom” WHO (1948, citerad av Bergstrand, 2004, s14). Willman (2009) beskriverbegreppet hälsa som ett mått på välbefinnande, lycka och livskvalitet och som dessutomuppfattas olika av olika människor.Korp (2004) lyfter fram de synonyma begreppen hälsopromotion och hälsofrämjandevilket innebär allt arbete vars mål är att förbättra individens hälsa. Vidare refererar Korp5

(2004) även till den enligt honom mest kända definition av hälsopromotion ochhälsofrämjande arbete, WHO:s Ottawa charter for health promotion, (1986). Härbeskrivs det hälsofrämjande arbetet som en process där individen får en ökad kontrollöver den egna hälsan, kan identifiera sina mål och tillfredställa sina behov för att uppnåvälbefinnande. Downie, Tannahill och Tannahill (1996, citerad av Korp, 2004) betonaratt även livsstil anses vara ett viktigt begrepp inom det hälsofrämjande arbetet därindividens beteendemönster och vanor lyfts fram. Fokus ligger på att påverka individenpå så sätt att livsstilsförändringar kan bli möjliga.ProblemformuleringEftersom 15-20% av alla svenskar har ett riskbruk av alkohol och sjuksköterskanbefinner sig i en lämplig position för att upptäcka dessa individer är det av vikt ochrelevans att belysa detta problemområde samt de faktorer som påverkar sjuksköterskan isitt hälsofrämjande arbete.SyfteSyftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbetegällande individer med ett riskbruk av alkohol.MetodbeskrivningStudien utgick ifrån Fribergs modell för en litteraturöversikt med målet att skapa enfördjupad förståelse för det valda ämnet samt att belysa ett problem inomsjuksköterskans arbetsområde (Friberg, 2006). Kvantitativa och kvalitativavetenskapliga artiklar samt litteratur som ansågs relevant för arbetet lästes igenom ochgranskades för att upptäcka samband och för att få en överblick över problemområdet.DatainsamlingInför datainsamlingen utformades ett brett syfte, främst för att säkerställa ettvetenskapligt underlag för det valda ämnet. En induktiv ansats användes vilketkännetecknas av att vara öppen och inte utgå från en hypotes när resultatet skabearbetas. Det preliminära syftet innefattade riskbruk, missbruk och beroende av olikakaraktärer. Efter en pilotsökning framkom det tydligt att syftet behövdes smalnas aveftersom det gav ett för stort antal träffar. En överläggning gjorde att intresset förområdet riskbruk av alkohol väcktes eftersom det visade sig vara ett ämne som berör enstor del av samhället och flertalet sjuksköterskor. Därför formulerades ett nytt och merspecifikt syfte. Sökningen genomfördes via de vetenskapliga databaserna Cinahl ochPubMed eftersom dessa är omvårdnadsinriktade. Det uppkom problem med att hittarelevanta och specifika sökord som passade syftet eftersom riskbruk som MeSH-termeller Cinahl Heading inte existerade. Inledande sökningar utgick ifrån sökordenalkoholism och alkoholmissbruk men trots dessa felaktiga termer ansågs sökningen som6

kännetecknar en vetenskaplig text exkluderades utan vidare läsning. Detta redovisas isökhistoriken som lästa abstrakt (se bilaga I, tabell 2). Kvar blev de artiklarna sominkluderades i urval 1 (se bilaga 1, tabell 2).Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmallar användes för att granska de kvalitativarespektive kvantitativa artiklarna som verkade lovande och redovisas i urval 1. Totaltgranskades 40 artiklar utifrån bedömningsmallens kriterier för att bestämma denvetenskapliga graden. Grad I ansågs vara av hög vetenskaplig kvalitet och den lägstagraden, grad III, ansågs innehålla de minimala kraven på en vetenskaplig text. Av deutvalda artiklarna till urval 2 var 10 grad I, 3 grad II och inga grad III. Urval 2resulterade i totalt 1 kvalitativ och 12 kvantitativa artiklar. Artiklar som inte ansågs varaav tillräckligt hög vetenskaplig grad för att inkluderas i resultatet sparades med avsiktatt berika bakgrunden samt diskussionen. Vidare gjordes sökningar efter litteratur iHögskolan i Halmstads bibliotek via katalogen HULDA samt Stadsbiblioteket iHalmstads katalog LIBRA. Detta för att få en överblick över ämnet samt för att samlalitteratur till bakgrunden.DatabearbetningDe utvalda artiklarna till urval 2 sammanställdes i en artikelöversikt där desammanfattades kort för ge en överblick (se bilaga II, tabell 3). För att finna likheter ocholikheter gjordes en systematisk analys genom färgkodning och genom detta kundeolika kopplingar urskiljas. Utifrån de mest återkommande sambanden skapades temansom tillsammans speglade samtliga artiklarnas resultat samt svarade till syftet.Artiklarnas huvudpunkter vävdes ihop och sammanfattades för att få en synlig röd trådgenom hela resultatet.ResultatUtifrån det inhämtade materialet kunde fyra övergripande teman konstrueras utifrånsyftet. De olika temana beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitthälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol. Temana somframkom var sjuksköterskans uppfattning om sin roll, utbildning och kunskap gällanderiskbruk av alkohol, organisationens roll och motivationens betydelse samt känslor ochattityder inför individer med riskbruk av alkohol. I det första temat beskrivssjuksköterskans roll och ansvarsområde samt organisationens del i arbetet, underutbildning berörs sjuksköterskans kunskapsbehov, i stycket motivation lyfts vikten avdet hälsofrämjande arbetet fram samt hur sjuksköterskan kan engageras. I den sistakategorin belyses sjuksköterskans egna känslor och attityder som kan påverkagenomförandet av arbetet.Sjuksköterskans uppfattning om sin rollHolmqvist, Bendtsen, Spak, Rommelsjö, Geirsson och Nilsen (2008a) fastslog att hela97% av alla tillfrågade sjuksköterskor från Sverige ansåg att det var viktigt att upptäcka8

och ge råd till individer med ett riskbruk av alkohol. Aalto, Pekuri och Seppä (2001),Deehan, McCambridge, Ball och Strang (2002) och Lock, Kaner, Lamont och Bond(2002) styrkte detta genom att en klar majoritet av sjuksköterskorna ansåg att kortainterventioner ingick i rollen. Trots detta frågade endast 28% av sjuksköterskornaregelbundet om patienternas alkoholvanor (Holmqvist, et al., 2008a). Denna siffra liggerlägst jämfört med andra livsstilsfrågor som rökning, fysisk aktivitet, vikt och stress.Deehan, et al. (2002) lyfte vidare fram att 98% av sjuksköterskor ansåg att dethälsofrämjande arbetet ingick i deras roll som sjuksköterskor.Gassman (2007), Holmqvist, et al. (2008a), Lock, et al. (2002) samt Willaing ochLadelund (2005) lyfte fram vikten av systematiska tillvägagångssätt och tydliga rutiner isjuksköterskans arbete som underlättande faktorer till att ta upp alkoholrelaterade frågorregelbundet. Holmqvist, et al. (2008a) belyste att den näst vanligaste orsaken somsjuksköterskorna angav hade betydelse för att frågan om alkohol skulle ställas var attdet ingick i rutinerna. Vidare ville nästan alla sjuksköterskor ha tydligare direktiv frånorganisationen vad gällde vilka skyldigheter de hade att arbeta med individer med ettriskbruk av alkohol. Även stödet från organisationen och medarbetarna ansågs gesjuksköterskan trygghet till att utföra det hälsofrämjande arbetet (Holmqvist, et al.,2008a).En annan viktig aspekt som underlättade arbetet med korta interventioner gällandepatienter med ett riskbruk av alkohol var ett utökat teamwork, detta ansåg majoritetenav både läkarna och sjuksköterskorna (Holmqvist, et al., 2008a; Holmqvist,Hermansson & Nilsen, 2008b). Även vikten av förbättrade möjligheter att remitterapatienterna till specialister vid behov lyftes fram som en viktig anledning till attunderlätta arbetet med denna grupp individer (Holmqvist et al., 2008a; Holmqvist et al.,2008b).Tidsbrist ansågs vara en av de största orsakerna till att patienterna med ett riskbruk avalkohol inte fick en rättvis vård (Gassman, 2007; Holmqvist, et al., 2008a; Johansson,Bendtsen & Åkerlind, 2002; Tsai, Lin, Weng, Chen, & Chen, 2010). Holmqvist, et al.(2008a) kom fram till att om mer tid skulle ägnas åt hälsofrämjande arbete skulle flerkorta interventioner genomföras, detta trodde hela 93% av sjuksköterskorna. Deehanet.al (2002) konstaterade att sjuksköterskorna var en outforskad och förmodligen ävenoutnyttjad resurs vad gäller screening och korta interventioner gällande individer medett riskbruk av alkohol. Lock, et al. (2002) och Vadlamudi, Adams, Hogan, Wu, ochWahid, (2008) poängterar att sjuksköterskan i sitt dagliga arbete möter individer med ettriskbruk av alkohol och därför har stora möjligheter att diskutera alkoholfrågor samt ettutmärkt läge att påverka.Utbildning och kunskap gällande riskbruk av alkoholAalto, et al. (2001) och Deehan, et al. (2002) belyste sjuksköterskans kunskapsbristeroch utbildningsbehov inom området screening och korta interventioner bland individermed riskbruk av alkohol. Deehan, et al. (2002) lyfte fram att majoriteten avsjuksköterskorna hade genomgått någon form av utbildning under det senaste året meninte någon utbildning med fokus på alkohol. Endast 10% av sjuksköterskorna hadenågonsin fått utbildning om alkoholfrågor. Sjuksköterskorna valde istället utbildning9

som ansågs relevant till den enskilde sjuksköterskans verksamhet och alkoholutbildningprioriterades bort. Aalto, et al. (2001) beskrev att drygt hälften av sjuksköterskornakände att de hade de kunskaper och färdigheter som krävdes för att kunna diskuteraalkohol och påverka individens beteende. Tydliga kunskapsbrister och behov avpraktisk träning belystes då inte ens en femtedel av sjuksköterskorna kunde redovisa förvare sig en kort intervention eller tillvägagångssättet vid användning avscreeningsmetoderna CAGE och AUDIT (ibid.).Vidare beskrev Gassman (2007) att en stor andel sjuksköterskor aldrig användescreeningsinstrument för att bedöma patientens alkoholkonsumtion. Trots dettarapporterade Johansson, et al. (2002) att nästan alla sjuksköterskor uttryckte vikten avatt identifiera riskbruk av alkohol i ett tidigt skede för att kunna sätta in preventivaåtgärder och förebygga ohälsa. Heise (2010) fortsatte resonemanget genom att förklaraatt screeningsinstrument som en del av det dagliga arbetet har visat sig vara brahjälpmedel i identifikation av riskbruk av alkohol.Enligt Aalto, et al. (2001), Holmqvist, et al. (2008a) och Holmqvist, et al. (2008b)uttryckte majoriteten av sjuksköterskorna behov av mer utbildning om screening ochkorta interventioner samt samtalstekniker för att underlätta identifikation och vårdandetav patienter med ett riskbruk av alkohol. Holmqvist, et al. (2008b) och Lock, et al.(2002) konstaterade vidare att hur ofta sjuksköterskan frågade individer omalkoholkonsumtion berodde till viss del på hur mycket utbildning i alkoholfrågorsjuksköterskan hade fått. En stor andel av sjuksköterskorna som inte hade fått någonformell utbildning i screening och korta interventioner hade därför lite erfarenhet inomdetta område. Holmqvist, et al. (2008b) skrev att sjuksköterskor som hade genomgåttnågra få dagars utbildning i alkohol och hanteringen av riskbruk av alkohol merrutinmässigt ställde frågor till patienter än sina outbildade medarbetare. Deehan, et al.(2002) diskuterade anledningar till varför sjuksköterskor inte deltog i utbildningar trotsdet stora antalet sjuksköterskor som krävde mer träning. Dessa anledningar var blandannat tidsbrist, andra prioriteringar såsom barn och familjen samt tron om attutbildningen inte var relevant. De här omfattande kunskapsbristerna och svårigheter attdelta i utbildning uppgavs som barriärer till det hälsofrämjande arbetet (Aalto, et al.,2001; Deehan, et al., 2002; Johansson, et al., 2002).Deehan, et al. (2002) belyste att drygt hälften av sjuksköterskorna hade dåligtsjälvförtroende i arbetet med individer som hade ett riskbruk av alkohol.Huvudanledningen till detta uppgavs vara kunskapsbrist och osäkerhet omtillvägagångssättet efter att ett riskbruk identifierats. Lock, et al. (2002) skrev att mycketosäkerhet även fanns kring riktlinjer bland både patienter och sjuksköterskor särskilt närdet gällde vad ett standardglas alkohol är samt rekommendationer för vad som ansågsvara ett riskbruk av alkohol. Detta ledde till att en del sjuksköterskor istället använde sigav ungefärliga mått och gick mer utifrån individens tillvaro och hälsotillstånd vidbedömning av riskbruk av alkohol. Gassman (2007) och Johansson, et al. (2002)fortsatte resonemanget genom att belysa att sjuksköterskor mer regelbundet ställdefrågor om alkohol och använde sig av screeningsinstrument i de fall där individens hälsahade påverkats av alkohol och symtom och skador var synliga. Heise (2010) skrevvidare vikten av att sjuksköterskan inte väntar tills att riskbruket har gått så långt attindividen börjar visa tecken, symtom och skador på grund av sin överkonsumtion avalkohol. Holmqvist, et al. (2008b) belyser vidare att sjuksköterskorna inom10

företagshälsovården har en viktig roll eftersom de möter individer med ett riskbruk avalkohol i ett tidigt skede innan individerna själva valt att söka vård.Holmqvist, et al. (2008a) och Lock och Kaner (2004) jämförde sjuksköterskor som hadegenomgått utbildning och praktisk träning i omvårdnad av individer med riskbruk avalkohol med sjuksköterskor som inte hade fått träning. De sjuksköterskorna som hadefått utbildning om screening och korta interventioner rapporterade mer regelbundet attde utgick ifrån individens svar på screeningsformulär för att avgöra om individen var ibehov av en kort intervention. Holmqvist, et al. (2008a) belyste att sjuksköterskornamed utbildning angav tidsbrist som den största barriären medan de sjuksköterskor sominte hade fått någon utbildning, eller en mycket kort utbildning, istället rapporteradekunskapsbrist angående hur frågorna skulle ställas och vad som borde ingå i rådgivningsom det största hindret.Organisationens roll och motivationens betydelseSom tidigare nämnts finns det en paradox eftersom sjuksköterskan anser att det är avvikt att identifiera och ge korta interventioner till individer med ett riskbruk av alkohol,men det genomförs i liten utsträckning (Holmqvist, et al., 2008a). Aalto, Pekuri ochSeppä (2003) studerade under en treårsperiod ifall sjukvårdspersonal efter ett projekt istörre omfattning frågade sina patienter om alkohol. Resultatet visade dock motsatsen.Bevis för att utbildning i screening och korta interventioner underlättar finns, dock kandet efter dessa studier konstateras att utbildning inte ensamt behöver leda tillimplementering (Holmqvist, et al., 2008a).Vidare nämns osäkerheten på effekten av interventionerna som ett hinder till varföralkoholfrågan inte tas upp. Aalto, et al. (2001) förklarade att ett stort antalsjuksköterskor ansåg det betydelsefullt att kunna se effekten av de kortainterventionerna i tidigare studier för att bli övertygade om dess effektivitet. Kääriäinen,Sillanaukee, Poutanen och Seppä, (2001) styrkte detta genom att förklara hur ökadkunskap och motivation om korta interventioner kunde underlätta och engagerasjuksköterskor till att utföra dem mer regelbundet. Aalto, et al. (2001) fastslog att endast65% av sjuksköterskorna tyckte att det var värt att fråga patienterna omalkoholkonsumtion. Lock och Kaner (2010) identifierade ett annat problem, nämligenatt endast drygt hälften av de individer som genomgått screening med AUDIT fick enkort intervention. Holmqvist, et al. (2008a) lyfter fram motivationen som en viktigkomponent när förändringar ska genomföras på ett lyckat sätt. En knapp majoritet avsjuksköterskorna enligt Deehan, et al.(2002) kände att inget kunde förmå dem att ta påsig mer arbete inom detta område eftersom de ansåg att deras sammanlagdaarbetsbelastning var så hög. Detta trots att de hade kännedom om att flera av depatienter som de till vardags vårdade led av kroniska sjukdomar som hade orsakats ellerförvärrats av alkohol.Vadlamudi, et al. (2008) tog upp vinster som sjuksköterskan kan ta till sig i sitthälsofrämjande arbete, nämligen att screening och korta interventioner leder tillförebyggande av skada samt att det är kostnadseffektivt. Heise (2010) beskrevytterligare vikten av att ta till vara på möjligheten att utföra interventioner i ett tidigtskede samt lägga fokus på att upptäcka riskbruk innan det hinner utvecklas till ett11

missbruk eller beroende. Johansson, et al. (2002) och Willaing och Ladelund (2005)lade tyngd på vikten av att sjuksköterskorna uppmuntras till att utföra dethälsofrämjande arbetet hos individer med ett riskbruk av alkohol.Känslor och attityder inför individer med riskbruk av alkoholEnligt Lock, et al. (2002) fanns det varierande reaktioner bland sjuksköterskorna vidmötet med individer som hade ett riskbruk av alkohol. Vissa sjuksköterskor valde attsläta över problemet utan att sätta in åtgärder medan andra hanterade problemet genomatt identifiera de bakomliggande orsakerna till varför individen hade ett riskbruk samt fåen djupare förståelse för hur alkoholen påverkar individens liv. Ytterligare faktorer somlyftes fram var sjuksköterskornas och patienternas attityder kring ämnet alkohol ochalkoholkonsumtion. Det ansågs vara ett känsligt ämne som var svårt att diskutera förbåde sjuksköterskorna och patienterna och attityderna kunde antingen underlätta ellerförhindra diskussionen (ibid.). Sjuksköterskorna rapporterade att patienternas reaktionerpå att få frågan om alkoholkonsumtion kunde pendla mellan negativa och positiva menatt de upplevde att majoriteten av individerna reagerade negativt på att få frågan (Aalto,et al., 2001; Johansson, et al., 2002; Kääriäinen, et al., 2001; Lock, et al., 2002). Lock,et al. (2002) och Holmqvist, et al. (2008b) skrev vidare att individens negativareaktioner på att diskutera bruk av alkohol med sjuksköterskan kunde skapa storabarriärer till det hälsofrämjande arbetet. Ungefär en femtedel av sjuksköterskornauppgav att huvudanledningen till att inte ta upp ämnet för diskussion var oro över attutlösa negativa reaktioner hos patienterna (Holmqvist, et al., 2008a). Individernasreaktioner som sjuksköterskorna noterade enligt Lock, et al. (2002) kunde skilja sig frånaggression, rädsla och förlägenhet där situationen upplevdes som genant och besvärligtill att individerna ville prata om sitt alkoholbruk på ett ärligt och tillmötesgående sätt.Fortsättningsvis påpekade Johansson, et al. (2002) och Willaing och Ladelund (2005) attsjuksköterskans interventioner inte påverkade eller förstörde relationen som byggts upptill individen trots att en del sjuksköterskor ansåg detta och bör därför inte ses som enbarriär eller anledning att inte utföra detta arbete.Sjuksköterskor med mer positiva attityder gentemot diskussionen av alkoholkonsumtionanvände sig istället av humor för att neutralisera stämningen och var mer förberedda atthantera individens reaktioner som en naturlig del av arbetet (Holmqvist, et al., 2008b;Lock, et al., 2002). Lock, et al. (2002) belyste vidare att en del sjuksköterskor kändemindre engagemang när de märkte att individerna inte var ärliga eller mottagliga förinformation och detta resulterade i minskad hälsofrämjande aktivitet. Vidare beskrevsmisstron som de flesta sjuksköterskorna kände under samtalet med individer med ettriskfyllt bruk av alkohol och hur de misstänkte att individerna höll tillbaka information.Detta ledde till att sjuksköterskorna var mer försiktiga med att ge råd. Ytterligare enfaktor som påverkade det hälsofrämjande arbetet var sjuksköterskans egen syn påalkohol och alkoholdrickande. Då sjuksköterskorna själva regelbundet drack alkohol,speciellt i samma mängder som individen i fråga, eller om sjuksköterskan upplevde attindividen hade en välfungerande vardag var de mer tveksamma till att reagera påriskbruk av alkohol och sätta in hälsofrämjande åtgärder (ibid.).12

DiskussionMetoddiskussionSökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl, däremot exkluderades Gamla SveMedeftersom sökningarna inte bidrog till fler artiklar som motsvarade syftet. I sökningarnaanvändas fritext till en stor del vilket kan ses som en styrka eftersom det försäkrade attden mest aktuella forskning fångades samt säkerställde att inga data missades.Resultatartiklarna är granskade utifrån Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall,utifrån relevans, kultur och hur aktuell forskningen är. En strävan fanns att hitta artiklarsom kunde relateras till den svenska sjukvården och kulturen. Tre av artiklarna var frånSverige, två från Finland, en från Danmark, tre från Storbritannien, tre från Amerika ochen från Taiwan. Det kan ses som en svaghet att en artikel är ifrån Taiwan men eftersomden är aktuell, diskuterar kulturella skillnader samt styrkte artiklar ifrån denvästerländska kulturen kunde denna inkluderas. En klar styrka i arbetet är att flertaletstudier fokuserar på sjuksköterskan och sjuksköterskerollen. Dock belyser ett antalartiklar även läkarens perspektiv. Detta har inte påverkat resultatet på grund av attendast sjuksköterskans roll har analyserats. Varje artikel har noggrant värderats för attsäkerställa dess relevans i denna litteraturstudie.Endast en artikel som valdes till urval 2 var av kvalitativ ansats men detta anses intevara en svaghet eftersom ett stort antal kvantitativa artiklar berörde känslor och attityderbland sjuksköterskor. En ytterligare sökning efter fler kvalitativa artiklar genomfördesutan framgång vilket kan betraktas som anmärkningsvärt eftersom fler kvalitativaartiklar i större utsträckning kunde ha styrkt de kvantitativa vilket skulle kunna ha getten djupare förståelse. Däremot gör de kvantitativa artiklarna att resultatet med störresäkerhet kan generaliseras till en bredare population.När artiklarna lästes igenom och allt material bearbetades verkade det till en börjanlämpligt att dela in resultatet i faktorer som underlättar och faktorer som hindrarsjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk avalkohol. Dock framkom det tydligt att det var svårt att gruppera materialet under dessatvå rubriker eftersom de gick in i varandra. Därför gjordes istället en analys genomkodning för att få en överblick och skapa kategorier. Samband urskiljdes och färgeranvändes för att lättare kunna bearbeta all data. Genom detta arbetssätt utmärkte sigfyra kategorier som belyste faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitt hälsofrämjandearbete. Tidsbrist var en återkommande term som passade in under flera rubriker ochdärför var det problematiskt att tilldela tidsbrist en egen rubrik. Efter reflektion kanämnet anses vara brett och det kan vara svårt att belysa alla faktorer som kan påverkasjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbetet bland individer med riskbruk av alkohol.Därför begränsades syftet till att belysa de faktorer som togs upp i de utvalda artiklarna.Det bör förtydligas att det kan finnas flera faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitthälsofrämjande arbetet som inte nämns i detta arbete.Artiklarna diskuterar inte genus specifikt men det kan tilläggas att en omfattandemajoritet av sjuksköterskorna i studierna var kvinnor. Det kan spekuleras i att resultaten13

kunde sett annorlunda ut ifall proportionerna mellan kvinnor och män inomsjuksköterskeyrket varit mer jämlik.ResultatdiskussionFör att värdera resultatartiklarnas vetenskapliga kvalitet användes bedömningsmallenutvecklad av Carlsson och Eiman (2003) som utgångspunkt. Mallen ansågs otydligeftersom det fanns möjligheter till personliga tolkningar. Den var även svår att appliceravilket kan har resulterat i att vissa artiklar kan har poängsatts på ett felaktigt sätt. Dettaanses däremot inte påverkar arbetet eftersom det inte var några oklarheter i vilken gradsom skulle tilldelas artiklarna. Artiklarna graderades från grad I till grad III. Artiklarnasom graderades till grad I ansågs vara av hög vetenskaplig kvalitet och de somgraderades till den lägsta graden, grad III, ansågs innehålla de minimala kraven på envetenskaplig text. De artiklar som granskades till grad II hade antingen ett stort bortfall,inte redovisat bortfallets betydelse för resultatet eller blivit godkända av någon etiskkommitté. Eftersom artiklarna ändå ansågs bidra till resultatet inkluderades de för attberika resonemanget. Totalt var det endast tre artiklar som hade fått ett etisktgodkännande vilket är en styrka för dessa artiklar men en svaghet för arbetet i sinhelhet.Flertalet av de kvantitativa artiklarna innehöll stora urval baserade på många individervilket kan ses som en styrka eftersom de resultaten med större sannolikhet kangeneraliseras till en bredare population. Detta leder dock till svårigheter att undvikabortfall vilket kan ses i majoriteten artiklar. Detta kan anses vara en svaghet eftersom desom inte deltog i studierna kunde ha bidragit med ytterligare åsikter som kunde hapåverkat resultaten. Även egenskaperna på de individer som inte inkluderades kantänkas skilja från de respondenter som ingick i de olika studierna. Anledningarna till destora bortfallen var bland annat tidsbrist, att studierna inte prioriterades och dödsfall.Ytterligare en anledning som förklarade de stora bortfallen var när individerna inteuppfyllde inklusionskriterierna som forskarna utformat.Av alla svenskar har cirka en och en halv miljon ett riskbruk av alkohol (Holmqvist,2009). Detta har stora konsekvenser för den enskildas hälsa eftersom det föreligger enökad risk för skada, att utveckla ett missbruk samt en mängd olika sjukdomar(Socialstyrelsen 2010; Søgaard-Nilsen, 2009). Även utifrån ett samhällsperspektivinnebär riskbruk av alkohol och de medföljande skadorna och sjukdomarna högakostnader och en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Den exakta summan på vadalkoholen kostar samhället vad gäller vård, skador på egendom och andra materiellakostnader är svårt att räkna ut men en förmodad siffra år 2006 var 158 miljarder kronor,(CAN, 2010). Till följd av flera olika faktorer, både politiska och kulturella, haralkoholkonsumtionen fått en större plats i samhället och allt fler individer berörs(Leifman, 2005; Wetterberg, 2009). Detta medför krav på ökade insatser för att hanteraden höga alkoholkonsumtionen samt konsekvenserna av denna.Ett av Sveriges elva folkhälsomål siktar på att minska konsumtionen av alkohol ibefolkningen (FHI, 2003). Som tidigare nämnts befinner sig sjuksköterskan i enfördelaktig position för att tidigt upptäcka och behandla riskbruk av alkohol (Naidoo &Wills, 2007; SSF, 2008). Däremot har forskningen bevisat att aktiviteten blandsjuksköterskor inom detta område är låg (Holmqvist, et al., 2008a). I litteraturen14

diskuteras olika metoder för att upptäcka och behandla riskbruk av alkohol samt desseffektivitet. Det framkom i flera studier att screening och korta interventioner har visatsig effektiva när det gäller att tidigt sätta in åtgärder för att hjälpa individer med ettriskbruk av alkohol (Heise, 2010; Vadlamundi, et al., 2008). Även på lång sikt visadedet sig att interventionerna gav goda och långvariga resultat (Nilssen, 2004). Trotsdenna vetskap finns det inga garantier för att det hälsofrämjande arbetet ochimplementeringen av korta interventioner utförs. Syftet med arbetet var att belysafaktorer som kan påverka sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete gällande individermed ett riskbruk av alkohol och det framkom tydligt att det kvartstår mycket arbete frånolika aktörer inom området. Eftersom det finns ett flertal faktorer som måste vävassamman är det inte givet att ett implementeringsprojekt lyckas. Det behöver inte bero påeffektiviteten av den korta interventionen i sig utan skäl till ett misslyckande iimplementeringen kan bland annat orsakas av tidsbrist, kunskapsbrist och brist påmotivation.Korta interventioner beskrivs vara effektiva gällande vården av patienter med ettriskbruk av alkohol (Kaner, Lock, Heather, McNamee & Bond, 2003; Kääriäinen, et al.,2001; Nilssen, 2004; Roche & Freeman, 2004). Däremot menar Lock, et al. (2005) attdet inte finns någon skillnad i effektiviteten av korta interventioner och standardiseradrådgivning. En möjlig förklaring till detta kan vara att korta interventioner innebär attanvändaren utgår ifrån en mall för att lättare kunna styra samtalet och försäkra sig omatt alla punkter för diskussion har tagits upp. Det finns inget som säger att desjuksköterskor som ingick i studier där standardiserad rådgivning ansågs lika effektivinte hade en väl inövad mall i huvudet som gav ett likvärdigt slutresultat. Det kandiskuteras att fördelen med korta interventioner är att sjuksköterskan kan erbjudasamma vårdkvalité till alla patienter med ett riskbruk av alkohol, vilket HSLunderstryker vikten av (SFS 1982:763). Även kontinuitet och rutiner i vårdenunderlättas. Holmqvist, et al. (2008a) talade om att majoriteten sjuksköterskor önskadefler rutiner och mer stöd från organisationen för att underlätta det hälsofrämjandearbetet.En orsak till att alkoholproblem har förvärrats är den växande acceptansen avalkoholkonsumtionen i samhället (Lacey, 2009). Detta får konsekvenser för dethälsofrämjande arbetet när sjuksköterskan själv konsumerar alkohol och har entillåtande syn på alkoholkonsumtion som gör att riskbruk hos patienter inte anses somett problem. Gassman (2007) och Johansson, et al. (2004) fortsatte resonemanget genomatt belysa att sjuksköterskor ställde fler frågor om alkohol och använde sig avscreeningsinstrument i de fall där individens symtom och skador var synliga. Det kanvara en farlig utveckling om sjuksköterskorna självständigt börjar avgöra vilka som är ibehov av en kort intervention. Detta eftersom föreställningar och stigmatiseringomedvetet kan påverka urvalet och på så vis felaktigt utesluta individer i behov av enhälsoinriktad intervention. En föreställning som berörs i ett flertal studier utgår ifrån attalkohol har varit förknippat med manlighetsideal och traditionellt sett har män alltidkonsumerat större mängder alkohol (Willner, 2005). Sjuksköterskan får dock inte låtasig påverkas av detta och måste bortse ifrån traditionen för att kunna identifiera riskbrukäven hos kvinnor i samma omfattning. Dessutom menar Leifman (2005) att traditionenhåller på att förändras eftersom alkoholkonsumtionen bland kvinnor kraftigt ökat ochdärmed är det av avgörande betydelse att sjuksköterskan inte låter föreställningarpåverka sina beslut.15

Sorocco och Ferrell (2006) belyser äldre individer med ett riskbruk av alkohol somytterligare en grupp som sjuksköterskan måste erbjuda korta interventioner till i enstörre utsträckning. Anledningar till varför det hälsofrämjande arbetet inte prioriterasbland äldre är bland annat skepsis relaterat till behandlingens effektivitet samtpersonalens tro om att det är för sent att påverka (ibid.). Detta gör att äldre utgör en storgrupp individer som får leva med ett oupptäckt och obehandlat riskbruk av alkohol.Vidare belystes genom forskningens resultat att hälsopromotion överlag ärunderprioriterat. En klar majoritet av sjuksköterskorna enligt Holmqvist, et al. (2008a)styrkte detta påstående eftersom de ansåg att mer tid ägnat åt hälsopromotion skulleuppmuntra en ökat aktivitet. Även HSL (SFS 1982:763) betonar i § 2 C att ”hälso- ochsjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa.” Genom förebyggande arbete kankostnaden av alkoholens konsekvenser och dess påverkan på samhället minskas. Utifråndetta resonemang bör de korta interventionerna få en högre prioritet inom samhälletssamtliga vårdinstanser. Svårigheten kan ligga i att uppskatta de exakta vinsterna ilängden och därmed förhindra framgången av det preventiva arbetet vad det gälleralkoholfrågor.Sjuksköterskorna behövde även motivation och bevis som talade för en god effekt avscreening och korta interventioner. Detta eftersom endast en knapp majoritet avsjuksköterskorna enligt Aalto, et al. (2001) ansåg att det var värt att fråga omalkoholkonsumtion. Sjuksköterskorna menade att det hälsofrämjande arbetet integenomfördes i brist på evidens. Det ingår i sjuksköterskans profession att självständigtansvara för sin kunskapsinhämtning och utveckling av yrkeskompetensen livet ut(Socialstyrelsen, 2005; SSF, 2007). Därför anses denna argumentation vara svageftersom varje enskild sjuksköterska har ett ansvar att hålla sig à jour.Ytterligare en faktor som genomsyrade ett flertal studier var tidsbrist och dess påverkanpå det hälsofrämjande arbetet (Gassman, 2007; Holmqvist, et al., 2008a; Johansson, etal., 2002; Tsai, et al., 2010). Deehan et al. (2002) rapporterade att tidsbrist var en av defrämsta faktorerna som avgjorde om screening och korta interventioner genomfördes.En knapp majoritet av sjuksköterskorna angav att inget kunde förmå dem att ta på sigmer arbete inom detta område eftersom de ansåg att deras sammanlagdaarbetsbelastning redan var så hög. En möjlig lösning tas upp av Bendtsen, Holmqvistoch Johansson (2007) och Trinks, Festin, Bendtsen och Nilsen (2010), nämligen genomimplementering av screening och korta interventioner via ett datorbaserat program.Varje patient bads svara på frågor angående sina alkoholvanor på datorn och utifrånsvaren fick patienten en utskriven bedömning om sin risknivå, feedback om skadorna aven riskabel alkoholkonsumtion samt råd om hur konsumtionen kunde minskas. Dettakunde likställas med en kort intervention. Resultatet av implementeringsprojektet var attmajoriteten av individernas konsumtion av alkohol minskades. Metoden ansågs varatidssparande av sjukvårdspersonal, även personliga faktorer som i vanligt fallförhindrade det hälsofrämjande arbetet såsom sjuksköterskans obehagskänslor ochrädsla att ta upp ämnet kunde undvikas. På så sätt upplevde en stor andel avsjuksköterskorna att den goda relationen till patienter skyddades (ibid.). Detta trots ettflertal studier lägger fram bevis på att relationen inte påverkas när sjuksköterskan ställeralkoholfrågor (Johansson, et al., 2002; Willaing & Ladelund, 2005). Utmaningar medden datorbaserade tekniken blir däremot att fånga upp alla individer, särskilt äldrepersoner som i större utsträckning valde att inte genomföra den datoriseradeinterventionen. Tekniken kan ses som en självklar utveckling inom alla delar av16

sjukvården men det svåra målet är att försäkra sig om att alla individer inkluderas ochhar möjlighet att ta del av utvecklingen.Även utbildning och kunskapsbehov påverkade sjuksköterskans aktivitet vad det gällerhälsopromotion. Flertalet studier drog kopplingar mellan utbildning och frekvensen avalkoholscreening och utförandet av korta interventioner (Holmqvist, et al., 2008b; Lock,et al., 2002). Kääriäinen, et al. (2001) tog även upp att sjuksköterskan inte tror på sinegen förmåga att påverka patienternas alkoholvanor men enligt Deehan, et al. (2002)kan sjuksköterskan genom kunskap och träning inom området stärka sitt självförtroendevilket kan leda till en mer aktiv roll inom hälsopromotion.När sjuksköterskan erhåller erfarenhet och evidensbaserad kunskap är det lättare försjuksköterskan att leva sig in i patientens livssituation, upptäcka riskbruk samt få enökad förståelse för de bakomliggande orsakerna (Lock, et al., 2002). Søgaard-Nilsen(2009) tar upp att alkohol har blivit en vanligare copingstrategi när individen ställs införhöga krav, sociala förväntningar och svåra livshändelser. Detta kan sjuksköterskan hastor nytta av att veta i sitt hälsofrämjande arbete eftersom det bidrar till en ökadmedvetenhet och ökad förmåga att identifiera utsatta individer. Vid utförandet av kortainterventioner till individer med ett riskbruk av alkohol bör sjuksköterskan ha vetskapenom eventuella bakomliggande orsaker till alkoholkonsumtionen och arbeta för atterbjuda stöd.Forskningens fokus har under de senaste decennierna enligt Nilsen (2010) till stor dellegat på screening och korta interventioner inom primärvården och fler studier somutspelar sig inom den somatiska vården behövs för att öka och underlättaimplementeringen av korta interventioner. Överlag visar studierna på positiva effekter,men mer forskning behövs för att belysa faktorer som förhindrar implementeringen avscreening och korta interventioner samt hur de påverkar sjuksköterskan i sitthälsofrämjande arbete.KonklusionLitteraturstudien lyfter fram flera faktorer som påverkar sjuksköterskan i sitthälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol. Sjuksköterskansuppfattning om vad som ingår i sjuksköterskerollen har stor betydelse för utförandet avhälsopromotion. Majoriteten av sjuksköterskorna tycker att screening för riskbruk avalkohol och utförandet av korta interventioner ingår i rollen och anses viktigt. Dock kanaktiviteten inom området förbättras i praktiken eftersom få sjuksköterskor regelbundetställer frågor till patienter om alkohol. Utbildning visar sig vara en faktor som påverkarsjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor som har fått speciellutbildning inom ämnet alkohol har betydligt bättre förutsättningar för att genomföraarbetet på ett effektivt, regelbundet och lyckat sätt. Utbildning ihop med erfarenhetinom området visar sig bidra till ett ökad självförtroende vilket kan underlätta arbetet.Vikten av att känna sig motiverad, att kunna se effekterna av screening och kortainterventioner samt att få stöd ifrån organisationen och medarbetarna kan leda till enökad aktivitet. Sjuksköterskans egna känslor och attityder är ytterligare faktorer sompåverkar sjuksköterskan i sitt arbete. Det hälsofrämjande arbetet kan försvåras dåsjuksköterskan har negativa attityder gentemot riskbruk av alkohol, är orolig över att17

utlösa negativa reaktioner hos individen samt ifall sjuksköterskan själv dricker alkoholpå ett skadligt sätt.ImplikationScreening och korta interventioner har visat sig ha goda resultat men utmaningarkvarstår vad det gäller att implementera arbetssättet i rutinerna inom hälso- ochsjukvården. En aspekt som kan förmodas underlätta vidare forskning är tydliggörandetav definitioner och begrepp. Fler studier som fokuserar på hur arbetet kan underlättasför hälso- och sjukvårdspersonal behövs samt fler försök att påvisakostnadseffektiviteten på sikt. Vidare bör fler kvalitativa studier genomföras därsjuksköterskor själva kan dela med sig av sina upplevelser. Även studier där individermed ett riskbruk av alkohol kan uttrycka sina erfarenheter hade gynnat omvårdnaden avdessa patienter. Flertalet studier som hittills gemomförts har fokuserat på primärvården,därför behövs det mer forskning riktad mot sjukhusmiljön för att i större utsträckningäven på sjukhus kunna applicera screening och korta interventioner.Eftersom individer med ett riskbruk av alkohol är en enormt stor grupp och metodernaför att kunna informera om samt påverka till en mer hälsosam livsstil är relativt enklaborde detta vara ett område värt att satsa på. Redan under sjuksköterskeutbildningen börAUDIT, CAGE och MERASÅ i större utsträckning studeras för att underlättaomvårdnadsarbetet. På detta sätt kan institutionerna förse blivande sjuksköterskor meden grund att stå på samt enkla och effektiva mallar att utgå ifrån.Alkohol är idag accepterat av allmänheten, dock kvarstår hinder kring att prata omämnet vilket försvårar det hälsofrämjande arbetet. Detta leder till okunskap ochförutsättningar för problemet att växa. Bara att våga prata om alkohol och ta upp fråganom alkohol i praktiken är en god början. Det hälsofrämjande arbetet är på frammarschmen mer insatser behövs för att hindra onödigt lidande och höga kostnader. Problemetär svårigheten att mäta ökad livskvalitet som en vinst i pengar och därmed svårighetenatt påverka politiker att satsa mer pengar inom det hälsofrämjande arbetet.18

Referenser*Aalto, M., Pekuri, P., & Seppä, K. (2001). Primary health care nurses' and physicians'attitudes, knowledge and beliefs regarding brief interventions for heavydrinkers.[Electronic version]. Addiction, 96(2), 305-311.*Aalto, M., Pekuri, P., & Seppä, K. (2003). Primary health care professionals activity inintervening in patients' alcohol drinking during a 3-year brief interventionimplementation project. [Electronic version]. Drug and alcohol dependence, 69(1), 9-14.Aasland, O. G., Nygaard, P., & Nilsen, P. (2008). The long and winding road to widespreadimplementation of screening and brief intervention for alcohol problems. A historicaloverview with special attention to the WHO initiatives. [Electronic version]. NordicStudies on Alcohol and Drugs, 25(6), 469–476.Andréasson, S. (2005). Allmänna hälsoeffekter av måttlig alkoholkonsumtion. S.Andréasson., & P. Allebeck, (red.), Alkohol och hälsa; en kunskapsöversikt omalkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa (s. 36-42). Stockholm: Statensfolkhälsoinstitut.Andréasson, S., & Allebeck, P. (2005). Inledning – begrepp och definitioner. S.Andréasson., & P. Allebeck, (red.), Alkohol och hälsa; en kunskapsöversikt omalkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa (s. 10-12). Stockholm: Statensfolkhälsoinstitut.Bandura, A. (1982). Self-efficacy mechanism in human agency. [Electronic version].American Psychologist, 37(2), 122-147.Bendtsen, P., Holmqvist, M., & Johansson, K. (2007). Implementation of computerizedalcohol screening and advice in an emergency department – a nursing staff perspective.[Electronic version]. Accident and Emergency Nursing, 15(1), 3-9.Bergstrand, M. (2004). Inledning. M. Bergstrand, (red.), Hälsorådgivande samtal (s. 11-15). Lund: Studentlitteratur.Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Hämtad 2010-11-30 från:http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdfCentralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN]. (2010). Vad kostaralkoholmissbruket det svenska samhället? Hämtad 2010-12-17 från:http://www. can.se/sa/node.asp?node=2653Dahl, G., & Thakker-Damström, K. (1998). Så kan primärvården påverka patientensalkoholvanor: ”Enkel intervention” ger nytt perspektiv på behandlingen. [Electronicversion]. Läkartidningen, 95(43), 4726-4730.

*Deehan, A., McCambridge, J., Ball, D.M., & Strang, J. (2002). Increasing practice nurseaccess to alcohol training. [Electronic version]. Drug and alcohol rewiew, 21(3), 281-286.Eklund, A. (2004). Akuta och kroniska konsekvenser av alkoholkonsumtion. A. Eklund,(red.), Om kroppens omsättning av kolhydrat, fett och alkohol (s. 177-198). Lund:Studentlitteratur.Farmaceutiska Specialiteter i Sverige [FASS]. (2010). Beroendetillstånd, alkohol. Hämtad2010-11-22 från:http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=513Forsberg, L., & Magoulias, E. (2006). Alkohol-, drog- och spelberoende. L.J. Öst, (red.),KBT; Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin (s. 245-261). Stockholm: Natur ochKultur.Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. F. Friberg, (red.), Dags för uppsats –vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 71-82). Lund: Studentlitteratur.*Gassman, R.A. (2007). Practitioner-level predictors of alcohol problems detection andmanagement activities. [Electronic version]. Journal of Substance Use, 12(3), 191-202.*Heise, B. (2010). Healthcare system use by risky drinkers: a secondary data analysis.[Electronic version]. Journal of the American Academy of Nurse Practitioner, 22(5),256-263.*Holmqvist, M., Bendtsen, P., Spak, F., Rommelsjö, A., Geirsson, M., & Nilsen, P.(2008a). Asking patients about their dinking A national survey among primary healthcare physicians and nurses in Sweden. [Electronic version]. Addictive behaviors, 33(2),301-314.*Holmqvist, M., Hermansson, U., & Nilsen, P. (2008b). Towards increased alcoholintervention activity in Swedish occupational health services. [Electronic version].International Journal of Occupational Medicine and environmental Health, 21(2), 179-187.Holmqvist, M. (2009). Addressing alcohol: alcohol prevention in Swedish primary andmaternity health care and occupational health services. Hämtad 2010-11-25 från:http://www.avhandlingar.se/avhandling/ce08aba3c2/*Johansson, K., Bendtsen, P., & Åkerlind, I. (2002). Early intervention for problemdrinkers: readiness to participate among general practitioners and nurses in Swedishprimary health care. [Electronic version]. Alcohol and alcoholism, 37(1), 38-42.Johansson, K., & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk. Stockholm: Natur och Kultur.Kaner, E., Lock, C., Heather, N., MaNamee, P., & Bond, S. (2003). Promoting briefalcohol intervention by nurses in primary care: a cluster randomised controlled trial.[Electronic version]. Patient education and counseling, 51(3), 277-284.

Kääriäinen, J., Sillanaukee, P., Poutanen, P., & Seppä, K. (2001). Opinions on alcoholrelatedissues among professionals in primary, occupational, and specialized health care.[Electronic version]. Alcohol and alcoholism, 36(2), 141-146.Korp, P. (2004). Inledning. P. Korp, (red.), Hälsopromotion (s. 7-14). Lund:Studentlitteratur.Korp, P. (2004). Vad är hälsopromotion? P. Korp, (red.), Hälsopromotion (s. 15-32). Lund:Studentlitteratur.Lacey, J. (2009). Alcohol brief interventions: exploring perceptions and training needs.[Electronic version]. Community Practitioner, 82(6), 30-33.Leifman, H. (2005). Alkoholen i Sverige – konsumtion och dryckesmönster. S.Andréasson., & P. Allebeck, (red.), Alkohol och hälsa; en kunskapsöversikt omalkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa (s. 15-35). Stockholm: Statensfolkhälsoinstitut.*Lock, C.A., Kaner, E., Lamont, S., & Bond, S. (2002). A qualitative study of nurses'attitudes and practices regarding brief alcohol intervention in primary health care.[Electronic version]. Journal of Advanced Nursing, 39(4), 333-342.*Lock, C.A., & Kaner, E. (2004). Implementation of brief interventions by nurses inprimary care: do non-clinical factors influence practice? [Electronic version]. Familypractice, 21(3), 270-275.Lock, C.A., Kaner, E., Heather, N., Doughty, J., Crawshaw, A., McNamee, P., et al. (2005).Effectiveness of nurse-led brief alcohol intervention: a cluster randomized controlledtrial. [Electronic version]. Journal of Advanced Nursing, 54(4), 426-439.Naidoo, J., & Wills, J. (2007). Del 1 - Drivkrafter för folkhälsa och hälsofrämjande arbete.Från teori till praktik. J. Naidoo., & J. Wills, (red.), Folkhälsa och hälsofrämjandeinsatser (s. 23-58). Lund: Studentlitteratur.Nationalencyklopedin. (2010). Screening. [Electronic version]. Hämtad 2010-11-26 från:http://www.ne.se/screeningNilsen, P. (2010). Brief alcohol intervention – where to from here? Challenges remain forresearch and practice. [Electronic version]. Addiction, 105(6), 954-959.Nilssen, O. (2004). Long-term effect of brief intervention in at-risk alcohol drinkers: a 9-year follow-up study. [Electronic version]. Alcohol & Alcoholism, 39(6), 548-551.Roche, A.M., & Freeman, T. (2004). Brief interventions: good in theory but weak inpractice. [Electronic version]. Drug and alcohol review, 23(1), 11-18.Rydén, O., & Stenström, U. (2008). Att möta sin sjukdom – coping och försvarsstrategier.O. Rydén., & U. Stenström, (red.), Hälsopsykologi: psykologiska aspekter på hälsa ochsjukdom (s. 92-115). Stockholm: Bonnier.

Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. A.K. Edberg & H. Wijk, (red.), Omvårdnadensgrunder: Hälsa och ohälsa (s. 743-744). Lund: Studentlitteratur AB.Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:Socialstyrelsen.Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 2010-11-25 från:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdfSocialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak,alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning 2010, Preliminärversion. Hämtad 2010-11-25 från:http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18147/2010-10-15.pdfSorocco, K.H., & Ferrell, S.W. (2006). Alcohol use among older adults. [Electronicversion]. The Journal of General Psychology, 133(4), 443-467.Statens folkhälsoinstitut [FHI]. (2003). Sveriges elva folkhälsomål. Hämtad 2010-12-10från:http://www.lillaedet.se/archive/kansli/11%20nationella%20folkh%C3%A4lsom%C3%A5l.pdfStatens folkhälsoinstitut [FHI]. (2010). Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård:riskbruksprojektet – bakgrund, strategi, resultat. Hämtad 2010-11-24 från:http://www.fhi.se/PageFiles/9506/R2010-05-Alkoholfragor-halso-sjukvard.pdfSvensk författningssamling [SFS] 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2010-11-23 från: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjandearbete. Hämtad 2010-11-20 från:http://www.swenurse.se/Svensksjukskoterskeforening/Verksamhet/Halsoframjandearbete/Strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2010). Alkohol – en viktig hälsofråga. Hämtad 2010-11-24 från:http://www.swenurse.se/Press--Nyheter/Press/Pressmeddelande-Alkohol-ar-fortfarandeett-av-de-storsta-hoten-mot-god-folkhalsa/Søgaard-Nielsen, A. (2009). Behandling av alkoholproblem: verktyg förpsykosocialbehandling vid missbruk eller beroende av alkohol. Stockholm: Gothiaförlag.

Trinks, A., Festin, K., Bendtsen, P., Nilsen, P. (2010). Reach and effectiveness of acomputer-based alcohol intervention in a Swedish emergency room. [Electronicversion]. International Emergency Nursing, 18(3), 138-146.*Tsai, Y.F., Tsai, M-C., Lin, Y-P., Weng, C-E., Chen, C-E., & Chen, M.C. (2010).Facilitators and barriers to intervening for problem alcohol use. [Electronic version].Journal of advanced nursing, 66(7), 1459-1468.*Vadlamudi, R.S., Adams, S., Hogan, B., Wu, T., & Wahid, Z. (2008). Nurses’ attitudes,beliefs and confidence levels regarding care for those who abuse alcohol: Impact ofeducational intervention. [Electronic version]. Nurse education in practice, 8(4), 290-298.Wetterberg, G. (2009). Alkoholen, samhället och arbetslivet. Stockholm: SNS förlag.*Willaing, I., & Ladelund, S. (2005). Nurse counseling of patients with anovercomsumption of alcohol. [Electronic version]. Journal of Nursing Scholarship,37(1), 30-35.Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. A.K. Edberg & H. Wijk, (red.),Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 28). Lund: Studentlitteratur AB.Willner, S. (2005). Alkoholpolitik och hälsa hos kvinnor och män. J. Sundin., C. Hogstedt.,J. Lindberg., & H. Moberg, (red.), Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv (s. 178-219). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.World Health Organization [WHO]. (1986). Ottawa charter for health promotion. Firstinternational conference on health promotion Ottawa, 21 November 1986. Hämtad2010-11-23 från:http://www.who.int/hpr/NPH/docs/ottawa_charter_hp.pdfWorld Health Organization [WHO]. (2007). Alcohol. Hämtad 2010-12-17 från:http://who.int/substance_abuse/facts/alcohol/en/print.html

Tabell 2. Sökhistorik Bilaga I:1Databas Datum Sökord/limits AntalträffarCinahl101110 Nurses (Heading,explode)ANDAlcohol* (Fritext)ANDIntervention* (Fritext)LästaabstractUrval 1 Urval 230 12 4 2CinahlPubMedLimits: År 2000 –2010; Englishlanguage; ResearchArticle101110 Nurs* (Fritext)ANDBrief intervention*(Fritext)ANDAlcohol* (Fritext)Limits: År 2000 –2010; Englishlanguage; ResearchArticle101110 Attitude of HealthPersonnel (MeSHterm)ANDNurs* (Fritext)ANDAlcohol intervention*(Fritext)Limits: År 2000–2010; Englishlanguage; only itemswith abstract48 20 12 211 9 7 4

PubMedPubMedPubMed101110 Nurse's Role (MeSHterm)ANDAlcohol* (Fritext)ANDIntervention* (Fritext)Limits: År 2000–2010; Englishlanguage; only itemswith abstract101110 Nurs* (Fritext)ANDRisky drinking(Fritext)Limits: År 2000–2010; Englishlanguage; only itemswith abstract101110 Nurs* (Fritext)ANDProblem drinker*(Fritext)ANDAlcohol* (Fritext)Limits: År 2000–2010; Englishlanguage; only itemswith abstractBilaga I: 246 18 9 226 13 6 216 4 2 1177 76 40 13

Tabell 3. ArtikelöversiktPublikationsårLandDatabas2001FinlandPubMedFörfattare Titel Syfte MetodUrvalAalto, M.,Pekuri, P., &Seppä, K.Primaryhealth carenurses' andphysicians'attitudes,knowledgeand beliefsregardingbriefinterventionfor heavydrinkersAtt identifierabarriärer somvårdpersonal ställsinför när degenomför kortainterventioner föratt hjälpa patientermed en högalkoholkonsumtionattskära ner på sittdrickande.En kvantitativ studie. Enkätmed medföljandeinstruktionsbrev postades tillalla aktiva sjuksköterskor (338)och allmänläkare (150) inomprimärvården i två Finländskastäder. Strukturerade och öppnafrågor angående attityder,kunskap, färdigheter,träningsbehöv samt förslag påhur korta interventioner kundeimplementeras inkluderades.167 sjuksköterskor och 84läkare besvaradefrågeformuläret. Blandsjuksköterskorna pendladesvarsfrekvensen mellan 66 och99% beroende på fråga.SlutsatsKunskapsrelaterade faktorer visade sigvara barriärer vid implementering avkorta interventioner. Bara 18% av allarespondenter ansåg själva att de hadetillräckligt mycket kunskap för attgenomföra korta interventioner ochhälften av alla respondenter krävdemer träning. Sjuksköterskorna var merosäkra på sin kompetens än läkarna.Förslag på hur implementering kundeunderlättas var mer praktisk träningvad gäller alkoholenkäter för attidentifiera patienter med ett riskbrukav alkohol samt mer information omeffektiviteten av korta interventioner.VetenskapligkvalitetGrad IBilaga II:1

PublikationsårLandDatabas2003FinlandCinahlFörfattare Titel Syfte MetodUrvalAalto, M.,Pekuri, P., &Seppä, K.Primaryhealth careprofessionals’activity inintervening inpatients'alcoholdrinkingduring a 3-year briefinterventionimplementationprojectAtt undersökaförändringar hosvårdpersonalenunder ett tre årlångtimplementeringsprojektför kortainterventioner. Detingick att studerahur oftapersonalen ställdefrågor ompatienternasalkoholvanor samtråden de gav tillpatienter med enhög alkoholkonsumtion.Kvantitativ studie där patientermellan 16 och 65 år sombesökte en allmänläkare ellersjuksköterska i två utvaldavårdcentraler i Finland ingick istudien. Initialt, år 1998, deltog655 personer som fick svara påen enkät efter besöket och efterprojektet, år 2001, var det 768personer som fyllde i enkäten.10 sjuksköterskor arbetade vidvårdcentralerna. Frågornaberörde och sjuksköterskornasinsatser vad gäller att ta uppalkoholfrågor ochalkoholinterventioner. Enkätensinnehåll hölls hemligt förvårdpersonalen. Data jämfördesoch analyserades.Godkänd av en etisk kommitté.SlutsatsEnkäterna från vårdcentralernabearbetades tillsammans då inga storaskillnader märktes emellan dem. Ingastatistiska förändringar av betydelseupptäcktes mellan 1998 och 2001. Tillexempel år 1998 hade 19.1% avpatienterna fått en fråga angående sinaalkoholvanor vid sitt besök eller underdet senaste året av en läkare ellersjuksköterska, jämfört med 19.7% år2001.Bilaga II: 2VetenskapligkvalitetGrad I

Bilaga II: 3PublikationsårLandDatabasFörfattare Titel Syfte MetodUrvalSlutsatsVetenskaplig kvalitet2002StorbritannienPubMedDeehan, A.,McCambridge, J.,Ball, D.M., &Strang, J.Increasingpractice nurseaccess toalcohol trainingAtt undersöka ifallsjuksköterskor villefå utbildning ialkoholscreeningoch kortainterventioner samtom barriärer motutbildning kundeidentifieras och hurdessa i så fall skullekunna besegras.Kvantitativ ansats. Allasjuksköterskor (n = 82) i ettområde i London, England fick 2gånger erbjudande om att varamed på ett seminarium med fokuspå utbildning i alkoholrelateradefrågor. Inbjudan plus ett detaljeratbrev om utbildningen skickades utvia posten. De som inte svaradevia posten kontaktades via telefonoch erbjöds utbildning ännu engång. De sjuksköterskor som hadetackat nej tillutbildningsseminariet (n = 66)bads om att vara med i entelefonintervju, (n = 56/66accepterade). 17 sjuksköterskor(21%) tackade ja till utbildningsseminariet,men 10/17 (59%) dökupp.98% av sjuksköterskornakände att hälsofrämjandearbete ingick i rollen. 95%tyckte att screening föralkoholproblem bordeingå i rollen, 82% tyckteatt korta interventionerborde ingå i rollen. Bara14% screenaderutinmässigt alla patienter.Väldigt få sjuksköterskorhade fått utbildning ialkohol tidigare.Anledningar somsjuksköterskorna angavtill varför de inte kundedelta i utbildning omalkohol var antingen avpersonliga ellerarbetsrelaterade skäl.Grad I

Bilaga II: 4PublikationsårLandDatabasFörfattare Titel Syfte MetodUrvalSlutsatsVetenskaplig kvalitet2007Indiana, USACinahlGassman, R.A.Practitionerlevelpredictorsof alcoholproblemsdetection andmanagementactivitiesBelysa hälso- ochsjukvårdspersonalensutbildning som gesför att förbättrasekundär preventionför patienter medalkoholproblem.Läkare och sjuksköterskor frånnorra California fick ettfrågeformulär angåendevärderingar och praxis vad gällerpatienter med alkoholproblem.Riskbruk av alkohol,självrapporterade screening- ochbehandlings insatser studerades.59% av sjuksköterskorna (n=168)deltog. Person chi-square test ochlogiska analyser gjordes.Studien belyste attutbildningen främst varriktad mot patienter medett alkoholberoende, alltsåpatienter med synligaproblem och intepatienterna med ettriskbruk av alkohol utannågra synliga symtom.Detta ledde till attpersonalen inte hadeverktyg för att kunnatidigt identifierapatienterna med riskbruksamt utföra kortainterventioner.Värderingar baserade påstigma kunde avskräckavårdpersonal att görablodtester trotsmedvetenhet omalkoholproblem.Grad I

PublikationsårLandDatabas2010USACinahlFörfattare Titel Syfte MetodUrvalHeise, B.Healthcaresystem use byrisky alcoholdrinkers: Asecondary dataanalysisAtt undersöka hurofta individer medriskbruk av alkoholsöker vård samthälsans påverkanSekundär dataanalys. 40 299amerikanska vuxna fyllde i ennationell enkät innehållandealkoholfrågor. 4449 svarade påfrågan, ”Under det senaste året,hur många dagar har du druckit 5eller mer alkoholdryck”, dessainkluderades i studien.Respondenterna delades in igrupper; ingen risk, lågrisk ochhögrisk utifrån uppgifterna om hurmycket alkohol de konsumerade.Respondenterna var mellan 18 och90 år gammal, 49% var män och51% var kvinnor.SlutsatsRespondenterna somhamnade i högriskgruppen hade i störreutsträckning; lägreutbildningsnivå, de varäldre (mellan 65 och 90år), hade lägre inkomster,fler män, de sökte vårdmer sällan och hade sämrefysisk- och psykisk hälsaän de som hade lägrekonsumtion. Riskbruk avalkohol är ett vanligtproblem ochsjuksköterskor måsteregelbundet använda sigav screeningsmetoder föratt tidigt upptäcka ochbehandla riskbruk.VetenskapligkvalitetGrad IIBilaga II: 5

PublikationsårLandDatabas2008aSverigeCinahlFörfattare Titel Syfte MetodUrvalHolmqvist, M.,Bendtsen, P.,Spak, F.,Rommelsjö, A.,Geirsson, M.,&Nilsen, P.Askingpatients abouttheir drinkingA nationalsurvey amongprimary healthcarephysiciansand nurses inSwedenAtt undersöka ivilken utsträckningsjuksköterskor ochallmänläkare inomprimärvården iSverige diskuteraralkoholfrågor medsina patienter.Även fördelar ochnackdelar med attta upp ämnet, hurviktiga de anser attdessa frågor ärsamt faktorer somkan möjliggöra enökad aktivitet vadgäller alkoholinterventionerundersöktes.En kvantitativ studie där allasvenska allmänläkare (3845)och distriktssjuksköterskor(5677) söktes upp med hjälp aven enkät via posten. Enkätenkonstruerades av ett svensktforskarlag. 23 frågorinkluderades och baserades tillviss del på den svenskaversionen av WHOs'Collaborative StudyQuestionnaire. Respondenternasvarade på en fem-punkt likertskala. Dataanalys enligt SPSSsoftware version 14.0. 1821läkare och 3125 sjuksköterskorbesvarade enkäten, vilketmotsvarar 55%.SlutsatsEndast 28% av sjuksköterskornauppgav att de ofta pratade med sinapatienter om alkoholfrågor. Devanligaste anledningarna till varförläkarna och sjuksköterskorna tog uppämnet med patienterna var då det varen del av rutinen och i de fall sompatienterna misstänktes haalkoholrelaterade symtom. 93% avsjuksköterskorna trodde att aktivitetenkring alkoholinterventioner kunde ökasgenom att ägna mer tid åt dethälsofrämjande arbetet.Bilaga II:6VetenskapligkvalitetGrad I

Bilaga II: 7PublikationsårLandDatabasFörfattare Titel Syfte MetodUrvalSlutsatsVetenskapligkvalitet2008bSverigePubMedHolmqvist, M.,Hermansson,U., & Nilsen, P.Towardsincreasedalcoholinterventionactivity inSwedishoccupationalhealthservicesAtt undersöka ivilken utsträckningläkare ochsjuksköterskorinom företagshälsovårddiskuteraderiskbruk avalkohol medpatienter,anledningar tillvarför eller varförinte de tog uppfrågan,utbildningsgradensamt faktorer somde ansåg kundeunderlätta för attfler kortainterventionerskulle genomförasinom företagshälsovården.Alla läkare och sjuksköterskorsom jobbade inom företagshälsovårdi Sverige varinbjudna att delta i studien.Detta resulterade i att 759sjuksköterskor svarade, vilketvar en svarsfrekvens på 69%.Enkäten innehöll 23 frågorrelaterade till alkohol. Analysmed SPSS software version15.0.80% av sjuksköterskorna använde sigav något form av frågeformulär förscreening av riskbruk av alkohol. Mestanvändes ”The health profile” och”AUDIT”. Utbildning visade sig hainverkan på i vilken utsträckningsjuksköterskorna frågade patienternaom alkoholriskbuk och 99% avsjuksköterskorna ville ha merutbildning. Olika orsaker till varförsjuksköterskorna tog uppalkoholfrågan med sina patienterredovisades, samt vilka hinder somförsvårade.Grad I

PublikationsårLandDatabas2002SverigePubmedFörfattare Titel Syfte MetodUrvalJohansson, K.,Bendtsen, P., &Åkerlind, I.Earlyinterventionfor problemdrinkers:Readiness toparticipateamonggeneralpractitionersand nurses inSwedishprimary healthcareAtt utforska omattityder ochpraxis blandallmänläkare ochsjuksköterskorskiljer sig vadgäller tidigidentifikation avpersoner medriskbruk avalkohol samt kortainterventioner.Även beredskapenför attimplementerasekundäralkoholpreventioninom primärvårdenoch de barriärersom skulle kunnaförsvåra processenundersöktes.Kvantitativ studie sominkluderade en enkät beståendeav 28 frågor. 8 frågor omarbetserfarenhet angåendealkoholrelateradehälsoproblem, 4 frågor därrespondenterna fick utvärderasina egna färdigheter ochkunskaper kring identifikationav alkoholriskbruk och 16frågor berörde attityder kringroller inom primärvården. Allaallmänläkare ochsjuksköterskor på 19vårdcentraler i Östergötland,Sverige ingick i fokusgruppenoch representerade ca 50% avalla vårdcentraler i länet. Totaltvar det 141 sjuksköterskor somingick i studien, 63% av dessahade genomgått ettträningsprojekt.SlutsatsFler läkare än sjuksköterskorrapporterade att de ofta frågadepatienter om deras alkoholkonsumtion.Både läkarna och sjuksköterskornauppgav att de oftare frågade omalkohol ifall det fanns misstanke om attpatientens fysiska symtom ochhälsoproblem var alkoholrelaterade.Båda yrkesgrupperna ansåg sig självaha mer kompetens om identifikation avriskbruk av alkohol än genomförandetav korta interventioner. Sjuksköterskorhade lågt självförtroende och oroadesig oftare över att göra patienternaupprörda eller ledsna vid utförandet avalkoholinterventioner.Bilaga II:8VetenskapligkvalitetGrad II

PublikationsårLandDatabas2002StorbritannienPubmedFörfattare Titel Syfte MetodUrvalLock, C.A.,Kaner, E.,Lamont, S., &Bond, S.A qualitativestudy ofnurses'attitudes andpracticesregardingbrief alcoholintervention inprimary healthcareAtt utforskasjuksköterskorsattityder ochrutiner inomprimärvården vadgäller kortaalkoholinterventionerföratt förstå varför deinte utnyttjas.Upplevda barriäreroch faktorer somunderlättarinkluderades då depåverkarfrekvensen avkortainterventioner.En kvalitativ studie med enansats i grounded theory fördatainsamling och analys.Semistrukturerade, fördjupadeintervjuer genomfördes med 24sjuksköterskor tillhörandeenheter som tidigare varit med iett försök att implementerakorta interventioner somstyrdes av allmänläkare iEngland. Urvalet bestod dels avett bekvämlighetsurval och delsav ett strategiskt urval för att fåmed många aspekter och för attfå en datainsamling med enbred grund.Godkänd av en etisk kommitté.SlutsatsStudien belyste att otillräckligförberedelse införalkoholinterventioner hindrarsjuksköterskor att engagera sig trots attde oftast har flera möjligheter att utföradetta arbete. Faktorer kringalkoholinterventioner och vad sompåverkar sjuksköterskans engagemanganalyserades och studien kunde lyftafram att sjuksköterskor krävde mertydlig information om alkohol irelation till hälsa, mer utbildning iinterventionstekniker samt stöd för hurnegativa attityder från patientens sidakunde hanteras.Bilaga II: 9VetenskapligkvalitetGrad I

PublikationsårLandDatabas2004StorbritannienPubMedFörfattare Titel Syfte MetodUrvalLock, C.A., &Kaner, E.Implementationof brief alcoholinterventions bynurses inprimary care: donon-clinicalfactors influencepractice?Att undersöka ompatienternasegenskaper,sjuksköterskorsegenskaper ellerfaktorer inomverksamhetenpåverkar utförandetav korta alkoholinterventionerleddaav sjuksköterskorinom primärvården.128 sjuksköterskor som hadedeltagit i ett program innehållandekorta alkoholinterventioner i entidigare studie bads att screenavuxna patienter som sökte vårdsamt följa ett strukturerat protokollför att ge korta interventioner.5541 patienter fyllde i AUDITskriftligt som samlades in efter 3månader och analyserades.SlutsatsTrots att AUDITidentifierade 1500patienter medalkoholriskbruk, fickendast 926 (62%) en kortintervention. Manligapatienter visade sig harbättre chans att få en kortintervention än kvinnligapatienter. Patientens åldereller klass hade ingenbetydelse för om kortintervention gavs ellerinte. Inga specifikasjuksköterskeegenskapersom påverkade frekvensenav korta interventionerkunde identifieras.Bilaga II: 10VetenskapligkvalitetGrad I

PublikationsårLandDatabas2010TaiwanCinahlFörfattare Titel Syfte MetodUrvalTsai, Y-F.,Tsai, M-C.,Lin, Y-P.,Weng, C-E.,Chen, C-Y., &Chen, M-C.Facilitatorsand barriers tointerveningfor problemalcohol useAtt utforskasjuksköterskansupplevda barriäreroch faktorer somunderlättar vadgällergenomförandet avkortainterventioner förpatienter med enalkoholkonsumtionsomkan leda tillproblem.En kvantitativ, tvärsnittsstudiedär tio sjukhus i Taiwanslumpmässigt valdes ut att deltai studien. Sammanlagt ingick741 sjuksköterskor frånakutmottagningar, psykiatriskaavdelningar samt medicinskaoch kirurgiska avdelningar medinriktning på mage och tarm istudien då dessa sjuksköterskorträffar patienter medalkoholproblem mer frekvent.Påståenden med femgradigaLikert-skalor användes. Analysmed SPSS for Windows –Version 12.0. Bortfall okänt.Godkänd av en etisk kommitté.SlutsatsI resultatet redovisas olika hinder tillvarför korta interventioner inte görssamt olika orsaker som underlättararbetet. Befolkningen i Taiwan,sjuksköterskor samt sjukhusensledningsstyrelser behöver merinformation om alkohol och även merutbildning för att öka antalet kortainterventioner samt minska barriärer.Sjuksköterskor på akutmottagningarbehövde mest utbildning och klarareansvar om vad som ingår i deras roll.Skillnader mellan olika kulturerdiskuteras.Bilaga II: 11VetenskapligkvalitetGrad I

PublikationsårLandDatabas2008USACinahlFörfattare Titel Syfte MetodUrvalVadlamudi, R.S.,Adams, S.,Hogan, B., Wu,T., &Wahid, Z.Nurses'attitudes, beliefsand confidencelevels regardingcare for thosewho abusealcohol: Impactof educationalinterventionAtt undersöka omutbildning medfokus påinterventioner harnågon effekt påsjuksköterskansattityder,självförtroende ochövertygelser vad detgäller screening ochkorta interventionerför alkoholproblem.Kvantitativ ansats. 181sjuksköterskestuderande (96%kvinnor) deltog i en 4 timmarsutbildning om korta interventionersom var inriktade mot att upptäckaoch behandla alkoholproblem.Deltagarna bads fylla i ettfrågeformulär innehållande 100frågor där attityder, kunskap ochsjälvförtroende togs upp före ochefter utbildningen för att kunnaanalysera om det hade skett enförändring. Deltagarna fick svarapå en 5-punkt Likert skala.SlutsatsEn stor andel studerandehade mer positivaattityder, var merövertygade om validitetenav korta interventioneroch hade bättresjälvförtroende efterträningen. Studien belyservikten av utbildning föratt förbättrasjuksköterskans attityder,övertygelser ochsjälvförtroende i arbetetmed individer medalkoholproblem. Dettakan möjligtvis underlättasjuksköterskanshälsofrämjande arbetetgällande individer medalkoholproblem.Bilaga II: 12VetenskapligkvalitetGrad I

Bilaga II: 13PublikationsårLandDatabasFörfattare Titel Syfte MetodUrvalSlutsatsVetenskaplig kvalitet2005DanmarkPubMedWillaing, I., &Ladelund, S.Nursecounseling ofpatients with anoverconsumption of alcoholIdentifierakopplingar mellanhur sjuksköterskorsom kommer ikontakt medalkoholrelateradvård självasubjektivt beskriverderas färdigheter ialkoholrådgivningmed vilka attityderde har motpatienterna.Först pilottestades ettfrågeformulär av 15sjuksköterskor. Detta skickadessedan ut till alla sjuksköterskorsom jobbade på ett sjukhus iDanmark. 565 av 734 svarade,77%. Sedan valdes ytterligare 43sjuksköterskor bort då de hademycket lite patientkontakt.Slutligen bestod studien alltså av522 sjuksköterskor. Person’s X2test användes i analysen.Om sjuksköterskornaupplevde derassjälvvärderade färdighetersom bra ledde detta till attde oftare försökte lösaproblemen och till merpositiva attityder tillpreventionsarbete.Operationssjuksköterskorvar minst aktiva ialkoholrådgivning, desom jobbade på någonpsykiatrisk avdelning varmest aktiva.Sjuksköterskornapåverkades alltså av derassjälvvärderade färdigheteri rådgivning, avdelningende jobbade på och avderas attityder.Grad II